Hälsosammare levnadsvanor. Hälsosammare levnadsvanor. Hälsosammare levnadsvanor. Hälsosammare levnadsvanor. Hälsosammare levnadsvanor

Transkript

1 L vnadsvanor påvrkas av kultur och traditionr, och d varirar brond på bl a konomiska villkor arbtslösht utbildning sociokonomisk tillhöright socialt dltagand L ivsstiln är i sin tur tt uttryck för hur människor väljr att lva utifrån sin livssituation -ungdomar, trivs md livt D allra flsta ungdomar i Halland trivds ganska bra/myckt bra md livt, 5 % av pojkarna och % av flickorna K älla: Ung i Halland, F ou F orskning och utvckling, Rapport 200 Källa: Hälsa på lika villkor?, FoU Forskning och utvckling, R apport ungdomar, daglig tobakskonsumtion och snus -ungdomar, alkohol Jämfört md 2001 kund n tydlig minskning av dn dagliga tobakskonsumtionn konstatras hos båd pojkar och flickor i Halland I Falknbrg fanns n något högr andl pojkar som druckit alkohol K älla: Ung i Halland, F ou F orskning och utvckling, Rapport 200 L ägst andl snusand pojkar fanns i Falknbrg K älla: Ung i Halland, F ou F orskning och utvckling, Rapport 200 -ungdomar, träning Dt var flr flickor 200 som tränad 2-7 gångr pr vcka i jämförls md för fyra år sdan K älla: Ung i Halland, F ou F orskning och utvckling, Rapport 200 -ungdomar, skollunch D halländska ungdomarna åt oftar skollunch 200 jämfört md Ökningn var störst för flickor i årskurs 7 Ä vn för pojkarna var dt n ökning av andl som åt skollunch alla dagar i vckan i årskurs och årskurs 2 på gymnasit Ung i Halland, F ou F orskning och utvckling, Rapport 200

2 -hallänningar, allmänna hälsotillstånd A ndl av bfolkningn (% ) som bdömr sitt allmänna hälsotillstånd som bra/myckt bra -hallänningar, rökning Andl av bfolkningn (% ) som rökr daglign Båd män och kvinnor i Halland bdömr sitt allmänna hälsotillstånd som bra/myckt bra i något störr utsträckning än i rikt Sociokonomi Arbtslös Rapport 2005 Arbtar Mllan/hög tjänstmän D halländska kvinnorna rökr mindr än kvinnorna i rikt mdan d halländska männn rökr n aning mr än männn i rikt Rapport 2005 Sociokonomi Arbtslös Arbtar Mllan/hög tjänstmän Mllanlång 2 Mllanlång hallänningar, alkohol Andl av bfolkningn (% ) md riskabl alkoholkonsumtion -hallänningar, måttligt ansträngand aktivittr A ndln riskkonsumntr av alkohol i åldrarna 1- år är liknand rikt. D flsta riskkonsumntrna av alkohol finns i åldrsgrupprna 1-2 år Dt är gnomgånd btydligt vanligar md riskabla alkoholvanor bland män än bland kvinnor, samt bland socialbidragstagar och arbtslösa Sociokonomi Arbtslös Arbtar Mllan/hög tjänstmän Mllanlång Att ägna sig åt måttligt ansträngand aktivittr i 30 minutr llr mr varj dag är vanligar i Halland än i rikt R apport 2005 Andl av bfolkningn (% ) som är fysiskt aktiva 30 min/dag llr mr Rapport hallänningar, goda matvanor -hallänningar, tandhälsa A ndl av bfolkningn (% ) som tyckr att d har ganska llr myckt dålig tandhälsa E n av d indikatorr på goda matvanor som pkas ut inom ramn för nationlla mål för folkhälsan är att bfolkningn i snitt ska äta minst fm fruktr och/llr grönsaksportionr pr dag Hälsa på lika villkor?, F ou F orskning och utvckling, Rapport 2005 Såväl i Halland som i rikt är dt få, % som ätr rkommndrad mängd. K vinnor i Halland ätr mr frukt och grönt än män K älla: Hälsa på lika villkor?, FoU Forskning och utvckling, R apport 2005 Munhälsan utgör n viktig dl av individns livskvalitt och välbfinnand Trots att tandhälsan i bfolkningn som hlht väsntligt förbättrats kvarstår btydand sociokonomiska skillnadr Sociokonomi Arbtslös Arbtar Mllan/hög tjänstmän Mdllång 7 Rapport

3 Effktr Fallolyckor bland äldr Visst du att dt i Svrig omkommr c:a prsonr övr 5 år omkom till följd av fallolyckor och att mr än prsonr övr 5 skadas så allvarligt att d vårdas på sjukhus. Källa: SKL Aktullt på äldromsorgsområdt 2007 (dödsfall bräknat 2003) Fallskador övr 5 år konsumrar % av alla tillgängliga vårddygn inom slutnvårdn. Stora, j skattad, kostnadr inom dn öppna sjukvårdn. Stora kostnadr i dn kommunala sjukvårdn. Mdför tt tillflöd av nya brukar i dn kommunala äldromsorgn. Bindr stor andl av dn kommunala rsursrna för rhab- och sjukgymnastik. Ökar bhovt av omsorgsinsatsr (Ordinärt bond och Särbo). Räddningsvrkt har bräknat dn totala kostnadn för fallskador till nästan 5 miljardr kronor årlign. Och då har vi ännu int rflktrat övr dt mänskliga lidandt och svårightn att komma ign. Källa: SKL Aktullt på äldromsorgsområdt 2007, Räddningsvrkt Omfattning Rgistrrad fall inom ÄO Totalt 5 rgistrrad fallolyckor (offntlig vård) pr 00 innvånar övr 0> i Falknbrgs kommun vilkt innbär 27 fallolyckor Därav 2 inom dn kommunala äldromsorgn. Kostnadr (nligt 2002 års prisnivå) drygt 27 milj. kronor. Därav fallr c:a 0 % på kommunn. Andln kvinnor är övrrprsntrad md drygt 2/3. Källa: SKL, Öppna jämförlsr Ekonomiuppgiftr, Räddningsvrkt, Nationllt cntrum för rfarnhtsåtrföring. Folkmängd, SCB. Intrn Statistik, Falknbrgs kommun. FALL 200 och Ingn skada Hudskada Sklttskada Källa: Intrn statistik, Falknbrgs kommun Åtgärdr Förbygga för att undvika Nationllt program för fall och fallskador i samband md vård. (SKL 200) SKL och Räddningsvrkt (konfrns Äldrfallt) Handlingsprogram och fallprvntion Rapportring Idntifira riskr Förbyggand arbt Uppföljning Vilka partnrs finns i dt förbyggand arbtt? Ett framgångsrikt arbt för att minska fallskador måst bygga på tt brtt samarbt mllan många olika aktörr. En gmnsamt synsätt skapar n gmnsam grund (värdgrund) Samvrkan dn nda möjliga vägn till framgång

4 Psykisk hälsa psykisk ohälsa K älla: Tngland Psykisk hälsa = Psykiskt välbfinnand + psykisk förmåga = subjktivt upplvda och självrapportrad bsvär som har n psykisk karaktär. är mr än tillfälligt upplvd svår ndstämdht, oro llr panik som tar övrhandn och blir mr cntralt än dt som finns runtom. A ndln ungdomar som mår psykiska dåligt är 72 % flickor och 2 % pojkar Sålds är flickor kraftigt övrrprsntrad bland dm som mår psykiskt dåligt -ungdomar Andln ungdomar som 200 sökt hjälp för psykiska bsvär har fördubblats jämfört md 2001 Tyckr att föräldrar sällan/aldrig har tillräckligt md tid Har sällan/aldrig dt bra hmma Ofta/alltid bkymrad för syskon/föräldr Grupp som mår psykiskt dåligt Jämförandgrupp (n=02 % 1 K älla: hos ungdomar n fördjupningsstudi F ouu-nhtn Närsjukvårdn 2007 Litar int på vuxna 3 -ungdomar, psykiska symtom och kroppsliga bsvär Andln ungdomar md psykiska symtom och kroppsliga bsvär Mår allmänt dåligt/mkt dåligt Trivs int bra md livt just nu Huvudvärk > 1 gång/vcka sista Ont i magn > 1 gång/vcka sista Svårt att somna > 1 gång/vcka sista Känt sig nr > 1 gång/vcka sista Sökt hjälp för oro/ängslan/ndstämdht d snast Mdvtt självskadat sig d snast Kännr sig ofta/alltid nsam Vill gå nr i vikt K älla: hos ungdomar n fördjupningsstudi F ouu-nhtn Närsjukvårdn 2007 Grupp som mår psykiskt dåligt hallänningar, ndsatt psykiskt välbfinnand Vad gällr tt ndsatt psykiskt välbfinnand ss n tydlig könsskillnad till kvinnors nackdl samt för åldrsgruppn 1-2 år Hälsa på lika villkor?, FoU F orskning och utvckling, R apport 2005 J ämförandgrupp (n=02 % A ndl av bfolkningn (% ) md ndsatt psykiskt välbfinnand K vinna Åldrsgrupp 1-2 år 30- år 5- år 5- år Andln ungdomar som rökr daglign har minskat kraftigt undr snar tid -ungdomar, psykisk hälsa kontra ANT Dock framkom dt att daglig-rökand är gångr vanligar bland dm som mår psykiskt dåligt jämfört md andra K älla: hos ungdomar n fördjupningsstudi F ouu-nhtn Närsjukvårdn 2007 Andln ungdomar som mår psykiska dåligt kontra ANT Rökr nästan daglign/daglign Druckit alkohol någon gång Brusad varj/nästan varj gång d drickr alkohol Någon gång haft lust att prova narkotika Har använt narkotika någon gång Grupp som mår psykiskt dåligt -uppskattning av kostnadr för olika gnrlla insatsr Vad har gnrlla insatsr för ffkt på dn psykiska hälsan? K älla: Tänk långsiktigt! E n samhällskonomisk modll för prioritringar som påvrkar barns psykiska hälsa. Skolvrkt, S ocialstyrlsn och Statns F olkhälsoinstitut Jämförandgrupp (n=02 % Uppskattning av kostnadr för olika gnrlla insatsr Insats Kostnad pr barn, kr/år Föräldrautbildning i grupp Öppn förskola Ökad prsonaltätht i förskolvrksamht Minskad klasstorlk i grundskolan Kurator i skolan Spciallärar i skolan Minskad gruppstorlk på fritidshm Öppn fritidsvrksamht Ungdomsmottagning (för ungdomsmottagningn rdovisas kostnadn pr bsök)

5 Kostnadn för tidiga förbyggand insatsr mot kostnadr på lång sikt om problm int förbyggs K ostnadn för att g 00 barns föräldrar utbildning K ostnadn för tt liv som missbrukar K älla: Tänk långsiktigt! E n samhällskonomisk modll för prioritringar som påvrkar barns psykiska hälsa. Skolvrkt, Socialstyrlsn och Statns Folkhälsoinstitut