Hur är det i ditt land? Vi ska flytta dit!

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hur är det i ditt land? Vi ska flytta dit!"

Transkript

1 Hur är det i ditt land? Vi ska flytta dit! Rapport om ett ITis-projekt På Polhemsskolan Våren 2000 Britt-Marie Carlsson, SO Monica Kannisto, Eng/Sv Susanne Oscarsson,Bild Helen Rydell, Ma/NO

2 Innehållsförteckning Bakgrund. sid. 3 Syfte sid. 3 Tillvägagångssätt sid. 4 Processen sid. 4 Hur gjordes utvärderingen. sid. 5 Resultat.. sid. 5 Diskussion.. sid. 7 Inläst litteratur sid. 9 Bilagor: 1 Projektansökan ITis 2 Projektschema 3 Att tänka på då jag skriver loggbok 4 Frågor vid handledning 5 Regler 6 Brev till föräldrarna 7 Enkät 8 Hur man anger källor 9 Att tänka på vi utvärdering av redovisning 10 Skriftlig utvärdering 2

3 Bakgrund I skolans uppdrag och i vår lokala skolutvecklingsplan står att vi ska arbeta ämnesövergripande. ITis projektet blev en chans för oss att få pröva på detta arbetssätt på ett mer strukturerat sätt, samtidigt som vi gavs möjlighet att läsa in ny pedagogisk litteratur och gemensamt diskutera olika artiklar. (Bil. 1) På vår skola finns idag bara ämnesarbetslag. Vi var fyra lärare som var intresserade och vi hade en klass gemensam, nämligen 7c. Vi undervisar klassen i sv/engelska, SO, bild och NO/matematik. Klass 7c har inte tidigare arbetat på detta sätt. Att arbeta i en åk 7 gav oss möjlighet att lägga en grund för vårt arbete med klassen i åk 8 och 9. Ämnesövergripande undervisning har förekommit tidigare på vår skola men då huvudsakligen mellan två ämnen. Vi ville ge eleverna möjlighet att använda våra olika ämneskompetenser för att skapa en helhet. Vårt samarbete gav eleverna möjlighet till längre arbetspass. Normalt arbetar de i 40- och 80- minuterspass i de olika ämnena. Vi ser dagligen att många elever har stora problem med att ta ansvar för sitt eget lärande. Vi ville se om vi kunde få eleverna till att ta ett större ansvar för just detta. Vi tycker också att eleverna ofta använder endast läroboken som kunskapskälla. Vi ville lära dem använda olika typer av källor. Sammanfattningsvis ville vi ge eleverna möjlighet att arbeta i grupp, under en längre tid med en större fråga och flera källor. Syfte Eleverna ska få en social träning genom a) att lära känna sig själva i jämförelse med andra b) att våga ta personlig kontakt med okända människor c) att öva samarbete i en grupp d) att träna sig i respektera andra genom att diskutera och kompromissa inom gruppen Eleverna ska tränas i att ta eget ansvar a) i sitt arbetssätt b) med sina kunskapsmål Eleverna ska tränas i informationssökning a) att lära sig och våga använda datorn b) att söka, sovra och sammanställa fakta 3

4 c) att tolka värdera och omarbeta statistik d) att få ett källkritiskt förhållningssätt e) att använda främmande språk i realistiska sammanhang Eleverna ska redovisa sitt arbete Eleverna ska ha roligt under arbetets gång Tillvägagångssätt Eleverna skulle arbeta problembaserat. Vi valde ett tema som vi hoppades skulle engagera våra elever. Uppgiften blev att levandegöra ett land för sina kamrater inför en eventuell flyttning dit. Vi lärare valde ut sex länder, utifrån möjliga kontakter, geografisk och kulturell spridning. De länder vi valde var Norge, Tyskland, Kenya, Mexico, Australien och Thailand. Vi delade in klassen i sex heterogena grupper och tog då hänsyn till kön, till elever med speciella behov och till personliga egenskaper. Vi tog också hänsyn till elevernas språkval; de elever som arbetade med Tyskland har alla tyska som språktillval, de elever som hade Mexico läser spanska. En schemaändring gjordes för att skapa längre arbetspass. Eleverna arbetade under tre arbetspass i 10 veckor. Under torsdagspasset hade vi tillgång till datasalen. Tider se (bil.2.) Varje elev hade en loggbok. 20 minuter i slutet av varje arbetspass användes till loggboksskrivande. Vi hade gjort en mall för hur loggbokskrivandet skulle gå till.(bil. 3) Eleverna hade samma handledare hela tiden. Vi hade 40 minuters handledning med vår elevgrupp varje vecka. Arbetslaget träffades varje vecka för att diskutera problem och strukturera handledningen, så att den blev likartad i alla grupper. (Bil. 4) Då vi hade frågor som kändes viktiga att diskutera hade vi egen handledning med Fredrik Dahl. Detta hade vi vid fyra tillfällen. Vi hade formulerat praktiska regler för arbetet (Bil 5). Dessa fanns i elevernas loggböcker. Varje grupp hade tidskriftssamlare där allt material fanns samlat. Dessa förvarades i särskilt skåp. Motivet var att allt material alltid skulle finnas tillgängligt för gruppen. Föräldrarna informerades vid ett föräldramöte. Även skriftlig information gick hem till föräldrarna. (Bil. 6) Processen Vi försökte göra en upptakt som skulle stimulera eleverna, och ge dem lite uppslag som de kunde börja "brainstorma" omkring. Brainstormingen skedde i gruppen. Därefter systematiserade eleverna sina frågeställningar med hjälp av läraren. I början genomfördes också en enkät som ville undersöka elevernas datorvana, förståelse av projektet och insikt om eget lärande. (Bil. 7) Vi använde stora delar av Swedenborgs enkät i projektet Hälsans villkor. Därpå vidtog gruppernas faktainsamling. De hämtade fakta på biblioteket, resebyråer, bland skolans litteratur, internet, videofilmer, diabilder mm. Vissa grupper gjorde även intervjuer med personer som varit i deras land. 4

5 Under handledningen tog vi bl a upp frågor om källhänvisning och gick igenom regler för detta. (Bil. 8) Vi startade vecka 4. Under de första sex veckorna arbetade eleverna med faktainsamling. Vecka 11 skulle manus för redovisningen vara inlämnat till handledaren. Manus tvingade eleverna att sovra och sammanställa sitt material. Redovisningen skedde i vecka Vi hade följande krav på redovisningen: alla skulle vara aktiva, framställningen skulle vara varierad, väl förberedd och med ett innehåll som svarade mot deras ursprungliga frågeställningar. Det var också dessa punkter som vi och eleverna utvärderade under redovisningen. (Bil.9) Varje grupp redovisade c:a 40 minuter och alla redovisningar filmades med en stationär videokamera. Hur gjordes utvärdering? Vår första tanke var att vid utvärderingen använda oss av en enkät liknande den som använts vid inledningen. Under resans gång växte tankarna på en mer kvalitativ än kvantitativ utvärdering fram. Vi tyckte också det var viktigt att använda utvärderingen som ett led i lärandet. Vi har utvärderat målsättning, process och redovisning. Vi lärare har kontinuerligt utvärderat i vår veckokonferens, genom läsning av elevernas loggböcker, e get loggboksskrivande och under grupphandledningen. Eleverna har kontinuerligt utvärderat i sina loggböcker och under grupphandledningen. Efter alla redovisningar hade varje handledare en muntlig utvärdering med sin grupp. Där delgavs gruppen vad kamrater och lärare ansett om hur pass väl de svarat upp på de krav som ställts på redovisningen. Då tittade vi även på och kommenterade gruppens videoinspelning av redovisningen. Eleverna fick också i hemläxa att göra en skriftlig utvärdering av projektet. (Bil 1 0) Resultat Om vi då ser vad vi och våra elever kommit fram till i utvärderingen får vi följande resultat: Har de fått social träning? Ja, alla har varit tvungna att träna detta; vi tillät inga byten av gruppmedlemmar utan förväntade oss att detta skulle fungera. Många och nyttiga diskussioner, om hanteringen av kompisar som inte passar tider, inte sköter uppgifter och har svårt att komma överens, har ägt rum. Eleverna hade svårigheter med att ta konflikter själva. Vi handledde och hade gruppsamtal/enskilda samtal, men påpekade ständigt att ge upp var inget alternativ; gruppen skulle redovisa vecka Så här har våra elever tyckt.. det kan vara mycket roligt och intressant även om man hatar personen/personerna man arbetar med. 5

6 I min grupp har det gått lysande att samarbeta, diskutera och kompromissa, samtidigt som man gör det på ett någorlunda roligt sätt. Jag tycker vi har samarbetat dåligt, för det är inte lätt att jobba när K. är med Det är bra om man gillar personerna som man har i sin grupp och jag tyckte det var ok att jobba med J,T och H. Man måste ju försöka anpassa sig efter de andra i gruppen. I min grupp har samarbetet funkat, visst tar alla olika stort ansvar men man får ändå ta på sig ett visst ansvar. Annars funkar det inte att jobba i grupp. Vi har även fått lära oss att samarbeta med de personerna man inte brukar vara med." Flera grupper har tagit kontakt med främmande personer och tvingats formulera sig acceptabelt samt använda sin sociala kompetens. Mycket nyttigt. K och J vågade prata med främlingar. Vi trodde och hoppades att de skulle lära sig mer av jämförelser med andra. Eller har de det? Detta har vi svårt att utvärdera. Fakta om landet tenderade att hamna på en teoretisk alltför läroboksmässig nivå, och ju opersonligare desto svårare med identifikationen. En del elever tvingades inse att de var tvungna att delegera ansvaret och inte ta på sig allt själva. Detta fick vi handledare hjälpa dem med. För vissa elever blev detta en viktig lärdom om sig själva, som säkert dessa flickor kommer att ha nytta av i relationer med andra framgent. Jag skulle helst vilja jobba i grupp för så är det lättare att få saker gjorda och man behöver inte göra allt själv. Har eleverna tränats i att ta eget ansvar i sitt arbetssätt? Ja, många upptäckte vikten av planering och vitsen med loggboksskrivande och gruppsammanträden - åtminstone efteråt. De lärde sig att gå tillbaka och se vad som åstadkommits, dela upp arbetet och att tid slarvas bort mycket lätt. Även en evighet har en bortre tidsgräns! På slutet var många tacksamma för handledning. De lärde sig mycket av att få ta ansvar för resultatet genom redovisningen. Eleverna blev bättre på att ta och ge beröm och kritik. Jag skulle vilja komma i en mer arbetande grupp, där man kan visa vad man kan göra. Jag skulle fördela ansvaret mycket bra, för det har vi inte gjort denna gång. Jag tycker det var positivt hela tiden att arbeta mot ett gemensamt mål Har eleverna tränats i att ta ansvar för sina kunskapsmål? Uppgiften var given, men alla grupper hade svårt att formulera kunskapsmålen. Vi kunde ha varit mycket tydligare och envisare som handledare. Många elever har inte arbetat efter sin förmåga, de har gett sig för tidigt och detta har let t till en sämre kvalité. Man skulle tänka på rubriken exakt hela tiden, tycker jag. 6

7 Man ska ta reda på vilken slags fakta det är man ska ha och sedan ha skaffat det till ett visst datum, istället för att ta reda på onödiga saker som man ändå inte kommer att ha nytta av senare. Har eleverna tränats i informationssökning? Eleverna har inga problem att våga använda sig av datorn. Alla elever har sökt information via internet. De har mailat, men inte i den utsträckning som vi hade önskat och hoppats. Eleverna har lärt sig en del av varandra. Ingen elev har däremot använt sig av dator i redovisningen. Eleverna hade velat ha tillgång till datorn hela tiden. Jag tror vi skulle fått fram mer viktig fakta om vi hade fått använda datorn varje dag. Eleverna har sökt information på många olika sätt. De har besökt biblioteket och har när de tittat på video gjort noggranna anteckningar. Redovisningen tvingade eleverna att sovra och sammanställa. Få elever har använt sig av statisktiska uppgifter. Eleverna har lärt sig vikten av att ange källa, men att tänka källkritiskt??? Eleverna har läst en del engelska texter på internet och mailat på engelska. Visst hände det att man kom in på en tysk hemsida. Vi har vågat ta kontakt med okända människor genom att maila dem, och ställa olika frågor och då också förbättrat våra kunskaper i engelska. Har eleverna redovisat sitt arbete? Alla eleverna har redovisat. Vi tycker det är ganska fantastiskt att eleverna kände så stort ansvar för sin grupps redovisning. Varje grupp genomförde en 40-minuters lång redovisning. Alla i grupperna var aktiva. Redovisningen utvärdades mycket grundligt. Hade eleverna roligt? Vissa dagar hade jag roligt, vissa inte. När jag var trött, hade jag ingen lust att jobba och på så sätt hade jag ej kul. Annars har jag haft roligt. Skall jag vara riktigt ärlig så tyckte jag inte det var så roligt men kanske om jag fått jobba med ett roligare land. Roligt har vi också haft (kanske inte alltid) Jag hade jättekul, roligare än förväntat. Det har varit roligt och jag skulle vilja göra det igen. Vi har inte haft så roligt tycker jag. Jag har haft jätteroligt och det är bra att byta miljö lite grann. Diskussion 7

8 Från början hade vi flera mål som vi under arbetets gång har reviderat. En del mål har vi jobbat mycket lite med t ex statitstik, källkritik och utvecklingen av datorn som redskap. Social träning och ansvaret för arbetssättet har i stället lyfts fram och getts stor vikt. Vi har också lagt ner mycket tid på att göra en bra struktur för utvärderingen. Eleverna har lärt sig mycket av utvärderingen och vi blev mycket imponerade av den självinsikt eleverna visade. Vi lärare har lärt oss mycket av denna. Det blev en överraskning för oss att vi och eleverna fick ut så otroligt mycket genom utvärderingen. Det berodde på att utvärderingen var genomtänkt,strukturerad och att tid gavs till reflektion både i grupp och enskilt. Vi har haft en hel del praktiska problem. Den skriande lokalbristen på skolan har lett till att många elever har arbetat i samma klassrum och detta har medfört att de blivit mycket trötta under de långa arbetspassen. Eleverna har önskat sig eget arbetsrum, där gruppen fått jobba i lugn och ro. Vi har saknat tillgång till datorer vissa arbetspass. På vår skola med 520 elever finns en datasal med 18 datorer och en skrivare. Klassrummen är utrustade med 1-2 datorer och dessa är också kopplade till datasalens skrivare. Det har varit svårt att hitta en bra konferenstid för oss lärare. Skolledningen har inte haft den tid som krävts för att sätta sig in projektet. Det hade varit utveckande med en kontinuerlig dialog med skolledningen. Att organisera schemat har varit ett stort problem och vi har fått ta luncher, raster och planeringstid i anspråk för att ha handledning samt närvara vid redovisningar och utvärderingar. Detta arbetssätt är personalkrävande. Speciellt våra svaga elever hade behövt mer handledning. Elever som i andra arbetsformer presterar bra har gjort oss besvikna. De hade behövt fler puffar. Tänk om vi hade fått vara två lärare samtidigt! Vilka resultat vi hade kunnat uppnå, även med elever som behövt extra stöd. Vid handledningen var vi tvungna att lämna resten av eleverna ensamma. Detta har känts djupt otillfredsställande. Eleverna har inte utnyttjat våra ämneskunskaper i den utsträckning vi trott och hoppats. Det kan bero flera olika saker, dels lärarnas tid i projektet, dels elevernas kunskapsmål. Vi ändå kan se många vinster med detta sätt att arbeta. Vi har fått en fördjupad relation till våra elever främst genom handledningen. Vissa elever har oväntat klivit fram och tagit för sig. Det har varit roligt att se. Vårt arbetslag var litet, bara fyra personer. Vi kan se en hel del fördelar med detta. Det har varit lätt att uppnå en samsyn i handledningen, det har varit lätt att formulera gemensamma mål och alla har varit delaktiga i diskussionerna kring projektet. Vi är överens om att vi nästa gång ska ställa större krav på eleverna då de formulerar sina kunskapsmålen och då inte va ra så rädda för att lägga oss i. Trollhättan

9 Inläst litteratur: Följande artiklar från Itis hemsida Andersson, Bo: Klassrummet den sista utposten i ett förlegat system Barany-Walje, Elsa: Om att lära och utvecklas i skolan. Bjessmo, Lars-Erik: IT ett fönster mot världen? Dahlbom, Bo: En demokratisk framtid Dahlgren, Lars Owe: Problembaserat lärande Idé, Praktik Och Effekter Granström, Kjell: IT som hot mot en professionell lärarroll. Granström, Kjell och Colnerud, Gunnel: Om konsten att berätta om sitt Utvecklingsarbete. Hedborg, Gunnar: En suck av längtan, förtvivlan eller lättnad? Jedeskog, Gunilla: Datorn i undervisningen en tillbakablick Johansson, Ann Catrin: Det finns inte någon IT -pedagogik. Kylemark, Winther: Elevaktiva arbetsmetoder. Löwendahl, Erik: När skolan möter framtiden SMART eller TRAMS? Valet är ditt! Regeringens skrivelse 1998/99:121: Utvecklingsplan för förskola, skola och vuxenutbildning. Säljö, Roger: Lärande då och nu: Informationsteknik och andra tankestöttor. Wiklund, Ann: Ögon, öron och ord/redskap för källkritik. Övrig litteratur: Rask Stig Roland: Med eller utan filter (KK-stiftelsens skriftserie, nr Strömberg, Mikael: Ge mig en dator så att jag får tid att tänka. Artikel ur Aftonbladet. Svenska Kommunförbundet: Vetvärt (1999) 9

10 Bilaga 3 Att tänka på då jag skriver loggbok! 1. Vad har vi gjort idag? 10

11 2. Problem vi stött på. 3. Vad har fungerat bra? 4. Vad skall vi göra nästa gång? 11

12 Bilaga4 Frågor vid handledning 1. Vad gör Du just nu? 2. Har ni kunnat dela upp arbetet på ett bra sätt? 3. Brukar ni berätta för varandra vad ni kommer fram till? 4 Loggboken. 12

13 REGLER Bilaga 5 Vi startar alla arbetspass gemensamt. Ni måste meddela om ni sedan lämnar salen. Ni måste också meddela vart ni går och när ni kommer tillbaka. Ni har rätt till 30 min rast på tisdagar och 20 min på onsdag och torsdag. Ni bestämmer själva när ni tar rast, men måste meddela detta. Bestäm i gruppen vad ni ska göra om ni får tid över. Avsätt 30 minuter i slutet av varje arbetspass för att skriva loggbok. I loggboken ska ni: 1) Sammanfatta dagens arbete. 2) Planera nästa steg i arbetet. Allt material förvaras i gruppens tidsskriftssamlare. Materialet finns inlåst i sal 203 mellan arbetspassen. Du ska använda ditt eget lånekort på biblioteket. Projektarbetet pågår mellan vecka Tisdagar Samling sal 302 Onsdagar Samling sal 212 Torsdagar Samling sal 201 Tänk på att ni är en grupp, lyssna på varandra och visa hänsyn. Monica, Helen, Britt-Marie och Susanne önskar er LYCKA TILL 13

14 Bilaga 6 Brev till föräldrar Hej! Vi är glada över att kunna meddela att vi kommer att genomföra ett projekt i klass 7 c. Det är, för eleverna, än så länge hemligt vad vi kommer att arbeta med, så för att inte föregripa detta, får ni föräldrar här endast en övergripande information. Vid föräldramöte senare (10 feb) informerar vi gärna mer om innehållet! Vid detta föräldramöte vore det bra om vi kunde planera in utvecklingssamtal som vi tänker genomföra under v 7 och v 9. (Det kommer även skriftlig information om detta för er som ej har möjlighet att komma på föräldramötet). Tag med almanackan! Genom att arbeta i grupp i projektet hoppas vi att eleverna kommer att utvecklas i sitt skolarbete. Vår målsättning är: eleverna skall få en social träning (samarbeta, diskutera och kompromissa) eleverna skall lära sig söka, sovra och värdera information eleverna skall redovisa sitt arbete eleverna skall ta eget ansvar i arbetssättet och med sina kunskapsmål eleverna skall ha roligt Arbetssättet kommer att vara problembaserat och ämnesövergripande. De lärare som deltar är Britt-Marie Carlsson, Susanne Oscarsson, Monica Kannisto och Helen Rydell. Vi lärare fungerar som handledare. Varje grupp har en och samma handledare under hela projekttiden. Under den tid projektet pågår, vecka 4 t o m vecka 14 kommer schemat att ändras. Titta på d et nya schemat som vi skickat med. Där kan ni se att vi kommer att arbeta under längre tidspass än vid vanliga lektioner. Under projektets gång kommer eleverna hela tiden att föra loggbok. Ni får gärna fråga ert barn om ni får läsa den för att se vad vi håller på med. Glöm bara inte att skicka med loggboken till skolan igen sedan! Hälsningar Monica Susanne Britt-Marie Helen 14

15 Bilaga 7 PROJEKT 7C VT Jag förstår vad pro jektet går ut på. 2. Jag tycker det ska bli intressant att arbeta med detta projekt. 3. Jag tycker jag är "bra på datorer ". 4. Genom datorn har jag fått flera nya kompisar. 5. På grund av datorn har jag förlorat kompisar. 6. Jag kan spara filer på rätt ställe (diskett, A: \, C:\ ) 7. Jag kan använda Windows Word och anpassa typsnitt och lay-out för att skapa ett snyggt textdokumnet. 8. Jag kan använda Windows Excel för att göra beräkningar och skapa diagram. 9. Jag kan använda Power Point för att skapa t ex ett bildspel för en redovisning. 10. Jag kan använda en digitalkamera och sedan utnyttja bilderna i olika dokument. 15

16 11. Jag kan använda First Class för att skicka mail och delta i konferenser. 12. Jag kan chatta. 13. Jag vet hur jag ska söka på Internet. 14. Jag kan hämta text och bilder på Internet och spara för eget bruk. 15. Jag kan bedöma om det man läser gå r att lita på. 16. Jag har tillgång till dator på min fritid. 17. Jag behöver lära mig mer för att klara mig i framtiden. 18. Jag lär mig bäst när jag arbetar i grupp. 19. Jag lär mig bäst när jag arbetar på egen hand. 20. Jag lär mig bäst när läraren går igenom och förklarar något. 21. Jag lär mig bäst när jag själv formulerar frågor och söker svar. 16

17 22. Det som är viktigt för mitt fortsatta liv lär jag mig utanför skolan. 23. jag tycker jag är bra på att leta fakta på biblioteket. 24. jag tycker jag är bra på att hämta fakta ur en atlas (kartbok). 25. Jag tycker det är lätt att ta kontakt på engelska. Namn:... Grupp:... 17

18 Bilaga 9 Att tänka på vid utvärderingen av redovisningen. Skriv både det som var bra och det som var mindre bra 1. Alla aktiva? 2. Var det varierat? 2. Var det väl förberett? 3. Innehåll. 18

19 Bilaga 10 Skriftlig utvärdering Målsättning Eleverna lär känna sig själva genom jämförelse med andra människor vågar ta personlig kontakt med okända människor förbättrar sina kunskaper i engelska och andra främmande språk, genom att använda dessa språk i realistiska sammanhang lär sig och vågar använda datorns möjligheter lär sig söka, sovra och sammanställa fakta får ett källkritiskt förhållningssätt lär sig tolka, värdera och omarbeta statistik lär sig presentera sina slutsatser Vår målsättning är: eleverna skall få en social träning (samarbeta, diskutera och kompromissa) eleverna skall lära sig söka, sovra och värdera information 19

Projektmaterial. Härnösands folkhögskola

Projektmaterial. Härnösands folkhögskola Projektmaterial LÄSLUST VID HÄRNÖSANDS FOLKHÖGSKOLA Härnösands folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Projektmaterial. Att presentera projekt med IT-stöd Företagarnas folkhögskola

Projektmaterial. Att presentera projekt med IT-stöd Företagarnas folkhögskola Projektmaterial Att presentera projekt med IT-stöd Företagarnas folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola Projektmaterial EN REFLEKTION ÖVER DATAUNDERVISNING OCH SAMARBETE Birkagårdens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Rapport från satsningen En dator per elev i årskurs 7-8

Rapport från satsningen En dator per elev i årskurs 7-8 KROKOM2500, v1.0, 2012-02-29 RAPPORT ENKÄT 1 (10) Datum 6/5 2013 Barn och utbildningsnämnden Monica Andersson IT-pedagog 0640-16 377, monica.andersson@krokom.se Rapport från satsningen En dator per elev

Läs mer

Carin Wändal Anita Jakobsson Susanne Andersson. Kristianstads kommun ITIS-rapport Hösten 2001. Hammars skola barnskola 1

Carin Wändal Anita Jakobsson Susanne Andersson. Kristianstads kommun ITIS-rapport Hösten 2001. Hammars skola barnskola 1 Kristianstads kommun ITIS-rapport Hösten 2001 Carin Wändal Anita Jakobsson Susanne Andersson Hammars skola barnskola 1 Handledare: Elisabeth Banemark Sammanfattning Den här rapporten handlar om vårt arbete

Läs mer

Elevenkät IT, 2005-2007. Vt 2007

Elevenkät IT, 2005-2007. Vt 2007 Elevenkät IT, 5-7 Vt 7 Innehållsförteckning Inledning...3 IKT i Falköpings kommun... 3 ITiS IT i skolan... 3 Framtidens klassrum... 3 PIM... 4 IT-enkät för elever... 4 Syftet med IT-enkäten... 4 Frågorna

Läs mer

Smärta, en introduktion En presentation för datorstött lärande

Smärta, en introduktion En presentation för datorstött lärande Vägga Vuxenutbildning ITiS-projekt Väggaskolan Vårterminen 2002 Karlshamn Smärta, en introduktion En presentation för datorstött lärande Författare Lotta Holmgren Karin Svensson Ove Svensson Handledare

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

ItiS Väskolan HT 2002. Din Kropp. Projekt av Arbetslag D / Väskolan

ItiS Väskolan HT 2002. Din Kropp. Projekt av Arbetslag D / Väskolan Din Kropp Projekt av Arbetslag D / Väskolan DIN KROPP Introduktion Vårt arbetslag hör hemma på Väskolan utanför Kristianstad. Vi undervisar dagligen elever i åk 6-9, men har i detta projekt valt att arbeta

Läs mer

2A och 2B PerOlsskolan nn

2A och 2B PerOlsskolan nn 2A och 2B PerOlsskolan nn Innehållsförteckning: Inledning...s.2 Bakgrund...s.2 Syftet med försöket...s.2 Tillvägagångssätt...s.3 Resultat...s.3 Diskussion...s.4 Litteraturförteckning...s.5 Appendix...

Läs mer

Interaktionen mellan flickor och pojkar under schackpartiet

Interaktionen mellan flickor och pojkar under schackpartiet Lärande och samhälle Schack som pedagogiskt verktyg Interaktionen mellan flickor och pojkar under schackpartiet Författare: Karin Hahlin-Ohlström Examinatorer: Jesper Hall Lars Holmstrand Pesach Laksman

Läs mer

Ett projekt med syfte att motverka främlingsfientlighet och rasism. Genomfört av och med elever i åk 3-5 på Färlövs skola hösten 2000

Ett projekt med syfte att motverka främlingsfientlighet och rasism. Genomfört av och med elever i åk 3-5 på Färlövs skola hösten 2000 Färlövs skola Kristianstad kommun ITiS-rapport November 2000 INGEN ÄR FRÄMLING Ett projekt med syfte att motverka främlingsfientlighet och rasism. Genomfört av och med elever i åk 3-5 på Färlövs skola

Läs mer

Enkätundersökning IT-pedagoger 2010/11, 2011/12, 2012/13

Enkätundersökning IT-pedagoger 2010/11, 2011/12, 2012/13 Enkätundersökning IT-pedagoger 2010/11, 2011/12, 2012/13 I maj 2014 bad vi it-pedagoger som gått hos oss de tre senaste åren att besvara en enkät om utbildningen och om den medfört några förändringar i

Läs mer

På resande fot med Talldal

På resande fot med Talldal Vt 02 Talldalsskolan Kristianstad Handledare: Peter Sandgren På resande fot med Talldal Camilla Blomquist Dan Holmquisth Annica Losell Malin Nilsson Maria Olsson Pernilla Sandahl Innehållsförteckning 1.

Läs mer

HELA BARNET HELA DAGEN

HELA BARNET HELA DAGEN EN UTVECKLINGSARTIKEL PUBLICERAD FÖR PEDAGOG STOCKHOLM HELA BARNET HELA DAGEN - SAMVERKAN MELLAN SKOLA OCH FRITIDS Författare: Emma Ederyd (i samverkan med Johanna Fredman, Ru Hedefalk och Maria Johansson).

Läs mer

Konstverket Air av Curt Asker

Konstverket Air av Curt Asker Konstverket Air av Curt Asker 1 Innehållsförteckning 1 Bakgrund...s 1 2 Syfte och mål...s 2 3 Genomförande...s 3 4 Resultat...s 4 5 Diskussion...s 5 2 1 Bakgrund Kulltorpsskolan ligger i ett villaområde

Läs mer

1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan. 3 Hur trivs du. 4 Vad tycker du om följande i din skola?

1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan. 3 Hur trivs du. 4 Vad tycker du om följande i din skola? 1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan Gymnasieskolan Går inte i grund- eller gymnasieskola. Du behöver inte svara på fler frågor. Viktigt, skicka ändå in blanketten!

Läs mer

Ett Itis-projekt av Ingela Dahlby Ingrid Nilsson Maria Nilsson Karina Arnkvist Rönnowsskolan i Åhus

Ett Itis-projekt av Ingela Dahlby Ingrid Nilsson Maria Nilsson Karina Arnkvist Rönnowsskolan i Åhus Ett Itis-projekt av Ingela Dahlby Ingrid Nilsson Maria Nilsson Karina Arnkvist Rönnowsskolan i Åhus Sammanfattning: Denna rapport berättar om hur vi har jobbat med barns tankar om framtida yrke. Barnen

Läs mer

Att påverka lärande och undervisning

Att påverka lärande och undervisning Camilla Skoglund Elevers medskapande i lärprocessen 7,5 p Att påverka lärande och undervisning 2008-02-11 Inledning Jag har intervjuat fyra elever, i den klass som jag är klassföreståndare för, kring vad

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16. Göran Åkerberg rektor

Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16. Göran Åkerberg rektor Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16 Göran Åkerberg rektor Kunskap och lärande Var är vi? Hur gör vi? Delaktighet och inflytande Vart ska vi? Hur blev det? Normer och värden

Läs mer

Välkomnandet av den nya förskoleklassen

Välkomnandet av den nya förskoleklassen Välkomnandet av den nya förskoleklassen Ett samarbete för en mjukare övergång mellan förskola och förskoleklass Malmsjö skola- Förskolan Trollgården- Förskolan Trollet- Förskolan Älvan. Vt- 12 Emelie Vesterholm,

Läs mer

Arbetsplan för Sollebrunns fritidshem Läsåret 2015/2016

Arbetsplan för Sollebrunns fritidshem Läsåret 2015/2016 150417 Arbetsplan för Sollebrunns fritidshem Läsåret 2015/2016 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man arbetar

Läs mer

Vallhovskolan. IT-handlingsplan för Vallhovskolan

Vallhovskolan. IT-handlingsplan för Vallhovskolan Vallhovskolan IT-handlingsplan för Vallhovskolan Övergripande information Under läsåret 12-13 sker flera förändringar i skolans IT-arbete. First Class systemet Källan som alla elever och lärare använt

Läs mer

Digitala Minnen. Luleå kommun

Digitala Minnen. Luleå kommun Digitala Minnen Vi har valt att skriva vår redovisning som en berättelse, eftersom vårt projekt har handlat om just berättelser, historier och minnen. Här kan vi också visa på hur projektet har växt fram,

Läs mer

1 Frågor årskurs 2 grundskola

1 Frågor årskurs 2 grundskola 1 Frågor årskurs 2 grundskola Skalan som används är 4- gradig och visualiseras med glada och ledsna gubbar. Det går även att svara Vet inte. Bakgrundsfrågor Är du (pojke/flicka) Var bor du? (lista med

Läs mer

Projektmaterial. Molkoms folkhögskola

Projektmaterial. Molkoms folkhögskola Projektmaterial IT-KOMMUNIKATION - HANDIKAPPAR DET? Molkoms folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net MOLKOMS

Läs mer

Projektmaterial. Västanviks folkhögskola

Projektmaterial. Västanviks folkhögskola Projektmaterial VÄSTANVIKS HISTORIA Västanviks folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net Västanviks historia

Läs mer

Lärcentrums slutrapport av projektet Internet för alla välkommen till en ny värld

Lärcentrums slutrapport av projektet Internet för alla välkommen till en ny värld Lärcentrums slutrapport av projektet Internet för alla välkommen till en ny värld 1 Inledning Lärcentrum i Trollhättan står för de samlade kommunala vuxenutbildningarna i Trollhättan. Här finns SFI (Svenska

Läs mer

När & fjärran. Sydamerika Nordamerika. Europa. Afrika. Oceanien. Tema:

När & fjärran. Sydamerika Nordamerika. Europa. Afrika. Oceanien. Tema: När & fjärran Asien Antarktis Sydamerika Nordamerika Europa Afrika Oceanien Tema: Period 4 vecka 2-7 Vårterminen 2011 Uppgift Du ska tillsammans med några kompisar (2-4 stycken) ut och upptäcka världen

Läs mer

Glasbergets förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Glasbergets förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Glasbergets förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Ansvariga för planen Förskolechef Lena Schmidt förskollärare

Läs mer

Fredriksdals förskola

Fredriksdals förskola Barn & Skola Fredriksdals förskola Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling Fredriksdals förskola Läsåret 2013/14 Inledning Att verka för lust, lika värde och delaktighet i förskolan

Läs mer

Kristianstads Montessoriskola Kerstin Jalkhagen Christel Carlsson Conny Elofsson. Itis. Projekt: Hemsida till 0-2:a

Kristianstads Montessoriskola Kerstin Jalkhagen Christel Carlsson Conny Elofsson. Itis. Projekt: Hemsida till 0-2:a Kristianstads Montessoriskola Kerstin Jalkhagen Christel Carlsson Conny Elofsson Itis Projekt: Hemsida till 0-2:a Sammanfattning Vi tillhör Kristianstad Montessoriskola som är en fristående, nystartad

Läs mer

Mall vid kartläggning

Mall vid kartläggning Mall vid kartläggning Skola: Elevens namn: Datum: Närvarande personer vid kartläggning: Situationer som fungerar bra för eleven Situationer som fungerar mindre bra för eleven Elevens starka och svaga sidor

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Ungdomsspråk i spanska bloggar Elevens idé Calle är genuint språkintresserad. Han har studerat spanska,

Läs mer

ITis arbete. VT 2002. Internationellt tänkande.

ITis arbete. VT 2002. Internationellt tänkande. ITis arbete. VT 2002 Internationellt tänkande. För elever på gymnasiesärskolan. Norretullskolan. Ann Christin Stigsdotter, Rikard Svensson, Kerstin Emilsson, Ingegärd Enroth, Gunnel Berg. Handledare Peter

Läs mer

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008 Kvalitetsredovisning STJÄRNEBOSKOLAN Skolan ligger vid norra infarten till Kisa, mellan Kisasjön och ett närliggande skogsområde. I detta skogsområde finns skolans uteklassrum

Läs mer

Carl von Linné 300 år

Carl von Linné 300 år Carl von Linné 300 år Foto: Tommy Westberg Lena Carlstedt, Falköping, 2007 Innehåll INNEHÅLL...2 BAKGRUND...3 MÅL...4 RESURSER...4 Freemind...5 Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik...6 Växten

Läs mer

Arbetsplan för Sollebrunns skola årskurs 6-9 Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Sollebrunns skola årskurs 6-9 Läsåret 2014/2015 140821 Arbetsplan för Sollebrunns skola årskurs 6-9 Läsåret 2014/2015, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn-

Läs mer

Kursutvärdering SQ4247; Missbruk och beroende, 10 hp. VT-13

Kursutvärdering SQ4247; Missbruk och beroende, 10 hp. VT-13 Kursutvärdering SQ4247; Missbruk och beroende, 10 hp. VT-13 29 studenter av 70 har svarat. Vad i kursen har varit särskilt värdefullt och varför? Kursens utgångspunkt, att titta på hur samhället skapar

Läs mer

Projektmaterial. ATT GESTALTA BARNKONVENTIONEN MED HJÄLP AV IT Röda Korsets folkhögskola

Projektmaterial. ATT GESTALTA BARNKONVENTIONEN MED HJÄLP AV IT Röda Korsets folkhögskola Projektmaterial ATT GESTALTA BARNKONVENTIONEN MED HJÄLP AV IT Röda Korsets folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Kurs 6, delkurs 1; Omsorg, habilitering/rehabilitering och vård 10 poäng

Kurs 6, delkurs 1; Omsorg, habilitering/rehabilitering och vård 10 poäng Institutionen för hälsovetenskaper Sociala omsorgsprogrammet Studieplan SO8062 Socialt arbete med inriktning mot social omsorg (41-60) 20 p Kurs 6 delkurs 1 Omsorg, habilitering/rehabilitering och vård,

Läs mer

Lokal verksamhetsplan. för. Björkhagaskolan

Lokal verksamhetsplan. för. Björkhagaskolan Lokal verksamhetsplan för Björkhagaskolan 2012/2013 Verksamhetsbeskrivning Enheten Skolans verksamhet omfattar två arbetslag med elever från förskoleklass tom årskurs 3 med integrerad fritidsverksamhet,

Läs mer

En-elev-en-dator, Botkyrka kommun maj 2012. Elevenkäten besvaras senast fredagen den 1 Juni.

En-elev-en-dator, Botkyrka kommun maj 2012. Elevenkäten besvaras senast fredagen den 1 Juni. En-elev-en-dator, Botkyrka kommun maj 2012. Elevenkäten besvaras senast fredagen den 1 Juni. Genom att besvara den här enkäten bidrar du med viktig kunskap om en-till-en-projektet och hjälper oss att förbättra

Läs mer

Spanska höstterminen 2014

Spanska höstterminen 2014 LOKAL PEDAGOGISK PLANERING (LPP) Susanna Bertilsson Grindenheten 2014-08-12 Ämne, årskurs och tidsperiod Spanska, åk 6, vecka 35-51. Spanska höstterminen 2014 Arbetsformer VAD? Vi kommer att ha genomgångar,

Läs mer

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 2014-06-03 1. GRUNDFAKTA Stadsskogsskolan 1 191 elever, 113 pojkar och 78 flickor 42 med annat modersmål 22 lärare Andel lärare med högskoleexamen

Läs mer

Seniorernas veckobrev V.46

Seniorernas veckobrev V.46 De många förändringar vi startade upp med i arbetslaget efter höstlovet samt vårt värdegrundsprojekt (se veckobrev v.45) har starkt bidragit till ett mjukare förhållningssätt och lugnare arbetspass som

Läs mer

Pedagogiska bilder med hjälp av datorn

Pedagogiska bilder med hjälp av datorn Utvecklingsprojekt ITiS Ht-02/Vt-03 Pedagogiska bilder med hjälp av datorn Rut Holmström Åsa Klinthage Susanne Kittel Victoria Nilsson Annette Norling 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Bakgrund 3 2. Syfte.5 3.

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning 2013-09-19 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella

Läs mer

Solgläntans biblioteks- och läsutvecklingsplan. läsåret 2010-2011

Solgläntans biblioteks- och läsutvecklingsplan. läsåret 2010-2011 Solgläntans biblioteks- och läsutvecklingsplan läsåret 2010-2011 1 Biblioteks- och läsutvecklingsplan samt IT Övergripande verksamhetsmål för skolbiblioteket Skolbiblioteket ska hjälpa eleverna: att utveckla

Läs mer

Storyline och entreprenörskap

Storyline och entreprenörskap Storyline och entreprenörskap Av: Ylva Lundin Entreprenöriellt lärande - ett ord som många pedagoger kämpar med både när det gäller att säga och förstå. Ibland tolkas entreprenörskap som att vi i skolan

Läs mer

F Ö G L Ö G R U N D S K O L A 2010 FÖR ELEVER MED LÄS- OCH SKRIVSVÅRIGHETER DYSLEXI DYSKALKYLI INLÄRNINGSPROBLEM

F Ö G L Ö G R U N D S K O L A 2010 FÖR ELEVER MED LÄS- OCH SKRIVSVÅRIGHETER DYSLEXI DYSKALKYLI INLÄRNINGSPROBLEM F Ö G L Ö G R U N D S K O L A 2010 HANDLINGSPLAN FÖR ELEVER MED LÄS- OCH SKRIVSVÅRIGHETER DYSLEXI DYSKALKYLI INLÄRNINGSPROBLEM 1 I N N E H Å L L S F Ö RTECKNING 1. Förebyggande arbete 3 2. Läsinlärning

Läs mer

Utvecklingsplan och prioriterade utvecklingsområden för Stagneliusskolan 2014 2015

Utvecklingsplan och prioriterade utvecklingsområden för Stagneliusskolan 2014 2015 Utvecklingsplan och prioriterade utvecklingsområden för Stagneliusskolan 2014 2015 Bakgrund Vid läsårsavslut analyserar ämneslag, arbetslag och skolledning de olika resultat som finns för verksamheten.

Läs mer

VÄLKOMNA TILL ORMSTASKOLAN

VÄLKOMNA TILL ORMSTASKOLAN VÄLKOMNA TILL ORMSTASKOLAN En kort beskrivning av skolan Vi är en grundskola med klasserna F-6 samt förskoleverksamhet och fritids Vi har ca 500 elever Personalen består av ca 90 personer med olika kompetens

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Fridhems förskola Upprättad 201501 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter

Läs mer

Kvalitetsanalys. Rönnhagens förskola

Kvalitetsanalys. Rönnhagens förskola Kvalitetsanalys Rönnhagens förskola Innehållsförteckning et av årets verksamhet... 3 Normer och värden... 3 Verksamhetens resultat... 4 Inflytande/delaktighet... 6 Arbete i verksamheten... 7 Övriga mål

Läs mer

2014-04-28 IT-PLAN. The new Imperial web solution av Kristina Alexandersson CC (by, nc, sa) Skönsmons skola

2014-04-28 IT-PLAN. The new Imperial web solution av Kristina Alexandersson CC (by, nc, sa) Skönsmons skola 2014-04-28 IT-PLAN The new Imperial web solution av Kristina Alexandersson CC (by, nc, sa) Skönsmons skola 2014-2016 1 Innehållsförteckning IT-STRATEGI... 3 Nuläge... 3 Teknik... 3 Kommunikation... 3 Därför

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

Innehåll vid utredande projekt

Innehåll vid utredande projekt Innehåll vid utredande projekt 1.4 Metod 1.4.1 2. Avhandling (Resultat) 2.1 Teoridel 2.1.1 2.2 Resultatdel 3. Analys (Slutdiskussion) 4. Värdering av arbetet 5. Sammanfattning 6. Källor och litteratur

Läs mer

Sammanställning av enkäten. Lust att lära. åk 8 och åk 2 på gymnasiet

Sammanställning av enkäten. Lust att lära. åk 8 och åk 2 på gymnasiet Sammanställning av enkäten Lust att lära åk 8 och åk 2 på gymnasiet VT - 2011 Barn- och ungdomssektorn (BUS) Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Metod... 4 Resultat... 6 Trivsel... 6 Trygghet...

Läs mer

Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor

Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor Systematiskt kvalitetsarbete Det systematiska kvalitetsarbetet är reglerat i skollagen, 4 kap och regleras på nationell-, huvudmannaoch enhetsnivå. Huvudmannanivå

Läs mer

Growing up Ett ämnesövergripande temaarbete ht-2000 Sylteskolan

Growing up Ett ämnesövergripande temaarbete ht-2000 Sylteskolan Growing up Ett ämnesövergripande temaarbete ht-2000 Sylteskolan Erik Hjertén Eva Johnsson Tuija Rantanen Carina Strandberg Sammanfattning Inledning Syfte Metod Resultat Diskussion Litteraturförteckning

Läs mer

Östra skolområdets skolbiblioteksplan

Östra skolområdets skolbiblioteksplan Östra skolområdets skolbiblioteksplan Handlingsplan för hur målen i skolbiblioteksplanen ska uppnås. Planen utvärderas av skolbiblioteksrådet i slutet av varje läsår. Skolbiblioteksrådets deltagare hör

Läs mer

Kvalitetsanalys för Eductus läsåret 2012/13

Kvalitetsanalys för Eductus läsåret 2012/13 måndag den 9 september 2013 1 (6) Kvalitetsanalys för Eductus läsåret 2012/13 Chef Beskrivning av anordnaren Christina Spjuth Academedia Eductus AB ingår i Academediakoncernen, Sveriges största utbildningsföretag

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan 1-3 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan 1-3 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan Stavreskolan 1-3 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 4 REDOVISNING AV UPPDRAG...

Läs mer

Gleisner, Jens m fl (1994). Grunderna i datoranvändning, Teori och principer Studentlitteratur

Gleisner, Jens m fl (1994). Grunderna i datoranvändning, Teori och principer Studentlitteratur Datorn i skolan, 4 p Mål och innehåll Kursen avser att ge kunskaper om hur datorn kan användas som ett personligt hjälpmedel och som stöd vid pedagogiskt arbete. Moment: 1. Datorn som ett personligt inlärningshjälpmedel.

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Helhetsanalys av Väskolans fritidshem Läsår 14 15

Systematiskt kvalitetsarbete Helhetsanalys av Väskolans fritidshem Läsår 14 15 2015-08-05 Systematiskt kvalitetsarbete Helhetsanalys av Väskolans fritidshem Läsår 14 15 Emma Niklasson, rektor Väskolan F-3 och fritidshem emma.niklasson@kristianstad.se 044-134060 1 Innehåll 1. Våra

Läs mer

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 november Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man

Läs mer

Veckobrev för Opalen 1 v 6-8

Veckobrev för Opalen 1 v 6-8 Veckobrev för Opalen 1 v 6-8!!! 12 februari 2015 Hej alla barn och föräldrar!!!! Äntligen har det kommit snö och det är underbart att se vilken aktivitet det blir ute på än gång. Eleverna leker, bygger

Läs mer

VÅRT IT-UTVECKLINGSARBETE VT-2000. Tomas Larsson Draca Nebojsa Fredrik Eriksson Johnny Karlsson

VÅRT IT-UTVECKLINGSARBETE VT-2000. Tomas Larsson Draca Nebojsa Fredrik Eriksson Johnny Karlsson 1 VÅRT IT-UTVECKLINGSARBETE VT-2000 Tomas Larsson Draca Nebojsa Fredrik Eriksson Johnny Karlsson 2 Bakgrund Inom vårt program arbetar vi med elever med särskilda behov. (IV-program). För att vi skall kunna

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Solbackens förskola (I enlighet med 6 kap. 8 i skollagen och 3 kap. 16 i diskrimineringslagen) Mål Alla barn på förskolan Solbacken skall känna

Läs mer

Att våga tala. - går det att lära sig? Mina egna små erfarenheter... Fredrik Bengtsson

Att våga tala. - går det att lära sig? Mina egna små erfarenheter... Fredrik Bengtsson Att våga tala - går det att lära sig? Mina egna små erfarenheter... Fredrik Bengtsson Vad jag tänkte prata om... Vem är jag? Vad gör jag här? min bakgrund som talare Går det att lära sig att våga nåt?

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Sörgården Malin Henrixon Camilla Arvidsson Lena Svensson Carolin Buisson Normer och värden Lpfö 98 Förskolan

Läs mer

Välkommen till. Särskild utbildning för vuxna i Trelleborg

Välkommen till. Särskild utbildning för vuxna i Trelleborg Välkommen till Särskild utbildning för vuxna i Trelleborg Särskild utbildning för vuxna - Särvux Våra kurser vänder sig till dig som har fyllt 20 år har en utvecklingsstörning eller en förvärvad hjärnskada

Läs mer

Redovisning av enkäter genomförda vid Kulturskolan Trollhättan vintern 2010. januari 2011

Redovisning av enkäter genomförda vid Kulturskolan Trollhättan vintern 2010. januari 2011 Redovisning av enkäter genomförda vid Kulturskolan Trollhättan vintern januari 2011 Syftet med enkäten har varit att ta reda vad elever och deras föräldrar vid Kulturskolan tycker om verksamheten. Vi har

Läs mer

Svarteskolan, förskoleklass och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Svarteskolan, förskoleklass och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Svarteskolan, förskoleklass och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planengrundskola, förskoleklass och fritidshem Grunduppgifter Verksamhetsformer

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

Kvalitetsredovisning Läsåret 2010/2011

Kvalitetsredovisning Läsåret 2010/2011 1(10) Kvalitetsredovisning Läsåret 2010/2011 Asklanda skola 2(10) Innehåll 1 Förutsättningar Nyckeltal...3 2 Arbetsprocesser i grundskolan...3 2.1 Med utgångspunkt från resultaten i förra årets redovisning

Läs mer

Lär på språket. Implementeringen av språkutvecklingsperspektivet i vux12

Lär på språket. Implementeringen av språkutvecklingsperspektivet i vux12 Lär på språket Implementeringen av språkutvecklingsperspektivet i vux12 Språkutveckling i styrdokumenten Teori och metod Vad är genrepedagogik? Tre ämnen arbetar språkutvecklande Exempel från klassrummet

Läs mer

Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan

Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan Läsåret 2014/2015 Barn- och ungdomsförvaltningens vision: Lust att lära Lärande Samskapande Styrkebaserad Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever, medarbetare

Läs mer

Projektarbete. Anvisningar, tips och mallar. Sammanställt lå 05/06 av lärgruppen - Projektarbete

Projektarbete. Anvisningar, tips och mallar. Sammanställt lå 05/06 av lärgruppen - Projektarbete Projektarbete Anvisningar, tips och mallar Sammanställt lå 05/06 av lärgruppen - Projektarbete Henrik Andersson, Martina Johansson, Göran Johannesson, Björn Bergfeldt, Per-Erik Eriksson, Franz Kreutzkopf,

Läs mer

VECKOBLADET. v. 36 sep 2014

VECKOBLADET. v. 36 sep 2014 Sida 1 av 5 VECKOBLADET v. 36 sep 2014 Dag Detta händer Borta under veckan Måndag 1 Individuellt val startar Tanja L Tisdag 2 UF Kick off Onsdag 3 Torsdag 4 Fredag 5 Carin F, Maria P Bussresor första skoldagen

Läs mer

Projektarbete och projektmodell

Projektarbete och projektmodell PROJEKTET Innehåll Projektarbete och projektmodell... 2 Initiering... 2 Planering... 2 Genomförande... 2 Uppföljning... 2 Projektplan... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Mål... 3 Avgränsningar... 3 Strategier...

Läs mer

Boken om SO 1-3. Boken om SO 1-3 är elevernas första grundbok i geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap. Syfte

Boken om SO 1-3. Boken om SO 1-3 är elevernas första grundbok i geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap. Syfte Boken om SO 1-3 Boken om SO 1-3 är elevernas första grundbok i geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap. Provlektion: Om grundläggande mänskliga rättigheter, alla människors lika värde

Läs mer

Kvalitet 2014. Resultat: Ängelholm total

Kvalitet 2014. Resultat: Ängelholm total Kvalitet 2014 Resultat: Ängelholm total 1 Innehåll: 2 INLEDNING 3 Om TÄNK OM KVALITET Denna rapport redovisar resultat från studien TÄNK OM KVALITET 2.0. Studien avser fånga elevers respektive lärares

Läs mer

Funäsdalens skola VT 2008 LOKAL PLANERING SVENSKA FUNÄSDALENS CENTRALSKOLA

Funäsdalens skola VT 2008 LOKAL PLANERING SVENSKA FUNÄSDALENS CENTRALSKOLA Funäsdalens skola VT 2008 LOKAL PLANERING SVENSKA FUNÄSDALENS CENTRALSKOLA Nationella mål att sträva mot i ämnet svenska Skolan skall i sin undervisning i svenska sträva efter att eleven 1 utvecklar sin

Läs mer

Välkommen till förskoleklass. 2015/2016 i Mariaskolan

Välkommen till förskoleklass. 2015/2016 i Mariaskolan Välkommen till förskoleklass 2015/2016 i Mariaskolan I en inkluderande och hjärtlig atmosfär utmanar och stimulerar vi alla elevers kunskapsutveckling. En skola vi alla är stolta över! Mariaskolan är en

Läs mer

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Kvalitetsrapport 2014-2015

Kvalitetsrapport 2014-2015 Datum 2014-06-30 6 Antal sidor Kvalitetsrapport 2014-2015 Oleby Marcus och Anna 0564-477 00 direkt 070-642 16 65 mobil marcus.lech@torsby.se Innehållsförteckning 1. Fokusområde vad har vi uppnått 1.1 Analys

Läs mer

Rapport från enkät Digital kompetens lärare f-6

Rapport från enkät Digital kompetens lärare f-6 KROKOM2500, v1.0, 2012-02-29 Rapport från enkät Digital kompetens lärare f-6 2014 Monica Andersson, IT-pedagog 2014-06-30 96 % av lärarna använder Internet som resurs för att hitta fakta och lektionstips,

Läs mer

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Augusti juni Kartläggning av barngruppen Under året skolas nya barn in och vi får en ny barn- och föräldragrupp. Kartläggningen sker genom inskolningssamtal, föräldrasamtal,

Läs mer

MODERSMÅLSENHETEN. Verksamhetsplan 2014-15

MODERSMÅLSENHETEN. Verksamhetsplan 2014-15 Systematiskt kvalitetsarbete i Solnas skolor - Resultatsammanställning - Betygssättning - KVALITETSREDOVISNING (publ) Maj Juni Aug - VERKSAMHETSPLAN (publ) - Utkast 1/gensvar/slutgiltig - Delårsbokslut

Läs mer

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott

Läs mer

V.A.T lärstilstest och studieteknik

V.A.T lärstilstest och studieteknik Namn Mål och syfte V.A.T lärstilstest och studieteknik o Ökad motivation till skolarbete. o Ökad självinsikt o Ökad kunskap om studieteknik o Ökad insikt om egna behov för bäst lärande. Förslag till ämne

Läs mer

Norrköping - Då och Nu

Norrköping - Då och Nu Norrköping - Då och Nu Tema: Norrköping Då och Nu Period 5 vecka 9-15 Vårterminen 2011 Uppgift Du ska tillsammans med några kompisar (2-4 stycken) välja ut ett historiskt och ett eget (modernt) foto på

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Bergabacken Förskoleverksamhetens vision Vi vill arbete för en verksamhet där alla mår bra, har inflytande, känner glädje, trygghet

Läs mer

Jag vill forma goda läsare

Jag vill forma goda läsare Fackuppsats Antonia von Etter Jag vill forma goda läsare Hur lätt är det att plocka ut det viktigaste ur en lärobokstext, som när man läser den inför ett prov till exempel? Jag minns att många av mina

Läs mer

Arbetsplan för Nolby förskola Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Nolby förskola Läsåret 2014/2015 140805 Arbetsplan för Nolby förskola Läsåret 2014/2015, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn- och ungdomsförvaltningens

Läs mer

Nya tankar om meningsfulla föräldramöten. Skolan förebygger 2 101201

Nya tankar om meningsfulla föräldramöten. Skolan förebygger 2 101201 Nya tankar om meningsfulla föräldramöten Skolan förebygger 2 101201 Program för dagen Bakgrund till Tematiska föräldramöten Vikten av bra relationer skola hem Dialogspelet Självvärdering kvalitetssäkring

Läs mer

GUBBÄNGSSKOLAN: Retorik utvecklar REPORTAGE FOTO MIKAEL M JOHANSSON GRUNDSKOLETIDNINGEN 6 / 2014

GUBBÄNGSSKOLAN: Retorik utvecklar REPORTAGE FOTO MIKAEL M JOHANSSON GRUNDSKOLETIDNINGEN 6 / 2014 GUBBÄNGSSKOLAN: Retorik utvecklar 32 FOTO MIKAEL M JOHANSSON tänkandet Retorikundervisningen blir en chans för eleverna att träna och utveckla sitt språk menar Linnéa Skogqvist-Kasurinen. Genom undervisning

Läs mer