Public serviceredovisningen. Public service-redovisningen

Transkript

1 Public erviceredoviningen 2018 Public ervice-redoviningen

2 2 Kapitel 1. Inledning 1.1 Vd har ordet UR i ett föränderligt medielandkap Året public ervice-redovining...5 Kapitel 2. Det här vill UR 2.1 Oberoende Värde Genomlag...6 Kapitel 3. Detta har UR bidragit med 3.1 Värde för amhället och individen Mångfald och pegling Användbarhet Tillgänglighet Slutater...11 Kapitel 4. Kvalitet och utveckling 4.1 Uppdrag och kvalitet UR-metoden Externa produktionbolag Publicitikt anvar Samverkan och återkoppling Utveckling och utbildning Prier och utmärkeler Svenka pråket Grankningärenden Nya tjänter Sändningkvalitet Teknik utveckling...16 Kapitel 5. Här finn UR 5.1 Radio Tv Text-tv UR på nätet UR och ociala medier Utlåning i digitala nätverk Kärnverkamhet och kompletterande verkamhet...20 Kapitel 6. Bredden i utbudet 6.1 Utbildningområden Barn och unga Utbildningprogram och folkbildande program Ämneområden Utbud i tiden...26 Kapitel 7. Särkilda uppdrag och målgrupper 7.1 Jämtälldhet, mångfald och pegling Definition och mål Mångfald och pegling i programproduktion Att mäta mångfald Nyheter och amhällbevakning Kultur Barn och unga Barn Unga Nyheter och fakta Kulturella och kontnärliga uppleveler för barn och unga Nyproduktion och egenproduktion Utveckling av programverkamheten för äldre barn och unga Tillgänglighet för peroner med funktionnedättning...42 Public ervice-redoviningen 2018 Innehåll Textning Teckenpråktolkning Syntolkning God hörbarhet Upplät text Tillgänglighet för barn och unga med funktionnedättning Program för ärkilda målgrupper Dialog Ökad tillgänglighet via digitala plattformar Minoritetpråk Program på finka, amika, meänkieli, romani chib och venkt teckenpråk UR: utbud Minoritetpråk för barn och unga Program på jiddich Program på andra minoritetpråk Dialog Variation i produktionformer Det utökade utbildninguppdraget Fritt via internet Stärka utbudet för, med och om pråkliga minoriteter Folkbildningen organiationer Minka kunkapklyftorna i amhället Tillgängliga föreläningar Slutater Behov i tiden Valåret Medie- och informationkunnighet Ny i Sverige Nationella minoriteter Föräldrar...57 Kapitel 8. Användarna 8.1 Här finn användarna Lynande Tittande Synpunkter från användarna Synpunkter från lärarna Synpunkter från allmänheten Synpunkter från föräldrar Synpunkter från barn...62 Kapitel 9. Reuranvändning 9.1 Intäkter Kotnader Reurförbrukning per utbildningområde Produktivitet och kotnadeffektivitet Produktivitet Mått för lärandeeffekt Utveckling över tid Inveteringar Åtgärder för ökad produktivitet Koncernamarbeten Sidoverkamhet Kommeriella amarbeten...70 Kapitel 10. Planer inför framtiden 10 Planer inför framtiden...73 Kapitel 11. Bilagor 11.1 Kontakter Bilaga uppfyllele av krav i ändningtilltånd Bilaga uppfyllele av krav i anlagvillkor Minoritetpråk alla bolagen...77

3 1.1 Vd har ordet Att för förta gången knäcka läkoden, att inför provet i kolan äntligen förtå hur ett reonemang kan utveckla, att öva upp förmågan att kilja ant från falkt eller att på djupet ine hur de demokratika intitutionerna faktikt fungerar I över 40 år har UR med itt ärkilda utbildning- och folkbildninguppdrag bidragit till att öka kunkapen i vårt amhälle och på å ätt minka kunkapklyftorna. UR har gjort det genom att prida ett pedagogikt och lutfyllt lärandeutbud till åväl vuxna om barn. Förmedlandet av kunkap genom att gifta ihop journalitik och pedagogik är UR: primära uppdrag. Företaget nya viion pekar ut riktningen: Frihet genom kunkap för de många och de få. Det betyder konkret att ingen ka behöva tå utanför det demokratika amtalet för att man aknar kunkap. Kunkap är förutättningen för frihet friheten att jälv tyra över itt liv, friheten att välja och att välja bort, friheten att utveckla och växa. På ett övergripande plan innebär det att UR medverkar till att kapa förutättningar för ett fritt och demokratikt amhälle. Det faktum att användandet av UR: utbud på de digitala plattformarna kraftigt ökade under 2018 kommer därmed hela vårt demokratika amhälle till gagn. Det totala antalet treamingtarter på webben ökade under 2018 med 19 procent jämfört med föregående år. Totalt antal penderade timmar på UR Skola och UR Play ökade under amma period med cirka 17 procent. Med formuleringen för de många och de få undertryk vikten av att UR genom itt public ervice-uppdrag är att att producera utbud för alla åväl för de bredare målgrupperna om för de lite malare. UR ka beröra och pegla hela Sverige. För att nå dit kräv att UR: utbud är tillgängligt där användarna finn. Det är lika avgörande för må målgrupper med pecifika behov åom utbudet på nationella minoritetpråk, teckenpråk, de yntolkade programmen eller utbudet för exempelvi ärkolan och nyanlända om för törre målgrupper där användarna inte alltid aktivt öker det utbud om kan ge dem uppleveler om förändrar har präglat av ett kraftigt ökat foku på kärnverkamheten, det vill äga programutbudet. I förlängningen innebär det även ett tarkt foku på digitalieringen följder. UR måte, likt alla andra medieaktörer, möta användarna förändrade konumtionmönter. Genom att tillgodoe användarna behov och förväntningar och på å vi uppnå lärandeeffekt bidrar UR till ett amhälle om tår på en tabilare demokratik grund. En av året Novu-underökningar viar exempelvi att andelen ungdomar om känner till Orka plugga korta filmer där ungdomar tötta i att plugga martare amt bättre förtå kolan kunkapkrav är högre bland ungdomar i ocioekonomikt utatta områden. Ett konkret exempel på hur UR bidrar till att minka kunkapklyftorna i amhället. Ett annat exempel där UR: programutbud varar på användarna behov är programerierna om de nationella minoriteterna kultur och hitoria om producerat under året. En förtudie bland lärare i grundkolan amt dialog med de nationella minoritetgrupperna viade ett tort behov av att höja kunkapen om dea grupper. Programmen har producerat i nära dialog med berörda grupper för att kapa ett trovärdigt och relevant innehåll. Vidare har en mängd olika pråkprogram och program riktade till nyanlända producerat, likom radioprogram på moderna pråk. Dea program hör fortfarande till de met använda i UR: katalog, mycket tack vare den utveckling av åväl innehåll om form om ker kontinuerligt. Med anledning av rikdagvalet 2018 producerade UR även ett tort antal program där frågor om demokrati, röträtt, killnaden mellan fakta och propaganda och hur man analyerar, eller till och med genomkådar, ett budkap lyfte. Detta för åväl grundoch gymnaiekola om den organierade folkbildningen och de allra fleta med ett MIK-perpektiv (Medie- och informationkunnighet). Sammanfattningvi har UR under 2018 genom ett rikt, varierat och högkvalitativt programutbud bidragit till att kapa förutättningar för ett demokratikt, fritt och hållbart amhälle. Det börjar med förkolan och fortätter i det livlånga, lutfyllda lärandet. Inför 2019 tår nu UR bättre rutat än på länge. För att bidra till att löa olika amhällutmaningar. För att fortätta att förmedla kunkap och lärande å att varje männika ge bäta möjliga förutättningar att påverka itt liv. För att medverka till frihet genom kunkap för de många och de få. Men fört Välkommen till redoviningen av ett pännande 2018! Sofia Wadenjö Karén vd, Sverige Utbildningradio AB FOTO: Jann Lipka/UR Public ervice-redoviningen

4 FOTO: Tommy Janon/UR UR i ett föränderligt medielandkap Likom övriga många andra medieaktörer befinner ig UR i en förflyttning från broadcat till online för att följa användarna förändrade medievanor. Detta täller höga krav på att UR kan utveckla ett on demand-utbud om är tillgängligt när användarna önkar och på de apparater och plattformar om användarna föredrar. On-demandtjänter för tittande och lynande ökar kraftigt, framför allt bland barn och unga. Det blir därmed allt vårare framöver att nå unga, elever, lärare, föräldrar, nationella minoriteter och andra viktiga målgrupper enbart via broadcat vilket gör att de egna digitala plattformarna blir allt viktigare. För att ha fortatt legitimitet ho användarna är det redan nu, och än mer framöver, avgörande att tillgängliggöra programutbudet även online, på egna digitala plattformar men ibland även på andra. UR är ett mediebolag med ett ärkilt utbildninguppdrag där programutbudet använd i lärandeammanhang i klarummet under koldagen eller hemma vid kökbordet under läxläningen. UR har tidigt lyckat möta utbildningvärlden behov av att kunna använda innehåll vid den tidpunkt och på den plattform om användarna Public ervice-redoviningen 2018 behöver genom UR: digitala plattformar UR Skola, UR Play och UR Acce. UR er fortatt ett behov av att utveckla de egna plattformarna för att där kunna tillgängliggöra hela programutbudet. Att UR: utbud finn tillgängligt digitalt bidrar även till att allmänheten nå av ett oberoende och opartikt utbud om kan bryta igenom filterbubblor amt Tack å mycket, era filmer och inlägg gör kolan lite roligare motverka polariering i amhället. För att möta användarna behöver UR: utbud finna även på andra plattformar, exempelvi i ociala medier. Syftet med UR: närvaro på tredjepartplattformar är att öka möjligheterna att upptäcka av och ha dialog med användare om är våra att nå enbart på de egna plattformarna. Programutbudet behöver vara tillgängligt och ökbart för att kunna nå till exempel yngre lärare (och dera elever), bygga relation med dem och leda dem till de egna plattformarna. En förutättning för det är att de lätt och nabbt kan hitta programutbudet på de plattformar där de befinner ig. UR har framgångrikt arbetat med två egna Youtube-kanaler, Tänk till och Orka plugga, för att nå användare i yngre och övre tonåren om är våra att nå efterom de inte jälvmant öker ig till public ervice-bolagen egna plattformar. För att nå dea grupper kräv att man bygger relation med användarna och tydligt framhåller vad det finn för värde för dem i att ta del av UR: utbud. UR ka dock aldrig bli beroende av kommeriella aktörer plattformar och kommer även fortatt vara där med retriktivitet och endat med ett urval av utbudet. UR: utbud kan främja barn, unga och vuxna lärande och utveckling och därmed bidra till att tärka demokratika värden. För att UR ka kunna kapa nytta för användarna måte åväl innehåll om form och ditribution utgå från användaren verklighet, behov och mediekonumtion. I utvecklingen från broadcat till online-konumtion är det nödvändigt att noggrant följa användarna och identifiera dera behov och beteenden. Digitalieringen påverkan på användarbeteenden och medievanor får även betydele i kolan. Lärare använder i allt högre utträckning rörligt material i underviningen. Barn och unga är uppkopplade tora delar av dygnet vakna timmar och är vana vid att kunna ta del av utbudet av rörligt material på de plattformar och den tidpunkt de jälva väljer. Redan i dag använder många lärare andra

5 FOTO: Chri Stein plattformar än UR: egna och bäddar in UR: program på lärplattformar om använd i kolan, för att de ka vara å lättillgängliga om möjligt för elever och lärare. UR verkar inte bara på mediemarknaden, utan även på utbildningmarknaden om ockå den påverka av globaliering, digitaliering och nabb teknikutveckling. Utbildningväendet behöver möta behoven av förändrade och nya kompetener och yrken. IKTklarum och andra marta lärandemiljöer utveckla nabbt likom den å kallade ed tech-branchen. Begrepp om artificiell intelligen, virtual reality, augmented reality och learning analytic blir allt vanligare och bidrar till nya läromedelerbjudanden. Hur utvecklingen av nya grännitt om till exempel talynte amt ögon- och röttyrning påverkar användarna behov och beteenden är ovit, men kommer helt äkert att påverka utbildningmarknaden. UR förhåller ig till den nabba teknika utvecklingen och förändrade mediekonumtionmönter likom pågående utveckling och debatt på koloch utbildningområdet för att UR: utbud på bäta ätt ka bidra till lärandet och minka kunkapklyftorna. UR: roll att bidra till lärandet och ökad kunkap i amhället betyder i allt högre grad att utbudet behöver vara ökbart och lätt att använda, både inom utbildningväendet och för den bredare allmänheten. 1.3 Året redovining Public ervice-redoviningen viar hur UR under 2018 fullgjort det uppdrag om fattällt av rikdag och regering och om finn bekrivet i ändningtilltånd och anlagvillkor, i radio- och tvlagen amt i yttrandefrihetgrundlagen. Året redovining innehåller ett antal förändringar jämfört med 2017 år verion. Bland annat redovia tiderier bakåt för att via hur det redoviade utfallet förhåller ig till tidigare år mätningar. Detta för att tydligare via hur UR lever upp till de olika villkor om reglera i ändningtilltånd och anlagvillkor och för att ta hänyn till Grankningnämnden bedömning av Public ervice-redoviningen I året redovining har UR utvecklat definitioner, mål och reultatbekrivningar ytterligare. Bland annat har det mått för lärandeeffekt om tog fram under 2017 vidareutvecklat (kapitel 9). Effektmåttet tar hänyn både till hur och i vilken utträckning ett enkilt program har använt amt hur tor lärandeeffekt det har. Under 2018 har tort foku Utbildningområde Motvarar utbildningtadium Yngre barn (0 9 år) Förkola amt grundkola åk F 3 Äldre barn (9 12 år) Grundkola åk 4 6 Unga (12 19) Högkola Folkhögkola/tudieförbund Folkbildning legat på att utveckla och fördjupa kontakterna med olika användare. Erfarenheten av det arbetet viar tydligt att relationbyggande med användare ker på de plattformar och de ätt om är pecifika för repektive grupp av användare. Med hänyn till att de tre public ervice-företagen har olika uppdrag, tyrning, förutättningar och mål kan inte alla definitioner eller indikatorer vara gemenamma. Varje bolag behöver ge egna exempel och bekrivningar och ibland även egna definitioner och indikatorer på vad om bät motvarar det pecifika uppdraget. Allt om redovia i tabeller och text aver broadcatändningar om inte annat ange. Likom förra året redoviar UR tid och innehåll uppdelat på yngre barn, äldre barn och unga. En vi överlappning mellan åldergrupperna förklara av att utbildningtadier avgräna med läår i tället för kalenderår. I alla tabeller återge utbildningområden enligt nedan. n Grundkola åk 7 9 amt gymnaium Inkluderar bl a lärarutbildning och fortbildning Organierad folkbildning Allmänt folkbildande program Public ervice-redoviningen

6 2. Det här vill UR UR är ett oberoende och jälvtändigt public ervice-bolag om ka erbjuda ett brett programutbud för kunkap och lärande och om bidrar till att minka kunkapkyftorna. UR producerar, änder och tillgängliggör radio- och tv-program för alla åldrar och alla utbildningtadier utifrån identifierade behov ho de olika användarna. Utbudet ka tillföra åväl amhäll- om individuellt värde och ge användarna uppleveler om förändrar Oberoende UR har till uppgift att bedriva programverkamhet inom utbildningområdet i allmänheten tjänt. Verkamheten ka prägla av oberoende, tark integritet och bedriva jälvtändigt i förhållande till åväl taten om olika ekonomika, politika amt andra intreen och maktfärer i amhället. UR har ett ärkilt uppdrag att förtärka, bredda och komplettera det andra gör inom utbildningområdet. Därför producerar, änder och tillgängliggör UR radiooch tv-program för alla åldrar och alla utbildningtadier, från förkola till högkola, inkluive folkhögkolor och tudieförbund. UR producerar även allmänt folkbildande program. UR: unika röt UR: programproduktion bygger på en kombination av oberoende journalitik och pedagogik vilket gör UR till en unik medieaktör. Programmen utmärk av ett pedagogikt getaltande, publicitikt oberoende, hög trovärdighet och hög kvalitet både till form och innehåll. UR bidrar med uppleveler om förändrar. Programmen använd, uppkatta av målgrupperna och vinner även prier. UR: program ka ha effekt på längre ikt än bara den enate Public ervice-redoviningen 2018 ändningen/publiceringen. För att programmen ka kunna göra killnad i männikor lärande kräv att de är användbara inom utbildningen och de behöver därför ha en hållbarhet om är längre än till exempel ett nyhet- eller aktualitetprogram. Det betyder i in tur att UR har en rik programkatt om är hållbar över tid. I december 2018 fann drygt program tillgängliga på UR: digitala plattformar och drygt i UR: lutna nätverk inom utbildningväendet I uppdraget ingår att användarna, ärkilt inom utbildningväendet, ka ge möjligheter att framföra ynpunkter och önkemål gällande programverkamheten. UR har alltid det publicitika anvaret och gör det redaktionella urvalet inför, under och efter varje produktion och publicering. UR: utbud har alltid ett pedagogikt yfte oavett om programmen riktar ig till barn, ungdomar eller vuxna användare. Programproduktionen utgår från användarna behov, tyrdokument inom utbildningen amt bygger på vad forkningen i dag vet om pedagogik och kognition, begreppbildning och inlärning. Förhoppningen är att programutbudet ka bidra till att löa viktiga amhällutmaningar. 2.2 Värde Programutbudet ka tillföra värde för användarna, i form av ökad förtåele, kunkap och bildning. UR har under 2018 fortatt arbetet med att utveckla en metod för att kunna mäta effekt på lärandet. Genom att kombinera kvalitativa och kvantitativa mätningar är metoden yfte att uppkatta hur användbart programmet är utifrån ett lärandeperpektiv, vilket redovia i kapitel 9. Deutom underöker UR årligen användarna attityder utifrån tre definierade områden (e nedan) med vardera två till fyra effektmål för tilltåndperioden. Reultaten redovia i kapitel 3 och 8. Målet är att användarna attityder under perioden ka utveckla å att effektmålen har uppnått vid utgången av UR underöker deutom lärare och allmänheten uppfattning om i vilken utträckning UR: program bidrar till amhällvärde likom individuellt värde. 2.3 Genomlag Mångfald och pegling UR: programutbud ka vara till för alla och ka pegla förhållanden i hela landet och den variation om finn i befolkningen. Att öka mångfalden åväl

7 Mue Haelvall har i tv-erien PK-mannen kommit till inikt om att vi behandla olika utifrån urprung, uteende, funktionalitet, exuell läggning och om vi är man eller kvinna eller ickebinär. Nu vill han kapa en pk-lita, något att hålla ig i, för att bli mindre fördomfull. FOTO: Haben Salomon/UR i programutbudet om bland medarbetarna är ett trategikt mål för UR och ett ätt att höja kvaliteten på programmen. Under 2018 har UR arbetat med att vidareutveckla den policy och definition av mångfald och pegling om tog fram året innan. Bland annat har en intern mångfaldmätning genomfört, e kapitel 7.1. Under 2019 kommer pegling- och mångfaldtrategin uppdatera å att den ligger i linje med nytt ändningtilltånd från 2020 och UR: nya övergripande trategi. UR har edan tidigare definierat två effektmål på detta område: åtta av tio användare ka ane att UR: utbud peglar hela befolkningen (mät i Novu årliga underökning) amt att mångfalden av medverkande i UR: programutbud ka öka. Det enare målet mät via den mångfaldmätning av UR: utbud om forkare vid Lund univeritet årligen gjort edan 2010 amt en kompletterande intern mångfaldmätning av UR: utbud, e kapitel 7.1. Sammantaget bidrar de olika mätningarna till att UR kan arbeta mer trukturerat och ytematikt för att äkra att programverkamheten bedriv utifrån ett mångfald- och jämtälldhetperpektiv. Relevan och användbarhet UR: utbud ka bidra till ökad förtåele, kunkap och bildning oavett ålder, förutättningar och utbildningnivå. UR utgår alltid från användarna behov och verklighet och för en kontinuerlig dialog med dem. Del för att ta del av dera ynpunkter om bidrar till att utveckla programverkamheten och del för e till att programmen är relevanta och blir använda. Inom området användbarhet har UR edan tidigare definierat två effektmål: åtta av tio användare upplever att UR: utbud bidrar i dera lärande amt nio av tio pedagoger vill rekommendera UR: program till en kollega. Ytterligare två effektmål tillkom 2017: åtta av tio pedagoger aner att UR: utbud bidrar i dera elever lärande amt ju av tio åringar tycker att de lär ig av UR: program. Likom för övriga effektmål gäller att de ka vara uppnådda vid utgången av Effektmålen mät i Novu årliga attitydunderökning och reultaten redovia i kapitel 3 och 8. Tillgänglighet och ökbarhet UR: programutbud ka finna där användarna finn och med god tillgänglighet. Huvuddelen av programutbudet finn fritt tillgängligt under lång tid på de digitala plattformarna UR Play, UR Skola amt ett lutet nätverk inom utbildningväendet, UR Acce. Den omfattande trukturförändring av radio- och tv-branchen vilken innebär en ucceiv förflyttning från ändningar via marknätet till en huvudakligen digital ditribution och användning, täller tora krav på UR och andra medieaktörer. I ett allt törre utbud av mediekanaler, i kombination med ett mer individualierat användarbeteende, är det helt avgörande för UR att e till att programutbudet både är ökbart och upptäckbart och har en framträdande placering för att det ka bli använt. UR arbetar kontinuerligt med att göra programutbudet tillgängligt för fler och flera olika användargrupper med pecifika behov, till exempel genom att utveckla metadata, ökfunktioner och tillgänglighet för peroner med funktionnedättning. UR: effektmål inom området är del att åtta av tio användare upplever att UR: utbud är lätt att hitta, del att åtta av tio användare ka ane att utbudet är lätt att ta del av oavett individen förutättningar. n Public ervice-redoviningen

8 FOTO: Ian Iankovkii Till fot i Kaukau. Nya trapater med den brittika äventyraren Levion Wood! I den här erien korar han bergkedjan Kaukau, en 400 mil lång rea från Svarta havet till Kapika havet. Rean ger en inblick i ett antal länder och ryka regioner om få utlänningar beöker. Levion tar ig om vanligt fram till fot eller med hjälp av lokalbefolkningen. Det blir många pontana och pännande möten med både männikor, djur och natur. 8 Public ervice-redoviningen 2018

9 3. Detta har UR bidragit med UR bidrar till nytta för åväl individ om amhälle, både i traditionella ändningar och online, med ett utbud om tärker kunkapnivån från förkola till högkola, tudieförbund och folkhögkolor. UR bidrar ockå till folkbildning för allmänheten. UR utgår alltid från användarna behov för att programmen ka uppleva om relevanta, trovärdiga och användbara. Användningen av UR: utbud ker i allt högre grad på olika digitala plattformar och det täller tora krav på vidareutveckling av UR: arbetätt och tillgänglighet. I takt med att användarna rör ig bort från linjärt broadcat-tittande och -lynande måte UR, i likhet med andra mediebolag, arbeta för att möta användare på de plattformar där de finn. UR: kvalitet och relevan utveckla och anpaa alltefterom digitalieringen lår igenom inom utbildningen och amhället med förändrade pedagogika behov och användarbeteenden är fjärde året i rad om Novu genomför en tor attitydunderökning under november månad. I denna mät utöver attityder även kännedom om och användning av UR: utbud. UR har deutom att upp effektmål för användarna uppfattning om mångfald och pegling, användbarhet och tillgänglighet. Varje effektmål redovia nedan under repektive rubrik. Fyra grupper intervjua i underökningen: lärare i alla tadier (fritidhem, förkola, åk F 3, åk 4 6, åk 7 9, gymnaiet, folkhögkola/ tudieförbund och högkola/univeritet amt ärkolan), allmänheten år, föräldrar med hemmavarande barn 0 17 år amt barn 8 15 år. Under november 2018 genomförde telefonintervjuer med totalt 900 lärare, 100 inom varje tadium. Allmänheten intervjuade via webb i Novu Sverigepanel, totalt genomförde intervjuer varav extrafrågor har tällt till 586 föräldrar med barn 0 17 år amt 305 barn mellan 8 och 15 år och 162 gymnaieelever har intervjuat. Reultaten i 2018 år underökning viar att UR: program upplev om trovärdiga, relevanta och användbara amt bidrar i lärande. Hela 84 procent av lärarna förknippar UR med trovärdighet, ho allmänheten är motvarande iffra 60 procent vilket är en vi ökning jämfört med förra året. 3.1 Värde för amhället och individen Kännedomen om UR är fortatt hög. Alla tillfrågade lärare (100 procent) känner till UR: verkamhet och 67 procent aner ig ha god kännedom om UR. Hela 99 procent bland allmänheten varar att de känner till UR: verkamhet. Föräldrar har en djupare kännedom om UR och här har en ökning kett jämfört med tidigare år: 47 procent varar att de har god kännedom om UR medan motvarade andel bland allmänheten är 37 procent. Underökningen viar ockå, likom tidigare år, att nära nio av tio pedagoger har en poitiv intällning till UR och åtta av tio är ockå poitiva till public ervice. Bland allmänheten ökar den poitiva intällningen till UR och föräldrar är deutom mer poitivt intällda än allmänheten i tort. Allmänheten är även fortatt poitivt intälld till public ervice men andelen negativt intällda ökar något i året underökning. Både amhäll- och individnytta minkar något bland lärare men ökar något bland allmänheten. 63 procent av lärarna och 58 procent av allmänheten aner att UR har ett högt amhällvärde (diagram 3.1.1). Diagram Andel av lärare och allmänhet om aner att UR har ett mycket eller ganka tort värde för amhället i tort (procent). 100 % 80 % 60 % 40 % 20 % 0 % Lärare Allmänhet (2015 tällde frågan endat till allmänheten) Diagram Andel av lärare och allmänhet om aner att UR har ett mycket eller ganka tort individuellt värde (procent). 100 % 80 % 60 % 40 % 20 % 0 % % % % % Lärare % % % % % % % % Allmänhet % % (2015 tällde frågan endat till allmänheten) Källa: Novu Källa: Novu Public ervice-redoviningen

10 FOTO: Charlotta Tengroth Habla Ya! Läraren och programledaren Paloma Winneth befinner ig i den panka taden Segovia där hon tar emot två nya elever, Dorothea och Ali. De ka löa olika ituationer genom att använda pankan de har lärt ig i kolan. Varje avnitt inled med en kort lektion om ka hjälpa dem att klara av uppgifterna. På urkola.e kan erien använda i tre olika vårighetgrader: med venk undertext, med pank undertext eller utan text. När det gäller värde för individen kiljer ig reultaten mellan grupperna mer (diagram 3.1.2). 58 procent av lärarna jämfört med 28 procent bland allmänheten (36 procent bland föräldrar) aner att UR har ett mycket eller ganka tort värde för dem om individer. Lärare i årkurerna F 3 och 4 6 (68 procent) aner att UR har ett ännu högre individuellt värde. Dea lärare uppger ockå högre värden gällande kännedom, attityd och användning vilket troligen bidrar till de poitiva reultaten. Kvinnor och högutbildade tillkriver ockå UR ett högre värde än andra, både vad gäller värde för amhälle och individ. Skillnaden i attityd mellan lärare och allmänhet har annolikt in förklaring i att UR: programutbud både är mer känt och använt bland landet lärare. Utbudet i broadcat är däremot vårare att identifiera för tittare och lynare efterom UR änder i Sverige Radio och SVT: kanaler likom i Kunkapkanalen och det där inte är jälvklart för användarna att det är UR om är avändare. 3.2 Mångfald och pegling UR har om effektmål att åtta av tio användare vid utgången av 2019 aner att UR: utbud peglar hela befolkningen. Året attitydunderökning viar att i gruppen lärare minkar den andelen och når nu 70 procent jämfört med 74 procent förra året. Bland allmänheten är andelen lägre, knappt hälften aner att UR: utbud peglar hela befolkningen, vilket dock är en ökning jämfört med förra året (diagram 3.2). Ett annat effektmål är att mångfalden av medverkande ka öka årligen i UR: utbud. Detta mät via den mångfaldmätning av UR: utbud om forkare vid Lund univeritet årligen gör, reultatet redovia i kapitel Användbarhet 84 procent av lärarna vill rekommendera utbudet till en kollega, vilket är en nedgång jämfört med förra året (diagram 3.3) och en bit ifrån effektmålet på 90 procent vid utgången av För lärare i årkurerna F 3 och 4 6 är andelen 88 procent. Ett annat effektmål är att åtta av tio användare vid utgången av 2019 upplever att UR: utbud bidrar i dera lärande. Reultatet från året underökning viar att 65 procent av lärarna aner att UR: utbud bidrar till dera lärande. Lärare i åk F 3 är de om i tört utträckning (76 procent) aner att UR: utbud bidrar till dera lärande. Bland allmänheten upplever runt hälften att UR: utbud bidrar till dera lärande vilket är en uppgång jämfört med förra året, men lägre än reultatet bland lärare. Förra året införde UR effektmålet att åtta av tio pedagoger aner att Diagram 3.2 Andel av lärare och allmänhet om aner att UR: utbud peglar mångfalden av männikor i amhället (procent). 100 % Diagram Andel av lärare och allmänhet om kan tänka ig att rekommendera UR: utbud till kollegor repektive kollegor/vänner (procent). 100 % Diagram Andel om upplever att UR: utbud bidrar till dera lärande (procent). 100 % 80 % 60 % 40 % 20 % 0 % % % % % Lärare % % % % Allmänhet 80 % 60 % 40 % 20 % 0 % % % % % Lärare % % % % Allmänhet 80 % 60 % 40 % 20 % 0 % % % % % Lärare % % % % Allmänhet Källa: Novu 10 Public ervice-redoviningen 2018

11 ILLUSTRATION: Torbjörn Kjelltröm radioutbudet är att de helt enkelt inte öker ig till broadcat i amma utträckning om tidigare. Användningen av UR: program på de digitala plattformarna ökar tadigt vilket motvarar användarmönter i tort. Det kan ockå vara å att nya användare har vårare att navigera på framför allt UR Skola, om är den vanligate plattformen för lärare, om deutom inte har utvecklat lika mycket under 2018 om UR Play. Vad gäller tillgänglighet är effektmålet att åtta av tio användare upplever att UR: utbud är lätt att ta del av oavett förutättningar. Bland lärare intämmer 72 procent i påtåendet vilket är färre än den tidigare höga nivån. Bland allmänheten intämmer lite drygt hälften och här ökar reultatet jämfört med förra året. Hamnkiftaren rea är en äventyrerie om bekriver Sverige och de 25 landkapen. Serien har utgångpunkt i geografi men är även användbar i ämnen om hitoria, venka och naturkunkap. Pojken Jim är en å kallad hamnkiftare - en männika om kan förvandla ig till olika djur. UR: utbud bidrar i dera elever lärande. Året underökning viar att 75 procent av lärarna aner att UR: utbud bidrar i dera elever lärande. Lärare i årkurerna F 3 (88 procent) och 4 6 (84 procent) aner i högre grad än övriga lärare att UR: utbud bidrar i dera elever lärande. Dea lärare har ockå högre kännedom om UR och har en mer poitiv attityd till UR amt använder UR: utbud i högre utträckning än andra lärare vilket troligen har en gynnam effekt på reultatet. UR har även belutat om ytterligare ett effektmål om tar fata på lärandet: ju av tio åringar aner att de lär ig av UR: program. I 2018 år underökning intämde 72 procent av åringarna i påtåendet UR har program om jag lär mig aker av vilket är en törre andel än föregående mätning där 64 procent intämde i påtåendet. Det betyder att effektmålet är uppnått i 2018 år attitydmätning. Diagram Andel lärare om aner att UR: utbud bidrar i dera elever lärande / andel elever om aner att de lär ig av UR: program (procent). 100 % 80 % 60 % 40 % 20 % 0 % % % % Lärare % % Elever % 3.4 Tillgänglighet Ett annat effektmål är att åtta av tio användare vid utgången av 2019 upplever att UR: utbud är lätt att hitta. Lärare i åk F 3 ligger närmat det målet, 66 procent tycker att UR: utbud är lätt att hitta. Totalt aner 56 procent av lärarna att UR: utbud är lätt att hitta och det är en nedgång jämfört med tidigare år. Bland allmänheten aner 36 procent att UR: utbud är lätt att hitta. Återigen viar det ig att det är en utmaning för UR att göra ig edda och hörda i broadcat. Ett delmål i detta är att användarna ka ane att UR: utbud är lätt att hitta på webben och här intämmer 73 procent av lärarna inom åk F 3 medan andelen för lärarna totalt ett är 63 procent. Och bland allmänheten aner 33 procent att UR: utbud är lätt att hitta på webben. (diagram 3.4). En förklaring till att en mindre andel lärare aner att UR: utbud är lätt att hitta i tv- och Diagram 3.4 Andel av lärare och allmänhet om aner att UR: utbud är lätt att hitta på webben (procent). 100 % 80 % 60 % 40 % 20 % 0 % % % % Lärare % % % % Allmänhet % Källa: Novu 3.5 Slutater Kännedomen om UR är fortatt hög, åväl bland allmänheten om bland lärare. Glädjande är ockå att andelen om är poitivt intällda till UR ökar. När det gäller trovärdighet, relevan och användbarhet ökar värdena åväl bland lärare om allmänhet. Värt att notera är att andelen bland allmänheten om intämmer i påtåenden om och värderingar av UR ökar vad gäller amtliga effektmål under 2018 jämfört med tidigare år. En del av förklaringen till allmänheten lägre iffor när det gäller de effektmål UR har tällt upp beror rimligen på att en lägre andel av de varande bland allmänheten faktikt tar del av UR: utbud. En annan delförklaring är att tittare och lynare om tar del av UR: utbud i SVT och Sverige Radio har vårt att identifiera det om program från UR efterom UR inte har egna markända kanaler. UR om varumärke är dock mycket väl känt bland allmänheten och UR om del av public ervice har höga och tigande förtroendeiffror, trot att intällningen till public ervice generellt under 2018 är mer negativ än tidigare. Föräldrar om delgrupp av allmänheten viar överlag högre reultat på i tort ett amtliga frågor i underökningen vilket är mycket poitivt. Det om ranka högt av föräldrarna är att rekommendera UR: utbud till andra år lägre reultat bland lärare viar vid närmare analy att attityder till och användning av utbudet är fortatt poitiv och hög bland lärare inom för- och grundkola. Och användningen av utbudet har under 2018 ökat framförallt i förkola, låg- och mellantadium. Nedgången i reultat finn främt ho lärare i gymnaium och högkola. En möjlig förklaring är att UR de enate åren har fokuerat mer på utbudet mot grundkolan amt att utbudet riktat till högkola är vårare att nå ut med. n Public ervice-redoviningen

12 Tycker du att den venka vintern är jobbig? Inte å kontigt, efterom männikan utvecklade för att gå naken i 28 grader värme nära ekvatorn. Tv-erien Från i till eld tittar närmare på temperaturer, från den aboluta nollpunkten till den hetate hettan och allt däremellan. Helen Czerki är fyiker och förklarar med pännande exempel och enkla experiment hur temperaturer påverkar allt omkring o. FOTO: Robert Hollingworth 12 Public ervice-redoviningen 2018

13 4. Kvalitet och utveckling UR utgår från användarna behov och för dialog med flera olika målgrupper för att äkra att programmen är relevanta, men ockå för att möta användarna på de plattformar där de kan hitta UR: programutbud. Genom en unik kombination av oberoende journalitik och pedagogikt getaltande vill UR bidra med uppleveler om förändrar. 4.1 Uppdrag och kvalitet UR producerar radio-, tv- och webbproduktioner med ett utbildande innehåll. Genom hög publicitik kvalitet i fakta, urval, getaltning och uppleveler, kombinerat med kunkap inom åväl pedagogik om kognition om vad om underlättar lärande, främja lut till lärande och delande av kunkap vilket bidrar till att höja kunkapnivån i amhället. Genom programutbudet trävar UR efter att kapa nytta för användarna. UR: program utmärk av ett pedagogikt getaltande, publicitikt oberoende, hög trovärdighet och hög kvalitet både till form och innehåll UR-metoden UR: programutbud ka göra killnad i männikor lärande oavett ålder, förutättningar och utbildningnivå. Programmen producera för användare inom barn- och ungdomutbildning, högkole- och annan vuxenutbildning, tudieförbund och folkhögkolor amt allmän folkbildning. Utmärkande för ett UR-program är det utbildande innehållet om i in tur täller ärkilda krav på produktionproceen. För att programutbudet ka bidra till ökat lärande kräv en kunkap om målgrupperna pecifika behov i repektive utbildningtadium. Varje program utgår från behov ho användarna. Utifrån omvärldanalyer kring behov och användarmönter formulera uppdrag till verkamheten för produktion, publicering, kommunikation och tillgängliggörande. I UR: uppdrag ingår att förtärka, bredda och komplettera det andra gör inom utbildningområdet vilket förutätter en kontinuerlig bevakning av och dialog med utbildningektorn. Genom amverkan med användare, pedagoger och forkare utforma och utveckla UR: utbud med foku på utbildningområdena behov, å om det kontinuerligt kartlagt i dialog, förtudier och omvärldanalyer. UR: ammantagna utbud ka både tilltala en allmänhet i Sverige Radio och SVT: kanaler amt Kunkapkanalen och komma till nytta inom utbildningområdet. Det ka kunna använda under lång tid och därför är UR: programproduktion inriktad på att tillgodoe både nya och långiktiga behov. I UR: planering fattäll vad om ka producera och ända inom varje utbildningområde och ämne. I amband med detta planera även för lärarhandledningar om ger tip och råd kring hur programmen kan använda i utbildningammanhang. För att äkra att utbudet motvarar utbildningen behov målätter UR användarna upplevele av användbarhet och tillgänglighet. Målen följ upp i attitydunderökningar om ockå viar på hur användarna bedömer kvalitet, e kapitel 3 och Externa produktionbolag För UR är det väentligt att medverka till att det finn en ektor med venka fritående produktionbolag. Att UR lägger ut produktioner på externa produktionbolag bidrar till en variation och mångfald i uttryck och på ikt höjer det kvaliteten på den amlade produktionen, vilket gynnar användarna. UR äkertäller i alla kontakter med externa produktionbolag att det finn kunkap om de villkor om gäller för UR: verkamhet, exempelvi krav på opartikhet, oberoende, aklighet, pegling, mångfald och jämtälldhet. UR täller ockå krav på det pedagogika getaltandet och koppling till kur- eller läroplaner. UR har tydliga rutiner för betällning och inköp av extern produktion, och har kriterier för hur inkommande programförlag värdera. De krav om UR täller på amarbetpartner för extern produktion finn formulerade i de avtal om UR upprättar med produktionbolagen. Där finn kapitel om behandlar programregler med paragrafer om otillbörligt gynnande, aklighet och opartikhet. Deutom finn riktlinjer för rättighethantering vid produktionutläggningar och amproduktioner amt programinköp. UR änder inte ponrade program, däremot kan det förekomma indirekt ponring i inköpta program, helt i enlighet med villkoren i ändningtilltåndet. När UR köper viningrätter av exempelvi dokumentärer äkertäll villkoren i uppdraget och det redaktionella oberoendet genom publicitik kontroll. UR föräkrar ig om att programinnehållet förhåller ig till ändningtilltåndet och att det inte finn någon aktör om på något ätt gynna i programmet. Information om eventuella ponorer lämna i program- Public ervice-redoviningen

14 14 men eftertexter. Alla medarbetare om arbetar med betällning och inköp är utbildade i dea frågor Publicitikt anvar UR föräkrar ig inför varje publicering om att programinnehållet följer villkoren i ändningtilltåndet, radio- och tv-lagen amt yttert även yttrandefrihetgrundlagen, oavett om det handlar om program om är producerade internt, av externa bolag eller inköpta dokumentärer eller pråkprogram. Utbudchef är anvarig utgivare men publicitika belut fatta löpande även av innehållchefer och projektledare och det för en kontinuerlig dikuion i programprojekten kring publicitika principer. Programkapande är en proce där UR-medarbetare gör urval och avvägningar, varje dag, i varje program och inför varje publicering, både för att föräkra ig om att programinnehållet följer ändningtilltåndet och andra riktlinjer amt håller en hög kvalitet till åväl innehåll om form. UR genomför därför kontinuerligt och vid behov internutbildning för medarbetare om de programrelaterade betämmelerna. I amarbete med SVT och Sverige Radio arrangera även varje år programpolitika eminarier om medarbetare deltar i Samverkan och återkoppling Användarna av UR: programutbud, ärkilt inom utbildningväendet, ka enligt ändningtilltåndet ge möjlighet att framföra ynpunkter och önkemål gällande programverkamheten. UR amverkar med flera utbildningintaner, enkilda forkare, myndigheter och organiationer runtom i landet både för att få värdefull återkoppling på de program om publicerat och för att inhämta kunkap om de behov om finn. Under 2018 har UR haft kontakt med flera hundra aktörer med koppling till utbildningväendet. Se bilaga Utbildningektorn UR för en nära dialog med användarna och amverkar med olika utbildningaktörer och verkamheter för att äkertälla att utbudet möter de behov om finn inom utbildningväendet repektive tadier. Pedagoger, tudenter, elever och förkolebarn deltar i teter, utvärderingar och referengrupper kring programmen vilket ökar förutättningarna för att programutbudet upplev om relevant och därmed blir använt. Dialogen ker åväl genom peronliga möten om via digitala ociala nätverk. Förändrade medievanor och amhället digitaliering ger ytterligare nya Public ervice-redoviningen 2018 möjligheter till kommunikation, och täller amtidigt andra krav vilket gör att UR: arbetätt tändigt utveckla för att på bäta ätt kunna hålla kontakten med olika målgrupper läng hela produktionproceen. Under 2018 har foku legat på att underöka nya arbetätt. En viktig puelbit i den interna utvecklingen av kontaktarbetet är ockå att fortätta utbilda UR-medarbetare i åväl kontaktarbete om i pedagogikt getaltande och kolan behov och förutättningar. Ett exempel på ett törre utforkande dialogprojekt är att pecifikt nå nya lärare (om jobbat 0 3 år i yrket). Projektet vill ta reda på hur UR: innehåll kan tötta de nya lärarna behov. Under året om gått har projektet fört dialog med en växande grupp nya lärare via ociala medier och tetat att ge dem nabba var på dera frågor, genom att producera lättrörliga programformat å om poddar och videobloggar. Sammantaget går det att bekriva utvecklingen av kontaktarbetet under 2018 om en riktning mot ökat medkapande tillamman med målgrupperna och med yftet att ytterligare öppna upp UR om arena där fler röter kommer till tal. I amband med att programmen änd i radio och tv eller publicera på webben preenterar UR programmen för förkolor och kolor på olika utbildningmäor och konferener. Flera medarbetare deltar även på törre mäor om till exempel Bok- och bibliotekmäan och Skolforum för att preentera UR: utbud och möta användare. De ynpunkter och önkemål om framkommer före, under och efter produktioner och om användarna och publiken framför i peronliga möten, via UR.e, ociala medier, dialoggrupper och UR: kundtjänt ger viktig återkoppling till UR: verkamhet. UR-dialogen UR har länge arbetat med att ta fram kunkaphöjande radio- och tv-program för de nationella minoriteterna och på de nationella minoritetpråken. Sedan flera år ingår det i UR: uppdrag att föra dialog med dea grupper för att öka inkludering och delaktighet i de produktioner om genomför. Detta gäller även olika grupper inom funktionhinderrörelen. UR: målättning är att genomföra mint ett dialogmöte per år och grupp. En viktig erfarenhet UR drar av de regelbundna dialogmötena är att en utökad dialog och kommunikation med användarna är nödvändig för att föräkra ig om att programutbudet blir både hittat och använt av dea grupper. UR har därutöver bedrivit ett arbete med att inkludera användare i olika nationella minoritetgrupper i produktionerna för att de i vi mån ka kunna vara medkapande. Att de minoriteter om ka använda programutbudet er och hör ig jälva är viktigt och en del av peglinguppdraget möjligheten till identifikation tärker deutom lärandet. Under 2018 har UR änt en rad erier om de nationella minoriteterna hitoria i Sverige. Samerna tid (folkbildning) och Min amika hitoria (åk 7 9) inledde den atningen och följde edan av ytterligare programerier kring judar, verigefinnar och tornedalingar hitoria för grundkolan årkurer 4 6 amt 7 9. Program om behöv och om kan göra killnad. I nämnda projekt har dialog med och medverkan av berörda grupper varit en föräkran för att kapa ett trovärdigt och relevant innehåll. UR har under 2018 tagit fram en ny kommunikationplan för att tärka ynlighet och tillgänglighet för program om nationella minoriteter och på nationella minoritetpråk. Ett viktigt mål är att fler lärare ka använda programmen. 4.2 Utveckling och utbildning Användningen av UR: utbud ker i allt högre grad på olika digitala plattformar och det täller tora krav på vidareutveckling av UR: arbetätt och tillgänglighet. I takt med att mediekonumtionen blir allt mer individualierad ökar vikten av kunkap om användarna, dera behov och mediebeteende. För att nå de olika målgrupperna kartlägger och underöker UR regelbundet hur behoven er ut ho användarna likom dera mediebeteende bland annat genom förtudier och i dialog med referengrupper. Detta för att äkra ett getaltande och tilltal om riktar ig till den aktuella målgruppen. Såväl Tänk till om Orka plugga har tartat om Youtube-kanaler och dialogen med användarna har inledningvi kett i ociala medier för att kapa kontakt med användarna. Allt material finn även på UR: digitala plattform UR Skola. Lä mer om utveckling av programverkamheten i kapitel Prier och utmärkeler Flera av UR: program för både radio och tv amt poddcat har under 2018 nominerat till flera kvalitetprier och även vunnit några. Två radioprogram ur Bildningbyrån erie Tänka mot trömmen deltog i New York Fetival, programmet Kapuścińki Journaliten och anningen tog hem ett ilver och Sigmund Freud pykoanalyen fader tog ig till final. Fyra UR-program var

15 FOTO: Tommy Janon/UR Retorikmatchen är programmet där tala är guld. Klaer i åk 6 från hela Sverige tävlar i retorik. I tio avnitt får lynarna och tittarna följa lagen och klaerna från audition fram till final. På bilden yn finaliterna i Retorikmatchen Vinnarna Evelin och Hamza från Internationella kolan i Lund amt Nora och Matheu från Paulikolan i Helingborg tillamman med programledaren Naim Al Fakir. nominerade till tv-priet Kritallen: Tripp, Trapp, Träd och Retorikmatchen var båda nominerade till året barnprogram, Det goda landet var nominerat till året dokumentärprogram, Min amika hitoria var nominerat till året fakta och nyhetbevakning. Tripp, Trapp, Träd var även nominerat till Prix Jeunee, där det vann tredje pri i kategorin Interactivity Prize, amt nominerat till Japan Prize i kategorin Creative Frontier Category. PK-mannen, avnittet Machonormen, var med och tävlade i INPUT i New York. I Prix Europa i Berlin tävlade ett tv-program, Min amika hitoria, och två radioprogram, Skolminiteriet Mitänkt tvånggifte amt Hamnkiftaren rea. Det itnämnda var även nominerat till Radioakademin Guldöra på den årliga Radiodagen där ytterligare en UR-produktion, NPF-podden, var med och tävlade. Ett av UR: inköpta program, The Silent Child, inköpt av Kortfilmklubben på UR vann pri för bäta kortfilm på Ocargalan Svenka pråket UR har ett ärkilt anvar för det venka pråket och de tällning i amhället. UR, SVT och Sverige Radio amarbetar kring en pråkvårdenhet om arbetar för att öka den pråkliga kompetenen. Språkvårdarna arrangerar eminarier, ger enkilda råd till medarbetare amt ger ut ett pråkbrev om förmedlar pråkråd kräddarydda för programbolagen. Det finn även en webbaerad pråkdataba med pråkråd, Dixi. UR har en titelpolicy för program- och erietitlar om prioriterar korrekt och vårdad venka. Vidare kvalitetgranka alla programbekrivande texter utifrån olika regelverk, till exempel Svenka krivregler och Svenka Akademien ordlita. UR arbetar på flera olika ätt med ämnet venka. UR har ett tort och varierat utbud av litteraturprogram i radio för barn och ungdomar med uppläningar, dramatieringar och författarpreentationer. Av det totala radioutbudet 2018 ände UR närmare 357 timmar i ämnet venka, motvarande iffra för tv var timmar Förutom rent pråkinriktade program är ett övergripande mål för UR: barnproduktioner att programmen ka ha ett pråkutvecklande perpektiv, bekriva begrepp om är kopplade till programmen kunkapinnehåll amt hjälpa eleven att jälv formulera ig på ett för ämnet relevant pråk. 4.5 Grankningärenden Under 2018 ände UR program (ändningtillfällen), fördelat på tv-program och radioprogram. Till Grankningnämnden inkom gällande UR: program ammanlagt 46 anmälningar gällande totalt 15 av UR: program. Anmälningarna avåg 13 tv-program och tre radioprogram. Av de anmälda programmen är tre inköpta program om viat i Kunkapkanalen, fyra är barn- och ungdomprogram (amtliga är egenproduktioner) och övriga aver målgruppen folkbildning (betående av både egna om externa produktioner). Två av dea anmälningar avåg klagomål gällande public ervice-kanalerna generellt, vilka inte ledde till prövning. Under 2018 har UR ombett att inkomma med tre yttranden, varav två avåg inköpta program för Kunkapkanalen, ett avåg en produktion om lagt ut på externt produktionbolag. Programmen prövade för opartikhet och aklighet. Ett program (Jamie Oliver ockerchock) Public ervice-redoviningen

16 FOTO: Tommy Janon/UR friade, ett (Iland rikedomar: Naturen medicin) fällde på aklighetkravet och ytterligare ett handlägg ho Grankningnämnden. Beträffande felaktigheten i det fällda programmet ände UR en rättele å nart felet upptäckte, vilket var innan UR fick begäran om att yttra ig. Övriga anmälda program, utom ett om i krivande tund är under behandling, har avkrivit eller friat genom ordförandebelut. Grunden för amtliga anmälningar var huvudakligen mediet genomlagkraft, varav några anmälde på grunden opartikhet och aklighet. Under 2018 inkom ingen begäran om genmäle eller beriktigande till UR. 4.6 Nya tjänter Under 2018 har inga nya permanenta programtjänter eller tjänter av törre betydele lanerat inom ramen för UR: kärnverkamhet eller kompletterande verkamhet. Inte heller har tjänter på förök lanerat under året. 4.7 Sändningkvalitet UR änder i Sverige Radio och SVT: kanaler, vilka har analog utändningteknik för ljudradio och digital utändningteknik vid ändning av bild och ljud för markänd tv. Alla tv-produktioner producera och leverera i hd-kvalitet. Kabel-tvoperatörer och andra ka med hänyn till användarkvalitet kunna välja att ditribuera i hd-kvalitet. Till Sverige Radio levererar UR digitala ljudfiler i hög kvalitet. Vid all ljudmixning, för både radio och tv, tar UR tor hänyn till UR: policy om hörbarhet (e kapitel 7.5.4). Under 2018 har UR infört ny mätteknik, å kallad loudne-mätning, vilken ka jämna ut nivåkillnaderna mellan de utända programmen i alla Sverige Radio och SVT: ändningtjänter. Detta gör i amarbete med övriga public ervicebolag. Med hjälp av denna mätmetod blir den upplevda ljudnivån mellan olika program, programinlag och trailer inte lika tor, vilket ger en förbättrad och betydligt jämnare ljudupplevele. Alla program kvalitetkontrollera innan utändning för att äkertälla att de håller hög teknik ändningkvalitet vad gäller ljud och bild. Även material om tillgängliggör på webben genomgår en liknande kvalitetgrankning. Hela UR: programutbud texta med hjälp av ett textningbolag. Varje undertextfil kvalitetgranka fört av textningbolaget innan leveran till UR. Därefter gör UR en teknik tickprovkontroll av varje undertextfil innan den leverera till SVT för ändning. För de program om änd via UR: programkontroll (UR Samtiden om änd på eftermiddagar och helger i Kunkapkanalen) gör kvalitetkontroller på liknande ätt. 4.8 Teknik utveckling Den teknika kvaliteten på ändningarna ka vara hög vilket kräver att UR kontinuerligt lägger tid och reurer på utvecklingarbete, nya rättighetlöningar och teknikinveteringar för att följa med i utvecklingen av teknik och tillgänglighet. Det innebär att tekniken för produktion och ditribution kontinuerligt uppgradera och förbättra. Under 2018 har UR uppdaterat de produktionytem för tv om införde under 2017 (Adobe Premiere, film- och tv-redigeringytem amt Strawberry, ett ytem för att trukturera och ortera allt inpelat material inför redigering) vilket inneburit att all berörd peronal fått fortbildning i dea ytem. UR har under 2018 fortatt att äkra och uppdatera de centrala lagringytemen för både radio och tv. Sytemen för ljudbearbetning uppdatera kontinuerligt för att äkertälla funktion och driftäkerhet. Under 2018 har UR fört över de ita tape-baerade materfilerna för tvprogram till SVT: ytem META vilket därmed numera fungerar om UR: arkiv för tv-program. Sammantaget har det kett en omfattande utveckling av flera teknika ytem med yftet att kapa robutare och äkrare ytem för redigering, lagring och ändning. n 16 Public ervice-redoviningen 2018

17 5. Här finn UR UR: programutbud änd i radio och tv och tillgängliggör på UR: digitala plattformar. Under 2018 har användandet av UR: utbud på de digitala plattformarna ökat amtidigt om tittning på linjär tv har fortatt att minka. UR: produktioner änd i radio och tv amt tillgängliggör online. UR änder i marknätet i Sverige Radio och i SVT: kanaler, amt i Kunkapkanalen om UR driver tillamman med SVT. Sändningtider och ändningvolymer beluta i amråd med Sverige Radio och SVT och reglera i ändningtidavtal. Avtalen är ramar för planeringen under hela tilltåndperioden, men tiderna kan ockå jutera över tid, i amråd mellan bolagen. UR: utbud Tabell Sändningvolym i radio per kanal (timmar) RADIO P P P P4 Rik TOTALT Tabell Sändningvolym i radio förtaändning och reprier (timmar) RADIO Förtaändning Reprier TOTALT Tabell Sändningvolym i tv per kanal (timmar) i radio och på tv publicera ockå på UR: digitala plattformar UR Play, UR Skola och UR Acce och kan även nå från ur.e och kunkapkanalen.e. En del material publicera enbart på webben. 5.1 Radio Sändningar av UR: radioprogram 2018 uppgick till 396 timmar och ligger på amma nivå om Fördelningen mellan kanalerna följer amma mön- TV SVT SVT SVT Kunkapkanalen Barnkanalen TOTALT Tabell Sändningvolym i tv förtaändningar och reprier (timmar) TV Förtaändning Reprier TOTALT ter om tidigare, med met ändningvolym i P1 och P4 Rik. Tabellerna och viar hur ändningvolymen i radio fördelat ig mellan kanaler amt mellan förtaändningar och reprier. 5.2 Tv I ändningvolym räknat är Kunkapkanalen UR: främta ditributionkanal. Drygt 80 procent av UR: tv-utbud har under 2018 änt i Kunkapkanalen. Programmen i Kunkapkanalen riktar ig till vuxna (högkola, pedagoger, folkbildning) och allmänhet (folkbildande) och betår av både dokumentärer och egenproducerade program, om exempelvi UR Samtiden. Under 2018 har UR: ändningtid ökat något i alla tv-kanaler utom i Barnkanalen där den minkat något edan Allra met har ändningtiden i Kunkapkanalen ökat delvi på grund av att fördelningen av ändningtid mellan UR och SVT kan variera något från år till år då kanalen ändningplanera av en bolaggemenam kanalledning om ka anpaa utbudet utifrån ett tittarperpektiv. Minkningen i Barnkanalen, om är marginell (9 timmar) beror främt på naturliga fluktuationer i kanalen, programlängderna är numera mer varierande för att anpaa för bäta effekt. Tabellerna och viar hur UR: tv-ändningar 2018 fördelat ig på kanaler amt mellan förtaändningar och reprier. UR har edan 2013 ökat ändningvolymen i amtliga tv-kanaler med ett tydligt utbildningutbud. Däremot har ändningvolymen i Kunkapkanalen Public ervice-redoviningen

18 18 minkat efterom UR under nuvarande tilltåndperiod har gjort en medveten atning på utbildningprogram och de program om ger met effekt inom utbildningen. Därför är det jut ändningvolymen i Kunkapkanalen där UR änder merparten av det folkbildande utbudet om edan 2013 har minkat. Se även kapitel Text-tv UR: ervice i text-tv innehåller tablåinformation på de idor om viar hela programutbudet från SVT och UR i amtliga tv-kanaler. Utöver den ervicen tillhandahåller UR information om företaget ärkilda uppdrag på de idor UR jälvtändigt förfogar över. 5.4 UR på nätet Under 2018 fyllde UR 40 år i allmänheten tjänt. Under törre delen av bolaget hitoria har ditributionen av program kett via broadcat. Det innebär att en tor del av företagmodellen byggt på logiken ändare och mottagare. Denna logik följde delvi med när UR började kommunicera på ociala och digitala plattformar men är inte hållbar i ett digitalierat medielandkap och därför befinner ig hela bolaget mitt uppe i en digital förflyttning för att möta upp åväl amhällbehov om förändrade medievanor, amt tärka relationen till olika målgrupper. Under 2018 har UR ytterligare utvecklat den digitala kommunikationtrategin för att både tärka amhällrelevan och relationen med olika målgrupper. Det har inneburit en mer ammanhållen och effektiv digital närvaro, amt riktade nyhetbrev till tre olika målgrupper. Under 2018 har UR även fortatt utvecklingarbetet med att lå ihop de digitala plattformarna till en, för att förenkla och förbättra upplevelen för användarna. En prototyp har tagit fram för tetanvändning. Under 2019 fortätter arbetet med att utveckla en gemenam plattform om varar upp mot uppdraget och användarna behov. UR.e På ur.e kan allmänhet och arbetökande läa om UR: uppdrag och UR om arbetplat. På denna ajt finn aktuella nyheter amt UR: preinformation. Här finn ockå länkar till UR: alla digitala plattformar amt information om rör UR: målgrupper, produktionformer och riktlinjer för programförlag till UR. Under 2018 har UR kapat en ärkild amlingida för föräldrar på ur.e (ur.e/föräldrar). Där finn tip och inpiration för föräldrar. På ett pedagogikt och lättillgängligt ätt amla fakta, klipp från UR-program, Public ervice-redoviningen 2018 konkreta tip, erfarenheter från andra barnfamiljer och råd från experter. Under 2018 har UR även utvecklat nyhetbrev till pedagoger, föräldrar och dokumentärintreerade. På ur.e finn länkar till dea. UR Skola UR Skola är en digital kanal för pedagoger inom utbildningväendet och är amtidigt en tjänt tillgänglig för alla. UR Skola innehåller cirka program, med lång tillgänglighettid, om kan använda inom utbildning och fortbildning. På UR Skola finn även kompletterande material om tödjer användningen av programmen. Det är lärar- och tudiehandledningar och arbetmaterial, undertextning på olika pråk amt möjlighet att markera och länka till avnitt för att ituationanpaa användningen av program för utbildning. På UR Skola kan intreerade teckna en kräddarydd prenumeration, utifrån yrkeroll och intree, på UR: nyhetbrev för pedagoger. Språkplay Under året lanerade ockå den digitala tjänten Språkplay om är ett pråktöd när man tar del av UR: programutbud. Det program man väljer att titta på förtärk med en interaktiv undertext där orden kan överätta till 18 andra pråk. Språktödet kan anpaa efter användaren pråknivå. UR Play UR Play vänder ig till en kunkapintreerad allmänhet. Där preenterar UR drygt program. Innehållet kan ortera, och är därmed ökbart, på olika genrer och format och även efter programlängd. Alla UR Play appar (ios, Android, Apple tv) har uppdaterat löpande under En ios-app och Android-app för UR Play byggde och lanerade under året. Under 2018 lanerade en barnortering i UR Play-appen för iphone och ipad. Nu går det att välja att filtrera å att bara barnutbudet yn. Programmen om via i den barnäkra miljön är gjorda för barn i förkoleåldern och upp till 12 år. UR: populära app Tripp, Trapp, Träd har vidareutvecklat under Den har bland annat gjort tillgänglig för fler genom att anpaa till mobiltelefoner (tidigare fann den endat för läplatta). UR har ockå underlättat förkolan användning av OMG!!! Jag fick A i venka tack vare denna video appen genom att ditribuera QRkoder med direktlänkar in till äonganpaat material i appen. Tripp Trapp Träd vann under 2018 tredje plat i kategorin Interactivity Prize under den pretigefulla barn-tv-fetivalen Prix Jeunee International. Under året har allmänheten fått möjlighet att på UR Play teckna prenumeration på Nyhetbrev för föräldrar eller Nyhetbrev för dokumentärintreerade. 5.5 UR och ociala medier I dag publicerar UR itt radio- och tv-utbud i Kunkapkanalen, Sverige Radio och SVT: kanaler amt på de egna digitala plattformarna, UR Play, UR Skola och UR Acce, om även kan nå från ur.e och kunkapkanalen.e. UR ditribuerar och informerar om itt utbud ockå via kommeriella tredjepartplattformar. Det är ett viktigt komplement till de egna tjänterna, peciellt för att nå målgrupper om UR har vårt att nå effektivt via broadcat och på egna plattformar. I dag ker användningen av UR: programutbud inom utbildning allt oftare via tredjepart lärplattformar i kombination med olika innehållleverantörer. Därför är det viktigt att UR: programutbud gör tillgängligt och ökbart även på dea plattformar för att nå maximal effekt. Sociala medier och globala ditributionplattformar är en naturlig del av männikor medievardag och det är därför jälvklart att UR, med in oberoende och pedagogika journalitik, är närvarande där. Grundprincipen för UR är att utbudet alltid i förta hand ka finna tillgängligt på de egna

19 FOTO: Tobia Bohlin/UR Tripp trapp träd. Ekollonen Tripp och Trapp bor i Träd. Tripp är liten och Trapp är tor men tört är Träd. Varje morgon ramlar Tripp och Trapp ner från Träd för att vara med om äventyr där de bland andra träffar Råtta och Ben Rangel. Pedagogikt magain för 3 5-åringar var handling utgår från ett litet barn vardag. Till erien finn även en appar för urfplatta och telefon. plattformarna. UR: närvaro på ociala medier och globala ditributionplattformar är ett viktigt komplement och ker med konekvent retriktivitet. Detta framgår tydligt av UR: riktlinjer och ociala medier-policy. UR: kommunikation i ociala medier yftar till att tärka relationen med olika målgrupper och kapa värde för nya medieanvändare. Genom att utgå från målgrupperna behov och beteende, preentera relevant innehåll och föra nära dialog med användarna bidrar UR till ökat lärande, dikuion och inpiration att dela med ig av till andra. Det ger ockå UR möjlighet att inhämta ynpunkter om bidrar till programutveckling. UR: kommunikation med användare i ociala medier är utformad efter plattformen logik och funktioner. Under 2018 har UR uppdaterat bolaget digitala kommunikationtrategi. Det har inneburit ett påbörjat arbete med att tydliggöra och effektiviera närvaron på ociala medier. UR vill uppnå törre effekt med färre och mer framgångrika ociala medie-konton med foku på hur UR kan göra killnad för den enkilde medieanvändaren. UR: ociala medier-policy omfattar kriterier och principer för UR: publicering av programinnehåll i ociala medier och på globala ditributionplattformar. Syftet med policyn är att äkertälla UR: oberoende och integritet, amt att närvaron ker med retriktivitet. Det innebär att UR gör följande överväganden vid varje val av en tredjepartplattform och vid varje publicering på den: l Uppfyll UR: generella utgångpunkter/principer? l Uppfyll UR: kriterier för urval av plattformar? l Uppfyll UR: principer för att ditribuera/marknadföra på de utvalda plattformarna? l Vad gör UR om principerna bryt? Public ervice-redoviningen

20 20 Facebook Under 2018 genomförde Facebook en genomgripande förändring av den algoritm om tyr vad användarna kan e i ina nyhetflöden. Det påverkade möjligheterna att nå ut i denna kanal. Tidigare framgångrika konton ho UR hade efter tre månader en genomnittlig räckvidd motvarande en tiondel av vad den var före algoritmförändringen. Facebook väljer nu att premiera den peronliga interaktionen användare emellan och det har gjort att alla företag och organiationer har vårare att nå ut med itt innehåll på plattformen. UR har därför under 2018 förändrat kommunikationtrategin på Facebook och kommer löpande att utvärdera engagemanget ho våra målgrupper. Youtube UR tillgängliggör program, delar av program och webbunika klipp på Youtube för att nå olika målgrupper, till exempel ungdomar, nyanlända och lärare. Användningen av UR: Youtubekonton ökade markant under Det är framför allt kanalen Tänk till om lagit igenom. Tänk till är UR: atning för att nå målgruppen unga utanför en kolkontext. Den är UR: törta Youtube-kanal med i genomnitt viningar och viade minuter per månad (Källa: Mingler). Syftet med Tänk till är att öka public ervice relevan bland unga och timulera det demokratika amtalet genom att höja unga röter. Kanalen riktar ig primärt till den vårnådda målgruppen år och tar upp frågor om identitet, yrkeval och demokrati. För att vara och förbli relevant tår Tänk till-redaktionen i tändig dialog med målgruppen och arbetar amkapande med den. Orka plugga-kanalen vill med olika tip och trategier kring tudieteknik hjälpa elever på högtadiet att klara kolan och kunkapmålen bättre. Innehållet ta fram i nära amarbete med unga i klarum runt om i Sverige, amt genom dialog i ociala medier. På å ätt blir innehållet användbart och relevant för målgruppen. För Orka Plugga-användarna fungerar Youtube om en programbank där flera äldre inlag använd lika ofta om nyare innehåll. UR genomförde under våren 2018 en kännedomunderökning med hjälp av Novu där 580 elever och 500 lärare ingick. Den viade att 6 av 10 elever i underökningen kan tänka ig att rekommendera Orka plugga till en kompi och hela 95 procent av lärarna rekommenderar gärna innehållet till elever och kollegor. Ny i Sverige-kanalen riktar ig till nyanlända och lär ut enkla venka ord om fungerar i vardagliga ituationer. Public ervice-redoviningen 2018 Poddar UR erbjuder flera program om poddändningar vilket möjliggör nedladdning för lyning även offline. Under 2018 har nedladdningen av poddar ökat till nära , jämfört med under NPF-podden och Bildningbyrån tänka mot trömmen var de met populära och nedladdade poddarna under 2018, båda programerierna var under året deutom nominerade till flera olika prier, e kapitel 4.3. UR: poddutbud finn på UR Skola och även på Itune, Acat och Spotify och har under 2018 betått av, förutom nämnda populära program, bland annat Barnaminiteriet, Alla mina förövare, Filoofera med Farzad, Fejk, Fejkkolan, Hitorika val, Skolminiteriet, Lärarrummet och Detaljerna nutidpolitik. Deutom poddade några av UR: nyhetprogram på de moderna pråken panka, tyka, franka och engelka: Que paa, Nachrichten auf Deutch, Nouvelle en Françai och Newreel. 5.6 Utlåning i digitala nätverk UR kan även erbjuda lärare och pedagoger användning av ett utökat programutbud riktade till målgrupper från förkola till gymnaiekola och folkhögkola/ tudieförbund, via UR Acce om är en löenordkyddad tjänt. Genom att kolor och andra utbildninganordnare runt om i landet luter avtal med UR och Copywede förbinder ig utbildninganordnaren att inrätta en egen mediecentralverkamhet, eller anlita en extern mediecentral, för att kunna använda UR-programmen i UR Acce. En ådan inrättad eller anlitad mediecentral får tillgång till att ladda ner UR: programutbud från UR: tjänt och göra det tillgängligt i underviningverkamhet. Utöver programfiler och metadata finn undertexter för tv-program, lärarhandledningar och annat arbetmaterial kopplat till programmen. I lutet av december 2018 fann det drygt program tillgängliga via UR: lutna nätverk. 146 fritående kolor, 40 univeritet och högkolor, 134 tudieförbund och folkhögkolor amt amtliga 290 kommuner har avtal med UR och Copywede för användning av utbudet i lutna nätverk. Kungliga biblioteket ger via Libri tillgång till information om och länkar till UR-program om finn tillgängliga via nätverken. 5.7 Kärnverkamhet och kompletterande verkamhet De medel om UR tilldela ka använda för företaget kärnverkamhet, Igenkänningen var å hög att jag brat ut i gråt att producera och ända radio- och tv-program amt till kompletterande verkamhet i yfte att utveckla och tödja kärnverkamheten och förbättra möjligheterna för allmänheten att tillgodogöra ig utbudet. Den kompletterande verkamheten ka utgå från och ha en tydlig koppling till kärnverkamheten (anlagvillkor 2018). Allmänheten tar i dag inte enbart del av radio och tv genom traditionella ändningar utan via många fler plattformar och kanaler. Lynande och tittande på olika digitala plattformar blir allt vanligare, ärkilt i de yngre åldergrupperna. Därmed har att ända radio- och tv-program till allmänheten fått en vidare betydele och omfattar tillgängliggörande av radio och tv åväl i marknätet om på olika plattformar. I anlagvillkoren finn ockå angivet att UR ka delta i den teknika utvecklingen av produktionoch ditributionteknik för radio och tv. För att nå tittarna är det nödvändigt att kärnverkamheten tillgängliggör på olika plattformar. Utifrån ovantående reonemang aner UR att kärnverkamhet är: l att producera program l att tillgängliggöra program på olika plattformar, åväl linjärt om ickelinjärt. Följande verkamheter ingår därmed i kärnverkamheten: l Produktion av program. l Sändningar av program i marknätet. l Sändningar av program online, direkt, imultant med ändning i marknät eller webbexkluivt. l Olika playtjänter där program om tidigare änt i marknätet eller online finn tillgängliga för upppelning. UR definierar kompletterande verkamhet om det arbete om gör i yfte att komplettera kärnverkamheten. UR: kompletterande verkamhet betår av: l pedagogikt tödmaterial i form av exempelvi lärarhandledningar och övninguppgifter. l text, ljud och bild om har koppling till och tödjer programmen användning, exempelvi lärare om i videoinlag berättar hur de använder och arbetar med UR-material, eller pelliknande applikationer om yftar till att öka eleverna engagemang och förtåele.

21 FOTO: Tommy Janon/UR I tv-erien Superungar möter vi familjer med barn om lever med neuropykiatrika funktionnedättningar (NPF). Det kan till exempel vara adhd, Aperger yndrom eller autim. Programledaren Mån Möller träffar en familj per avnitt, och vi får ta del av de problem jut den familjen har i vardagen. Parallellt med huvudberättelerna träffar tittarna vuxna med NPF-diagno amt Mån on Viggo, om har autim. UR: kompletterande verkamhet går inte att kilja från kärnverkamheten och är nära ammanlänkad med eller ingår om integrerade delar i produktionarbete och produktionbudget. Ofta kan information om amla in för att producera ett program komma till nytta även när en lärarhandledning till amma program ta fram. På liknande ätt kan delar av ett program (kärnverkamhet) bearbeta för att använda i marknadföring (kompletterande verkamhet). Olika produktioner reulterar i och kräver olika mycket kompletterande material. Det är nät intill omöjligt att identifiera och ärredovia kotnader för den kompletterande verkamheten från kärnverkamheten. UR trävar emellertid efter att bibehålla god kontroll och balan mellan kärnverkamhet och kompletterande verkamhet. Den huvudakliga verkamheten, en övervägande del av allt UR gör, är kärnverkamhet. God balan är enligt UR när kärnverkamhet är det dominerande i verkamheten, inte kompletterande verkamhet. På UR arbetar de fleta med att producera eller tillgängliggöra program, alternativt med att tödja dem om har om huvudaklig arbetuppgift att producera eller tillgängliggöra program. UR kan därmed, utan att det exakt mät i kronor, kontatera att en övervägande del av företaget reurer utan tvivel går till kärnverkamheten. UR bedömer att balanen mellan kärnverkamhet och kompletterande verkamhet är god. n Public ervice-redoviningen

22 FOTO: MAESTRO FILMS Kortfilmklubben franka : Inpelning pågår av Un, deux, troi en frank kortfilm i regi av Lou Cheruy-Zidi. Efter ett familjegräl drar extonåriga June iväg med ina äldre ytrar för att bo tillamman med dem hemma ho Margo, om är äldt. Det blir ett liv med mycket fetande, och ganka nart viar det ig att June inte mår å bra. 22 Public ervice-redoviningen 2018

23 6. Bredden i utbudet UR erbjuder radio- och tv-program för hela utbildningväendet - från förkola till och med högkola, amt allmänt folkbildande program. Bredden i utbudet möjliggör kunkapinhämtning för alla. Barn, elever, tudenter, lärare och allmänhet hittar program för utbildning och fortbildning inom områden där UR har identifierat aktuella behov. 6.1 Utbildningområden Utbudet från UR är indelat i olika ämnen och nivåer av utbildning. På å ätt anpaa innehållet i programmen till relevanta kunkapmål och pedagogika behov för repektive utbildningtadium. I utbildningområdet högkola ingår lärarutbildning och lärarfortbildning. Som yngre barn räkna förkola och grundkola åk F 3, om äldre barn grundkola åk 4 6. Unga räkna om grundkola åk 7 9 amt gymnaiekola. Utöver dea utbildningområden finn program för utbildningområdet folkhögkola och tudieförbund amt allmänt folkbildande program. 6.2 Barn och unga Nära hälften av de program om UR producerar och tillgängliggör rikta mot barn och unga men av total ändningvolym utgör barn- och ungdomprogrammen 18 procent. Däremot är antalet program för barn och unga utbildning törre än antalet program för högkola eller tudieförbund och folkhögkola. Efterom program för barn och unga generellt är väentligt kortare (av pedagogika och kognitiva käl) än program för vuxna ger jämförele i antal program, i tället för ändningvolym, därför en mer rättviande bild av hur redaktionellt arbete och kotnader fördelar ig i UR: totala utbud. UR: foku på barn och unga är naturligt då en majoritet av de om är i utbildning finn inom barn- och ungdomkolan. Omkring två miljoner elever finn inom förkola, fritidhem, kola och annan pedagogik verkamhet. Skolan är en av amhället möteplater för lärande, åiktbildning, informationutbyte och bildning och är den kanke viktigate platen för åväl individuell om demokratik utveckling. 6.3 Utbildningprogram och folkbildande program UR ka koncentrera in programverkamhet till utbildningområdet och därutöver tillhandahålla ett utbud av Tabell Sändningvolym i radio och tv per utbildningområde (timmar) Utbildningområde Radio Tv Radio Tv Radio Tv Radio Tv Radio Tv Yngre barn Äldre barn Unga Högkola Folkhögkola och tudieförbund Folkbildning Vuxenutbildning* 9 94 Totalt Tabell Sändningvolym tv per utbildningområde antal program amt andel av totala utbudet Utbildningområde Volym (tim) % volym Antal % antal Barn och unga % % Högkola % % Folkhögkola och tudieförbund 31 1 % 54 1 % Folkbildning % % Totalt % % Tabell Sändningvolym i radio per utbildningområde - antal program amt andel av totala utbudet Utbildningområde Volym (tim) % volym Antal % antal Barn och unga % % Högkola % % Folkhögkola och tudieförbund 30 8 % 60 5 % Folkbildning % % Totalt % % Public ervice-redoviningen

24 FOTO: Magnu Öhrlund/UR Bella loggar in. Programledaren Bella Junior träffar kända influerare och lär ig hur man ka göra för att lycka och bli tor i ociala medier. Hon tar ockå reda på hur man tänker mart och kritikt kring det man konumerar i ociala medier. Vad är tillåtet när det gäller reklam och amarbeten? Hur får man använda muik och bilder? Och hur känner man igen en fejknyhet? I varje avnitt träffar Bella en influerare om hon umgå med under en dag. Hon utätter dem för utmaningar och de delar med ig av ina bäta tip för att nå ut i ociala medier. folkbildningprogram. UR: programutbud ka förtärka, bredda och komplettera de inater om gör av andra inom utbildningområdet. Under 2018 var andelen utbildningprogram 44 procent av den totala ändningvolymen och andelen för allmän folkbildning var 56 procent. Ökningen av ändningvolymen för folkbildningen beror till allra törta delen på att Kunkapkanalen under 2018 ökade in totala ändningvolym med 29 procent. Fördelningen av ändningtid i Kunkapkanalen mellan UR och SVT kan variera något från år till år då kanalen ändningplanera av en jälvtändig bolaggemenam kanalledning om ka anpaa utbudet utifrån ett tittarperpektiv, oavett om programmen kommer från UR eller SVT. Andelen program riktat till högkola (främt UR Samtiden inpelningar av föreläningar) har minkat mellan 2017 och 2018 efterom programmen riktade mot högkola har en mindre användning och därmed en lägre lärandeeffekt. Därför har UR Samtiden folkbildande utbud ökat. Fördelningen mellan utbildningoch folkbildningutbud hamnar på 77 repektive 23 procent fördelat på alla kanaler utom Kunkapkanalen och Sverige Radio P3, de kanaler där UR i huvudak änder itt folkbildande utbud (e tabell och 5.2.2). Därmed aner UR att programverkamheten är inriktad mot utbildningområdet. För att ärkilja program för det formella utbildningväendet och den 24 Tabell 6.4 Ämnefördelning i total ändningvolym radio och tv (timmar). Ämne Radio Tv Radio Tv Radio Tv Radio Tv Radio Tv Etetika ämnen Geografi och miljö Hitoria, religion och filoofi Häla och amlevnad IT och media Matematik Naturvetenkap och teknik Pedagogik Samhälle och ekonomi Språk Svenka Svenka om andrapråk Nationella minoritetpråk Moderna pråk Övriga pråk Övrigt Totalt Public ervice-redoviningen 2018

25 FOTO: Stefan Erdman/OTW/UR Makeriet. I Makeriet kombinera teknik, kreativitet och löjd. Programledarna Arantxa Álvare och Erik Roale utforkar tekniken värld med digital löjd och kapar och uppfinner tillamman med barnen om beöker dem i verktaden. De använder ig av allt från återvunnet material och gammalt krot till digital teknik. På vägen lär de ig om mekanimerna bakom ina uppfinningar - om till exempel elektricitet, hydraulik och enorer. Här kapar vuxna och barn tillamman. Utgångpunkten är gör-det-jälv-kapande och Maker-rörelen. organierade folkbildningen har UR gjort ett förtydligande i den interna definition om tyr hur programutbudet regitrera. För utbildningprogram gäller att utbudet tar in utgångpunkt i pedagogika behov, i läro- eller kurplan eller motvarande eller i amarbete med en utbildninganordnare. Till ett utbildningprogram är det möjligt att utveckla pedagogik handledning eller mediepedagogikt töd. Ett allmänt folkbildande program i UR: utbud har ockå ett pedagogikt och lärande yfte men har inget krav på förankring eller knytning till tyrdokument eller annat utbildningdokument. Samtliga program katalogiera, bekriv och metadatamärk för att göra ökbara. 6.4 Ämneområden Bredden i UR: utbud återpegla i den mångfald av ämnen om programmen innehåller om UR producerar, änder och tillgängliggör under ett år. Under valåret 2018 var demokrati, tatkick och källkritik ett viktigt foku. UR har ockå fortatt med ett mycket efterfrågat, använt och omtyckt utbud om NPF neuropykiatrika funktionnedättningar. I tv-erien Superungar möter vi familjer med barn om lever med dea funktionnedättningar. I varje avnitt får vi dela en vi familj ärkilda utmaningar. Familjen får kontakt med en expert om bidrar med metoder för att minka treen i vardagen. UR har under 2018 även fortatt att ända NPF-podden. För att tillgängliggöra UR: program om NPF för föräldrar har ajten UR Föräldrar jöatt. Här amla program för identifikation, praktika råd från experter om förhållningätt om kan underlätta och ren information. Här kan man öka på pecifika vårigheter om konflikthantering och vardagrutiner. UR har fortatt att producera och ända program i ämnet MIK, medie- och informationkunnighet. De identifierade behoven av att bättre förtå innebörden av digitala begrepp och aktuella digitala företeeler har reulterat i flera erier för olika målgrupper, varav flera har inriktat ig på digitala företeeler om kan påverka en valrörele. Tv-erien Bella loggar in vänder ig till ungdomar i högtadiet om här får en inblick i hur kända influerare arbetar i ociala medier. Det föranleder dikuioner om upphovrätt, yttrandefrihet, förtal, amarbeten och reklam. I tverien Surfarna får de yngta eleverna lära ig begrepp om nätfike, cookie och klickbeten och i tv-erien Makeriet får de teta digital löjd om är en del av makerkulturen en kulturyttring om kombinerar teknologi och innovation med hantverk och kont. Andra äongen av radioerien Fejk för gymnaiet belyer hur kont, muik, foton, film och böcker använd för att förtärka olika budkap. Hamnkiftaren rea (åk 4 6) är en äventyrerie om Sverige landkap. Den tar in utgångpunkt i kolämnet geografi, men kan även använda i hitoria, venka och naturkunkap. Radioerien är ett exempel på hur viktigt det är att pedagogikt berättande är påkotat och pännande för att elever ka tillgodogöra ig innehållet. SVA venka om andrapråk är ett kolämne om yftar till att elever ka utveckla färdigheter i venka pråket. De ka få rikligt med tillfällen att möta, producera och analyera muntligt och kriftligt pråk. UR har producerat erier i nära amarbete med elever och lärare i flera i tadier för att komplettera underviningen, till exempel Våga nacka (gymnaium) och Bäta babblet (åk 7 9). Innehållet i tv-erien Fatta hitoria (åk 7 9) pänner från flodkulturerna fram till andra världkriget. Programmen kan använda både i introduktionkla och i ordinarie kla i ämnena hitoria och SVA. Programmen har ett enkelt pråk med ordkunkap och begreppförtåele i foku. Public ervice-redoviningen

26 Foto: Daniel Stein/UR Perpektiv på världen. Är mänkliga rättigheter en jälvklarhet överallt? Hur fungerar extremim och hur långt är männikan beredd att gå för in övertygele? Varför har vi krig och vad gör vi för att förhindra dem? I ex avnitt ta frågor om demokrati, makt och rättigheter upp ur nya vinklar och från olika delar i världen. Varje avnitt har ett eget avgränat tema. Vi möter männikor med olika åikter, möjligheter och perpektiv. Det om är jälvklart för någon kan vara en omöjlighet för en annan. 26 Tv-erien Lärlabbet vänder ig pecifikt till lärare och bygger på lärare erfarenheter, behov och medverkan. Här är det kollegiala lärandet i foku. Under 2018 uppkattade ärkilt avnittet om hur vårt det är att amverka med eleverna föräldrar. I programmet kildra en kola om kommit tillrätta med problemet på ett kreativt ätt om andra kolor gärna tar efter. UR producerar edan många år radioerien Skolminiteriet om tar upp aktuella kolfrågor för alla om är intreerade av kolan roll och villkor i vårt amhälle och radioerien Lärarrummet innehåller berätteler från kolan värld. Igenkänning och identifikation är värdefullt för en yrkekår om dagligen tår inför komplexa amhällfrågor. De lärarfortbildande programmen från UR yftar till att tärka läraren i in yrkeroll på flera ätt. En ärkild möjlighet finn i att möta de nyutexaminerade lärarna. Därför utvecklar UR nu det lärarfortbildande utbudet i nära dialog med denna grupp. Public ervice-redoviningen Utbud i tiden Ämnet MIK, medie- och informationkunnighet, är alltid aktuellt, men kanke ärkilt när det är valår. Därför ände UR flera erier för gymnaiekolan. Serien Har jag något val? (gymnaium) tar upp hur valkampanjer drev via ociala medier när Trump blev preident, underöker hur man tar ig ur in egen filterbubbla och tar reda på vad dark ad är. TV-erien Fatta Sverige demokrati (gymnaium) går igenom grunderna för demokrati och tärker medvetenheten och kunkaperna om vårt tatkick. I tv-erien Hitorika val kildra uppmärkammade val i Sverige och andra länder både i nutid och dåtid och radioerien Detaljerna (gymnaium) bjuder på politik nutidhitoria och tv-erien Perpektiv på världen (gymnaium) tar med tittaren till olika plater runtom i världen för att e på frågor om demokrati, jämtälldhet och miljö ur nya perpektiv. Programmen är indelade i åtta olika teman utifrån kurplanen i amhällkunkap. Samerna nationaldag fira den 6 februari och 2018 var det 100 år edan det förta amika landmötet i Sverige ägde rum. UR ände under året, med tart i januari, tv-erierna Samerna tid (folkbildning) och Min amika hitoria (åk 7 9) om båda kildrar amerna hitoria, kultur och nutid. Serierna inledde UR: atning på att kildra flera nationella minoriteter hitoria i Sverige om drog igång redan under 2017 med Romerna tid 1900-tal (åk 7 9). De om i in yrkeroll arbetar med nya venkar hamnar ofta i ituationer där de täll inför våra belut och avvägningar. Tv-dokumentärerien Det goda landet (folkhögkola) kildrar i ex avnitt olika delar av det venka amhället. Polien, arbetmarknaden, förvaret, kolan, kommunen och civilamhället. Viat ur tjäntemännen och civila aktörer perpektiv ta de utmaningar upp om upptått till följd av amhällförändringar. Den debatt om följt efter #metoo håller dikuionen om exuella trakaerier levande. I podderien Alla mina förövare (gymnaium) tar vi del av unga peronliga uppleveler av exuella trakaerier. Experter om jobbar för att motverka trakaerier ger råd. UR Samtiden filmade en föreläningdag arrangerad av RFSU om #metoo, om handlade om hur kolan kan arbeta för att förebygga övergrepp, trakaerier och kränkningar. Här lyft vikten av att förbättra och moderniera exualunderviningen, vilket UR ockå fångat upp. Därför producerade UR en äong om exualundervining i det lärarfortbildande tv-erien Lärlabbet för publicering n

27 7. Särkilda uppdrag och målgrupper UR: programutbud ka pegla förhållanden i hela landet och den variation om finn i befolkningen amt om helhet prägla av folkbildningambitioner. Programmen ka utforma å att de tillgodoer kiftande förutättningar och intreen ho befolkningen. Det innebär att UR producerar radio- och tv-program, poddar och klipp pecifikt riktade till flera olika målgrupper utifrån användarna behov och beteenden. UR är till för alla för de många och de få. 7.1 Jämtälldhet, mångfald och pegling För att uppnå en hög programkvalitet och ge möjlighet för användarna att både känna igen ig och möta nya perpektiv i programutbudet är det ett trategikt mål för UR att öka mångfalden bland de medverkande i programutbudet. En av förutättningarna för att nå det målet är att även öka mångfalden och lyfta in fler perpektiv bland medarbetarna. Genom att ta vara på en variation av röter, åikter och perpektiv trävar UR efter att pegla hela befolkningen å att alla om tar del av utbudet ka kunna identifiera ig i delar av det. UR är till för alla och utbudet ka vara relevant för användarna. Enligt ändningtilltåndet ka UR: programverkamhet bedriva ur ett jämtälldhet- och mångfaldperpektiv. Programmen ka utforma å att de genom tillgänglighet och mångidighet tillgodoer kiftande förutättningar och intreen ho befolkningen i hela landet. Programutbudet ka pegla förhållanden i hela landet och den variation om finn i befolkningen amt om helhet prägla av folkbildningambitioner. För att detta ka yna och märka i det UR producerar och publicerar under året arbetar UR kontinuerligt och i varje enkilt projekt för att äkertälla att jämtälldhet, mångfald och pegling är utgångpunkter i varje produktion. Se kapitel för exempel Definition och mål Under 2018 har UR arbetat med att implementera och vidareutveckla den policy och definition av mångfald och pegling om tog fram året innan. Bland annat har en intern mångfaldmätning genomfört, e kapitel Under 2019 kommer pegling- och mångfaldtrategin uppdatera å att den ligger i linje med det nya ändningtilltåndet från 2020 och UR: trategi. Efterom mångfald är ett begrepp om förändra i takt med att amhället förändra, kan nya betydeler inkludera alltefterom. Betydeler och foku för mångfald kiftar ockå genom programmen uppdrag och målgrupper. UR: definition av mångfald och pegling tar hänyn till flera apekter: kön, venk/ utländk bakgrund, regional pegling, ocioekonomik bakgrund, utbildningnivå, religiö tro/livåkådning, kulturell identitet, nationella minoriteter, funktionnedättningar, exuell orientering/ identifikation och ålder. För att UR ka vara en relevant medieaktör för hela landet och den variation om finn i befolkningen är det viktigt att männikor med olika bakgrund och perpektiv yn och hör i programmen och är delaktiga i att producera dem. UR har ett antal målättningar när det gäller mångfaldarbetet: Det ka finna en balan mellan kvinnor och män, åväl i programutbudet om bland antällda. Detta mål följ upp via HR-avdelningen vad gäller antällda, för programutbudet via mätningar om gör av forkare vid Lund univeritet varje år amt via en intern mångfaldmätning om är under utveckling. Mångfald i programutbudet ka öka. Detta mål följ upp del via nämnda underökning vid Lund univeritet, del via Novu attitydunderökning amt via en intern mätning om är under utveckling. Även mångfalden av medarbetarna ka öka och detta följ upp via uppgifter från HR-avdelningen. Lä mer i kapitel Mångfald och pegling i programproduktion För att ytematikt arbeta med att alla projekt tar hänyn till mångfald och pegling ka varje programprojekt/ redaktion göra upp en plan för arbetet och om töd för det finn en checklita. Syftet är att kunna göra medvetna val Public ervice-redoviningen

28 FOTO: Johanna Arntröm/UR UR: Youtube-kanal Orka plugga har en tät dialog med unga och beöker regelbundet kolor i hela Sverige för att kapa pedigogika program om hjälper unga att nå kunkapmålen. 28 om vilka perpektiv om lyft, vem om tillåt att vara berättare, vilka om ynliggör i produktionerna och i vilka roller. UR efterträvar ockå att undvika framtällningar om förtärker tereotypa företällningar. UR producerar program både med, för och om olika grupper om vanligtvi är underrepreenterade i medierna. För att äkertälla ett relevant innehåll arbetar UR trukturerat med dialoger och inkludering i programproceen, till exempel med referengrupper om bitår med akkunkap. Exempel på detta är produktionen av de olika programerierna kring nationella minoriteter hitoria då referengrupper ur de repektive nationella minoriteterna bjöd in för dialog och faktainamling. På å ätt kan tereotypa bilder och berätteler undvika och innehållet kvalitetäkra både faktamäigt och genom repreentation. Detta bidrar till autentikt berättande, ökad trovärdighet, kvalitet och relevan. Möjligheten till identifikation tärker deutom lärandet. UR har under hela proceen fullt ut anvaret för det redaktionella oberoendet och förmedlar och äkrar de grundläggande public ervicevärdena, om till exempel oberoende opartikhet och aklighet. När det gäller utbudet för barn och unga är Retorikmatchen (åk 4 6) ett tydligt exempel på hur pegling av hela landet getalta. Retorikmatchen riktar Public ervice-redoviningen 2018 ig till elever i årkur ex över hela landet och där tio lag välj ut att tävla i retorik. Varje kla repreentera av en kille och en tjej. I finalen 2018 mötte Internationella Engelka kolan i Lund och Paulikolan i Helingborg. Ett annat exempel är Orka plugga (åk 7 9) om ger tip och trategier för att underlätta pluggandet och nå kunkapmålen. I arbetet med Orka plugga är det tydligt vilken betydele pegling av en målgrupp har och hur det bidrar till användning. Redaktionen beöker regelbundet kolor i hela landet för att bygga relation med användarna och lyna in dera behov. Efter ådana beök tiger användningen av Orka plugga på den kola och den ort om Orka plugga-redaktionen beökt och användningen av programmen, likom dialogen med de unga användarna, håller ig edan på en jämn nivå. Vad om är viktigt och hur mångfald betona kan kifta mellan redaktioner och produktioner beroende på målgrupp och ämneval. UR Samtiden om pelar in föreläningar över hela Sverige arbetar till exempel ytematikt med att hålla en jämn fördelning mellan män och kvinnor om föreläer. I möjligate mån föröker redaktionen även pela in föreläningar med vi geografik pridning. Däremot finn det parametrar om redaktionen inte kan påverka, om till exempel ålderfördelningen eller etnikt urprung bland Tabell Fördelningen män och kvinnor i utbudet. Källa Lund Univeritet. Kvinnor och män i utbudet Kvinnor 40 % 48 % 46 % 42 % 40 % Män 60 % 52 % 54 % 58 % 60 % TOTALT 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % dem om föreläer. Inpelningarna av föreläningarna är en pegling av hur den akademika föreläningvärlden i Sverige er ut. UR har om effektmål att åtta av tio användare vid utgången av 2019 ka ane att UR: utbud peglar hela befolkningen. Året Novuunderökning viar att i gruppen lärare har den andelen minkat jämfört med förra året och når nu 70 procent jämfört med 74 procent förra året. Bland allmänheten aner knappt hälften att UR: utbud peglar hela befolkningen vilket är en ökning jämfört med förra året, e diagram Att mäta mångfald För att ta reda på hur mångfald repreentera i programutbudet genomför edan 2010 kontinuerliga underökningar av Lund univeritet på uppdrag av UR två gånger per år enligt modellen yntetika veckor. Mätningarna genomför genom analy av amtliga ändningar under en yntetik vecka på våren och en på höten. Syntetik vecka innebär en analytik kontruktion, där underökningen utgår från material under en period om ju veckor, där måndagen ändningar analyera under förta veckan, tidagen under andra veckan, ondagen under tredje veckan och å vidare. Där mät mångfald utifrån antal repreenterade peroner ur ett tittar- och lynarperpektiv. De medverkande koda utifrån bland annat kön, etnicitet, nationellt minoritetpråk, funktionnedättning, teckenpråk och ålder. Även tereotyper mät utifrån ju kriterier om expert, offer, hjälte med flera. Mätningen för 2018 viar en obalan mellan kvinnor (40 procent) och män (60 procent) och

29 FOTO: Torbjörn Ekebacke/UR Jobba, ova dö. En exitentiell och filoofik programerie i radio om männikan relation till arbetet. Förr, nu och i framtiden. Vi hör männikor från landet alla hörn amt forkare, pykologer och filoofer tänka kring jobbet betydele och förändring. är en förämring jämfört med de närmat föregående åren. (Se tabell 7.1.4). Procentandelen experter är generellt högre bland männen än bland kvinnorna vilket även det är en förämring. Andelen peroner ur nationella minoriteter i programmen har däremot ökat enate året, likom antalet teckenpråkiga amt aktörer med fyik funktionnedättning. Reultaten för UR måte dock tolka med föriktighet. De yntetveckor om mäter mångfald förlägg inte med jälvklarhet till jut de veckor om UR har en tablålagd temaatning i någon av SVT: eller Sverige Radio kanaler. Detta innebär att en del av utbudet, till exempel tv-erien Superungar (folkbildning) där tittaren i varje enkilt program får möta både barn och vuxna med olika former av neuropykiatrika funktionhinder, inte har noterat i mätningen efterom programmen har änt under en annan tid än under yntetveckorna. Enkilda program med ett högt antal medverkanden kan få ett oproportionerligt tort genomlag då mätningen endat gör på de program om änd under en begränad mättid. Och omvänt kan urvalmetoden leda till att program med aktörer om till exempel kulle kunna väga upp obalanen mellan könen överhuvudtaget inte mät efterom de inte änd under den aktuella mätperioden och därför inte kommer med i mätningen. Obalanen mellan kön om mätningen från Lund viar hänför till törta delen till inköpta program från andra delar av världen. När UR köper in produktioner behöver fler faktorer utöver mångfald väga in, åom ämne, produktionen kvalitet, målgrupp, aktualitet etcetera vilket gör att UR har vårare att prioritera till exempel balan mellan könen. En möjlig förklaring till obalanen är att producenterna i andra länder inte tar amma hänyn till att nå en jämn balan mellan kvinnor och män i programutbudet. Balanen mellan kön i UR: egna produktioner är däremot bättre och ett reultat av det medvetna arbete om ligger bakom produktionerna. För att ytterligare mäta mångfalden i programutbudet påbörjade UR under 2017 utvecklingen av en intern mätning om yftar till att kartlägga hur produktionarbetet bedriv och hur det påverkar de enkilda programprojekten. Preci om i mätningen om utför av forkare vid Lund univeritet tar den interna mångfaldmätningen fata på mångfald utifrån antal repreenterade peroner ur ett tittar- och lynarperpektiv. De medverkande koda utifrån bland annat kön, ålder, etnicitet, nationellt minoritetpråk, teckenpråk och funktionnedättning. Deutom innehåller den interna mätningen även en del där redaktionerna får vara på ett antal frågor för att kartlägga hur de arbetat med frågor kring repreentation och pegling. Genom att kartlägga arbetet ytematikt kan kunkapen prida internt och höja kompetenen kring UR: mångfaldarbete. Under 2018 har UR fortatt att utveckla metoden och i ett förta teg kickade en enkät ut till 19 programproduktioner. Urvalet baerade på ett antal produktioner inom varje målgrupp med hög användning, av de tillfrågade bevarade 16 produktioner enkäten. Reultaten indikerar att det finn en hög medvetenhet på redaktionerna vad gäller jämtälldhet, mångfald och pegling om utgångpunkter i varje programproduktion. Till exempel är balanen mellan kvinnor (283) och män (285) jämn och ålderpridningen på de medverkande peglar väl målgrupperna inom grund- och gymnaiekolan. Redaktionen för Kolla myten (åk 7 9) bekriver hur de trävar efter en jämn könfördelning bland de medverkande ärkilt när det gäller de vetenkapliga experterna om medverkar då det traditionellt ett varit fler män där. Flera av redaktionerna påpekar att det kräv tid för att få mångfald bland de medverkande. Hur programmen ka pegla hela Sverige är en fråga om flera redaktioner arbetar aktivt med, till exempel Orka plugga (åk 7 9) om pelar in program på kolor i hela landet och i radioerien Kjellorterat (gymnaium) kommer till exempel 60 procent av de medverkande från regioner utanför Stockholm, Göteborg och Malmö. Den interna mätningen är ännu inte en tatitikt äkertälld metod men reultaten kan e om indikationer på att det finn en tor medvetenhet om mångfald- och peglinguppdraget ute på redaktionerna om ger reultat i programutbudet. UR kommer att utvärdera och utveckla enkäten vidare under Även antalet antällda vid UR 2018 viar på en obalan mellan könen fat med övervikt av kvinnor om utgör 60 procent och männen utgör 40 procent, vilket är på amma nivå om de föregående åren. UR trävar efter en jämn könfördelning bland de antällda och kommer de närmate åren arbeta för att nå en bättre balan. Public ervice-redoviningen

30 FOTO: Xxxxxxx Lil Trulon/UR Skolminiteriet grankar och belyer aktuella och viktiga kolfrågor genom levande reportage, egna underökningar och fördjupande amtal. Sänd i P1 på fredagar Nyheter och amhällbevakning UR har inte ett grankande nyhetuppdrag om de andra public ervicebolagen, men kompletterar och breddar den nyhetrapportering om Sverige Radio och SVT bidrar med. Genom ett tort utbud av amhällorienterande och faktabaerade program kan UR ge barn, unga och vuxna möjlighet att fördjupa ig i aktuella nyhethändeler och amhällfrågor. Huvudparten av programmen kan använda för att bredda, tärka och komplettera underviningen i klarummen. UR: nyhetförmedling är begränad till barn och unga och nyhetutbudet för dea redovia i kapitel Samhällorienterande program förekommer i hög utträckning i UR: programutbud för både barn, unga och vuxna. Det kan handla om åväl nyproducerade om äldre program. Exempel på fördjupande amhällprogram är Skolminiteriet (radio) om edan 2007 grankar och belyer aktuella och viktiga kolfrågor genom levande reportage, egna underökningar och fördjupande amtal, varje vecka. Public ervice-redoviningen 2018 Ofta tar programmet upp frågor om påverka av den politika utvecklingen och av tongångarna i amhälldebatten, och där öker Skolminiteriet gärna var bortom den nabba nyhetrapporteringen. Tv-erien Vägen till fredpriet (gymnaium) är ett exempel på hur UR kompletterar och fördjupar nyhetrapporteringen. I amband med utdelningen av Nobel fredpri höten 2018 ände UR en erie om ett antal fredaktiviter och fredmäklare och dera väg till Nobelpriet. I erien får tittaren bland andra möta Malala Youafzai om med rik för itt eget liv för kampen om flickor rätt till utbildning i Pakitan och Martti Ahtiaari, före detta preident i Finland, om lyckade mäkla fred i Namibia med amtal i tället för vapen. Under 2018, då det var rikdagval i Sverige, ände UR ett tort antal program för de fleta av UR: målgrupper med valet, demokrati och det politika ytemet i foku. För åk 4 6 ände UR Dröm om demokrati, en tv-erie om Sverige demokrati, kontitution och grundlagar, hur katterna använd, vilka val du kan röta i och fördelningen av den politika makten. Nyfiken på Sverige (åk 4 6) är en animerad erie om introducerar det venka amhället, framförallt för nyanlända barn. Syftet är att förmedla delaktighet och förtåele för vilka normer och värderingar om finn i det venka amhället, och vilka rättigheter och kyldigheter vi har. Serien finn även på arabika, kurdika, omalika, tigrinja, dari och panka. Fatta Sverige demokrati (åk 7 9) är en tv-erie var innehåll ka ge tittarna ökad kunkap om Sverige politika ytem och de politika partierna, amt tärka medvetenheten och inikten om Sverige demokrati och tatkick. Perpektiv på världen (gymnaiet) tar med tittaren till olika plater runtom i världen för att e på frågor om demokrati, jämtälldhet och miljö ur nya perpektiv. Programmen är indelade i åtta olika teman utifrån kurplanen i amhällkunkap. Tänk till Valet tog inför valet upp frågor om bygger på amtal med hundra förtagångväljare om ämnen om engagerar dem, bland annat pykik ohäla och tre. Repreentanter

31 FOTO: IBL, FN, Gettyimage Vad är kritikt tänkande? Och hur tänker man kritikt? I Bildningbyrån radioerie Tänka mot trömmen får lynaren ta del av olika hitorika peroner kritika tankar om många gånger utmanat och utvecklat dera amtid. där programledaren med en barnpanel dikuterar den digitala vardagen och hur tekniken bakom påverkar o. I tv-erien Världen online (åk 4 6) tar programledarna Idun och Samon reda på barn och unga perpektiv och yn på internet. Hur använder de nätet? Och vad är källkritik? Är det bra med å mycket kärmtid? UR har även änt Kolla myten (åk 7 9) om med hjälp av den vetenkapliga arbetmetoden lär ut hur man kan avlöja om en myt är ann eller falk. Under 2018 har Bildningbyrån erie Tänka mot trömmen fortatt att producera med 30 nya program om grundligt tar upp vad kritikt tänkande är och hur man tänker kritikt. Under 2018, då begrepp om alternativa fakta, trollfabriker och faktareiten varit frekventa i amhälldebatten och kopplat ihop med rikdagvalet har UR bidragit med flera programerier, både för radio och tv och riktade till flera målgrupper. Målet har varit att belya och klargöra vad om har hänt med vårt förhållningätt till fakta och kunkap. UR Samtiden pelade under 2018 in föreläningerier om Demokrati under hot och Demokratidagen amt enkilda föreläningar om Digitala vapen om dödar demokratin, En polarierad värld, Val, påverkan och propaganda amt Samtal i trollkogen för att bara nämna några. UR Samtiden pelade även in alla Nobelpritagarna föreläningar och publicerade dea fört på UR Play för att de nabbt kulle bli tillgängliga och därefter har de änt i broadcat. UR har likom tidigare år deltagit i Muikhjälpen om varje år amlar in pengar till Radiohjälpen. Till året tema Alla funkar olika producerade UR tv-inlag till målgrupperna åk 7 9 amt gymnaiet. I en erie miniporträtt, Alla funkar olika Min berättele, fick tittarna möta ungdomar med olika funktionnedättningar i några av världen fattigare länder. En del av UR: amhällorienterande program bekriv vidare i kapitel 7.8 Särkilda atningar under året. från de åtta rikdagpartierna berättar om in politik i de olika frågorna. Har jag något val? (gymnaiet) är erien om viar hur många tarka krafter föröker påverka väljare bland annat genom påverkan via nätet och ociala medier, begrepp om dark ad och fake new får in förklaring likom vad en filterbubbla är. Det goda landet (folkhögkola) är en dokumentärerie om viar hur den venka demokratin fungerar i praktiken. I ex avnitt kildra lika många delar av det venka amhället: polien, arbetmarknaden, förvaret, kolan, kommunen och civilamhället. UR har under flera år haft foku på att utveckla ett programutbud inom MIK, medie- och informationkunnighet. Under valåret kopplade MIK ihop med politika val, påverkankampanjer och propaganda. Fejk, äong två (gymnaiet) tar upp hur drömbilder och kräckbilder använd i propaganda, populärkultur och politik. Under ämnerubriken MIK har UR även änt Surfarna (åk F 3) ett minidrama på ämnet digital kompeten och radioerien Programmera mera (åk 4 6) Public ervice-redoviningen

32 FOTO: Mattia Bardå/UR Min judika hitoria. Judarna är en av Sverige fem nationella minoriteter. De har kommit i olika omgångar och från olika plater i världen. 14-åriga Rebecka har börjat fundera mer och mer kring in egen hitoria. Hur hamnade henne läkt i Sverige? Och hur har judar haft det i Sverige under hitorien? Rebecka gammelfater berättar om hur rädd hon var om ung under andra världkriget Kultur I UR: uppdrag ingår att erbjuda ett mångidigt utbud om peglar de olika kulturer om finn i Sverige och innehåller program från olika delar av världen. Det finn i UR: utbud ett tort antal program om peglar kultur i olika ammanhang i olika delar av Sverige och världen. Tittaren och lynaren får möta männikor om är bärare av olika kulturuttryck. I utbudet finn program för alla åldrar, alla målgrupper med innehåll om engagerar, peglar och fördjupar. Detta gäller oavett om programmen är utlägg, inköp, amproduktioner eller egna produktioner. Här nedan några exempel om peglar olika kulturer. I radioerien Högtidmuik (åk F 3) bjuder artiter på muik om kommer från olika religiöa traditioner och i Högtider (åk F 3) får lynarna inblick i hur det går till att fira högtider inom judendomen, hinduimen, ilam, buddhimen, katolicimen och inom den koptika kyrkan. Folkagor i världen (F 3) är animerade kortfilmer om bygger på ovanliga folkagor från hela världen. I dokumentären Alla funkar olika (åk 7 9) får tittarna möta ungdomar med olika funktionnedättningar i några av världen fattigate länder om Rwanda, Nepal och Moldavien. Kortfilmklubben (åk 7 9/gymnaium) är amlingnamn för kortfilmer i dramagenren på olika pråk, i huvudak franka, panka, tyka, engelka och nationella minoritetpråk. Kortfilmerna Public ervice-redoviningen 2018 är tänkta att använda inom pråkunderviningen på åväl högtadiet om gymnaiet. Filmerna tar med eleverna på upptäcktfärder i andra länder och kulturer och peglar i möten mellan männikor de eviga frågorna; livet, döden, kärlek, konflikter, ex, rätt och fel. Med humor om itt främta vapen ger ig Alice Hollingworth och Linda Roendal ut på en roadtrip genom Sverige fördomar i tv-erien Tack gud jag är homo (gymnaium). Tittarna får möta peroner om på olika ätt bryter mot normerna. Udda plater i världen (folkbildning) tar med tittaren till allt från ormkamp i en thailändk by, den etiopika altöknen, frukot på Mount Wahington i USA, världen blåigate plat, till Nowa Sól i Polen där man kan hitta världen törta trädgårdtomtar. I tv-erien Till fot i Kaukau (folkbildning) korar den brittika äventyraren Levion Wood bergkedjan Kaukau, en 400 mil lång rea från Svarta havet till Kapika havet till fot. Rean ger en inblick i ett antal länder och ryka regioner och det blir många pontana och pännande möten med både männikor, djur och natur. I tv-erien Kanaler, båtar och kärlek (folkbildning) ger ig det brittika kådepelarparet Prunella Scale och Timothy Wet ut på pektakulära kanalfärder runt om i Europa. Under 2018 ände UR ett antal program och programerier om tar upp olika nationella minoriteter hitoria och kultur. I Nathan judika hitoria (åk 4 6) och Min judika hitoria (åk 7 9) får tittarna följa två judika ungdomar om genom ina egna läkthitorier berättar om judarna venka hitoria. I Johanne tornedalka hitoria (åk 4 6) och Min tornedalka hitoria (åk 7 9) öker Johanne ina rötter i Tornedalen och berättar hitorien om tornedalingarna. Och i Min verigefinka hitoria (åk 7 9) tar Lova-Li och Wilma, två unga verigefinnar, reda på mer om itt verigefinka arv och hur det kom ig att dera läktingar kom hit om arbetkraftinvandrare. I tv-erien Min amika hitoria (åk 7 9) gör nedlag i hitorien genom fyra unga amer om i varitt program berättar om hur hitorien lämnat pår i dera liv. Det handlar om tvångförflyttningar, rabiologi och kolonialim, men ockå om kampen för ina rättigheter, om att ta tillbaka itt pråk och om toltheten över in kultur, itt arv och gemenkapen med andra urfolk. Samerna tid (folkbildning) är berättelen om norra Europa urfolk och dera hitoria om är intimt förknippad med Sverige hitoria. Tv-erien bekriver hur amerna påverkade av kyrkan våldamma kritningproce och av nationaltaterna koloniation av de amika markerna under tidig modern tid likom hur rabiologerna ögon vänd mot amerna under talet.

33 ILLUSTRATION: Patrik Agemalm/UR Nyfiken på Sverige är en animerad erie om ka introducera det venka amhället framförallt för nyanlända barn. På ett enkelt ätt förklara hur Sverige fungerar med foku på företeeler i barnen vardag. Syftet är att förmedla delaktighet, men ockå förtåele för vilka normer och värderingar om finn i det venka amhället. Finn även på arabika. kurdika, omalika, tigrinja, dari och panka. Kapitel 7.4 Barn och unga All produktion från UR utgår från en genuin nyfikenhet på barn och unga ituation, en övertygele om att alla har en medfödd lut att lära och att barn och unga kompeten ynliggör och förtärk när de blir bemötta demokratikt. UR föröker alltid att prata direkt med barn och unga och låta de uttala ig om frågor om berör dem. Utifrån detta perpektiv har UR producerat program om både lägger grunden inför koltarten och om breddar och förtärker undervining i kolan ämnen, amt låter barn och unga bli lynade på. Syftet är del att bidra till att alla barn och unga får möjlighet att nå kunkapmålen, del att förtärka underlaget till viktiga dikuioner och öka förtåelen för olika perpektiv och åikter. Totalt ände UR 683 timmar för barn och unga i radio och tv under 2018 (162 timmar radio och 521 timmar tv) amt publicerade material på webben. Hur ändningarna för barn och unga 2018 fördelade ig på radio, tv och webbexkluiv publicering framgår av tabell Valet av publiceringform avgör av möjligheten att nå önkad effekt, antingen i en pedagogik kontext, eller för det enkilda lärandet. Några av de program om har publicerat exkluivt på webben är till exempel program i moderna pråk (7 jour ur la planete), poddar (Ett ärkilt dilemma) eller kortverioner av program om redan har änt. Alla produktioner för barn och unga utgår från ett kontaterat behov och ta fram i amverkan med användarna uttryckta önkemål i olika ammanhang. Det kan handla åväl om beök ho pedagoger, barn och elever om möten med olika referengrupper eller att målgruppen bjud in för att titta på produktioner under arbete. Allt för att äkertälla att produktionerna kompletterar underviningen på ett relevant ätt med ett tilltal och en pedagogik getaltning om fångar målgruppen intree. Programmen ka både engagera och tödja inlärningen. Den medievärld barn och unga växer upp i förutätter goda kunkaper om digitala begrepp och företeeler. I det tändigt föränderliga medielandkapet är MIK, medie- och informationkunnighet, en förutättning för att förtå riker och möjligheter. UR har producerat ett flertal erier om tar upp digitala begrepp om ätter dem i ammanhang och MIK har varit grunden Tabell Radio-, tv- och webbexkluiva ändningar för barn och unga (timmar). Målgrupp Radio Tv Webbexkluivt Totalt Yngre barn Äldre barn Unga Målgrupp Radio Tv Webbexkluivt Totalt Yngre barn Äldre barn Unga Målgrupp Radio Tv Webbexkluivt Totalt Yngre barn Äldre barn Unga Målgrupp Radio Tv Webbexkluivt Totalt Yngre barn Äldre barn Unga Målgrupp Radio Tv Webbexkluivt Totalt Yngre barn Äldre barn Unga Public ervice-redoviningen

34 för utvecklingen av program för äldre barn och unga inför valet. Formatet explainer är något om UR nu vidareutvecklar för kolan. Det är efterfrågat av lärare efterom rörligt material kan vara lättare för elever att tillgodogöra ig än textunderlag. Programmen producera ockå på ett ätt och i ett format om UR vet fungerar för undervining begreppen preentera kortfattat och faktapäckat medan längre getaltande program ätter begreppen i ina ammanhang. Kapitel Barn Vi förklarar digitala begrepp (åk 4 6) är 20 korta filmer där de vanligate digitala orden förklara: filterbubbla, internet, moln, VR, tvåfaktorautentiering, cookie och webcrawler är exempel om bekriv på en minut vardera. Och i erien Världen online (åk 4 6) ätt den digitala kunkapen i ammanhang utifrån unga perpektiv med program om kreativitet på nätet, ociala medier, näthat och fake new. Även att gå offline, en frågetällning om dikuterat mycket i media kring nätet under 2018, ta upp. Neo ka klara ig utan nätet i tre dagar. Kommer han klara att inte vara uppkopplad? I tv-erien Surfarna (åk F 3) får de yngta eleverna lära ig begrepp om nätfike, cookie och klickbeten. Och i tv-erien Makeriet (åk F 3) får de teta digital löjd om är en del av makerkulturen en kulturyttring om kombinerar teknologi och innovation med hantverk och kont. Tv-erien Nyfiken på Sverige (åk 4 6) introducerar det venka amhället för nyanlända barn. Korta program på ju minuter förmedlar delaktighet och ger förtåele för de normer och värderingar om finn i det venka amhället, men förklarar ockå de rättigheter och kyldigheter vi har. Serien är rak och enkel i itt tilltal och kan även använda i SFI-undervining. Den delvi dramatierade tv-erien Dröm om demokrati (åk 4 6) tar upp fri pre, propaganda, diktatur, demokrati, allmän röträtt, kvinnokamp och rättvia villkor på arbetmarknaden. Serien utpelar ig år 2040 när en diktator har tagit makten i Sverige. Demokratin har gått förlorad. Några av medborgarna i diktaturen drömmer om demokratin de minn. Retorikmatchen (åk 4 6) är programmet där tala är guld. Här tävlar klaer i åk 6 från hela Sverige i konten att övertyga. Programerien har änt i tv och radio edan I finalen 2018 fick eleverna utgå från Martin Luther King berömda tal om inled med I have a dream. Uppgiften var att kapa ett målande tal med retorika figurer. Evelin och Hamza från Internationella Engelka kolan i Lund höll ett tal tänkt för EU-parlamentet om att ena Europa och Afrika och rädda vår vackra planet. De vann över Noran och Matheu från Paulikolan i Helingborg om höll ett tal tänkt för FN om alla barn rätt till utbildning. Tripp, Trapp, Träd (förkola) finn både om tv, radio och app och har utvecklat kontinuerligt i flera år tid. Ett viktigt foku är Har jag något val? Det finn många tarka krafter om föröker påverka o väljare. Idag ker en tor del av påverkan via nätet och ociala medier. Programledaren Elin Almén tar reda på hur dark ad och fake new fungerar, och vad en filterbubbla är. Hon tittar ockå på valkampanjer ur hitorik vinkel och lär o hur vi kan bli mer källkritika på nätet. FOTO: BNC 34 Public ervice-redoviningen 2018

35 att öka begreppförtåele och verka pråktärkande. Att ta del av berätteler om elever kan relatera till och identifiera ig med tärker dera kunkap i pråket och öppnar vägen till ett eget läande och berättande. Radioerien Sluka venka (åk 4 6) för ämnet venka om andrapråk betår av noggrant utvalda böcker och fokuerar på hörförtåele och berättande. Och radioerien Vad gör jag nu? (åk 4 6) i amma ämne, avluta med ett etikt dilemma eller problem att dikutera i klaen. Att lyna för att edan jälv berätta är pråktärkande och hjälper deutom eleverna att lära känna varandra. Hamnkiftaren rea (åk 4 6) är en äventyrerie om Sverige landkap. Den tar in utgångpunkt i kolämnet geografi, men kan även använda i hitoria, venka och naturkunkap. Radioerien är ett exempel på hur viktigt det är att pedagogikt berättande är påkotat och pännande för att elever ka tillgodogöra ig innehållet. Kapitel Unga UR: utbud för unga 2018 kompletterar undervining i bland annat digital kompeten, MIK, demokrati och valet amt arbetet med värdegrunden. Deutom har flera program producerat och änt för användning i SVA - venka om andrapråk ett kolämne om få lärare underviar i och där behoven av material är tora. I tv-erien Bella loggar in (åk 7 9) får tittarna inblick i hur kända influencer arbetar i ociala medier. Det föranleder dikuioner om upphovrätt, yttrandefrihet, förtal, amarbeten och reklam. Andra äongen av radioerien Fejk (gymnaium) belyer hur kont, muik, foton, film och böcker använd för att förtärka olika budkap. Serien har kompletterat med en podd, e kapitel Tv-erien Bäta babblet (åk 7 9) getaltar hur vi kommunicerar muntligt i olika ammanhang och hur de ord vi väljer, eller hur vi pratar, avgör om vi förtår eller miförtår varandra. Tv-erien Våga nacka (gymnaium) handlar om att utmana ungdomar om är nya i Sverige att använda pråket för att åtadkomma något de vill om att ta en körlektion, öka en praktikplat eller kriva en dikt. Innehållet i tv-erien Fatta hitoria (åk 7 9) pänner från flodkulturerna fram till andra världkriget. Programmen kan använda både i introduktionkla och i ordinarie kla i ämnena hitoria och SVA. Programmen har ett enkelt pråk med ordkunkap och begreppförtåele i foku. I tv-erien PK-mannen (åk 7 9/gymnaium) fortätter programledaren Mue Haelvall att problematiera normer genom att hela tiden få in jälvbild utmanad. Så fördomfri är han inte! Tv-erien är tänkt att använda i arbetet med värdegrunden. Och radioerien med amma namn drar lutaterna av erfarenheterna ur tverierna och kapar en pk-lita med hjälp av fyra elever från Kalmar. (e kapitel 7.4.6) I webberien Tack gud jag är homo (änd i broadcat 2019) granka normen heteroexualitet genom en roadtrip genom Sverige. Programledarna lär känna en lebik ame, träffar ett religiöt gäng flator och möter tjejen om gick från att vara homofob till att bli lebik för att edan bli ihop med en kille. I erien Perpektiv på världen (gymnaium) får tittarna hjälp att förtå att demokrati och mänkliga rättigheter inte är en jälvklarhet. I ex avnitt ta frågor om demokrati, makt och rättigheter upp ur nya vinklar och från olika delar av världen. För att nå en ung generation är det inte möjligt att begräna ig till publicering genom markändningar. När dikuioner och reaktioner om amhället normer, om demokratin och valet, om företeeler om #metoo och om oro för nyanlända klakamrater villkor för på tredjepartplattformar, kan ett public ervicebolag med UR: uppdrag inte hålla ig utanför. UR har, om alla andra mediebolag, att förhålla ig till en medievärld i förändring å att amtalet i amhället håll vid liv och utveckla. UR har i dag en dialog med flera unga målgrupper om har lett till amkapande proceer, utifrån unga behov och vardag. När UR har kapat ett värde för unga med ett relevant utbud leder relationen till ökad användning även på UR: egna plattformar. UR: Youtubekanal Orka plugga har en tät dialog med unga och beöker kolor runt om i Sverige för att kapa pedagogika program om hjälper unga att nå kunkapmålen. Yotubekanalen Tänk till har i flera år värnat om amtal och reflektion kring det om angår unga och unga vuxna. Inför valet 2018 gjorde en talk how med förtagångväljare där frågor om integration, varför man ka röta och vikten av yttrandefrihet tod i foku. Tänk till och Orka plugga finn ockå på UR Skola. Kapitel Nyheter och fakta UR: program med nyheter och fakta präglade förtå av att det var valår Tv-erien Perpektiv på världen (gymnaium) belyer frågor om demokrati, val, jämtälldhet, yttrandefrihet, mänkliga rättigheter och miljö ur perpektiv från olika plater i världen. TV-erien Fatta Sverige demokrati (gymnaium) går igenom grunderna för demokrati och tärker medvetenheten och kunkaperna om vårt tatkick. I tv-erien Hitorika val (gymnaium) kildra uppmärkammade val i Sverige och andra länder både i nutid och dåtid till exempel hur döda älar om flyter i land på vätkuten en ommar gör att miljöpartiet kommer in i rikdagen. Radioerien Detaljerna (gymnaium) är politik hitoria om ger fördjupad kunkap om åtta händeler om påverkat Sverige. Ett exempel är när folkpartiledaren Bengt Weterberg 1991 rete ig och lämnade SVT: valvaka i protet över att Ian Wachtmeiter och Bert Karlon från Ny Demokrati kom in i tudion, ett parti Weterberg betraktade om främlingfientligt. Väldigt många av eleverna i åk 4 6 er varje vecka Lilla Aktuellt kola och Lilla Aktuellt teckenpråk. Serierna tar upp veckan viktigate händeler för regelbunden användning i klarummet. Även radioproduktionerna av nyhetprogram för pråkundervining använd regelbundet i klarummen. Nouvelle en Françai innehåller korta nyheter om politik, ociala frågor, kultur och nöjen producerat på franka i Pari. Programerien finn i två vårighetnivåer för Tabell Nyheter för barn och unga i radio och tv (timmar). Målgrupp Radio Tv Totalt Radio Tv Totalt Radio Tv Totalt Radio Tv Totalt Radio Tv Totalt Barn 1,50 16,75 18,25 1,50 17,00 18,50 2,00 16,00 18,00 1,50 16,50 18,00 1,50 23,75 25,25 Unga 9,00 9,00 10,50 10,50 11,00 11,00 10,50 10,50 10,50 10,50 Totalt 10,50 16,75 27,25 12,00 17,00 29,00 13,00 16,00 29,00 12,00 16,50 28,50 12,00 23,75 35,75 Public ervice-redoviningen

36 ILLUSTRATION: Kenneth Anderon På fet med Håkan och Berit. Kaninen Håkan och grodan Berit, ka ordna en fet. De behöver mat, fixa lekar, plat att duka på och gäter. Hur ka det gå att planera ihop när de är å olika? Vi får veta mer om olika djurtyper matvanor och olika beteenden. Men ockå om att tycka olika och vara olika men ändå vara vänner. 36 åk 7 9 och gymnaiet. Qué paa? är nyhetprogram på två olika pråknivåer från den pankpråkiga världen om port, politik, kultur och amhälle, för åk 7 9 och gymnaiet. Nachrichten auf Deutch är nyheter från de tykpråkiga länderna om änd på två vårighetnivåer, för åk 7 9 och gymnaiet. Och på engelka producerar UR Newreel (åk 7 9) där enate nytt från den engelkpråkiga världen preentera amt Newreel Eay (åk 4 6) på lätt engelka. Det kan handla om politik, port, muik och amhälle. Utöver ovan nämnda program publicerar UR även nyhetprogrammet 7 jour ur la planète, webbexkluivt med 15 timmar under Att förtå och värdera nyheter är en viktig del av MIK, medie- och kommunikationkunnighet. Tv-erien Har jag något val? (gymnaium) tar upp hur valkampanjer drev via ociala medier när Trump blev preident, underöker hur man tar ig ur in egen filterbubbla och tar reda på vad riktade annoner är. Det vimlar av alarmitika och krämmande klipp och texter på nätet om dela flitigt i ociala medier. Ofta handlar det om naturvetenkapliga ämnen från avändare om utger ig för Public ervice-redoviningen 2018 att preentera fakta. Men hur kan man veta vad om är ant och vad om bara är myter och rykten? I tv-erien Kolla myten (åk 7 9) tar epidemiologen Emma Fran reda på anningen med hjälp av den vetenkapliga metoden. Hon täller en hypote, gör en laboration och utifrån reultatet drar hon en lutat. För vetenkapintreerade gymnaieelever pelade UR Samtiden in Populärvetenkapliga veckan på Linköping univeritet. Forkare berättar om itt arbete på ett populärvetenkapligt ätt. Föreläningarna har rubriker om: Varför upptår mobbning, Släckte Trump vårt ita klimathopp? och Att växa upp i en digital värld. Fler än en miljard männikor i världen lever med någon form av funktionnedättning. De tillhör ofta de fattigate bland de fattiga och de met årbara bland de utatta. De oynliggör, utetäng och förhindra från att delta i amhället, utbilda ig och förörja ig. I tv-erien Alla funkar olika min berättele (åk 7 9) berättar barn och ungdomar från fyra olika länder hur det är att leva med funktionnedättningar. Serien var UR: bidrag till 2018 år Muikhjälpen om hade temat Alla har rätt att funka olika Kulturella och kontnärliga uppleveler för barn och unga I många av UR: radioerier för barn tår agoberättandet och lynandet i centrum. Långköraren Småagor (förkola) har änt i 20 år tid och fungerar om en bilderbok för öronen. Serien finn på en mängd olika pråk. Även Godnattagor (förkola) finn för flera olika pråkgrupper, och Tripp, Trapp, Träd (förkola) om innehåller agor och om änd både i tv och radio. För de yngta eleverna (åk F 3) finn erien Arabika agor om berättar om vunna tider bland prineor och kungar, väldoftande kryddor och gnitrande katter. Sagorna finn både på venka och arabika och är hämtade ur parallellpråkiga böcker. Tv-erien Folkagor i världen för amma målgrupp ger kännedom om olika länder, kulturer och berättartraditioner från Brailien, Indien, Irak, Pakitan och Nigeria. I den animerade tv-erien På fet med Håkan och Berit (förkola) väv värdegrundande perpektiv in i berättelen kan man tycka olika men ändå vara vänner? Att ta del av berätteler om man kan relatera till och identifiera ig med

37 FOTO: Anna Patarakina/UR Kolvart. På en öde ö upptäck en jukdom bland ålar om polat upp på en trand. Det är en okänd mitta från en annan plat och en annan tid. Ska frågan behandla vetenkapligt eller med gammal folktro och krock? Kolvart är en äventyrerie för åk 5, om rör frågor kring vetenkap och ger ledtrådar till begreppet vetenkaplig metod. Tabell Egenproduktion och nyproduktion för barn och unga i radio och tv (timmar). Målgrupp Radio Tv Nyproduktion Egenproduktion Nyproduktion Egenproduktion Barn Unga Totalt Målgrupp Radio Tv Nyproduktion Egenproduktion Nyproduktion Egenproduktion Barn Unga Totalt Målgrupp Radio Tv Nyproduktion Egenproduktion Nyproduktion Egenproduktion Barn Unga Totalt Målgrupp Radio Tv Nyproduktion Egenproduktion Nyproduktion Egenproduktion Barn Unga Totalt Målgrupp Radio Tv Nyproduktion Egenproduktion Nyproduktion Egenproduktion Barn Unga Totalt tärker eleverna kunkap i pråket och öppnar vägen för eget läande och berättande. Radioerien Sluka venka vänder ig till elever om läer SVA, venka om andrapråk, på låg- och mellantadiet. Innehållet fokuerar på hörförtåele och berättande och betår av noggrant utvalda böcker om läe upp och dramatiera för målgruppen. I radioerien Filoofera med Farzad (åk 4 6) amtalar Farzad med Fabian, 12 år, och Minou, 10 år om livet, döden, univerum, tid och andra exitentiella frågor. Samtalen dem emellan blir exempel på filoofi och om varva med tankeexperiment och enkäter till barn. Även erien Så här tänker jag utforkar grundläggande filoofika begrepp och uppmuntrar elever i mellantadiet att tänka kreativt kring frågor om rättvia och identitet. I Seeking refuge på lätt engelka (åk 4 6) berättar barn om in flykt från itt hemland. Serien berör på å ätt filoofika frågor och värdegrund. I radioerien Högtider (åk F 3) berättar barn om hur olika religiöa högtider fira inom judendomen, hinduimen, ilam, buddhimen, katolicimen och den koptika kyrkan. Deutom finn erien Högtidmuik Public ervice-redoviningen

38 FOTO: Maria Peteron/UR Programledarna och muikerna Axel och Hanna varvar muikhitoria, muiktilar, muiktermer och fakta med ljudexempel på låtar, intrument och effekter i radioerien Muiken atomer. (åk 4 6) 38 Public ervice-redoviningen 2018 där man kan höra mer av muiken om hör till högtiderna. I UR: tv-verion av cenkontföretällningen Svenka hijabi (gymnaium) berättar fem unga venka mulimka kvinnor med jal om ina liv, om drömmar, vardag, gemenkap, men ockå om fördomar och begränningar de möt av. UR: tv-verion har ockå delat upp i enkilda cener ur pjäen om tillamman med lärarhandledning och fördjupninguppgifter kan använda i ämnet amhällkunkap. Radioerien Barnlåtar för förkolan handlar om tid och upplevele av tid. När tar natten lut? Vad har vi tid med? Hur blir dagar och nätter veckor och år? Låtarna bygger på amtal med barn om tid och jung av kända artiter. I radioerien Muiken atomer (åk 4 6) varva muikhitoria, muiktilar, muiktermer och fakta med ljudexempel på låtar, intrument och effekter. I tv-erien Makeriet (åk F 3) kombinera kreativitet och löjd med teknik. Utgångpunkten för erien är gör-detjälv-kapande och Makerrörelen på webben. Fai pa ci, fai pa ça är en frank komedierie om familjerna Bouley och Lepic. Serien använd i frankaundervining för gymnaiet, men kan även använda för värdegrundarbete kring familj och familjeliv. Även Kortfilmklubben, amlingnamn för dramatika kortfilmer på i huvudak franka, panka, tyka, engelka och nationella minoritetpråk, är tänkt för undervining i moderna pråk på högtadiet och i gymnaiet. Serien handlar om möten mellan männikor, om livet, döden, kärlek, konflikter, ex, rätt och fel Nyproduktion och egenproduktion UR ka ha en omfattande nyproduktion och egenproduktion för barn och unga. Med nyproduktion aver UR antalet förtaändningar. I egenproduktion ingår egenproducerade timmar, amproduktioner och produktionutlägg. UR änder en omfattande nyproduktion och egenproduktion. Tabell viar volymerna för Utveckling av programverkamheten för äldre barn och unga I ändningtilltåndet tår att UR ärkilt ka utveckla programverkamheten för äldre barn och unga. Detta har UR definierat om att kontinuerligt och målmedvetet arbeta med att utforka och kartlägga behov och medievanor ho äldre barn och unga och att utifrån det utveckla innehåll och programformat om motvarar de behov målgruppen har i utbildning-, liv- och amhällfrågor och om ockå når målgruppen i och utanför kolan och på olika plattformar (å att de tittar/ lynar/lär). Att utveckla är enligt UR inte detamma om att öka i volym, och uppfyllandet av villkoret kan inte bekriva i en indikator utan genom att bekriva arbetet med att utveckla programverkamheten för barn och unga. Att nå äldre barn och unga om i allt mindre utträckning lynar och tittar på traditionella ändningar i radio och tv är en utmaning. Ett ätt att nå dem är att kapa identifikation, ett annat är att erbjuda programmen på en plattform där unga redan befinner ig. Ett exempel på det enare är UR: arbete med Tänk till och Orka plugga om bägge riktar ig till unga och finn på Youtube. För att ha en chan att nå äldre barn (åk 4 6) och unga (åk 7 9 amt gymnaium) är val av berättarform likom att vara aktuell i ämnevalen viktigt. UR fångar det om dikutera i amhället och fördjupar kolämnena med tv- och radioprogram för olika format, tilltal och berättartekniker vilket är ett bra komplement till en underviningituation har präglat av fortatta dikuioner om effekten av medvetet pridda oanningar (å kallade falka nyheter), faktareiten och källkritik

39 Foto: Sandra Löv/UR Fejk 2.Om hur drömbilder och kräckbilder använd i propaganda, populärkultur och politik. Programledaren Anna Charlotta Gunnaron och idekicken David Silva tar ig med hjälp av kritikt tänkande förbi de enklate tolkningarna och belyer hur kont, muik, foton, film och böcker använd för att förtärka olika budkap. och under valåret har dea frågor ockå kopplat ihop med demokrati, Sverige tatkick, medborgerliga rättigheter och hur och varför väljare och demokratika valproceer blir utatta för påverkankampanjer. Under valåret 2018 har UR kopplat ihop valröreler med medie- och informationkunnighet. Att ta del av och delta i amhälldebatten kräver mycket goda kunkaper om hur digitala medier fungerar, hur nyheter prid och inte mint hur man värderar dea nyheter. Algoritmer är till exempel numera en del av varje valrörele. För att förtå hur och kunna värdera vad det innebär, behöver man fört börja med att begripa begreppet algoritm. I flera erier har UR atat på jut begreppförtåelen inom digitala medier. (Se nedan). För gruppen äldre barn har UR under 2018 utvecklat och änt flera program med utgångpunkt i rikdagvalet, MIK (medie- och informationkunnighet) men även de naturvetenkapliga ämnena. UR har producerat program inom naturvetenkapen olika ämneområden om ger elever en djupare kunkap och vidare förtåele för ämnet, både hitorikt men även kopplat till vår amtid. De kan förhoppningvi väcka en nyfikenhet för framtiden. Här nedan bekriv ett axplock av utbudet. Äldre barn (åk 4 6) Nyfiken på Sverige är en animerad erie om på ett enkelt ätt förklarar hur Sverige fungerar med foku på företeeler i barnen vardag. Syftet är att förmedla delaktighet, men ockå förtåele för vilka normer och värderingar om finn i det venka amhället, och vilka rättigheter och kyldigheter vi har. Programmen finn även på arabika, kurdika, omalika, tigrinja, dari och panka. Dröm om demokrati är en tv-erie om Sverige demokrati, de kontitution och grundlagar, hur katterna använd, vilka val du kan röta i och fördelningen av den politika makten. Begrepp om fri pre, propaganda, diktatur, demokrati likom höger och vänter i politiken förklara. Kolvart är en äventyrerie om rör frågor kring vetenkap och om ger ledtrådar till begreppet vetenkaplig metod. I varje avnitt finn ett antal moment om går att förflytta till klarummet. Laborationer och reonemang tangerar olika delar av naturvetenkapen likom även teknik. Vi förklarar digitala begrepp är en erie om tjugo korta filmer med yfte att tärka den digitala kompetenen. Det handlar om allt från hur internet fungerar till vad en algoritmer, cookie och filterbubblor är. I Världen online tar programledarna Idun och Samon reda på hur barn och unga använder internet, vad källkritik är och om det är bra med å mycket kärmtid. Så här tänker jag är en erie animerade filmer om berör filoofika frågor och värdegrund. I varje avnitt utforka ett grundläggande filoofikt begrepp. Under höten 2018 har UR underökt hur Lilla Aktuellt kola (åk 4 6) kulle kunna utveckla i yfte att bli än mer relevant för användarna, framförallt kopplat till MIK. Lilla Aktuellt kola är ett tarkt varumärke med ett innehåll om lämpar ig utmärkt för att jobba med frågetällningar kopplat till MIK. Efter kontakt och amtal med lärare, beök i klarum och intervjuer med bland andra medarbetare har ett nytt program tetat, Lilla Aktuell Skola Efternack där kolelever om är på plat under inpelning av det ordinarie programmet får tälla frågor till redaktionen om hur nyheterna valt ut, vilka avvägningar om varit våra, hur redaktionen har reonerat kring olika inlag och hur urvalet av bilder har gått till. Två pilotavnitt pelade in under höten och i januari får programmet Public ervice-redoviningen

40 FOTO: Mikael Blommé/UR Kolla myten. Det vimlar av alarmitika och krämmande inlag i media. Hur kan man veta vad om är ant och vad om bara är myter och rykten? Epidemiologen, författaren och föreläaren Emma Fran tar reda på anningen med hjälp av den vetenkapliga arbetmetoden. 40 premiär. Lärare om använder Lilla Aktuellt kola har efterfrågat möjligheten att kunna arbeta med de manu om programledarna har använt och UR har på förök publicerat manu till ett par ändningar. Unga (åk 7 9) Bäta babblet tar upp hur vi kommunicerar muntligt i olika ammanhang. Hur vi förtår eller miförtår varandra beroende på hur vi pratar, och vilka ord vi väljer. Primär målgrupp är elever på högtadiet om läer venka om andrapråk. I Kolla myten yna vanliga myter om florerar på nätet och dela i ociala medier. Blir blekt hår grönt av kloret i pooler? Blir man närynt av att kolla mycket i mobilen? Kan man dö av energidryck? Dea är exempel på frågor om programledaren tar reda på anningen om med hjälp av den vetenkapliga arbetmetoden. Bella loggar in är erien där Bella Junior träffar kända influerare och lär ig hur man ka göra för att lycka och bli tor i ociala medier. Hon tar ockå reda på hur man tänker mart och kritikt kring det man konumerar i ociala medier. Hur får man använda muik och bilder? Hur känner man igen en fejknyhet? Och var går gränen för vad man får ljuga om på nätet? I tv-erien Vägen till fredpriet får tittaren ta del av berätteler om ett antal fredaktiviter och dera väg till Nobelpriet. Men ockå om männikorna om upplevt krig och vält och var liv förändrade till det bättre, tack vare fredpritagarna arbete. Public ervice-redoviningen 2018 Unga (gymnaium) Tänk till har under 2018 vidareutvecklat i amråd med de unga användarna och inför valet gjorde en erie Tänk till Valet om bygger på unga frågor om vad om är viktigt för dem. I projektet 100 amtal genomförde medarbetare på UR 100 kvalitativa, djupa och nära intervjuer med 100 förtagångväljare under våren Varje amtal kedde över telefon och tog drygt en timme. Allt från yn på politik och rättväende till framtiddrömmar och pykik ohäla avhandlade. Dea amtal låg edan till grund för innehållet i Tänk till Valet. Under höten har UR även producerat Tänk till tecken om riktar ig till unga döva. Programmet kommer att publicera under våren 2019, e även kapitel Radioerien Fejk, äong två, tar upp hur drömbilder och kräckbilder använd i propaganda, populärkultur och politik. Programledaren Anna Charlotta Gunnaron och idekicken David Silva tar ig med hjälp av kritikt tänkande förbi de enklate tolkningarna och belyer hur kont, muik, foton, film och böcker använd för att förtärka olika budkap. Även tv-erien PK-mannen har en äong två. Med ina nyvunna kunkaper om normer och hur en medveten man ka navigera för att inte kränka någon börjar programledaren Mue känna ig rätt äker i in kotym. Han betämmer ig därför för att föröka uppfotra den enligt honom ganka hopplöa boxaren Senan. Förutom tverien gjorde även 2018 en podderie om tar vid där tv-programmen lutar. Programledaren Mue Haelvall fördjupar och utvecklar ämnet tillamman med fyra gymnaiter från Kalmar. Dera uppdrag är att kapa en pk-lita. Syftet med litan är att ge tip, råd och reflektion kring hur man navigerar utan att dikriminera. Podderien kommer att ända i Sverige Radio kanal P3 under våren 2019 Har jag något val? är en tv-erie om reder ut vilka krafter och på vilka ätt de föröker påverka o väljare. Tittaren får reda på hur dark ad och fake new fungerar och vad en filterbubbla är likom hur politikt kampanjarbete bedriv i Sverige, åväl hitorikt om i dag. I tv-erigen Högkolad (gymnaium) möter tittaren ett antal gymnaieelever i dera tankar kring att plugga vidare, tudieval, koltrötthet, ork, ekonomi och motivation. Oro blanda med förhoppningar. Tankarna om framtiden är många för ungdomar på väg in i vuxenlivet. Kampen om livet (gymnaium) är ett exempel på en erie där form, bildpråk och tonalitet utvecklat för att tilltala unga. Serien utgår från den ökade vetenkapliga förtåelen kring celler, gener och dna amt de dilemman och frågor av åväl etik om politik och juridik art de kapar. Tittaren får följa med när programledaren, biotatitikern Jo Røilien tar ut det vetenkapliga laboratoriet i verkliga världen.

41 FOTO: Staffan Erlandon, Jona Lind/UR Pick a colour. En lekfull duch i engelka för elever i åk 2 3. Hitorien om papperlopporna Flea och Bug varva med muik, en barnpanel med engelktalande andraklaare och ketcher med filurerna Gordon och Penny. Den pedagogika tanken är att ett nytt pråk effektivt lär med hjälp av muik, humor, identifikation och mycket repetition. Public ervice-redoviningen

42 FOTO: Alex Bolevin/UR Pi hur funka? teckenpråk. Den 9 eptember 2018 var det val i Sverige. Som förtagångväljare täll man inför många nya frågor. Men hur funkar venk politik egentligen? Varför har vi tre val och inte bara ett? Programmet ger dig en grundkur i hur Sverige politik fungerar kryddat med lite humor. På teckenpråk Tillgänglighet för peroner med funktionnedättning För att nå önkad effekt måte UR: utbud vara enkelt att hitta, funktionellt att använda och möjligt att prida och dela. Tillgänglighet är mer än bara ditribution och användarupplevele, det handlar ockå om att möta peciella behov, exempelvi yn- och teckentolkning, verioner och navigation på flera pråk. Olika målgrupper har väentligt pecifika och kiftande behov inemellan och är ofta målgrupper om andra medieaktörer inte riktar ig till pecifikt. UR har ett ärkilt uppdrag för att öka möjligheten för peroner med funktionnedättning att ta del av UR: utbud och att förbättra tillgängligheten. Det långiktiga målet är att hela utbudet ka göra tillgängligt för alla, oavett bakgrund, utbildningnivå eller funktionnedättning 1. UR ka finna för alla i amhället och programutbudet ka vara användbart och leda till ett ökat lärande för alla. Tillgängligheten för barn och unga ka prioritera. UR ka vidare prioritera god hörbarhet, producera program för ärkilda målgrupper och ha en dialog med de berörda grupperna. I fråga om program om och för peroner med funktionnedättning får UR tillamman med Sverige Radio och SVT fördela anvaret för Public ervice-redoviningen 2018 olika lag inater och en gemenam överenkommele lämnade in till Kulturdepartementet den 15 december 2017 för år I ett ärkilt regeringbelut med krav på tillgänglighet till tv-ändningar ange ockå ärkilda kvoter om UR och SVT ka uppfylla aveende textning, yntolkning och teckenpråktolkning. För 2018 har SVT och UR krav på ig att texta amtliga förproducerade program på venka amt 65 procent av de direktända programmen på venka. Vidare ka 3,5 procent av utbudet av tv-program på venka teckenpråktolka och lika tor andel av utbudet ka yntolka. Sändningarna i marknätet, via atellit och genom tråd har varit identika vad gäller åväl innehåll om hur tillgänglighettjänterna (textning, teckenpråktolkning, yntolkning och upplöt text) har viat och fungerat. Undantaget är upplät text om ännu inte fungerar via atellit. UR: övergripande mål är att öka tillgängligheten och att producera program om inkluderar peroner med normbrytande funktionnedättningar. Detta täller i in tur krav på en kontinuerlig dialog med berörda målgrupper och kompetenutveckling ho medarbetarna för att uppnå målen. Under året har medar- 1 UR använder numera internt termen funktionvariation, om ett reultat av programbolaget mångfaldarbete. I redoviningen nedan väljer dock UR att använda funktionnedättning, åom det formulera i ändningtilltåndet. betare därför bland annat deltagit i PS Funk-dagen om arrangera av UR, SVT, Sverige Radio och organiationerna Lika Unika och Funktionrätt Sverige (e kapitel ) Textning UR har under 2018 förett alla program på annat pråk än venka med överättningtext. Detta gäller dock inte de pråkprogram om av pedagogika käl änd på repektive pråk eller texta på pråket i fråga. Samtliga icke-direktända tv-program på venka har under 2018 textat, vilket gör att UR lever upp till kravet på att 100 procent av de icke direktända programmen på venka ka vara textade. Textningen har fungerat likadant oavett om programmen änt i marknätet, via atellit eller genom tråd. Av den totala ändningtiden på timmar ände 1 268,8 timmar på venka, vilket motvarar 36 procent. Under 2018 har UR inte direktänt några tv-program på venka vilket gör att kravet, att mint 65 procent av de direktända programmen på venka ka texta, inte aktualierat under Teckenpråktolkning Under 2018 var kvoten för teckenpråktolkade program för UR 3,5 procent av tv-programutbudet på venka,

43 FOTO: Mattia Bardå/UR Tv-erien Min amika hitoria gör nedlag i hitorien genom fyra unga amer om i varitt program berättar om hur hitorien lämnat pår i dera liv. Det handlar om tvångförflyttningar, rabiologi och kolonialim, men ockå om kampen för ina rättigheter, om att ta tillbaka itt pråk och om toltheten över itt arv och gemenkapen med andra urfolk. Finn även teckenpråktolkad. tillgängligheten för barn och unga ka prioritera. UR aner att tillgängligheten till program för barn och unga har prioriterat när mint 60 procent av antalet ända timmar teckenpråktolkade program är riktade mot barn och unga. Se tabell valde UR att ända något fler teckenpråktolkade program än den ålagda kvoten på 3,5 procent, bland annat för att kunna tillgängliggöra programerien Superungar (folkbildning) om ingått i UR: atning inom NPF (neuropykiatrik funktionnedättning) riktat till föräldrar och allmänheten. Därför blir andelen program riktade till barn och unga lägre än de 60 procent om UR har att om mål. För att äkra pråklig kvalitet och förbättra eleven förtåele, om är av tor vikt vid inlärning av ett ämne, använder UR i törta mån ickehörande tolkar. Tolken utgår från ett manu, krivet på teckenpråk, i tället för en direkttolkning om utför av en hörande. Det medför en väentlig kvalitethöjning då pråket blir korrekt efterom det förmedla av en teckenpråktalare. Förutom att teckenpråktolka program producerar UR även program direkt på teckenpråk, e kapitel Vilka program UR väljer att teckenpråktolka dikutera i de referengruppmöten och dialogmöten UR har kring dea frågor. Generellt ett prioritera aktualitetprogram och under året har flera av de program om ingått i ärkilda atningar även teckenpråktolkat i amband med att programmen har premiäränt. Därutöver prioritera program inom de ämnen där man kan e att teckenpråktalande elever har ämre reultat än venktalande, till exempel inom NOämnena. Ett exempel på programerie inom ämneområdet om teckenpråktolkat är Om evolution (åk 4 6). Exempel på programerier om teckenpråktolkat 2018 är: l Pino dagbok (förkola) l Folkagor i världen (åk F 3) l Om evolution (åk 4 6) l Alla funkar olika (åk 7 9) l Fatta Sverige demokrati (åk 7 9) l Min amika hitoria (åk 7 9) l Perpektiv på världen (gymnaiet) l Samerna tid (folkbildning) l Superungar (folkbildning) l Det goda landet (folkbildning) Syntolkning Kvoten för yntolkade program för UR år 2018 var 3,5 procent av tvprogramutbudet på venka. Samma principer tillämpa vad gäller fördelningen av yntolkning av program riktade till barn och unga om för teckenpråktolkning, det vill äga mint 60 procent av det totala utbudet av yntokade program ka rikta till barn och unga. Se tabell Under 2018 har UR fortatt att öka kunkapen internt kring yntolkning för att höja och garantera kvalitén på tjänten. Under året har därför den grupp om anvarar för yntolkningen fördjupat kontakten med brukare av tjänten för att få återkoppling på UR: yntolkningar likom förlag till förbättringar. Se kapitel Under våren avlutade två yntolkningproducenter vid UR en yntolkningutbildning på Fellingbro folkhögkola. Utbildningen är en ditanutbildning på 50 procent om träcker ig över två terminer. Då merparten av UR: program använd Tabell Teckenpråktolkade och yntolkade program antal timmar och andel. Målgrupp Teckenpråktolkat Syntolkat Volym (timmar) Andel (procent) Volym (timmar) Andel (procent) Barn och unga 31,3 55 % 35,2 63 % Vuxna 25,5 45 % 21,0 37 % Totalt 56,8 100 % 56,2 100 % Public ervice-redoviningen

44 FOTO: Jon Jogenjö, Johan Palmgren, Johny Karam UR deltog 2018 i Muikhjälpen var tema var Alla funkar olika. UR bidrog med en erie miniporträtt Alla funkar olika min berättele där tittarna möter ungdomar med olika funktionnedättningar. 44 i en klarumituation är det viktigt att yntolkningen inte tör filmen efterom det bör vara möjligt för hela klaen att e den yntolkade verionen. I övrigt baera urvalet för vilka program om ka yntolka generellt på aktualitetprogram och under året har flera av de program om ingått i ärkilda atningar även yntolkat i amband med att programmen har premiäränt. Exempel på programerier om yntolkat är: l Pino dagbok (förkola) l Folkagor i världen (åk F 3) l Om evolution (åk 4 6) l Alla funkar olika (åk 7 9) l Fatta Sverige demokrati (åk 7 9) l Min amika hitoria (åk 7 9) l Perpektiv på världen (gymnaiet) l Samerna tid (folkbildning) l Superungar (folkbildning) l Det goda landet (folkbildning) God hörbarhet UR prioriterar god hörbarhet i all programproduktion. Som en del i målättningen att amtliga användare ka kunna ta del av UR: utbud betona ärkilt vikten av hörbarhet och tydlighet för peroner med funktionnedättning. Under ljudinpelning och bearbetning inom radio-, tv- och webbproduktion är arbetet med god hörbarhet en central del. För att äkertälla ljudkvalitet och hörbarhet i programutbudet ljudbearbeta en tor del av programmen utifrån ett hörbarhetperpektiv. UR: ljudtekniker för en kontinuerlig dikuion kring hörbarheten i programmen och deltar i mäor och andra kompetentärkande evenemang. Till exempel Public ervice-redoviningen 2018 deltar de regelbundet i den årligen återkommande AES-mäan. AES (Audio Engineering Society) är en förening för ljudtekniker världen över om bland annat tar fram teknika tandarder amt främjar forkning och utbildning inom ljudteknik. UR har en hörbarhetpolicy och ett arbetdokument med praktika råd kring hörbarhet om är väl kända av alla medarbetare. Inför tarten av en produktion deltar i regel alltid ljudtekniker för att redan från tart beakta god hörbarhet genom hela produktionen. Deutom ingår alltid ljudtekniker vid inpelning av UR-produktioner. Under 2018 har UR infört ny mätteknik, å kallad loudne-mätning, vilken jämnar ut nivåkillnaderna mellan de utända programmen å att den upplevda ljudnivån mellan olika program, programinlag och trailer minkar, vilket ger en förbättrad och betydligt jämnare ljudupplevele. Se även kapitel Upplät text UR ka enligt tillgänglighetbelutet tillhandahålla tjänten upplät text. Då UR inte har någon egen programtjänt är det SVT om tår för denna tjänt. Tjänten upplät text har under 2018 erbjudit i alla icke direktända program med överättningtext. Tekniken fungerar ännu inte via atellit eller i marknätet hd-kanaler Tillgänglighet för barn och unga med funktionnedättning UR ka beakta behoven ho peroner med funktionnedättning och tillgängligheten till program för barn och unga ka prioritera. UR teckenpråk- och yntolkar program för barn och unga amt vuxna inom en rad olika ämnen. Utbudet för barn och unga är inriktat på användning i en utbildningituation men ka ockå fungera i andra ituationer då barn och unga tittar. UR aner ig under 2018 levt upp till ändningtilltåndet villkor om att prioritera tillgängligheten av program för barn och unga. UR har under 2018 fortatt att producera program direkt på teckenpråk. Lilla Aktuellt teckenpråk (åk 4 6) om änd på fredagar, Boktavhien (åk F 3) amt Pi hur funka? (gymnaium) har alla producerat på venkt teckenpråk. Fördelen med att producera direkt på teckenpråk är att pråket blir korrekt från början. Vid amproduktioner med hörande program, till exempel Om evolution (åk 4 6) och Alla funkar olika (åk 7 9), kräv det anpaningar till den icke-hörande målgruppen då det gäller manu och cenografi med mera efterom via hörande manu innehåller ånger, rim och dylikt om är oanvändbart på teckenpråk. Produktion direkt på teckenpråk medför högre kotnader än annan produktion. Bland annat kräv det fler funktioner vid inpelningar än vad hörande produktioner behöver. Till exempel medverkar alltid teckenpråktalande biittare om kvalitetäkrar att det blir ett tydligt och bra teckenpråk likom teckenpråktolkar om möjliggör kommunikation mellan hörande och döva medarbetare. Under 2018 har teckenpråktolkning av program från Youtube-kanalen Tänk till utvecklat för publicering 2019 under namnet Tänk till tecken. Ungdomar

45 FOTO: Tommy Janon/UR Lilla Aktuellt teckenpråk tar upp veckan viktigate nyheter och händeler och vänder ig ärkilt till döva barn och unga om tittar i klarummet. Alla inlag i veckomagazinet pela numera in direkt på teckenpråk. från dövgymnaiet i Örebro har varit teckenpråkaktörer för att programmen ka hamna rätt i förhållande till målgruppen unga döva. Under 2018 har UR fortatt att utveckla och fördjupa amarbetet med Specialpedagogika kolmyndigheten (SPSM). Samarbetet yftar både till att komplettera och fördjupa kunkapen om hur behoven er ut ho olika grupper av barn och unga med funktionnedättningar, men ockå till att prida information om UR: utbud och hur det kan använda för olika målgrupper. UR har under året bland annat tartat ett utforkningprojekt med yftet att utveckla yntolkning av program för användning i ärkolan vilket är ett behov om framkommit i kontakten med SPSM. Två pecialkolor i Örebro har varit delaktiga för att ge återkoppling och idéer. UR producerar alltid program för barn och unga för att alla ka vara inkluderade och ett program ka fungera för alla om itter i ett klarum. Det kan till exempel innebära att berättandet är relativt långamt och att ljud och bild är tydliga. Delar av programutbudet om i förta hand riktar ig till åk F 3 kan även vara användbart i ärkolan åk 4 6. Till exempel erien Läa med (åk F 3) där läningen tår i centrum. Alla delarna har ett lugnt tempo men varierar i uttryck och vårighetgrad. Idén är att barnen/eleverna ka läa texten om berätta på textreman och på å vi öva lähatigheten. På UR Skola finn även en klippfunktion vilket gör det möjligt att dela upp ett avnitt i kortare delar och på å vi anpaa materialet till elever om har vårt att hålla koncentrationen under längre tid. Det har ockå viat ig att textningen av program är ett extra töd inte bara för de med hörelnedättning utan även för elever med pråktörning eller de om av andra käl har pråkvårigheter. Även de yntolkade programmen har viat ig vara användbara för grupper i behov av extra pråktöd. UR aner ig därför uppfylla villkoret i ändningtilltåndet om att prioritera tillgängligheten för barn och unga med funktionnedättningar, utöver ynoch hörelkada Program för ärkilda målgrupper UR producerar och änder utbildningprogram om kan använda i grund- och gymnaieärkolan amt Lärvux. Flera av de programerier om UR producerar kan använda av fler än den primära målgruppen. UR har under 2018 änt erien Gordon & Penny (grundärkolan) amt Pino dagbok (grundärkolan). Under 2018 har UR genomfört ett omfattande arbete för att tärka utbudet riktat mot ärkolan alla tre kolformer (grund-, gymnaieärkolan och Lärvux). En tor del av arbetet har betått av att i dialog med användarna kartlägga hur behoven er ut. Bland annat har en inventering gjort av vilka program i UR: utbud om använd av repektive målgrupper. Men framförallt har UR beökt cirka 20 grund- och gymnaieärkolor runt om i hela Sverige för både djupintervjuer och för att teta hur befintliga program kan anpaa efter användarna behov, likom att utveckla nya format amt pela in program ihop med elever från kolorna. 200 elever och 100 lärare har intervjuat om vad elever i gymnaiet på väg ut i livet behöver för kunkap (enkät, telefonamtal och i möten på kolor). Deutom har yrkegruppen elevaitenter identifierat om en viktig målgrupp om har tora behov av kunkap och kompetenutveckling och där UR kulle kunna göra killnad. Under 2018 producerade UR även podderien Ett ärkilt dilemma, om riktar ig till tuderande på gymnaiet vårdprogram. De om arbetar med peroner om har en intellektuell funktionnedättning täll ibland inför våra ituationer och dilemman. Det kan handla om konflikter på jobbet, att kaffa barn eller flytta hemifrån. Sebatian Pawlowki från Mifforadio, om jälv har en intellektuell funktionnedättning, leder amtalen. Utvecklingarbetet har bland annat reulterat i en mängd program om UR producerat både för radio och tv mot ärkolan målgrupper och om kommer att börja ända våren 2019, till exempel Elin, Alvin och vuxenlivet (gymnaieärkolan). För grundärkolan producerar UR fem olika erier med eleverna, bland annat om hur det är att börja gymnaiet, en erie om krivande, om ord och känlor amt en om MIK. För gymnaieärkolan fortätter erien om vuxenlivet amt en reality om att lära ig vad om kräv för att kunna flytta hemifrån. Förutom detta kommer UR under 2019 att göra bearbetningar av befintliga UR-program där bild, ljud och tempo anpaa för att ärkoleelever ka kunna ta till ig kunkapen bättre i ämnen om hitoria, amhälle, engelka och miljö. Public ervice-redoviningen

46 Boktavhien är ett ABC-program för barn i förkolekla och lågtadiet. Det riktar ig till döva och hörelkadade barn om här kan bekanta ig med boktäver och enklare ord. Allt utpelar ig i en fantaivärld där det går att färda i en gigantik byggnad mellan olika våningplan. Varje boktav har ett eget våningplan och där hittar man programledaren Gabriel Jim Nal om viar upp roliga pyel om knyter an till aktuell boktav. ILLUSTRATION: Per Nyman/Per Nyman Graphic UR för en kontinuerlig dialog med både SPSM, kolor och andra organiationer om vilka behov om finn för att UR ka kunna göra killnad med itt uppdrag. Att alla UR-program har textning är inte bara till töd för peroner med hörelnedättning utan ockå för peroner om behöver töd i form av pråkförtärkning. Det kan handla om elever om har någon form av pråktörning eller om har en kognitiv funktionnedättning. Elever med pråktörning är en grupp var behov upplev om efteratta enligt SPSM. På liknande ätt om med de textade programmen har det framkommit i kontakten med SPSM att yntolkade program använd av fler målgrupper än de med ynnedättning, framför allt grupper om är i behov av ett pråktärkande utbud. UR håller därför på att utveckla yntolkning av program för ärkolan Dialog För att föräkra ig om att amtliga tillgänglighettjänter håller en hög kvalitet och användbarhet, utvärdera årligen utbudet bland annat genom dialogmöten med olika grupper inom funktionhinderrörelen. Syftet med dialogmötena är att inhämta användarna återkoppling på programutbudet och tillgängliggörandet för att utveckla och anpaa utbudet vidare. I dialog med de olika brukarorganiationerna får UR ynpunkter på åväl programutbudet om hur tillgänglighettjänterna fungerar. Utöver dialog med de olika brukarorganiationerna kickar UR även ut nyhetbrev med information kring när, hur och var olika program änd och tillgängliggör, bland annat till taltidningar och repreentanter för åväl ynkadade om hörelnedatta och döva. UR: dövredaktion tår i tändig kontakt med användare och repreentanter för olika dövföreningar, bland annat via ociala medier. UR har under 2018 haft ett amrådmöte med Synkadade rikförbund. Utöver dea regelbundna återkopplingmöten om UR har med Synkadade rikförbund kapade under 2018 ockå en fokugrupp med unga ynkadade i yfte att få bättre feedback på programmen amt tillgängligheten på webben. Möten med fokugruppen ka hålla två gånger per år. I oktober bjöd UR in den teckenpråkiga dialoggruppen till ett dialogmöte. Repreentanter från organiationer, myndigheter och förbund om är inriktade på venkt teckenpråk, dövfrågor, dövkultur amt familjer eller anhöriga till döva, hörelkadade, hörelnedatta eller de med pråktörning deltog. En 46 Public ervice-redoviningen 2018

47 återkommande ynpunkt från mötet med dialoggruppen har varit att UR: teckenpråktolkade utbud inte yn tillräckligt väl. Detta har bland annat lett till ett utvecklingarbete om yftar till att det teckenpråktolkade utbudet på UR: plattformar ka bli åväl ynligare om lättare att öka efter. Under året har därför återkoppling kett direkt mellan den teckenpråkiga dialoggruppen och UR: webbutvecklare för att förbättra teknika grännitt, allt för att öka tillgängligheten. En annan återkommande ynpunkt är att ändningtiderna inte är optimala. UR har om ambition att kunna parallellända program med yn- och teckentolkning när de ordinarie programmen premiäränd, men detta har hittill viat ig vårt efterom det är trångt i tablåerna. En annan ynpunkt om framkommit i dialog med olika döva är att det finn ett tort behov av igenkänning och pegling och därför finn önkemål om fler program om är direkt producerade på teckenpråk och med enbart ickehörande aktörer. UR har under 2018 ökat antalet ådana produktioner (till exempel Pi hur funka?, Våga ta teget, och Boktavhien). UR har deutom utökat teckenpråkredaktionen med bland annat en projektledare och en producent med dövkompeten, vilket ockå är ett behov om uttryckt vid dialogmötena. Dea rekryteringar underlättar produktionen och borgar för en hög kvalitet. I oktober 2018 anordnade UR, Sverige Radio och SVT tillamman med organiationerna Lika Unika och Funktionrätt Sverige, den årliga PS Funk-dagen, om är ett heldageminarium med foku på funktionrättfrågor och valprogrammen om public ervice ände under valåret En uppföljande workhop med foku på ökad delaktighet för peroner med normbrytande funktionnedättningar höll i januari Deutom deltar UR, tillamman med SVT och Sverige Radio, i en amverkangrupp, Nordic Diverity group, där Norden alla public ervice-bolag träffa årligen för att dela kunkap, erfarenheter och perpektiv kring mångfaldarbetet i repektive bolag. Även via nätverk, eminarier, forkning och rapporter amlar UR kunkap om de behov om finn ho repektive målgrupp Ökad tillgänglighet via digitala plattformar De digitala plattformarna är viktiga verktyg i UR: arbete med att göra utbudet tillgängligt för många och göra det möjligt att ta del av utbudet när användarna kan och vill titta/lyna. Hela UR: utbud finn på de digitala plattformarna där utbudet deutom finn tillgängligt under lång tid. I lutet av 2018 betod det ammanlagda utbudet av program tillgängliga på UR Skola, UR Play och UR Acce. UR har redan i dag tillgängliggjort ett tort programutbud för peroner med funktionnedättning genom teckenpråk- och yntolkning av en del av utbudet. De digitala plattformarna ger tora möjligheter att anpaa UR: utbud för målgrupper med pecifika behov och genom att tillgängliggöra program för dea utöka utbudet och tillgängligheten av pecifika program. 7.6 Minoritetpråk UR änder både radio- och tv-program på minoritetpråk och venkt teckenpråk. Utöver de i ändningtilltåndet pecifikt angivna nationella minoritetpråken har UR även änt program på jiddich likom elva andra minoritetpråk. UR: ändningar på de nationella minoritetpråken och venkt teckenpråk har ökat med 76 procent edan Under 2018 har bland annat program på finka och amika ökat. UR: program på minoritetpråk och venkt teckenpråk har en utbildande ambition och utgår från de utbildning- och pråkbehov om finn, i ynnerhet ho barn och unga i de aktuella målgrupperna. UR kartlägger vilka pråktärkande och pråkutvecklande program om det finn behov av, bland annat genom de dialoggrupper inom varje nationellt minoritetpråk om UR regelbundet har kontakt med, men ockå genom kontakt med olika kolmyndigheter och forkare. Målet är att bredda, förtärka och komplettera det andra inom utbildningväendet gör vad gäller minoritetpråk. Produktionerna yftar till att öka pråkkunkaperna och vara ett töd för dem om inte helt behärkar pråken Program på finka, amika, meänkieli, romani chib och venkt teckenpråk Enligt ändningtilltåndet ka de tre public ervice-företagen ammantagna programutbud på de nationella minoritetpråken amika, finka, meänkieli och romani chib amt på venkt teckenpråk öka årligen jämfört med 2013 år nivå och ökningen ka vara betydande. Bedömningen kan inte göra utifrån en jämförele i timmar efterom public ervice-bolagen ändningvolymer på pråken kiljer ig markant. Sverige Radio änder exempelvi mer än hundra gånger fler timmar än UR och mer än tio gånger å många timmar om SVT. För att kunna göra en amlad bedömning av bolagen utbud på de olika pråken, använder programbolagen i tället ett index. Språkutbudet (per pråk) 2013 motvarar index 100. För varje år räkna index per bolag upp eller ner utifrån förändring av ända timmar. Index kan i de tre bolagen växla mellan åren och de olika pråken. Om en ärkild atning gör på ett pråk något år kanke det pråket inte ökar lika mycket nätföljande år. Indexberäkningen ger en bild av utvecklingen och möjliggör en bedöm- Diagram Utveckling av minoritpråk ammantaget alla bolag. Mål 2019: index Finka Samika Meänkieli Romani chib Teckenpråk TOTALT Public ervice-redoviningen

48 FOTO: Johan Mathi Gaup Kortfilmklubben amika. I kortfilmen Iditilba möter tittaren Májjen om är tolt över in möa, till formen liknar den ett horn och alla kvinnor i henne renkötande familj bär en ådan. Men kyrkan män tänker i andra banor; för dem påminner möorna form om djävulen horn, å de måte bort! 48 ning av bolagen ammantagna ökning både totalt och per pråk. Bolagen ammantagna utbud 2018 motvarade index 181, vilket bolagen menar är en betydande ökning jämfört med indexet Målet är att public ervice-företagen index i lutet av tilltåndperioden ka motvara mint 155. I bilaga 11.4 finn mer detaljer om viar hur dea iffror tagit fram UR: utbud Under 2018 har UR änt totalt 132 timmar radio och tv på de nationella minoritetpråken finka, meänkieli, amika och romani chib amt på venkt teckenpråk, vilket är en ammantagen ökning med 3 procent jämfört med I volymen är inte webbexkluiv publicering inräknad Minoritetpråk för barn och unga Enligt ändningtilltåndet ka UR ta hänyn till de pråkliga behoven ho barn och unga om tillhör pråkliga eller etnika minoritetgrupper eller är teckenpråkiga. För UR innebär det att producera program med pedagogikt kunkapperpektiv och att programmen ka vara både pråkutvecklande Public ervice-redoviningen 2018 och pråkförtärkande. Programutbudet ka även ynliggöra och ge ökad kunkap om minoritetpråk och teckenpråk. Sverige Radio, SVT och UR får inemellan fördela anvaret rörande inater på minoritetpråk och teckenpråk. Överenkommele gällande 2018 lämnade in till Kulturdepartementet och Myndigheten för pre, radio och tv den 15 december Enligt överenkommelen har UR ett peciellt anvar för utbudet till barn och unga. Drygt 69 procent av UR: utbud på nationella minoritetpråk och teckenpråk är riktat mot barn och unga, vilket gör att UR aner ig uppfylla kravet i ändningtilltåndet om att ta hänyn till de pråkliga behoven ho barn och unga om tillhör pråkliga eller etnika minoritetgrupper eller är teckenpråkiga. Under en tilltåndperiod prioritera av reurkäl olika pråk och målgrupper under olika år. Merparten av UR: program, i ynnerhet pråkprogrammen, har en lång hållbarhet och programmen finn tillgängliga och använd under flera år via UR Skola och UR Acce. Programexempel barn och unga UR producerar olika former av pråkförtärkande program för barn och unga. Del gör nyproduktioner, del verionera program med textning eller voice-over. Exempel på nyproduktioner under 2018 är till exempel Boktavhien (åk F 3) amt Pi hur funka? (gymnaium) om producerat på venkt teckenpråk. Språkliga verioner innebär att ett program på venka bearbeta och komplettera med en eller flera röter på andra pråk till en ny verion. Exempel på programerier om verionerat är Folkagor i världen (åk F 3) om har verionerat på finka, jiddich, meänkieli och nordamika amt Om evolution (4 6) om verionerat på luleamika och meänkieli Program på jiddich UR ka, likom övriga public ervicebolag, även erbjuda ett utbud på det nationella minoritetpråket jiddich. Under 2018 har UR änt program på jiddich på knappt 3 timmar. Exempel på program är radio-erien Småagor (förkola) amt Folkagor i världen (åk 4 6) om är verionerade på jiddich.

49 ILLUSTRATION: Moaic Film/UR Folkagor i världen är en erie animerade kortfilmer baerade på ovanliga folkagor från hela världen. Filmerna riktar ig till åk F 3. Sagorna ger kännedom om olika länder, kulturer och berättartraditioner. Sagorna kommer från Brailien, Indien, Irael, Irak, Pakitan och Nigeria. Välj mellan teckenpråktolkat, omalika, nordamika, jiddich, ryka, meänkieli, finka, dari, arabika, kurdika/orani, romani chib och engelka Program på andra minoritetpråk UR änder även program på övriga minoritetpråk för barn och unga i åväl radio om tv. Under 2018 ände UR program på elva andra minoritetpråk, utöver de nationella minoritetpråken. Exempel på programerier på minoritetpråk är Folkagor i världen (åk F 3) om verionerat på arabika, kurdika/orani och omalika amt Nyfiken på Sverige (åk 4 6) om verionerat på arabika, dari, kurdika och panka. Därutöver änder UR program på ett antal moderna pråk om engelka, tyka, franka och panka Dialog UR bjuder varje år in till dialogmöten med varje nationell minoritetgrupp. Målet är att ha mint ett fyikt möte per år och grupp. Från UR: ida deltar alltid vd och trategichef amt antällda om arbetar med produktioner för och om aktuell nationell minoritetgrupp. Vid dea möten kommer alla till tal genom en demokratik turordning. Detta för att föräkra att ingen rikerar att inte komma till tal. I maj och juni bjöd UR in de verigefinka, tornedalka och jiddichtalande dialoggrupperna och under höten i oktober, november och december bjöd de teckenpråk- repektive romani chib-talande amt de amika dialoggrupperna in. Genom att kontinuerligt bjuda in repreentanter från de olika minoritetgrupperna utbyt kunkap om de olika användarna behov vilket bidrar till att de program om producera upplev om relevanta och trovärdiga med hög kvalitet av berörda grupper. Under 2018 har UR änt flera program om de nationella minoriteterna kultur och hitoria (e kapitel 7.3). Produktionerna ingår i UR: atning på kunkaphöjande tv-program för grundkolan om nationella minoriteter och dera hitoria och är prunget ur ett behov om framkommit genom UR: kontinuerliga dialogmöten med nationella minoriteter, men ockå genom en förtudie bland grundkollärare om uttryckt behov av materialet för att kunna bedriva undervining i ämnet. Ett annat värdefullt reultat av dialoggrupperna är de behov om uttryckt av att pråkprogram för att kunna vara pråktärkande behöver ta hänyn till pråket kultur och kulturella kontext. Därför har UR: minoritetpråkredaktion under 2018 atat på ett ökat kulturellt hänyntagande i pråkprogrammen. Något om har gett reultat, till exempel har den jiddichtalande gruppen framfört att den upplever en kvalitetkillnad i UR: pråkprogram, att identifikationen var tarkare och därmed tillgängliggjorde pråket bättre för jiddichtalande, efterom berättelen hade koppling till judik kultur. Utöver dialoggrupperna arbetar UR med olika referengrupper om bland annat betår av repreentanter från målgrupperna. Referengrupperna bjud in vid tarten av en produktion och inför publicering. Syftet med referengrupperna är att öka identifikation, kvalitetäkra innehållet och undvika tereotypa bilder och berätteler. De nationella minoritetgrupperna har hitorikt varit dikriminerade och oynliga vilket gör att dialogen med dea bygger på att kapa förtroende och tillit om måte vårda och underhålla. Detta arbete är tidkrävande, men är en förutättning för att UR ka kunna producera ett utbud om upplev om ant och relevant för och av användarna. Public ervice-redoviningen

50 FOTO: Tommy Janon/UR Språknyheterna. Författaren och kulturarbetaren Kalle Lind agerar nyhetankare och levererar nyheter om pråk under rubrikerna in- och utrike, kultur och port. Som idekick har han författaren Sara Lövetam. Ett underhållande och informativt program om hur, varför och på vilket ätt vi männikor, och ibland ockå djur, talar med varandra. 50 Tabell Radio ändningvolym fördelat på olika produktiontyper (timmar/år). Produktiontyp Egenproduktion Samproduktion varav venka varav utländka Produktionutlägg varav venka varav utländka Summa produktion Förvärv varav venka varav utländka TOTALT Tabell Tv ändningvolym fördelat på olika produktiontyper (timmar/år). Produktiontyp Egenproduktion Samproduktion varav venka varav utländka Produktionutlägg varav venka varav utländka Summa produktion Förvärv varav venka varav utländka TOTALT Tabell Kotnader för utomtående medverkan och andra produktionamarbeten (milj kr/år) Kotnader (miljoner kronor) Medverkande 20,2 18,3 20,3 18,5 19,9 Programantällda 37,7 31,2 39,0 27,9 33,9 Totalt 57,9 49,5 59,3 46,4 53,8 Andra lag produktionamarbeten* 46,5 47,0 34,2 39,7 81,4 Varav venka 35,7 36,1 23,4 32,5 69,4 Varav utländka 10,8 10,9 10,8 7,2 12,0 Totalt utomtående medverkan och produktionamarbeten 104,4 96,4 93,5 86,1 135,3 *Här redovia inte kotnader för upphovrättavtal, överättningbolag, avtal om muikrättigheter, filmavtal etc. Public ervice-redoviningen Variation i produktionformer UR ka verka för mångfald i programverkamheten genom en variation i produktionformer. Inom UR förekommer därför fyra olika produktionformer om tillamman med utomtående medverkande bidrar till en variation och mångfald i uttryck och på ikt höjer det kvaliteten på den amlade produktionen. Produktionerna dela in i egenproduktion, amproduktion, produktionutlägg och inköp. Likom tidigare år utgjorde huvuddelen av förtaändningarna under 2018 i radio och tv av egenproduktion. Sändningvolymen i radio repektive tv fördelad på olika produktionformer framgår av nedantående tabeller. Som utomtående medverkande räknar UR programantällda och arvoderade medverkande. Utomtående medverkan i den egna produktionen kan berika på flera ätt, till exempel genom pecifik kompeten, ämnekunkap eller mångfaldperpektiv. Genom att göra produktionutlägg, amproduktioner, inköp likom att låta utomtående medverka i programproduktionen verkar UR för mångfald i programverkamheten. Under 2018 har antalet programutlägg ökat jämfört med föregående år. UR har ytematikt arbetat med att initiera amarbeten med externa producenter om UR inte tidigare har amarbetat med. Målättningen är att prida uppdragen å mycket om det är möjligt i yfte att bidra till mångfald och en variation i produktionformerna. Totalkotnaden för utomtående medverkan och produktionamarbeten har ökat med 29,6 procent jämfört med 2017.

51 FOTO: PATRIK STHLM/UR Livet i Boktavlandet finn i tre äonger och är fortfarande fem år efter premiären ett av UR: met använda program. Med ketcher om boktäver och ord för den om är på väg att knäcka läkoden och för dem om preci har knäckt den. Sketcherna bygger på pedigogika moment och är fulla av humor, lekfullhet, kunkap och muik. 7.8 Det utökade utbildninguppdraget UR fick i och med nuvarande ändningtilltånd ett tärkt utbildninguppdrag med uppgift att utveckla och vidga itt utbildningutbud. I propoitionen Bildning och tillgänglighet i allmänheten tjänt framhöll det växande behovet av radio-och tv-program om tärker lärandet i utbildningen. UR: roll om trategikt töd för att minka kunkapklyftorna i amhället motiverade belutet att UR: utbildningutbud ka vidga och utveckla. Även UR: viktiga roll för att öka barn lälut och läförmåga lyfte fram. UR tolkar detta uppdrag om att ytterligare utveckla pedagogika produktioner av hög kvalitet. Utveckling behöver i denna mening, enligt UR, inte liktälla med volymökning, utan kan ave utökad amverkan eller ett utvecklat arbetätt om leder till att utbudet på ett bättre och tydligare ätt motvarar de behov om finn inom utbildningväendet. Programverkamheten ka inkludera barn- och ungdomutbildning, högkole- och annan vuxenutbildning likom den organierade folkbildningen i form av tudieförbund och folkhögkolor. Programutbudet ka om helhet deutom prägla av folkbildningambitioner. Det innebär att alla UR: produktioner har någon form av lärande inlag. UR har medvetet arbetat med att alla de utbildningprogram om riktar ig till barn och unga vilar på pedagogika metoder om även töttar de elever om av olika käl har vårt att nå kunkapmålen. Det gör att programerier om till exempel Livet i Boktavlandet och Livet i Mattelandet kräver tora reurer både för att tillgodoe många olika lärtilar och -behov men ockå för att programmen ka ha lång hållbarhet. Båda är exempel på kvalitetproduktioner om inte hade kunnat prioritera utan en utökad medeltilldelning. UR har under nuvarande tilltåndperiod ytematikt arbetat för att fördjupa de pedagogika kunkaperna för att på bäta ätt kunna producera program med ett berättande om tilltalar elever och om kommer till användning. Till de fleta program om producera för grund- och gymnaiekolan kriver UR även handledningar om töd till lärare med förlag på hur de kan använda programmen. Detta för att ytterligare öka effekten av utbildningutbudet. Det töd UR kan ge för att minka kunkapklyftorna, kapa förutättningar för elever att nå kunkapkraven och på andra ätt tötta, bredda och komplettera utbildningen utveckla i dialog med utbildningaktörer och myndigheter på området. En trukturerad dialog mellan UR och olika aktörer är en viktig förutättning för ett tärkt utbildningutbud, vilket ockå lyfte fram i amband med belutet om UR: utökade utbildninguppdrag. Satningarna på fördjupad pedagogik grund och dialog lönar ig. Såväl Livet i Boktavlandet om Livet i Mattelandet är fortfarande, fem repektive tre år efter premiärändning, några av de met använda programmen i UR: programutbud. Under 2018 har arbetet pågått med att producera en andra äong av Livet i Mattelandet med premiär i januari I det utvidgade utbildninguppdraget ingår även pedagogika program för de allra yngta. UR har under 2018 även fortatt utvecklingen av Tripp, Trapp, Träd, om både är radio, tv amt en app om är ett pedagogikt verktyg om barn kan använda på egen hand eller tillamman med pedagoger. Under 2018 tillkom en ny äong, ammanlagt 16 nya avnitt vardera för radio repektive tv. Totalt finn nu fyra äonger och en teckenpråktolkad äong. Alla programmen har utvecklat i amverkan med åväl förkollärare om genom direkt återkoppling från barn om använder Tripp, Trapp, Träd Fritt via internet I propoitionen Bildning och tillgänglighet kontaterade dåvarande regering att UR: arbete med att tillgängliggöra en törre andel av programmen fritt via internet var centralt för att möta elever och lärare behov. UR har, i enlighet med regeringen intention, under hela tilltåndperioden arbetat med att tillgängliggöra en törre andel av programmen, för fler användare, fritt via UR: plattformar (UR Play, UR Skola och UR Acce) har UR fortatt att utveckla utbildninguppdraget, bland annat genom att tillgängliggöra fler program fritt via internet, på de egna plattformarna, om kan använda i en utbildningituation för att möta elever och lärare behov Genom upphovrättliga avtal med Copywede har UR rätt att utan löenord tillgängliggöra en katalog med egenproducerade program via UR: webbdomäner. Programmen kan tillgängliggöra i denna katalog under fem år från och med premiärvining. UR har genom Public ervice-redoviningen

52 ILLUSTRATION: Albert Engtrömer/UR Småagor är en erie med bilderböcker för öronen. En kådepelare läer texten å om den tår i boken och bilderna målar vi med ljud och muik. Böckerna blir lekfulla, allvarliga, fantaifulla ljuduppleveler. Serien finn på 20 pråk amt är teckenpråktolkad. 52 avtal även förlängt publiceringtiden för via program. Detta har underlättat genom UR: utökade medeltilldelning Stärka utbudet för, med och om pråkliga minoriteter Det är viktigt att påpeka att reultat inte alltid kan mäta i tittar- och användningiffror. UR har flera projekt där uppdraget är att tillgodoe ett utbildningbehov ho en liten grupp med pecifika behov och där reultatet måte e om den nytta om programmen faktikt åtadkommer. Det är ett tydligt public ervice-uppdrag att utifrån mala men viktiga behov producera program om ingen annan gör. Ett ådant projekt är exempelvi Lilla Aktuellt teckenpråk, om tar upp veckan viktigate händeler och vänder ig ärkilt till döva barn och unga om tittar i klarummet. Redaktionen har under 2018 arbetat för att ytterligare höja åväl kvaliteten på produktionen om igenkänningen i inlagen. Alla reportage i veckomagainet pela numera in direkt på teckenpråk, det vill äga de teckenpråktolka inte. Detta arbetätt höjer avevärt pråkkvaliteten, men tar ockå fler reurer Public ervice-redoviningen 2018 i anpråk än annan produktion. Bland annat kräv det fler funktioner vid inpelningar än vad hörande produktioner behöver. Till exempel medverkar alltid teckenpråktalande biittare om kvalitetäkrar att det blir ett tydligt och bra teckenpråk likom teckenpråktolkar om möjliggör kommunikation mellan hörande och döva medarbetare. Kvaliteten blir väentligt högre vid en produktion om redan från tart riktar ig till en ärkild målgrupp, i detta fall teckenpråktalande. Mycket av utvecklingarbetet baera på vad om framkommit i dialogmöten med dövorganiationer och de behov om framkommit, till exempel vikten av igenkänning. Lilla aktuellt teckenpråk är unikt i itt lag både i Sverige och i världen i det att alla inlag numera gör på teckenpråk. Under 2018 har UR även verionerat flera program, främt för grundkolan låg- och mellantadier. Till exempel har tv-erien Folkagor från världen (åk F 3) verionerat på arabika, dari, finka, jiddich, kurdika/orani, meänkieli, nordamika, romani chib, ryka och omalika. Radioerien Småagor (förkola) har verionerat på jiddich, romani chib, omalika och ydamika. Tv-erien Samerna tid (folkbildning) har gjort i en verion med nordamik peaker Folkbildningen organiationer En del av att utveckla utbildninguppdraget handlar om att föräkra ig om att nå användarna och underlätta å att programmen kommer till användning. Under 2018 har flera redaktioner arbetat med att utveckla dialog och amverkan för att på olika ätt underlätta användningen av programmen. Till exempel har Bildningbyrån under 2018 både fördjupat och utvidgat amarbetet med folkhögkolor under produktionen av radioerien Tänka mot trömmen. Det fördjupade amarbetet har bland annat inkluderat en underökning kring hur användarna (tuderande på folkhögkolan allmänna linje) uppfattar programmen och fånga upp önkemål på nya ämnen. I dialog med lärare på folkhögkolor har det framkommit ett tarkt behov av att motivera eleverna i ina tudier. I amarbete med UR: radioproducenter fick därför elever utifrån ina drömmar, funderingar och känlor i uppgift att kriva varin text om vad om motiverar dem i livet. Texterna

53 FOTO: Iabella Sundell/UR Folkipratarna. Utifrån ina drömmar, funderingar och känlor fick några elever på folkhögkolor i Malmö och Lund i uppgift att kriva varin text om vad om motiverar dem i livet. Texterna kulle edan pela in till en podd, och det är bakgrunden till den här erien. pelade edan in till en podderie, Folkipratarna, om publicera i januari I och med att eleverna jälva är med och producerar och formulerar poddarna får de ockå kunkaper i hur man producerar program, vilka avvägningar man gör, hur ett manu för audio kiljer ig från ett manu om ka läa och är därmed en delapekt av MIK att jälv kunna producera media. Även dokumentärerien Det goda landet är producerat för folkhögkolan och handlar om hur den venka demokratin fungerar i praktiken. Dokumentärerien har tillkommit efter att flera folkhögkolor uttryckt behov ho framförallt gruppen nyanlända om läer på folkhögkola. I ex avnitt kildra delar av det venka amhället där man i in yrkeroll arbetar med nya venkar: polien, arbetmarknaden, förvaret, kolan, kommunen och civilamhället. Dokumentärerien ingår i UR: törre atning inom ämnet SVA Svenka om andra pråk där flera produktioner är tänkta att använda inom åväl grundkolan högre tadier om folkhögkolan, till exempel Fatta hitoria och Nyfiken på Sverige om bägge varar mot ett behov om lärare inom folkhögkolan, men även grundkolan, har uttryckt i dialog med UR Minka kunkapklyftorna i amhället I propoitionen Bildning och tillgänglighet betonade dåvarande regering det trategika töd om UR kan ge i arbetet med att minka kunkapklyftorna i amhället, till exempel med program riktade till elever om har vårt att nå kunkapmålen. Utifrån formuleringarna i propoitionen har UR har gjort ärkilda atningar på kolan kärnämnen, på venka och läkunnighet, både med barn och unga men även unga vuxna om målgrupper. UR har under nuvarande tilltåndperiod fattat belut om tre fokuområden Kunkapmålen, MIK och Ny i Sverige om alla tre hänger ihop och på olika ätt bidrar till att minka kunkapklyftorna i amhället. Kunkapmålen UR har de enate åren kunnat utveckla töd i arbetet med att minka kunkapklyftorna i amhället, exempelvi med program riktade till elever om har vårt att nå kunkapmålen. UR har gjort ärkilda atningar inom kolan kärnämnen. Inom venka och läkunnighet med till exempel Livet i Boktavlandet, Läugen, med flera program, och på matematikkunkaper med Livet i Mattelandet, Matilda mattegåta och Livet hårda kola med flera. UR: atning Orka plugga, om är en Youtubekanal om ger elever trategier och tip på hur de bättre kan ta ig an kolarbete, yftar till att minka kunkapklyftorna. Under 2018 har redaktionen utvecklat amkapandet med målgruppen, bland annat genom att göra beök på kolor och i klarum, för att möta målgruppen på hemmaplan. Elever har gett möjlighet att tycka till om färdigproducerade klipp, men ockå att vara med och tycka till om manu på klipp om ännu inte producerat. Redaktionen trävar efter hög trovärdighet och äkthet i repliker vilket är ytterligare ett käl att ta hjälp av målgruppen för att hamna rätt. I arbetet med Orka plugga är det tydligt vilken betydele pegling av en målgrupp har och hur det bidrar till användning. Redaktionen beöker regelbundet kolor i hela landet för att bygga relation med användarna och lyna in dera behov. Efter ådana beök tiger användningen av Orka Public ervice-redoviningen

54 FOTO: Munck/UR Våga nacka vänder ig till ungdomar om är nya i Sverige och lär ig venka. Varje avnitt har en ung peron om jälv är ny i Sverige om huvudperon. Programledaren Jona Modin utmanar deltagarna att teta olika trategier för att komma vidare i venka pråket. Det kan handla om att lära ig ord för att kunna ta en körlektion, att kriva en dikt eller öka en praktikplat. plugga på den kola och den ort om Orka plugga-redaktionen beökt och användningen av programmen, likom dialogen med de unga användarna, håller ig edan på en jämn nivå. I juni 2018 genomförde Novu, på uppdrag av UR, en kännedomunderökning där 500 lärare och 500 elever i hela Sverige fick vara på frågor. Underökningen viade bland annat att Orka plugga i högre grad når elever i ocioekonomikt utatta områden, elever om tatitikt ett har vårare att klara de uppatta kunkapmålen. Enligt underökningen har 57 procent av alla högtadieelever hört tala om Orka plugga. I december 2018 fann 200 videoklipp upplagda på Youtube, klipp om aldrig har änt i broadcat men om har en allt törre användning både på Youtube men även på UR Skola där amtliga klipp finn tillgängliga. Ny i Sverige Språket är nyckeln för alla elever att klara kunkapmålen i kolan oavett vilket modermål man har. Att erövra pråket i det nya hemlandet är ockå nyckeln till att kunna ätta ord på känlor och uppleveler, och att hitta in nya plat i vardagen. UR har under 2018 änt flera pråktärkande program för elever med annat pråk än venka om modermål. Radioerierna Sluka venka! och Vad gör jag nu? riktar ig till elever om läer venka om andrapråk på låg- och mellantadiet. Bägge erierna fick nabbt pridning och användning genom den dialog UR har och hade med lärare i venka om andrapråk likom tv-erien Bäta babblet (åk 7 9). Nämnda programerier ingår i UR: atning inom SVA, Svenka om andrapråk, e även kapitel MIK Medie- och informationkunnighet (MIK) är intimt förknippad med möjligheten att förtå och använda olika digitala medier och blir en allt viktigare kunkap för att kunna tillägna ig och utnyttja ina demokratika rättigheter. UR har därför under lång tid producerat program för grund- och gymnaiekola i ämnet. Under 2018 ände till exempel radioerierna Fejk (gymnaium), Programmera mera (åk 4 6), tv-erierna Surfarna (åk F 3) amt Kolla Myten (åk 7 9). För en vuxen publik ände UR Samtiden flera föreläningar i ämnet, till exempel Diagram Total ändningvolym amt uppdelat per kanal i tv Barnkanalen 200 SVT2 150 SVT SVT Public ervice-redoviningen 2018

55 FOTO: UR Samtiden US Samtiden. Hanife Rexhepi, lektor i informationteknologi vid Högkolan i Skövde, berättar om införandet av digitala tjänter i vården och hur det påverkar mötet mellan vårdperonal och patienter. Inpelat den 27 november 2018 på Nalen i Stockholm. Digitala vapen om dödar demokratin, En polarierad värld, Val, påverkan och propaganda amt Samtal i trollkogen. Se även kapitel Tillgängliggöra föreläningar En del av uppdraget att utveckla och vidga utbildningutbudet är UR: produktion och tillgängliggörande av föreläningar (UR Samtiden) och annat material om har koppling till högkoleektorn och forkningen. Genom att fler föreläningar gör tillgängliga kan dea nå tora delar av befolkningen, till nytta för till exempel fortbildning. Genom tillgängliggörandet av föreläningar bidrar UR Samtiden till högkolan tredje uppdrag, att dela med ig av den kunkap om producera vid landet högkolor och univeritet. Under 2018 har UR Samtiden amverkat med de fleta högkolor och univeritet i landet under arbetet med att pela in och tillgängliggöra föreläningar. UR Samtiden har även utvecklat formen för några av de inpelade föreläningarna, bland annat genom att podda via föreläningar (inpelade vid Bok- och bibliotekmäan 2018) men ockå genom att utveckla jälva formatet i yfte att öka användningen. Det arbete om inledde 2017 för att höja kvaliteten på via av inpelningarna har utvärderat och har fortatt under Slutater UR har edan 2013 ökat ändningvolymen i amtliga tv-kanaler förutom Kunkapkanalen (e diagram 7.8.6) och i amtliga radiokanaler förutom P3 (e diagram 7.8.7). Kunkapkanalen och P3 är de kanaler där UR till törta delen änder ett folkbildande utbud. UR har under tilltåndperioden (ärkilt med hänyn till det tärkta utbildninguppdraget med att utveckla och vidga utbildningutbudet) gjort en medveten atning på utbildningprogram och de program om ger met effekt inom utbildningområdet. Fördelningen mellan utbildningrepektive folkbildningutbud i amtliga kanaler, förutom Kunkapkanalen och P3, demontrerar tydligt UR: inriktning mot utbildningprogram. Under 2018 betod 78 procent av programutbudet av utbildningprogram och 22 procent av folkbildande program i dea kanaler. UR aner därmed och med hänvining till ovan att villkoret att utveckla och vidga utbildningutbudet är uppfyllt. Diagram Total ändningvolym amt uppdelat per kanal i radio P1 P P2 P3 Public ervice-redoviningen

56 FOTO: Daniel Hjellum/UR I tv-erien Tack gud jag är homo ger ig Alice Hollingworth och Linda Roendal ut på en roadtrip genom verige fördomar. Är det vårare att vara gay på landbygden? Sticker du ut mer i en liten by än i tortan? Och vad tänker du på när du hör namnet Lebika dalen? Behov i tiden UR: programutbud ka vara mot viktiga amhällutmaningar och därför atar UR på målgrupper och behov i tiden där jut UR kan kapa tört effekt med in unika kombination av journalitik och pedagogik. Utbudet ka pegla aktuella frågor men ockå kunna använda under lång tid. Under 2018 var det val i Sverige och under året producerade UR flera program för att möta kolan behov av grundläggande kunkap om hur demokrati fungerar för de fleta målgrupper inom grund- och gymnaiekola, ofta med en koppling till MIK, Medie- och informationkunnighet, om är ett av UR: fokuområden Valåret 2018 Under året gjorde UR flera produktioner för att möta kolan behov av information om nationella val i Sverige amt grundläggande kunkap om hur demokrati fungerar. Så funkar Sverige (åk 4 6), Dröm om demokrati (åk 4 6) och Fatta Sverige demokrati (åk 7 9) är några exempel på program om handlar om det demokratika ytemet, förklarar killnaden mellan demokrati och diktatur och bekriver vad fyraprocentpärren, Public ervice-redoviningen 2018 yttrandefrihet och parlamentarim är. För gymnaiekolan producerade UR erien Perpektiv på världen, en erie om er på frågor om demokrati, makt, rättigheter och miljö ur perpektiv från olika delar i världen. UR: ungdomkanal på Youtube, Tänk till, producerade fyra talkhow under vinjetten Tänk till Valet 2018 om ände i SVT under fyra veckor innan valet, amt publicerade på UR: plattformar. Ämnen för talkhowen var frågor om kommit fram i UR: projekt 100 amtal och om engagerade majoriteten av förtagångväljarna. Exempel på ämnen om tog upp var pykik ohäla, yttrandefrihet, integration och varför det är viktigt att röta Medie- och informationkunnighet UR har under flera år haft foku på att utveckla ett programutbud inom medie- och informationkunnighet (MIK). Under valåret 2018 blev det angeläget att koppla MIK till frågor om valrörele och demokrati och UR producerade en rad program för detta. Nedan några exempel ur MIK-utbudet (e även kapitel 7.2). Har jag något val? (gymnaium) underöker hur ociala medier använd för att påverka politika trategier och valreultat. I Bella loggar in (åk 7 9) täll frågan hur man tänker mart och kritikt kring det man konumerar i ociala medier. Radioerien Fejk (gymnaium) tittar på hur drömbilder och kräckbilder använd i propaganda, populärkultur och politik. Radioerien Detaljerna (gymnaium) analyerar åtta politika händeler om påverkat Sverige. Under ämnerubriken MIK har UR under 2018 även änt Surfarna (åk F 3), ett minidrama på ämnet digital kompeten, och radioerien Programmera mera (åk 4 6), där programledaren med en barnpanel dikuterar den digitala vardagen och hur tekniken bakom påverkar o, amt tv-erien Världen online (åk 4 6) om tar reda på barn och unga perpektiv och yn på internet Ny i Sverige I UR: dialog med utbildningvärlden har det framkommit att det finn tora behov av ett utbud riktat till nyanlända i Sverige. Tio procent av alla elever på högtadiet läer venka om andrapråk, SVA, ett ämne om lägger grunden för att nå uppnå kunkapmålen. Därför har UR under 2018 produ-

57 FOTO: Film and Tell/UR Tv-dokumentärerien Det goda landet underöker hur den venka demokratin fungerar i praktiken? I ex avnitt kildra delar av det venka amhället där man i in yrkeroll arbetar med nya venkar: polien, arbetmarknaden, förvaret, kolan, kommunen och civilamhället. Viat ur tjäntemännen och de civila aktörerna perpektiv bekriv de utmaningar de täll inför. cerat utbud om kan ge vägledning in i det venka amhället och det venka pråket. Lärarhandledningar och elevmaterial finn till alla program. Språkprogram för nyanlända i Sverige har varit Bäta babblet (åk 7 9), Våga nacka (gymnaium) Vad gör jag nu? (åk F 3) amt Sluka venka (åk 4 6) (e även kapitel 7.4.1) Utbud för att introducera venka amhället för barn har under året varit Nyfiken på Sverige (åk 4 6). Sverige förklara på enkelt ätt med foku på företeeler i barnen vardag. Flera av epioderna lämpar ig ockå för exempelvi SFI-undervining och finn i flera olika pråkverioner. Fatta hitoria (åk 7 9) är en introduktion till högtadiet hitorieundervining. Programledaren Arantxa Àlvarez utforkar tillamman med två ungdomar hitorien på ett lekfullt ätt. Fakta förklara med animerade inlag Nationella minoriteter Under 2018 har UR änt flera program om de nationella minoriteterna kultur och hitoria. Produktionerna ingår i UR: atning på kunkaphöjande tvprogram för grundkolan om nationella minoriteter och dera hitoria och är prunget ur ett behov om framkommit genom UR: kontinuerliga dialogmöten med nationella minoriteter, men ockå genom en förtudie bland grundkollärare om uttryckt behov av material för att kunna bedriva undervining i ämnet. Kunkapen bland allmänheten kring vilka om är Sverige nationella minoriteter är låg. I en Novuunderökning betälld av UR om genomförde i januari 2018 framkom att tre av tio inte en vet vad en nationell minoritet är. UR: olika program om de nationella minoriteterna är ett var på de kunkapbehov om finn åväl i grundkolan om bland allmänheten. Satningen inledde med Samerna tid (folkbildning) och följde edan av Min amika hitoria (åk 7 9), Min judika hitoria (åk 7 9), Nathan judika hitoria (åk 4 6), Min tornedalka hitoria (åk 7 9), Johanne tornedalka hitoria (åk 4 6) och Min verigefinka hitoria (åk 7 9) Föräldrar Föräldrar är en grupp om upplever tor tidbrit och tre och behöver töd på olika ätt. UR har identifierat flera områden där UR: unika utbud av journalitik och pedagogik kan vara en pålitlig kunkapkälla när frågorna, och föräldralivet utmanar. Genvaret på UR: NPF-podden (om kom med 16 nya avnitt under året) har varit tort allt edan tarten. UR har identifierat ett behov ho föräldrar till barn med NPF-diagnoer att få e andra familjer om lever i en liknande ituation, för att känna ig mindre enamma och för att få konkreta tip. Mot den bakgrunden producerade UR under 2018 tv-erien Superungar. Serien handlar om barn med olika neuropykiatrika funktionnedättningar (NPF) om till exempel adhd, Aperger yndrom eller autim och dera föräldrar kärlekfulla kamp för att få vardagen att fungera. Superungar fick ett varmt genvar och blev UR: tredje populärate erie under Många av de tip om framkommer i tv-erien funkar utmärkt även för föräldrar om inte har barn med NPFdiagno. Koncentrationvårigheter, konflikter och tarka känloutbrott kan vara vårt att hantera för alla. Därför lanerade UR under året en amlingajt för föräldrar (ur.e/föräldrar) om på ett pedagogikt och lättillgängligt ätt amlar fakta, klipp från program, tip och råd från experter. n Public ervice-redoviningen

58 FOTO: Alexander Sundtröm Barriento/UR Syftet med Tänk till är att göra unga männikor röter hörda. Målgruppen är åringar. Tillamman med målgruppen amkapa materialet. På bilden yn inpelningen av Tänk till talkhow med unga om unga frågor. 58 Public ervice-redoviningen 2018

59 8. Användarna UR ka bedriva programverkamhet inom utbildningområdet i allmänheten tjänt. För att lycka bidra och göra killnad i männikor lärande är det nödvändigt att både ha god kännedom om användarna vad de behöver, hur de beter ig och att möta dem på de plattformar där de finn. Likom övriga medieaktörer befinner ig UR i en utmanande förflyttning från broadcat till online. Ett tydligt krav från användarna är att programmen ka vara tillgängliga för dem när de väljer att titta/lyna. Det täller törre krav på tillgänglighet både vad gäller hur länge ett program är tillgängligt och hur tort utbudet är likom hur lätt det är att hitta. Alltefterom tekniken utveckla och UR: utbud tillgängliggör på nya plattformar ökar komplexiteten i att följa användningen. Samtidigt öppna nya möjligheter till att lära mer om, och lära känna användarna genom den dialog om UR kan ha med dem via bloggar, videoplattformar och andra ociala medier. Dialogen med användarna ger viktig återkoppling på programutbudet och är en viktig del i utvecklingen av nya program. Efterom alla UR: program tillgängliggör på webben och via mediecentraler når varje program en törre publik än den om tar del av programmen via ändning i broadcat. Möjligheten till en flexibel och långiktig användning kapar en unik bredd i utbudet och gör att användarna kan ta del av program om änt för flera år edan, men om fortfarande är relevanta. Under 2018 tillhörde Livet i Boktavlandet, Livet i Mattelandet och Ugglan och kompiproblemet UR: populärate erier om fortätter att ha tor användning många år efter att de publicerade. Livet i Boktavlandet tre äonger har tartat 3,5 miljoner gånger edan Via Mediamätning i Skandinavien AB (MMS) och Kantar Sifo följer UR tittandet och lynandet av UR-program i radio, tv och på webben. Användningen på UR: webbplattformar och via mediecentralerna följ ockå upp internt via bland annat Google Analytic. Det räcker emellertid inte att mäta hur många om har tagit del av UR: program. För att kunna avgöra hur UR lycka komplettera användarmätningarna med andra kvantitativa underökningar, om exempelvi en årlig attitydunderökning bland lärare och allmänhet. Fört när det äkertällt att utbudet både når fram till och är relevant för målgrupperna kan det Public ervice-redoviningen

60 FOTO: Lil Trulon/UR Podderien Alla mina förövare handlar om exuella trakaerier. Varför finn dem och hur känn det att bli kallad hora eller att få in kropp kommenterad, kritierad och tafad på. 60 avgöra om UR uppfyller uppdraget och når viionen att göra killnad i männikor lärande. 8.1 Här finn användarna Allt UR änder i radio och tv publicera på UR: webbplattformar vilket gör det möjligt för användarna att välja hur och när de vill ta del av programmen. Användarna beteenden förändra och olika grupper beter ig på olika ätt. Genom att följa och förtå användarna beteenden kan utbudet tillgängliggöra där användarna finn och anpaa efter repektive plattform. Yngre peroner använder oftare mobilen och ociala medier om källa och mediapelare medan äldre i högre grad använder traditionell radio eller tv för mediekonumtion. På UR Skola ker beöken huvudakligen under koldagen medan beöken på UR Play är mer frekventa under kvälltid. Att UR Skola beök till törta delen under koldagen indikerar att programmen förekommer i underviningammanhang, om i ett klarum eller motvarande. Enligt UR: egna webbunderökningar höten 2018 beöker 79 procent av användarna UR Skola i in yrkeroll där majoriteten är lärare/pedagoger. 81 procent är nöjda med itt beök och 85 Public ervice-redoviningen 2018 procent av de varande kulle rekommendera UR Skola till en kollega/elev/tudent. Av beökarna på UR Play under höten 2018 angav 78 procent att de beökte webbplaten om privatperon. 79 procent av användarna var nöjda med itt beök. 85 procent kulle rekommendera UR Play till en vän. Jämfört med varen i Novu attitydmätning (e kapitel 3) är nöjdheten likom viljan att rekommendera utbudet högre bland dem om bevarat UR: webbenkäter. Sannolikt beror detta på att dea betår av användare om aktivt ökt ig till UR: plattformar och programutbud och utgör därmed inte ett tatitikt urval. UR publicerar medieinnehåll via drygt tjugo olika Facebook-konton. Via konton är avedda för en bredare målgrupp medan andra är avedda för en malare publik. Innehåll från UR återfinn även på Youtube med fyra olika, aktiva kanaler. Under tilltåndperioden med början 2014 har UR: radioprogram gjort tillgängliga via allt fler plattformar: Itune, Spotify och Acat vilket gör att användare har flera möjligheter att ta del av UR: radioprogram digitalt. UR når genom riktade atningar även den yngta publiken. Det ker bland annat via apparna Tripp, Trapp, Träd om är riktad till förkolan och ABC-Raketen om vänder ig till en bredare åldergrupp barn. Tripp, Trapp, Träd-appen har edan laneringen 2016 varit en viktig kanal för att nå de yngta barnen. Appen har haft en tadig tillväxt och har under 2018 haft cirka användare per månad. 8.2 Lynande UR änder program i amtliga Sverige Radio riktäckande radiokanaler: P1, P2, P3 och P4. I P1 hade erien Jobba, ova, dö tört publik under Flet lynare har UR: program om änd i P4. Under året nådde programerierna Fejk, Kjellorterat och Retorikmatchen mer än lynare vardera i radio. Radiolynandet mät av Kantar Sifo. Användningen av UR: radioprogram nådde 2018 över miljonen tarter (UR Skola och UR Play) för förta gången. Sedan 2014 har användningen av UR: radioprogram ökat med drygt 30 procent ett till treamingtarter. En treamingtart äger inte hur tor del av programmet lynaren har tagit del av och går därför inte helt att jämföra med lynariffror för broadcat. Antalet treamingtarter indikerar hur tort intreet är för ett vit program på webben, men det är vårt

61 ILLUSTRATION: Albert Engtrömer/UR Barnaminiteriet kildrar barn och unga livvillkor i levande reportage, med ett tydligt barnperpektiv om utgår från artiklar ur barnkonventionen. Syftet är att informera och utbilda lynaren och programmen riktar ig främt mot en vuxen publik. att utifrån treamingtarter utläa hur många om har tagit del av programmet. Det kan till exempel vara en hel kolkla om lynat tillamman på en upppelning. Några av de met populära radioprogrammen för UR är de återkommande nyhetprogrammen på moderna pråk; Newreel, Qué paa? och Nouvelle en françai. Dea pela främt upp på dagtid och från UR Skola plattform. Det är därför met troligt att det ker i ett underviningammanhang. Förutom att trömma UR: ljudfiler finn flera titlar att ladda ner i form av ljudfiler. Under 2018 har det kett nedladdningar. Det är fler än föregående år och nära tre gånger å många om under Bakom ökningen finn en medveten atning på poddar amt att prida innehållet på fler plattformar. Exempelvi är UR: radioprogram i dag tillgängliga på itune/podcater, Spotify, Acat och Google Play. En annan tarkt bidragande orak till ökningen är laneringen av NPF-podden om riktar ig till alla om är intreerade av frågor om rör barn med neuropykiatrika diagnoer. Sedan laneringen 2016 har NPF-podden växt i användning och är i dag den met nedladdade podden på UR: webbplattformar. Programmet änd inte i eterradio men har laddat ned drygt gånger under UR: radioprogram finn ockå tillgängliga för användning via mediecentralerna. All användning via mediecentraler kan anta ke i utbildningammanhang. Medan användningen av nya radioprogram är hög på webben, yn användningen av äldre program främt ho mediecentralerna. Användning av radioprogram via mediecentralerna uppgick under 2018 till cirka tarter vilket är en ökning med 79 procent jämfört med Dock har ökningtakten för användningen via mediecentraler avtagit. Ökningen mellan 2017 och 2018 var 11 procent. 8.3 Tittande Tv-tittarvanorna har förändrat under de enate åren med allt mer tittande via on demand-tjänter och minkat tittande via linjär-tv. Den genomnittliga tittartiden för tv via broadcat minkade under 2018 med fyra procent, eller ju minuter, till 133 minuter jämfört med året innan. Sedan 2014 har tittandet på linjär-tv minkat med tjugo minuter per dag. Samtidigt har amtliga typer av ondemand-tjänter (Play, VOD och SVOD) ökat i användning. Mellan 2017 och 2018 ökade treamingen av tv-program från UR: digitala plattformar med 17 procent. Barn och unga (3 24 år) har i allt högre grad eratt tv-tittandet med att titta på trömmat innehåll. Under det enate året är det barn mellan 7 och 11 år om minkat itt tv-tittande met, en minkning med 20 procent. De äldre är fortfarande de överläget flitigate linjär-tv-tittarna även om ockå de minkat itt tv-tittande något under året. Youtube är den kanal om dominerar ho den yngre publiken. Bland 9 19-åringar använder 8 av 10 Youtube (MMS Trend o Tema 2018:3) varje dag och 9 av 10 använder Youtube varje vecka. Demografin för att titta på rörlig bild har en tor betydele för UR: förutättningar att nå alla användare. Den yngta målgruppen i MMS-mätningarna ägnar i dag tv endat en femtedel av den tid de äldta gör. För UR-utbudet kan tv-publiken variera från ett par tuen upp till över trehundra tuen per program beroende på kanal, ändningtid och ammanhang. UR: publikiffror på linjär-tv träcker ig under 2018 från över på en erietitel till ett par tuen på en annan. Tittariffror under Public ervice-redoviningen

62 62 är inte tatitikt äkertällda. Då UR återfinn i SVT 1, SVT 2, Barnkanalen, SVT24 och Kunkapkanalen utbud följer tittarmöntret ofta kanalen publik i tort. Detta innebär ockå att variationen är tor för publikiffrorna på UR: produktioner. Tittningen på UR: program i broadcat följer de generella möntren i tv-konumtion. Det går inte att ärkilja upp- eller nedgångar för olika kategorier av program, det vill äga de olika utbildningtadierna om UR: utbud riktar ig till. I UR: uppdrag är foku främt på användning inom utbildningen över tid. Sett till upppelningar av UR: tv-program på webben uppgick antal treamingtarter under 2018 till ammanlagt cirka 9,5 miljoner vilket är en ökning med 19 procent jämfört med 2017 (MMS). Totalt antal penderade timmar på UR Skola/UR Play, vilket mät av MMS, ökade under amma period med cirka 17 procent. Varken treamingtarter eller penderade timmar varar på hur många om tagit del av varje tv-program. I ett utbildningammanhang kan till exempel elever ta del av amma treamingtart. Måtten indikerar därför narare intreet för programmet på webben än motvarar hur många om tagit del av det. Likom för radio är användningen av tv-program på webben högt för program riktade till yngre barn. En förklaring till ökningen av konumtionen av rörlig bild på UR: plattformar är att UR arbetat med att förbättra ökbarhet och ynbarhet i ökmotorer. Deutom innebar rikdagvalet att många titlar om demokrati och val ledde till tor användning. Även nya titlar om Kanaler, båtar och kärlek amt Tack gud jag är homo har haft en för UR tor publik. Förutom att nya titlar tillkommer finn det flera äldre program med en tadigt ökande användning. Användning av tv-program via mediecentralerna uppgick under 2018 till cirka tarter vilket var fler än under Användningen av mediecentraler har tått tilla eller backat något under de två enate åren. Troligen har en törre andel av användarna i tället vänt ig till UR Play eller UR Skola för innehåll. 8.4 Synpunkter från användarna Med hjälp av en törre attitydunderökning via Novu (e kapitel 3) kartlägg årligen användarna attityder till UR amt kännedom om och användning av UR: utbud. Fyra grupper intervjua: lärare i alla tadier inkluive ärkolan, allmänheten år, föräldrar med Public ervice-redoviningen 2018 hemmavarande barn i åldern 0 17 år amt barn 8 15 år gamla Synpunkter från lärarna UR har en fortatt tark poition bland lärarna, de använder UR: program i allt törre utträckning, har en god kännedom om och mycket poitiv intällning till UR. Enligt Novu attitydunderökning 2018 uppger ju av tio lärare att de har mycket god kännedom om UR, reultaten är i nivå med tidigare år. För lärare inom åk F 3, 4 6 och 7 9 är andelen runt 80 procent. 86 procent av lärarna är mycket eller ganka poitivt intällda till UR, vilket ockå det är i nivå med tidigare år. Lärare i förkola och åk 4 6 är ännu mer poitivt intällda än lärare överlag. 67 procent av lärarna använder video eller audio i underviningen varje månad. Andelen årliga användare ligger nu på 87 procent och har ökat årligen de enate fyra åren. 48 procent av lärarna använder video och audio från UR i in undervining varje månad och det är nu tre av fyra lärare om använder UR: utbud årligen. Även här e en uppgång i användningen jämfört med tidigare år. Lärare i åk F 3 (89 procent) och 4 6 och 7 9 (88 procent) använder årligen program från UR i högre grad än andra. Förutom att lärarna tycker att UR: program håller hög kvalitet, nätan åtta av tio intämmer i detta, å aner 75 procent att UR: program är pedagogika (ny fråga för 2018). 59 procent tycker att UR: program ökar barn/elever/tudenter lut att lära och drygt hälften av lärarna tycker att UR: program är tydligt kopplade till tyrdokumenten. Lärarna har överlag mycket poitiva attityder till UR och UR: utbud och reultaten förbättra något jämfört med förra året. 84 procent intämmer i mycket hög grad i påtåendet att UR är en trovärdig aktör, 77 repektive 76 procent av lärarna intämmer ockå i mycket hög grad i påtåendet att UR: program är användbara och relevanta. UR: webbplater är de viktigate informationkällorna när lärarna öker information om UR, men även SVT är en viktig informationkälla likom andra lärare Synpunkter från allmänheten Nära nog amtliga känner till UR i någon mån och 88 procent vet vem om tår bakom UR: logotyp. Detta är dock två procentenheter färre än förra året. Högutbildade och peroner mellan 34 och 64 år har en högre kännedom om UR: logotyp och av dea är troligtvi många lärare. 94 procent av föräldrarna känner till logotypen. 60 procent är poitivt intällda till UR vilket är fyra procentenheter fler än förra året och bland föräldrar är andelen 65 procent. Av de om tar del av UR: program varje månad är nio av tio poitivt intällda till UR. Ungefär varannan har någon gång under det enate året ett eller hört något program från UR. Bland föräldrar är andelen tio procentenheter högre än bland allmänheten totalt ett. Även de om är högutbildade har i något högre utträckning tagit del av program från UR under det enate året. Med tanke på kännedomen å är det dock troligt att fler ett eller hört något från UR fat de inte lagt märke till att det är jut UR om tår bakom programmet. Efterom UR änder i SVT: och Sverige Radio kanaler amt Kunkapkanalen är det inte jälvklart för användarna att det är UR om är avändare. En fjärdedel uppger att de tittar på program från UR via tv-ändning. En grupp om ticker ut vad gäller månatlig användning av UR är peroner med annat modermål än venka. De tar i högre utträckning del av UR: utbud via tv-ändningarna. Allmänheten förknippar UR: utbud med program inom utbildning, amhälle och fakta och aner att UR är trovärdiga, användbara och relevanta. Vad gäller ny nämnda värdeord är trenden deutom poitiv jämfört med tidigare år Synpunkter från föräldrar Utöver det om redoviat ovan om jämförele med allmänheten, får föräldrar även några extra frågor. Var fjärde förälder varar att de ibland tittar eller lynar på program från UR tillamman med itt/ina barn. Andelen är denamma när det gäller att uppmuntra itt/ina barn att ta del av program från UR amt att barnet/barnen (enligt föräldrarna) jälva tar del av program från UR Synpunkter från barn Kännedomen om UR är hög bland barn. Nio av tio barn känner igen UR: logotyp och av dea kan ex av tio äga vilket företag om ligger bakom logotypen. Åtta av tio har hört tala om UR/Utbildningradion. Åtta av tio barn minn att de ett något program från UR, medan tre av tio barn minn att de lynat på något program från UR vilket är en ökning med elva procentenheter jämfört med 2015 när UR började med denna underökning. De program om de tillfrågade barnen pontant nämner att de tagit del av är Geografen tetamente, Livet i Boktavlandet och Lilla aktuellt kola. n

63 Vägen till fredpriet. Hör berättelen om ett antal fredaktiviter och dera väg till Nobel fredpri. Men ockå om männikorna om upplevt krig och vält och var liv förändrade till det bättre, tack vare fredpritagarna arbete. FOTO: Simon Davi/DFID, BOUVET/DE KEERLE/Gamma-Rapho, Atrid Stawiarz, ulltein bild Dtl. Public ervice-redoviningen

64 FOTO: Torbjörn Ekebacke 64 Public ervice-redoviningen 2018

65 9. Reuranvändning UR finanierade fram till 31 december via radio- och TV-avgiften. Rikdagen belutade inför 2018 om en medeltilldelning till UR på 427,8 miljoner kronor, vilket motvarar 5,2 procent av de totalt miljoner kronor om tilldelade public ervice-bolagen. Digitalieringen och den nya användarlogiken täller andra krav på organiation och arbetätt jämfört med den tidigare logiken för etermedier, med ändare och mottagare. Digital kommunikation handlar inte längre om att enbart informera om programutbudet, genom exempelvi en länkdelning. Det handlar än mer än tidigare om att föra dialog med användarna och bygga relationer med olika användare och utgå från dera behov och användarbeteenden för att programutbudet ka bli använt. Det handlar ockå om att utveckla och anpaa ökfunktionerna på de digitala plattformarna amt att förnya och uppdatera teknika ytem. Därför genomförde UR under 2017 en omfattande omorganiation för att bland annat gå från avdelningekonomi till projektekonomi. Arbetet har fortatt under 2018 med juteringar för att kapa en flexiblare truktur om nabbare kan anpaa till nya behov. Från och med 1 januari 2019 har radio- och tv-avgiften, efter rikdagbelut, eratt med en individuell public erviceavgift, om adminitrera av Skatteverket. Detta innebär bland annat att Radiotjänt i Kiruna AB kommer att avveckla under Intäkter Från de erhållna avgiftmedlen från rundradiokontot, 427,8 miljoner kronor, gör mindre omfördelningar mellan public ervice-bolagen. UR äger tillamman med SVT och Sverige Radio två gemenamma dotterbolag: Radiotjänt i Kiruna AB och Sverige Radio Förvaltning AB, SRF. Dea bolag finaniera med avgiftmedel från de tre public ervice-bolagen. Efter överförda avgiftmedel amt förändring av kuldförda avgiftmedel (vilket framförallt aver enarelagda programproduktioner) blir de intäktförda anlagmedlen för året 441,7 miljoner kronor. Summa intäkter vid idan av avgiftmedel under 2018 var 0,9 miljoner kronor. Övriga intäkter betår till exempel av produktionbidrag från amarbeten med nordika och andra europeika public ervice-bolag. Summa totala intäkter uppgick 2018 till 442,6 miljoner kronor. Tabell 9.1 UR: intäkter (miljoner kronor). Intäkter (miljoner kronor) Erhållna avgiftmedel från rundradiokontot 395,2 403,1 411,2 419,4 427,8 Jutering mellan programbolagen 3,7 0,1 0,9 0,1 0,9 Totalt erhållna avgiftmedel 398,9 403,2 412,1 419,5 428,7 Avgiftmedel överförda till RIKAB -7,8-8,8-8,7-7,1-6,6 Avgiftmedel överförda till SRF -25,6-19,8-18,0-18,5-17,9 Delumma -33,4-28,6-26,7-25,6-24,5 Förändring kuldförda avgiftmedel -9,6-16,9-1,8-12,0 37,5 Summa intäktförda avgiftmedel 355,9 357,7 383,6 381,9 441,7 Samproduktioner och royalty 2,7 3,0 0,3 1,0 0,4 Lönebidrag 0,5 0,2 0,3 0,2 0,2 Valutakurvinter 0,1 0,2 0,1 0,2 0,1 Övriga intäkter (t ex vint vid föräljning av makiner och inventarier) 0,1 0,5 0,6 0,1 0,2 Summa övriga intäkter 3,4 3,9 1,3 1,5 0,9 Summa 359,3 361,6 384,9 383,4 442,6 Sidoverkamhet 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa intäkter 359,3 361,6 384,9 383,4 442,6 Public ervice-redoviningen

66 9.2 Kotnader UR: totala kotnader uppgick 2018 till 442,6 miljoner kronor, av dea utgör 78,8 procent programproduktionkotnader. Dea kotnader inkluderar direkta programkotnader för produktion men även kotnader för exempelvi ändningplanering, rättigheter och programinköp. Till programproduktionkotnaderna räkna ockå det pedagogika utveckling- och kontaktarbete om ingår i alla UR-produktioner. Störta delen av dea kotnader har från och med 2017 inkluderat direkt i programprojekten, vilket är en förklaring till det lägre beloppet för poten pedagogikt utveckling- och kontaktarbete på 3,5 miljoner kronor jämfört med tidigare år. Se tabell Även om principen för kotnadindelning är tydlig vad gäller programproduktion, ditribution och övriga kotnader å rymmer poten övriga kotnader annat om har en direkt koppling till programproduktionen, till exempel kotnader för ändningplaneringytem och produktionnätverk. Målättningen är att merparten av reurerna ka använda till programproduktion. Poten övriga kotnader betår till törta delen av kotnader för tödfunktionerna, om till exempel trategi, HR, ekonomi, kommunikation, IT/teknik och inveteringar. I dea funktioner ingår tjänter och kotnader om i förta hand går att hänföra till töd för programverkamheten. Därför kan man inte liktälla tödfunktionerna med overheadkotnader. Övriga kotnader är lägre 2018 jämfört med 2017 då UR hade peronalkotnader av engångkaraktär, ökade inveteringkotnader för ändningplaneringytem, nätverk, videoredigeringytem för tv amt kotnader i amband med att införa ett mer effektivt, aktivitetbaerat arbetätt. Poten övriga kotnader kan variera över åren, bland annat beroende på vilka inveteringar om behöver göra för verkamheten. De omtruktureringkotnader av engångkaraktär om nämn i public ervice-redoviningen 2017 klaade om övriga kotnader även om dea till törta del härrör till programproducerande peronal. Juterar man 2017 år redovining för ovannämnda ligger andelen programkotnader mer i linje med tidigare år andeltal. Som ditribution räkna kotnaden för ditribution av markändningar för radio amt ditribution online Reurförbrukning per utbildningområde UR: programutbud är riktat till olika målgrupper, eller utbildningområden. Kotnadandel per utbildningområde fördelar ig enligt tabell Kotnaden per område kan variera mellan åren beroende på de atningar UR gör för att tillgodoe behoven inom repektive utbildningområde. Andelen kotnader för utbildningområdena yngre barn, äldre barn och unga har ammantaget ökat åren 2014 till 2018 vilket ligger i linje med UR: ambition att tärka utbudet för barn och unga. 9.3 Produktivitet och kotnadeffektivitet Redoviningen av UR: effektivitet bekriv i kapitel 3. Där redogör UR för vilka effekter om har nått bland annat utifrån flera trategika effektmål. UR har valt att inte redovia en ren nittkotnad per producerad eller änd timme om produktivitetmått, då det inte är en bra indikator på UR: produktivitet. Ett traditionellt produktivitettal om kotnad per timme tar framförallt inte hänyn till en för UR mycket viktig kvalitetfaktor om utgör av hur länge en produktion kan använda, nämligen de hållbarhet. 66 Tabell UR: kotnader (miljoner kronor). UR: kotnader Tv-produktion 257,7 246,7 250,1 208,6 300,8 Radioproduktion 34,5 35,4 39,3 38,8 48,0 Summa programproduktion 292,2 282,1 289,3 247,4 348,8 Varav pedagogikt utveckling- och kontaktarbete 13,1 10,4 9,6 4,9 3,5 Ditribution 2,6 3,0 2,8 3,1 2,8 Övriga kotnader, t ex IT/teknik, inveteringar, peronalkotnader, kommunikationkotnader m.m. 76,5 92,8 132,9 91,0 Summa kotnader 360,2 361,6 384,9 383,4 442,6 Sidoverkamhet SUMMA KOSTNADER 360,2 361,6 384,9 383,4 442,6 Andel programproduktionkotnader 81,1 % 78,0 % 75,2 % 64,5 % 78,8 % Tabell Kotnadandel per utbildningområde (miljoner kronor). Kotnadandel per utbildningområde Yngre barn 14,5 15,9 13,4 15,8 18,9 Äldre barn 11,8 10,8 20,3 16,2 15,1 Unga 26,8 27,4 21,0 26,0 28,9 Högkola 18,0 20,0 22,7 19,4 14,8 Studieförbund och folkhögkola 15,5 9,0 8,5 5,9 4,9 Folkbildning 13,5 16,9 14,1 16,7 17,4 Summa kotnader Tabell UR: totala kotnader fördelat per utbildningområde (miljoner kronor). Kotnader per utbildningområde Yngre barn Äldre barn Unga Högkola Studieförbund och folkhögkola Folkbildning Summa kotnader Public ervice-redoviningen 2018

67 UR har därför arbetat fram ett produktivitetmått om inkluderar hållbarhet och om utgår från utbildninguppdraget och peglar hur effektivt UR har producerat programutbudet i förhållande till kotnaderna Produktivitet UR: produktivitetmått utgår från en kvalitetapekt och möjliggör en jämförele av olika kategorier av produktioner, det vill äga produktioner per utbildningområde, i förhållande till kotnad. En viktig kvalitetapekt är hur lång hållbarhet ett program förvänta ha och hur länge det kan använda i utbildningen. Därför har UR valt att mäta produktivitet utifrån en å kallad hållbarhetfaktor. För att fattälla hållbarhetfaktorn för ett program/en programerie bedöm varje produktion utifrån fattällda kriterier. Exempel på dea kriterier är om kunkapinnehållet är betändigt över tid, om animation använd för att förtärka pedagogiken och därmed hållbarheten, om programmen innehåller daterat faktainnehåll eller om det rör ig om en aktualitet. För varje program/programerie uppkatta en förväntad hållbarhettid, 1 år, 5 år eller 10 år, om använd om faktor i produktivitetberäkningen. UR har även valt att väga in om innehållet hållbarhettid utifrån nämnda kriterier beror på en inat från UR: ida eller inte. Följaktligen har exempelvi filmade föreläningar ofta fått en kortare hållbarhettid, del efterom det kan handla om aktualiteter, del efterom föreläningen anordna av extern part och innehållet får därmed en lägre pedagogik kvalitet och hållbarhet. Utifrån ovantående reonemang har UR tagit fram ett medelvärde per utbildningområde baerat på hållbarhettid multiplicerat med produktionvolym om ger en hållbarhetfaktor. Exempel: produktionen Geografen Tetamente Europa fick en hållbarhettid på 5 år, denna multiplicera med produktionvolymen 4 timmar vilket ger en hållbarhetfaktor på 20. Hållbarhetfaktor = hållbarhettid * produktionvolym På amma ätt beräkna alla produktioner inom varje utbildningområde. Därefter dividera det ammanlagda värdet med den totala produktionvolymen om ger en viktad hållbarhetfaktor per utbildningområde. Se tabell När produktionen inom ett utbildningområde på detta ätt har klaificerat, kan utbildningområdet totala kotnad för varje producerad radiorepektive tv-timme dividera med det framräknade värdet, hållbarhetfaktorn per utbildningområde, för att få fram produktivitetmåttet i kronor för utbildningområdet. Produktivitet = totala kotnaden hållbarhetfaktor På detta ätt har UR ett produktivitetmått om tar hänyn till hållbarhet och kvantitet i förhållande till kotnaderna. Måttet ger ockå en mer rättviande jämförele av kotnader per utbildningområde. Obervera att hållbarhetfaktorn framräknad för 2016 även har använt retroaktivt för att beräkna produktiviteten för Se tabell amt Därför är iffrorna för åren 2014 och 2015 inte helt jämförbara med iffrorna för efterföljande år. Kotnaden delad med hållbarhetfaktorn (hög hållbarhetfaktor = programmet använd under lång tid) gör att en dyr produktion om beräkna hålla under lång tid kan jämföra med en mindre reurkrävande produktion om kanke inte håller lika länge. Tabell Hållbarhetfaktor per utbildningområde Utbildningområden Tv Radio Tv Radio Tv Radio Yngre barn 9,3 7,5 9,7 8,8 9,7 8,9 Äldre barn 6,2 4,0 5,8 5,3 6,4 7,0 Unga 6,7 4,6 5,4 2,9 7,6 4,9 Högkola 1,2 5,0 1,2 5,0 1,2 5,0 Folkhögkola och tudieförbund 6,6 5,0 5,5 5,0 5,0 10,0 Folkbildning 6,8 7,5 5,0 7,3 6,1 7,5 Totalt 6,1 5,6 5,4 5,7 6,0 7,2 Tabell Produktivitet i tuen kronor per utbildningområde radio (kotnad/producerad timme juterat för hållbarhet). Produktivitet per utbildningområde radio Yngre barn (F 3) 34,4 30,1 31,3 23,9 33,4 Äldre barn (4 6) 53,5 33,0 51,3 28,9 21,6 Unga (7 9, Gymnaium) 25,2 39,3 34,3 44,5 36,9 Högkola (inkluive pedagoger) 35,6 47,2 51,6 48,6 52,2 Folkhögkola och tudieförbund 20,8 19,4 37,4 59,4 51,2 Folkbildning 10,9 12,5 10,9 13,8 15,7 Totalt 24,1 26,3 28,9 28,5 27,9 Tabell Produktivitet i tuen kronor per utbildningområde tv (kotnad/producerad timme juterat för hållbarhet). Produktivitet per utbildningområde tv Yngre barn (F 3) 135,8 109,6 95,6 71,4 116,5 Äldre barn (4 6) 141,9 95,0 139,5 107,4 127,5 Unga (7 9, Gymnaium) 112,4 116,7 114,9 136,5 165,0 Högkola (inkluive pedagoger) 79,2 81,7 89,2 71,7 77,5 Folkhögkola och tudieförbund 95,8 71,8 163,0 49,5 103,9 Folkbildning 15,4 22,1 32,2 29,8 28,8 Totalt 41,9 40,8 46,5 42,7 52,3 Public ervice-redoviningen

68 FOTO: Mat Laron Genom att lägga ihop de tre olika värdena för användning och edan multiplicera med lärandebetyget räkna måttet för lärandeeffekt fram. Radioutbudet har generellt en lägre hållbarhetfaktor än tv-utbudet för barn och unga amt utbudet för folkhögkola och tudieförbund. Se tabell Efterom radiokanalerna P3 och P4, där den törta delen av UR: radioutbud för dea utbildningområden änd, har en profil med tarkare koppling till aktualiteter har de programmen ofta en lägre hållbarhetfaktor. Det gäller peciellt utbudet för äldre barn och unga. Tv-utbudet för yngre barn har en lägre produktivitet än utbudet för äldre barn och unga under 2018 likom föregående år, e tabell Detta kan förklara med att utbudet för äldre barn och unga har ett törre inlag av aktualiteter och därmed en kortare hållbarhet än till exempel dramatieringar för yngre barn vilka är användbara under lång tid. Högkoleutbudet, om till övervägande del betår av inpelade föreläningar, bedöm ha en låg produktivitet. Även om den produktionen kan bedöma vara kotnadeffektiv är värdet i användbarhet över tid inte förutägbart. UR pelar in ett kunkapinnehåll om någon annan har producerat, och har därmed begränade möjligheter att tyra över åväl innehållet pedagogika kvalitet om de hållbarhet Mått på lärandeeffekt Utöver UR: effektmål, har UR arbetat med att ta fram en metod för att bekriva Tabell Metod för mått på lärandeeffekt Publik broadcat vilken lärandeeffekt enkilda programerier har. Metoden är inte tänkt att aggregera och använda på företagnivå utan för att driva utveckling och kvalitet i enkilda produktioner. Metoden har ockå döpt om från tidigare Effektmått till Mått på lärandeeffekt för att tydligare ärkilja den från UR: effektmål. Mått på lärandeeffekt är tänkt att ha en långiktig poitiv påverkan på de övergripande effektmål om bekriv i kapitel 3. UR har identifierat ett antal indikatorer om kan äga bekriva lärandeeffekten av program. Mått om kan komplettera och tödja UR: övergripande effektmål. UR har utgått från två kriterier för måttet: användning och lärande. Dea kombinera för att få ett mått på lärandeeffekt. Under året har en projektgrupp fortatt att utveckla och pröva hur metoden kan fungera. Förra året gjorde ett tet i mindre kala och under 2018 har metoden prövat på fler produktioner riktade mot fler målgrupper. Fjorton produktioner om änt i broadcat fördelade på förkola, grundkolan amtliga tadier, gymnaiet amt folkhögkola valde ut. Användning betår av tre olika kvantitativa mått (bekriv nedan) om väg amman. Lärande mät via en webbenkät där användarna får betygätta upplevd kvalitet av programmen. Enkäten bevara av lärare om använt programmet i in undervining. Nedan redogör för kriterierna för användning och lärande. Webbpublik Streamingtarter Lärandebetyg Lärandeeffekt Index Användning ,3 Faktor /5 Reultat % ,6 Användning Publiktorlek broadcat publiktorlek i broadcat mätt av Mediamätning i Skandinavien uttryckt i rating, det vill äga genomnittlig publik per minut av ändning. Endat förtaändning. Webbpublik konoliderad 28 webbpublik de förta 28 dagarna efter publicering. Webbpublik är umman av total tittartid av ett pecifikt program via webben dividerat med programmet längd. Streaming-tart antal tarter uppmätta under de 12 förta månaderna från och med förta publicering. Lärande Lärande har mätt genom en kvalitativ webbenkät där lärare eller användare har bevarat fyra frågor med aveende på lärandeeffekt. Frågorna bevara enligt en 5-gradig kala där 5 är högta betyg. Lärandebetyget reulterar i en procentat där högta betyg, 5:or i allt, ger 100 procent. Webbenkäten har tällt till lärare. Frågorna om bevarat är: l I vilken grad aner du att programmet har bidragit till dina elever lärande? l I vilken utträckning återkopplar du till programmet i din fortatta undervining? l Hur annolikt är det att du kommer att använda programmet igen i din undervining? l Hur annolikt är det att du kommer att rekommendera det här programmet till kollegor? De tre olika värdena för användning lägg ihop, multiplicera med lärandebetyget och räkna om till ett mått 68 Public ervice-redoviningen 2018

69 på lärandeeffekt. Webbpublik och treamingtarter har viktat med en högre faktor efterom målgruppträffen i dea kan anta vara törre än i broadcat då det är en aktiv handling att tarta en upppelning repektive att öka upp programmet på webben. I exemplet nedan, tabell 9.3.4, fick Nationen 39,6 om mått på lärandeeffekt enligt följande uträkning: = * 86 % = = 39,6. Efterom målättningen etimerade till 51,6 för Nationen nådde programmet måluppfyllele med 77 procent, e tabell Nedan redovia utfall för amtliga program om UR prövat att ta fram effektmått för på detta ätt under Medelvärdet för lärandebetyget kan äga vara relativt högt för de produktioner om hittill tetat. Elva av tolv produktioner får fyra eller högre i genomnittbetyg på en femgradig kala där fem är maxbetyg. Alla produktioner gav en målättning efter jämförele med utfallet för liknande produktioner, för att å nära om möjligt imulera en verklig målättningproce. Flertalet har vårt att nå ina mål vilket oftat beror på att det att för ambitiöa mål gällande onlineanvändningen. Men även torleken på broadcatpubliken kan ibland ha överkattat. Däremot blev lärandebetyget från användarna nätan i amtliga fall högre än målättningen. I två fall var måluppfyllelen betydligt törre än målättningen. Mått på lärandeeffekt är inte anpaat för att direkt jämföra programmen inemellan eller för att aggregera till ett mått på hela utbudet. Poängen är att mäta jut det programmet effekt mot det uppatta målet och utifrån utfallet kunna dra lärdomar för att kunna förbättra utformningen och planeringen av produktioner. Ambitionen under 2018 var att fler produktioner kulle ätta ina mål för mått på lärandeeffekt enligt dea principer. Men då flera produktioner om påbörjade under 2018 inte kulle komma att publicera förrän under lutet av 2018, alternativt under 2019, kulle de därmed inte vara tillgängliga under de 12 månader efter publicering om kräv för att tämma av den faktika effekten. UR valde därför att i tället vidareutveckla och kvalitetäkra metoden. Genom att bygga upp en törre ba av underökta produktioner har UR ett törre underlag att utgå från för att kunna etimera rimliga förväntade lärandeeffekter för olika program och olika målgrupper. UR har nu valt ut och målatt tio produktioner i utbildningutbudet om änt i lutet av 2018 och om finn tillgängliga under 12 månader efter publicering och om därefter kan ge var på i vilken utträckning repektive program nått upp till det etimerade effektmåttet. Lärdomar Tetet av metoden har under året pekat på ett antal vårigheter om måte löa för att måttet ka bli mer pålitligt. Bland annat kan användariffrorna behöva vikta å att produktioner med ett pecifikt innehåll och en potentiellt mindre användning inte får ett ämre utfall, vilket är fallet i nuläget. Varje produktion har olika förväntningar på var och hur programmen använd vilket gör att kriterierna för mått på lärandeeffekt varierar. För en vi produktion kan treaming anta ha en törre användning än broadcat medan det kan vara tvärtom för en annan produktion. Varje programprojekt avgör vilka kriterier om är viktigat och detta påverkar ockå hur man målätter måttet på lärandeeffekt. Under 2018 har UR ockå tetat metoden på en produktion om rikta till lärare för dera egen fortbildning amt en produktion riktat mot en bredare allmänhet. Frågorna blir lite annorlunda formulerade i och med att de täll till användaren jälv. UR behöver därför vidareutveckla och anpaa metoden för att den ka kunna vara användbar även på program inom folkbildningen. Sammanfattningvi har UR under 2018 fortatt att arbeta med en metod för att få fram ett användbart mått på lärandeeffekt. Metoden kommer att implementera tydligare i programprojekten om innan ändning målätter mått för lärandeeffekt om edan kan utvärdera och mäta i andel uppnådd effekt Utveckling över tid Målättningen är att kunna via på en poitiv trend där produktiviteten ökar utan att det gör avkall på kvaliteten. Mått på lärandeeffekt har utvecklat om ett internt mått för att kunna följa upp och analyera reultat utifrån uppatta mål. Beräkningmetoden är under utveckling, i det förta och andra kedet har enbart program om använd i utbildningkontext valt likom program om änd via broadcat. För andra typer av produktioner kräv en fortatt utveckling av metoden. Det finn ockå en begränning i antelet enkäter om UR kan begära in Inveteringar Under 2018 har UR gjort inveteringar i bland annat IT-infratruktur amt uppdatering av ändningplaneringytem. Därutöver har löpande underhållinveteringar gjort för uppdatering av bland annat erver, datorklienter, telefoner, kameror och uppgradering av mjukvaror Åtgärder för ökad produktivitet UR genomförde under 2017 en omfattande omorganiation för att möta de krav om digitalieringen och den nya användarlogiken täller på organiation och arbetätt och har därför bland annat gått från avdelningekonomi till projektekonomi. Arbetet har fortatt under 2018 med juteringar för att kapa en flexiblare truktur om nabbare kan anpaa till nya behov. Tabell Index mått på lärandeeffekt Målgrupp Program Lärandebetyg medelvärde Lärandebetyg procent Mått på lärandeeffekt Målättning Måluppfyllele procent Förkola Vim i Rymden 4,2 83,2 % 21,6 29,2 74 % Förkola Du är bät 4,3 85,4 % 19,3 23,1 84 % Åk 0 3 Hur vet du det 4,4 87,8 % 12,4 23,0 54 % Åk 0 3 De ytterta barnen 3,7 73,3 % 7,3 14,5 50 % Åk 4 6 Romerna hitoria 1900-tal 4,0 80,0 % 6,8 8,8 77 % Åk 4 6 Geografen tetamente Europa 4,5 89,4 % 137,3 52,5 262 % Åk 4 6 The grammar company 4,4 88,6 % 36,4 51,2 71 % Åk 7 9 Kalkyl 4,1 82,0 % 12,6 23,1 55 % Åk 7 9 Grym kemi 4,4 87,6 % 77,9 50,8 153 % Gymnaiet Forkning pågår 4,1 81,5 % 13 19,0 68 % Gymnaiet Forkare för framtiden 4,2 83,8 % 12,7 16,8 76 % Folkhögkola Nationen 4,3 86,2 % 39,6 51,6 77 % Public ervice-redoviningen

70 9.3.6 Koncernamarbeten Under 2018 avlutade de tre programbolagen i amarbete med SRF tretton törre gemenamma upphandlingar. Under året påbörjade ett antal upphandlingar om kommer att avluta våren Avlutade upphandlingar avåg banktjänter, datortillbehör, reebyrå, lju- och howteknik, korttidhyra av bilar, magainering, beökbokningytem, marknadunderökningar, flyttperonal, företaghälovård, ynunderökningar, byggentreprenader i landet (utom Sthlm) amt växter och växtervice. Påbörjade upphandlingar är teknika konulter, äkerhetprodukter IT, taxitjänter i Göteborg, retauratör, tjäntereeföräkring, el-entreprenader, rekrytering- och bemanningtjänter. (4,6 procent) och finaniera genom att programbolagen avtår avgiftmedel enligt en kotnadfördelningmodell. Antalet antällda är 70. Lokaler Programbolagen amlokalierar och amutnyttjar lokaler där å är möjligt och rationellt. Alla tre bolagen är amlokalierade i Göteborg och Stockholm. Sverige Radio och SVT är amlokalierade i Borå, Halmtad, Kalmar, Karlkrona, Linköping, Skellefteå, Uddevalla, Viby, Örnköldvik, Övertorneå och till vi del i Kiruna. UR och Sverige Radio är amlokalierade i Malmö. Bolagen har gemenamt med SRF ett fatighetråd om amordnar lokal- och fatighetfrågor. 9.4 Sidoverkamhet UR har under 2018 inte bedrivit någon idoverkamhet. 9.5 Kommeriella amarbeten UR har under 2018 inte deltagit i några kommeriella amarbeten. UR definierar (gemenamt med SVT och Sverige Radio) kommeriellt amarbete enligt följande: Samarbete med kommeriell aktör om genererar intäkter till UR. En kommeriell aktör driver verkamhet med yfte att generera vint. Med ett kommeriellt amarbete ave inte en ren föräljning (till exempel viningrätter) eller andra typer av mer paiva intäkter. n Sverige Radio Förvaltning AB (SRF) SRF är ett kunkap- och erviceföretag om anvarar för gemenamma ervice- och tödfunktioner åt de tre programbolagen SVT, Sverige Radio och UR. Företaget arbetar på uppdrag av de tre programbolagen och köter verkamheter om bibliotek, arkiv, telefonväxel, ditribution, frikvård och fatighetförvaltning. SRF är även fatighetägare i Stockholm, Göteborg och Umeå. SRF äg av SVT (61 procent), Sverige Radio (34,4 procent) och UR Programamarbeten UR och Sverige Radio amarbetar kring Barnmorgon med Farzad och Barnradion bokpri. Sverige Radio och SVT amarbetar kring Vi i femman, Världen barn, Springhjälpen, P3 Guld, Melodifetivalen och Idrottgalan. En del av Berwaldhallen konerter änd även i SVT. UR och SVT amarbetar kring Lilla Aktuellt kola. Alla tre bolagen och Radiohjälpen amarbetar kring Muikhjälpen. FOTO: Tommy Janon/UR 70 Public ervice-redoviningen 2018

71 FOTO: Spun Gold & all3media International Kanaler, båtar och kärlek Skådepelarparet Prunella Scale (Fawlty Tower) och Timothy Wet (Eat Ender och Coronation Street), fortätter ina kanalreor runtom i världen. Nu utforkar de vattenvägar i Indien, Frankrike, Portugal och Storbritannien. Public ervice-redoviningen

72 Livet i Mattelandet 2 Välkommen till landet där matematik betyder allt! Möt den jälväkre mattepolien Inge Räknander om löer ina fall med hjälp av iffertjuven Conni Kalkyl. I Räknebageriet bakar Bullino och Kakan färka och korrekta uträkningar medan Primu och Deci i Sifferverktan mekar ihop vilket tal om helt med hjälp av bara tio iffror. Programmen bidrar till förtåele för taluppfattning och tal användning genom att lyfta matematika frågor och reonemang om inpirerar till att löa matematika problem. FOTO: PATRIK STHLM/UR 72 Public ervice-redoviningen 2018

73 10. Planer för framtiden UR: ärkilda uppdrag att förtärka, bredda och komplettera det andra gör inom utbildningområdet gör killnad och bidrar till att minka kunkapklyftor. I dialog med användare och i amverkan med andra aktörer fortätter UR arbetet med producera ett programutbud om bidrar med uppleveler om förändrar för de många och de få. UR inleder 2019 med bland annat en ny äong av Livet i Mattelandet (åk F 3), flera program med foku på MIK, Medie- och informationkunnighet amt en törre atning på program för ärkolan. UR vill med itt programutbud göra killnad och bidra till ett både lutfyllt och livlångt lärande. Livet i Mattelandet är en uppkattad erie om med en tor portion humor vilar på pedagogika metoder om även töttar de elever om av olika käl har vårt att nå kunkapmålen. En erie om kräver tora reurer både för att tillgodoe många olika lärtilar och -behov men ockå för att programmen ka ha lång hållbarhet. Livet i Mattelandet, äong ett, är fortfarande, fyra år efter premiären, ett av UR: met använda program. MIK är ett av UR: fokuområden och under 2019 utveckla utbudet mot åväl barn och unga om vuxna. Medie- och informationkunnighet handlar om att förtå medier roll i amhället, att kunna hitta, analyera och kritikt värdera information och att om individ kunna uttrycka ig och kapa innehåll i olika medier. Som mediebolag med ett tydligt MIKuppdrag vill UR inte bara producera program om MIK utan konkretiera begreppet genom tranparen, genom att redovia källor och hur de värdera. Syftet är att bidra till att höja medieoch informationkunnigheten, att få användarna att bli mediemedvetna, att jälva kunna värdera information och källor för att kunna vara aktiva och ta del av det omgivande amhället kort agt, att greppa MIK. I januari 2019 var det premiär för Lilla Aktuellt kola Efternack (åk 4 6) programmet där eleverna täller frågor direkt till redaktionen kring val av nyheter, bilder och publicitika avvägningar. På förök har UR även tillgängliggjort manu, källhänviningar och käl till olika publicitika avvägningar och belut om lärare och elever kan arbeta vidare med i klarummet. Under 2019 producerar och publicerar UR flera program med MIK-foku för en vuxen publik. I podderien Folkipratarna berättar folkhögkoleelever utifrån egna manu om drömmar, funderingar och yn på livet. Tillamman med radioproducenter från UR har de producerat programmen och därmed ockå fått kunkap om hur man producerar media, vilket är en del av MIK. Efter dialog med folkhögkolor och tudieförbund kommer UR under 2019 även producera en programerie om grundläggande digitala färdigheter om riktar ig till dem om är digitala nybörjare. Till varje program finn intruktiva klipp om ka kunna inpirera användarna att kapa egna klipp. Även en folkbildande erie om digitaliering, automatiering och robotiering och hur tekniken omformar vårt amhälle är under produktion, en lag digital amhällkunkap för vuxna. Under 2019 fortätter UR den törre atning inom fokuområdet Ny i Sverige om inledde 2018 med flera pråktärkande program. UR fortätter även att producera program om riktar ig till föräldrar om har barn med någon NPF-diagno (neuropykiatrikt funktionhinder). Programutbudet varar på ett behov där UR med itt pecifika berättande kan bidra både till att höja kunkapen ho allmänheten och amtidigt tötta föräldrar i behov av tip och verktyg för att hantera vardagen. Under 2019 kommer UR Samtiden både fortätta att pela in föreläningar runtom i hela Sverige och deutom vidareutveckla formatet Oavett om programmen riktar ig till barn, unga eller vuxna har UR, om oberoende mediebolag, möjlighet att föra dialog och amverka med lärare och elever, myndigheter och organiationer, del för att kartlägga behoven ho olika användare, del för att öka pridningen och användningen av programmen. Genom att amverka med andra aktörer kan effekten bli törre. Två exempel på detta under 2019 är UR: dramaäventyr Arkeologen dotter (åk 4 6) om producerat i amverkan med Hitorika mueet, och Jakten på den glömda hitorien (åk 4 6) i amverkan med Nordika mueet. Orka plugga är ett exempel på hur digitaliering och den förändrade mediekonumtionen täller nya krav på hur och var UR kan nå användarna med ett utbud om lockar, lär och gör killnad. En elev i årkur 8 om regelbundet tar del av Orka plugga krev: Ibland har jag vårt att veta vilken teknik eller metod jag ka använda inför ett prov till exempel. Ert konto hjälper verkligen och jag hoppa att ni fortätter likadant, att hjälpa männikor! Ett konkret exempel på hur UR bidrar till att minka kunkapklyftorna i amhället men ockå hur UR, likt alla andra medieaktörer, måte möta användarna förändrade konumtionmönter och anpaa åväl innehåll om format till nya behov och användarbeteenden. Därför fortätter UR att utveckla ett lutfyllt programutbud om bidrar till att minka kunkapklyftor, om tärker det livlånga lärandet och om ger individen möjlighet att navigera, bedöma och ta del av information, att omvandla den till kunkap för att kunna förtå amtiden och vara en del av amhället demokratika proceer och amtal. Med program om Livet i Mattelandet (åk F 3) och Elin, Alvin och vuxenlivet (gymnaieärkolan) inleder UR 2019 åom UR ka med produktioner för de många och de få. n Public ervice-redoviningen

74 11 Bilagor 11.1 Kontakter FOTO: Leungchopan UR tår i tändig kontakt med en mängd kolor, utbildninganordnare, myndigheter och organiationer runt om i landet. Under 2017 gick UR in i ett utforkande av delvi nya arbetätt och metoder för att komma ännu närmare användarna. Det fann ett behov av att möta lärare ännu mer direkt. Deutom möter UR utbildningvärlden på delvi nya ytor i en allt mer digitalierad värld. Kontakterna ligger numera allt oftare på individnivå vilket medför att kopplingen till exempelvi enkilda förkolor, kolor och univeritet inte längre är lika tydligt. Lä mer kapitel Här följer några exempel på aktörer inom och nära utbildningvärlden om projektutvecklare haft amarbete och dialog med under året. Grundkola Erikdalkolan Fridegårdgymnaiet Fryhuet Gamla Uppala kola Gärdekolan Högätra kola Jonered kola Järla kola Kyrkkolan Källängen kola Lillholmkolan Nacka gymnaium Nya Stordammen F 9 Prolympia Skäggebergkolan Sköllerta kola Sofia kola Svanen Monteoriförkola Södermalmkolan Tungelta kola Tyreö kola Uppala enkilda kola Vaxmorakolan Vittra, Södermalm Viktor Rydberg kola Vaatan Värmdö gymnaium Årtakolan Älta Skola Folkhögkola/Studieförbund Bilda Folkbildningrådet Hagaberg folkhögkola Kritinehamn folkhögkola Kvarnby folkhögkola Malmö folkhögkola Sankta Maria folkhögkola Skurup folkhögkolan Sverige folkhögkolor myndighet Vuxenkolan Gymnaium Alalamkolan Alvikkolan Angeredgymnaiet Apero frikolor Björknäkolan Bladin gymnaium Globala gymnaiet Gymnaiekolan Knut Hahn Göteborg Högre Samkola Helenelundkolan Herby gymnaium Hjulta grundkola Matteukolan Midgårdkolan Mörbykolan Norrätrakolan NTI-gymnaiet Odenplan Nyköping högtadium Alpha Polhemgymnaiet Ribbybergkolan Rikgymnaiet för döva och hörelkadade Röjökolan Sannakolan Skarpnäck folkhögkola Sofielundkolan Solna gymnaium St Botvid gymnaium Strömbackakolan Sunne gymnaiekola Svenka gymnaiet i London Svenka kolan i London Södra Latin gymnaium Teknika kolan Tunakolan Uppland-Brogymnaiet Victor Rydberg gymnaium Jarlaplan Victor Rydberg gymnaium Odenplan Vårbykolan Årtakolan Åva gymnaium Ängdal kola Ötra gymnaiet Högkola och lärarutbildning Borå högkola Göteborg univeritet Högkolan Gävle Högkolan i Halmtad Högkolan i Kritiantad Högkolan Vät Karltad univeritet Linnéuniveritetet Stockholm univeritet Umeå univeritet Uppala univeritet 74 Public ervice-redoviningen 2018

75 Bilaga 11.2 Bilaga uppfyllele av krav i ändningtilltånd Villkor Utfall Kapitel ST 1 Sända ljudradio- och tv-program UR har änt 396 timmar radio och timmar tv 5.1, 5.2 ST 2 Sända ökbar text-tv UR har änt text-tv 5.3 ST 3 Ska kunna ta emot av alla UR ändningar har kunnat nå av hela befolkningen 4.7, 5 ST 4 Använda analog utändningteknik för ljudradio UR använde analog ändningteknik i radio 4.7 ST 5 Använda digital utändningteknik vid ändning av tv UR använde digital ändningteknik i tv 4.7 ST 6 Hög kvalitet vid utändning Den teknika kvaliteten var hög 4.4 Samverka i teknika frågor Ingå avtal API enligt europeik tandard Under 2018 har inga teknika frågor varit aktuella för amverkan Senate avtalet är från 2014 om programguider Har ej använt ådan tjänt ST 7 Mångidigt programutbud Svenka pråket Jämtälldhet och mångfald Spegling av hela landet UR har en pridning i utbudet mellan olika utbildningtadier och ämnen 42 procent av UR: ändningar är på venka, UR värnar venka pråket Intern mångfaldmätning har utvecklat under procent av lärarna aner att UR: utbud peglar hela befolkningen , ST 8 Utveckla och vidga itt utbildningutbud Utbildningutbudet har utvecklat och vidgat 7.8 Programverkamhet inom utbildningområdet och därutöver 6.1 ett utbud av folkbildningprogram Inkludera barn- och ungdomutbildning, högkole- och annan 6 vuxenutbildning amt tudieförbund och folkhögkolor Förtärka, bredda och komplettera de inater om gör av andra 6 Användarna ka ge möjligheter att framföra ynpunkter och önkemål gällande programverkamheten , ST 9 Variation i produktionformer UR har haft variation i produktionformer 7.7 ST 10 Barn och unga Språkliga behov ho barn och unga Varierat utbud, omfattande nyproduktion för barn och unga Ta hänyn till pråkliga behov ho barn och unga tillhörande pråkliga eller etnika minoriteter ST 11 Tillgänglighet UR har uppfyllt kraven på tillgängliggörande och tillgänglighet 7.5 ST 12 Mångidigt utbud om peglar de olika kulturer om finn UR har ett mångidigt utbud om peglar olika kulturer ST 13 Minoritetpråk Bolagen utbud på nationella minoritetpråk och venkt teckenpråk 7.6 har ökat betydande ST 14 Opartikt och akligt UR har utövat ändningrätten opartikt och akligt 4.5 ST 15 Beriktigande och genmäle Ingen begäran om beriktigande eller genmäle har inkommit ST 16 Enkilde privatliv Utbildningar genomför för att repektera den enkilde privatliv ST 17 Tv: och radion ärkilda genomlagkraft Utbildningar genomför likom redaktionella amtal för att ta hänyn ST 18 Reklam UR änder inte reklam ST 19 Direkt ponring Ingen ponring har förekommit Indirekt ponring ST 20 Reklam enligt 17 Reglerna följ ST 21 Produktplacering Ingen produktplacering har förekommit ST 22 Hög äkerhet UR håller hög äkerhet ST 23 Beredkapplaner Samråd med MSB Höjd beredkap UR kickar årligen in en beredkapplan till MSB och Kulturdepartementet Samarbete med MSB ker Public ervice-redoviningen

76 Bilaga 11.3 Bilaga uppfyllele av krav i anlagvillkor Villkor Utfall Kapitel AV 1 Verkamheten ka bedriva rationellt, åtgärder ka vidta UR har drivit verkamheten rationellt och gjort åtgärder 9 för ökad effektivitet och produktivitet för ökad produktivitet och effektivitet AV 2 Kärn- och kompletterandeverkamhet Medlen har huvudakligen använt till kärnverkamheten 9 AV 3 Sidoverkamhet UR har under 2018 inte bedrivit idoverkamhet 9.4 AV 4 Rikab UR anlår medel till RIKAB 9.1 AV 5 Rikab UR är delägare 9.1 AV 6 Ditribution SVT tår enligt avtal för UR: ditributionkotnader 9.1 AV 7 Sändningar UR har änt i SR: och SVT: kanaler 4.7, 5.1, 5.2 AV 8 Sändningar i Sverige och utanför Allmänheten kan ta emot UR: ändningar utan ärkild betalning utöver 4.7 radio- och tv-avgiften AV 9 Olika plattformar UR: utbud änd i SR: och SVT: kanaler och på olika plattformar online 4.7, 5 AV 10 Kärn-, kompletterande och idoverkamhet UR har en god balan mellan kärnverkamhet och kompletterande 5.7 verkamhet AV 11 Anmälan av nya permanenta tjänter Inga nya tjänter har tartat 4.6 AV 12 Tillgängligheten till och kunkap om programmen Samarbeta med aktörer inom utbildning och forkning UR amverkar med flera aktörer , 7.6 AV 13 Överenkommeler mellan bolagen Har gjort mellan bolagen och änt in till Kulturdepartementet och MRTV 7.5, AV 14 Regional indelning av organiation AV 15 Dialog med externa produktionbolag UR för dialog 4 AV 16 Sändningtid Avtal finn och ingen oenighet har upptått AV 17 Upphörande av ändningtilltånd AV 18 Budgetunderlag Inlämnade den 1 mar inkluive redovining av RIKAB: verkamhet AV 19 Redovining av uppdraget Se denna public ervice-redovining AV 20 Reviorer Reviorer grankar åväl denna redovining om budgetunderlagen Reviorintyg bifoga 76 Public ervice-redoviningen 2018

77 Bilaga 11.4 Minoritetpråk alla bolagen 2013 SR SVT UR Totalt SR SVT UR Snitt Finka Samika Meänkieli Romani chib Teckenpråk Totalt SR SVT UR Totalt SR SVT UR Snitt Finka Samika Meänkieli Romani chib Teckenpråk Total SR SVT UR Totalt SR SVT UR Snitt Finka Samika Meänkieli Romani chib Teckenpråk Total SR SVT UR Totalt SR SVT UR Snitt Finka Samika Meänkieli Romani chib Teckenpråk Total SR SVT UR Totalt SR SVT UR Snitt Finka Samika Meänkieli Romani chib Teckenpråk Total SR SVT UR Totalt SR SVT UR Snitt Finka Samika Meänkieli Romani chib Teckenpråk Total Sammantaget index Exempel Mål 2019 Finka Samika Meänkieli Romani chib Teckenpråk Totalt Public ervice-redoviningen

78 FOTO: Mat Laron 78 Newreel World med nyheter från den engelkpråkiga delen av världen för gymnaiet på engelka. Här rym åväl nyheter och kultur om port och vetenkap. En radioerie om tar avtamp i London med reportrar och material från alla världen världdelar. Public ervice-redoviningen 2018

79 FOTO: Suanne Hætta 2019 Sverige Utbildningradio AB Kontakt: UR Strategi, Stockholm Redaktör: Mette Hultgren Skribenter: Maria Almtröm, Gabriella Ekelund, Rucem Oguzy, Peder Olon, Jannike Qvarnköld och Thoma Widén Art director: Mat Laron Tryckeri: Tryckervice, Ängelholm Omlagbilderna är tagna i amband med inpelningen av UR: tv-erie Samerna tid. Foto: Suanne Hætta/UR. UR: public ervice-redovining 2018 har behandlat och belutat av UR: tyrele den 21 februari Public ervice-redoviningen

80 80 Public ervice-redoviningen 2018 Sverige Utbildningradio AB Oxentierngatan Stockholm ur.e urplay.e urkola.e