Hur är det i ditt land? Vi ska flytta dit!

Transkript

1 Hur är det i ditt land? Vi ska flytta dit! Rapport om ett ITis-projekt På Polhemsskolan Våren 2000 Britt-Marie Carlsson, SO Monica Kannisto, Eng/Sv Susanne Oscarsson,Bild Helen Rydell, Ma/NO

2 Innehållsförteckning Bakgrund. sid. 3 Syfte sid. 3 Tillvägagångssätt sid. 4 Processen sid. 4 Hur gjordes utvärderingen. sid. 5 Resultat.. sid. 5 Diskussion.. sid. 7 Inläst litteratur sid. 9 Bilagor: 1 Projektansökan ITis 2 Projektschema 3 Att tänka på då jag skriver loggbok 4 Frågor vid handledning 5 Regler 6 Brev till föräldrarna 7 Enkät 8 Hur man anger källor 9 Att tänka på vi utvärdering av redovisning 10 Skriftlig utvärdering 2

3 Bakgrund I skolans uppdrag och i vår lokala skolutvecklingsplan står att vi ska arbeta ämnesövergripande. ITis projektet blev en chans för oss att få pröva på detta arbetssätt på ett mer strukturerat sätt, samtidigt som vi gavs möjlighet att läsa in ny pedagogisk litteratur och gemensamt diskutera olika artiklar. (Bil. 1) På vår skola finns idag bara ämnesarbetslag. Vi var fyra lärare som var intresserade och vi hade en klass gemensam, nämligen 7c. Vi undervisar klassen i sv/engelska, SO, bild och NO/matematik. Klass 7c har inte tidigare arbetat på detta sätt. Att arbeta i en åk 7 gav oss möjlighet att lägga en grund för vårt arbete med klassen i åk 8 och 9. Ämnesövergripande undervisning har förekommit tidigare på vår skola men då huvudsakligen mellan två ämnen. Vi ville ge eleverna möjlighet att använda våra olika ämneskompetenser för att skapa en helhet. Vårt samarbete gav eleverna möjlighet till längre arbetspass. Normalt arbetar de i 40- och 80- minuterspass i de olika ämnena. Vi ser dagligen att många elever har stora problem med att ta ansvar för sitt eget lärande. Vi ville se om vi kunde få eleverna till att ta ett större ansvar för just detta. Vi tycker också att eleverna ofta använder endast läroboken som kunskapskälla. Vi ville lära dem använda olika typer av källor. Sammanfattningsvis ville vi ge eleverna möjlighet att arbeta i grupp, under en längre tid med en större fråga och flera källor. Syfte Eleverna ska få en social träning genom a) att lära känna sig själva i jämförelse med andra b) att våga ta personlig kontakt med okända människor c) att öva samarbete i en grupp d) att träna sig i respektera andra genom att diskutera och kompromissa inom gruppen Eleverna ska tränas i att ta eget ansvar a) i sitt arbetssätt b) med sina kunskapsmål Eleverna ska tränas i informationssökning a) att lära sig och våga använda datorn b) att söka, sovra och sammanställa fakta 3

4 c) att tolka värdera och omarbeta statistik d) att få ett källkritiskt förhållningssätt e) att använda främmande språk i realistiska sammanhang Eleverna ska redovisa sitt arbete Eleverna ska ha roligt under arbetets gång Tillvägagångssätt Eleverna skulle arbeta problembaserat. Vi valde ett tema som vi hoppades skulle engagera våra elever. Uppgiften blev att levandegöra ett land för sina kamrater inför en eventuell flyttning dit. Vi lärare valde ut sex länder, utifrån möjliga kontakter, geografisk och kulturell spridning. De länder vi valde var Norge, Tyskland, Kenya, Mexico, Australien och Thailand. Vi delade in klassen i sex heterogena grupper och tog då hänsyn till kön, till elever med speciella behov och till personliga egenskaper. Vi tog också hänsyn till elevernas språkval; de elever som arbetade med Tyskland har alla tyska som språktillval, de elever som hade Mexico läser spanska. En schemaändring gjordes för att skapa längre arbetspass. Eleverna arbetade under tre arbetspass i 10 veckor. Under torsdagspasset hade vi tillgång till datasalen. Tider se (bil.2.) Varje elev hade en loggbok. 20 minuter i slutet av varje arbetspass användes till loggboksskrivande. Vi hade gjort en mall för hur loggbokskrivandet skulle gå till.(bil. 3) Eleverna hade samma handledare hela tiden. Vi hade 40 minuters handledning med vår elevgrupp varje vecka. Arbetslaget träffades varje vecka för att diskutera problem och strukturera handledningen, så att den blev likartad i alla grupper. (Bil. 4) Då vi hade frågor som kändes viktiga att diskutera hade vi egen handledning med Fredrik Dahl. Detta hade vi vid fyra tillfällen. Vi hade formulerat praktiska regler för arbetet (Bil 5). Dessa fanns i elevernas loggböcker. Varje grupp hade tidskriftssamlare där allt material fanns samlat. Dessa förvarades i särskilt skåp. Motivet var att allt material alltid skulle finnas tillgängligt för gruppen. Föräldrarna informerades vid ett föräldramöte. Även skriftlig information gick hem till föräldrarna. (Bil. 6) Processen Vi försökte göra en upptakt som skulle stimulera eleverna, och ge dem lite uppslag som de kunde börja "brainstorma" omkring. Brainstormingen skedde i gruppen. Därefter systematiserade eleverna sina frågeställningar med hjälp av läraren. I början genomfördes också en enkät som ville undersöka elevernas datorvana, förståelse av projektet och insikt om eget lärande. (Bil. 7) Vi använde stora delar av Swedenborgs enkät i projektet Hälsans villkor. Därpå vidtog gruppernas faktainsamling. De hämtade fakta på biblioteket, resebyråer, bland skolans litteratur, internet, videofilmer, diabilder mm. Vissa grupper gjorde även intervjuer med personer som varit i deras land. 4

5 Under handledningen tog vi bl a upp frågor om källhänvisning och gick igenom regler för detta. (Bil. 8) Vi startade vecka 4. Under de första sex veckorna arbetade eleverna med faktainsamling. Vecka 11 skulle manus för redovisningen vara inlämnat till handledaren. Manus tvingade eleverna att sovra och sammanställa sitt material. Redovisningen skedde i vecka Vi hade följande krav på redovisningen: alla skulle vara aktiva, framställningen skulle vara varierad, väl förberedd och med ett innehåll som svarade mot deras ursprungliga frågeställningar. Det var också dessa punkter som vi och eleverna utvärderade under redovisningen. (Bil.9) Varje grupp redovisade c:a 40 minuter och alla redovisningar filmades med en stationär videokamera. Hur gjordes utvärdering? Vår första tanke var att vid utvärderingen använda oss av en enkät liknande den som använts vid inledningen. Under resans gång växte tankarna på en mer kvalitativ än kvantitativ utvärdering fram. Vi tyckte också det var viktigt att använda utvärderingen som ett led i lärandet. Vi har utvärderat målsättning, process och redovisning. Vi lärare har kontinuerligt utvärderat i vår veckokonferens, genom läsning av elevernas loggböcker, e get loggboksskrivande och under grupphandledningen. Eleverna har kontinuerligt utvärderat i sina loggböcker och under grupphandledningen. Efter alla redovisningar hade varje handledare en muntlig utvärdering med sin grupp. Där delgavs gruppen vad kamrater och lärare ansett om hur pass väl de svarat upp på de krav som ställts på redovisningen. Då tittade vi även på och kommenterade gruppens videoinspelning av redovisningen. Eleverna fick också i hemläxa att göra en skriftlig utvärdering av projektet. (Bil 1 0) Resultat Om vi då ser vad vi och våra elever kommit fram till i utvärderingen får vi följande resultat: Har de fått social träning? Ja, alla har varit tvungna att träna detta; vi tillät inga byten av gruppmedlemmar utan förväntade oss att detta skulle fungera. Många och nyttiga diskussioner, om hanteringen av kompisar som inte passar tider, inte sköter uppgifter och har svårt att komma överens, har ägt rum. Eleverna hade svårigheter med att ta konflikter själva. Vi handledde och hade gruppsamtal/enskilda samtal, men påpekade ständigt att ge upp var inget alternativ; gruppen skulle redovisa vecka Så här har våra elever tyckt.. det kan vara mycket roligt och intressant även om man hatar personen/personerna man arbetar med. 5

6 I min grupp har det gått lysande att samarbeta, diskutera och kompromissa, samtidigt som man gör det på ett någorlunda roligt sätt. Jag tycker vi har samarbetat dåligt, för det är inte lätt att jobba när K. är med Det är bra om man gillar personerna som man har i sin grupp och jag tyckte det var ok att jobba med J,T och H. Man måste ju försöka anpassa sig efter de andra i gruppen. I min grupp har samarbetet funkat, visst tar alla olika stort ansvar men man får ändå ta på sig ett visst ansvar. Annars funkar det inte att jobba i grupp. Vi har även fått lära oss att samarbeta med de personerna man inte brukar vara med." Flera grupper har tagit kontakt med främmande personer och tvingats formulera sig acceptabelt samt använda sin sociala kompetens. Mycket nyttigt. K och J vågade prata med främlingar. Vi trodde och hoppades att de skulle lära sig mer av jämförelser med andra. Eller har de det? Detta har vi svårt att utvärdera. Fakta om landet tenderade att hamna på en teoretisk alltför läroboksmässig nivå, och ju opersonligare desto svårare med identifikationen. En del elever tvingades inse att de var tvungna att delegera ansvaret och inte ta på sig allt själva. Detta fick vi handledare hjälpa dem med. För vissa elever blev detta en viktig lärdom om sig själva, som säkert dessa flickor kommer att ha nytta av i relationer med andra framgent. Jag skulle helst vilja jobba i grupp för så är det lättare att få saker gjorda och man behöver inte göra allt själv. Har eleverna tränats i att ta eget ansvar i sitt arbetssätt? Ja, många upptäckte vikten av planering och vitsen med loggboksskrivande och gruppsammanträden - åtminstone efteråt. De lärde sig att gå tillbaka och se vad som åstadkommits, dela upp arbetet och att tid slarvas bort mycket lätt. Även en evighet har en bortre tidsgräns! På slutet var många tacksamma för handledning. De lärde sig mycket av att få ta ansvar för resultatet genom redovisningen. Eleverna blev bättre på att ta och ge beröm och kritik. Jag skulle vilja komma i en mer arbetande grupp, där man kan visa vad man kan göra. Jag skulle fördela ansvaret mycket bra, för det har vi inte gjort denna gång. Jag tycker det var positivt hela tiden att arbeta mot ett gemensamt mål Har eleverna tränats i att ta ansvar för sina kunskapsmål? Uppgiften var given, men alla grupper hade svårt att formulera kunskapsmålen. Vi kunde ha varit mycket tydligare och envisare som handledare. Många elever har inte arbetat efter sin förmåga, de har gett sig för tidigt och detta har let t till en sämre kvalité. Man skulle tänka på rubriken exakt hela tiden, tycker jag. 6

7 Man ska ta reda på vilken slags fakta det är man ska ha och sedan ha skaffat det till ett visst datum, istället för att ta reda på onödiga saker som man ändå inte kommer att ha nytta av senare. Har eleverna tränats i informationssökning? Eleverna har inga problem att våga använda sig av datorn. Alla elever har sökt information via internet. De har mailat, men inte i den utsträckning som vi hade önskat och hoppats. Eleverna har lärt sig en del av varandra. Ingen elev har däremot använt sig av dator i redovisningen. Eleverna hade velat ha tillgång till datorn hela tiden. Jag tror vi skulle fått fram mer viktig fakta om vi hade fått använda datorn varje dag. Eleverna har sökt information på många olika sätt. De har besökt biblioteket och har när de tittat på video gjort noggranna anteckningar. Redovisningen tvingade eleverna att sovra och sammanställa. Få elever har använt sig av statisktiska uppgifter. Eleverna har lärt sig vikten av att ange källa, men att tänka källkritiskt??? Eleverna har läst en del engelska texter på internet och mailat på engelska. Visst hände det att man kom in på en tysk hemsida. Vi har vågat ta kontakt med okända människor genom att maila dem, och ställa olika frågor och då också förbättrat våra kunskaper i engelska. Har eleverna redovisat sitt arbete? Alla eleverna har redovisat. Vi tycker det är ganska fantastiskt att eleverna kände så stort ansvar för sin grupps redovisning. Varje grupp genomförde en 40-minuters lång redovisning. Alla i grupperna var aktiva. Redovisningen utvärdades mycket grundligt. Hade eleverna roligt? Vissa dagar hade jag roligt, vissa inte. När jag var trött, hade jag ingen lust att jobba och på så sätt hade jag ej kul. Annars har jag haft roligt. Skall jag vara riktigt ärlig så tyckte jag inte det var så roligt men kanske om jag fått jobba med ett roligare land. Roligt har vi också haft (kanske inte alltid) Jag hade jättekul, roligare än förväntat. Det har varit roligt och jag skulle vilja göra det igen. Vi har inte haft så roligt tycker jag. Jag har haft jätteroligt och det är bra att byta miljö lite grann. Diskussion 7

8 Från början hade vi flera mål som vi under arbetets gång har reviderat. En del mål har vi jobbat mycket lite med t ex statitstik, källkritik och utvecklingen av datorn som redskap. Social träning och ansvaret för arbetssättet har i stället lyfts fram och getts stor vikt. Vi har också lagt ner mycket tid på att göra en bra struktur för utvärderingen. Eleverna har lärt sig mycket av utvärderingen och vi blev mycket imponerade av den självinsikt eleverna visade. Vi lärare har lärt oss mycket av denna. Det blev en överraskning för oss att vi och eleverna fick ut så otroligt mycket genom utvärderingen. Det berodde på att utvärderingen var genomtänkt,strukturerad och att tid gavs till reflektion både i grupp och enskilt. Vi har haft en hel del praktiska problem. Den skriande lokalbristen på skolan har lett till att många elever har arbetat i samma klassrum och detta har medfört att de blivit mycket trötta under de långa arbetspassen. Eleverna har önskat sig eget arbetsrum, där gruppen fått jobba i lugn och ro. Vi har saknat tillgång till datorer vissa arbetspass. På vår skola med 520 elever finns en datasal med 18 datorer och en skrivare. Klassrummen är utrustade med 1-2 datorer och dessa är också kopplade till datasalens skrivare. Det har varit svårt att hitta en bra konferenstid för oss lärare. Skolledningen har inte haft den tid som krävts för att sätta sig in projektet. Det hade varit utveckande med en kontinuerlig dialog med skolledningen. Att organisera schemat har varit ett stort problem och vi har fått ta luncher, raster och planeringstid i anspråk för att ha handledning samt närvara vid redovisningar och utvärderingar. Detta arbetssätt är personalkrävande. Speciellt våra svaga elever hade behövt mer handledning. Elever som i andra arbetsformer presterar bra har gjort oss besvikna. De hade behövt fler puffar. Tänk om vi hade fått vara två lärare samtidigt! Vilka resultat vi hade kunnat uppnå, även med elever som behövt extra stöd. Vid handledningen var vi tvungna att lämna resten av eleverna ensamma. Detta har känts djupt otillfredsställande. Eleverna har inte utnyttjat våra ämneskunskaper i den utsträckning vi trott och hoppats. Det kan bero flera olika saker, dels lärarnas tid i projektet, dels elevernas kunskapsmål. Vi ändå kan se många vinster med detta sätt att arbeta. Vi har fått en fördjupad relation till våra elever främst genom handledningen. Vissa elever har oväntat klivit fram och tagit för sig. Det har varit roligt att se. Vårt arbetslag var litet, bara fyra personer. Vi kan se en hel del fördelar med detta. Det har varit lätt att uppnå en samsyn i handledningen, det har varit lätt att formulera gemensamma mål och alla har varit delaktiga i diskussionerna kring projektet. Vi är överens om att vi nästa gång ska ställa större krav på eleverna då de formulerar sina kunskapsmålen och då inte va ra så rädda för att lägga oss i. Trollhättan

9 Inläst litteratur: Följande artiklar från Itis hemsida Andersson, Bo: Klassrummet den sista utposten i ett förlegat system Barany-Walje, Elsa: Om att lära och utvecklas i skolan. Bjessmo, Lars-Erik: IT ett fönster mot världen? Dahlbom, Bo: En demokratisk framtid Dahlgren, Lars Owe: Problembaserat lärande Idé, Praktik Och Effekter Granström, Kjell: IT som hot mot en professionell lärarroll. Granström, Kjell och Colnerud, Gunnel: Om konsten att berätta om sitt Utvecklingsarbete. Hedborg, Gunnar: En suck av längtan, förtvivlan eller lättnad? Jedeskog, Gunilla: Datorn i undervisningen en tillbakablick Johansson, Ann Catrin: Det finns inte någon IT -pedagogik. Kylemark, Winther: Elevaktiva arbetsmetoder. Löwendahl, Erik: När skolan möter framtiden SMART eller TRAMS? Valet är ditt! Regeringens skrivelse 1998/99:121: Utvecklingsplan för förskola, skola och vuxenutbildning. Säljö, Roger: Lärande då och nu: Informationsteknik och andra tankestöttor. Wiklund, Ann: Ögon, öron och ord/redskap för källkritik. Övrig litteratur: Rask Stig Roland: Med eller utan filter (KK-stiftelsens skriftserie, nr Strömberg, Mikael: Ge mig en dator så att jag får tid att tänka. Artikel ur Aftonbladet. Svenska Kommunförbundet: Vetvärt (1999) 9

10 Bilaga 3 Att tänka på då jag skriver loggbok! 1. Vad har vi gjort idag? 10

11 2. Problem vi stött på. 3. Vad har fungerat bra? 4. Vad skall vi göra nästa gång? 11

12 Bilaga4 Frågor vid handledning 1. Vad gör Du just nu? 2. Har ni kunnat dela upp arbetet på ett bra sätt? 3. Brukar ni berätta för varandra vad ni kommer fram till? 4 Loggboken. 12

13 REGLER Bilaga 5 Vi startar alla arbetspass gemensamt. Ni måste meddela om ni sedan lämnar salen. Ni måste också meddela vart ni går och när ni kommer tillbaka. Ni har rätt till 30 min rast på tisdagar och 20 min på onsdag och torsdag. Ni bestämmer själva när ni tar rast, men måste meddela detta. Bestäm i gruppen vad ni ska göra om ni får tid över. Avsätt 30 minuter i slutet av varje arbetspass för att skriva loggbok. I loggboken ska ni: 1) Sammanfatta dagens arbete. 2) Planera nästa steg i arbetet. Allt material förvaras i gruppens tidsskriftssamlare. Materialet finns inlåst i sal 203 mellan arbetspassen. Du ska använda ditt eget lånekort på biblioteket. Projektarbetet pågår mellan vecka Tisdagar Samling sal 302 Onsdagar Samling sal 212 Torsdagar Samling sal 201 Tänk på att ni är en grupp, lyssna på varandra och visa hänsyn. Monica, Helen, Britt-Marie och Susanne önskar er LYCKA TILL 13

14 Bilaga 6 Brev till föräldrar Hej! Vi är glada över att kunna meddela att vi kommer att genomföra ett projekt i klass 7 c. Det är, för eleverna, än så länge hemligt vad vi kommer att arbeta med, så för att inte föregripa detta, får ni föräldrar här endast en övergripande information. Vid föräldramöte senare (10 feb) informerar vi gärna mer om innehållet! Vid detta föräldramöte vore det bra om vi kunde planera in utvecklingssamtal som vi tänker genomföra under v 7 och v 9. (Det kommer även skriftlig information om detta för er som ej har möjlighet att komma på föräldramötet). Tag med almanackan! Genom att arbeta i grupp i projektet hoppas vi att eleverna kommer att utvecklas i sitt skolarbete. Vår målsättning är: eleverna skall få en social träning (samarbeta, diskutera och kompromissa) eleverna skall lära sig söka, sovra och värdera information eleverna skall redovisa sitt arbete eleverna skall ta eget ansvar i arbetssättet och med sina kunskapsmål eleverna skall ha roligt Arbetssättet kommer att vara problembaserat och ämnesövergripande. De lärare som deltar är Britt-Marie Carlsson, Susanne Oscarsson, Monica Kannisto och Helen Rydell. Vi lärare fungerar som handledare. Varje grupp har en och samma handledare under hela projekttiden. Under den tid projektet pågår, vecka 4 t o m vecka 14 kommer schemat att ändras. Titta på d et nya schemat som vi skickat med. Där kan ni se att vi kommer att arbeta under längre tidspass än vid vanliga lektioner. Under projektets gång kommer eleverna hela tiden att föra loggbok. Ni får gärna fråga ert barn om ni får läsa den för att se vad vi håller på med. Glöm bara inte att skicka med loggboken till skolan igen sedan! Hälsningar Monica Susanne Britt-Marie Helen 14

15 Bilaga 7 PROJEKT 7C VT Jag förstår vad pro jektet går ut på. 2. Jag tycker det ska bli intressant att arbeta med detta projekt. 3. Jag tycker jag är "bra på datorer ". 4. Genom datorn har jag fått flera nya kompisar. 5. På grund av datorn har jag förlorat kompisar. 6. Jag kan spara filer på rätt ställe (diskett, A: \, C:\ ) 7. Jag kan använda Windows Word och anpassa typsnitt och lay-out för att skapa ett snyggt textdokumnet. 8. Jag kan använda Windows Excel för att göra beräkningar och skapa diagram. 9. Jag kan använda Power Point för att skapa t ex ett bildspel för en redovisning. 10. Jag kan använda en digitalkamera och sedan utnyttja bilderna i olika dokument. 15

16 11. Jag kan använda First Class för att skicka mail och delta i konferenser. 12. Jag kan chatta. 13. Jag vet hur jag ska söka på Internet. 14. Jag kan hämta text och bilder på Internet och spara för eget bruk. 15. Jag kan bedöma om det man läser gå r att lita på. 16. Jag har tillgång till dator på min fritid. 17. Jag behöver lära mig mer för att klara mig i framtiden. 18. Jag lär mig bäst när jag arbetar i grupp. 19. Jag lär mig bäst när jag arbetar på egen hand. 20. Jag lär mig bäst när läraren går igenom och förklarar något. 21. Jag lär mig bäst när jag själv formulerar frågor och söker svar. 16

17 22. Det som är viktigt för mitt fortsatta liv lär jag mig utanför skolan. 23. jag tycker jag är bra på att leta fakta på biblioteket. 24. jag tycker jag är bra på att hämta fakta ur en atlas (kartbok). 25. Jag tycker det är lätt att ta kontakt på engelska. Namn:... Grupp:... 17

18 Bilaga 9 Att tänka på vid utvärderingen av redovisningen. Skriv både det som var bra och det som var mindre bra 1. Alla aktiva? 2. Var det varierat? 2. Var det väl förberett? 3. Innehåll. 18

19 Bilaga 10 Skriftlig utvärdering Målsättning Eleverna lär känna sig själva genom jämförelse med andra människor vågar ta personlig kontakt med okända människor förbättrar sina kunskaper i engelska och andra främmande språk, genom att använda dessa språk i realistiska sammanhang lär sig och vågar använda datorns möjligheter lär sig söka, sovra och sammanställa fakta får ett källkritiskt förhållningssätt lär sig tolka, värdera och omarbeta statistik lär sig presentera sina slutsatser Vår målsättning är: eleverna skall få en social träning (samarbeta, diskutera och kompromissa) eleverna skall lära sig söka, sovra och värdera information 19