Det hållbara friluftslivet Tankesmedja för friluftsliv 2019

Transkript

1 Det hållbara friluftslivet Tankesmedja för friluftsliv 2019 Sammanfattning av wrkshp Vägledningen m rientering ch andra friluftsarrangemang Arrangör: Naturvårdsverket i samarbete med Lantbrukarnas riksförbund, Svenska Orienteringsförbundet ch Länsstyrelsen i Skånes län Naturvårdsverket ser över Allmänna råd 96:4, Orientering ch andra friluftsarrangemang. De allmänna råden ger vägledning kring hur lika friluftsarrangemang kan ta hänsyn till natur ch miljö, markägare ch andra friluftslivsutövare för att skapa möjlighet för samexistens mellan lika intressen. I arbetet med vägledningen behöver Naturvårdsverket veta mer m vilka prblem ch möjligheter de sm berörs av frågan upplever. Här presenteras resultat från wrkshppens gruppdiskussin ch svar på deltagarnas frågr till arrangörerna av wrkshppen. Arrangörerna representerade tre lika perspektiv: Myndighet (Länsstyrelsen i Skånes län), markägare (Lantbrukarnas Riksförbund), samt ideella föreningar ch rganisatiner (Svenska Orienteringsförbundet). Gruppdiskussin Fem grupper diskuterade fem givna frågr. Här kan du läsa sammanfattningar av diskussinerna. Fråga 1. Länsstyrelsen har en rll att på reginal nivå både ansvara för en gd miljö- ch naturvård ch samtidigt arbeta för att på reginal nivå ansvara för att Regeringens friluftsmål ska få genmslag. Vad kan länsstyrelsen göra för att gynna friluftslivet ch samtidigt se till att tillräcklig hänsyn tas till naturen? Vi behöver sprida ut ss så att friluftslivet får plats. Sprid ut ch znera! Värna allemansrätten! Klätterklubb ville se mark ch natur sm tillgänglig för alla. Såg inte friluftslivet sm störande, markägaren egna åtgärder sm att avverka skg har däremt stra knsekvenser. Diskussin kring påverkan kntra markägarens rätt att bruka marken landade i att man behöver jämföra lika påverkan krtvarigt kntra bestående skada, markägarens bruk ch inkmst kntra annan. Bra relatiner med markägaren är viktigt. Ändra allmänna råden i grunden. Inte bara revidera text. Definiera friluftsliv, arrangemang, str respektive litet etcetera. Ändra länsstyrelsens kultur, bättre förståelse. Handläggaren behöver känna till hur ett evenemang går till, hur det verkligen fungerar. Ta in kunskap eller bjud in branschen. Representant från Länsstyrelsen i Skånes län, berättar att man i Skåne haft träffar med Skånes rienteringsförbund, då de berättat hur man jbbar kring en tävling, från kartr till genmförandet. Orienteringen ckså visat hur de följt upp slitage ch skadr, flera år efter, visat hur marken läkt ch återhämtat sig. Skåne har en egen TVL med utökad vårdatumperiden framfördes önskemål m att länsstyrelsen återkallar den. Representant från Länsstyrelsen i Skånes län var införstådd med diskussinerna, ch menade att det handlar m att få in samråd ch bedömning, inget abslut stpp vid visst datum. Även Allmänna råd 1996 uppmanar till försiktighet i anslutning till vårdatumperiden. Önskemål m att länsstyrelsen har en mer stödjande funktin. Enkla kntaktvägar, lätt att hitta rätt kanal in. Kmpetens inklusive sciala kmpetensen är viktigt. Nära samarbete med friluftslivssamrdnaren behövs. Sitter man på samma avdelning? Helena svarar för Skåne: Här tillhör vi lika enheter men sitter på samma våningsplan. Prövningen deltar vid reginal tankesmedja ch dylika träffar friluftslivssamrdnaren anrdnar. Viktigt att även infrmera m myndighetsdelen så att arrangören inte får prblem i efterhand. Friluftslivssamrdnaren ch naturprövningen har lika rller ch uppdrag men viktigt att förstå varandras perspektiv. Skulle man kunna införa någn frm av diplmering, någn licens, sm sedan gör att man behandlas enkelt vid prövning? Eller kanske slipper samråd?

2 Vägledningsaktiviteter sm Naturvårdsverket arrangerar. Ge länsstyrelserna stöd i avvägningen mellan friluftsliv ch bilgisk mångfald. Fråga 2. Vid vilka arrangemang behövs kntakt med Länsstyrelsen? I relatin till nedanstående: Knsekvenser för djur, natur ch markslitage. De lika förutsättningar sm finns i landet? Den hänsyn man kan ta ch de anpassningar av arrangemang man kan göra Kntakt behövs då arrangemanget berör skyddade mråden såsm naturreservat, natinalparker, Natura 2000, bitpskydd med mera. - Då kan det behövas tillstånd/dispens - Prblem att det fta är förbud mt snitsel/skärm m.m. - För strikta bestämmelser i många naturreservat Kntakt viktig då det behövs - Då det riskerar att bli skadr Kntakt behövs inte för små arrangemang men kan vara viktigt för stra arrangemang. Vad är ett strt arrangemang? - Berr på mrådets karaktär (vildmarksmråde, närmråde, friluftsmråde, känslig natur eller inte ch så vidare.) - Typ av arrangemang (stra skillnader berende på vad ch hur det arrangeras) - Vilka anpassningar sm kan göras i utfrmningen av arrangemanget Vårdatumstppet diskuterades. Synpunkter: - Är det verkligen relevant? - Hur str är skadan egentligen, ch på vad? - Påverkan på viltet?! - Skgsbrukets påverkan är mycket större, i jämförelse är påverkan från arrangemang mycket liten. - Arrangemang kan påverka djurens barnkammare skulle aldrig genmföra ngt arrangemang på mina marker under våren. Viktigt med tidig planering ch preliminära samråd för att få indikatiner m samråd behövs ch vilka de viktiga faktrerna i så fall är. Det får inte bli för svårt ch krångligt att arrangera då blir det inga arrangemang. Orienteringen regleras för hårt. Mer studier m markslitage behövs (före efter), inte minst för MTB ch löpning. Hur strt är slitaget egentligen? Samråd/överenskmmelse mellan arrangör ch länsstyrelsen viktigt för förtrendet parterna emellan. Viktigt med samråd vid framtagande av ny karta, då kan länsstyrelsen skicka med inf m hänsyn ch känsliga mråden. Viktigt med knsekvens i tillämpningen inm ch mellan länsstyrelserna. Nu tillämpas reglerna lika i lika län/delar av landet. Ju tydligare riktlinjer, dest mindre behv av samråd. Man kan i nrra Sverige behöva ta hänsyn till renskötseln Har Länsstyrelsen kapacitet att hantera alla samråd? Fråga 3. Om en arrangör ska kunna ta tillräcklig hänsyn vid genmförande av ett arrangemang behöver de få kunskap m var det finns hänsynskrävande miljöer ch arter. Hur funkar det idag ch kan man utveckla/förbättra detta? Hur funkar det idag?

3 Svårt för kmmunen när ansvaret ligger på att infrmera m ex hänsynskrävande miljöer, missar handläggaren att infrmera leder det till att skulden läggs på handläggaren. Samlade prtaler sm finns idag: - Skyddad natur - Skgens pärlr Funkar bra idag. Länsstyrelsen har bra infrmatinen på nätet ch ger bra dispensbeslut (naturreservat). Saknas samlad infrmatin sm är uppdaterad ch relevant. Länsstyrelsen ch Skgsstyrelsen har kartinfrmatin men den används främst av kmmuner ch andra myndigheter. Den är inte lika tillgängligt för verksamhetsutövare/allmänheten. Viktigt att göra det förståeligt för dem sm ska använda dessa, genm att förklara på ett ppulärvetenskapligt sätt. Det saknas detaljerad infrmatin m specifika platser, exempelvis arter ch var exakt de finns. Idag finns länskartan, sm är en frm av publik GIS, där presenteras kultur, natur. Klätterförbundet har en databas (access) sm kntinuerligt uppdateras med infrmatin m förhållningsregler på en viss plats. Prblem att Artprtalen börjat ta betalt för data många kmmuner sm använder sig av det. På Skgsstyrelsen finns bra infrmatin, men andra arter är svåra att hitta infrmatin m. Svårt att hitta infrmatin. Den infrmatin sm finns är svår förståelig. Hur kan man utveckla/förbättra? Tillgängliggöra infrmatin till målgruppen allmänhet ch verksamhetsutövare. Här är exempel från idrtten sm skulle kunna utvidgas ch anpassas: Sedan har idrtten denna vägledning: Kanske någt sm Naturvårdsverket ch Länsstyrelsen skulle kunna ta fram, med hjälp utav Svenskt Friluftsliv. Viktigt att inkludera andra verksamheter i Allmänna råd 96:4 Viktigt att definiera begreppen friluftsliv ch arrangemang. Samla på webben: länkar, kntaktuppgifter till vem man ska kntakta. Skulle vara bra med GIS-skikt sm lyfter lika hänsynskrävande miljöer. Infrmatin finns men ingen rkar läsa göra kartr med lika skikt med lika värden, exempelvis så sm planhandläggare gör. Myndighetsgemensam infrmatin sm är lättillgänglig för andra än myndigheterna själva. Viktigt med kntakt med länsstyrelserna ch markägare. Viktigt med kntinuitet bland ledarna kunskap sm går förlrad när persnalen byts ut viktigt att hitta sätt ch hantera det. Plattfrm för dialg på lika nivåer. Gemensam prtal för frågrna Kmmunerna är jätteviktiga: - Kunnig persnal så sm kmmuneklger. - Bra att blla med - Skgsbruksplan sm är värdefull Viktigt med självrannsakan inm rganisatinen - Krävs kraftiga utbildningsinsatser för att nå de lkala kretsarna - Viktigt med kunskap hs de lkala kretsarna Undvika att uppfinna infrmatin m Allmänna råd/ per län, bättre att Naturvårdsverket förmedlar infrmatin. Ovärderligt med persnlig kntakt på länsstyrelserna kanske kan friluftslivssamrdnarna fylla den funktinen. Fråga 4. Vad är viktigast att tänka på vid genmförande av arrangemang för att minska risken för knflikt med andra intressen (naturvårdsintressen, andra friluftslivsutövare)?

4 Dialg ch kmmunikatin med markägare ch utövare. - Kntakter med andra intressenter, kmmuner ch landsting. - Nyttjanderättsavtal mt markägare - Skriftliga överenskmmelser. Öppenhet ch transparens. Planera i gd tid. Hänsyn till andra aktiviteter. - Förståelse för andra aktiviteter. - Znering. Rätt persn sm för dialg. - Scial kmpetens viktigt. - Gtt bemötande. - Att inte låsa fast sig för lösningar på arrangemanget innan samråd. Checklistr för samråd, dialg ch samverkan. Kmmunala samrådsfrum. Digital plattfrm. Bjuda ut handläggare till arrangemangen för högre kmpetens. - Ökad kunskap hs handläggare. Digital plattfrm för kmmunikatin ch infrmatin - Lättillgänglig infrmatin. Allmänna råd sm är allmängiltiga men med tydliga råd för specifika grupper. Fråga 5. Naturen är en viktig arena för friluftsarrangemang, ch det finns alltid en markägare att ta hänsyn till. Vilka krav är rimliga att ställa på arrangören i relatin till markägar- ch jaktintressen? Infrmera ch invlvera markägare ch eventuell den sm har jaktarrendet i gd till. Respektera de åsikter sm inkmmer ch justera för det. Framförhållning ch dialg med markägaren. Markägare får inte bli överkörda av tävlingsarrangören. Diskutera frizner med mera. Markägaren måste känna delaktighet tidigt. Vi måste höja förståelsen för allemansrätten. Det vre bra med handledning i hur man ska prata med en markägare, ska man ringa eller vem i bygden är talespersn. Orientering springer på allemansrätten, men för parkering ch arenan måste man ha tillstånd av markägaren. Terrängkörningslagen, parkering måste ha tillstånd av Länsstyrelsen ch inte enbart markägaren. Störst prblem med det rganiserade friluftslivet. Svår gränsdragning med anledning av digitaliseringen. Events på Facebk, Strava med mera. Det rganiserade friluftslivet måste steppa upp sitt ansvar gentemt markägaren. Dialg, respekt, samverkan. De allmänna råden brde strykas helt ch arbetet med nya allmänna råd brde utgå från nll. Onödigt att diskutera frmuleringar i de gamla. Uppmärksamma prblemet med svinpest i de nya allmänna råden. Inte skräpa ner eller förstöra. Vid skadr är arrangören ersättningsskyldig. Vid arrangemang alltid markägarens ch jakträttsinnehavarens tillstånd. Ska verkligen frågan ligga på arrangören, ej högre upp? Sverige marknadsför sin allemansrätt högt ch brett men det är alltid arrangören sm ska ta ansvaret. Kntakt ch kmmunikatin. Vi ska kmma ihåg att gegrafin ser lika ut (åker, skg) i vårt avlånga land ch att markägarperspektivet ser lika ut, allt från många små markägare där marrndering inte skett till ett fåtal stra ägare (gdsen i Skåne till exempel). I Skåne är jaktarrenden dyrt ch jakten därmed en gd inkmstkälla varvid arrangemang fta (alltid) nekas av markägaren. Respekt, ansvar, dialg.

5 Vid vissa kmmersiella aktiviteter bör markägaren få del av vinsten på arrangemanget. Berr på vilken typ av arrangör det är, det är skillnad på Orienteringsförbundet ch Skistar till exempel. Upprätta nyttjanderättsavtal vid behv. Hur bevisa i efterhand att markägare ch arrangör hållit samråd ch att man varit överens? Hur bevisa vad sm överenskmmits m skriftligt avtal inte finns? Frågr till arrangörerna av wrkshpppen Arrangörerna representerade tre lika perspektiv: Myndighet (Länsstyrelsen i Skånes län), markägare (Lantbrukarnas Riksförbund), samt ideella föreningar ch rganisatiner (Svenska Orienteringsförbundet). Syftet med frågestunden var att visa på hur lika perspektiv ser på dagens AR 96:4. 1. Svenska Orienteringsförbundet, ni sm har använt ch levt med nuvarande allmänna råd i över 20 år, vad har de betytt för er, alltså vad är styrkrna respektive svagheterna ch finns det någt sm ni tycker är irrelevant? Svensk Orientering arrangerar ca 600 tävlingar per år sm berörs av allmänna råden. De allra flesta av dem är små arrangemang med deltagare. De kan arrangeras tack vare allemansrätten m man visar hänsyn ch varsamhet mt naturen, markägaren ch andra intressenter. Allmänna råden är rekmmendatiner för att säkerställa att den hänsyn ch varsamhet sm behövs tas ch att försiktighetsprincipen i miljöbalken tillgdses. Svenska Orienteringsförbundet (SOFT) har sedan lång tid arbetat med att anpassa rienteringssprten till naturens villkr genm utfrmning av arrangemang. Träningar ch tävlingar har anpassats för att minska störningar för markägare, jägare, andra friluftsutövare, närbende ch djurliv ch för att minska påverkan på mark ch vegetatin. SOFT:s frivilliga överenskmmelser med berörda parter har byggts in i Naturvårdsverkets Allmänna råd med bland annat vårdatumstpp, anvisningar när särskild hänsyn behöver tas ch vilka samråd sm krävs. En plicy för rientering ch allemansrätten har tagits fram sm består av tre delar: 1 Orienteringsrörelsens förhållningssätt till markåtkmsten ch allemansrätten. 2 Arrangörens ansvar. 3 Orienterarens ansvar. Checklistr har ställts samman sm stöd för föreningens arbete med natur ch miljöfrågr. Här finns bland andra: Viltvänlig banläggning ch Naturhänsyn ch för samråd. För alla tävlingar utses en tävlingskntrllant ch bankntrllant. Svagheter, vad kan bli bättre? Allmänna råden ger inte utrymme för lkalt anpassade överenskmmelser sm utgår från lkala förutsättningar. Otydlighet vad sm gäller för strleken på ett arrangemang. Ingen nyansering. Litet/större. Det gör att alla arrangemang sm inte är litet klassas sm strt. Okunskap m hur ett rienteringsarrangemang arrangeras ch planeras ch dess ringa påverkan på naturen ch viltet leder till nödig byråkrati. Olika begrepp sm infrmatin, samverkan, samråd ch gdkännande förekmmer. Det bör förtydligas vad sm avses. Ingen kppling till miljöbalken. Svårt att vara knkret vid infrmatin m banläggning ch strleken på ett arrangemang. Banläggning tar lång tid ch är en prcess sm pågår under lång tid. När en ny generatin markägare, jägare, rienterare ch handläggare vid myndigheterna tar över är det viktigt att rienteringens gda relatiner säkerställs.

6 2. Länsstyrelsen i Skånes län, ni har ju ckså använt de allmänna råden i över 20 år, men sen dess har ju dels miljöbalken, men även regeringens mål för friluftsplitiken tillkmmit, vad innebär det nu när vi ska se över de allmänna råden? Det innebär mycket! Råden idag skapar förvirring eftersm de inte kpplar till gällande lagstiftning Ett allmänt råd ska ju vägleda för hur man ska tlka lagar ch föreskrifter. Och de allmänna råden för rienteringar ch friluftsarrangemang vi har idag baseras på naturvårdslagen, inte miljöbalken. Råden saknar därför viktiga bitar sm tydliggjrts ch förstärkts i balken. Jag tänker då på de allmänna hänsynsreglera i andra kapitlet sm är grundläggande för hela miljöbalken: - Bevisbördan att det är arrangören eller verksamhetsutövaren sm ska visa ch utreda, inte myndigheten. - Kunskapskravet man utövaren måste själv ha tillräcklig kunskap ch kll så att man inte stör eller förstör - Försiktighetsprincipen redan risk för skada måste beaktas, det behöver inte vara fullbrdat faktum eller vetenskapligt bevisat för att man ska behöva vidta åtgärder eller begränsa sig. Utöver dessa finns det ytterligare tre: lkaliseringsprincipen, utbytesregeln för kemikalier, hushållning med energi ch resurser, ch över alla vilar skälighetsprincipen. De nya råden behöver således ha en annan ingång. Allmänna råd är viktiga för tlkningen ch underlättar för sökande att förutse vilket beslut man kmmer att få från myndigheten, men råden är ingen lag, ingen abslut föreskrift! Det måsta man ha i åtanke. Och det är så vi använder råden redan idag Det finns ingen tydlig gräns för vad sm kräver samråd, inget exakt datum när man alltid ch överallt kmmer få ett avslag De nya råden kmmer inte heller kunna ge några riktvärden ch mätbara halter att förhålla sig till så sm vi har för industribuller, ventilatin i sklr, förreningar i mark. Hur många misslyckade häckningar/km2 ska man tåla? Miljöbalken innehåller flexibilitet, men ckså ett strt eget ansvar. Det är upp till var ch en att visa att man inte stör ch förstör Så åter igen - bevisbörda, kunskap ch försiktighet! Och friluftslivmålen då. J men såklart, friluftslivet har alltid funnits med i våra bedömningar, det har vi alltid beaktat Vi ska inte sätta hårdare begränsningar ch krav än vad sm behövs för att uppnå miljöbalkens syfte. Skälighetsavvägning ingår ckså i andra kapitlet miljöbalken. Vi väger in friluftslivsmålen så länge de inte står i strid med lagen. Med de nya råden hppas jag att rller ch ansvar blir tydliga så att de anpassas efter miljöbalken sm vi ju faktiskt haft nu i 20 år! Äntligen! För att råden ska bli riktigt bra så behöver de belysa lika aspekter sm berörs när vi pratar evenemang i naturen. Friluftslivet ja, såklart jätteviktigt, men bilgisk mångfald ch markägarperspektivet måste beaktas! Även friluftsliv kntra friluftsliv. Råden ska underlätta ch vägleda, vi vill ju både ha kakan ch äta den, sådär lite försiktigt 3. Vad är Lantbrukarnas Riksförbunds syn på de nu gällande allmänna råden? De allmänna råden är inte tillämpbara på hur det rörliga friluftslivet ser ut idag, de allmänna råden måste följa utvecklingen av friluftslivet. LRF ser inte syfte i att kncentratinen ska ligga på rientering utan snarare ta sikte på det nytillkmna friluftslivet, gälla andra arrangemang ch idrtter. Allmänna råden ska inte vara statiska utan kunna anpassas till hur friluftslivet spås utvecklas. De allmänna råden riktar in sig på rientering. Orientering är en sprt sm har en lång traditin ch erfarenhet av arrangemang. Etablerat tillvägagångsätt med dialg med markägare, checklistr sv. Orientering sm frm med många utövare sm springer på en ganska kncentrerad yta hamnar ju ganska snabbt i znen för dialg/avtal med markägaren så därför är det naturligt att det finns allmänna råd för dem. Råden måste dck spänna över fler aktiviteter Allmänna råd tar sikte på friluftsliv i "rganiserad frm". En svårare fråga att bemästra är vad sm kan anses vara rganiserad frm idag (digitala plattfrmer; Facebk, Strava m.fl). Begreppen kmmersiell verksamhet, rganiserad respektive rganiserad verksamhet.

7 4. Länsstyrelsen i Skånes län, vilka utmaningar ser ni finns med genm förande av friluftsarrangemang generellt ch särskilt under vårdatumperiden? Den stra utmaningen för ss i de mer tätbebyggda delarna av landet är knkurrensen m naturen, det börjar bli trångt Skånes beflkning växer men inte Skånes yta. Plus att vi har besökare utifrån. Och vill ha ju besökare, ännu fler besökare Och vi vill att fler ska kmma ut i naturen, att friluftslivet ska öka. Och samtidigt har vi ett växt- ch djurliv sm vi måste värna. Vi behöver betänka att vi människr är gäster i deras hem. Vårdatumperiden är ju extra knfliktfylld. Den känsligaste periden för djuren under häckning ch föryngring sammanfaller med den tid många av ss verkligen vill kmma ut i naturen ch njuta av vårsl, den skira grönskan ch fågelkvitter. Hur man ska lösa denna knflikt har jag inte rakt svar på. Kanske vi får några klka inspel idag 5. Lantbrukarnas Riksförbund när det gäller friluftsarrangemang, kan ni ge några exempel på vad sm är särskilt viktigt att tänka på ur ett markägarperspektiv? Allemansrätten handlar ju m att inte störa, inte förstöra. Redan vid risk för att hamna utanför allemansrätten behöver dialg med markägaren inledas. Dialgen med markägare bör ske i gd tid, invlvera ch infrmera. Ta hänsyn till de synpunkter sm inkmmer. Respektera att markägaren har rätt att säga nej till en aktivitet sm går utanför allemansrätten ch då är den aktiviteten inte tillåten på den marken. Vilthanteringen. Arrangören måste få klarhet i huruvida jakt förekmmer ch ta hänsyn till den. Eventuellt kntakta arrendatrn, jakten kan vara utarrenderad. Visa respekt för den pågående markanvändningen, utgör arbetsplats ch inkmstkälla för många. Tänk på att arrangemanget inte får medföra att hemfridsznen beträds, tmtmarken, men även gårdsplan ch arbetsmrådet runt eknmibyggnader inte beträds eller passeras. Upprätta nyttjanderättsavtal vid behv (reglerar mfattning ch ersättning). Parkering, städning ch så vidare. 6. Svenska Orienteringsförbundet, sm arrangör samråder man med berörd länsstyrelse vid tävlingar ch större arrangemang. Vilka är era erfarenheter av detta ch vilka tips har ni till andra arrangörer? I många distrikt fungerar det bra. Mycket stra arrangemang planeras 3 4 år i förväg ch samråd inleds tidigt. Mindre tävlingar planeras av distrikten sm samrdnar infrmatin m nästa års tävlingar till länsstyrelsen sm kan ge ett utlåtande m särskilt samråd behövs på någn tävling. Arrangörsföreningen ansvarar för samråd med markägare, jakträttsinnehavare, kmmunen, naturvårdsintressen ch eventuella samråd enligt miljöbalken. SOFT upplever dck en r över hanteringen av de Allmänna råden vid myndigheter Olika tlkningar vid länsstyrelserna, ftast en striktare tlkning. Olika vägledningar vid respektive länsstyrelse. - Kstnader för dispenser, framförallt skyltförbud. - Svårtlkade lagar ch vägledningar. - Olika intressenters/myndigheters kunskap m dagens rientering ch planering av ett arrangemang är i många fall bristfällig. Onödiga samråd enligt 12:6 Vad menas med väsentligt ändra naturmiljön. Kan ett rienteringsarrangemang med cirka 600 deltagare väsentligt ändra naturmiljön. 600 löpare endast ca 1/3-del ute samtidigt på lika banr. En tillfällig påverkan där banrna används en enda gång. 12:6 är skriven för aktiviteter sm ger betydande fysiska ingrepp/skadr i naturen av bestående karaktär. - Större schaktningar ch dräneringar - ledningsgatr Skyddsdikning - Telemaster 7. Svenska Orienteringsförbundet, vad är viktigt att vi tar med ss in i arbetet med översynen av Allmänna råd?

8 1) Nya Allmänna råd ska uppmuntra ch underlätta ett aktivt friluftsliv så länge sm det sker på ett hållbart sätt ch värnar m naturen. 2) Nya Allmänna Råd bör vara allmängiltiga för friluftslivet ch enkla ch tydliga för alla delar i prcessen. Fkus bör ligga på vilken grad av påverkan aktuell aktivitet ger upphv till. 3) Enkel ch tydlig hantering/vägledning/styrning för alla nivåer i prcessen (arrangör/markägare/jakträttsinnehavare förbund/naturvårdsverket/länsstyrelse). 4) Allemansrätten har avgörande betydelse för ett fritt friluftsliv ch för turism. Allemansrätten är en unik grundlagsförankrad ch på sedvanerätt grundad tillgång för var ch en till naturen. Allemansrätten ska värnas ch vårdas. 5) Regeringen har gett ett uppdrag till myndigheter att värna ch arbeta för ett aktivt friluftsliv ch att bidra med förenklingar för att få ut så många människr sm möjligt i naturen. Naturvårdsverket ch andra myndigheter har uppdraget att hjälpa till att hitta lösningar att så blir fallet. 6) SOFT efterlyser en neutral vägledning utan att peka ut en specifik aktivitet typ rientering. Annars finns det risk för att vägledningen snabbt kan bli inaktuell då nya aktiviteter tillkmmer ch andra försvinner. Fkus bör ligga på m aktuell aktivitet ger upphv till skada eller inte. 7) Allmänna råden ch miljöbalken ska hänga ihp. 8) Införa skrivningar m hur egenkntrllen ska genmföras. 8. Lantbrukarnas Riksförbund, vad är viktigt att vi tar med ss in i arbetet med översynen av Allmänna råd? - Ska vara frmbara i ch med att friluftslivet har ändrat karaktär ch utvecklas hela tiden. De AR ska gälla nuvarande ch kmmande friluftsarrangemang. Ej statiskt. - Förtydliga när AR är applicerbara ch gör de enkla. Gör det tydligt att de gäller alla rganisatiner sm riskerar att hamna utanför allemansrätten. - Framhäv att naturen är arenan sm ägs av någn. Att var ch en har ett ansvar, allemansskyldighet. Så snart man trr sig hamna utanför allemansrätten kntakta markägaren. Vi måste värna m rättigheten för att den ska kunna leva vidare i takt med att friluftslivet förändras. 9. Länsstyrelsen i Skånes län, vad är viktigt att vi tar med ss in i arbetet med översynen av Allmänna råd? 1) Tydlighet i juridiken! Kppling till miljöbalken ch allmänna hänsynsreglerna! Bevisbörda, kunskap, försiktighet. Och även Allmänna råden för 12:6 2) b. Behandla alla frmer av friluftsevenemang, dagens råd har strt fkus på rientering. Nya råden behöver anpassa efter även andra evenemang ch aktiviteter. Vi ser en kraftig ökat tryck från MTB ch terränglpp. 3) c. Skapa förståelse för lika intressen, markägare, växt- ch djurliv, friluftsliv. Kntakt: Sanja Kuruzvic, Naturvårdsverket, sanja.kuruzvic@naturvardsverket.se