ANTIKEN. Av Åsa-Lill Jensen Camilla Waltersson Kerstin Rasmusson Linda Bäckström Aniita Lönn Jan-Erik Aronsson

Transkript

1 ANTIKEN Av Åsa-Lill Jensen Camilla Waltersson Kerstin Rasmusson Linda Bäckström Aniita Lönn Jan-Erik Aronsson

2 Innehåll 1. Inledning Sid Bakgrund Sid Syfte Sid Mål Sid Beskrivning av skolan, eleverna och arbetslaget Sid.4 2. Resultatdel Sid Planering av projektet Sid Inledning av projektet Sid Grundkurs om Antiken Sid.5 3. Diskussion Sid Elevinflytande Sid Skolan och samhället Sid Problembaserat lärande Sid ITiS betydelse för utvecklingen av arbetslaget Sid Arbetslagets arbete med eleverna Sid Arbetslagets framtida arbete Sid På vilket sätt har IT förstärkt lärandet? Sid Betydelsen av skolledarens engagemang för projektet Sid Bilagor Sid Projektplan för ITiS Sid.12 2

3 1. Inledning Detta arbete beskriver ett projekt som varit en del av ITiS IT i Skolan, på Sjuntorpskolan i Trollhättans kommun. Projektet genomfördes under vårterminen Bakgrund Det ITiS-projekt som presenteras i detta arbete har sitt ursprung i den ansökan som skickades in i slutet av höstterminen Ämnesområdet var antikens Grekland och Rom. Projektet var ursprungligen planerat att pågå i ca 8 veckor, med två veckors förberedelsetid. Eleverna skulle inledningsvis gå en grundkurs för att sedan välja någon fördjupning utifrån eget intresse och egen kunskap. Tidigt under terminen diskuterades önskemålet om att i högre utsträckning börja arbeta tematiskt och ämnesövergripande. Det fanns en förhoppning om att lära sig mer om att använda IT som en naturlig del av undervisningen och vi såg också deltagandet i ITiS-projektet som en möjlighet att få kvalificerad handledning i detta samtidigt som vår egen datakompetens skulle höjas. Vi kände att möjligheten att få stöttning i att börja arbeta på nytt sätt var oerhört välkommet. Dessutom var det naturligtvis mycket positivt att få vara det första arbetslaget på skolan som deltog i ett liknande projekt och på så sätt vara med och gå i förtrupperna när det gäller förändringsarbetet i skolan. 1.2 Syfte Syftet med vårt ITiS-projekt är att genom deltagandet och genomförandet av vårt arbete påbörja en förändring av vårt arbete i skolan. Skolans undervisning bör spegla en kunskapssyn där eleven sätts i centrum utifrån sina egna förutsättningar och sina egna erfarenheter. 1.3 Mål Målet med vårt arbete var att skaffa oss en praktisk erfarenhet från att arbeta ämnesövergripande och problembaserat för att sedan kunna dra lärdom och slutsatser inför nästa projekt och framtida arbete. 3

4 Vi strävar också mot att eleverna skall förändra synen på sitt eget lärande för att kunna börja ett eget informationssökande och finna redskapen för att sålla i det stora informationsutbudet som omger dem. 1.4 Beskrivning av skolan, eleverna och arbetslaget Sjuntorpskolan är en 0-16 skola som ligger ca 15 km utanför Trollhättan. Skolan är omgiven av en bygd med allt från lantbruk till industri och det finns gott om natur att vistas i. De elever vi arbetat med går i ett hus tillsammans med elever i år 6-9. Övriga klasser finns i andra byggnader inom samma område. Den elevgrupp vi arbetat med består av två klasser, totalt 41 elever i år 7, som tidigare arbetat mycket tillsammans och som känner varann väl. Vårt arbetslag består av elva personer, varav endast sex har arbetat med ITIS. Detta berodde på att endast sex personer har gemensamma elever. Vi har tillsammans en bred kompetens, ma/no, so/idrott, sv/en, bild, speciallärare och en assistent. 2. Resultatdel 2.1 Planering av projektet Efter en del diskussioner kom vi fram till att vi skulle arbeta med ämnesområdet Antiken. Det verkade vara ett spännande område med goda möjligheter till att integrera flera olika ämnen, såväl praktiska som teoretiska. Under det inledande planeringsstadiet hade vi många idéer om hur eleverna skulle kunna arbeta med den antika perioden. 2.2 Inledning av projektet Projektet inleddes med att eleverna fick göra var sin mindmap med antiken som rubrik. Syftet var att lärare och elever på ett tydligt sätt skulle få en överblick av vad de redan kunde och kände till om antiken. Dessa har vi sparat för att kunna jämföra med en mindmap de ska göra när projektet avslutas. På detta vis blir de förhoppningsvis på ett tydligt sätt medvetna om sitt eget lärande och får en återkoppling till utgångspunkten. Det var naturligtvis en stor spännvidd mellan elevernas kunskaper, dock större än vad vi hade förväntat. Några mindmaps innehöll mycket information om exempelvis den antika mytologin och gudavärlden, medan några få var i det närmaste helt tomma. 4

5 Efter detta gick vi på bio och såg Asterix och Obelix som utspelar sig under den del av antiken då Caesar regerade över romarriket.. Tanken med filmen var att både elever och lärare skulle få lite inspiration inför det fortsatta arbetet. Eleverna fick som uppgift att under filmen titta efter antika miljöer, hur man bodde, använde för kläder, vad man åt och så vidare. 2.3 Grundkurs I arbetslaget kom vi fram till att alla elever behövde någon form av grundläggande kunskaper om Antiken, som var ungefär desamma för alla elever. Samtidigt var vårt mål att eleverna själva skulle ha möjlighet att påverka innehållet. Eleverna fick tid att titta i böcker och diskutera med varandra vad de ville lära sig mer om. Utifrån detta skapade vi de sex rubriker som kom att bli grundkursen som alla skulle ta del av. Rubrikerna blev följande: Författare och filosofer Vetenskapsmän och naturvetenskap Gudar och myter Rom Grekland Historisk och geografisk orientering över medelhavsområdet Vi gjorde fyra elevgrupper som fick en förmiddag var av varje ämne (förutom gudar och myter som var två halvdagar). De redovisningsformer som användes i grundkursen var skriftlig och muntlig redovisning, drama och videofilmer. Totalt tog förarbetet och grundkursen 11 halvdagar. Efter detta arbete tog fördjupningsdelen över. Denna del av projektet är den centrala, då eleverna skulle arbeta relativt fritt och med mycket stor del av eget ansvar för sin inlärning. Eleverna bildade själva grupper och kunde välja arbetssätt utifrån eget intresse. Gruppernas storlek varierar från enskilt arbete till grupper med tio personer. Många elever hade mycket goda idéer och intressanta uppslag inför fördjupningsarbetet. Några elever valde att göra en modevisning där man visar hur man klädde sig i olika samhällsklasser. Andra arbeten som gjorts är en hemsida, bygga en modell av en antik stad, fördjupa sig i gudar och myter, krigskonst, antika transportmedel m.m. Detta arbete har pågått under 10 halvdagar. 5

6 Avslutning och redovisning av arbetet kommer att äga rum på kvällen den 16 maj då föräldrar och syskon bjudits in att deltaga. I skrivande stund befinner sig således elever och lärare i slutfasen av projektet och kämpar för att få klart allt i tid. Tyvärr kan vi därför inte i denna rapport beskriva denna del av projektet. 6

7 3. Diskussion 3.1 Elevinflytande Det talas och skrivs mycket om att en undervisning med betydligt mer elevinflytande är ett centralt inslag i framtidens skola. Detta har vi tagit fasta på och har under arbetets gång försökt utgå ifrån ett så stort mått av elevinflytande som möjligt. Vi tror att det är mycket viktigt för att motivera eleverna och det har gett oss goda möjligheter att utgå ifrån deras tidigare kunskaper och förförståelse. I såväl grundkurs som fördjupningsdel har eleverna själva fått välja innehåll, och i fördjupningsdelen även arbetssätt. Vi har märkt att eleverna har uppskattat detta arbetssätt och att de för det mesta har känt en större arbetsglädje. Det finns emellertid även nackdelar med att arbeta på detta vis. Man kan hamna långt från ämnet och vi som lärare kan känna stor frustration när vi inte har kontroll, när eleverna jobbar för långsamt och det inte händer så mycket. Eleverna kan välja saker som är omöjliga att genomföra. Under vår fördjupningsdel valde exempelvis två grupper av elever att arbeta med en modevisning, vilket vi inte tyckte var så lyckat. Vi har lärt oss att lärarens roll som handledare i en undervisning med stort elevinflytande över innehåll och arbetsformer är mycket viktig. Denna kompetens vill vi utveckla. Kanske gör man det bäst genom att arbeta i projektform med eleverna? Detta arbetssätt ställer andra krav än den traditionella lärarrollen. Man behöver vara flexibel, kunna fatta snabba beslut och ibland gå utanför sitt eget ämnesområde. 3.2 Skolan och samhället I början av projektet, under planeringsstadiet, hade vi stora visioner om hur vi skulle engagera föräldrar, företag och affärer m.m. i projektet. Vi skulle använda oss av alla de resurser som finns utanför skolan. Till en viss del har det fungerat, men många av våra idéer återstår att omsätta i praktiken. Vi känner t.ex. ett stort behov av att bygga upp något slags nätverk där föräldrar och företag finns med som naturliga resurser. Vi vill uppmuntra eleverna till att i högre grad vara med och bygga detta nätverk och ta de kontakter som krävs för att bygga upp detta. Det bör vara en naturlig del av deras inlärning, ge kunskap om hur man upprättar kontakt med människor i omgivningen och utvecklar en god social kompetens. 7

8 Detta blir allt viktigare både på grund av minskade resurser och att samhället som sådant i allt högre grad utvecklas mot ett nätverksbyggande. I ett samhälle som utvecklas med en allt större hastighet är det viktigt att skolan finns med och inte hamnar utanför. 3.3 Problembaserat lärande Att arbeta problembaserat innebar ett helt nytt arbetssätt för eleverna. Det framgick tydligt då fördjupningen startade och eleverna fick mycket tid till eget förfogande. Varje grupp skulle formulera en egen frågeställning eller ett problem och flera elever upplevde detta som mycket svårt. Det fanns elever som hade svårt att överhuvudtaget förstå syftet med denna problemformulering. Här finns det utrymme till stor självrannsakan för vårt arbetslag och det kräver ett utvecklat arbetssätt inför nästa tema eller projekt. Vi är överens om att det är ett positivt arbetssätt för eleverna, men inser också att det tar tid för eleverna att tänka om. Nya arbetssätt måste få tid att utvecklas även för eleverna. 3.4 ITiS betydelse för utvecklingen av arbetslaget Fyra av oss sex i arbetslaget är nya på skolan och nyutexaminerade lärare. Det kan ofta vara svårt att få ett arbetslag att fungera bra på kort tid, samtidigt som det är mycket viktigt för eleverna att arbetslaget fungerar väl. För oss har ITiS betytt mycket för att arbeta ihop oss och lära känna varandra bättre, vilket har varit mycket positivt. Vi har visserligen kunnat samarbeta bra även tidigare, men vi har som grupp blivit starkare och mer sammanhållen. Tänkandet förändras, det är viktigt att ta sig tid till reflektion och eftertanke. Det är naturligt att tankar om framtida skolarbete omsätts till idéer om hur man skall arbeta ämnesövergripande. Vi har haft ett ganska självkritiskt förhållningssätt. Det känns som om eleverna har haft lättare att uppfatta oss som ett arbetslag genom det arbetssätt vi använt och samtidigt sett sidor och personligheter hos lärarna som framträder tydligare när man kliver ur rollen som ämneslärare. Elevernas olika styrkor och svagheter har framträtt mycket tydligt under arbetets gång. Samarbetsförmågan har prövats hos både lärare och elever, liksom förmågan till flexibilitet. Positivt har varit att elever som i vanliga fall främst utmärks genom sina svagheter nu också har kunnat visa sin styrka. 8

9 Arbetet med ITiS har stärkt gemenskapen och sammanhållningen. De starka sidorna hos de deltagande lärarna har framgått tydligt och vi har kompletterat varandra på ett positivt sätt. Både negativa och positiva saker har framträtt under projektets gång. Eftersom fyra av de deltagande lärarna var nya och lärt känna varandra bättre genom att arbeta på ett icke-traditionellt sätt Viktigt är dock att inte göra om de misstag vi gjort denna gången, utan att i framtiden dra lärdomar utifrån dem och söka nya vägar inför nästa projekt. Exempelvis vikten av att få tid till att sitta tillsammans och planera diskutera regelbundet. Det är tyvärr så att det inte finns så mycket tid över till detta. 3.5 Arbetslagets arbete med eleverna Under projektets gång har många av börjat tänka i nya banor beträffande hur vi har arbetat med eleverna tidigare och hur det har sett ut de senaste veckorna. Man kan säga att vi under ITiS-projektet har gått från ett traditionellt arbetssätt med nästan vattentäta skott mellan de olika ämnena till en undervisning baserad på integration av olika ämnen och problemorienterat tänkande. Den gängse indelning av eleverna i separata klasser har också brutits och har haft möjlighet att pröva flera olika former av undervisningsgrupper. Det har ökat vår flexibilitet och gett oss bättre möjligheter att utnyttja skolans lokaler. Genom att introducera en mer elevorienterad undervisning har vi kunnat utgå från elevernas intressen och särskilda behov på ett helt annat sätt. Eleverna har därmed kunnat arbeta mer självständigt, även om vi har uppmärksammat att det finns individer som har stora svårigheter att klara av att arbeta under eget ansvar. 3.6 Arbetslagets framtida arbete ITiS-projektet har gett oss mycket inspiration och många nya tankar inför framtiden. Vi vill arbeta vidare och utveckla arbetssättet, men kanske med något mindre projekt. Vi har redan börjat fundera över två lite mindre ämnesövergripande arbeten som förhoppningsvis ska genomföras till hösten. Involvera (man använder ofta ordet utnyttja) föräldrarna i större utsträckning känns också betydelsefullt, liksom att integrera ämnena i större utsträckning. Samtliga sex deltagare i detta projekt ingår nästa år i ett något utökat arbetslag. Det innebär att fler personer kommer att vara involverade nästa termin, såväl lärare som elever. Det är berikande att arbeta tillsammans eftersom potentialen blir så stor. Diskussionen oss emellan ger ständigt uppslag till nya tankar och idéer. 9

10 Redan nu, innan vi ännu har avslutat vårt pågående projekt, funderar vi på hur vi skall utforma ett eventuellt samlevnadsarbete i början av hösten. Då är det viktigt att vi från börja strukturerar arbetet noga och beräknar ordentligt med tid. Vi har haft ett behov att få sitta ner efter varje ITiS-pass och prata om det som hänt; problem och saker som måste lösas. Vi gav mycket tid till förfogande för eleverna, två halvdagar i veckan, men avsatte inte tid för oss själva att reflektera över arbetet. Det var ett misstag som kommer att åtgärdas till nästa projekt. Att arbeta tematiskt och i samverkan över ämnesgränserna tar mycket tid i anspråk och vi har inom vårt projekt nu fått förlägga mycket för- och efterarbete utanför ordinarie arbetstid. Att också förbereda berörda kollegor som inte deltar i projektet är mycket viktigt, för att skapa förståelse och undvika irritation. Vi förstod att vi brustit i informationen till föräldrarna och det var troligen den främsta orsaken till det svaga föräldraengagemanget. Vi hade hoppats på mer engagemang från elevernas föräldrar och nästa projekt kommer att förberedas bättre även i det avseendet. En tät dialog med föräldrarna kan vara ett stort stöd som vi bör ta vara på. Ett annat område som bör diskuteras och ventileras innan starten av ett nytt projekt är hur vi går tillväga för att möta de elever som inte hanterar att arbeta problembaserat och på ett så självständigt sätt som ett sådant arbete innebär. 3.7 På vilket sätt har IT förstärkt lärandet? Med IT avses all informationsteknologi. Eleverna i projektet har under arbetets gång använt datorn i sitt sökande av material. De har också använt digitalkamera och videokamera för att dokumentera och redovisa. De elever som valt att redovisa delar av sitt arbete genom dramatisering har använt videokamera. Digitalkameran har använts för att dokumentera arbetet och utvalda bilder finns på vår hemsida som några elever har arbetat med som en del av sin fördjupning. De har skapat en helt ny hemsida, med en egen del där man kan läsa om de olika antika gudarna. Denna del av ITiS-projektet har emellertid tydligt visat vi lärare behöver utbildning exempelvis i hur man gör en hemsida. Vi har sett på videofilmer som både gett en historisk bakgrund och intryck som förhoppningsvis stimulerat fantasin och intresset att söka mer kunskap. Projektet inleddes med att alla deltagare gjorde ett gemensamt biobesök. En av de viktigaste informationskällorna har dock varit böcker och uppslagsverk. Det var i början svårt att få eleverna att släppa den fixering som vi upplevde fanns när det gällde att nästan uteslutande söka material på datorn. 10

11 De förkastade den kunskapskälla som böckerna innebär och verkade anse att det var för jobbigt att leta i böcker. Det fanns en övertro till informationssökning på Internet, men många insåg efterhand vikten av att använda många olika kunskapskällor. Allt för många har suttit och surfat ett helt pass utan att komma fram till något resultat tiden försvinner snabbt då man sätter sig vid datorn! Genom att använda de olika hjälpmedlen har det gett en varierad kunskapsinhämtning och lärandet av hanteringen av olika kunskapskällor har utvecklats och stimulerats. Genom att ge eleverna redskapen för att sortera stoffet kan kanske eleverna ta ett större eget ansvar för sin egen inlärning framöver, för att förhoppningsvis i slutet av grundskolan även kunna ha utvecklat en bättre förmåga till kritiskt tänkande. Vi har försökt använda så många IT-hjälpmedel som möjligt i arbetet och har uppmuntrat eleverna att använda dessa olika hjälpmedel vid sina redovisningar. 3.8 Betydelsen av skolledarens engagemang för projektet Skolledaren har varit mycket positiv till vårt arbete. Han var med på introduktionen och kommer att närvara vid vår redovisningsdag, men har för övrigt tyvärr saknat tiden att vara fysiskt närvarande under de dagar som vi arbetat med ITiS. Skolledaren har varit mycket förstående när det gäller att få vikarier till vårt förfogande för att kunna genomföra planering under skoltid. Deltagande lärare som inte arbetat heltid har fått ökad betald arbetstid för att kunna delta i projektet i full utsträckning. Skolledaren har en viktig funktion att fylla då nytt arbetssätt skall införas. Det är mycket viktigt att skolledaren förberett och varit med att introducera arbetet inför den övriga personalen. Skolledaren måste också ansvara för att de schematiska förutsättningar som krävs, finns. Skolledningens ansvar är dock inte enbart organisatoriskt, utan de pedagogiska visionerna och en vilja och ett intresse för att utveckla och förbättra undervisningen är naturligtvis också mycket betydelsefull. 11

12 PROJEKTPLAN FÖR ITiS Namn: Klass: Handledare: Frågeställning eller problemformulering: Hur ska Du jobba, enskilt eller i grupp (i så fall med vem). Beskrivning av projektet: Redovisningsformer: 12

13 Vad behöver vi ta reda på för att genomföra projektet? Vad behöver jag/vi för material och hjälpmedel? Var ska vi hitta information? Uppföljning: 13