Det viktigaste i vår Förskola är TRYGGHET. Barn, föräldrar och pedagoger behöver vara trygga med varandra för att det ska bli en bra verksamhet.

Transkript

1 SPÅNGA-TENSTA STADSDELSFÖRVALTNING SID 1 (5) DNR /07 GILTIG FR.O.M GILTIG T.O.M KVALITETSGARANTI Förkolan Soltrålen, Tentavägen 101 Muik-och danförkolan Det viktigate i vår Förkola är TRYGGHET. Barn, föräldrar och pedagoger behöver vara trygga med varandra för att det ka bli en bra verkamhet. Förkolan Soltrålen har muikprofilering. Muik, ång och dan är viktigt och ett bra hjälpmedel för barnen pråkutveckling, ocialutveckling, motorik, jälvkänla amt att det ger glädje, inpiration och avlappning. Barnen pråkutveckling är mycket viktig för att de ka kunna tänka, prata, kommunicera och lära ig. Vi ätter foku på att utveckla det venka pråket ho alla när vi amtalar, har amling, natur/kogvitele, junger, har rörele, datapel, läning, måltider mm. Språkutveckling genomyrar hela vår verkamhet. Det är även viktigt med barnen modermål. Vi fortätter att amarbeta inom taddelen för att kunna ha modermålgrupper tillamman med andra förkolor. Vi arbetar med ocial kompeten, hur man ka vara mot andra, via empati och pro-ociala handlingar, ha jälvkontroll, kunna hävda ig och leka, ha glädje och humor enligt programmet Du och jag och vi två. Vi har fem avdelningar var barnen är indelade i mindre grupper efter ålder och behov. Varje barn har in anvarpedagog om följer upp och dokumenterar barnet utveckling. ÅTAGANDEN BARN I BEHOV AV SÄRSKILT STÖD Vi åtar o att ge timulan och tödåtgärder åt alla barn i behov av ärkilt töd. Box 4066, SPÅNGA. Telefon Fax taddelnamnden@panga-tenta.tockholm.e Beökadre Tentagången 14

2 SID 2 (5) Detta ka vi göra genom att dela barnen i mindre grupper för att på bäta ätt tillgodoe varje barn behov och tärka dera jälvbild amt timulera barnet enkilt. Vi ka gå igenom på avdelningmötet varje vecka vilka åtgärder om de enkilda barnen behöver. Vi ka utgå från ituationer om fungerar bra för att få barnet att lycka. Vi ka kapa miljöer och aktiviteter där det bäta och met kompetenta kommer fram. Vi ka följa barnet utveckling genom obervationer och utifrån det gör vi en individuell utvecklingplan i amråd med föräldrarna. Vi ka ha utvecklingamtal med föräldrarna mint en gång per termin då vi går genom utvecklingplanen och reviderar den efter behov. Vid behov ka vi använda o av konulter utifrån i form av ex förkolepykolog, BVC, talpedagog, logoped och pecialpedagog. Vi ka ha kontakt med reurenhet för att kunna tillgodoe barnet behov bättre. Vi ka arbeta med ocial kompeten och de fem områden(empati/rolltagning, proociala handlingar, jälvkontroll, jälvhävdele, lek/glädje/humor). Vi ka välja ett område i taget, det om barnet behöver met. Sedan uppmärkammar/berömmer vi barnet varje gång det gör önkat beteende/handling. SOCIAL UTVECKLING Vi åtar o att kapa en miljö och verkamhet om ger goda förutättningar till inlärning och ocial kompeten. Detta gör vi genom att förklara, tydliggöra och bearbeta vardaghändeler, ge töd och vägledning för barnen för att de ka klara av amt förbättra relationerna inemellan. Vi ka kapa miljöer och kaffa material om timulerar till lek där de vuxna aktivt deltar. Vi ka tillamman med barnen utarbeta trivelregler och förhållningätt om hur man är mot varandra och e till att vi alla följer dem. Vi ka ytematikt uppmärkamma barn om viar hänyn, omorg och omtanke amt ätta ord på dera beteende. Vid konflikter ka vi uppmärkamma den andre peronen obehag och via hur de ka be om förlåtele genom handling. SPRÅKUTVECKLING Vi åtar o att alla våra aktiviteter är pråkutvecklande amt att vi tödjer modermålet. Vi ka främja kunkap- och pråkutvecklingen genom olika uttryckformer om bild, ång, muik, drama, rytmik, dan och rörele där barnen är indelade i mindre grupper. Barnen ka få nya uppleveler och erfarenheter genom alla ina innen, lek, agor, datapel, utflykter och de dagliga rutinerna,

3 SID 3 (5) Vi ka arbeta för att barnen ka känna trygghet och kan kapa bra relationer om en grund till inlärning. Vi ka läa agor varje dag efterom det utvecklar ordförrådet, ordförtåele, fantai och barn lär ig betydelen av kriftpråket. Verkamheten ka genomyra av pråkutvecklande förhållningätt under hela dagen. Våra rutiner ka bygga upp den truktur och trygghet om barnen behöver för triveln och inlärning. Vi ka kapa pråkutrymme och dialog vid rutinituationer om amlingar, måltider, av-och påklädning, blöjbyte. Vi ka erbjuda nya uppleveler om vi klär i ord. Vi ka även använda utöver allmänna ord mera pecifika ord för att berika barnen ordförråd. Vi ka benämna, upprepa och bekräfta barnet och orden betydele fördjupa. Vi ka uppmuntra föräldrar att prata itt modermål med barnet. Vi ka ha amlingar där barnen äger olika fraer på itt pråk och kan känna tolthet att jag kan ett annat pråk om är viktigt. Vi ka anordna modermålgrupper på arabika, kurdika, tigrinja, finka. Vi ka låna hem till familjerna barnböcker på olika pråk. MUSIK Vi åtar o att ha muik- och dantunder varje dag. Vi ka junga och lyna på olika lag muik. Vi ka pela på olika intrument och öva takt, rytm och pul. Vi ka öva både motorik och avlappning genom muiken. Vi ka använda muikrummet för planerade muiktunder och vi ka även ha intrument på egna avdelningar för pontant pelande. Vi ka öva turtagning och ampel med intrument. Vi ka junga karaoke. Vi ka junga på olika pråk om kan väcka intree för varandra kultur, man får nya ord och ljud amt ökat gemenkap. Vi ka arbeta med ljudövningar. Vi ka använda o utav olika rytm-, rörele- och danprogram. Vi ka ha gemenam ångamling för hela enheten på fredagar med ång, pelande, dramatiering och uppträdanden. Vi ka ha muik- och dramapedagogen Maria Llerena 10 ggr/termin för att fortbilda och inpirera o. Vi ka amarbeta med pråkpedagog Mallo Weterlund om handleder o med flera barngrupper och på planeringdagarna. MATEMATIK Vi åtar o att kapa ituationer och miljö om främjar barnen matematika lärande. Detta gör vi genom att ge möjlighet att bygga med kloar och olika material. Barne får mäta, jämföra och räkna. Vi ka ha lätt tillgängligt material. Vi ka lära barnen genom lek begreppen tört, mint, längt fram/bak. Vi ka möjlighet att ortera efter färg, form, mönter och torlek. Vi ka använda

4 SID 4 (5) matematik i olika ituationer t.ex. räkna hur många barn, hur många flickor/pojkar. Vid dukning ka barnen räkna tallrikar, gla, betick. Vi ka använda o utav ånger, agor och lekar med iffror. Vi ka mäta olika aker. Vi ka använda o utav ånger, agor och lekar med iffror. När vi pelar intrument vi ka räkna takten och hur många lag det finn. Vi ka dana en och en, två och två, tre och tre ov. PEDAGOGISK UTE/INNEMILJÖ Vi åtar o att förbättra miljön genom regelbundna möten där vi planerar, genomför och följer upp. Detta gör vi genom att anpaa miljön efter barnen ålder och behov. Vi ka märka hyllor med laminerade foton å barn vet var alla akerna ka vara och det blir lättare att hitta och hålla ordning. Vi ka låna lekaker och material mellan avdelningar. Vi ka lägga undan en del av akerna och tura om att ha dem framme. Vi ka ha tationer på gården med olika aktiviteter t.ex. möjlighet att cykla, pela bandy/boll/fotboll, leka med and och vatten, klättra, leka affär, måla, ha muik, blåa åpbubblor, lyna/läa böcker. BARNS OCH FÖRÄLDRARS INFLYTANDE Vi åtar o att ge information och kapa möjligheter för amverkan. Detta gör vi genom att vi ka informera om våra tyrdokument läroplan, förkoleplan, taden mål på olika föräldraträffar. Vi ka ha föräldramöte en gång per termin och föräldrakaffe ca en gång i månaden. Vi ka ge muntlig och kriftlig information om vad vi gör, varför och hur. Vi ka ge introduktion för nya familjer. Vi ka preentera vår verkamhet med bilder. Vi ka lämna enkätfrågor till föräldrarna före utvärdering och planering å att de ka kunna lämna ina ynpunkter och önkemål. Även muntliga ynpunkter och klagomål beakta och dokumentera av peronalen. Barnen ka få valmöjlighet utöver de planerade aktiviteter vad de vill göra under in vitele i förkolan. Med tigande ålder och förmåga ka barnen delta i utvärdering. Pedagogerna ka utvärdera aktiviteterna och dokumentera barnen intree och deltagande. Genom att vi ätter ord på barnen tankar och känlor hjälper vi de att öka itt inflytande. RÄTTELSE / KOMPENSATION Vi följer upp alla åtaganden via våra möten och dokumentation. Vi har morgonmöte varje dag för att delge information och för att planera dagen å bra om möjligt.

5 SID 5 (5) Varje avdelning har in planeringtid en gång i veckan då arbetlaget går genom hur det har varit, hur barnen mår och vad behöver göra. Miljögruppen, en pedagog från varje avdelning och chefen, träffa en gång i veckan för att dikutera hur vi kan förbättra äkerheten och triveln i vår förkola och gård. Pedagoggruppen, en pedagog från varje avdelning och chefen, följer upp verkamhetplaneringen, byter erfarenheter och har överikt över enheten. Vi har arbetplatträff en gång i månaden där vi tar upp information, verkamhetfrågor, budget, peronalfrågor, arbetmiljöfrågor och övriga frågor. Förkolan är tängd fyra dagar per år för planering och utvärdering utifrån tyrdokument och föräldrarna ynpunkter. KLAGOMÅL / SYNPUNKTER Om Ni kulle vara minöjda eller när Ni vill lämna Era ynpunkter på vår verkamhet kan Ni vända Er till Förkolechefen Eija Vättö tel eller Biträdande chef Ilona Helltröm tel Efter att Ni har haft kontakt med Eija Vättö eller Ilona Helltröm är det möjligt att vända Er till chef för Förkola, Fritid och Funktionhindrade Cathrine Önnetam tel VILL DU VETA MER? Om Du vill veta mera om våra arbetätt och hur vi tänker nå våra mål kan Du läa vår verkamhetplan för höten 2007 och våren 2008 eller ta kontakt med följande peroner: Småbarn avdelningar Björne och Bame: Niki Karakonti Sykon avdelningar Nalle Puh: Ilona Helltröm Alfon och Fjärilen: Anna-Maria Szöke Denna garanti godkände av pånga-tenta taddelnämnd