Södertäljes stadskärna

Transkript

1 Delrapport av kulturmiljöprogram för Södertälje kommu Södertäljes stadskära Kulturhistorisk aalys och värderig Remissversio Fredrika Mellader Rö Lisa Sudström Christia Adersso Rapport 00:

2 Södertäljes stadskära Kulturhistorisk aalys och värderig. Delrapport av kulturmiljöprogram för Södertälje kommu, remissversio Fredrika Mellader Rö Lisa Sudström Christia Adersso Rapport 00: Omslagsbild: Kvarteret Vädure vid Mare. Foto: Fredrika Mellader Rö Rapporte fis i PDF-format på adresse stockholms.las.museum Stockholms läs museum Sickla Idustriväg B, Nacka Tel 0-00 Fax 0- Webb: stockholms.las.museum

3 Stockholms läs museum Produktio: Stockholms läs museum Foto: Lisa Sudström, Fredrika Mellader Rö, Christia Adersso Redaktioell bearbetig: Åsa Ludström Allmät kartmaterial: Latmäteriverket. Medgivade.0 Stockholm 00

4 Iehåll Förord Iledig Bakgrud Rapportes iehåll Metod Klassificerig av bebyggelse 0 Södertälje stads historia - sammafattig 0 Historik med aalys Det äldsta Södertälje Topografiska förutsättigar, de äldsta stadsbildige Bevarad äldre topografi Medeltid Låset till Mälare Medeltides oregelbuda stadspla tal Hertig Karl utvecklar järexporte Stadsbräder och rutätspla 00-tal Maufaktur och hadel Rådhus och hadelsgårdar 00-0 E agrar köpstad med Kallvattekurirättig Mot e ljusare stadsmiljö Järväg och idustriutvecklig 0 Idustri och badorte präglar stade 0-00 Nya företag etableras Stestade tar form 00-0 Satsig på ifrastruktur E represetativ stadsmiljö växer fram Depressio och ödhjälpsarbete 0 Kaalmiljö 0 Storslaga ambitioer 0 Frå depressio till högkojuktur och bostadsbrist Fuktioalismes ideal -0-tal Storidustri expaderar Bostadsbebyggelse i allt större skala Citysaerige

5 0-tal Lågkojuktur och storkommu Cityomvadlige avslutas Parker, platsbildigar, gågstråk och adra kulturhistoriskt värdefulla lämigar Äldre topografi, å Sammahålla värdefulla miljöer Gamla slusse Kaalpromeade - Dragväge Blidtarme, Kaalholme Lotsudde med Slusse 0 Kyrka och kyrkogårde 0 Stora Torget 0 Storgata 0 Turigelude Bräda tomte Väortsparke Marepla Olof Palmes plats Saltsjötorget Statiosområdet Stadsparke Torekällskolas park Badparke Övriga lämigar Kulturhistorisk värderig Dokumetvärde Äldre gatusträckigar Medeltides gatuät Stormaktides rutätspla Upplevelsevärde 0 Förstärkade värde Källor och Litteratur Otrycka källor Tryckta källor och litteratur Kartor och plaer Tidigsartiklar Bilaga Klassificerig av bebyggelse, vikt karta Bilaga Iveterigskatalog

6 Förord Rapporte Kulturhistorisk aalys och värderig av Södertälje stadskära har tagits fram av Stockholms Läsmuseum på uppdrag av Kultur- och Fritidskotoret i Södertälje kommu. Rapporte är iitierad av Samhällsbyggadskotoret och fiasierad av detta geom Tekiska ämde. De har tagits fram i samverka med represetater för Södertälje kommu i form av e referesgrupp med represetater för Södertälje kommu, Lässtyrelse i Stockholms lä och Kulturhistoriska föreige i Södertälje. Kommustyrelse beslutade i september år 00 att ett utveckligsprogram för Södertälje cetrum skulle tas fram. Föreliggade rapport utgör e del av Utveckligsprogram för Södertälje stadskära vilket atogs av kommufullmäktige de augusti 00. Syftet med utveckligsprogrammet är att stärka stades fuktio och attraktio som bostadsort blad aat geom att göra stade mer stadsmässig och öka utbud av hadel och kultur. Visioe är att Södertälje stadskära år 0 är det självklara valet för ivåara i Södertälje och i våra grakommuer är det gäller möte, hadel, kultur och öje. och att Södertälje stadskära är e riktig stad och uik mötesplats med levade gator, torg och parker. Iför programmet har e stadsaalys geomförts av stadskära. Dea kulturhistoriska aalys och värderig har, eligt utveckligsprogrammet, upprättats som ett komplemet till stadsaalyse för att ge e historisk bakgrud till stades utseede idag samt idetifiera kulturhistoriska, arkitektoiska och miljömässiga värde i stades cetrala delar. Syftet med de kulturhistoriska aalyse och värderige är presetera och klassificera kulturhistoriska värde som är viktiga att ta häsy till i samhällsplaerige. Rapporte ska utgöra ett uderlag för tjästemäe iom pla- och bygglovshaterige me riktas äve till allmähete för att öka itresset och medvetadet om de ega kulturmiljö. Rapporte utgör äve ett led i det kulturmiljöprogram som Södertälje kommu tar fram med syfte att presetera, idetifiera och skydda särskilda kulturhistoriska värde. Värderigsdele förakras politiskt och kommer seda att avädas vid pla- och bygglovshaterige. Kulturhistoriska värde utgör e viktig samhällsresurs som stärker stades idetitet. Södertälje iehåller måga kulturhistoriska värde att lyfta fram, vära om och vara stolt över. Christer Adé Plaerigschef. Projektasvarig för utveckligsprogram ör Södertälje stadskära. Lotta Lidstam Stadsarkitekt Samhällsbyggadskotoret Stefa Sudblad Museichef Kultur- och fritidskotoret

7 Blå karta. Skala :00 000

8 Iledig Bakgrud Föreliggade rapport har utförts av Stockholms läs museum på uppdrag av Södertälje kommu, samhällsbyggadskotoret. Rapporte skall tjäa som uderlag i det stadsföryelsearbete som u pågår. Syftet är att defiiera värde och kvalitéer som är viktiga att ta tillvara i de framtida stade. Arbetet har utförts av byggadsatikvariera Lisa Sudström, Christia Adersso och Fredrika Mellader Rö uder periode maj september 00. Atikvarie Lars Adersso och Göra Werthwei har utformat kartora. Layout: Åsa Ludström. Rapportes iehåll Rapporte består av följade delar:. Historik med aalys.. Kulturhistorisk värderig och klassificerig av ca 00 byggader, preseterade i form av e katalog med fotografier. Karta med kulturhistorisk klassificerig av samtliga byggader. Se bilaga och.. Kortfattad beskrivig av parker, platsbildigar och gröstråk samt topografiska spår och estaka kulturhistoriskt värdefulla lämigar, gamla gatusträckigar och sammahålla värdefulla miljöer. Iformatioe har sammaställs på tre kartor. Kartuderlaget har utgjorts av de digitala fastighetskarta. Metod Samtliga fastigheter har iveterats översiktligt samt fotograferats med digitalkamera. Iformatio har sammaställts om ybyggadsår, arkitekt och ombyggader med ledig av befitliga iveterigar och litteratur. Kompletterig av dessa uppgifter har skett geom studier av digitaliserade register och hadligar i byggadsämdes arkiv. Historik och aalys av bebyggelseutvecklige har upprättats med utgågspukt i litteratur och källstudier. Bebyggelse har klassificerats eligt eda.

9 Klassificerig av bebyggelse Röd Byggade är syerlige märklig geom sitt kulturhistoriska värde eller igår i e bebyggelsemiljö som är syerlige märklig geom sitt kulturhistoriska värde. Byggade klarar fordrigar för byggadsmiesförklarig eligt KML. eller Byggade har ett mycket stort kulturhistoriskt värde och de är e omistlig del av Södertäljes stadskära. Byggade bör skyddas geom bestämmelse i detaljpla. Grö Byggade är särskilt värdefull frå historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller kostärlig sypukt eller igår i ett bebyggelseområde av dea karaktär. PBL : skall tillämpas. Gul Byggade har karaktärsdrag som är viktiga frå historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller kostärlig sypukt vilka skall beaktas. Grå Byggade har ett litet kulturhistoriskt värde. Värderig av fastighetera har skett geom bedömig av objektets dokumetvärde, upplevelsevärde och förstärkade värde i elighet med Kulturhistorisk värderig av bebyggelse av Axel Uerbäck 00. Se Kapitel om kulturhistorisk värderig sida. Södertälje stads historia - sammafattig Frå slutet av 00-talet fram till idag har Södertälje utvecklats frå e förhistorisk hadelsplats till medeltida stad, och vidare frå midre agrar köpstad till e idustristad domierad av storidustrier. Avgörade för stades utvecklig är det strategiska läget mella Östersjö och Mälare. Södertälje kaal har varit e viktig förutsättig för stades tillväxt, liksom seare järväge och E:a. Idustrialiserige tog fart uder slutet av 00-talet och Södertälje bebyggdes med stadsmässiga stehus. Stade har äve ett förflutet som badort mella och. Uder 0-talets citysaerig omdaades de cetrala delara av stade fullstädigt. Idag satsar kommue på föryelse av stadskära med bl a fler promeadstråk, upprustig av parker och fler parkerigsplatser. Ma vill också bidra till ett mer differetierat ärigsliv och utveckla högskolora på campus Telge. Det äldsta Södertälje utgörs av de ås som först höjde sig ur vattet och här låg de tidigaste bosättigara. Åse är äu sköjbar i Oriokulle och i de kuperade områdea orr om Mälarbro omfattade delar av kvarteret Lampa. Kyrka, uppförd på åse uder tidig medeltid, är stades äldsta bevarade byggad. Rester 0

10 av de oregelbuda medeltida stades gatusträckigar ka äu avläsas i dages stadspla. De rutätspla som utformades av Aders Torstesso vid mitte av 00-talet blev i stort beståede fram till citysaerige på 0-talet och präglar fortfarade delar av de cetrala stade. Det mesta av de äldsta bebyggelse har försvuit på grud av stadsbräder eller rivig. Edast tre byggader är bevarade frå 00-talet: f d serafimerlasarettet på Oriokulle, gamla Rådhuset på Stora torget samt ett bostadshus i kvarteret Sile. Av 00-talets bebyggelse, före 0, återstår estaka byggader. De äldsta skola frå i kvarteret Saturus och järvägsstatioe frå 0 hör till de byggader som berättar som Södertäljes utvecklig till moder stad. Kaale är e viktig del av stadsmiljö och äu fis rester av -års sluss samt e bevarad sträckig av de äldre kaale med dragvägar, kaalkotor och kaalispektorsbostad. 0-års brofudamet och brovaktstuga igår också i miljö. Kaale i övrigt bevarar i stort sett -års sträckig och frå samma tid fis ett flertal byggader kopplade till kaalverksamhete. Idustriera expaderade uder slutet av 00-talet och befolkige ökade. Goda ekoomiska förutsättigar gjorde det möjligt att bebygga stade med påkostade flerbostadshus i ste, ofta med butikslokaler i bottevåige. Byggadera har i måga fall stora arkitektoiska värde. Bevarade hus frå tide fis lägs Järagata i kvartere, Uraus, Saturus och i kvarteret Tratte vid kyrka. Av särskilt itresse är idustribyggadera i kvartere Separator och Kittel. Badhotellet, stadshotellet, Villa Bellevue och delar av badparke berättar om Södertälje som bad- och turistort. Uder 0-talet uppfördes represetativa byggader i kvartere Vädure och Castor. Arkitekt var Tore E:so Lidhberg, verksam -0, och av stor betydelse för stadsbilde. 0- präglades av depressioe, därefter ökade efterfråga och idustri började yaställa. Måga flyttade i till stade och det uppstod bostadsbrist. Nya stora flerfamiljshus uppfördes, som rymde betydligt fler lägeheter ä de äldre bebyggelse. Huse fogades i i de äldre stadskära och ya område togs i aspråk. Utaför stade hade ma större möjlighet att skapa öppa plaer med friliggade lamellhus eligt tides ideal. Exempel på dea typ av bebyggelse fis dock i t ex kvarteret Bromse. Stades storidustrier expaderade kraftigt uder efterkrigstide och iflyttige till stade fortsatte. Äldre byggader i stades cetrala delar revs för att ge plats åt modera flerfamiljshus. Som exempel ka ämas ya bostäder i kvartere Palle och Myra. Det fis ite måga hus frå 0-talet i Södertälje stadskära, däremot byggdes bostadsområde utaför stade. Uder det följade deceiet tillkom måga ya område med storskalig bebyggelse. Uder citysaerige på 0-talet ersattes de äldre bebyggelse i cetrum av y ädamålselig arkitektur. Storgata uppvisar måga bra exempel på affärs- och kotorsbyggader av god kvalitet och flertalet har uppförts med stor omsorg av tides ledade arkitekter. Idag samspelar gammal och y bebyggelse i Södertäljes cetrala delar.

11 Historik med aalys Det äldsta Södertälje Topografiska förutsättigar, de äldsta stadsbildige I Södertälje fas fram till 00-talet ett farbart sud, e kommuikatiosled mella Mälardalsområdet och Östersjö. Efterhad smalade sudet till följd av ladhöjige och i dess mitt höjde sig e åssträckig, platse för det äldsta Tälje. Det gick ite läge att fara förbi obehidrat och båtara fick släpas eller rullas över ladtuga, eller så omlastades godset till båtar på adra sida. De gamla farlede geom Tälje hade ite samma sträckig som de uvarade kaale och ladtuga där båtara drogs motsvaras i dag av Storgatas sträckig. Uppgrudige av sudet var ett hider me Täljelede var ädå de kortaste förbidelse söderifrå till och frå Mälare. Förbidelse var e viktig förutsättig för att e hadelsplats som Birka skulle kua uppstå. Möjlige var de första bosättige i Tälje e posterig för att kua hjälpa till att dra över båtara, lasta om och skydda vid överfall. Mäiskor flyttade till platse för att delta i arbetet och Tälje blev e viktig lastplats, hadelsplats och mötesplats. Ur dessa förutsättigar har stade vuxit fram. Det atas att ett stadslikade samhälle fas reda ågo gåg i slutet av 00- talet eller i börja av 000-talet. Tälje omäms första gåge i Adam av Bremes berättelser frå ca år 00 om apostel Asgars besök på Birka år. I berättelse beskriver ha väge till Sigtua och omtalar att stade Tälje låg på ladväge mella Skåe och Sigtua. Stades am har med tälja att göra, ågot som är iskuret, i det här fallet e låg vik. Bevarad äldre topografi Det atas att de tidigaste samhällsbildige låg på de tidigare ämda höjdsträckige, som gick i ordsydlig ritig itill vattelede. När kaale lågt seare byggdes grävdes stora delar av åse bort. Åse är äu sköjbar i Oriokulle och de kuperade områdea orr om Mälarbro omfattade delar av kvartere Våge, Skede och Lampa. Gelotte,, s.. Gelotte, 0, s.. Nordström, m fl,, s.. Ibid, s.. Gelotte,, s. 0.

12 Medeltid Låset till Mälare Södertälje är e av de äldsta medeltidsstädera i ladet - Tälje fick trolige sia stadsprivilegier vid mitte av 00-talet. Vatteledera var de valigaste trasportvägara och Tälje blev e mötesplats för folk som kom frå Mälare och Östersjö. Flera kyrko-, råds- och herremöte hölls här. Uder medeltide kallas stade Låset till Mälare. Stade fortsatte att vara viktig trafikkutpukt där ivåara levde på omlastig, hadel och hatverk, samt tillhadahöll kost och logi åt de resade. Omlastigstrafike gällde främst järvaror frå Bergslage till Tysklad och Nederlädera. Reda uder medeltide hade alltså trasporter av varor stor betydelse för Täljeboras försörjig. Mella och fugerade Tälje som admiistrativt cetrum för ett område som motsvarar ugefär dages kommu. Området beämdes Täljehus lä. Täljehus var e fästig byggd på e ö i Täljes orra ilopp i börja av 00-talet. Borge brädes, me ruie fis äu kvar på Slottsholme vid Raghildsborg. Medeltides oregelbuda stadspla Om förhålladea i de medeltida stade är ite mycket kät. Samhällsbildige begräsades trolige till åse med uppskattigsvis ett 0-tal bosatta uder 000- talet. 0 Mot slutet av 00-talet uppfördes e stekyrka, som saolikt föregåtts av e träkyrka. Frå skiftliga källor vet ma att stade, förutom bostäder och kyrka, hade ett rådhus och ett gilleshus. De eklare bebyggelse bestod förmodlige av små timrade stugor med torvtak. De äldsta karta över Tälje, som gjordes av Sve Magusso år, ka atas ge e bild av stadsplaes utseede vid medeltides slut. Karta visar i de orra dele e oregelbude stadsbild av medeltida typ med kyrka som domierade islag, vilket atyder att det var här det äldsta Tälje låg. Det medeltida torget låg orr om kyrka och gatusträckigara var oregelbudet formade. Mitt geom stade gick huvudgata som i dag motsvaras av Storgata. Mälargata och e del av Västra Kaalgata är också avläsbara, liksom delar av Järagatas sträckig. Stade har seare successivt växt ut omkrig Storgata och Saltsjöhame. Bergdahl-Nörby m fl,, s. 0. Gelotte,, s.. Bergdahl-Nörby m fl,, s.. Gelotte, 0, s.. 0 Bergdahl-Nörby m fl,, s.. Ibid, s.. Ibid, s. 0.

13 Sakta Raghilds kyrka. Bildummer lp tal Hertig Karl utvecklar järexporte Uder Gustav Vasa ifördes e y admiistratio för riket som medförde att traditioe att hålla möte i Tälje upphörde. Me Södertälje fortsatte ädå att var e viktig geomfartsstad med godstrasiterigar, hadel och hatverk som huvudärigar. Efter Gustav Vasas död 0 kom Södertälje att tillhöra soe hertig Karl som hade ambitio att göra området ekoomiskt starkt. Ha alade e ham och utskeppigsplats strax söder om stade för att kua exportera järvaror frå sitt hertigdöme uta att behöva passera Stockholm. E stor del av ladets utförsel av jär gick över Södertälje vilket oroade stockholmara. Det bottiska hadelstvåget, som iebar att utförsel edast fick ske frå huvudstades ham, ifördes. Detta iebar ett svårt avbräck för Södertälje och flera utlädska hadelsmä flyttade frå stade. Stade beämdes Tälje äda fram till 00-talet då Norrtälje alades. bytte Tälje am till Södertälje för att särskiljas frå Norrtälje. Gelotte,, s.. Ibid. Ibid, s. ff. Gelotte, m fl,, s..

14 Stadsbräder och rutätspla Två större bräder drabbade Södertälje uder 00-talet: 0 och 0. Förödelse efter stadsbrade 0 var omfattade och e stor del av bebyggelse var utplåad. Vid brade förstördes stades alla viktigare byggader, utom kyrka. Till exempel skola, kugsgård och rådhus bra er. Efter brade geomfördes reglerig av stades gator och kvarter. Reglerige utfördes efter plaer av Aders Torstesso, som var asvarig för plaerige av Stockholms malmar. Det medeltida, oregelbuda gatuätet med fritt formade kvarter ersattes då av stormaktstides rutätsmöster. I och med dea förädrig försköts tygdpukte frå det gamla torget orr om kyrka till stades ya torg söder om kyrka. Plae var uppbyggd krig e huvudgata som utgjorde mittaxel i bebyggelse. Torget, uvarade Stora torget, plaerades så att det låg på båda sidor om huvudgata. Trots kugligt påbud om e återuppbyggad efter brädera tog det måga år att bygga upp stade på ytt på grud av bristade ekoomiska resurser. 0 Det fis iga samtida beskrivigar av de bebyggelse som växte upp efter brade. Trolige var evåigslägor av omålat timmer med torvtak de valigaste hustype vid Storgata, där de fåtaliga köpmäe och de förämsta blad hatverkara uppförde sia gårdar. De magra sadåse i väster, de s k Qvarbacke, utgjorde bete för oxara och här var stades väderkvar beläge. Frå 00-talets mitt började Qvarbacke kalllas Oxbacke. Där utaför hade stadsbora sia ägar och täppor, som först uder 00-talet blev uppslukade av de växade stade. Uder 00-talet börjar S:t Raghild omtalas som Täljes skyddshelgo. Lite varstas i stade ser vi hees bild och ho lever kvar som e symbol för Södertälje. Hackerska gravkoret på kyrkas södra sida är det eda byggadsverket frå 00-talet i hela stade. Gravkoret är möjlige ritat av Erik Dahlbergh. De rutätspla som utformades av Aders Torstesso blev i stort beståede fram till citysaerige på 0-talet. 00-talets stadspla präglar äu de cetrala delara av Södertälje. Torget fick vid detta tillfälle si uvarade plats och utformig som ett cetrum för stadsbebyggelse. Bergdahl-Nörb,y m fl,, s. 0. Gelotte, 0, s.. Ibid, s.. 0 Gelotte,, s.. Nordström, m fl,, s. 0. Bergquist,, s.. Gelotte, 0, s. 0. Bergdahl-Nörby m fl,, s.. Nordström, m fl,, s. 00. Gelotte, s..

15 00-tal Maufaktur och hadel Vid 00-talets börja förde Södertälje e tyade tillvaro. Peste hade drabbat stade och atalet ivåare var ere i persoer. härjades stade av ryssara och e stor del av stades bebyggelse bra. Uder 0-talet startade ett atal maufakturer, det vill säga idustriell tillverkig med hatverksmässiga metoder. Maufakturera subvetioerades av state för att öka de ihemska produktioe av varor. I Södertälje startade blad aat ett kroobräeri, e stekärlsfabrik, spierier och tobaksodligar. Befolkige ökade och för första gåge levde över tuse persoer i stade. 0 Hatverkara, köpmäe och åkara var stades borgare, som hade ega hus och gårdar, me måga av de ya stadsbora var fattiga och bodde trågt. Rådhus och hadelsgårdar I de rysshärjade stade fa ivåara det ödvädigt att återuppföra det edbrua äldre rådhuset. Det var stades viktigaste offetliga byggad och de fick e påkostad yttre utformig. Med udatag av kyrka var rådhuset stades största byggad. Rådhuset uppfördes på e represetativ plats vid Stora torget, itill kyrka. Stade återuppbyggdes sakta, i huvudsak med trähus, och rymdes i kvartere ärmast Storgata, torget och kyrka. Lägs Storgata uppförde hadelsmäe gårdar som bestod av tvåvåigshus i trä. Gårdara hägades av plak eller staket, med gridar och ikörsportar frå gata. Huses placerades med bostadshusets lågsida i gatulije och uthus och fähus ie på gårdara. Hatverkaras och småborgaras hus trägdes uda mot utkater och tvärgator. Först uder 00-talets adra hälft blev det valigare att klä äve de eklare huse med pael. I dag fis ite måga av huse kvar. Trots detta har ma ädå e gaska god uppfattig om stades utseede uder 00-talet. Fram till 0 uppvisade Stora torget e ehetlig bebyggelse som ästa uteslutade bestod av tvåvåigshus i trä, paelade och målade i ljusa oljefärger. Gamla rådhuset uppfört är Södertäljes äldsta bevarade profaa byggad. Rådhuset byggdes på med e våig och kläddes med pael vid 00-talets slut i likhet med måga adra hus vid tide. Nordström, m fl,, s. 0. Gelotte,, s.. Ibid. 0 Gelotte,, s.. Ibid. Gelotte, 0, s. Nordström, m fl,, s.. Nordström, m fl,, s.. Nordström, m fl,, s., Gelotte, 0, s. 0. Gelotte,, s..

16 Gamla rådhuset. Bildummer lp000 Byggade på fastighete Sile är uppförd på 00-talet och stades äldsta käda bevarade bostadshus. Bottevåige härrör frå 00-talets seare del och byggdes på med e våig i börja av 00-talet. Sile. Bildummer lp00000 Ibid, s..

17 Gamla Serafimerlasarettet på Oriokulle. Bildummer lp000 I Södertälje uppfördes uder 00-talets adra hälft ett lasarett på Oriokulle. Byggade är, förutom kyrka, stades äldsta käda stehus E agrar köpstad med Kallvattekurirättig Vid 00-talets börja hade Södertälje karaktäre av e agrar köpstad. Atalet ivåare i stade var 0. Närigslivet var av lite omfattig och de maufakturer som startats uder 00-talets seare del hade lagts er. Det som återstod av maufakturverksamhete efter sekelskiftet 00 var e del tobakslador och tobakslad. 0 Södertälje kaal började byggas 0 och var ett, för de tide, stort byggföretag. Kaalbyggadet pågick fram till och gav stades ivåare ikomster frå försäljig av material och ersättig för kost och logi. I börja av 00-talet blev kurorter, med utlädska brusorter som förebild, allt valigare i ladet. Södertelje Kallvattekurirättig öppades och förlades till Badparke. Badparke var e väl tilltage park för badgästera, med kall- och varmvattekurirättigar och societetshus. De sträckte sig över uvarade kvarteret Aske, Stadsparke och upp över adra sida Oxbackslede i Torekällskoge, Gelotte, 0, s Gelotte, 0, s.. Gelotte,, s.. Gelotte, 0, s.. Ibid. Ibid, s..

18 där sligrade promeadvägar alades. Vattet drogs frå Torekälla, e källa i höret Torekällgata och Dalgata. Mot e ljusare stadsmiljö 0 atogs Södertäljes brad- och byggadsordig. Huvudavsikte var att förebygga eldsvådor, me äve estetiska frågor beaktades. 0 stadfästes ya byggads- och bradordigar i Södertälje. De ya byggadsordige likade de tidigare me var mer omfattade. Måtte för yalagda gators bredd hade utökats, bostadshus av trä fick edast uppföras i två våigar och uthus i e våig. Kokad tjära fick ite avädas vid rödfärgige, istället skulle ma aväda rödfärg med vitriol eller aa ljusare färg. Geom byggadsordige sker e cetralstyrig av stadsmiljös färgsättig. Stade skulle ges e moderare, ljusare stadsbild. De förämsta byggadera låg utefter Storgata och Järagata och bestod fortfarade till största dele av tvåvåigshus i trä. Köpmäes hadelsgårdar låg krig stades huvudgata, Storgata, med butiker i bottevåige och bostad i de övre våige. Ie på gårdara fas uthus och stall. Köpmashuse var timrade, paelade och hade bruta tak. Stehuse i stade var ite måga. De fattiga bodde i små stugor i stades utkater. 0 Sörmladsgårde i kvarteret Boke är ett av stades bevarade hus frå tide. Byggade är trolige uppförd krig sekelskiftet 00 me har byggts om och till uder 0- och 0-talet. Sörmladsgårde. Bildummer lp000 Ibid, s.. Ibid. Ibid., s.. Gelotte, 0, s.,. Ibid, s Nordström, m fl,, s..

19 De två s k krigelstugora är ågra av stades få bevarade exempel på Södertäljes äldre ekla arbetar- och hatverkarbebyggelse. Krigelstugora. Bildummer lp Järväg och idustriutvecklig Omkrig 00-talets mitt började Södertälje utvecklas till e moder stad. Kurortes irättade, järväges dragig till Södertälje och de begyade idustriverksamhete kom att få stor betydelse för stades utvecklig. Befolkige ökade sabbt efter 00-talets mitt och 0 hade de fördubblats till 00 ivåare. I slutet av 0-talet började ma bygga västra stambaa förbi Södertälje. Järväge, som ivigdes 0, drogs till Saltskog söder om stade. E bibaa drogs fram till Södertälje Cetral. Med ytterligare e kommuikatiosled fick stade äu bättre förutsättigar för idustriell expasio. Nu förvadlades hatverksstade till e idustristad, me äve badirättige kom att dra fördel av de förbättrade kommuikatioera med huvudstade. Ekebergs vagsfabrik, som kom att få e avgörade betydelse för Södertälje, hade startats reda. Nu byggdes ya och större fabriksbyggader orr om kyrka vid Storgatas västra sida. köptes företaget upp av AB Atlas i Stockholm (i dag Atlas Copco), som var det första specialföretaget för järvägsmateriel i Sverige. Familje Ekeberg kom att bli stades främsta bakirer och de deltog i fiasierige av stades övriga idustriföretag. 0 Gelotte, 0, s.. Bergdahl-Nörby, m fl,, s. 0. Statioshuset i Saltskog ritades av järvägsarkitekte Adolf Wilhelm Edelsvärd, rivet. Gelotte,, s.. Gelotte, 0, s.. Gelotte,, s.. Nordström, m fl,, s.

20 0 startade e petrokemisk fabrik vid Framäs i söder och e tädstickfabrik öster om stade. I börja av 0-talet uppfördes ett bryggeri i Mälarhame som försåg Södertäljebora med öl, svagdricka och sockerdricka. E stabil efterfråga på bryggeriets produkter gjorde företaget till ett av de mest lösamma i stade. Åre 0- ökade idustris omsättig kraftigt och mella 0 och ökade befolkige frå till 0 persoer, vilket iebar e fördubblig på femto år. 0 Företaget Atlas hade alagt ett gasverk iom bolagets område. teckade Atlas ett -årigt kotrakt med stade som iebar leveras av gas till gatubelysige och Södertälje blev därmed e moder stad med gasljus. fattade fullmäktige beslut om stesättig av Järagata, Storgata samt delar av Saltsjötorget och Stora torget. Stesättige geomfördes med tuktad gatste, till trottoarera avädes hugge katste av grait. Kojukture svägde med e botteoterig. Äve Atlas drabbades och företaget lades er. hade dock Kugl. Maj:t beviljat Södertälje stapelfrihet i tio år mot att stade höll tullverket med lokaler. Saltsjötorgshame muddrades så att större fartyg skulle kua komma i. Uder 0-talet fortsatte upprustige av kajera vid Mare och Mälare. Södertälje återfick si ställig som sjöstad. Idustri och badorte präglar stade Efterfråga på bostäder och lokaler för hadel och idustri ökade. Stade, som stort sett behållit sitt utseede seda 00-talet, geomgick e sabb förädrig och utvidgades. Fabrikör Ekeberg hade uppfört arbetarbostäder i sambad med att de ya fabrike byggdes. Dessa räckte dock ite till uder 0-talets stora iflyttig och det uppstod e stor bostadsbrist. Äve sommargästera efterfrågade bostäder och rum och uder 0-talet växte y bebyggelse upp utaför cetrum, bl a på Oxbacke. Välbeställda stockholmare uppförde sommarvillor söder om badastalte. Villa Bellevue är e bevarad badortsvilla frå, uppförd i italiesk yreässas. fastställdes e y byggadsordig med högre ställda krav ä tidigare. Miimibredde för gator fastställdes till 0 fot, och det skulle fias räste och helst trottoar. Huse fick ite lägre täckas med äver, torv eller spå uta edast med tegel, skiffer, asfalt eller plåt. Väderkvarar och badstugor fick ite förekomma iom stade. 0 Byggadsstadga krävde att städera skulle upprätta e stadspla. Ibid, s. 0-. Ibid, s.. 0 Gelotte, s. Nordström, m fl,, s.. Ibid, s.. Ibid, s. -. Ibid, s.. Gelotte, 0, s.. Gelotte, s.. Nordström, m fl,, s. -. Ibid, s -. Ibid, s.. 0 Ibid, s.. Gelotte, 0, s..

21 E y stadspla för Södertälje utfördes av arkitekte Per Georg Sudius och fastställdes 0. Stade fick också e byggadsämd. Stades första flerfamiljshus i ste uppfördes på Järagata av Ekeberg. Tidigare hade dea typ av bebyggelse ite förekommit i Södertälje. Stades första flerfamiljshus i ste. Järagata. Bildummer lp000 Samtidigt med järväge, 0, ivigdes äve ett statioshus vid Södertälje cetral. Statioshuset ritades, liksom måga adra i ladet, av arkitekte Adolf Wilhelm Edelsvärd vid States Järvägars kotor. Statioshuse fick därför e stadardiserad plalösig med geomgåede väthall i mittepartiets bottevåig och expeditioslokaler i sidopartiera. Måga statioshus hade likartad utformig och Södertälje cetral har paralleller i Skåe. I kvarteret Skytte fis ett av stades äldsta flerfamiljshus i trä. Byggade är uppförd i två våigar i tidstypisk paelarkitektur, det vill säga omväxlade liggade och ståede pael, samt lövsågerier krig föster och vid takfot. Äve i kvarteret Vattumae fis e byggad av likartad utformig. Ibid, s. -. Ibid, s.. Ibid, s.. Gelotte, 0, s..

22 Gamla järvägsstatioe, byggd 0. Bildummer lp000 Hus i kvarteret Skytte (Saltsjögata ) frå. Bildummer lp0000

23 Torekällskola i kvarteret Saturus är stades första folkskola. De äldsta delara är frå. Torekällskola. Bildummer lp Nya företag etableras Frå till rådde lågkojuktur och ärigslivet utvecklades lågsamt. När Atlas lagts er fas det ite lägre ågo storidustri i stade. Stade förvadlades åter till e hatverks- och småidustristad. hade det fuits över 00 idustriarbetare, edast hälfte. På grud av det miskade skatteuderlaget tvigades stadsfullmäktige att lägga fråga om framdragade av vatteledigar på is. Stade satsade på turistverksamhete, Södertälje som badort och ett hotellprojekt. Periode -0 iebar bättre kojukturer och flera ya företagsetablerigar. Sveska jutevävsfabrike var e av de största, där måga av de aställda var kvior. 0 var Sveska Jute stades ledade idustriföretag. Äve tädsticksfabrike var e kvioidustri.. Stades hamikomster ökade. Stapelfrihete, det vill säga rätt till hadel och sjöfart med utladet, gjorde stade till sjöstad på allvar med fuktiosduglig export- och importham. Scaia Vabis har si bakgrud i Vagfabriksaktiebolaget i Södertelje (Vabis) som startade. Företaget producerade järvägsvagar och järvägsmateriel. Södertälje Verkstäder, startat, tillverkade samma typ av produkter. startade Sveska Cetrifugaktiebolaget e tillverkig av separatorer. Alla ya arbetstillfälle medförde e stor iflyttig till stade, år 00 fas 00 ievåare. 0 De saitära förhål- Nordström, m fl,, s.. Nordström, m fl, s.. Ibid, s. Ibid. 0 Gelotte, s..