Hjortmosseskolan Trollhättans kommun Examensarbete ITiS Handledare: Angelica Dahlman VT 2000

Transkript

1 Hjortmosseskolan Trollhättans kommun Examensarbete ITiS Handledare: Angelica Dahlman VT 2000 Nina Andersson Annika Blixth-Åkesson Maj-Lis Ericson Eivor Fihn Britt Hallgren Inger Janson Willy Johansson Ulrika Larsson Maria Melldén Annika Nordberg Anita Olausson Anne-Sofia Olsén-Larsson Marita Stenberg

2 2 Skolpresentation På Hjortmosseskolan finns många elever med särskilda behov av stöd och stimulans och många med utländsk bakgrund. Trots extra resurser för social struktur tyckte personalen att arbetet i en del elevgrupper var tungrott under läsåret och kände ett behov av att förändra arbetssituationen så att samhörigheten stärktes för alla i ett gemensamt ansvar för en bra skola En ny organisation arbetades därför fram under våren 1999 av personal och skolledare. Hjortmosseskolan som sammanlagt har 304 elever delades nu i två halvor och i två dubbelspår. Vårt dubbelspår CD har 13 pedagoger och nio hemgrupper med ca 155 elever från 6 till och 12 år. Varje grupp har en hemgruppslärare men hela arbetslaget har övergripande ansvar för alla elever i spåret. Eleverna blandas också i olika åldersgrupperingar under veckan för att tillvarata befintliga elev- och lärarresurser och lokaler, stärka samhörigheten och skapa en bra och kreativ arbetsmiljö. I skolan finns väl fungerande datorer och en skicklig tekniker. Det finns en datasal med sju datorer, det finns datorer i varje klassrum och i personalens arbetsrum. I alla salar finns uppkoppling mot Internet. Eleverna är intresserade och vill gärna arbeta med datorerna. First- Class nätet används flitigt mest i form av chattande och E-post. Spel av olika slag är också populära. Vi i personalen tyckte dock att vi ofta kände oss osäkra och saknade kunskaper att använda datorerna på ett pedagogiskt bra sätt. Bakgrund till projektet I vår första anmälan till ITiS projektet i september 1999 var en del tveksamma till att vi skulle orka med att få en extra arbetsbelastning samtidigt som vi skulle få omorganisationen att fungera. När vi sedan inte kom med i första omgången blev några besvikna och andra kände sig lättade. Vi tyckte ändå att vi kunde pröva idén med temaarbetet Jorden Runt och efter att ha sett en video Story Line beslutade vi vid en arbetslagsträff med brainstorm att göra ett försök med tema Seder och traditioner inför julen. Vi startade med en inspirationstimme i gymnastiksalen, där våra elever inbjöds till en flygresa av flygplatspersonal. De övriga i arbetslaget presenterade sedan två och två de fem olika världsdelarna. Vi hade inte haft någon särskild tid att planera utan varje grupp hade bestämt mer eller mindre improviserat efter egna intressen och förmågor. Det blev mycket lyckat. Både barnen och vi själva var förundrade över vad som åstadkommits i form av skådespeleri, berättande och bildvisningar. Här startade processen för arbetslaget. Sedan arbetade vi med temat i olika hemgrupper vid två tillfällen. En gång gjorde alla stora väggkartor, flaggor och flaggspel och den andra gången funderade vi över seder och traditioner inför julen. En del gjordes också klart under vanliga lektioner. Alla arbeten sattes sedan upp i korridoren till allmän beundran. Tyvärr fick vi problem med de stora världskartorna som föll ner på grund av sin tyngd trots extra stark tape, som införskaffats av vaktmästaren. Flaggspelet kunde inte heller monteras upp för det kunde sätta igång inbrottslarmet. Vi gjorde också en förnyad ansökan till ITiS i slutet av höstterminen 1999 med tydligare förklaring av hur vi tänkte arbeta i vårt stora arbetslag och denna gång lyckades vi bli antagna. De flesta kände nu att vi var på gång och att detta skulle bli kul. Litteratur drogs ut från nätet och kopierades för jullovsläsning.

3 3 Mål att utveckla ett problembaserat lärande att främja ett informellt lärande mellan elever i olika åldersgrupper att få ökad kunskap om hur datorn kan användas på olika sätt, bl. a vid redovisning/presentation av ett arbete. att få fördjupad ämneskunskap Syfte att stärka gemenskapen i arbetslaget och lära känna alla elever och skapa trygghet och vi-känsla hos både pedagoger och elever att ta till vara våra elevers olika bakgrund genom att arbeta med ett gemensamt tema att ge eleverna träning i att sovra, analysera och värdera fakta vid informationssökning av olika slag att eleverna tar mer ansvar för sitt kunskapssökande. Tillvägagångssätt i utvecklingsarbetet Tyvärr blev seminarieupptakten och mötet med vår första handledningsgrupp i slutet av januari en stor besvikelse. Vi fick besked att alla i vår grupp inte skulle få delta på lika villkor. Så småningom ordnades detta upp och arbetet kom i gång igen med tema Hantverk, kläder och mode från hela världen. Nu valde vi att arbeta intensivt i de olika hemgrupperna under en vecka med hjälp av böcker från biblioteket och sökning på Internet. Sedan redovisade vi i storgrupper. En del hade inventerat garderober hemma och hos vänner och bekanta och hade en modevisning till häftig musik. Alla var eniga om att detta var alldeles för kort tid för ett så spännande ämne. Både elever och personal tyckte att det fanns mycket ytterligare att fördjupa sig i om kläder. Förhoppningsvis har vi gett några inspiration för framtida forskning. Vid vår första handledning med Angelica Dahlman bestämde vi oss för att satsa på ett tema resten av terminen och vi valde då Sagor och myter. En ängslig mamma lär en dag ha frågat Albert Einstein vad hon skulle göra för att hennes pojke skulle bli bättre på att räkna. Vad skulle hon läsa för honom för att han skulle bli en framstående vetenskapsman? Sagor, sa Einstein. Bra, sa mamman och sedan då? Mer sagor, sa Einstein. Och efter det? frågade mamman Ännu mer sagor, svarade Einstein. En ny inspirationstimme för eleverna ordnades i gymnastiksalen. Vi pedagoger skuttade in till tonerna av Bergakungens sal, rektor presenterade olika sagor som sedan spelades upp av oss pedagoger till elevernas förundran.

4 4 Schematekniskt lyckades vi ordna två långa arbetspass per vecka, måndagar och torsdagar mellan kl med start den 7 februari och avslutning med Öppet hus den 8 maj. Vi enades i samråd med vår handledare om att erbjuda våra elever att välja mellan sju olika intresseområden: Grekisk mytologi Nordisk mytologi Sägner myter och skrönor Konstsagor Folksagor Sagor från hela världen Troll, knytt och annat otyg. Vi i arbetslaget delade in oss så att två ansvarade för en skriftlig presentation av varje område. Hemgruppslärarna presenterade de olika valmöjligheterna, eleverna fick valsedlar för att välja vad de ville veta mer om och vi försökte få dem att fundera själva utan att snegla på kamrater. Det var spännande att se hur grupperna fördelade sig Gruppernas storlek varierade från elever. Åldersspridningen i grupperna fördelade sig ganska jämt över åldrarna 6 12 år. Naturligtvis varierade arbetssättet i de olika grupperna men i stort sett såg det ut enligt följande: Alla startade med en brain-storm för att få fram elevernas frågeställningar. Utifrån dessa frågor delade eleverna in sig i smågrupper. Loggböcker introducerades. Efter varje arbetstillfälle skulle eleverna sammanfatta vad som blivit gjort under dagen och hur man tänkte sig fortsättningen. Efter varje arbetspass samlades loggböckerna in för att vi lärare skulle kunna ge respons på elevernas tankar och funderingar samt för att vi skulle kunna handleda dem i deras fortsatta arbete. Mappar tillverkades för att kunna samla elevernas arbete. Varje arbetstillfälle inleddes med en gemensam samling i grupperna. Detta för att ge eleverna en grund i det valda ämnet. Detta kunde vara i form av sagoläsning, berättande, filmvisning musik, praktiskt arbete etc. Eleverna hämtade fakta från Internet, böcker, muntliga källor, film, bildband, tidningar etc. En av grupperna hade en nyinflyttad elev som inte behärskade svenska språket. En hemspråkslärare kopplades då in för att underlätta arbetet. Temat avslutades med öppet hus en kväll, där föräldrar och syskon inbjöds för att ta del av elevernas arbeten. Eleverna fungerade som guider där de eskorterade runt sina föräldrar i de olika utställningssalarna. Det var roligt att redovisningsformerna visade stora variationer som tex. tittskåp, videofilm, teater, egenhändigt gjorda böcker, collage, väggmålning, power point, bilder tagna med digitalkamera, scannade bilder, landskap och skulpturer. På de äldre elevernas egna initiativ såldes kaffe och hembakade kakor vilket gav en rejäl förstärkning till klasskassan. Positiv stämning rådde hela kvällen och utställningen var mycket välbesökt.

5 5 Utvärdering Alla upplevde den stora åldersspridningen i grupperna som positiv. Ofta var det de yngre barnen som inspirerade de äldre. De äldre kunde hjälpa de yngre med praktiskt arbete så som att läsa och skriva. I vissa fall kunde dock de yngre barnen hämmas av de äldres närvaro. Några av de äldre barnen var ointresserade av att hjälpa de yngre eleverna. Arbetspassen upplevdes för långa för en del och för korta för andra Det kunde också vara svårt med gemensamma genomgångar som tilltalade alla åldrar. PBL var ett nytt arbetssätt för personal och elever på Hjortmosseskolan. En styrka i arbetet var att vi själva fick prova på detta arbetssätt under en seminariekväll. Detta gav ökad förståelse för barnens situation. Vissa elever upplevde det svårt att hitta frågor, andra klarade det utan problem. Svårigheterna med detta kunde också bero på ämnets karaktär. Många elever har upplevt det mycket positivt att själva få bestämma vad de skulle arbeta med och hur arbetet skulle förlöpa. Vid varje handledning fick vi möjlighet att ventilera gruppernas pågående arbete. Syftet med detta var att vi kunde ta del av varandras erfarenheter samtidigt som vi fick en helhetsbild. Vi kunde också diskutera olika möjligheter att gå vidare. Samtlig personal har saknat tid till planering, för och efterarbete. Det har varit extra svårt att få gemensamma tider för skol- och fritidspersonal. En idé kunde varit att vi vid vissa handledningsträffar delat upp oss i våra grupper där handledaren kunde cirkulerat. Alla har vi också saknat tid till egen utbildning i den nya datatekniken. Samtidigt som eleverna arbetat med ITiS-projektet skulle även vi fortbilda oss i en teknik som många av oss var obekant med. Detta borde vi haft med oss innan vi startade arbetet med eleverna. Vi önskar oss fler workshops till hösten då vi har mer tid. De flesta barnen har varit lätta att stimulera och få igång. Några av grupperna har dock haft problem med många besvärliga och stökiga barn. De har presterat väldigt lite, men förhoppningsvis snappat upp ett och annat ändå. Vi ser i barnens utvärderingar att de upplevt temat som roligt och stimulerande samt att de gärna vill arbeta på liknande sätt igen. Kanske är det vi som är för resultatinriktade för att uppskatta vinsterna i själva processen. Diskussion Vi har under ITiS arbetat med ett gemensamt tema och mål. Den tid vi planerat, fått handledning och diskuterat tillsammans har gjort att vi lärt känna varandra bättre. Vi kan ta tillvara varandras kunskaper och kompetenser bättre nu när vi har större kännedom om dem. Detta är något vi kommer att kunna utveckla mera ju längre och närmare samarbete vi har i arbetslaget. ITiS har gjort att vi har fått mera tid tillsammans hela arbetslaget. Både skol- och fritids personal har varit med på träffarna. Att vi aldrig har barnfri tid tillsammans är ett problem för arbetslag med personal från både skola och fritids.

6 6 Den målsättning vi har är att alla barn är allas barn har vi kommit långt med när vi åldersblandat grupperna. Flera barn och vuxna har lärt känna varandra närmare och inte bara till namnet. Skolledaren stöttade oss i inledningsskedet då inte alla i arbetslaget skulle få arbeta under samma förutsättningar. Under arbetets gång har hon sedan funnits med och uppmuntrat och möjliggjort inköp av digitalkamera och skanner. Den extra arbetstiden är dock ett problem, som vi haft svårt att lösa. Försöksverksamhetens resultat Vi är alla i arbetslaget överens om att mål och syfte har uppfyllts, även om det finns en hel del kvar att utveckla. Detta är redan i planeringsfasen inför nästa läsår. Eleverna har fått en introduktion till PBL och så har även personalen. Eleverna behöver vidare träning i att arbeta åldersblandat och ta ansvar för varandras lärande. En del av eleverna har lärt sig mycket nytt om informationstekniska hjälpmedel. Att en del inte fått med sig så mycket av detta kan bero på tidsbrist, antal tillgängliga datorer och handledning. Fördjupade ämneskunskaper har alla elever fått. Vi har under ITIS arbetat med ett gemensamt tema och mål. Den tid vi planerat, fått handledning och diskuterat ihop har gjort att vi lärt känna varandra bättre. Vi kan ta tillvara varandras kunskaper och kompetenser bättre nu när vi har större kännedom om dem. Detta är något vi kommer att kunna utveckla mera ju längre och närmare samarbete vi har i arbetslaget. ITIS har gjort att vi har fått mera tid tillsammans hela arbetslaget. Både skol och fritids personal har varit med på träffarna. Att vi aldrig har barn fri tid tillsammans är ett problem för arbetslag med personal från både skola och fritids. Den målsättning vi har att alla barn är allas barn har vi kommit långt med när vi ålders blandat grupperna. Fler barn och vuxna har lärt känna varandra närmare och inte bara till namnet. Temat Jorden Runt valdes för att tillvarata elevers olika bakgrund. Det lyftes särskilt fram i gruppen Sagor från hela världen. Att sovra, analysera och värdera fakta vid informationssökning, är något som kräver mycket träning och som vi måste arbeta vidare med. Detsamma gäller för punkten att eleverna skall ta mer ansvar för sitt kunskapssökande.

7 7 Litteraturförteckning Skolan och samhället Lundgren, Ulf P: Skolan och tusenårsskiftet (1999) Löwendahl, Erik: När skolan möter framtiden... (1999) IT och utbildningsväsendet Andersson, Bo: Klassrummet - den sista utposten i ett förlegat system (1999) Bjessmo, Lars-Erik: IT - ett fönster mot världen? (1999) Hedborg, Gunnar: En suck av längtan, förtvivlan eller lättnad? (1999) Jedeskog, Gunilla: Datorn och undervisningen - en tillbakablick (1999) Säljö, Roger: Lärande då och nu (1999) IT som läromedel och redskap för lärande Eliasson, A & Lindö, R: Det öppna lärorummet (1999) Holmlund, Britt-Marie: Tema - ett sätt att arbeta och lära (1999) Szekely, Christina: Från redskap till läromiljö (1999) IT för elever i behov av särskilt stöd el. med funktionshinder Björnsson, Margareta: IT som verktyg för elever med funktionshinder... (1999) Svärdemo Åberg, Eva: Datorn som kompensatoriskt stöd... (1999) IT för kontakter utanför skolan och som stöd för ökad internationalisering Hylén, Jan: Europeiska skoldatanätet/ Ett fönster mot omvärlden (1999) Forskning om kunskap och lärande Kylemark, M & Winther, M: Vad säger pedagogerna om inlärning och kunskap? (1999) Elevers olika sätt att lära Barany-Wallje, Elsa: Om att lära och utvecklas i skolan (1999) Cronsioe, Ingela: Om inlärningsstilar, IT och skolutveckling (1999) Lindgren-Åsbrink, Marika: Gymnasieskolan - för vem? (1999) Skolans arbetssätt, läromiljö och organisation Andersson, Per-Arne: Ekhammarskolan - en F-9 skola i förändring Johansson, Ann Catrin: Det finns inte någon IT-pedagogik! (1999) Scherp, Hans-Åke: Om skolutveckling och skolledarens roll (1999) Pedagogiska modeller för lärande Dahlgren, L O: Problembaserat lärande /Idé, praktik och effekter (1998) Kylemark, M & Winther, M: Elevaktiva arbetsmetoder (1999) Lundin, Ylva: Storyline (1999) Sandström Madsén, Ingegärd: Att tänka med penna och dator (1999) Wihlborg, Eva: Rapport från verkligheten (2000) Värdering och källkritik av information Rask, Stig Roland: Nätet som källa och text (1999) Wiklund, Ann: Ögon, öron och ord/redskap för källkritik (1999) Etiska och juridiska frågor som rör IT Colnerud, Gunnel: IT och etik i skolan/värden, fostran och datorer (1999) Hedin, Christer: Etik i IT-samhället/Skolans värdegrund och IT (1999) Skillnader i pojkars/flickors användning av IT Nilsson, Lars-Erik: Pojken som nörd och flickan som användare (2000) Egen kompetensutveckling Andersson, Mikael: Tankar om flexibel utbildning (2000) Granström, Kjell: IT som ett hot mot en professionell lärarroll (1999)