Digital portfolio. SLUTRAPPORT ITiS-projekt Träningsskolan Karlstorpsskolan Trollhättan. Utvecklingsarbete av:

Transkript

1 SLUTRAPPORT ITiS-projekt 2000 Träningsskolan Karlstorpsskolan Trollhättan Digital portfolio Utvecklingsarbete av: Annette Aalto Margareta Dahl-Olsen Ulrika Ehlebrink Kate Fröberg Tone Grundvik-Ekström Annika Johansson Lars-Ewert Lööfh Ann-Sofie Meivert Virve Perho Vivan Ryberg Yvonne Säther Agneta Trollheden Handledare: Angelica Dahlman

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Information om särskolan Bakgrund Syfte Genomförande.7 5. Utvärdering och diskussion.9 6. Frågor inför framtiden Resultat Litteraturförteckning Bilaga..14 2

3 1. INFORMATION OM SÄRSKOLAN Elever som inte kan gå i grundskolan därför att de är psykiskt utvecklingsstörda har enligt skollagen särskild skolplikt och ska tas emot i särskolan. Det gäller också barn och ungdomar med autism, samt dem som till följd av yttre våld eller kroppslig sjukdom fått en hjärnskada som gett ett betydande och bestående begåvningshandikapp. Särskolan indelas i grundsärskolan och träningskola. Särskoleeleven har i olika grad en begränsad förståndsfunktion. Denna funktionsnedsättning innebär främst svårighet att: ta emot och sortera sinnesintryck hålla kvar information i minnet så att den hinner bearbetas, ordnas och lagras upptäcka samband och sammanhang i informationen och i vad som sker föreställa sig en verklighet som inte finns här och nu vilket innebär begränsad förmåga att förstå och använda symboler som t.ex. bilder och i än högre grad icke föreställande symboler som siffror, tecken och bokstäver. Eleven i särskolan har fler likheter med eleven i grundskolan än olikheter. Han har samma behov som andra av: att uppleva sig accepterad av omgivningen att uppleva sig omtyckt av andra att tycka om andra, ha kompisar, vara med i en grupp att känna trygghet att vara självständig och oberoende att få ta ansvar att få vara aktiv att få visa känslor 3

4 Skolmiljön är avgörande för elevens utvecklingsmöjligheter: en rik stimulerande miljö, ett anpassat arbetssätt, en anpassad arbetstakt, lämpligt stoff, lämpligt material osv. ger eleven optimala utvecklingsmöjligheter inom de gränser som hans förståndsmognad sätter. I träningsskolan finns stor spännvidd vad gäller elevernas funktionsnivå. Många av träningskolans elever har flerhandikapp, t.ex; synskada, hörselskada, talskada, rörelsehinder etc. Arbetet i klasserna skiljer sig åt både innehållsmässigt och metodiskt. I träningsskolan är det särskilt viktigt med verklighetsanknytning och upplevelse av helhet. Därför är det inte meningsfull att dela upp inlärningsstoffet i ämnen. Träningsskolans kursplan är i stället indelad i fem undervisningsområden: Kommunikation och socialt samspel Verklighetsuppfattning och omvärldskunskap Motorik Vardagsaktiviteter Estetisk verksamhet Speciellt inom undervisningsområdena kommunikation och verklighetsuppfattning har datorer och datorprogram visat sig kunna bli värdefulla hjälpmedel för barn med begåvningshandikapp. 4

5 2. BAKGRUND Några av skolans lärare besökte under 1998, tillsammans med rektor, Stenungsunds kommun där man fått pengar av KKstiftelsen för att driva IT-projekt under 3 år. Det var två studiedagar för pedagoger från hela Västsverige. Vi lyssnade då bl.a. på elever och lärare som berättade entusiastiskt om sitt projekt DIGITAL PORTFOLIO. Samtliga blev väldigt intresserade av detta sätt att spara elevernas arbeten och se deras lärande och utveckling. Vi kunde också se möjligheter att utveckla vårt arbetssätt genom att använda denna metod. Digital portfolio hjälper eleverna att följa sin kunskapsmässiga, kommunikativa och sociala utveckling. Genom att använda digital teknik blir portfolion (dokumentationen) mycket åskådlig. Dokumentationen sker genom att man tar bilder med digital kamera, scannar elevernas egna arbeten, som t.ex. teckningar, videofilmar och låter eleverna läsa in på kassettband. Elevernas arbeten läggs in i dator, videofilmer och ljudupptagningar digitaliseras. Man samlar systematiskt elevernas arbeten under de år de går i skolan och när de slutar år 9 (eller år 10) får samtliga elever en CD-rom skiva med sin portfolio inlagd. Det blir på så sätt en tydlig länk till elevens vidare gymnasiestudier. Eleven kan själv visa sina kunskaper när gymnasietiden börjar. Vårt arbetslag på träningsskolan består av tolv personer, sex speciallärare/specialpedagoger och sex elevassistenter. Elevgruppen består av 21 elever. De går i åldersblandad undervisning år 1-4 och år 3-9. Eleverna är indelade i fyra basgrupper och arbetar under varje arbetspass i olika tvärgrupper beroende på behov, kunskap och intresse. Detta innebär att alla lärare i arbetslaget arbetar med varje elev, ett eller flera pass i veckan. Vårt arbete med digital portfolio har blivit möjligt att genomföra tack vare satsning på datorer, tekniker och stöd från skolledningen. 5

6 3. SYFTE Syftet med projektet är: att se om digital portfolio är ett bra arbetssätt för att dokumentera elevernas utveckling att se om det kunde bli ett bestående arbetssätt att se om samtlig personal i arbetslaget kan lära sig använda digital teknik att se om digital portfolio är ett sätt för våra elever att se sina framsteg på ett konkret sätt att se om digital portfolio är ett verksamt instrument för skola och föräldrar att hjälpa och stödja eleverna i deras utveckling 6

7 4. GENOMFÖRANDE I skolan finns 4 klassrum med sammanlagt 8 datorer. Det finns tillgång till: digital kamera vanlig kamera videokamera scanner CD-brännare kassettbandspelare. Till hjälp har vi också skolans IT-tekniker. Tanken är att vi i fortsättningen ska dokumentera eleverna inom alla 5 ämnesområdena (se bakgrund) årskurs 1-9. Under projektet har vi valt att begränsa oss till ämnesområdet Kommunikation. Vi har valt att dokumentera: Schemaläsning Helgberättelse Läsa text Skriva sitt namn Självporträtt (egen teckning) Bild på varje elev Aktiviteter i ADL-köket (Anpassning till Dagligt Liv) Slöjd Idrott För att kunna observera elevernas utveckling när det gäller språk, tal, läsning, tidsuppfattning, berättarförmåga, expressivt tal och minne valde vi: Schemaläsning Helgberättelse Textläsning Skriva eller lägga det egna namnet. 7

8 Självporträtt (det tecknade) valde vi för att det är ett sätt för eleverna att uttrycka något om sig själva. Det är en användbar aktivitet att återkomma till under 9 år. Aktiviteterna i ADL-köket, slöjden och idrotten ställer stora krav på eleverna kommunikationsförmåga. T.ex. samspelet i grupp, förstå och tolka instruktioner. Vi valde att göra ett avkryssningsschema med elevernas namn och de utvalda dokumentationsuppgifterna. Dokumentationen har vi påbörjat i februari och genomfört under tre månader, ca 1gång/vecka. Vi har skrivit datum i vårt avkryssningsschema. (Se bilaga). Alla elever kan inte bli dokumenterade i alla olika situationer, eftersom de befinner sig på olika utvecklingsnivå och har väldigt olika förmågor. Ex. en elev utan tal har videofilmats då hon haft kontaktträning, en annan elev har läst hela meningar i en bok eller tidning. Vi har fördelat arbetsuppgifterna inom arbetslaget utifrån vilka situationer som varit möjliga att dokumentera. Vi har spelat in eleverna på kassettband eller videofilm när de läst sin helgberättelse, en text ur en bok eller sitt individuella dagsschema. Schemat kan bestå av text, blisstecken, bild och pictogram eller bara en eller två av dessa delar. Vi har filmat eleverna i gymnastiksalen, i slöjden och i ADL-köket. ADL-köket är en undervisningslokal där eleverna lär sig hantera sin praktiska vardag, alltifrån enkla måltider till tvätt, städning och personlig hygien. Några elever har filmats i matsituationer, när de har presenterat dagens matsedel med tal och teckenstöd för sina klasskamrater. Vi har fotograferat eleverna med digital- och vanlig kamera i olika undervisningssituationer, ex; bild, musik och temaarbete. Eleverna har fått rita självporträtt som vi valt att scanna in på Cd:n. De har fått skriva eller lägga sitt namn. Våra IT-tekniker har hjälpt oss att överföra materialet till CD-rom. 8

9 5. UTVÄRDERING OCH DISKUSSION Elevarbetet För att kunna dokumentera utveckling hos de flesta av eleverna har projekttiden varit för kort. Dock har vi hos några av eleverna märkt att lärandet har förstärkts, t.ex; en elev har fått större insikt i vikten av att läsa tydligt efter att ha hört sig själv på band. Arbetet har ej hunnit bli tillräckligt elevorienterat under projektets korta tid, detta måste vi arbeta mer med. Våra elever måste också se det färdiga resultatet för att förstå vad det innebär. Vi ser projektet som en start på dokumentationen. Det är viktigt att dokumentera mycket vid skolstart och när det är något nytt, t.ex ett nytt undervisningsområde. Arbetslagets arbete Eftersom hela arbetslaget har varit involverat i dokumentationen och fått ta ställning till urvalet har medvetenheten och uppmärksamheten om hur och vad eleverna gör ökat. Fokusering på det pedagogiska arbetet och den pedagogiska rollen har lyfts fram. Vi har haft fler planeringsträffar och diskussionerna om olika värderingar både pedagogiska och IT-etiska har ökat. Vi har visualiserat undervisningen mer, använt digitalkamerans möjligheter att direkt använda bilder i konkreta situationer. Arbetslaget är bättre tekniskt rustat. Vi startade på väldigt olika nivåer. När ITiS-projektet startade gjorde vi en inventering av personalens datakunskaper för att se utbildningsbehovet. Vi kan nu konstatera att kompetensen har ökat bl.a. genom olika Work-shops (Power-Point, Word, Publisher, Internet, Skoldatanätet). Vi kan inte se kopplingen mellan skolledningens och arbetslagets ITiS-arbete. Finns den? 6. FRÅGOR INFÖR FRAMTIDEN 9

10 Hur ska vi anpassa instrumentet för att hinna dokumentera alla undervisningsområdena under 9 år. Måste vi begränsa oss? Kan schemalagd dokumentation vara ett sätt? Hur gör vi urvalet, vad är det vi ska dokumentera och på vilka grunder? Är urvalet för dokumentation tillräckligt för att få en helhetsbedömning av eleven eller måste vi ha kompletterande dokumentation som underlag för utvecklingssamtal och individuell undervisningsplan? Hur gör vi dokumentationen mer elevorienterad? 7. RESULTAT 10

11 Vi tycker att digital portfolio är ett bra arbetssätt för våra elever i ett längre tidsperspektiv. Det är av stor vikt att hela arbetslaget deltar i urvalet av vad som ska dokumenteras och i genomförandet av dokumentationen. Personalen blir mer medveten i sin yrkesroll. Vi avser att permanenta detta arbetssätt och att utvidga det till att gälla samtliga undervisningsområden. Samtlig personal i arbetslaget har höjt sin kunskap om IT avsevärt. Vi har redan sett att vissa av de äldre elever har förstått att dokumentationen är viktig och att man måste göra sitt bästa för att resultatet ska bli bra. Vi vet att visuell dokumentation alltid är lättare att ta till sig och diskutera utifrån både för elever, föräldrar och lärare. Under den korta projekttiden ser vi att vi valt rätt aktiviteter att dokumentera för att på sikt kunna se elevernas utveckling inom det utvalda undervisningsområdet; Kommunikation. När detta blir ett ordinarie arbetssätt måste det utvärderas varje termin, både de redan utvalda aktiviteterna och tillägg och alternativ inom Kommunikation och övriga undervisningsområden. Vi ser att det finns mycket nytt kvar för oss som arbetslag att lära inom tekniken. När eleven får den färdiga CD-skivan i sin hand kan det i sig bidra till att motivationen ökar, både vad avser prestation i lärandet och viljan till ytterligare dokumentation. Vi anser det vara av största vikt att vi får fortsatt hjälp och vägledning av kommunens IT-pedagoger för t.ex. Workshop o.dyl. 8. LITTERATURFÖRTECKNING 11

12 Kursplaner för träningskolan, Fritzes. Läroplaner för det obligatoriska skolväsendet och de frivilliga skolformerna, Utbildningsdepartementet. KK-stiftelsens skriftserie Rask, Stig-Roland: Med eller utan filter Etik på internet. Föreläsning Med eller utan filter - Stig-Roland Rask. ITiS studiematerial kan hämtas från Gränslöst arbete eller arbetets nya gränser Arbetslivsinstitutet Om att lära och utvecklas i skolan Elsa Bárány- Wallje IT som verktyg för elever med funktionshinder eller i behov av särskilt stöd Margareta Björnson Lusten att lära och lusten att leda, om inlärningsstilar, IT och skolutveckling Ingela Cronsioe Den blomstertid nu kommer Bo Dahlbom Problembaserat lärande- Idé, Praktik och effekter Lars- Owe Dahlgren Skriver vi bättre med datorns hjälp? Richard Domeij ITIS- en satsning för elever med funktionshinder Anna Forsell 12

13 IT som hot mot en professionell lärarroll Kjell Granström En suck av längtan, förtvivlan eller lättnad? Gunnar Hedborg Det finns inte någon IT- pedagogik Ann- Catrin Johansson När skolan möter framtiden Erik Löwendahl Nätet som marknadsplats- de svenska pionjärerna Wejl Sandén Välfärd via nätet Carl-Öije Segerlund Det är dags att ompröva skolan Christer Sturmark Skolans förändring beror inte på IT Lars Truedsson Problembaserat lärande- ett annat sätt att lära Utbildningsförvaltningen i Göteborg Utvecklingen beror då inte på användningen av datorer IT- användningen i den sv. skolan 1998 (flera författare)libers förlag 9. Bilaga 13

14 Avkryssningsschema Sebastian Foto Självporträtt Egna namnet (ind.) Läsa schema Helgberättelse Läsa text Filma Hk- ADL Foto i slöjden Foto/film i gymn. Jimmy Rebecka Emil Sam Jenny 14