Hur är det i ditt land? Vi ska flytta dit!

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hur är det i ditt land? Vi ska flytta dit!"

Transkript

1 Hur är det i ditt land? Vi ska flytta dit! Rapport om ett ITis-projekt På Polhemsskolan Våren 2000 Britt-Marie Carlsson, SO Monica Kannisto, Eng/Sv Susanne Oscarsson,Bild Helen Rydell, Ma/NO

2 Innehållsförteckning Bakgrund. sid. 3 Syfte sid. 3 Tillvägagångssätt sid. 4 Processen sid. 4 Hur gjordes utvärderingen. sid. 5 Resultat.. sid. 5 Diskussion.. sid. 7 Inläst litteratur sid. 9 Bilagor: 1 Projektansökan ITis 2 Projektschema 3 Att tänka på då jag skriver loggbok 4 Frågor vid handledning 5 Regler 6 Brev till föräldrarna 7 Enkät 8 Hur man anger källor 9 Att tänka på vi utvärdering av redovisning 10 Skriftlig utvärdering 2

3 Bakgrund I skolans uppdrag och i vår lokala skolutvecklingsplan står att vi ska arbeta ämnesövergripande. ITis projektet blev en chans för oss att få pröva på detta arbetssätt på ett mer strukturerat sätt, samtidigt som vi gavs möjlighet att läsa in ny pedagogisk litteratur och gemensamt diskutera olika artiklar. (Bil. 1) På vår skola finns idag bara ämnesarbetslag. Vi var fyra lärare som var intresserade och vi hade en klass gemensam, nämligen 7c. Vi undervisar klassen i sv/engelska, SO, bild och NO/matematik. Klass 7c har inte tidigare arbetat på detta sätt. Att arbeta i en åk 7 gav oss möjlighet att lägga en grund för vårt arbete med klassen i åk 8 och 9. Ämnesövergripande undervisning har förekommit tidigare på vår skola men då huvudsakligen mellan två ämnen. Vi ville ge eleverna möjlighet att använda våra olika ämneskompetenser för att skapa en helhet. Vårt samarbete gav eleverna möjlighet till längre arbetspass. Normalt arbetar de i 40- och 80- minuterspass i de olika ämnena. Vi ser dagligen att många elever har stora problem med att ta ansvar för sitt eget lärande. Vi ville se om vi kunde få eleverna till att ta ett större ansvar för just detta. Vi tycker också att eleverna ofta använder endast läroboken som kunskapskälla. Vi ville lära dem använda olika typer av källor. Sammanfattningsvis ville vi ge eleverna möjlighet att arbeta i grupp, under en längre tid med en större fråga och flera källor. Syfte Eleverna ska få en social träning genom a) att lära känna sig själva i jämförelse med andra b) att våga ta personlig kontakt med okända människor c) att öva samarbete i en grupp d) att träna sig i respektera andra genom att diskutera och kompromissa inom gruppen Eleverna ska tränas i att ta eget ansvar a) i sitt arbetssätt b) med sina kunskapsmål Eleverna ska tränas i informationssökning a) att lära sig och våga använda datorn b) att söka, sovra och sammanställa fakta 3

4 c) att tolka värdera och omarbeta statistik d) att få ett källkritiskt förhållningssätt e) att använda främmande språk i realistiska sammanhang Eleverna ska redovisa sitt arbete Eleverna ska ha roligt under arbetets gång Tillvägagångssätt Eleverna skulle arbeta problembaserat. Vi valde ett tema som vi hoppades skulle engagera våra elever. Uppgiften blev att levandegöra ett land för sina kamrater inför en eventuell flyttning dit. Vi lärare valde ut sex länder, utifrån möjliga kontakter, geografisk och kulturell spridning. De länder vi valde var Norge, Tyskland, Kenya, Mexico, Australien och Thailand. Vi delade in klassen i sex heterogena grupper och tog då hänsyn till kön, till elever med speciella behov och till personliga egenskaper. Vi tog också hänsyn till elevernas språkval; de elever som arbetade med Tyskland har alla tyska som språktillval, de elever som hade Mexico läser spanska. En schemaändring gjordes för att skapa längre arbetspass. Eleverna arbetade under tre arbetspass i 10 veckor. Under torsdagspasset hade vi tillgång till datasalen. Tider se (bil.2.) Varje elev hade en loggbok. 20 minuter i slutet av varje arbetspass användes till loggboksskrivande. Vi hade gjort en mall för hur loggbokskrivandet skulle gå till.(bil. 3) Eleverna hade samma handledare hela tiden. Vi hade 40 minuters handledning med vår elevgrupp varje vecka. Arbetslaget träffades varje vecka för att diskutera problem och strukturera handledningen, så att den blev likartad i alla grupper. (Bil. 4) Då vi hade frågor som kändes viktiga att diskutera hade vi egen handledning med Fredrik Dahl. Detta hade vi vid fyra tillfällen. Vi hade formulerat praktiska regler för arbetet (Bil 5). Dessa fanns i elevernas loggböcker. Varje grupp hade tidskriftssamlare där allt material fanns samlat. Dessa förvarades i särskilt skåp. Motivet var att allt material alltid skulle finnas tillgängligt för gruppen. Föräldrarna informerades vid ett föräldramöte. Även skriftlig information gick hem till föräldrarna. (Bil. 6) Processen Vi försökte göra en upptakt som skulle stimulera eleverna, och ge dem lite uppslag som de kunde börja "brainstorma" omkring. Brainstormingen skedde i gruppen. Därefter systematiserade eleverna sina frågeställningar med hjälp av läraren. I början genomfördes också en enkät som ville undersöka elevernas datorvana, förståelse av projektet och insikt om eget lärande. (Bil. 7) Vi använde stora delar av Swedenborgs enkät i projektet Hälsans villkor. Därpå vidtog gruppernas faktainsamling. De hämtade fakta på biblioteket, resebyråer, bland skolans litteratur, internet, videofilmer, diabilder mm. Vissa grupper gjorde även intervjuer med personer som varit i deras land. 4

5 Under handledningen tog vi bl a upp frågor om källhänvisning och gick igenom regler för detta. (Bil. 8) Vi startade vecka 4. Under de första sex veckorna arbetade eleverna med faktainsamling. Vecka 11 skulle manus för redovisningen vara inlämnat till handledaren. Manus tvingade eleverna att sovra och sammanställa sitt material. Redovisningen skedde i vecka Vi hade följande krav på redovisningen: alla skulle vara aktiva, framställningen skulle vara varierad, väl förberedd och med ett innehåll som svarade mot deras ursprungliga frågeställningar. Det var också dessa punkter som vi och eleverna utvärderade under redovisningen. (Bil.9) Varje grupp redovisade c:a 40 minuter och alla redovisningar filmades med en stationär videokamera. Hur gjordes utvärdering? Vår första tanke var att vid utvärderingen använda oss av en enkät liknande den som använts vid inledningen. Under resans gång växte tankarna på en mer kvalitativ än kvantitativ utvärdering fram. Vi tyckte också det var viktigt att använda utvärderingen som ett led i lärandet. Vi har utvärderat målsättning, process och redovisning. Vi lärare har kontinuerligt utvärderat i vår veckokonferens, genom läsning av elevernas loggböcker, e get loggboksskrivande och under grupphandledningen. Eleverna har kontinuerligt utvärderat i sina loggböcker och under grupphandledningen. Efter alla redovisningar hade varje handledare en muntlig utvärdering med sin grupp. Där delgavs gruppen vad kamrater och lärare ansett om hur pass väl de svarat upp på de krav som ställts på redovisningen. Då tittade vi även på och kommenterade gruppens videoinspelning av redovisningen. Eleverna fick också i hemläxa att göra en skriftlig utvärdering av projektet. (Bil 1 0) Resultat Om vi då ser vad vi och våra elever kommit fram till i utvärderingen får vi följande resultat: Har de fått social träning? Ja, alla har varit tvungna att träna detta; vi tillät inga byten av gruppmedlemmar utan förväntade oss att detta skulle fungera. Många och nyttiga diskussioner, om hanteringen av kompisar som inte passar tider, inte sköter uppgifter och har svårt att komma överens, har ägt rum. Eleverna hade svårigheter med att ta konflikter själva. Vi handledde och hade gruppsamtal/enskilda samtal, men påpekade ständigt att ge upp var inget alternativ; gruppen skulle redovisa vecka Så här har våra elever tyckt.. det kan vara mycket roligt och intressant även om man hatar personen/personerna man arbetar med. 5

6 I min grupp har det gått lysande att samarbeta, diskutera och kompromissa, samtidigt som man gör det på ett någorlunda roligt sätt. Jag tycker vi har samarbetat dåligt, för det är inte lätt att jobba när K. är med Det är bra om man gillar personerna som man har i sin grupp och jag tyckte det var ok att jobba med J,T och H. Man måste ju försöka anpassa sig efter de andra i gruppen. I min grupp har samarbetet funkat, visst tar alla olika stort ansvar men man får ändå ta på sig ett visst ansvar. Annars funkar det inte att jobba i grupp. Vi har även fått lära oss att samarbeta med de personerna man inte brukar vara med." Flera grupper har tagit kontakt med främmande personer och tvingats formulera sig acceptabelt samt använda sin sociala kompetens. Mycket nyttigt. K och J vågade prata med främlingar. Vi trodde och hoppades att de skulle lära sig mer av jämförelser med andra. Eller har de det? Detta har vi svårt att utvärdera. Fakta om landet tenderade att hamna på en teoretisk alltför läroboksmässig nivå, och ju opersonligare desto svårare med identifikationen. En del elever tvingades inse att de var tvungna att delegera ansvaret och inte ta på sig allt själva. Detta fick vi handledare hjälpa dem med. För vissa elever blev detta en viktig lärdom om sig själva, som säkert dessa flickor kommer att ha nytta av i relationer med andra framgent. Jag skulle helst vilja jobba i grupp för så är det lättare att få saker gjorda och man behöver inte göra allt själv. Har eleverna tränats i att ta eget ansvar i sitt arbetssätt? Ja, många upptäckte vikten av planering och vitsen med loggboksskrivande och gruppsammanträden - åtminstone efteråt. De lärde sig att gå tillbaka och se vad som åstadkommits, dela upp arbetet och att tid slarvas bort mycket lätt. Även en evighet har en bortre tidsgräns! På slutet var många tacksamma för handledning. De lärde sig mycket av att få ta ansvar för resultatet genom redovisningen. Eleverna blev bättre på att ta och ge beröm och kritik. Jag skulle vilja komma i en mer arbetande grupp, där man kan visa vad man kan göra. Jag skulle fördela ansvaret mycket bra, för det har vi inte gjort denna gång. Jag tycker det var positivt hela tiden att arbeta mot ett gemensamt mål Har eleverna tränats i att ta ansvar för sina kunskapsmål? Uppgiften var given, men alla grupper hade svårt att formulera kunskapsmålen. Vi kunde ha varit mycket tydligare och envisare som handledare. Många elever har inte arbetat efter sin förmåga, de har gett sig för tidigt och detta har let t till en sämre kvalité. Man skulle tänka på rubriken exakt hela tiden, tycker jag. 6

7 Man ska ta reda på vilken slags fakta det är man ska ha och sedan ha skaffat det till ett visst datum, istället för att ta reda på onödiga saker som man ändå inte kommer att ha nytta av senare. Har eleverna tränats i informationssökning? Eleverna har inga problem att våga använda sig av datorn. Alla elever har sökt information via internet. De har mailat, men inte i den utsträckning som vi hade önskat och hoppats. Eleverna har lärt sig en del av varandra. Ingen elev har däremot använt sig av dator i redovisningen. Eleverna hade velat ha tillgång till datorn hela tiden. Jag tror vi skulle fått fram mer viktig fakta om vi hade fått använda datorn varje dag. Eleverna har sökt information på många olika sätt. De har besökt biblioteket och har när de tittat på video gjort noggranna anteckningar. Redovisningen tvingade eleverna att sovra och sammanställa. Få elever har använt sig av statisktiska uppgifter. Eleverna har lärt sig vikten av att ange källa, men att tänka källkritiskt??? Eleverna har läst en del engelska texter på internet och mailat på engelska. Visst hände det att man kom in på en tysk hemsida. Vi har vågat ta kontakt med okända människor genom att maila dem, och ställa olika frågor och då också förbättrat våra kunskaper i engelska. Har eleverna redovisat sitt arbete? Alla eleverna har redovisat. Vi tycker det är ganska fantastiskt att eleverna kände så stort ansvar för sin grupps redovisning. Varje grupp genomförde en 40-minuters lång redovisning. Alla i grupperna var aktiva. Redovisningen utvärdades mycket grundligt. Hade eleverna roligt? Vissa dagar hade jag roligt, vissa inte. När jag var trött, hade jag ingen lust att jobba och på så sätt hade jag ej kul. Annars har jag haft roligt. Skall jag vara riktigt ärlig så tyckte jag inte det var så roligt men kanske om jag fått jobba med ett roligare land. Roligt har vi också haft (kanske inte alltid) Jag hade jättekul, roligare än förväntat. Det har varit roligt och jag skulle vilja göra det igen. Vi har inte haft så roligt tycker jag. Jag har haft jätteroligt och det är bra att byta miljö lite grann. Diskussion 7

8 Från början hade vi flera mål som vi under arbetets gång har reviderat. En del mål har vi jobbat mycket lite med t ex statitstik, källkritik och utvecklingen av datorn som redskap. Social träning och ansvaret för arbetssättet har i stället lyfts fram och getts stor vikt. Vi har också lagt ner mycket tid på att göra en bra struktur för utvärderingen. Eleverna har lärt sig mycket av utvärderingen och vi blev mycket imponerade av den självinsikt eleverna visade. Vi lärare har lärt oss mycket av denna. Det blev en överraskning för oss att vi och eleverna fick ut så otroligt mycket genom utvärderingen. Det berodde på att utvärderingen var genomtänkt,strukturerad och att tid gavs till reflektion både i grupp och enskilt. Vi har haft en hel del praktiska problem. Den skriande lokalbristen på skolan har lett till att många elever har arbetat i samma klassrum och detta har medfört att de blivit mycket trötta under de långa arbetspassen. Eleverna har önskat sig eget arbetsrum, där gruppen fått jobba i lugn och ro. Vi har saknat tillgång till datorer vissa arbetspass. På vår skola med 520 elever finns en datasal med 18 datorer och en skrivare. Klassrummen är utrustade med 1-2 datorer och dessa är också kopplade till datasalens skrivare. Det har varit svårt att hitta en bra konferenstid för oss lärare. Skolledningen har inte haft den tid som krävts för att sätta sig in projektet. Det hade varit utveckande med en kontinuerlig dialog med skolledningen. Att organisera schemat har varit ett stort problem och vi har fått ta luncher, raster och planeringstid i anspråk för att ha handledning samt närvara vid redovisningar och utvärderingar. Detta arbetssätt är personalkrävande. Speciellt våra svaga elever hade behövt mer handledning. Elever som i andra arbetsformer presterar bra har gjort oss besvikna. De hade behövt fler puffar. Tänk om vi hade fått vara två lärare samtidigt! Vilka resultat vi hade kunnat uppnå, även med elever som behövt extra stöd. Vid handledningen var vi tvungna att lämna resten av eleverna ensamma. Detta har känts djupt otillfredsställande. Eleverna har inte utnyttjat våra ämneskunskaper i den utsträckning vi trott och hoppats. Det kan bero flera olika saker, dels lärarnas tid i projektet, dels elevernas kunskapsmål. Vi ändå kan se många vinster med detta sätt att arbeta. Vi har fått en fördjupad relation till våra elever främst genom handledningen. Vissa elever har oväntat klivit fram och tagit för sig. Det har varit roligt att se. Vårt arbetslag var litet, bara fyra personer. Vi kan se en hel del fördelar med detta. Det har varit lätt att uppnå en samsyn i handledningen, det har varit lätt att formulera gemensamma mål och alla har varit delaktiga i diskussionerna kring projektet. Vi är överens om att vi nästa gång ska ställa större krav på eleverna då de formulerar sina kunskapsmålen och då inte va ra så rädda för att lägga oss i. Trollhättan

9 Inläst litteratur: Följande artiklar från Itis hemsida Andersson, Bo: Klassrummet den sista utposten i ett förlegat system Barany-Walje, Elsa: Om att lära och utvecklas i skolan. Bjessmo, Lars-Erik: IT ett fönster mot världen? Dahlbom, Bo: En demokratisk framtid Dahlgren, Lars Owe: Problembaserat lärande Idé, Praktik Och Effekter Granström, Kjell: IT som hot mot en professionell lärarroll. Granström, Kjell och Colnerud, Gunnel: Om konsten att berätta om sitt Utvecklingsarbete. Hedborg, Gunnar: En suck av längtan, förtvivlan eller lättnad? Jedeskog, Gunilla: Datorn i undervisningen en tillbakablick Johansson, Ann Catrin: Det finns inte någon IT -pedagogik. Kylemark, Winther: Elevaktiva arbetsmetoder. Löwendahl, Erik: När skolan möter framtiden SMART eller TRAMS? Valet är ditt! Regeringens skrivelse 1998/99:121: Utvecklingsplan för förskola, skola och vuxenutbildning. Säljö, Roger: Lärande då och nu: Informationsteknik och andra tankestöttor. Wiklund, Ann: Ögon, öron och ord/redskap för källkritik. Övrig litteratur: Rask Stig Roland: Med eller utan filter (KK-stiftelsens skriftserie, nr Strömberg, Mikael: Ge mig en dator så att jag får tid att tänka. Artikel ur Aftonbladet. Svenska Kommunförbundet: Vetvärt (1999) 9

10 Bilaga 3 Att tänka på då jag skriver loggbok! 1. Vad har vi gjort idag? 10

11 2. Problem vi stött på. 3. Vad har fungerat bra? 4. Vad skall vi göra nästa gång? 11

12 Bilaga4 Frågor vid handledning 1. Vad gör Du just nu? 2. Har ni kunnat dela upp arbetet på ett bra sätt? 3. Brukar ni berätta för varandra vad ni kommer fram till? 4 Loggboken. 12

13 REGLER Bilaga 5 Vi startar alla arbetspass gemensamt. Ni måste meddela om ni sedan lämnar salen. Ni måste också meddela vart ni går och när ni kommer tillbaka. Ni har rätt till 30 min rast på tisdagar och 20 min på onsdag och torsdag. Ni bestämmer själva när ni tar rast, men måste meddela detta. Bestäm i gruppen vad ni ska göra om ni får tid över. Avsätt 30 minuter i slutet av varje arbetspass för att skriva loggbok. I loggboken ska ni: 1) Sammanfatta dagens arbete. 2) Planera nästa steg i arbetet. Allt material förvaras i gruppens tidsskriftssamlare. Materialet finns inlåst i sal 203 mellan arbetspassen. Du ska använda ditt eget lånekort på biblioteket. Projektarbetet pågår mellan vecka Tisdagar Samling sal 302 Onsdagar Samling sal 212 Torsdagar Samling sal 201 Tänk på att ni är en grupp, lyssna på varandra och visa hänsyn. Monica, Helen, Britt-Marie och Susanne önskar er LYCKA TILL 13

14 Bilaga 6 Brev till föräldrar Hej! Vi är glada över att kunna meddela att vi kommer att genomföra ett projekt i klass 7 c. Det är, för eleverna, än så länge hemligt vad vi kommer att arbeta med, så för att inte föregripa detta, får ni föräldrar här endast en övergripande information. Vid föräldramöte senare (10 feb) informerar vi gärna mer om innehållet! Vid detta föräldramöte vore det bra om vi kunde planera in utvecklingssamtal som vi tänker genomföra under v 7 och v 9. (Det kommer även skriftlig information om detta för er som ej har möjlighet att komma på föräldramötet). Tag med almanackan! Genom att arbeta i grupp i projektet hoppas vi att eleverna kommer att utvecklas i sitt skolarbete. Vår målsättning är: eleverna skall få en social träning (samarbeta, diskutera och kompromissa) eleverna skall lära sig söka, sovra och värdera information eleverna skall redovisa sitt arbete eleverna skall ta eget ansvar i arbetssättet och med sina kunskapsmål eleverna skall ha roligt Arbetssättet kommer att vara problembaserat och ämnesövergripande. De lärare som deltar är Britt-Marie Carlsson, Susanne Oscarsson, Monica Kannisto och Helen Rydell. Vi lärare fungerar som handledare. Varje grupp har en och samma handledare under hela projekttiden. Under den tid projektet pågår, vecka 4 t o m vecka 14 kommer schemat att ändras. Titta på d et nya schemat som vi skickat med. Där kan ni se att vi kommer att arbeta under längre tidspass än vid vanliga lektioner. Under projektets gång kommer eleverna hela tiden att föra loggbok. Ni får gärna fråga ert barn om ni får läsa den för att se vad vi håller på med. Glöm bara inte att skicka med loggboken till skolan igen sedan! Hälsningar Monica Susanne Britt-Marie Helen 14

15 Bilaga 7 PROJEKT 7C VT Jag förstår vad pro jektet går ut på. 2. Jag tycker det ska bli intressant att arbeta med detta projekt. 3. Jag tycker jag är "bra på datorer ". 4. Genom datorn har jag fått flera nya kompisar. 5. På grund av datorn har jag förlorat kompisar. 6. Jag kan spara filer på rätt ställe (diskett, A: \, C:\ ) 7. Jag kan använda Windows Word och anpassa typsnitt och lay-out för att skapa ett snyggt textdokumnet. 8. Jag kan använda Windows Excel för att göra beräkningar och skapa diagram. 9. Jag kan använda Power Point för att skapa t ex ett bildspel för en redovisning. 10. Jag kan använda en digitalkamera och sedan utnyttja bilderna i olika dokument. 15

16 11. Jag kan använda First Class för att skicka mail och delta i konferenser. 12. Jag kan chatta. 13. Jag vet hur jag ska söka på Internet. 14. Jag kan hämta text och bilder på Internet och spara för eget bruk. 15. Jag kan bedöma om det man läser gå r att lita på. 16. Jag har tillgång till dator på min fritid. 17. Jag behöver lära mig mer för att klara mig i framtiden. 18. Jag lär mig bäst när jag arbetar i grupp. 19. Jag lär mig bäst när jag arbetar på egen hand. 20. Jag lär mig bäst när läraren går igenom och förklarar något. 21. Jag lär mig bäst när jag själv formulerar frågor och söker svar. 16

17 22. Det som är viktigt för mitt fortsatta liv lär jag mig utanför skolan. 23. jag tycker jag är bra på att leta fakta på biblioteket. 24. jag tycker jag är bra på att hämta fakta ur en atlas (kartbok). 25. Jag tycker det är lätt att ta kontakt på engelska. Namn:... Grupp:... 17

18 Bilaga 9 Att tänka på vid utvärderingen av redovisningen. Skriv både det som var bra och det som var mindre bra 1. Alla aktiva? 2. Var det varierat? 2. Var det väl förberett? 3. Innehåll. 18

19 Bilaga 10 Skriftlig utvärdering Målsättning Eleverna lär känna sig själva genom jämförelse med andra människor vågar ta personlig kontakt med okända människor förbättrar sina kunskaper i engelska och andra främmande språk, genom att använda dessa språk i realistiska sammanhang lär sig och vågar använda datorns möjligheter lär sig söka, sovra och sammanställa fakta får ett källkritiskt förhållningssätt lär sig tolka, värdera och omarbeta statistik lär sig presentera sina slutsatser Vår målsättning är: eleverna skall få en social träning (samarbeta, diskutera och kompromissa) eleverna skall lära sig söka, sovra och värdera information 19

Trollhättan 001122 Skolan i skogen

Trollhättan 001122 Skolan i skogen Trollhättan 001122 Skolan i skogen ITiS-rapport från Skoftebyskolan S Sammanfattning Vårt ITiS-arbetslag består av 63 personer: två elevassistenter, två klasslärare på särskolan och två klasslärare på

Läs mer

Projektmaterial. Att presentera projekt med IT-stöd Företagarnas folkhögskola

Projektmaterial. Att presentera projekt med IT-stöd Företagarnas folkhögskola Projektmaterial Att presentera projekt med IT-stöd Företagarnas folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Projektmaterial. Härnösands folkhögskola

Projektmaterial. Härnösands folkhögskola Projektmaterial LÄSLUST VID HÄRNÖSANDS FOLKHÖGSKOLA Härnösands folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Rapport om ITiS projektet. Världsdelarna. Karlshamns Montessoriskola. Pehrnilla Berger Maria Johnsson Eva Ottosson

Rapport om ITiS projektet. Världsdelarna. Karlshamns Montessoriskola. Pehrnilla Berger Maria Johnsson Eva Ottosson Rapport om ITiS projektet Världsdelarna Karlshamns Montessoriskola 2001 Marie Andersson Pehrnilla Berger Maria Johnsson Eva Ottosson Handledare: Ulf Ivarsson Innehållsförteckning Innehållsförteckning..

Läs mer

2002-2003 NATUREN. Ormbunken fritidshem och klass 2C Per Olsskolan

2002-2003 NATUREN. Ormbunken fritidshem och klass 2C Per Olsskolan 2002-2003 NATUREN Ormbunken fritidshem och klass 2C Per Olsskolan Innehållsförteckning: Bakgrund...s.2. Syftet med försöket...s.2. Tillvägagångssätt...s.2. Resultat...s.3. Diskussion...s.4. Litteraturförteckning...s.4

Läs mer

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola Projektmaterial EN REFLEKTION ÖVER DATAUNDERVISNING OCH SAMARBETE Birkagårdens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

PBL Hållbar utveckling. HT 2015. Vecka 35-36

PBL Hållbar utveckling. HT 2015. Vecka 35-36 PBL Hållbar utveckling. HT 2015. Vecka 35-36 Uppgift Arbetet ska vara datorskrivet och varje grupp ska skriva 5-6 A4 sidor. Texten ska vara skriven i Times new roman storlek 12. Normalt radavstånd och

Läs mer

Utveckla skrivprocess/kommunikation för elever med inlärningssvårigheter och låg motivation

Utveckla skrivprocess/kommunikation för elever med inlärningssvårigheter och låg motivation Itis-projekt Nymö Resursskola Utveckla skrivprocess/kommunikation för elever med inlärningssvårigheter och låg motivation Bakgrund Vi är tre lärare på Nymö Resursskola. Vi arbetar i två elevgrupper med

Läs mer

Varför bär de sjalar?

Varför bär de sjalar? Varför bär de sjalar? ITiS rapport från Skoftebyskolan Arbetslagsbeskrivning Vårt arbetslag består av sju personer: en fritidspedagog, en specialpedagog, fem klasslärare samt 69 barn i år 4-5. Sammanfattning

Läs mer

Rapport. Folksagor-Lextorpslaget

Rapport. Folksagor-Lextorpslaget Rapport Folksagor-Lextorpslaget Bakgrund Vi har arbetat med folksagor under ca 10 veckor. I arbetslaget har vi varit 2 klasser, en åk 6 och en åk 3. Fyra lärare har varit inblandade, 2 klasslärare och

Läs mer

2A och 2B PerOlsskolan nn

2A och 2B PerOlsskolan nn 2A och 2B PerOlsskolan nn Innehållsförteckning: Inledning...s.2 Bakgrund...s.2 Syftet med försöket...s.2 Tillvägagångssätt...s.3 Resultat...s.3 Diskussion...s.4 Litteraturförteckning...s.5 Appendix...

Läs mer

Projektrapport-ITiS Spängerskolan

Projektrapport-ITiS Spängerskolan Projektrapport-ITiS Spängerskolan Lägesbeskrivning Spängerskolan är en F-9 skola som arbetar åldersintegrerat, F-2, 3-6 och 7-9. Vår målsättning med arbetet i klasserna är att individualisera och konkretisera

Läs mer

Handledare: Elisabet Banemark

Handledare: Elisabet Banemark Ett ITiS-arbete utfört av: Lydia Hallengren Brita Lavesson Nils-George Olsson Stefan Rydberg Magdalena Åkesson Handledare: Elisabet Banemark Innehållsförteckning Bakgrund -------------------------------------------------------------------------------------------3

Läs mer

Utvärdering av Att skriva sig till läsning läsåret 2012-13

Utvärdering av Att skriva sig till läsning läsåret 2012-13 Utvärdering av Att skriva sig till läsning läsåret 2012-13 Vilka förändringar har utvecklingsarbetet medfört gällande undervisning och/eller klassrumsorganisation? Jag tycker att eleverna har kommit igång

Läs mer

Projektmaterial. Molkoms folkhögskola

Projektmaterial. Molkoms folkhögskola Projektmaterial ORIENTERINGSKURS PÅ INTERNET FÖR ANTAGNA ELEVER VID MOLKOMS FOLKHÖGSKOLA Molkoms folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412

Läs mer

Sjuntorpskolan höstterminen 2000

Sjuntorpskolan höstterminen 2000 Sjuntorpskolan höstterminen 2000 Gunnel Andersson Eva Friberg Barbro Hallstensson Ulla-Britt Kvist Barbro Öhrn 1 Innehåll Deltagare i projektet sid 3 Elevgruppen sid 3 Bakgrund sid 3 Syfte sid 4 Tidsplan

Läs mer

Rapport från satsningen En dator per elev i årskurs 7-8

Rapport från satsningen En dator per elev i årskurs 7-8 KROKOM2500, v1.0, 2012-02-29 RAPPORT ENKÄT 1 (10) Datum 6/5 2013 Barn och utbildningsnämnden Monica Andersson IT-pedagog 0640-16 377, monica.andersson@krokom.se Rapport från satsningen En dator per elev

Läs mer

1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan. 3 Hur trivs du. 4 Vad tycker du om följande i din skola?

1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan. 3 Hur trivs du. 4 Vad tycker du om följande i din skola? 1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan Gymnasieskolan Går inte i grund- eller gymnasieskola. Du behöver inte svara på fler frågor. Viktigt, skicka ändå in blanketten!

Läs mer

Introduktion till projektet "språket som kommunikation".

Introduktion till projektet språket som kommunikation. Introduktion till projektet "språket som kommunikation". Frälsegårdsskolan är en mångkulturell 0-6 skola där mer än 90% av eleverna har ett annat modersmål än svenska. Arbetsenhetens elever går i åldersblandade

Läs mer

B. Vad skulle man göra för att vara bättre förberedd inför en lektion i det här ämnet?

B. Vad skulle man göra för att vara bättre förberedd inför en lektion i det här ämnet? Studieteknik STUDIEHANDLEDNING Syftet med dessa övningar är att eleverna själva ska fördjupa sig i olika aspekter som kan förbättra deras egen inlärning. arna görs med fördel i grupp eller parvis, och

Läs mer

Elevenkäten Rapport skapad :40:26 Banslättskolan åk 5 uppdelat på kön. 1. Om mig. Årskurs 5 K 100,00% M 100,00%

Elevenkäten Rapport skapad :40:26 Banslättskolan åk 5 uppdelat på kön. 1. Om mig. Årskurs 5 K 100,00% M 100,00% Elevenkäten 2009 - Rapport skapad 2009-11-25 11:40:26 Banslättskolan åk 5 uppdelat på kön 1. Om mig Årskurs 5 K 100,00% M 100,00% Klass 5A 5B 5C K 29,03% 35,48% 35,48% M 41,18% 32,35% 26,47% Kön K M K

Läs mer

Utveckla din IT- kompetens

Utveckla din IT- kompetens Utveckla din IT- kompetens PIM www.pim.skolutveckling.se PIM PIM Praktisk IT och Mediekompetens Arbetar du i förskola eller skola och vill utveckla ditt arbete med IT i verksamheten? PIM - www.pim.skolutveckling.se

Läs mer

Ett ITiS-projekt på Spängerskolan i Arkelstorp Kristianstad kommun vt-02

Ett ITiS-projekt på Spängerskolan i Arkelstorp Kristianstad kommun vt-02 Ett ITiS-projekt på Spängerskolan i Arkelstorp Kristianstad kommun vt-02 Kjell-Åke Eriksson Ing-Marie Rosén Cecilia Svensson 4-6AB 2(10) Innehåll Sid Bakgrund 3 Arbetslagsplanering 4 Syfte 4 Frågeställningar

Läs mer

Sandåkerskolans plan för elevernas utveckling av den metakognitiva förmågan

Sandåkerskolans plan för elevernas utveckling av den metakognitiva förmågan 1(7) 2011-08-29 s plan för elevernas utveckling av den metakognitiva förmågan 18 august-20 december Steg 1: Ämnesläraren dokumenterar Syfte synliggöra utvecklingsbehov Ämnesläraren dokumenterar elevens

Läs mer

Kristianstads kommun ITiS-rapport Maj 2001. ett temaarbete av 3-5 Parkskolan. Agneta Andrée Karin Falkå Eva Nordahl Caroline Nilsson Johan Rönndahl

Kristianstads kommun ITiS-rapport Maj 2001. ett temaarbete av 3-5 Parkskolan. Agneta Andrée Karin Falkå Eva Nordahl Caroline Nilsson Johan Rönndahl Kristianstads kommun ITiS-rapport Maj 2001 ett temaarbete av 3-5 Parkskolan Agneta Andrée Karin Falkå Eva Nordahl Caroline Nilsson Johan Rönndahl Sammanfattning Projektet vi och våra fyra årskurser (två

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET För studenter antagna fr.o.m. H 11 Version augusti 2015 1 2 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens huvudsyfte är att erbjuda

Läs mer

ItiS Väskolan HT 2002. Din Kropp. Projekt av Arbetslag D / Väskolan

ItiS Väskolan HT 2002. Din Kropp. Projekt av Arbetslag D / Väskolan Din Kropp Projekt av Arbetslag D / Väskolan DIN KROPP Introduktion Vårt arbetslag hör hemma på Väskolan utanför Kristianstad. Vi undervisar dagligen elever i åk 6-9, men har i detta projekt valt att arbeta

Läs mer

Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp

Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp Innehållsförteckning 1 Mål: Förskolan har en pedagogisk dokumentation som visar på barnens utveckling och lärande... 3 2 Mål: Förskolan stimulerar

Läs mer

Norretullskolan 7b. Ett försök att använda IT i skolan

Norretullskolan 7b. Ett försök att använda IT i skolan Norretullskolan 7b Ett försök att använda IT i skolan Hemsida First Class Klasskonferens Scanner Digitalkamera Susanne Dehn Anders Isaksson Niklas Nilsson Lena Tengheden ITiS 7B Norretullskolan Hösten

Läs mer

Projektet 2014 från ax till limpa!

Projektet 2014 från ax till limpa! Projektet 2014 från ax till limpa! Syfte: Att dela med oss av våra erfarenheter och beskriva vårt förhållningssätt i mötet med barn med så kallade problemskapande och annorlunda beteenden för att skapa

Läs mer

Arbetsplan för Långareds fritidshem Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Långareds fritidshem Läsåret 2014/2015 150225 Arbetsplan för Långareds fritidshem Läsåret 2014/2015, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn- och ungdomsförvaltningens

Läs mer

Enkätundersökning IT-pedagoger 2010/11, 2011/12, 2012/13

Enkätundersökning IT-pedagoger 2010/11, 2011/12, 2012/13 Enkätundersökning IT-pedagoger 2010/11, 2011/12, 2012/13 I maj 2014 bad vi it-pedagoger som gått hos oss de tre senaste åren att besvara en enkät om utbildningen och om den medfört några förändringar i

Läs mer

Ett Itis-projekt av Ingela Dahlby Ingrid Nilsson Maria Nilsson Karina Arnkvist Rönnowsskolan i Åhus

Ett Itis-projekt av Ingela Dahlby Ingrid Nilsson Maria Nilsson Karina Arnkvist Rönnowsskolan i Åhus Ett Itis-projekt av Ingela Dahlby Ingrid Nilsson Maria Nilsson Karina Arnkvist Rönnowsskolan i Åhus Sammanfattning: Denna rapport berättar om hur vi har jobbat med barns tankar om framtida yrke. Barnen

Läs mer

Vår lokala likabehandlingsplan

Vår lokala likabehandlingsplan Vår lokala likabehandlingsplan 1 Stålhagens förskola Augusti 2014- juli 2015 lightversion Alla barn ska känna sig trygga och välkomna till vår förskola. 2 Likabehandlingsplan Stålhagens förskola läsåret

Läs mer

Montessorifriskolans fritidshem

Montessorifriskolans fritidshem Montessorifriskolans fritidshem Fritids är en pedagogisk gruppverksamhet för skolbarn i årskurs F- 6. Fritids uppgift är att erbjuda barnen en meningsfull, stimulerande och utvecklande fritid. Verksamheten

Läs mer

Mall vid kartläggning

Mall vid kartläggning Mall vid kartläggning Skola: Elevens namn: Datum: Närvarande personer vid kartläggning: Situationer som fungerar bra för eleven Situationer som fungerar mindre bra för eleven Elevens starka och svaga sidor

Läs mer

Projektmaterial. KRITISKT TÄNKANDE Hagabergs folkhögskola

Projektmaterial. KRITISKT TÄNKANDE Hagabergs folkhögskola Projektmaterial KRITISKT TÄNKANDE Hagabergs folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net ITIS-rapport HT-02

Läs mer

Carin Wändal Anita Jakobsson Susanne Andersson. Kristianstads kommun ITIS-rapport Hösten 2001. Hammars skola barnskola 1

Carin Wändal Anita Jakobsson Susanne Andersson. Kristianstads kommun ITIS-rapport Hösten 2001. Hammars skola barnskola 1 Kristianstads kommun ITIS-rapport Hösten 2001 Carin Wändal Anita Jakobsson Susanne Andersson Hammars skola barnskola 1 Handledare: Elisabeth Banemark Sammanfattning Den här rapporten handlar om vårt arbete

Läs mer

ITIS-rapport Önnestad skola Vt-02. Djuren på bondgården. Lena Johnsson Stina Ljunggren Linda Pålsson

ITIS-rapport Önnestad skola Vt-02. Djuren på bondgården. Lena Johnsson Stina Ljunggren Linda Pålsson ITIS-rapport Önnestad skola Vt-02 Djuren på bondgården Lena Johnsson Stina Ljunggren Linda Pålsson Innehållsförteckning Inledning s.3 Syfte..s.3 Mål s.4 Genomförande..s.4 Resultat.s.6 Diskussion s.8 2

Läs mer

ARBETSPLAN 2012/13 för skola och fritidshem

ARBETSPLAN 2012/13 för skola och fritidshem Stocksätterskolan ARBETSPLAN 2012/13 för skola och fritidshem Innehållsförteckning 1. Normer och värden...3 2. Kunskaper...4 3. Elevernas ansvar och inflytande...5 4. Skola och hem...6 2 Stocksätterskolans

Läs mer

IT-plan för Förskolan Äventyret

IT-plan för Förskolan Äventyret IT-plan för Förskolan Äventyret 2015-2016 Inledning Idag är multimedia ett självklart verktyg i vardagen, både på arbetet och fritiden, på samma sätt som papper, penna och böcker. Vi använder datorn både

Läs mer

Arbetsplan för förskoleklassen på Castorskolan. Läsåret 2013/2014

Arbetsplan för förskoleklassen på Castorskolan. Läsåret 2013/2014 Arbetsplan för förskoleklassen på Castorskolan Läsåret 2013/2014 Organisation Personal Rektor: Gunilla Falk. Förskollärare: Sofia Gladewitz 90% och Helena Fridsson 80%. Övrig personal: Magdalena Burström

Läs mer

Strömslundsskolans ItiS-projekt Vt-2001

Strömslundsskolans ItiS-projekt Vt-2001 Strömslundsskolans ItiS-projekt Vt-2001 Av Eva Bråthen Persson Kajsa Lundberg Kerstin Severinsson Beata Szwoch Ansvarig skolledare Ann-Chatrine W. Samuelsson Handledare Angelica Dahlman Sammanfattning

Läs mer

Kvalitetsarbete för grundskolan, Garpenbergs skola period 4 (april juni), läsåret 2012/2013.

Kvalitetsarbete för grundskolan, Garpenbergs skola period 4 (april juni), läsåret 2012/2013. Kvalitetsarbete för grundskolan, Garpenbergs skola period 4 (april juni), läsåret 2012/2013. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå

Läs mer

ITiS. Ett utvecklingsarbete i Eskilsby skola Ht kultur miljö teknik. Arbetslaget i Eskilsby skola

ITiS. Ett utvecklingsarbete i Eskilsby skola Ht kultur miljö teknik. Arbetslaget i Eskilsby skola ITiS Ett utvecklingsarbete i Eskilsby skola kultur miljö teknik Arbetslaget i Eskilsby skola Innehållsförteckning Sammanfattning...3 Bakgrund...3 Syfte...4 Tillvägagångssätt...4 Resultat...4 Diskussion...5

Läs mer

Projektmaterial MIND-MAP. Klarälvdalens folkhögskola

Projektmaterial MIND-MAP. Klarälvdalens folkhögskola Projektmaterial MIND-MAP Klarälvdalens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net Mind-map - Ett ITiS-projekt

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Innehåll vid utredande projekt

Innehåll vid utredande projekt Innehåll vid utredande projekt 1.4 Metod 1.4.1 2. Avhandling (Resultat) 2.1 Teoridel 2.1.1 2.2 Resultatdel 3. Analys (Slutdiskussion) 4. Värdering av arbetet 5. Sammanfattning 6. Källor och litteratur

Läs mer

Arbetsplan för förskoleklassen på Castorskolan. läsåret 2012/2013

Arbetsplan för förskoleklassen på Castorskolan. läsåret 2012/2013 Arbetsplan för förskoleklassen på Castorskolan läsåret 2012/2013 Organisation Personal Rektor: Gunilla Falk. Förskollärare: Sofia Gladewitz 100% och Helena Fridsson 70%. Övrig personal: Ulrika Bergman

Läs mer

"SÄTT SPÅR I FRAMTIDEN NU!

SÄTT SPÅR I FRAMTIDEN NU! "SÄTT SPÅR I FRAMTIDEN NU! Projektet "Sätt spår i framtiden nu!" handlar om att genomföra en aktion för att minska vårt ekologiska fotavtryck. Här får du möjligheten att fördjupa dig i kopplingen mellan

Läs mer

Grupparbete om PBL Problembaserat Lärande

Grupparbete om PBL Problembaserat Lärande TÄRNA FOLKHÖGSKOLA Grupparbete om PBL Problembaserat Lärande 2009-09-18 - 2 - Innehåll Bakgrund... - 3 - Syfte... - 4 - Metod... - 4 - Fakta... - 5 - Resultat... - 7 - Diskussion... - 9 - Referenser...-

Läs mer

Smärta, en introduktion En presentation för datorstött lärande

Smärta, en introduktion En presentation för datorstött lärande Vägga Vuxenutbildning ITiS-projekt Väggaskolan Vårterminen 2002 Karlshamn Smärta, en introduktion En presentation för datorstött lärande Författare Lotta Holmgren Karin Svensson Ove Svensson Handledare

Läs mer

ITiS arbete. Trafiken i skolan

ITiS arbete. Trafiken i skolan ITiS arbete Trafiken i skolan Vilans skola Våren-02 Klass F-2 B Malin Persson Annika Dahl-Persson Sigbrit Holmén Staffan Andreasson 2 Innehållsförteckning: Introduktion 3 Syfte och mål 4 Tillvägagångssätt

Läs mer

Konstverket Air av Curt Asker

Konstverket Air av Curt Asker Konstverket Air av Curt Asker 1 Innehållsförteckning 1 Bakgrund...s 1 2 Syfte och mål...s 2 3 Genomförande...s 3 4 Resultat...s 4 5 Diskussion...s 5 2 1 Bakgrund Kulltorpsskolan ligger i ett villaområde

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Ungdomsspråk i spanska bloggar Elevens idé Calle är genuint språkintresserad. Han har studerat spanska,

Läs mer

Projektmaterial. Hellidens folkhögskola

Projektmaterial. Hellidens folkhögskola Projektmaterial DEN KREATIVA PROCESSEN Hellidens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net Rapport till

Läs mer

Barn- och utbildningskontoret 20160413 Skolområde Väster/Söder

Barn- och utbildningskontoret 20160413 Skolområde Väster/Söder Barn- och utbildningskontoret 20160413 Skolområde Väster/Söder Rapport från tillsynsbesök på Stensbergskolan 13 april 2016 Besöket varade mellan 13.00 och 15.30 Deltagare: Rektor/förskolechef: Nils-Göran

Läs mer

Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012

Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012 Dokument kring Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012 110831 Lärarutbildningen vid Linköpings universitet Mål med utvecklingsplanen under INR 1 och 2 Utvecklingsplanen är ett

Läs mer

BARN I STADEN MÖTER DJUR

BARN I STADEN MÖTER DJUR ITiS-rapport BARN I STADEN MÖTER DJUR Bengt Björkqvist Elisabeth Havh Martin Nilsson Eva-Lotta Persson Catrin Svensson Lena Winberg November 2001 1 Innehållsförteckning: Bakgrund s. 3 Aktuell skola. s.

Läs mer

Ett projekt med syfte att motverka främlingsfientlighet och rasism. Genomfört av och med elever i åk 3-5 på Färlövs skola hösten 2000

Ett projekt med syfte att motverka främlingsfientlighet och rasism. Genomfört av och med elever i åk 3-5 på Färlövs skola hösten 2000 Färlövs skola Kristianstad kommun ITiS-rapport November 2000 INGEN ÄR FRÄMLING Ett projekt med syfte att motverka främlingsfientlighet och rasism. Genomfört av och med elever i åk 3-5 på Färlövs skola

Läs mer

När & fjärran. Sydamerika Nordamerika. Europa. Afrika. Oceanien. Tema:

När & fjärran. Sydamerika Nordamerika. Europa. Afrika. Oceanien. Tema: När & fjärran Asien Antarktis Sydamerika Nordamerika Europa Afrika Oceanien Tema: Period 4 vecka 2-7 Vårterminen 2011 Uppgift Du ska tillsammans med några kompisar (2-4 stycken) ut och upptäcka världen

Läs mer

Hjortmosseskolan Trollhättans kommun Examensarbete ITiS Handledare: Angelica Dahlman VT 2000

Hjortmosseskolan Trollhättans kommun Examensarbete ITiS Handledare: Angelica Dahlman VT 2000 Hjortmosseskolan Trollhättans kommun Examensarbete ITiS Handledare: Angelica Dahlman VT 2000 Nina Andersson Annika Blixth-Åkesson Maj-Lis Ericson Eivor Fihn Britt Hallgren Inger Janson Willy Johansson

Läs mer

Att våga tala. - går det att lära sig? Mina egna små erfarenheter... Fredrik Bengtsson

Att våga tala. - går det att lära sig? Mina egna små erfarenheter... Fredrik Bengtsson Att våga tala - går det att lära sig? Mina egna små erfarenheter... Fredrik Bengtsson Vad jag tänkte prata om... Vem är jag? Vad gör jag här? min bakgrund som talare Går det att lära sig att våga nåt?

Läs mer

Kvalitetsredovisning. Björkhagaskolan

Kvalitetsredovisning. Björkhagaskolan Kvalitetsredovisning Björkhagaskolan 2011-2012 1 1. Grundfakta Enhetens namn: Björkhagaskolan Verksamhetsform: Grundskola Antal elever (15 oktober): 320 Elevgruppens sammansättning ålder, genus och kulturell

Läs mer

Tema Hembygd. ITiS-rapport Tollarps skola, 6-9 Vt 02. Knutsson, Andreas Möller, Maja Pålsson, Camilla Sandin, Camilla Svensson, Anneke Tammo, Pär

Tema Hembygd. ITiS-rapport Tollarps skola, 6-9 Vt 02. Knutsson, Andreas Möller, Maja Pålsson, Camilla Sandin, Camilla Svensson, Anneke Tammo, Pär ITiS-rapport Tollarps skola, 6-9 Vt 02 Tema Hembygd Knutsson, Andreas Möller, Maja Pålsson, Camilla Sandin, Camilla Svensson, Anneke Tammo, Pär Handledare: Jenny Comstedt Innehållsförteckning Bakgrund

Läs mer

Verksamhetsplan för Rots skolas fritidshem i Älvdalens kommun 2010-2011

Verksamhetsplan för Rots skolas fritidshem i Älvdalens kommun 2010-2011 Verksamhetsplan för Rots skolas fritidshem i Älvdalens kommun 2010-2011 Vision Fritids är roligt, meningsfullt och lustfyllt för alla. Vad skollagen och läroplanen säger Fritidshemmets uppdrag är enligt

Läs mer

Lokal arbetsplan 2010/2011

Lokal arbetsplan 2010/2011 Lokal arbetsplan 2010/2011 Sofielundsskolan Arbetslag Bilingual Lokal arbetsplan vid Sofielundsskolan Huvudsyftet med den lokala arbetsplanen är att för alla i organisationen tydliggöra de mål som satts

Läs mer

Frilufts Förskolor Stormyrens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Läsår Ht-14-Vt-15

Frilufts Förskolor Stormyrens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Läsår Ht-14-Vt-15 Frilufts Förskolor Stormyrens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Läsår Ht-14-Vt-15 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

ITiS. Upptäckare och uppfinnare. Skogshöjdens skola HT 2001

ITiS. Upptäckare och uppfinnare. Skogshöjdens skola HT 2001 ITiS Upptäckare och uppfinnare Skogshöjdens skola HT 2001 Berit Boholm Birgitta Edsgärd Håkan Ekholm Eva Friberg Maj-Lis Jernsand Tobias Karnevi Lena-Mari Klaesson Christina Kåremar Inger Rynvall-Falk

Läs mer

Lokal arbetsplan för Knutsbo skola 2010/2011. 1 Normer och värden

Lokal arbetsplan för Knutsbo skola 2010/2011. 1 Normer och värden Lokal arbetsplan för Knutsbo skola 2010/2011 1 Normer och värden 1:1 Mål för eleven Skolan ska sträva efter att varje elev respekterar andra människors egenvärde. Varje elev är väl förtrogen med skolans

Läs mer

ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret 2014-15

ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret 2014-15 ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret 2014-15 Innehållsförteckning Sid 3 Presentation av arbetssätt Sid 4 utifrån LGR 11 Sid 4 Normer och värden Kunskaper Sid 6 Elevers ansvar och inflytande

Läs mer

Projektmaterial INFORMATIONSSAMHÄLLET. Strömbäcks folkhögskola

Projektmaterial INFORMATIONSSAMHÄLLET. Strömbäcks folkhögskola Projektmaterial DATORKUNSKAP EN NYCKEL TILL INFORMATIONSSAMHÄLLET Strömbäcks folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Kvalitetsdokument 2016, Grundskola

Kvalitetsdokument 2016, Grundskola Kvalitetsdokument 2016, Grundskola Innehållsförteckning 1 Re 336 Fribergaskolan... 3 1.1 Skolans utvecklingsarbete... 3 Kvalitetsdokument 2016, Grundskola 2(6) 1 Re 336 Fribergaskolan 1.1 Skolans utvecklingsarbete

Läs mer

Food - Role play. Crime Presentation

Food - Role play. Crime Presentation Vecka 6-7 Food - Role play Or Crime Presentation Kommunikationens innehåll Lyssna och läsa reception Förstå talad engelska samt texter från olika medier. Muntliga och skriftliga instruktioner och beskrivningar.

Läs mer

Välkommen till. Särskild utbildning för vuxna i Trelleborg

Välkommen till. Särskild utbildning för vuxna i Trelleborg Välkommen till Särskild utbildning för vuxna i Trelleborg Särskild utbildning för vuxna - Särvux Våra kurser vänder sig till dig som har fyllt 20 år har en utvecklingsstörning eller en förvärvad hjärnskada

Läs mer

Kvalitetsrapport. Förskoleklass. Läsåret 2012/2013. Pegasus förskoleklass Bruksskolan. Ansvarig rektor: Mikael Johansson

Kvalitetsrapport. Förskoleklass. Läsåret 2012/2013. Pegasus förskoleklass Bruksskolan. Ansvarig rektor: Mikael Johansson Kvalitetsrapport Förskoleklass Läsåret 2012/2013 Pegasus förskoleklass Bruksskolan Utbildningens syfte Förskoleklassen ska stimulera elevers utveckling och lärande och förbereda dem för fortsatt utbildning.

Läs mer

Unos países hispanohablantes

Unos países hispanohablantes Grindenheten 2015-03-03 Ämne, årskurs och tidsperiod Spanska, åk 6, vecka 10-13. Unos países hispanohablantes LOKAL PEDAGOGISK PLANERING (LPP) Susanna Bertilsson Arbetsformer VAD? Vi ska lära oss mer om

Läs mer

Lokal arbetsplan 2010/2011

Lokal arbetsplan 2010/2011 Lokal arbetsplan 2010/2011 Sofielundsskolan Fritidshemmen F-2, 3-6 Lokal arbetsplan vid Sofielundsskolan Huvudsyftet med den lokala arbetsplanen är att för alla i organisationen tydliggöra de mål som satts

Läs mer

ÖKA ELEVENS KOMMUNIKATION GENOM DATORNS MÖJLIGHETER (bild/symbolspråk).

ÖKA ELEVENS KOMMUNIKATION GENOM DATORNS MÖJLIGHETER (bild/symbolspråk). Itis projekt Vt 2001 Särskolan Fröknegård BUF Kristianstad ÖKA ELEVENS KOMMUNIKATION GENOM DATORNS MÖJLIGHETER (bild/symbolspråk).. Pia Abelin Margareta Ericson Katarina Ising-Karlsson Ulla Svensson Inger

Läs mer

Kvalitetsarbete för grundskolan (Jonsboskolan) period 4 (april juni), läsåret 2013/2014.

Kvalitetsarbete för grundskolan (Jonsboskolan) period 4 (april juni), läsåret 2013/2014. Kvalitetsarbete för grundskolan (Jonsboskolan) period 4 (april juni), läsåret 2013/2014. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå

Läs mer

Projektredovisning av arbetslag ITiS-2 Rönnowskolan Åhus vt Ansvariga för projektet har varit Inger Falkå, Eva Kempinsky och Christine Löfström.

Projektredovisning av arbetslag ITiS-2 Rönnowskolan Åhus vt Ansvariga för projektet har varit Inger Falkå, Eva Kempinsky och Christine Löfström. ITiS 2 Rönnow Vår skolgård Till: Jan Persson Från: Inger Falkå, Eva Kempinsky och Christine Löfström Datum: 2000-06-05 Ang: Projektredovisning Projektredovisning av arbetslag ITiS-2 Rönnowskolan Åhus vt

Läs mer

Unos países hispanohablantes

Unos países hispanohablantes Grindenheten 2015-03-03 Ämne, årskurs och tidsperiod Spanska, åk 6, vecka 12-16. Unos países hispanohablantes LOKAL PEDAGOGISK PLANERING (LPP) Susanna Bertilsson Arbetsformer VAD? Vi ska lära oss mer om

Läs mer

Kvalitetsanalys. Björnens förskola

Kvalitetsanalys. Björnens förskola Kvalitetsanalys Björnens förskola Innehållsförteckning et av årets verksamhet... 3 Normer och värden... 3 Verksamhetens resultat... 4 Inflytande/delaktighet... 7 Arbete i verksamheten... 7 Övriga mål enligt

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning 2013-09-19 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella

Läs mer

Nya tankar om meningsfulla föräldramöten. Skolan förebygger 2 101201

Nya tankar om meningsfulla föräldramöten. Skolan förebygger 2 101201 Nya tankar om meningsfulla föräldramöten Skolan förebygger 2 101201 Program för dagen Bakgrund till Tematiska föräldramöten Vikten av bra relationer skola hem Dialogspelet Självvärdering kvalitetssäkring

Läs mer

Vallhovskolan. IT-handlingsplan för Vallhovskolan

Vallhovskolan. IT-handlingsplan för Vallhovskolan Vallhovskolan IT-handlingsplan för Vallhovskolan Övergripande information Under läsåret 12-13 sker flera förändringar i skolans IT-arbete. First Class systemet Källan som alla elever och lärare använt

Läs mer

1 Frågor årskurs 2 grundskola

1 Frågor årskurs 2 grundskola 1 Frågor årskurs 2 grundskola Skalan som används är 4- gradig och visualiseras med glada och ledsna gubbar. Det går även att svara Vet inte. Bakgrundsfrågor Är du (pojke/flicka) Var bor du? (lista med

Läs mer

Pedagogisk dokumentation kring Matematikverkstaden på Bandhagens skola.

Pedagogisk dokumentation kring Matematikverkstaden på Bandhagens skola. Pedagogisk dokumentation kring Matematikverkstaden på Bandhagens skola. Åh, nu förstår jag verkligen sa en flicka på 10 år efter att ha arbetat med bråk i matematikverkstaden. Vår femåriga erfarenhet av

Läs mer

F Ö G L Ö G R U N D S K O L A 2010 FÖR ELEVER MED LÄS- OCH SKRIVSVÅRIGHETER DYSLEXI DYSKALKYLI INLÄRNINGSPROBLEM

F Ö G L Ö G R U N D S K O L A 2010 FÖR ELEVER MED LÄS- OCH SKRIVSVÅRIGHETER DYSLEXI DYSKALKYLI INLÄRNINGSPROBLEM F Ö G L Ö G R U N D S K O L A 2010 HANDLINGSPLAN FÖR ELEVER MED LÄS- OCH SKRIVSVÅRIGHETER DYSLEXI DYSKALKYLI INLÄRNINGSPROBLEM 1 I N N E H Å L L S F Ö RTECKNING 1. Förebyggande arbete 3 2. Läsinlärning

Läs mer

Utvärdering av gruppledarutbildning, ACT Att hantera stress och främja hälsa VT 2013

Utvärdering av gruppledarutbildning, ACT Att hantera stress och främja hälsa VT 2013 Utvärdering av gruppledarutbildning, ACT Att hantera stress och främja hälsa VT 2013 Här kommer en sammanfattning av utvärderingar från de som gick gruppledarutbildningen under våren 2013. Deltagarnas

Läs mer

Underlag för systematiskt kvalitetsarbete

Underlag för systematiskt kvalitetsarbete 1(10) Underlag för systematiskt kvalitetsarbete Enhet: Klostergårdsskolan Ansvarig: Marita Christoffersson 1 2(10) LÄSÅRETS VERKSAMHETSPLAN Mål för läsåret 2012-13 Befästa arbetet med UNIKUM så att det

Läs mer

Arbetsplan för Sollebrunns skola åk F-9 Läsåret 2016/2017

Arbetsplan för Sollebrunns skola åk F-9 Läsåret 2016/2017 160921 Arbetsplan för Sollebrunns skola åk F-9 Läsåret 2016/2017, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn- och

Läs mer

Förväntningsdokument. Mesta skola

Förväntningsdokument. Mesta skola Förväntningsdokument Mesta skola Reviderad 2012 Vårt förväntningsdokument är framtaget i diskussion med elever, föräldrar och skolans personal. Syftet är att öka, underlätta och tydliggöra samarbetet mellan

Läs mer

Stöd för genomförandet

Stöd för genomförandet Till varje fråga anges ett syfte, utom i de fall där frågan är självförklarande. Utöver detta finner du exempel på hur ett resonemang kring ett alternativ kan se ut. Dessa exempel kan du använda som stöd

Läs mer

En-elev-en-dator, Botkyrka kommun maj 2012. Elevenkäten besvaras senast fredagen den 1 Juni.

En-elev-en-dator, Botkyrka kommun maj 2012. Elevenkäten besvaras senast fredagen den 1 Juni. En-elev-en-dator, Botkyrka kommun maj 2012. Elevenkäten besvaras senast fredagen den 1 Juni. Genom att besvara den här enkäten bidrar du med viktig kunskap om en-till-en-projektet och hjälper oss att förbättra

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

Elevenkät IT, 2005-2007. Vt 2007

Elevenkät IT, 2005-2007. Vt 2007 Elevenkät IT, 5-7 Vt 7 Innehållsförteckning Inledning...3 IKT i Falköpings kommun... 3 ITiS IT i skolan... 3 Framtidens klassrum... 3 PIM... 4 IT-enkät för elever... 4 Syftet med IT-enkäten... 4 Frågorna

Läs mer

Måste alla på skolan/förskolan börja arbeta med StegVis samtidigt?

Måste alla på skolan/förskolan börja arbeta med StegVis samtidigt? Frågor och svar on StegVis: Måste alla på skolan/förskolan börja arbeta med StegVis samtidigt? På sikt är det viktigt att alla som arbetar i förskolan/skolan känner väl till arbetssättet. Då talar till

Läs mer

ÅTAGANDE.2 ORGANISATION.3 FÖRHÅLLNINGSSÄTT..6 MOTIVATION.9 UTVECKLING...10 UTVÄRDERING 11

ÅTAGANDE.2 ORGANISATION.3 FÖRHÅLLNINGSSÄTT..6 MOTIVATION.9 UTVECKLING...10 UTVÄRDERING 11 INNEHÅLLSFÖRTECKNING ÅTAGANDE.2 ORGANISATION.3 FÖRHÅLLNINGSSÄTT..6 MOTIVATION.9 UTVECKLING...10 UTVÄRDERING 11 1 MÅL Alla barn och vuxna som har skolan som sin arbetsplats ska ha inflytande i verksamheten.

Läs mer

Digitala Minnen. Luleå kommun

Digitala Minnen. Luleå kommun Digitala Minnen Vi har valt att skriva vår redovisning som en berättelse, eftersom vårt projekt har handlat om just berättelser, historier och minnen. Här kan vi också visa på hur projektet har växt fram,

Läs mer