Öppenhet påp. olika marknader. Öppenhet för f r handel och kapitalrörelser. Handelsbalansunderskott. relser

Transkript

1 Blanchard kapil Dn öppna konomin Vad innbär öppnh? Vad bsämmr val mllan uländska och inhmska illgångar och varor? Vad bydr växlkursv xlkurs- och frfrågf gförändringar för f r BNP och handlsbalans? Öppnh påp olika marknadr Öppnhn är r ofa olika sor vad gällr g olika marknadr: 1. Varumarknadr. Rsrikionr i form av ullar och impor- llr xporkvor. 2. Finansilla marknadr. Rglr för f r kapialflödn rglrar i vilkn grad individr i land kan äga finansilla illgångr ngr,,.x. akir llr obligaionr i andra ländr. l 3. Fakormarknadr. n uppsjö av rglr påvrkar p möjlighrna för f r arbskraf och fysisk kapial a välja var d ska säas s i arb. F1: sid. 1 Uppdarad F1: sid Öppnh för f r handl och kapialrörlsr rlsr Handlsbalansundrsko xpor och impor i USA som andl av BNP, xpor och impor, har ökar bydlig sdan slu av 6- al. xpor och impor i USA som andl av BNP, Imporn sörr än xpor från 198. F1: sid. 3 F1: sid. 4 1

2 xpor och Impor i USA xpor and Impor andlar för f r Svrig F1: sid. 5 Uvcklingn av xpor och impor i USA karakärisras risras av: n krafig minskning undr 3-al, rsula av handlskrig som ldd ill krafig höjda h ullar i USA och många andra ländr. l missrika försf rsök k a göra g någo n å dprssionn gnom a skydda inhmska indusrir mo uländsk konkurrns. Tr priodr md övrsko/undrsko i handlsbalansn (noxporn) : Krafiga övrsko undr andra halvan av 194-al (uropas åruppbyggnad). Undrsko undr 198 al (finanspoliisk xpansion och hög h värdrad dollar (analys i näsa n förlf rläsning). Krafiga undrsko sdan min av 9-al.,45,4,35,3,25,2,15,1,5 F1: sid xpor/bnp Impor/BNP källa: hp://hasslr-j.iis.su.s F1: sid. 7 Tabll 18-1 Counry USA Japan Tyskland Sorbriannin xporandlar i några n andra ländrl xpor som andl av BNP, år 23 xpor Raio (%) Counry Svrig Ösrrik Holland Blgin xpor Raio (%) Mllan dssa ländr l är r variaionn framförall rall brond påp sorlk och gografisk placring. D är r möjlig m a ha högr h xpor än n BNP frsom xporn kan inkludra värd v av insasvaror som imporras mdan dssa in inkludras i BNP. F1: sid. 8 Gradn av öppnh Gradn av öppnh mäs m in sås bra av xpor/imporandlar. Bär är r a försf rsöka mäa m andln av all produkion som är r usa för f r uländsk konkurrns gnom a dn kan xporras/imporras (radabl( goods). Dn branschr som producrar sådana s varor kallas konkurrnsusaa skorn. För r USA bräknas a dn konkurrnsusaa skorn sår r för f r ca 6% av BNP i USA. 2

3 Nominll växlkurs v Nominlla växlkursr v svängr myck Dn nominlla växlkursn v kan aningn dfinras som pris på uländsk valua i rmr av dn inhmska llr som pris påp inhmsk valua i rmr av dn uländska. Vi väljr v dn snar dfiniion. NärN vi har Svrig som ugångspunk mär vi växlkursn v som.x. $,SK = 1/8,2=,122US$/SK llr uro,sk = 1/1,8=,93 /SK. Dnna dfiniion mdför r a n apprciring llr valuaförs rsärkning rkning (apprciaion)) av dn inhmska valuan bydr a ökar. n dprciring (dprciaion( dprciaion) ) av valuan innbär a pris påp uländsk valua ökar, dvs minskar. I idningarna brukar växlkursnv dfiniras påp mosa sä, s som anal inhmska valuanhr man får f r för f bala för f r uländsk,.x. 8,2 SK/US$. Undr fasa växlkursr alar man om rvalvringar/dvalvringar (rvaluaion/dvaluaion dvaluaion) ) isäll för f apprciringar/dprciringar jan-93 jan-94 jan-95 jan-96 jan-97 jan-98 jan-99 jan- jan-1 jan-2 jan-3 jan-4 jan-5 jan-6 jan-7 jan-8 jan-9 jan-1 uro/sk GBP/SK USD/SK F1: sid. 9 F1: sid. 1 källa: hp:// Ral växlkursv Rala växlkursfv xlkursförändringar F1: sid. 11 Rlaivpris mllan inhmska och uländska varor avgörs av dn rala växlkursn, in dn nominlla. Anag a pris påp n BigMac i Sockholm är r 25SK och 3US$ i Nwork och a växlkursn v är r 1/8 $/SK. I SK kosar hamburgarn i Nwork då 3/(1/8) = 8 * 3 = 24 SK. Rlaivpris (inhmsk/uländsk) ndsk) är då 25/(3/(1/8)= 25/24 = 1.4. Vi kan gnralisrar da rlaivpris gnom a använda nda prisindx, illxmpl KPI llr BNP-dflaorn dflaorn.. DåD få vi dn rala växlkursn; ε P/P*, där P* är r pris llr prisindx för f r uländska varor, är r dn nominlla växlkursn v och P pris llr prisindx påp inhmska varor. Om ε ökar sås blir uländska varor billigar rlaiv d inhmska. Da kallas n ral apprciring. Nora a n ral apprciring uppsår r båd b om: 1. inflaionn är r dnsamma i båda b ländrna l och dn nominlla växlkursn v sigr och om 2. dn nominlla växlkursn v är r konsan mn inflaionn är lägr i uland. Om isäll ε minskar sås blir uländska varor rlaiv s dyrar, vilk kallas n ral dprciring. F1: sid. 12 3

4 Ral och nominll växlkurs UK /US$, F1: sid. 13 Rlaionn mllan rala och nominlla växlkursrv Skillnadn i uvckling mllan dn rala och nominlla växlkursn avspglar skillnadr i inflaion. Högr inflaion i Sorbriannin har l ill a pris på dollar i rmr av pund rndmässig öka undr fram ill min av 8- al. Uövr da har dn rala och nominlla växlkursn följ varandra. Ral växlkurs, v ε,$ Nominll växlkurs,,$ F1: sid. 14 Från n bilarala ill mulilarala växlkursr Vi har hiills diskura bilarala växlkursrv mllan vå ländr. Vi kan också dfinira mulilarala växlkursr mllan flra ländr. l Dssa är vägda gnomsni av flra bilarala växlkursr. Ofas används nds dåd handlsvikr. Tx. får f r dåd för r Svrig SK/uro kursn sörs vik, därfr d SK/US$ och sdan SK/. Svnsk handlsvägd valuakurs 18-2 Öppnh påp finansilla marknadr F1: sid Januari 1991 Januari 1992 Januari 1993 Januari 1994 Januari 1995 Januari 1996 Januari Januari 1998 Januari Januari 2 Januari 21 Januari 2 2 Januari 23 Januari 24 Januari 2 5 Januari källa: hp:// Öppnh påp finansilla marknadr: Tillår invsrar a divrsifira in ha alla ägg i samma korg (bra för f r alla). Tillår invsrar a spkulra försöka använda nda övrlägsn informaion ill a jäna pngar påp finansilla prisförändringar ((i viss mån) m nollsummspl). Tillår ländr l a ha handlsbalansundrsko. Dvs konsumra/invsra mr/mindr än n dn löpand l inkomsn. F1: sid. 16 4

5 F1: sid. 17 Balningsbalansn Balningsbalansn (balanc( of paymns) ) summrar lands ransakionr md omvärldn. Balningsbalansn dlas upp i bysbalansn (currn accoun) ) och kapialbalansn (capial( accoun). Bysbalansn och kapialbalansn är r som db och krdi i bokföring och ska allså summra ill dsamma (mn md olika ckn). I saisikn mäs m d påp olika sä och bokföringn sämmr därfd rför r in prfk. Om bysbalansn i.x. Svrig visar övrsko mås m svnskägda illgångar i omvärldn öka mr än ulänningars innhav av svnska illgångar (ngaiv kapialbalans, dvs kapialuflöd d) Bysbalans Moagna kapialinkomsr Balad kapialinkomsr No kapialinkomsr (2) No ransfrringar från uland (3) Bysbalans (1) + (2) + (3) Kapialbalans USA s balningsbalans Tabll 18-2 Balningsbalans, 26 (miljardr$) xpor Impor Handlsbalans (noxpo (1) Ökning av ulänningars innhav av illgångar i USA (4) Ökning av amrikanrs illgångar i uland (5) Kapialbalans (4) (5) Saisisk flrm Nora a Bysbalansn = handlsbalans + nokapialinkomsr från n omvärldn + noransfrringar från n omvärldn. Kapialbalans = ökningar av inhmsk ägda illgångar i uland ökning av uländsk ägda illgångar inom land (plus saisisk flrm). F1: sid Val mllan uländska och inhmska finansilla illgångar Val mllan a invsra i uland och hmma bror in bara skillnadr i ränor/avkasning uan också på förvänningar om framida växlkursr. v Lå L oss jämfj mföra dn förvf rvänad avkasningn påp vå invsringar från Svrig, n i svnska 1-åriga 1 sasskuldsväxlar och n i Amrikanska. År År 1 Svnska 1 1(1+i ) Amrikanska 1 1* *(1+i * )/ +1 1* 1* *(1+i * ) Om vi borsr från n skillnadr i risk mås m dn förvf rvänad avkasningn påp sasskuldsväxlarna vara dnsamma: * 1 (1 + i ) = (1 + i ) + 1 F1: sid. 19 Öppn ränparir Lå oss flya om rmrna i da nlig följand. f * (1 + i ) = (1 + i ) i = (1 + ) + 1 = (1 + i ) = 1+ i + + i i + Vi får f r dåd d vikiga uryck för f öppn ränpari r (uncovrd inrs pariy): * +1 i = i F1: sid. 2 5

6 18-3 Sammanfaning 19-1 IS-kurvan i n öppn konomi Val mllan produkr illvrkad uomlands och hmma syrs av dn rala växlkursn. Val mllan inhmska och uländska finansilla illgångar syrs, giv räna r och avkasning, av förvf rvänningar om förändringar f i dn nominlla växlkursn. frfrågan påp inhmsk producrad varor (och jäns i n öppn konomi gs av : Z C + I IM / ε + X 1. Nora a i n öppn konomi är inhmsk frfrågan påp varor in lika md frfrågan påp inhmska varor.. Båda B vå kommr a spla vikiga sparaa rollr i analysn. F1: sid. 21 F1: sid. 22 räknxmplr Anag a; Svrig bara illvrkar ricsson lfonr. Vi handlar bara md Finland och imporrar Nokia lfonr. I och G är r båda. b Vi konsumrar 9 ricsson lfonr och 1 Nokia lfonr och xporrar 1 ricsson lfonr. ricsons lfonr kosar 1 kronor och Nokias 5 och växlkursn är r 1/1 /SK. Vi räknar r förs f u ε, vilk blir 1*(1/1)/5=2. Dvs, d går g r vå Nokia lfonr påp varj ricson. Nora a vi in bara kan summra äppln ppln och päron.. A konsumra 1 Nokia lfonr är r därfd rför lika md a konsumra 5 ricsson lfonr. Uryck i ricsson lfonr är därför r C=95, X=1, IM/ε=5 och därmd d får f r vi Z=C+X-M/ε=95+1 = NX=X-M/ε=5 =5 F1: sid. 23 F1: sid. 24 Vad bsämmr inhmsk C, I och G? Våra idigar anagandn a konsumion bror påp disponibl inkoms (vi glömmr nu förvf rvänningarna) och a invsringar bror påp produkion och ralränor är r försf rsås s rimliga också i n öppn konomi. Vi anar också a dn rala växlkursn v (rlaivpris mllan uländska och inhmska varo påvrkar p komposiionn av konsumion och invsringar (dvs( andln uländsk producra), mn in dn oala nivån n (n förnkling). f C + I = C( T) + I(, ( + ) ( +, ) 6

7 Impor och xporfrfrågan frfrågan påp inhmska varor Mr inkoms ldr ill mr impor och n sarkar ral växlkurs, dvs högr ε, gör uländska varor rlaiv s billigar och ldr ill n ökad imporvolym. IM = IM(, ε ) ( +, + ) n ökning i uländsk BNP ldr ill mr xpor. n ral apprciring (högr ε) har mosa ffk frsom våra varor blir dyrar * X = X(, ε ) ( +, ) frfrågan påp inhmsk producrad varor. Inhmsk frfrågan,, ökar md (inhmsk produkion/inkoms). Gnom a subrahra imporn, får vi dn dl av som avsr inhmsk producrad varor. Vi kallar dn kurvan AA. Nora a imporn mås mäas i samma nhr som produkionn och därför är IM(, ε)/ ε. ) + I(, A = D IM (, ε ) / ε frfrågan Inhmsk frfrågan (C+I+G) Impor, IM/ε Produkion/inkoms, AA Näsa sg blir a lägga ill xporn. F1: sid. 25 F1: sid. 26 F1: sid. 27 frfrågan påp inhmska varor Inkludra xporn i frfrågan påp inhmska varor. När vi addrar xporn får vi oal frfrågan på inhmsk producrad produkr,. Nora a xporn in bror på. Nora också a är flackar än. ) + I(, Z = D IM (, ε ) / ε + X Noxporn, NX, (handlsbalansn) är X-IM/ε, vilk är lika md Z-D. Vid TB är NX=. Vid lägr (hög är dn posiiv (ngaiv). xpor frfrågan Noxpor, NX Inhmsk frfrågan (C+I+G) Handlsbalansövrsko TB AA Handlsbalansundrsko Z-D=NX F1: sid. 28 Jämvik påp varumarknadn och noxporn = Z = C( ) + I(, IM (, ε ) / ε + X Är r NX= vid Inhmsk frfrågan jämviksprodukionn? på inhmska och uländska varor Jämvik på varumarknadn uppsår när frfrågan på inhmska varor (högrld i kvaionn ovan) är lika md produkionn, dvs där skär 45 gradrs linjn. Handlsbalansn är noll där och kurvorna skär varandra. Dn inkomsnivå da skr vid kallas TB Slusas: Noxporn kan vara posiiv llr ngaiv vid jämvik på varumarknadn. Här är < TB vilk innbär handlsbalansövrsko NX>. frfr./prod., Noxpor, NX 45 o TB Inhmsk och uländsk frfrågan på inhmska varor NX 7

8 19-2 F1: sid. 29 ffk av ökad frfrågan på noxporn Vad händr h md NX om G ökar? Högr G ldr ill högr frfrågan, båd och kurvorna skifar uppå md förändringn i G ill och ill. Slusas: ökar ill. Noxporn fallr frsom TB in ändras (imporn ökar mn in xporn). Nora också a frsom är flackar än så blir ffkn på mindr än i n slun konomi. n dl av dn högr frfrågan spillr övr på omvärldn. frfr./prod., Noxpor, NX ) + I(, Z = D IM (, ε ) /ε + X 45 o TB NX F1: sid. 3 n ökning uländsk frfrågan ) + I (, Z = D IM (, ε ) /ε + X Vad blir ffkn av ökad xporfrfrågan? n ökning i xporfrfrågan ldr ill skif uppå i kurvan. Slusas: Produkionn ökar från ill, mn noxporn ökar (handlsbalans förbäras) frsom TB - TB är sörr än ökningn i BNP. Ökningn i imporn är mindr än ökningn i xporn. xpor frfrågan Noxpor, NX 45 o TB TB Finanspoliisk samordning n ökning i frfrågan, båd b inhmsk och uländsk, ldr ill n ökning av produkionn och därmd d n minskning i arbslöshn shn (kom ihåg g a da är r påp kor sik). Mn; n ökning i uländsk frfrågan förbf rbärar handlsbalansn mdan n ökning i inhmsk frfrågan försf rsämrar dn. land i lågkonjunkur l blir hjälp ur dnna om andra ländrs frfrågan ökar,.x. gnom mr xpansiv finanspoliik. Kan vara argumn för f r policysamordning Dprciringar, handls- balans och produkion NX = X ( *, ε ) IM (, ε ) / ε ( +, ) ( +, + ) fall i ε (ral dprciring) ) har r ffkr påp handlsbalansn: 1. xporn ökar frsom d inhmska produkrna blivi billigar. 2. imporvolymn minskar frsom uländska varor blivi dyrar. 3. pris påp n givn imporvolym ökar. Nora a rlaivpris påp uländska varor är r 1/ε. D vå försa ffkrna ndrar a förbf rbära handlsbalansn (öka( noxporn) om ε minskar. Mn dn sisa ffkn drar å mosa håll. h För F r a fall i ε ska förbf rbära handlsbalansn mås m xpor och imporvolymrna vara illräcklig känsliga k för f förändringar i rlaivpris mllan inhmska och uländska varor. Om sås är r fall, sägr s vi a d sk Marshall-Lrnr villkor är illfrdssäll. ll. I prakikn är r da villkor (allid?) illfrdssäll. ll. F1: sid. 31 F1: sid. 32 8

9 Vad blir ffkn av n dprciring? F1: sid. 33 ffkn av n dprciring ) + I (, Z = D IM (, ε ) / ε + X Dprciringn ökar frfrågan på inhmska varor och skifar därmd kurvan uppå (giv M-L villko. Slusas: Produkionn ökar från ill, och handlsbalansn förbäras. Nora också a dn inhmska bfolkningn får bala mr för imporn. Dvs, dras köpkraf på världsmarknadn har minska. frfrågan Noxpor, NX 45 o TB TB F1: sid. 34 n kombinaion av finanspoliik och valuapoliik Anag a n rgringn vill rducra handlsbalansundrsko uan a påvrka p BNP (). Da kan göras g gnom a samidig vida vå ågärdr. 1. Åsadkom n dprciring vilk båd b förbf rbärar handlsbalansn och ökar. 2. Minska offnlig konsumion (G), vilk försf rsärkr rkr handlsbalansn mn minskar. gnrll rsula: d bhövs vå policyinsrumn för f r a samidig nån vå mål. Sg 1. Dprcira valuan Sg 2. Minska G Vad blir ffkn av sram finanspoliik och dpr- ciring? konomin är i ugångspunkn vid > TB så handlsbalansn är ngaiv (>). n dprciring skifar uppå ill. Slusas: ökar ill och TB ökar ill = TB fr sg 1. F1: sid. 35 frfrågan TB ) + I (, Z = D IM (, ε ) / ε + X TB Produkion Vad blir ffkn av sram finanspoliik och dprciring? konomin är nu i nu i som är sörr än mål. n sänkning av G skifar båd och nd md förändringn i G ill och. Slusas: Md prcis lagom dprciring och minskning av G kan rgringn åsadkomma handlsbalans uan förändring i BNP F1: sid. 36 frfrågan = C( T ) + I (, = + X ( *, ε ) ε IM (, ε ) Produkion 9

10 19-4 Dynamic: : J-kurvanJ J-kurvan n dprciring kan ibland lda ill a handlsbalansn förs f förändras ngaiv. Da händr h om d ar li id innan xpor och impor hinnr ragra påp rlaivpris-förändringn. På myck kor sik vrkar dåd bara dn rdj mkanismn ovan, a imporn blir dyrar. NX = X ( *, ε ) IM (, ε ) / ε På några års sik vrkar dock i princip allid Marshall-Lrnr villkor vara uppfyll och handlsbalansn förbf rbäras. fr n dprciring kan förs f handlsbalansn försämras innan agnrna hunni ändra si bnd. Noxpor, NX Dprciring Tid F1: sid. 37 F1: sid. 38 Ral växlkurs v och noxpor/bnp i USA Vi kan obsrvra klar samband mllan ral växlkurs och handlsbalans, mn d är klara frsläpningar i handlsbalansn. F1: sid. 39 Ral växlkurs v och handlsbalans i USA ε NX/GDP 19-5 Sparand, invsringar och handlsbalans Kom ihåg g a vi kan också änka påp balans påp varumarknadn som a oal sparand = invsringar plus noxpor. llr md andra ord; oal sparand minus invsringar = noxpor = C + I IM / ε + X C G = I + NX C + T G = I + NX S + T G I = NX Som vi sr innbär ökad invsringar för f r giv sparand a handlsbalansn mås m försf rsämras. n posiiv handlsbalans (Svrig idag) kan hänga h samman md hög sparand llr låga l invsringar. In någo n bra mål m l för f r samhäll a allid sräva fr posiiv handlsbalans. F1: sid. 4 1