ST ATENS SKOGS FORSI<NINGSINSTITUT

Transkript

1 MEDDELANDEN FRÅN ST ATENS SKOGS FORSI<NINGSINSTITUT BAND 40 ~IITTEILUNGEN DER FORSTLICHEN REPORTS OF THE FOREST FORSCHUNGSANSTALT RESEARCH INSTITUTE SCHWEDENS OF SWEDEN Bd. 40 Vo. 40 BULLETIN DE L'INSTITUT DE RECHERCHES FORESTIERES DE SUEDE Tome 40 CENTRALTRYCKERIET, ESSELTE, STOCKIIOLM 1952

2 REDAKTÖR: PROFESSOR MANFRED NÄSLUND

3 J nnehå!: Band 40 : I CARBONNIER, CHARLEs: Underväxtprobemet i kuturbestånd 40: 2 40:3 40:4 av ek I-48, 52-59' The Probem of Undergrowth in Cutivated Oak Stands.. PALM, THURE: Die Hoz-und Rinden-Käfet der nordschwedischen Laubbäume De nordsvenska övträdens ved- och barkskabaggar HESSELMP,N, HENRUe Granföryngring och nitrat. Efterskrift av L.-G. Roi\IELL.... The Effect of Nitrate on Spruce Seedings. Epiogue by L.-G. ROMELL.... RENNERFELT, ERIK och STARKENBERG, Bo: Träskyddskommittens fät- och rötkammarförsök. Redogörese nr II.. Fied and Decay-Chamber Experiments with Wood Pre- Sid. I.Z I-I3 servatives. Report N o. II I 3: 40:5 BuTOVITSCH, VIKTOR: Undersökningar över virkesförstörande insekters spridning och skadegörese i boningshus i Bekinge och Kamar äns södra andstingsområde Untersuchungen iiber die Ausbreitung und den Schaden der hozzerstörenden Insekten in \Vohnhäusern in den Provinzen Bekinge und Kamar (Siidschweden) : 6 Buss, EINAR: skogsforskningsinstitutets metodik vid fröundersökningar Methods used at the Swedish Forest Research Institute in seed experiments :7 NYLINDER, PER: Om patoogiska hartskanaer On Pathoogica Resin Canas : 8 Berättese över verksamheten vid statens skogsforskningsinstitut under år : 9 PETTERsoN, HENRIK: Produktionstabeer för vissa typer av I I-II I-2I svensk barrskog I-6, 8-r6 Productian Tabes for Certain Types of Swedish Conifer : IO NYLINDER, PER: Beräkning av höstvedhat och medeårsringsbredd. En metodstudie... r-27, The cacuation of the summer wood content and the average breadth of annua rings

4

5 Underväxtprobemet i kuturbestånd av ek The Probem ~f Undergrowth in Cutivated Oak Stands av CHARLES CARBONNIER MEDDELANDEN FRÅN STATENS SKOGSFORSKNINGSINSTITUT BAND 40. NR

6 INNEHÅLLSFäRTECKNING Inedning... : I. Något om kvaitetsfordringar på ekvirke och därav betingad måsättning för produktionen II. Kort beskrivning av undersökningsmateriaet III. Tiväxt i grundyta och kubikmassa... : r6 IV. Värdeproduktionen o V. Årsringsstudier. I. Årsringsutveckingen Årsringens byggnad Insektshärjningarnas infytande på årsringsbredden o VI. Underväxtens in f ytan de på ek beståndets grundytetiväxt VII. Sammanfattning VJII. Diskussion av undersökningens resutat..., I. Underväxtens berättigande Vaet av trädsag......,, Tidpunkten för underväxtens införande Summary...,...,...,...,.,.,.,.,,..,..,,.,.,.. 48 Sid.

7 Inedning Eken har utom i ungdomen ett mycket stort behov av jus. Kronans byggnad och badens stränga okaisering ti dess periferi äro uttryck härför. Undersökningar ha visat (BURGER 1947), att ekens tiväxt står i nära reation ti kronans yta. En förutsättning för god individue tiväxt är därför, att eken har fritt utrymme att utvecka sin karakteristiska vida krona. Men detta krav förutsätter i sin tur tämigen stamfattiga bestånd. På grund av gesheten i ekbestånd och övverkets ringa djup säpper krontaket igenom jämföresevis mycket jus. Den rika utveckingen av undervegetation i naturiga ekbcstånc kan såunda betraktas som en indirekt föjd av ekens stora jusbehov. Å andra sidan har man i praktiken veat timäta undervegetationen direkt betydese för ekens trivse och kvaitet, des genom det infytande, den utövar på marktiståndet, och des genom beskuggning av ekstammarna. Eken förfogar som bekant över ett stort förråd av sovande knoppar, som under vissa förutsättningar - t. ex. ändrade beysningsförhåanden - utveckas ti s. k. vattenskott. På så sätt kunna redan kvistrensade stammar skämmas av sekundär grenbidning. Förekomsten av en undervegetation, som beskuggar ekstammarna, förebygger verksamt utveckingen av vattenskott. Den naturiga undervegetationens sammansättning växar at efter de okaa förhåandena. I södra Sverige finner man oika sag av buskar såsom hasse, hägg, brakved, fäder, benved m. f. samt skuggfördragande trädsag såsom gran, bok, avenbok, ind, önn m. f. Under fri konkurrens kommer eken ti korta i kampen med skuggfördragande trädsag. Granen och boken bära var och en inom sitt naturiga utbredningsområde en betydande de av ansvaret för ekskogens decimering under tidernas opp. För att eken ska kunna vidmakthåas måste baansen mean huvudbestånd och underväxt upprätthåas med yxans hjäp. Något större ekonomiskt utbyte kan knappast påräknas av den naturiga underväxten särskit om denna, viket ofta är faet, huvudsakigen består av hasse och andra ur avsättningssynpunkt mindervärdiga buskar. För att bättre utnyttja de produktionsmöjigheter, som uppenbarigen I*. Meddeande från statens Skogstorskningsi11stitut. Band. 4C: I.

8 4 CHARLES CARBONNIER finnas under medeåders och ädre ekbestånd, har man sedan gammat rätt amän t bruka t genom kutur införa en underväxt a v äm pi g t skuggfördragande trädsag. I Sverige har sådan underväxt införts i stor skaa i ekbestånden på Visingsö. Dessa ekbestånd, som började anäggas på r83o-taet, omfatta en area av närmare 400 hektar. De första underpanteringarna utfördes r863, och sedermera har nästan hea den med ek bevuxna areaen försetts med underväxt av gran eer bok. I mindre utsträckning har även sivergran använts som underväxt. Under de senaste decennierna ha rätt omfattande ekkuturer utfö"rts såvä på statens som på enskida skogar i södra Sverige, varigenom underväxtfrågan ytterigare aktuaiserats. Då okarhet på väsentiga punkter råder beträffande underväxtens ekonomi och dess infytande i oika avse~nden på huvudbeståndets utvecking, ha dessa spörsmå tagits upp ti behanding vid statens skogsforskningsinstitut. Vid materiainsamingen har jag haft värdefu hjäp av skogvaktaren CARL ERIK ROGBERG, som även ett räknearbetet. Figurerna ha ritats av fröken INGA CALLIUS. I. Något om kvaitetsfordringar på ekvirke och därav betingad måsättning för produktionen En varas pris måste atid stå i viss reation ti framstäningskostnaderna. Under förutsättning av ika anäggningskostnader föjer härav, att trädsag med hög massaproduktion, t. ex. gran, producera en biigare råvara än trädsag med åg produktion, t. ex. ek. På en god ekmark kan man räkna med att granen producerar minst dubbet så stor kubikmassa som eken. För att ekproduktionen ska öna sig måste därför virket betaas med ett så högt pris, att den åga massaavkastningen kompenseras. Betrakta vi prisbidningen på virke, återfinnes emeertid ingen sådan tendens, så änge det rör sig om kenare och medegrovt virke. Priset på ekvirke är emeertid underkastat stark progressivitet med titagande grovek och stor differentiering med avseende på kvaiteten. Toppriset uppnås först, när fanervirke med en diameter under bark av 6o cm kan tagas ut. Priset för sådant virke överträffar vida aa andra sortiment, bortsett från rena rariteter som he- och havfammig björk. Det är naturigtvis icke möjigt att med säkerhet förutse den framtida prisutveckingen, men ingenting tyder för närvarande på att ekvirke av ägre kvaiteter skue komma att stiga i pris i förhåande ti andra trädsag. Tvärtom synes vä t. ex. den kemiska industriens utvecking och impreg-

9 40: r UNDERVÄXTPROBLEMET I KULTURBESTAND AV EK 5 neringsteknikens fuändning komma att premiera ur produktionskostnadssynpunkt biigare trä. Av det sagda torde framgå, att ekskogsbrukets ekonomi måste bygga på produktion av grovt och kvaitativt högvärdigt virke. Det gäer då först att närmare söka definiera kvaitetskraven för sådant virke. I Kung. skogsstyresens mätningsinstruktion för möbefanervirke av ek gäa föjande kvaitetsbestämmeser: >>Endast rotstockar godtagas som fanervirke. De få innehåa ytved av högst 2,5 cm (r tum) tjockek samt skoa vara friska, med någorunda jämna och smaa årsringar, fria från syniga kvistar och ansväningar, som angiva övervaade kvistar, skadiga sprickor, gama bäckor, spjäkningar, sprinthå, spikar och dubbar samt andra fe och skador. Svag ångkrök i en ed, med en högsta avvikese från stockens mittinje av 3 % av stockängden, tiåtes.>> Utom att virket ska vara friskt och fritt från skador, härrörande av yttre åverkan, äro såunda enigt ovan de viktigaste kvaitetskraven på fanervirke föjande: någorunda j ämna och smaa årsringar, kvistrenhet och rakhet. Dessutom äro fanerarkens bredd och färg egenskaper av mycket stor betydese för priset på den färdiga varan. Bredden, som för panskuret faner är en funktion av stockens diameter, bör vara så stor som möjigt. De ämpigaste stockdimensionerna uppges igga mean so och roo cm. Groveken premieras även vid prisättningen genom att kubikmeterpriset för fanervirke av ek, som redan nämnts, stiger kraftigt ända upp ti en mittdiameter inom bark av 6o cm. Därav föjer att en ek, som i övrigt uppfyer fordringarna för fanervirke, icke kan betraktas som avverkningsmogen förrän den uppnått en brösthöjdsdiameter av minst omkring 65 cm på bark. Kärnvedens färg bör hest vara just gu. Särskit ojämn färg med mörkare partier i en jusare botten verkar nedsättande på fanerets värde. Mätningsinstruktionens bestämmese om årsringsbyggnaden: >>någorunda jämna och smaa årsringar>> är svävande. Man vet emeertid, att det bästa fanervirket importerats från Mean- och Syceuropas naturskogar av ek, och särskit de berömda Spessartekarna ha betraktats som mönster för verkigt värdefut fanervirke. De utmärka sig b. a. för utomordentigt jämna årsringar, vikas breed som rege håer sig uneer r mm. Smaa årsringar göra virket >>mit» och ätt att bearbeta. Faner av sådant virke får en gatt yta med ugn textur. Faner, som skurits ur en stam med breda och framförat ojämna årsringar, får gärna en rå yta. Vid imning av sådant faner har immet en tendens att så igenom och därmed förstöra fanerets utseende. At eftersom förråden a v värdefu naturskogsek börja tömmas, bir fanerindustrien och andra förbrukare av kvaitetsek i stigande omfattning hänvisade

10 6 CHARLES CARBONNIER att hämta sin råvara från ett producerande ekskogsbruk. För att uppnå en medediameter av omkring 6o cm krävs under aa förhåanden en ång omoppstid, men det är naturigtvis inte ikgitigt om årsringsbredden i medeta bör begränsas ti 0,5 eer r mm eer kan tiåtas uppgå ti 2 mm. Motsvarande omoppstider bi nämigen 6oo, 300 och 150 år. KRAHL-URBAN (1939) har studerat sambandet mean ekens årsringsbyggnad och ekvirkets kvaitet. Han ät b. a. provskära några ekstockar, som varken med hänsyn ti grovek eer årsringsutvecking motsvarade de vedertagna höga kraven på fanerek. stockarnas diametrar växade mean 34 och 52 cm inom bark, och medeårsringbredden hö sig inom gränserna 2,3 och 3,4 mm. Undersökningens huvudresutat sammanfattades i föjande punkter: r. Ur teknisk synpunkt bereder fanertiverkning av grovringade, s. k. hårda ekar inga svårigheter. 2. Kvistar och vattenskott förorsaka den största värdeminskningen. Ti och med de minsta vattenskott nedsätta fanerets värde, särskit om de förekomma anhopade. En stor, frisk kvist verkar mindre värdeminskande än tarika små kvistar eer vattenskott. 3 Fänings- och andra stamskador kunna spåras ångt in i veden i form av en grå missfärgning. 4 Ju finringigare ekarna äro, desto ugnare är fiberföroppet. Årsringsbredder ända upp ti 3 mm kunna emeertid ännu säkerstäa den eftersträvade >>ugna>> fanerytan. 5. Utbytesprocenten stiger med titagande diameter. Den uppgick för en stock med 52 cm diameter ti63 %. För stockar mean 34 och 40 cm utgjorde den 44-57%- Vid prövning av det framstäda fanerets användbarhet för möbetiverkning visade det sig ti en början omöjigt undvika, att immet sog igenom. Denna oägenhet kunde dock bemästras, sedan man övergått ti att använda ett speciet för ändamået framstät im. KRAHL-URBANs undersökning ger oss ett värdefut underag för tokningen av bestämmesen om >mågorunda jämna och smaa årsringar». Den visar, att användbart faner kan erhåas ur ekstockar med en medeårsringsbredd av 2 a 3 mm. Undersökningen bekräftar även kvistrenhetens stora betydese. Både årsringsbredd och grenrensning kunna emeertid inom vissa gränser regeras genom beståndsvården - i första hand genom garingarna i huvudbeståndet men även genom underväxtens sammansättning och behanding. Av det sagda torde framgå, att ekskogsskötsen bör inriktas på produktion av grovt, rakt, kvistrent och jämnvuxet virke med en årsringsbredd, som i genomsnitt ej gärna bör överstiga 2 a 3 mm.

11 UNDERVÄXTPROBLEMET I KULTURBESTÅND AV EK 7 II. Kort beskrivning av undersökningsmateriaet Materiaet ti undersökningen har hämtats från institutets 12 fasta försöksytor i ek på Visingsö. Resutaten från institutets samtiga försöksytor i ek, variband ovan nämnda ytor ingå, ha tidigare pubicerats av PETRINI {1942). Beträffande mark- och vegetationsbeskrivningar hänvisa~ ti detta arbete. År 19~7 inrättades en meteoroogisk station på Visingsö, för viken föjande uppgifter över temperatur och nederbörd benäget ämnats av Sveriges meteoroogiska och hydroogiska institut. Uppgifterna avse medeta för åren Jan. Febr. Mars Apri Maj Juni Temperatur, o c -2,9-3,I -0,3 + 4,7 + 9,I + 13,9 N ederbör d, mm Jui Aug. Sept. Okt. Nov. Dec. Året Temperatur, o c +16,7 +16,4 +12,7 + 7,5 + 3,4 + 0,6 + 6,6 Nederbörd, mm Fakta rörande beståndens anäggning, inpantering av underväxt, uppkvistning ect. äro av stort intresse för denna undersökning. I samband med försöksytornas anäggning sammanstäde ScHOTTE (1921 och 1924) tigängiga uppgifter av sådan art, vika återges nedan. Försöksytorna Dessa ytor igga i ett bestånd, som uppkommit genom pantering 1840 i 3,6 meters kvadratförband. Sedermera insattes en ärkpanta mean varje ek i raderna. Vintern 1858 och 1859 topphöggas ärkania. Endast på de stäen, där ekarna ej ansågos kunna repa sig efter de skador, som åsamkats dem genom överskärmningen, kvarämnades ärkarna orörda. Samtiga ha dock senare avverkats. Sannoikt år 1868 inpanterades gran som underväxt. Ytorna, som ursprungigen anades redan 1898 av f. d. överjägmästaren J. E. KINNMAN i avsikt att utröna underväxtens betydese för ekens växt, övertogas 1918 av skogsförsöksanstaten. På yta 480 har granunderväxten garats starkt, på yta 481 däremot ha endast torra och vindfäda granar borttagits. På ytorna 482 och 483 borthöggs granunderväxten Ytan 482 försågs därpå med bokunderväxt, medan ytan 483 ämnades utan underväxt. På sistnämnda yta har sedermera underväxt av sjävsådd gran infunnit sig. 2* Meddeande från statens Skogsforskningsinstitut. Band 40: I.

12 8 CHARLES CARBONNIER Ur SFI:s sam!. Fig. I. Försöksytan 480. Experimenta pot 480. Foto G. ScnoTTE rof6 rgr8.

13 UNDERVÄXTPROBLEMET.I KULTURBESTÅND AV EK 9 Ur SFI:s sam!. Foto G. Schotte wf Fig. z. Försöksytan 483. På ytan har funnits granunderväxt, som kaavverkats zo år innan biden togs. Observera den rikiga förekomsten av vattenskott. Experimenta pot 483. rn the stand there formery was spruce undergrowth, which was cear cut zo years before the picture was taken. Observe the abundant occurence of Water sprouts~

14 10 CHARLES CARBONNIER Ur SFI:s sam!. Fig. 3 Försöksytan 488 år Experimenta pot 488 in rg22. Foto G. ScnoTTE 4/5 rg22.

15 UNDERVÄXTPROBLEMET I KULTURBESTÅND AV EK UR SFI:s sam!. Foto förf. 27/ Fig. 4 Försöksytan 488 vid sista revisionen år Experimenta pot 488 at the ast revision in 194R. Försöksytorna 486 och 487 Beståndet uppdrogs på gamma ängsmark, som pöjdes upp och besåddes med havre året före ekkuturen. Denna utfördes 1857 som sådd i fåror, upppöjda med ärjkrok på r,8 meters avstånd från varandra. 7 a 8 oon utades med r,s meters meanrum i raden. Våren r858 insåddes gran- och björkfrö mean fårorna. r878 skedde första garingen, varvid i synnerhet de ekarna. överskjutande granarna borttogos. Ekarna uppkvistades första gången r87g panterades zjo bok som underväxt.

16 12 CHARLES CARBONNIER 40: I Försöksytan 488 Beståndet grundades genom pantering r87r med ro-rz år gama pantor på 5 meters avstånd mean raderna och 3 m mean pantorna i raden. Ett par år senare inpanterades ärk, som jämte sjävsådd ta och björk sedan avverkats. r885 underpanterades bok, som dock gick dåigt; i början av rgoo-tc>et insattes den nuvarande bokunderväxten och något ask. Beståndet har sitt stora intresse därigenom, att det panterats i gest förband med gama pantor. Stammarna äro raka men starkt grovgreniga. De äro uppkvistade nedti. Försöksytan 526 Sådd r867 i fåror på r,s meters avstånd på gamma åker. Underpantering med gran I9I4 Försöksytan 527 Sådd hösten r858 i fåror, uppkörda med ärjkrok på r, z meters avstånd från varandra. 7-8 oon såddes på 0,9 meters avstånd i fåran. I beståndet har funnits en de björk inbandad efter sådd. Underpanterat rgrs med gran.. Försöksytan 528 Beståndet har uppdragits genom sådd r834 i fåror å gamma åker. Fårorna uppkördes med ärjkrok inti varandra över hea fätet, och oonen bredsåddes över det hea. När pantorna voro 3-4 år gama bortgarades de emeertid radvis, så att de komma att stå i vid pass r, z m breda ränder med 4 meters meanrum. Vid rs-zo års åder uppkvistades stammarna ti 8 fots höjd. Första hjäpgaringen utfördes r872 och en ny underkvistning r873. Granunderväxten har inpanterats omkring r86g. Försöksytan 529 Beståndet, som är ekpanteringens ädsta, anades genom pantering hösten r83r med 4-åriga pantor från Stockhom. Ekpantorna sattes i rader på 3,6 m avstånd med r, s m mean varje ek i raden. Kring varje ek sattes på 8-ro tums avstånd fyra andra pantor av ask, am eer önn, så ångt förrådet av sådana pantor räckte. Devis insattes ett par år senare ärk mean grupperna. Omkring r87o inpanterades underväxt av gran och sivergran, som borthöggs rgrs, varefter gran ånyo inpanterades efter några år.

17 UNDERVÄXTPROBLEMET I KULTURBESTAND AV EK 13 Ur SFI:s sam!. Foto förf. z6jg Fig. s. Försöksytan 527. Experimenta p Iot 5 z 7. Försöksytan 578 Detta bestånd har dragits upp genom sådd 1857 i fåror på r, 8 m avstånd och r,s m mean såddgrupperna (7-8 oon) i raderna. Någon underväxt har adrig införts på denna yta. Ekens tidigare utvecking i provytebestånden framgår av uppskattningen vid de oika skogsindeningarna:

18 14 CHARLES CARBONNIER 40: I Uppskattningsår Åder stamanta Grundyta Mededia- meter Medehöjd Stamvirke år per ha m 2 /ha cm m m 3 fha Ytorna r JI J,o 6,o r88o ,4 II,o r8g r6,7 22,4 rs,o IOO rg8 15,3 31,4 r8,8 136 Ytorna 486 och 487 r88o ,o 4,5 r8g I ,4 II,o ro,o so ,4 22, I IJ,4 235 Ytan 488 r8g JIO 6,o 10,4 J,o J4,9 19,9 15, I g6 Ytan 526 r88o ,0 2,0 r8g J,o 5, IO,J r6, I 13,4 JI Ytan 527 r88o ,5 2,5 r8g I ,0 g,o J,s J4,7 IJ,3 14,4 104 Ytan 528 r8sg ,o 6,5 r88o r8,o 13,0 r8g rs,o 23,5 IJ,o ,4 32,5 19,9 r8g Ytan 529 I ,5 6,o r88o... sr 998 IJ,5 13,0 r8g ,9 24,4 r6,o go r86 12,2 28,7 r8,z ro6 Ytan 578 r88o J,O 2,0 r8g JOO g,s 6,8 6,o r6,o 14,7 12,3 99

19 4o:, UNDERVÄXTPROBLEMET I KULTURBESTÅND AV EK 15 I samband med sista revisionen av försöksytorna, som utfördes under åren , verkstädes utöver den rutinmässiga beståndsuppskattningen även aptering i gängse handessortiment av de fäda provträden. Apteringen grundade sig på bestämmeserna i skogsstyresens mätningsinstruktioner för sågtimmer och möbefanervirke av ek och omfattade i at 129 stammar. Genom kvoträkning band de efter garing kvarstående träden ha föjande anta träd uttagits för borrning. Yta nr Anta träd o o o o o r6 Medediameter, cm... 44,I 41,2 43, 0 42,I 38,8 36,o K varvarande beståndets medediameter, cm.. 42,4 40,0 42,3 42,0 38,8 35,3 Yta nr S:a Anta träd o r Medediameter, cm... 38,4 25,1 28,2 42,8 36,2 25,8 K varvarande beståndets medediameter, cm.. 37,5 25,o 27,o 42,4 36,4 25,6 Ur vart och ett av dessa träd ha tagits två borrspån vid brösthöjd å motsatta sidor samt regebundet omväxande i riktningarna norr-söder och öster-väster. För ett av de båda spånen har man med borren sökt träffa trädets märg. På detta borrspån har bredden av varje årsring uppmätts, varvid för ytorna 486, 487, och 578 även skits på höst- och vårved. På det andra borrspånet, som endast avsåg att täcka tiden från och med ytornas anäggning, har bredden av varje årsring uppmätts utan att skija på höst- och vårved. Samtiga årsringsmätningar ha utförts med tihjäp av institutets. årsringsmätningsmaskiner (EKLUND 1949). Bestämningen av brösthöjdsformta för kvarvarande bestånd har tidigare grundat sig på de fäda och sektionerade provstammarna från varje revision. På grund av det ringa antaet garingsstammar vid de senare revisionerna ha andra utvägar nu måst prövas. Eken på Visingsöytorna är av mycket enhetig typ, varför det åg nära ti hands att för formtasbestämningen sammanföra provträdsmateriaet på ämpigt sätt. För att utröna om det fanns någon gång i materiaet från revision ti revision deades provstammarna upp i tre grupper på så sätt, att ti grupp r hänfördes samtiga stammar tihörande de två första revisionerna, ti grupp 2 hänfördes de två därpå föjande revisionernas provstammar o. s. v. Inom varje grupp utjämnades formtaen över diametrarna enigt minsta- kvadrat-metoden. Några förskjutningar, som kunde motivera uppdeningen, framkomma emeertid icke mean de på så sätt häredda formtaserierna. Hea materiaet sammanfördes därför och utjämna- 3* Meddeande t rån Statens Skogsforskningsinstitut. Band 40: r.

20 16 CHARLES CARBONNIER des ti en gemensam formtaserie, som sedan använts vid kuberingen av kvarvarande bestånd. De häredda formtaen avse stamvirke. Uppskattningsresutaten återfinnes i tab. A. Provytorna boniterades enigt M0LLERs system (M0LLER 1933) med edning av medehöjden vid sista revisionen. M0LLER har 4 bonitetskasser för ek, varvid I betecknar den högsta och 4 den ägsta boniteten. Bonitetssiffran för varje provyta har erhåits genom interpoering mean närmaste kasser. Yta nr Bonitet 2,4 2,4 2,4 2,4 r,g 2,2 2,o 3,3 3,r 2,3 3,r 3,4 III. Tiväxt i grundyta och kubikmassa Vi veta, att massaproduktionen i rena ekbestånd håer sig på en reativt åg nivå. Avsikten med att införa en underväxt är b. a. att uppnå ett tiskott ti produktionen. Så änge man kan taa om ett rent tiskott, utan att ekbeståndets produktion samtidigt nedgår, är ju fördeen uppenbar- under förutsättning att underväxtens avkastning, diskonterad ti anäggningstidpunkten, minst uppväger kuturkostnaden. Skue däremot ekbeståndets ti- växt visa sig sjunka under infytande av konkurrens från underväxten, kommer frågan i ett annat äge. Underväxtens infytande på ekens massaproduktion skue ätt kunnat beysas genom att jämföra tiväxten på ytor med och utan underväxt på ikartad mark. I ytserien var avsikten, att ytan 483 skue representera ek utan underväxt. Tyvärr måste dock konstater8s des att ytan under en period - r868-r8g8 - burit underväxt av gran, des att sjävsådd gran infunnit sig efter kaavverkningen r8g8 och nu åter bidar en suten underväxt. Varje jämförese med denna yta måste därför bi hatande. Av övriga Visingsöytor är det endast 578, som adrig burit underväxt. Denna yta skijer sig dock från fertaet genom åg bonitet och omspänner endast ådrar upp ti go år. Grundytetiväxten, som obetydigt påverkas av boniteten (WIEDEMANN 1931, PETRINI 1942), är en god måttstock vid jämförese mean produktionen i oika bestånd. På fig. 6 ha ekbeståndens åriga grundytetiväxter för varje garingsperiod inprickats över ådern som abscissa. På samma fig. ha införts motsvarande ta för 13 ekprovytor på Nordsjceand (BoRNEBUSCH 1948). De båda materiaen ha utjämnats var för sig enigt minsta-kvadrat-metoden a med tihjäp av funktionen y = - + b. Ytan 578, som saknar underväxt, x har uteämnats. De övriga ytorna i det svenska materiaet.äro försedda med

21 40: r UNDERVÄXTPROBLEMET I KULTURBESTÅND AV EK 17 underväxt av gran eer bok, viken med hänsyn ti åder och sutenhet varierar inom vida gränser. Vid sista revisionen växade såunda underväxtens grundyta per ha före garing mean 5 och 29m2 På fem av de danska provytorna finns kutiverad eer naturig underväxt, som huvudsakigen är sammansatt av bok, avenbok, sykomorönn och hasse. BoRNEBUSCH har icke kunnat påvisa någon nedgång i ekens produktion på grund av konkurrens från underväxten, vars grundyta före garing vid sista revisionen håer sig mean 8 och 12 m 2: Övriga här medtagna danska ekytor sakna underväxt. Grundytetiväxt m2/ha -- Visinesö --- o Nordsjaeand o 0.7 o 0.6 o... o o e o o o o o e o o o o o o o-...oo-.o o o o o - ö----g- 2..D o coe ~ o _ o 0 o o o o o o o o Fig Ekbeståndens åriga grundytetiväxt vid oika ådrar. Annua basa area increment of the oak stands at different ages Åder, år En jämförese enigt fig. 6 mean ekens grundytetiväxt för Visingsöytorna å ena sidan och för ytorna på Nordsjceand å andra sidan visar föjande. I de yngsta representerade ådrarna är överensstämmesen mean de båda materiaens spridningsområden god. Ut j ämningsfunktionerna ge samma värde för 58 år. Med titagande åder avtager grundytetiväxten för båda materiaen men i betydigt mera acceererat tempo för Visingsöytorna. Vid roo år och däröver igger hea det svenska materiaet kart under det danska. Det utjämnade värdet av de svenska ytornas grundytetiväxt utgör t. ex. vid IIO år endast 59 % av motsvarande värde för de danska ytorna. Visingsöytornas markerade underägsenhet i grundytetiväxt ger anedning ti eftertanke. Man frågar sig framförat, om orsaken kan vara att söka i beståndsbehandingen. Jag återkommer strax ti denna fråga.

22 18 CHARLES CARBONNIER Det är en gamma åsikt, att granen skue vara oämpig som underväxt under ek. Man har därvid stött sig på: den uppfattningen, att granen genom sitt ytiga rotsystem skue tigodogöra sig större deen av nederbörden under vegetationsperioden och vidare, att den sura barrförnan skue eda ti råhumusbidning. En annan mera påtagig nackde är, att granunderväxten skjuter snabbt i höjden och snart kommer i konfikt med ekarnas kronor. Härti återkommer jag i annat sammanhang. Vad beträffar granunderväxtens infytande på vattenhushåfning och marktistånd, föreigga inga direkta observationer på försöksytorna. På den punkten äro vi därför hänvisade att draga sutsatser av tiväxtsiffrorna i den mån detta är möjigt. Fyra av försöksytorna, nämigen 482, 486, 487 och 488 äro försedda med bokunderväxt. 482 har dock tidigare burit granunderväxt och ämpar sig därför mindre vä som jämföreseobjekt. Med de tre återstående kunna vi jämföra föjande ytor med garad granunderväxt, nämigen 480, 526 och 527. Under motsvarande tidsperioder med avseende på ekbeståndens åder uppgick ekens grundytetiväxt ti nedanstående beopp: Yta nr Åder... 6r-g2 6r-g I I 6r-8g Underväxt... bok bok bok gran gran gran Årig öpande tiväxt m z per ha 0,44 0,38 0,44 0,37 o,z8 0,37 Siffrorna visa genomgående högre grundytetiväxt för ytorna med bokunderväxt. De kunna dockicke generaiseras beroende b. a. därpå, att underväxten införts vid varierande ådrar hos ekbestånden, och att ytorna med granunderväxt stå på svagare mark. Trots de vanskigheter som möta, ska även ett försök göras ti jämförese mean det svenska och det danska materiaet med avseende på tiväxten i kubikmassa. Därvid gäer det des att uttrycka tiväxten i samma måttenhet, des att taga hänsyn ti bonitetsskinaderna. Den första frågan har östs på så sätt, att öpande tiväxten för Visingsöytorna omräknats ti totamassa med edning av de för det danska materiaet funna totamasseformtaen. Vidare har varje tiväxtsiffra mutipicerats med en faktor, som uttrycker förhåandet mean öpande massativäxten enigt M0LLER för bonitet I,8 (de danska ytornas medebonitet) och förhandenvarande bonitet. Resutaten av jämföresen framgå av tab. I (jfr BoRNEBUsCH I948). Den öpande tiväxten för ytorna med garad granunderväxt (480, 526, 527, 528) igger enigt tab. I i genomsnitt I,5-2 m3 ägre än för ytorna på Nordsjceand. Även ytorna med bokunderväxt ( ) visa en iknande, ehuru mindre utprägad tendens. I ådern 6I-70 år är deras tiväxt obetydigt ägre än det danska materiaets men sjunker sedan i hastigare takt. Tiväxten

23 40: I UNDERVÄXTPROBLEMET I KULTURBESTÅND AV EK 19 Tabe I. Årig öpande tiväxt i m 3 per ha för ek bonitet 1,8 Current ann u a growth in m 3 per hectare referring to oak si te I. 8 Åder År A ge Years Försöksyta nr Experimenta pot nr Medeta för ytorna nr A verage referring to the pots nr Nordsjceand en. Borneb usch Nordsjreand according 48o,481 48z, \sz6\sz 7\szsszg\s7s 480, sz6.,486, 487, to Borne b usch sz7, szs 488 6! Sr-go IIO ' ,717,0 4, I6, S.4 6,7 6,g 6,o S,8 6, ,o 6, ,2 6,7 s, I s. 6 6, 2 s, I S, I S.4 6, ,9 4.7 s. 6 6, 6 s, I 4, I 4.7 s, o , , ,4 3, 714 I ,4 2,3 6, 3 på ytan 578, som saknar underväxt, igger gott och vä i nivå med de danska ytornas. Trots ogarad granunderväxt är ekens tiväxt på ytan 481 anmärkningsvärt hög fram ti 90-årsådern. Därefter faer den kraftigt. Ytorna 482 och 483 med underväxt av resp. panterad bok och sjävsådd gran efter en föregående grangeneration uppvisa båda med titagande åder starkt faande tiväxt. Den mest markerade nedgången i tiväxt återfinner man på ytan 529, som igger i det ädsta ekbeståndet på Visingsö. Den ursprungiga granunderväxten kaavverkades 1915 men ersattes några år senare med en andra generation panterad gran, uppdragen i tätt förband. Före den första ga-. ringen 1942 hö underväxten ej mindre än stammar per ha. Band tänkbara orsaker ti ekens svaga produktion på Visingsö kan nämnas för åg bestockningsgrad. Grundytan per ha efter garing håer sig genomsnittigt omkring 18,s m 2 för de danska ytorna. Motsvarande siffror för Visingsöytorna igga betydigt ägre. Endast undantagsvis uppgår grundytan ti 18 m 2 eer däröver, och vanigen är den avsevärt mindre. Hur ångt reduktionen av grundytan kan drivas utan att medföra tiväxtminskning är en tämigen outredd fråga. Det är dock tänkbart att gränsen i vissa fa underskridits, t. ex. på ytan 529, där kvarvarande beståndets grundyta växar mean endast II,S4 och 13,ss m 2 per ha. WIEDEMANN (1942) fann i ekbestånd utan underväxt en tydig tiväxtminskning, riär grundytan understeg 18 m 2, men även vid mycket starka ingrepp sjönk den öpande tiväxten bott ångsamt. En reduktion av grundytan med procent motsvarade t. ex. en nedgång i tiväxten av endast 15 procent. Som förut nämnts har BoRNEBUSCH icke kunnat påvisa någon nedgång i ekens produktion på grund av konkurrens från bokunderväxten. Han understryker dock svårigheten av att draga sutsatser om underväxtens infytande på ekbeståndets tiväxt, då provytorna äro spridda på oika skogar med

24 20 CHARLES CARBONNIER skida markförhåanden. WIEDEMANN däremot har konstaterat, att ekens öpande grundytetiväxt är något mindre i bestånd med bokunderväxt än på icke underkutiverade jämföreseytor på samma mark. Skinaden var emeertid endast ca 7 procent. Tre provytor med granunderväxt gåva iknande resutat. Ett närmare studium av WrEDEMANNs materia visar, att ekens grundyta genomgående igger avsevärt högre än på Visingsöytorna. Med underväxtens grundyta förhåer det sig tvärtom. Nedanstående sammanstäning 1?-tvisar -de gränsvärden, inom vika underväxtens grundytetiväxt håer sig. Sag av underväxt Bok.. :... 0,34-0,48 Gran ,14-1,42 Grundytetiväxt i m2 per ha Visingsö Wiedemann 0,13-0,35 0,22---0,32 A v WIEDEMANNs materia framgår vidare, att bokunderväxtens grundytetiväxt i ekbestånd under 8o år endast utgör :20-40 procent av ekens. I över roo-åriga ekbestånd uppgår bokunderväxtens grundytetiväxt ti mer än 50 procent och i några fa ända upp ti roo procent av ekens. I skarp kontrast härti står Visingsö-materiaet, där underväxtens grundytetiväxt - såvä beträffande gran som bok - på få undantag när överstiger ekens. I extrema fa dominerar granen het. Under de två senaste garingsperioderna har t. ex. på ytorna 5:26 och 527 för granen observerats en produktion, som räknat efter grundytan är 4 a 5 och efter kubikmassan :2 a 3 gånger så stor som ekens. Het i särkass står ytan 5:29, där granen under de två sista garingsperioderna producerat ro gånger mera än eken i grundyta och nära 7 gånger mera i kubikmassa. Av ovanstående framgår, att skötsen av ekbestånden på Visingsö i två viktiga avseenden skijer sig från dansk och även tysk ekskogsskötse, så som denna framträder i BoRNEBUseRs och WrEDEMANNs materia. Des är ekbeståndens grundyta betydigt ägre på Visingsö, des har underväxten timätts avsevärt större utrymme med åtföjande högre produktion. I kap. VI komma mätningsresutaten från Visingsöytorna att närmare anayseras med hänsyn ti underväxtens infytande på ekens tiväxt. IV. Värdeproduktionen Mået för ekonomiskt skogsbruk kan formueras så, att band fera tänkbara åtgärdsprogram bör det föredragas, som ger högsta nuvärdet av aa framtida nettoavkastningar. Tiämpad på vårt speciea fa - ikådriga ekbestånd med underväxt - skue denna princip innebära, att en sådan

25 40; I UNDERVAXTPROBLEMET I KULTURBESTÅND AV EK 21 skötse borde eftersträvas, att summan av aa nettoinkomster från såvä ek som underväxt, diskonterade ti anäggningstidpunkten, beve maxima. Eftersom försöksytorna bott omspänna en reativt kort period av ekens produktionstid, saknas underag för att genomföra en sådan kaky i sin hehet. V år uppgift är ju icke heer att skärskåda hea ekskogsbrukets ekonomi, utan frågan gäer närmast på vad sätt denna påverkas av det ekonomiska utbytet av underväxten. ' På ytorna 480 och 528 är granunderväxten i det närmaste sutavverkad; efter sista revisionen kvarstod av gran endast II resp. 16 m 3 per ha. Ytan 481 bär ogarad granunderväxt i samma åder. Dessa tre ytor erbjuda föjaktigen vissa möjigheter att beysa den aktuea frågestäningen. Kakyerna bygga på föjande bruttovärden för oika sortiment. Priser för fanervirke och sågtimmer av ek äro hämtade från priskontronämndens meddeande nr 676 den 28 november 1945: Normapriser på fanervirke av ek cm 6o cm o. däröver Pris i kronor per kubikmeter mittmått inom bark vid ovan angivna mittdiametrar inom bark 114:- 140:- 176:- Normapriser på sågtimmer av ek Kvaitetskass r8-z4 cm cm cm cm 6o cm o. däröver A B Pris i kronor per kubikmeter mittmått inom bark vid ovan angivna mittdiametrar inom bark 3S:- 66:5o 84:- 109:- 31: so s7:so 6s:- 70:- c z8:- 42:- 49:- sz:so 132:- 79: s6:- Priser på sågtimmer av gran (medeta för åren ) 6" 7" 8" g" ro" rr" IZ 11 öre per eng. kbf. toppmått ro8 II2 rr6 rzr r I3S Garvämnesved: obarkat rundvirke i r m ängder. Lägsta toppdiameter 1:0 cm 30:- kronor per m 3 f på bark Sufit ved: zr:- kronor per m 3t Bränn ved: r:a barr 13:- kr. per m 3t z:a ek 12: so kr. >> pannved rr: - kr. Avverknings- och transportkostnader ha beräknats enigt års arbetsavta för b. a. kronoparken Visingsö. Amänna omkostnader. I skrivese ti Kung. skogsstyresen den 20 oktober 1948 har skogsforskningsinstitutet framagt vissa beräkningar ti edning för skogsvårdsagens tiämpning. Därvid har för panterad gran i södra Sverige amänna omkostnader införts i kakyen med ett beopp. mot-

26 22 CHARLES CARBONNIER svarande 8o procent av kostnaden för huggning och körning. Ti grund för beräkningen hade agts en av jägmästare MARTIN MALMGÅRD utförd bearbetning av utgifterna för kronans skogar år 1946, sådana dessa framgå av summorna i tabe 4 av domänverkets statistik En på samma sätt utförd bearbetning av 1946 års statistik för Nässjö revir, ti viken kronoparken Visingsö hör,_ har givit ti resutat, att de amänna omkostnaderna utgjort 101 procent av kostnaden för huggning och körning. Med stöd härav ha de amänna omkostnaderna satts ika med kostnaderna för huggning och körning. R än t e f o t e n är a v stor betydese i aa ångsiktiga skogsekonomiska kakyer. Vi ha här räknat med aternativt 2, 3 och 4 procent. Med edning av ovan angivna förutsättningar med avseende på priser och omkostnader samt den i skogen utförda apteringen och sektioneringen kunde värdet för varje ekprovstam beräknas. Efter grafisk utjämning över diametern av värdena per m 3 sk erhös en prisserie, som sedan egat ti grund för värdeberäkningen av såvä utgarat virke som kvarvarande bestånd vid varje revision. Denna värdeberäkning ger såunda endast uttryck för den prisökning, som föjer med stigande diameter vid genomsnittig kvaitet. En med hänsyn ti kvaiteten differentierad värdering kunde på grund av provstamsmateriaets otiräckighet och brist på observationer under föregående revisioner ej genomföras. Prisräkning av granunderväxten har skett på motsvarande sätt. I tab. 2 har det ekonomiska resutatet av produktionen på ytorna 480, 481 och 528 sammanstäts. Tabeens värden kunna givetvis icke användas ösryckta ur sitt sammanhang. Siffrorna för gran ge såunda endast en uppfattning om granens värdeproduktion i form av underväxt under ek. För att kunna göra bokshit över granunderväxtens ekonomi erfordras ytterigare uppgift om kuturkostnadens storek samt det diskonterade värdet av de nettoavkastningar, som infutit före tidpunkten för försöksytornas anäggning. Med utgångspunkt från års arbetsöner kan kostnaden för en granpantering av ifrågavarande sag icke sättas ägre än 400 kr. per ha. Vad beträffar ytan 480 vet man, att granunderväxten garats två gånger före 1918, nämigen 1898 och Då uttagens storek och värde vid dessa tifäen äro okända, måste de beräknas. I brist på annat användbart underag har denna beräkning grundats på jämförese med ytan 481 med ogarad granunderväxt i samma åder. Vi förutsätta därvid, att det diskonterade värdet av de tidigare garingsuttagen på ytan 480 approximativt kan sättas ika med skinaden mean den ogarade och den garade granunderväxtens diskonterade värde vid uppskattningen De på så sätt beräknade värdena ha även införts i kakyen för ytan 528. För 2% och 3 %räntefot visar det sig att granunderväxten ämnar ett överskott. Detta överskott ska tydigen vägas mot värdet av den produktions-

27 UNDERVÄXTPROBLEMET I KULTURBESTAND AV EK 23 Tabe 2. Diskonterade beståndsvärden Discounted vaues of the stands Yta nr Pot nr 4SO 4SI 528. Revision Revision 25/5 rgrs n f ro g24 rsfro rg2g I7/g Ig34 16/S Ig3g 12/S Ig44 15/g Ig4S 25/5 rgrs II/o rg24 rsfro rg2g 17/g g34 17/8 Ig3g 12/S rg44 r6fg Ig48 3/6 1g2o 13/IO g24 2S/5 g27 f5/6 Ig32 II/S g37 26/s g42 2S/8 Ig47 Summa nettoavkastning, diskonterad ti tidpunkten för underpantering av gran. Ekbestån- Tidpunkt Kronor per hektar dets för under- Tota net yied, discounted to the time of underåder pantering panting of spruce år av gran Ek Gran Oak Spruce Age of the oak Y ear of under- Ek+ Gran Oak + Spruce stand panting years of.spruce R ä n t e f o t, % Ra te of interest Sr rs68 S7S 153 7II 34S I 367 S43 ss 2 o66 I II S5 2S I 3g7 ss4 g r 2Sr r gr 2 S3g r 6r2 g2r gs 2 3gS I g I g5 3SI I 6S4 gi5 ros I3II 6go 722 3gi I 702 go s II2 2 56S ! S I 70S Sg2 Sr rs6s 750 I S 2 r66 I 331 S2o S8 I g25 r r gr 2 4Sg I 453 S53 g r r6g g3 2Ig 2 7S2 I 562 S82 gs gr4 I S7S 86r 2 I5g I 142 6n So g65 I 54g Sr8 ro rs2 1 ng g S r o6g S47 g6r 44g osg 1 SIS 75g S6 r86g gr 717 I g S34 Sg8 II g3 g8 S72 og4 630 u3g II 471 Ssr 2 ors 1 ro g sos S43!03 2 IIS IIS sg ss S3I 82g ro6 s6g 7g 436 2H 2 g6s I S42 SI gg I 127 s6r S S67 8o6 ökning, som eventuet kan förväntas i ett ekbestånd utan underväxt. Som tidigare nämnts saknas i materiaet uppgifter från något sådant bestånd på ikartad mark. Under förutsättning av oförändrad genomsnittskvaitet kan man emeertid räkna ut storeken av den produktionsökning, som erfordras för att täcka ett överskott på granproduktionen. Därvid antages häften av ekens produktionsökning uttagen i form av garing vid undersökningsperiodens mitt, medan återstoden ackumueras i det kvarstående virkesförrådet. En sådan jämförese har genomförts i tab.. 3 Därav framgår, att överskottet på granproduktionen skue täckas av en ökad ekproduktion av so a 6o m3 per ha vid 2 % och av ro a 20 m3 per ha vid 3 %. Med hänsyn tagen ti granunderväxtens totaa massaproduktion är kakyens innebörd den, att det erfordras omkr. 6 m 3 granproduktion för att uppväga r m 3 ekproduk- 4 * Meddeande J rån Statens Skogsforskningsinstitut. Band 40: r.

28 24 CHARLES CARBONNIER Tabe 3. Baansräkning för granunderväxten Baance-account referring to the spruce undergrowth R ä utefot Rate of interest z% 3% Försöksyta nr Experimenta pot nr I sz8 48o 48I sz8 480 Granunderväxtens nettoav- kastning vid sista revisionen, diskonterad ti panteringstidpunkten, en!. tab. 2. Kronor per hektar I I N et yied of the spruce undergrowth at the ast revision, discounted to the time of the panting, accord ii:tg to tab. 2 Tiägg för tidigare garingar. Kronor per hektar Amount to be added for earher thinnings Summa 83I 96I 87I 4SO Tota Avgår kuturkostnad. Kronor per hektar Deduction for cuturat expenses Surpus +, deficit - +43I +so '''1+47' +821-IS3 -I88 -"91 För att uppväga överskott enigt ovan erfordras en ökning i ekproduktionen av m 3 per hektar so II II I7 - To counterbaance surpus above an additiona oak yied is required amounting to motsvarande årigen under granens produktionstid m 3 per hektar o, 59 o, Bo 0,64 o, 14 0,14 o, 22 - corresponding to an annua productian during the rotation age of the spruce 4% 48I sz8 2I2 24S I tion, om räntefoten är 2 %- Skärpes räntekravet, stäer sig jämföresen än ogynnsammare för granens de. få de övriga Visingsöytorna har underväxten ännu ej nått sådan utvecking, att det ekonomiska resutatet kan överbickas. Detta gäer såedes även de ytor, som äro försedda med bokunde:växt. Av hittis vunnen erfarenhet att döma synes dock boken som underväxt komma att ge sämre ekonomiskt utbyte än granen. 27I

29 40: r UNDERVÄXTPROBLEMET I KULTURBESTÅND AV EK 25 V. Årsringsstudier Den unga ekpantan avsätter ti en början reativt smaa årsringar, emedan en stor de av de bidade assimiationsprodukterna måste användas ti att bygga ut rotsystem och krona. När dessa organ nått en viss utvecking, ökar -.årsringsbredden hastigt. Från och med den tidpunkt, då beståndet suter sig, sätter konkurrensen mean närstående träd in på avar. Årsringsbredden kuminerar och visar i fortsättningen en avtagande tendens. Detta typiska utveckingsföropp återspegas rätt vä av de festa diagrammen på fig I. Årsringsutveckingen I kap. I ha kvaitetsfordringarna för fanervirke av ek behandats. Därav framgick b. a., att den bästa råvaran erhåes av ekar med rriycket smaa årsringar, men att man i ett producerande ekskogsbruk utan oägenhet skue kunna sikta mot en årsringsbredd av omkring 2 mm, och att 3 mm bör betraktas som ett övre gränsvärde. Ek panskäres atid vid fanertiverkning. Dessförinnan bocksågas stockarna, varvid varje stock kyves genom märgen i två bock. Under sjäva knivskärningsprocessen fasthåes bocket med märgsidan nedåt av kraftiga kämmor vid fanerknivens bord. Av naturiga skä kan den de av bocket, som omfattas av fastgöringsanordningarna, icke nås av fanerkniven. Tjockeken av denna de, som atså kommer att utgöra avfa vid tiverkningen, kan i genomsnitt ansås ti ca 5 cm eer för båda bocken tisammans 10 cm. Härav föjer, att årsringsbredden först utanför en centra zon i stammen med ca 10 cm diameter får betydese för virkets användbarhet för fanertiverkning. På fig ha de årta markerats, under vika de borrade trädens medediameter under bark vid brösthöjd uppnått 5, 10 och 15 cm. Årsringsutveckingen under ungdomsstadiet uppvisar betydande oikheter mean de skida ytorna. Men ett närmare studium visar, att det råder ett starkt samband mean beståndens uppkomstsätt och diameterns ungdomsutvecking. Bestånd, som uppkommit genom pantering i gest förband, t. ex. ytorna 480, 481 och 488, kännetecknas aa av en mycket ivig diametertiväxt under en ångt utdragen ungdomsperiod. Vid den tidpunkt, då medediametern passerar den kritiska Io-centimetersgränsen, håer sig radietiväxten i rege ännu omkring eer över 4 mm. Ej ens vid 15 cm diameter har årsringsbredden kommit ned ti en ur kvaitetssynpunkt tifredsstäande nivå. En het annan bid får man av de bestånd, som dragits upp i tätare förband. Särskit ytan 527, på viken sådden utförts i I,z xo,g m förband, framvisar en mycket vacker årsringsutvecking, men även ytorna 486 och 528

30 26 CHARLES CARBONNIER mm 5 --Yta- L.äö ~ ~ , t J ----L----L~---L L L L----~----~----L----' [ t --L----L----L----L----L----~----~----L- 1 2 L L L L L L L L L L L t ~ 5 --'Yia 48, t L L L L L L L L L I '., -L----L----L L t 'Yia ~ , t j ---L----L----L-----L----L----L----L L L, 1 t ---- ~ --- -f -- nsektshärjninqar -kaätning = bef2ränsad skadeeörese Fig. 7 Årsringens bredd för oika kaenderår. Ytor med granunderväxt. Den fina injen återger den numeriska utjämningen av årsringsbredden. Piarna ange årta, varunder de borrade trädens medediameter under bark vid brösthöjd uppnått 5, ro '?ch 15 cm. Width of annua ring referring to different caendar years. Pots with spruce nn4ergrowth. The thin ine represents the numericay fitted curve. TJ;te arrows mark years d urin g which the average breast height diameters inside bark of the trees bored have attained 5, Io and 15 cm:

31 UNDERVÄXTPROBLEMET I KULTURBESTAND AV EK mm Ytq f L L L L_ ' ----L----L----L----L----L : : : :1 ----L----L----L----L--- 1 ' L L L L 1 1 r ' L----L----L----L----L----L----L----L----L----L----L nsektshärjninear - kaätning = beeränsad skadegörese Fig. 8. Årsringens bredd för oika kaenderår. Bokunderväxt. Den fina injen återger den numeriska utjämningen av årsringsbredden. Piarna ange årta, varunder de borrade trädens m,edediameter under bark vid brösthöjd uppnått s, 10 och 1S cm. "'idth of annua ring referring to different caendar years. Beech undergrowth. The thin ine represents the numericay fitted curve. The arrows mark years during which the average breast height diameters insjde bark of the trees bored have attained 5, 10 and I5 cm. Yta '+86 : : L----L----L----L----L----L----L--- 1 mm : L----~--- "/o L----~----~----L L----L årsrin.gens totaa bredd - vårvedens bredd... vårvedsprocent Insektshärjningar -kaätning = begränsad skadeeörese Fig. g. Årsringens och vårvedens bredd samt vårvedsprocenten för oika kaenderår. Bokunderväxt. Den fina irijen återger den numeriska utjämningen av årsringsbredden. Piarna ange årta, varunder de borrade trädens medediameter under bark vid brösthöjd uppnått s, 10 och 1S cm. Width of annua ring and spring wood and percentage spring wood referring to differenteaendar years. Beech undergrowth. The thin ine represents the curve numericay fitted to width of annua ring. The arrows mark years during which the average breast height diameters inside bark of the trees bored have attained 5, IO and rs cm.

32 28 CHARLES CARBONNIER 2 L L m (n 4 3 o/o 60 Yta 528 : 40 ( ----~----L----~----L----L L L L L L 2Q t _L L L L----L----L----L----L----L----L----1 t t t o årsrinqens totaa bredd - vårvedens bredd ~ vårvedsprocent. nsektshärjninear - kaätnin_e = be2_ränsad skadegörese Fig. ro. Årsringens och vårvedens bredd samt vårvedsprocent för oika kaenderår. Ytor med granunderväxt. Den fina injen återger den numeriska utjämningen av årsringsbredden. Piarna ange årta, varunder de borrade. trädens medediameter under bark vid brösthöjd uppnått 5, ro och rs cm. Width of annua ring and spring wo9d and percentage spring wood referring to different caendar years. Pots with spruce undergrowth. The thin ine represents the curve numericay fitted to width of aimua ring. The arrows mark years during which the a verage b reas t height diameters inside bark of the trees bored have attained 5, ro and I5 cm. kunna betecknas som någorunda tifredsstäande i detta avseende. Ytan 486 har uppkommit efter sådd i I,S X I,S m förband och 528 efter bredsådd. Att märka är dock, att ekkuturerna på fertaet ytor på ett tidigt stadium kompetterats genom sådd eer pantering av andra trädsag, såsom gran, björk och ärk. De effektiva förbanden måste därför anses ha varit tätare än de ovan angivna, och detta gäer både panteringar och sådder. Sedan ungdomsstadiet passerats, inträder en viss stabiisering av årsringsbredden. Den överskrider i fortsättningen icke värden, som ur kvaitetssyn-

33 40: I UNDERVÄXTPROBLEMET I KULTURBESTÅND AV EK 29 punkt kunna anses kritiska. Däremot finner man en betänkig nedgång i ett par fa, nämigen på ytorna 481 och 529, vika båda äro försedda med en starkt producerande underväxt av gran. En jämförese mean ytorna 480 och 481 med avseende på årsringsutveckingen under de senaste 50 åren är av särskit intresse. På ytan 480 svänger årsringsbredden under hea perioden omkring ett tämigen konstant värde av ca r, 7 mm. Från ungefär samma utgångsäge avtager den emeertid kontinuerigt på ytan 481 för att under sutet av perioden understiga r mm. Den tydiga skinad i utveckingsföropp, som här framträder, är svår att förkara på ann a t sätt än som en effekt a v underväxtens behanding - garad resp. ogarad gran. Innan årsringsutveckingen på ytan 529 anayseras, ska dess historia i korthet rekapitueras. År 1915 kaavverkades en omkring so-årig granunderväxt för att några år senare föjas av en ny gtankutur, som garats 1942 och Efter kaavverkningen av underväxten 1915 inträdde enigt diagrammet under de närmaste 7 åren en kraftig stegring av årsringsbredden, som därefter förbyttes. i en ångvarig nedgångsperiod. Paraeism mean den nya granunderväxtens ockupering av marken och ekens årsringsutvecking är sående. Årsringsbreddens kumination markerar den tidpunkt, då underväxten börjar suta sig och i stigande omfattning tager markens produktionsförmåga i anspråk. Oavsett tiväxtminskningen återspegar diagrammet en årsringsutvecking, som på grund av sin ojämnhet icke är önskvärd ur kvaitetssynpunkt. 2. Årsringens byggnad Vid bearbetningen av årsringsmätningarna ha vårved och höstved uppmätts och registrerats separat för sex av de undersökta ytorna, nämigen 486, 487, 526, 527, 528 och 578. Av fig. 9 och ro framgår, att vårvedens bredd håer sig tämigen konstant genom de oika ådrarna, och de åriga variationerna äro små. Vårvedens bredd igger oftast mean 0,5 och o, 7 mm och växar obetydigt mean oika ytor. -Enigt TRENDELENBURG (1939) börjar diametertiväxten hos eken redan ett par veckor före övsprickningen. Bidningen av vårvedens tunnväggiga ceer försiggår mycket snabbt och synes vara avsutad, innan baden äro fut utveckade. Man kan därför knappast tänka sig, att materiaet ti vårvedens ceer utgöres av nybidade assimiationsprodukter. Dessa ceer måste tydigen byggas upp av ämnen, som härröra från barkens sirör eer agrats i kambiet och de yttre spintringarna. Årsringens byggnad beyses ytterigare av fig. rr, som åskådiggör sambandet mean vårvedsprocent och årsringsbredd. Fig. utgör en god iustration ti det kända förhåandet, att ekvirkets hårdhet sammanhänger med