Stenungskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling lå 2015/16



Relevanta dokument
Brinells högstadiums plan mot diskriminering och kränkande behandling

Tranängskolan F-3 plan mot diskriminering och kränkande behandling

PITEÅ KOMMUN PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING SOLANDERSKOLAN 4-9 SKOLENHET

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i skolan Grundsärskolan 1-6 Grundsärskolan inriktning träningsskolan 1-9

Kyrkenorumskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kyrkenorumskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Innehåll

Välkommen till Österstad skola! Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling

Kristinedalskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ölyckeskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kopperskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bengtsgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i skolan

Solhemsskolans Likabehandlingsplan 2014/2015

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i skolan

Mårdaklevs skola och fritids plan mot diskriminering och kränkande behandling

Nyhemsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hillared skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan Förskoleklassen, Domsjöskolan Inkl.plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bjärnums skolas likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Årskurs 7-9 Läsåret

Björbo skola Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling

Skee skola och fritidshem Strömstads plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Fria Läroverken Karlstad

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Magnus Alehed (rektor), Jan Ohlsson (bitr rektor), Anders Olsson-Lenz (bitr rektor)


Björkhagens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hällaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING för SÖRÄNGS SKOLA

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

LULEÅ KOMMUN. Borgmästarskolans likabehandlingsplan 2015/2016

LIKA-behandlingsplan

Näsums skola och skolbarnomsorgs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Sankt Anna förskola, skola och fritidshem

Skiljeboskolan. Plan mot kränkande behandling Läsåret 2015/ 2016

Mölstadskolans Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Denna plan gäller för Mölstadskolan F-6 samt fritidshemmet

Trygghetsplan. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Ydreskolan Bule

Haga/Lyckebyskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kra nkande behandling

Förskolan Ekens. Plan mot diskriminering och kränkande behandling LÄSÅRET

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Älvängenskolan Årskurs 1-2, Förskoleklass samt fritidshemmet

Västra Husby förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan. Flurkmarks fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling. Läsåret 2012/13

Inför en dag på Bergeforsens skola känner alla barn och elever positiva förväntningar och glädje.

Sotenässkolans årliga plan mot kränkande behandling

Realgymnasiet Västerås plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Granbergsskolan F-6

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Östmarks skola och fritidshem

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Hökåsenskolan. Ann Hammarström, rektor

Hedskolan Luleås plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering & kränkande behandling

Lissgårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Centrumskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Limmaredskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Trygghetsplan för Glanshammars skola 2015/2016

Smögenskolans årliga plan mot kränkande behandling. Gäller för fritidshemmet, förskoleklassen och grundskolans åk 1-6.

Svenshögskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Västerås Idrottsgymnasium

Trygghetsrådets handlingsplan för trygghets- och likabehandlingsarbete på Storvretskolan/Skogsback:

Haga/Lyckebyskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling.

Likabehandlingsplan

Datum:

Välkommaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling.

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Oleby skola

Murgårdsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Önnestadsgymnasiets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Västerbergslagens utbildningscentrum, VBU. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Introduktionsprogrammen Stegelbackens skola, VBU

DEJESKOLANS PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för skolor och förskolor i Vindelns kommun

Rengsjö skola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Nykyrka skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan. Plan mot kränkande. Högakustenskolan. behandling för 2015/2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Länna förskoleenhets plan mot diskriminering och kränkande behandling

HANDLINGSPLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

Lagaholmsskolan. Rutiner för att motverka diskriminering och kränkande behandling

Diserödsskolans likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för 2015/16

Upprättad av elever och lärare

Lärlingsgymnasiet i Sverige ABs plan mot diskriminering och kränkande behandling

HACKEBACKESKOLANS LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LÄSÅRET 2015/16

Toltorps förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling. Grunduppgifter

Plan mot kränkande behandling och diskriminering Färjestadens skola 2015

Majåkers skola PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Anna-Karin Florberger Rektor

Årlig plan mot diskriminering och annan kränkande behandling.

Lokal likabehandlingsplan

Barn- och utbildningsförvaltningen Rudbecksgymnasiet. PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Läsåret 2015/2016

Luleå kommun/buf sid 1/5 Ängesbyns förskola Rektor Annika Häggstål ÄNGESBYNS FÖRSKOLA. Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Kyrkenorumskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Datum Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Brogårdsgymnasiet i Kristinehamn.

Övergripande struktur för upprättande av gemensam plan mot diskriminering och kränkande behandling avseende Villaryds förskola i Lycksele kommun.

Fontinskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Herrängs förskola 2016

PLAN MOT TRAKASSERIER, DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kanehalls och Tingshusets förskolor

Vissefjärda skola och fritidshem LIKABEHANDLINGS PLAN/ PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

Hubertusgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkandebehandling för Hagaskolan.

Transkript:

Stenungskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling lå 2015/16 1

Grunduppgifter Verksamheter som omfattas av planen Grundskola, integrerad särskola a för planen Elevhälsoteamet bestående av rektor, biträdande rektor, skolkurator, skolsköterska, skolpsykolog, specialpedagog och studie- och yrkesvägledare. Vår vision Vi utbildar världsmedborgare! Mod och möjligheter Stenungskolan är en trygg och lärande miljö, där alla får lov att pröva sina vingar, vara kreativa och växa med uppgiften. Tillsammans med varandra tar vi chansen att lyckas. På Stenungskolan är vi övertygade om att höga förväntningar ger goda resultat. En grundmurad respekt för varandra och allas lika värde gäller här. Elevernas delaktighet Eleverna deltar genom mentorstid i lärgruppen, klassråd, arbetslagsråd och elevråd. De ska vara delaktiga i kartläggning av miljö och framtagning av gemensamma regler. Vårdnadshavarnas delaktighet Vårdnadshavarna deltar genom utvecklingssamtal, föräldramöten och föräldraråd. Personalens delaktighet Skolans personal är delaktig genom att ha mentorsansvar, delta på elevhälsokonferenser, diskutera på arbetslagsmöten, arbetsplatsträffar och samordnarträff. Förankring och presentation av planen Vi förankrar planen hos eleverna genom mentorstid, arbetslagsråd, elevråd och föräldraråd. Vi presenterar och diskuterar arbetet med vår plan hos vårdnadshavarna på föräldramöten och föräldrarådsmöten. Planen har förankrats hos personal genom arbetslagsmöten, arbetsplatsträffar och samverkansgruppen. Planen finns på Stenungskolans hemsida. 2

Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Vi har utvärderat fjolårets plan genom att diskutera skolans organisation med horisontella och åldershomogena arbetslag samt hur eleverna organiseras i basgrupper och lärgrupper. Vi har också utvärderat elevhälsoteamets roll vid kränknings/mobbningsärenden (se steg 3 i rutiner för akuta situationer). Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Utvärderingen har genomförts via elevråd, elevhälsoteam, arbetslag, ledningsgrupp och samverkansgrupp. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan I utvärderingen har organisationen med horisontella arbetslag, bas- och lärgrupper diskuterats och jämförts med den tidigare organisationen. De slutsatser vi har dragit är att det finns föroch nackdelar med båda systemen. För den kommande planen har vi beslutat att fortsätta med horisontella arbetslag och lärgrupper. Tidigare har man gjort om lärgruppskonstellationen utifrån basgrupper vid läsårsstart eller vid behov, nu kommer lärgruppen bestå i tre år. I utvärderingen kring elevhälsoteamets funktion vid kränknings/mobbningsärenden har elevhälsoteamet kommit fram till att ett trygghetsteam behöver skapas. Fokusarbetet för trygghetsteamet kommer under året att vara att arbeta med vår värdegrund på nätet, och hur vi umgås på nätet. Årets plan ska utvärderas senast Vecka 25 2016 Beskriv hur årets plan ska utvärderas Den ska processas i de olika samverkansorgan som finns på skolan för elever, föräldrar och personal. för att årets plan utvärderas Rektor 3

Främjande insatser Målet med vårt främjande arbete är att det ska vara en naturlig del i det vardagliga arbetet som sker på skolan, samt att det ska vara återkommande. Det främjande arbetet handlar om att identifiera och stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling och respekten för allas lika värde. Områden som berörs av de främjande insatserna är; kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Navet med elevcaféverksamhet Att vi gemensamt skapar en plats för alla på skolan, barn och vuxna. Vår mötesplats på Stenungskolan heter Navet och finns centralt placerad. Vi har en hög vuxennärvaro i Navet. Vi har trygga platser och möjlighet till möten genom att vuxna och elever träffas även utanför lektionstid, och att elever görs delaktiga i att bedriva elevcafé och andra aktiviteter i Navet. Rektor och skolvärd. Lärgrupper och mentorsgrupper Vi delar in eleverna i åk 7 i mentorsgrupper och lärgrupper. Tillsammans med gruppens mentor skapar detta trygghet. Eleverna startar läsåretet med aktiviteter som har fokus på samarbete och de sociala målen. Alla elever ska känna sig trygga och sedda i sin mentorsgrupp. Arbetslag, lärgruppsansvarig och mentor. 4

Arbetslagsorganisation Vi organiserar grundskolan i åldershomogena arbetslag. Så få lärare som möjligt ska gå mellan arbetslag. Vi strävar efter att man i så stor utsträckning arbetar runt samma grupp elever och ser dem i vardagen. Rektor Mentorstid Varje vecka har vi avsatt tid för mentorer att träffa sina mentorselever. Tid tillsammans med mentor ger möjlighet att se eleven. Följa upp och fånga upp ohälsa, svårigheter mm. Mentor Uppstart En inledande period arbetar eleverna med aktiviteter i olika grupperingar runt vår värdegrund. Vi pratar b.la om nätmobbning eftersom en stor del av kränkningarna sker online. Vissa elever behöver känna sig trygga i den dagliga rutinen och gynnas inte av schemabrytande aktiviteter. I dessa fall gör vi individuella anpassningar. "Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska sam-hället vilar på. Var och en som verkar inom skolan ska också främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan ska gestalta och förmedla." (LGR 11) 5

Eleverna ska starta terminen med fokus på samarbete och värdegrundsarbete. Syftet är att eleverna ska känna sig trygga, känna till planen mot diskriminering och kränkande behandling och att göra alla uppmärksamma på att vi agerar omgående på skolan Arbetslag, lärgruppsansvarig och mentor Fysisk miljö Navet är en fysisk mötesplats för alla på skolan. Elevrådet gör en kartläggning av trygga och otrygga platser. Gemensamma utrymmen är öppna och ljusa med en planlösning som ger trygghet för eleverna. Rektor Elevråd, arbetslagsråd och lärgruppsråd Varje lärgrupp har lärgruppsråd varje vecka, där frågor om arbetsmiljön lyfts. Varje lärgrupp har en representant i skolans elevråd där vi lyfter frågor på skolnivå. Representanten till elevrådet är även representant i arbetslagsrådet. I varje arbetslag ska finnas ett råd bestående av elever och personal, som ska lyfta frågor kring inflytande och arbetsmiljö från lärgrupper. Att förebygga kränkningar på skolan och vid eventuellt tillbud finns vuxen snabbt på plats. Rektor, lärgruppsansvarig och mentor Hälsosamtal Under årskurs 8 erbjuder skolsköterskan ett individuellt hälsosamtal. Det är ett erbjudande för varje elev att få prata kring sina levnadsvanor och möjlighet att påverka sin hälsa. Att eleverna får möjlighet att prata kring sina levnadsvanor, att komma till insikt och möjligheter att påverka sin hälsa. Att skapa möjligheter för skolan och elevhälsoteamet att få 6

kännedom om hur skolan upplevs av eleverna och om det behövs ytterligare förebyggande insatser på grupp- eller organisationsnivå. Skolsköterska Elevskyddsombud Eleverna har egna skyddsombud, vilka är delaktiga i skolans arbetsmiljöarbete. Skyddsombuden/skyddsombudet utses i elevrådet och deltar efter utbildning, på skyddsronden tillsammans med rektor och skyddsombud. Eleverna ska ha en miljö runt sig som främjar psykiskt och fysiskt välbefinnande. Eleverna ska vara delaktiga i skolans arbetsmiljöarbete. Rektor Det handlar om kärlek Det handlar om kärlek, är en årligt återkommande (år 8) samverkansform mellan myndigheter och frivilligorganisationer med syfte att motverka hedersrelaterat våld och förtryck, genom att informera barn och unga om deras rättigheter utifrån barnkonventionen. Samverkansgruppen i Stenungsund består av representanter från: elevhälsan, socialtjänsten, ungdomshälsan, fritid, Pelikanen (våld i nära relationer team), Svenska kyrkan, drog- och brottsförebyggare, Tjejjouren, Biblioteket, Brottsofferjouren Att synliggöra barns och ungdomars rättigheter till ett liv fritt från våld, hot och övergrepp. Rektor, skolsköterska och skolkurator Tobaksambassadörer Ett flertal elever ur årskurs 7 utbildas i tobaksfrågor varje år av de äldre tobaksambassadörerna. De får årlig påbyggnadsutbildning i form av boosterdagar. Eleverna inspirerar andra elever till att säga nej till tobak och höjer statusen på att vara en ickerökare, genom klassundervisning, insatts på temadagar, genom informella samtal och genom att vara goda förebilder. 7

Skapa ett hälsofrämjande klimat på skolan där inga elever ska utsättas för påtryckning att börja nyttja tobak. Visionen är att inga elever ska börja använda tobak under skoltiden. Uppföljning genom drogvaneenkät utförd av Brott- och drogförebyggare i kommunen. Rektor och skolsköterska Kartläggning Kartläggningsmetoder Lokal enkät i åk 7 och åk 9 Mentorssamtal Hälsosamtal med alla elever i åk 8. Hälsoenkät för åk 8 via PMO (datajournalssystemet). Enkät för åk 8 från GR. ELOF, uppföljning varje månad. Kartläggning över riskområden i vår miljö. Områden som berörs i kartläggningen är Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Hur eleverna har involverats i kartläggningen Elevrådet involveras i frågeställningar på enkäten. De kartlägger och dokumenterar riskfaktorer på grundskolan. Hur personalen har involverats i kartläggningen Vi ber arbetslagen göra en kartläggning över riskområden på skolan. Resultat och analys Vi ser att de vuxna på skolan behöver hålla koll på utrymmen där elever kan uppleva en osäkerhet kring vad som kan hända. Otrygga platser där lärare behöver vistas oftare är vid små hörn på skolgården, t.ex. där cyklarna står mellan A- och F- byggnaden. Många elever känner obehag inför omklädningsrummen till idrotten. J- korridoren kan upplevas som obehaglig när många har rast samtidigt. Utifrån vad kartläggningen visar, ser vi över miljön och åtgärdar. Vi startar upp ett Trygghetsteam bestående av rektor, skolkurator och lärare från respektive arbetslag. Trygghetsteamet kommer ha som fokusområde att arbete med vår värdegrund på nätet. Enkätresultat för åk 8 från GR: 91 % Lärarna i min skola hjälper mig med skolarbetet om jag behöver det. 90 % Jag trivs i skolan. 42 % Jag tycker att maten som serveras i min skola är god. 85 % Lärarna tar hänsyn till mina behov och förutsättningar. 71 % Skolans toaletter är bra. 8

78 % I min skola upplever jag att vi respekterar varandra. 71 % Jag tycker att det finns bra utrymmen att vara på under rasterna. 81 % Klassrummen på min skola är bra. 76 % I min skola pratar vi om hur vi ska vara mot varandra. 79 % Det jag lär mig i skolan är nyttigt och användbart. 83 % Det finns vuxna i skolan att prata med när jag behöver det. 83 % Lärarna i min skola tar hänsyn till elevernas åsikter. 76 % Jag får veta hur det går för mig i skolarbetet. 97 % Lärarna på skolan bemöter mig väl. 39 % Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer. 91 % Andra elever i skolan bemöter mig väl. 54 % Jag känner att jag kan påverka vad vi ska arbeta med i skolan. 89 % Lärarna förklarar så att jag förstår. 72 % Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena. 69 % Jag känner att jag kan påverka hur vi arbetar i skolan. 95 % Jag känner mig trygg i skolan. 87 % Jag får möjlighet till studiero i skolan. 88 % Mina lärare förväntar sig att jag ska nå målen i alla ämnen. 88 % Jag tycker att de läromedel som används är bra. 99 % Vi har god tillgång till datorer på min skola. Förebyggande åtgärder Hög vuxennärvaro Åtgärd Lärarnas arbetsrum ligger i direkt anslutning till de elever de arbetar med och elevernas ämnessalar. Skolvärd finns på skolan under hela skoldagen. Personalförstärkning i lärgrupper vid behov. Motivera åtgärd Det ska vara lätt att nå en vuxen och de ska finnas i elevernas direkta närvaro. Att förebygga kränkningar på skolan. Vid eventuella tillbud ska det finnas vuxen snabbt på plats. Samtlig personal. Placering i salarna Åtgärd Lärarna styr elevernas placering i lektionssalarna utifrån trygghet och studiero. Motivera åtgärd 9

För att ge eleverna trygghet, tillhörighet och studiero. Alla elever ska träna på samarbete med olika personer. Ingen elev ska behöva känna sig utanför i lektionssalarna. Alla lärare DISA Åtgärd Utbildade DISA gruppledare, genomför tio gruppträffar á 1,5 timme med flickor respektive pojkar i grupp. Samtalen bygger på kognitiva beteendetekniker för att förändra negativa tankemönster, kommunikationsträning och träning av olika problemlösningsstrategier, samt övningar för att stärka den sociala förmågan och det sociala nätverket. Dessutom ingår övningar för att öka antalet hälsofrämjande aktiviteter. Motivera åtgärd Studier har visat att dessa fyra moment främjar den psykiska hälsan. Att stärka elevernas självförtroende och självkänsla. Styrgruppen för DISA. Värdegrundsarbete nätet Åtgärd Att i undervisningen använda sig av Jag <3 internet dina rättigheter och skyldigheter online, ett material utgivet av Statens medieråd, www.statensmedierad.se. I materialet arbetar man med internetsäkerhet och digital kompetens, en del av det som kallas för medieoch informationskunnighet - MIK på högstadiet. Materialet består av sju lektionsupplägg som tar upp frågor om: elevernas egen nätvardag, elevernas rättigheter och skyldigheter på nätet med utgångspunkt från barnkonventionen, upphovsrätt och internetsäkerhet, hat och mobbning på nätet och sex på internet. Motivera åtgärd I skolans uppdrag (Lgr 11 sid. 9 samt Lgy 11 s.7) ingår att ge eleverna verktyg för att kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. För att på bästa sätt hantera dagens informationssamhälle behöver eleverna bli medie- och informationskunniga. De behöver få kunskaper om, utveckla färdigheter i och reflektera kring hur de ska förhålla sig till information. Att stärka elevers medie- och informationskunnighet. Att materialet ska vara en igångsättare för vidare diskussion om livet på nätet. 10

Elevhälsoteam och lärare Brotts- och drogförebyggande arbetsgrupp Åtgärd Skolan har en brotts- och drogförebyggande arbetsgrupp bestående av skolkurator, skolsköterska, kommunens brotts- och drogförebyggare, skolvärdinna, resurspersoner, vaktmästare. Motivera åtgärd Skapa en trivsam och trygg arbetsplats där skolan agerar i ett tidigt skede för att minimera risken att skadegörelse sker eller att tobak, alkohol, narkotika används och förvaras på skolan. Arbetsgruppen träffas en gång/mån. Rektor Rutiner för akuta situationer Policy Vi accepterar ingen mobbning eller annan kränkande behandling på Stenungskolan. Det är viktigt att all personal agerar skyndsamt. Handlingsplikten inträder så fort det finns någon misstanke om att en elev kan fara illa. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Ett aktivt och tillitsfullt mentorskap. Läraren använder alltid en framtagen blankett för att logga händelser. Ett aktivt och engagerat elevråd. Hög vuxennärvaro i elevutrymmen genom skolvärd och andra vuxna. Bussvakter. Personal som elever och föräldrar kan vända sig till Mentor, lärare, rektor, kurator, skolsköterska, och andra vuxna som arbetar på skolan. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever För att utreda om en kränkning har förekommit, vidtar vi följande steg: Steg 1 Ämneslärare/mentor för loggbok vid händelser som kan utvecklas till att bli trakasserier eller kränkande behandling 11

Steg 2 När en konflikt/kränkning äger rum tar den personal som observerat konflikten/kränkningen omedelbart ett samtal med involverade elever för att skapa sig en bild av händelsen och situationen. Händelsen dokumenteras på anvisad blankett av observatören. Mentor informeras om händelsen och får dokumentationen överlämnad. Mentor ansvarar för att samtal förs med den som blivit utsatt (snarast). Hittar en plats att tala ostört. Låter eleven berätta vad som hänt och antecknar i dokumentationsblanketten. Anmäler på skalman. Mentor till den/de som kränker ansvarar för att samtal sker. Hittar en plats att tala ostört. Får fram vad som har hänt och antecknar i dokumentationsblanketten. Mentorer förmedlar åtgärd till berörda elever och vårdnadshavare. Åtgärden dokumenteras i dokumentationsblanketten. Samtal till alla inblandades föräldrar samma dag. Om föräldrarna inte är sammanboende men har gemensam vårdnad, kontaktas båda föräldrarna. Att föräldrarna är informerade dokumenteras i dokumentationsblanketten. I blanketten dokumenteras också uppföljningsdatum 5-7 dagar efter inträffad händelse. Vid uppföljningssamtalen förs anteckningar på samma dokumentationsblankett som tidigare anteckningar förts i. Har kränkningarna upphört avslutas ärendet genom att skriva ner resultatet av arbetet i dokumentationsblanketten. Kurator informeras om ärendet och delges dokumentationen. Kurator överför dokumentationen i Skalman. Rektor avslutar ärendet i Skalman genom att arkivera ärendet eller informera huvudman. Steg 3 När kränkningarna inte har upphört eller är av allvarligare grad kontaktas trygghetsteamet som tar över det fortsatta arbetet. Trygghetsteamet tar del av tidigare dokumentation och åtgärder. Personal i trygghetsteamet har samtal med den/de som utsatts. Personal i trygghetsteamet har samtal med den/de som kränker. Berörd personal informeras och föräldrar till samtliga elever kontaktas. Vid behov gör personal i trygghetsteamet vidare kartläggning och observationer. Samtliga samtal dokumenteras i en upprättad handlingsplan. Handlingsplan upprättas med fastställt uppföljningsdatum. Återkoppling till berörda mentorer sker kontinuerligt. 12

Skolkurator överför handlingsplan och dokumenterar trygghetsteamets arbete i Skalman. Vid uppföljningsdatum av handlingsplan reflekterar trygghetsteamet nuläget tillsammans med berörda pedagoger. Har kränkningarna upphört avslutas ärendet genom att skriva ner dokumentationen på Skalman. Rektor avslutar ärendet i Skalman genom att informera huvudman. Steg 4 Om kränkningarna inte har upphört eller är av allvarligare grad kontaktas EHT. Fortsatta insatser beslutas och disciplinära åtgärder kan vidtas av rektor. Rutiner för dokumentation - Vi för loggbok vid konflikter. Loggböcker förvaras i arbetslaget. (Bilaga 1) - Vid kränkningar dokumenterar vi under utredning i anvisade blanketter. - Bilaga 1 (ALLA) - Bilaga 2 (Mentor/lärgruppsansvariga) - Bilaga 3 (Trygghetsteamet) - Mentor/lärgruppsansvarig anmäler kränkningar i systemet Skalman som nås via Lotsen. Anmälan kommer automatiskt till rektor och till huvudmannen. - All dokumentation under utredning samlas i en ärendemapp som lämnas till skolassistenten för arkivering. Det här ska ske av berörd personal efter såväl steg 2 som steg 3 i ovanstående arbetsgång vid kränkning från elev-elev. - Kurator och rektor informeras ALLTID direkt efter att uppföljningssamtal ägt rum. Ansvarsförhållande 1. Samtlig personal är skyldig att omedelbart agera mot kränkningar. 2. I första hand mentor, i andra hand lärgruppsansvarig ansvarar för att samtal genomförs med eleverna och att vårdnadshavare kontaktas. 3. Om samtalen visar att kränkning skett, eller att loggar i arbetslaget visar en systematik, ska en skade- och tillbudsanmälan göras i systemet Skalman som nås via intranätet Lotsen. Mentor ansvarar för anmälan görs. Anmälan kommer automatiskt till rektor och till huvudmannen. 4. Rektor ansvarar för att anmälan diarieförs. 5. Mentor och lärgruppsansvarig ansvarar för att följa upp enligt den dokumentation som gjorts i Skalman. 6. Om inte kränkning upphör ansvarar trygghetsteamet för fortsätt utredning enligt dokumentationen i anmälan. 7. Vid ytterligare behov samordnas insatser av EHT och rektor kan vidta disciplinära åtgärder. 13

Bilaga 1 STENUNGSUNDS KOMMUN Blankett för loggbok Datum Klockslag Barn/Elev Händelse Kränks Kränker Datum Klockslag Barn/Elev Händelse Kränks Kränker Datum Klockslag Barn/Elev Händelse Kränks Kränker Datum Klockslag Barn/Elev Händelse Kränks Kränker 14

Bilaga STENUNGSUNDS KOMMUN Dokumentation vid första tillfället Händelser kring kränkningar eller diskriminering Datum: Utsatta barnets/elevens namn och grupptillhörighet De kränkande barnens/elevernas namn och grupptillhörighet Händelse utifrån den kränktes perspektiv Händelse utifrån de kränkandes perspektiv 15

Åtgärd Uppföljningssamtal och datum: Hur är det nu? Datum för uppföljning av åtgärd bokas till den Ärendet avslutat Ärendet inte avslutat, Trygghetsteamet kontaktat Datum Elevens underskrift Personals underskrift Vårdnadshavarna underrättade, datum Rektors underskrift 16

Bilaga 3 STENUNGSUNDS KOMMUN Handlingsplan vid kränkande behandling eller diskriminering Kan upprättas både för den/de som utfört kränkningen och för det barn/den elev/den person som blivit utsatt. Barnet/eleven och dennes vårdnadshavare skall ges möjlighet att delta vid upprättande av handlingsprogram. Datum Förskolechef/Rektor Namn på barn/elev Förskola/skola Klass Närvarande (namn och funktion) Nuläge 17

Mål Åtgärder på Organisations-, Grupp- och Individnivå: OBS Åtgärder på Organisationsoch/eller gruppnivånivå skall dokumenteras i enhetens plan för likabehandling under avsnitten om Förebyggande eller Åtgärdande. Organisation Så här arbetar vi (akut och på sikt) Grupp Individ Så här arbetar vi (akut och på Så här arbetar vi (akut och på sikt) sikt) Uppföljning av ovanstående, datum Uppföljning av ovanstående, datum Uppföljning av ovanstående, datum Datum för uppföljning Underskrifter Elev/Berörd person Vårdnadshavare Vårdnadshavare Rektor Om insatserna inte bedöms som tillräckliga skall ny handlingsplan upprättas och information till huvudmannen/verksamhetschef ske. 18