Plan mot kränkande behandling/likabehandlingsplan för förskolan oktober 2013- oktober 2014 för förskolorna: Ellen Key, Junibacken, Kakburken, Maskrosen och Paletten Planen är framtagen av ledningsgruppen i Ryd Ansvarig: Förskolechef Ulla Carlsson Tfn: 013-20 68 78 Hemsida: http://www.linkoping.se/fskryd
Innehåll Plan mot kränkande behandling/likabehandlingsplan för förskolan... 1 oktober 2013- oktober 2014... 1 för förskolorna:... 1 Ellen Key, Junibacken, Kakburken, Maskrosen och Paletten... 1 Planen är framtagen av ledningsgruppen i Ryd... 1 Vision... 3 Nedanstående strävansmål från Lpfö 98/10 genomsyrar hela verksamheten och ligger till grund för vårt likabehandlingsarbete.... 4 Årlig plan mot kränkande, trakasserande och diskriminerande behandling... 5 Kartläggning och utvärdering... 5 Delaktighet och medinflytande.... 6 Pedagogernas delaktighet... 6 Barnens delaktighet... 6 Vårdnadshavares delaktighet... 6 Förankring av likabehandlingsplanen... 6 Att främja likabehandling... 7 Vad är kränkande/trakasserande/diskriminerande behandling?... 7 Att förebygga och motverka kränkande eller diskriminerande behandling... 7 Förebyggande insatser på varje enskild förskola... 8 Översiktsplan förebyggande insatser på varje enskild förskola... 9 Arbetsgång vid misstanke om eller när kränkning/trakasserier/diskriminering skett... 10 Vad ska göras:... 10 Hur det ska utredas:... 10 Uppföljande insatser... 11 Ansvar... 11 Personalens ansvar:... 11 Förskolechefens ansvar:... 11 Bilagor... 11 Förebyggande insatser på förskolan... 12 Utvärdering av förebyggande insatser på förskolan... 13 Dokumentation av kränkande behandling... 14 Utvärdering av åtgärder kring kränkande behandling Bilaga 4... 15 Förslag till frågeställningar... 16 Förslag till frågor vid barnintervju... 18 Litteraturlista... 19 2
Vision I Ryds förskolor får alla bli sitt bästa jag. Genom ett respektfullt förhållningssätt stärker vi allas självkänsla Vi visar tilltro till egna och andras förmågor Vi upptäcker, utforskar och utvecklas tillsammans i en positiv, kreativ och utmanande miljö. Ryd världens språngbräda Ett barn är inte ett barn blir (ur Lyssnandets pedagogik, Ann Åberg, 2007.) Vi kan inte säga att ett barn är på ett speciellt sätt, utan ett barn blir utifrån sin omgivning. Det vi gör i förskolan gör vi för att barnet ska bli sitt bästa jag. Vårt arbetssätt, vår verksamhet och miljö påverkar barnet och dess utveckling. 3
Nedanstående strävansmål från Lpfö 98/10 genomsyrar hela verksamheten och ligger till grund för vårt likabehandlingsarbete. Att barnen är trygga och trivs på förskolan Att öka barns medvetenhet om normer och värden Att ta tillvara på barns egenskaper och möta dem utifrån deras behov Att bedriva ett aktivt jämställdhetsarbete Att barn och föräldrar/vårdnadshavare har insyn och inflytande över verksamheten Att genom ett lekinriktat arbetssätt främja barns utveckling och lärande Att aktivt arbeta med barns språkutveckling Att aktivt arbeta med barns förståelse för matematik, teknik och naturvetenskap 4
Årlig plan mot kränkande, trakasserande och diskriminerande behandling Resultat attitydundersökning och arbetsmiljöarbete november Kartläggning av nuläge och fastställande av nästa års likabehandlingsplan sept-okt. Förebyggande insatser,frågeställningar, samtal, föreläsningar och litteraturläsning Uppföljning av attitydundersökning och arbetsmiljöarbete februari Utvärdering av likabehandlingsplan för att främja en trygg förskola för alla aprilmaj Kartläggning och utvärdering För att identifiera samt upptäcka eventuella risker för kränkande, trakasserande eller diskriminerande behandling görs i september/ oktober en kartläggning av nuläget utifrån barngrupp, olika situationer samt av utomhus- och innemiljöer. Frågeställningar (se bilaga 1), som är kopplade till område Ryds vision och lokala mål, används som stöd under kartläggningen. Observationer och reflektioner kring likabehandlingsplanen sker kontinuerligt i alla arbetslag. Incidentrapporter som inkommit under det gångna året är ytterligare en del av kartläggningen. Där anges även diskrimineringsgrund om sådan finnes. Varje år under april- maj månad görs en utvärdering (se bilaga 2) av likabehandlingsarbetet och arbetet för att motverka kränkande/trakasserande behandling. Utvärderingen kommer att utgöra grunden för eventuell revidering och fastställande av nästa års likabehandlingsplan som sker under september- oktober. 5
Delaktighet och medinflytande. Pedagogerna ska arbeta för en öppen och tillitsfull atmosfär där barn och vårdnadshavare känner att de har möjlighet att påverka verksamheten. Pedagogernas delaktighet Med olika frågeställningar som grund observerar och reflekterar pedagogerna över arbetet och barngruppen. För att arbetet ska leda framåt diskuteras frågeställningarna vid pedagogernas regelbundna reflektionstid, d.v.s. vid planering, avdelningsreflektion, personalmöten, och studiedagar. Alla pedagoger deltar aktivt vid kartläggning av nuläget i den egna barngruppen och av förskolans miljö. Under året arbetar pedagogerna med såväl förebyggande som åtgärdande insatser (se sid 8-9). Barnens delaktighet I våra förskolor samtalar barn och vuxna kring hur man ska vara mot varandra för att alla ska trivas och må bra. Barnens egna tankar och lösningar på olika dilemman är betydelsefulla och viktiga. Vid uppkomna situationer förs samtal med barnen om vad man ska göra om/när någon inte får vara med, blir retad eller knuffad etc. Intervjuer används som ett verktyg för att få fatt på barnens tankar, åsikter och upplevelser när riskerna kartläggs (se bilaga 6). Pedagogerna tar barnens svar i beaktning när de formulerar sin frågeställning i bilaga 1. Vårdnadshavares delaktighet Vårdnadshavares åsikter och tankar när det gäller planering och genomförande av verksamheten är viktiga. Detta möjliggörs genom dagliga möten, utvecklingssamtal, föräldramöten, föräldraråd samt genom den regelbundna attitydundersökningen. Förankring av likabehandlingsplanen Planen presenteras vid inskolning, föräldramöte och föräldraråd för vårdnadshavare och introduktionsmöte och personalmöte för pedagoger. I samband både med eventuella incidenter och vid den årliga utvärderingen tas planen och eventuella brister upp till diskussion med förskolechef i personal- och/eller ledningsgrupp. Nyreviderad likabehandlingsplan läggs ut på förskolans hemsida http://www.linkoping.se/fskryd 6
Att främja likabehandling Att främja likabehandling och motverka diskriminering och trakasserier handlar om barns lika rättigheter och möjligheter i förskolan oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder. Vad är kränkande/trakasserande/diskriminerande behandling? Kränkning kan ske mellan barn barn och mellan vuxen barn. En människa får inte missgynnas genom särbehandling på grund av någon av de diskrimineringsgrunder som lagen omfattar, d.v.s. kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder. En kränkande behandling kan ta sig uttryck fysiskt eller genom verbalt eller icke verbalt uppförande/ beteende/bemötande. Det är barnet eller den vuxne som ser händelsen som avgör om beteendet eller handlingen är oönskad eller kränkande. En trakasserande behandling kränker ett barns värdighet och har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna. Att förebygga och motverka kränkande eller diskriminerande behandling Vi accepterar inte någon form av kränkande, trakasserande eller diskriminerande behandling. Vi pedagoger: är observanta på och diskuterar vårt eget förhållningssätt genom frågeställningar (se bilaga 5). är observanta på barnens handlingar. har återkommande diskussioner i arbetslagen om vårt och barngruppens förhållningssätt. upprättar gemensamma trivselregler i huset tillsammans med barnen och på deras egen nivå. arbetar förebyggande genom att läsa barnlitteratur för att utveckla socialt och emotionellt förhållningssätt. arbetar med rollspel och uppföljande diskussion. framhåller goda exempel på kompisskap. är aktivt delaktiga i barnens lek. samtalar med barnen om vad man ska göra om/när någon inte får vara med, blir retad eller knuffad etc. 7
bekräftar barns känslor och hjälper barnen att hantera konflikter. Målet är att komma fram till lösningar som återupprättar relationerna. för fortlöpande diskussion med vårdnadshavare om barnets vardag. har möten pedagoger emellan där situationer, kränkande/trakasserande behandling och diskriminering kan diskuteras. Förebyggande insatser på varje enskild förskola Förebyggande insatser ska bygga på de risker förskolans olika avdelningar identifierar under höstens kartläggning samt föregående läsårs utvärdering. Observationerna och kartläggningen ska skapa förutsättningar för en miljö med god insyn över barns lek. Pedagogerna ska vara observanta på samspelet mellan barn barn och mellan vuxna barn och använda sig av frågeställningar i detta arbete. Frågeställningarna ska innefatta vuxnas förhållningssätt och tankar kring barngruppen (se bilaga 5). Det är arbetslagsledarna på varje förskola som initierar höstens kartläggning i augusti och tillsammans med övriga pedagoger beslutar vilket diskrimineringsområde förskolan ska jobba förebyggande med under året. Förskolläraren på varje avdelning ansvarar för att kartläggningen genomförs och att frågeställningar, mål och handlingsplan som berör detta förbyggande arbete skickas till förskolechefen i oktober. I november genomförs attitydundersökning och arbetsmiljöarbete. Resultaten från dessa diskuteras på förskolans husmöte i februari. I april- maj utvärderar varje avdelning sin plan för årets likabehandlingsarbete. Detta utvärderingsarbete, eventuella incidentrapporter samt kommande hösts kartläggning leder till fastställande av ny handlingsplan i oktober. Arbetsmaterialet kring likabehandlingsplanen återfinns i power pointen Pedagogiska processer I Förskolan,(P.I.F), där varje avdelning dokumenterar sitt arbete. Det innebär att pedagogerna arbetar med likabehandlingsplanen vid tillfällen för verksamhetsplanering, avdelningsreflektion, personalmöten och studiedagar. Genom användandet av arbetsmaterialet i P.I.F. utvecklas verksamheten och förskolans kvalitet säkerställs. Tidsplanen för likabehandlingsarbetet ligger i förskolans gemensamma årskalender. 8
Översiktsplan förebyggande insatser på varje enskild förskola Tidpunkt Aktivitet Ansvarig Bilaga Aug Kartläggningsarbetet Arbetslagledarna initieras Sept-okt Kartläggning genomförs Avdelningens Bilaga 1, 5 och 6 och frågeställningar samt åtgärder fastställs förskollärare Okt Kopia av Bilaga 1 lämnas till förskolechef för sammanställning. Nov Attitydundersökning och arbetsplatsmiljöarbete sker Feb Resultat från attitydundersökning och arbetsplatsmiljöarbete Arbetslagsledarna April-maj Maj diskuteras på Husmöte Utvärdering av årets arbete med likabehandlingsplanen Sammanställande av avdelningarnas utvärdering Avdelningens förskollärare Arbetslagsledarna. Skickas till förskolechef för sammanställning. Diskussion i ledningsgruppen. Bilaga 2 9
Arbetsgång vid misstanke om eller när kränkning/trakasserier/diskriminering skett All upplevelse av kränkning, d.v.s. barns, pedagogers samt vårdnadshavares upplevelse ska tas på allvar. Vid misstanke om eller upptäckt av kränkning eller diskriminering har förskolan dessa rutiner tillgängliga på varje avd för kommunikation mellan ledning, personal, barn och vårdnadshavare. Vad ska göras: 1. Vid uppkommen situation är det pedagogens ansvar att bryta pågående kränkning mellan barn/barn och mellan vuxen/ barn. Vårdnadshavare som upplever att kränkande behandling förekommer mellan barn/barn informerar avdelningens pedagog. Vid uppkommen situation mellan pedagog och barn, kontaktar vårdnadshavaren förskolechef. 2. Pedagog som uppmärksammat kränkning mellan barn-barn, (kallas i fortsättningen ansvarig pedagog), samtalar snarast med inblandade parter. Pedagog som uppmärksammar kränkning mellan pedagog-barn kontaktar förskolechef som snarast kallar till samtal. 3. Ansvarig pedagog tar kontakt med vårdnadshavare så fort som möjligt. 4. Förskolechef informeras. 5. Kränkning mellan barn-barn utreds av ansvarig pedagog på avdelningen, kränkning mellan vuxen-barn utreds av förskolechef. Utredning startas genom att ansvarig pedagog/förskolechef fyller i blanketten Dokumentation av kränkande behandling (bilaga 3). Handlingen arkiveras. Hur det ska utredas: a) Utredning/samtal sker med inblandade och leds av ansvarig pedagog/förskolechef och syftar till att hitta vägar till en godtagbar lösning för inblandade parter. b) Utredningen bör allsidigt belysa vad som inträffat och omfatta både den eller de som kan ha eller har utövat kränkningen samt den som blivit utsatt. c) Utredningen bör försöka att klargöra och analysera orsakerna till den uppkomna situationen, innehålla mål och åtgärder för önskvärt framtida tillstånd. d) Vid varje enskilt fall bör en bedömning göras av hur allvarlig kränkningen är samt om anmälan till andra myndigheter bör göras och (om sådan finns) vilken diskrimineringsgrund som berörs. e) Uppföljande samtal av insatta åtgärder leds av ansvarig pedagog och sker tillsammans med vårdnadshavare (bilaga 4). 10
Uppföljande insatser Händelser som dokumenterats och där åtgärder satts in enligt dokumentet Dokumentation av kränkande handling följs upp i arbetslaget. Det är den ansvariga pedagogen som ser till att arbetet följs upp och utvärderas. Vid uppföljningen medverkar även berörda barns vårdnadshavare. Utvärdering och uppföljande åtgärder dokumenteras på blanketten Utvärdering av åtgärder kring kränkande behandling ( bilaga 4) och arkiveras. Ansvar Personalens ansvar: Pedagogen som uppmärksammat eller fått information om kränkningen tar ansvar för att blanketten Dokumentation av kränkande behandling fylls i. Dokumenterande pedagog ansvarar för kontakten med vårdnadshavare samt informerar arbetslaget och/eller förskolechef. Dokumenterande pedagog ansvarar för och deltar i uppföljande samtal. Förskolechefens ansvar: Arkivering av dokumentation och eventuella externa kontakter. Att uppföljning sker/har skett. Att likabehandlingsplanen finns med på områdets hemsida. När det är frågan om att en pedagog misstänks kränka ett barn är det förskolechefen som även utreder och beslutar om åtgärder. En förskolechef som får kännedom om att ett barn blivit utsatt för kränkande behandling är skyldig att anmäla detta för huvudmannen (nämnd i kommun). Bilagor 1. Förebyggande insatser på förskola 2. Utvärdering av förebyggande insatser på förskolan 3. Dokumentation av kränkande behandling 4. Utvärdering av åtgärder kring kränkande behandling 5. Förslag på frågeställningar 6. Förslag på frågor vid barnintervju 7. Litteraturlista 11
Förebyggande insatser på förskolan Bilaga 1 Datum Avdelning Förskola Ansvarig pedagog I år arbetar vi med följande frågeställning som baseras på kartläggning, barnintervjuer, attitydundersökning och ev. incidentrapporter: Målet med frågeställningen: Strategier/åtgärder för att uppnå målen Ansvarig pedagog 12
Utvärdering av förebyggande insatser på förskolan Bilaga 2 Datum Avdelning Förskola Ansvarig pedagog Utvärdering av målen utifrån frågeställning, åtgärder och strategier Följande frågeställningar tas i beaktning till nästa läsårs likabehandlingsplan 13
Dokumentation av kränkande behandling Bilaga 3 Datum Närvarande/ ansvarig pedagog Förskola Uppföljningsdatum Vem /vilka var inblandade. Situationsbeskrivning: Typ av kränkande behandling/utsatthet/diskrimineringsgrund Analys av orsaker Mål: Åtgärder: 14
Utvärdering av åtgärder kring kränkande behandling Bilaga 4 Datum Närvarande Ev. uppföljningsdatum Ansvarig pedagog Resultat av åtgärder Är målet uppnått? Eventuella fortsatta åtgärder Ärendet avslutat datum: 15
Förslag till frågeställningar Bilaga 5 Var leker barnen? Vad leker barnen? Vilka miljöer finns i vår verksamhet som vi har svårt att ha uppsikt över? Hur ser vi att barnen leker efter de normer och värden vi eftersträvar? Hur väljer barnen sina kamrater? Ser vi och bekräftar alla barn? Hur förhåller vi oss till när kollegor suckar, gör miner etc.? Hur förhåller vi oss om någon uttalar sig på ett negativt sätt om barn eller vuxna? Hur visar vi barnen att vi pedagoger är tillgängliga för dem? Hur presenterar vi material så att alla barn har möjlighet att ta det till sig? Hur tillvaratar vi barnens olika kulturella bakgrund? Hur arbetar vi för att barnen ska känna delaktighet i sin egen kultur och utveckla känsla och respekt för andras kulturer? Hur låter vi barnen bli delaktiga i planeringen av verksamheten? Hur hjälper vi barnen att utveckla sin identitet och bli trygga i den? Hur hjälper vi barnen att utveckla sin förmåga att leka och lära tillsammans? (Ur sökfrågor för normer och värden) På vilket sätt är barnen delaktiga i sin egen vardag? Hur arbetar vi med allas lika värde? Hur arbetar vi med demokrati i vår barngrupp? På vilket sätt är barnen delaktiga i beslut? Vilka barn leker tillsammans? Finns det barn som leker ensamma? Hur ser vi och positivt bekräftar alla barn i vardagen? Hur skapar vi ett gott samtalsklimat i gruppen? Hur hjälper barnen varandra? 16
Hur uppmuntrar vi barnen att hjälpa varandra? Med vad hjälper barnen varandra? Var och när sker positiva/negativa möten mellan barnen/vuxna? Hur kan vi se hos barnen att de har respekt för allt levande och omsorg om vår närmiljö? Hur bemöter vi barns livsfrågor och etiska dilemman? Hur stöttar vi barnen så att de utvecklar sin förmåga att samspela i en grupp? Hur bemöter vi barnen så att de kan förstå sina rättigheter, skyldigheter samt ansvarar för våra gemensamt uppsatta regler? Hur hjälper vi barnen att utveckla sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar? Hur stöttar vi barnen i att försöka förstå/uppleva andras perspektiv? 17
Förslag till frågor vid barnintervju Bilaga 6 Tänk på att ställa öppna frågor, lyssna in vad barnet säger och ställ följdfrågor för att få en bättre förståelse vad barnet menar. Berätta för mig Vad gör du då? Var leker du helst? Finns det någonstans/något rum där du aldrig leker? Berätta? Finns det någonstans där du skulle vilja leka, men inte prövat ännu? Vad leker du mest? Berätta vad du leker där? Finns det någon lek du skulle vilja pröva? Med vem/vilka leker du mest med? Har du en bästa kompis? Hur tycker du att en bra kamrat ska vara? Berätta Vem bestämmer av er? Vem bestämmer på avdelningen? Vad gör du om någon bestämmer vad du ska göra och du inte vill det? Vad gör du i om du vill bestämma i leken och inte får det? Vad gör du om du om du tycker någon är dum mot dig? Om någon stör dig, retas, tar något ifrån dig eller gör fel saker när ni leker? Berätta Händer det att någon vuxen är dum mot dig? Berätta Vad gör du då? Vad vill du att de vuxna ska göra när barn bråkar med varandra? 18
Litteraturlista Bilaga 7 Vuxenlitteratur Skolverket. (2006) Allmänna råd och kommentarer. För arbetet att främja likabehandling och för att motverka diskriminering och annan kränkande behandling. Stockholm: Skolverket. Utbildningsdepartementet.(2010) Skollagen (2010:800) med lagen om införande av skollagen(2010:801). Åtgärder mot kränkande behandling 6 kap. Svensk författningssamling(sfs) Öhman Margareta (2008). Hissad och dissad- om relationsarbete i förskolan. Stockholm: Liber Barnlitteratur Max Velthuijs Grodan och främlingen Grodan blir glad Grodan får en vän Margret Ray Gunilla Bergström Pricken Listigt Alfons Åberg Alfons och Milla Lena och Olof Landström Titti Knutsson/ Lisen Adbåge Fyra hönor och en tupp Händiga Hanna lagar bilen Händiga Hanna på bondgården Eva Bergström Anna Clara Tidholm Arbetsmaterial Snurran Min familj Start Stegvis 19