Självskadehantering en teoretisk behandlingsmodell

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Självskadehantering en teoretisk behandlingsmodell"

Transkript

1 UMEÅ UNIVERSITET Intitutionen för ocialt arbete Uppat 15 hp Termin 6 Vårterminen 2015 Självkadehantering en teoretik behandlingmodell En tudie om trategier och hanteringmetoder vid jälvkadande beteende ho barn och unga Författare: Kertin Winberg, Victoria Selander, Ellen Axelon Handledare: Ove Grape

2 UMEÅ UNIVERSITET Intitutionen för ocialt arbete, uppat 15 hp Termin 6, VT -15 Författare: Kertin Winberg, Victoria Selander & Ellen Axelon Handledare: Ove Grape Självkadehantering en teoretik behandlingmodell Sammanfattning Det förta yftet med denna tudie var att genom intervjuer identifiera fungerande trategier för att kunna hantera eller bli fri från jälvdetruktivt beteende. Det andra yftet med tudien var att formulera en idealmodell om teoretikt ett kan minka benägenheten för jälvkadande. Idealmodellen grundar ig del i teoretikt material i form av tidigare utformade behandlingmodeller för jälvdetruktivt beteende, amt empirikt material i form av intervjuer. Sex intervjuer har genomfört med individer om tidigare har haft ett jälvkadebeteende men om numera kan hantera itt jälvdetruktiva beteende. Intervjumaterialet har ammantällt och analyerat med hjälp av interventionteorier. De olika trategier om informanterna använder är bland annat att itta på ina händer, att göra huhållylor, rida, med mera. Den idealmodell om har formulerat yftar till att vara mer lättillgänglig än befintliga behandlingmetoder, och kan därigenom utföra av exempelvi ocionomer och utgår ifrån bland annat dialektik beteendeterapi. Idealmodellen betår bland annat av grupp- och individualterapi om ka hjälpa individer med ett jälvdetruktivt beteende att utforma trategier för att lära ig hantera det jälvkadande beteendet. Modellen är tänkt att implementera med hjälp av olika intaner, bland annat kola och barn- och ungdompykiatrin, då målgruppen är barn och unga i grundkole- och gymnaieåldern. Nyckelord Självkadebeteendet, behandling, interventionteori. 2

3 Innehåll Sammanfattning Inledning Syfte Problemformulering Uppkomt och definition av jälvkadebeteende Metod Urval Analy Etika överväganden Teoretik grund Dialektik beteendeterapi Mentalieringbaerad terapi Schemafokuerad terapi Emotionreglerande terapi General Pychiatric Managment Kort ammanfattning av terapiformerna Reultat Del 1: Interventionteorier Interventionteori Idun Interventionteori: Ragna Interventionteori: Linnéa Interventionteori: Tove Interventionteori: Tea Interventionteori: Mia Nyckelfaktorer för att lära ig hantera jälvdetruktivt beteende Kort ammanfattning av interventionteorierna Del 2: Idealmodell Idealmodellen grundpelare Inledning av programmet Gruppterapi Individualterapi Peronlig lämplighet Del 3: Implementering av idealmodell Avlutande dikuion

4 5.1. Om idealmodellen Metodreflektion Framtida forkningfält Slutord Referener Bilagor Bilaga Bilaga Bilaga

5 1. Inledning Denna tudie fokuerar på problematiken runt, och behandlingmetoder av, jälvdetruktivt beteende. Därför är det relevant att ge en övergripande bild kring denna problematik. Det är dock vårt att ge en korrekt bild av hur förekomten av jälvkadebeteende er ut, del på grund av mörkertal, jälvkador om leder till död amt på grund av att det finn å många definitioner av jälvkada. Självkadande beteende yn främt ho ungdomar och unga vuxna och brukar börja i åldern år (Nationella jälvkadeprojektet, 2014a). I en venk underökning bland högtadie- och gymnaieelever varar % att de någon gång jälvkadat ig (Nationella jälvkadeprojektet, 2014a). Barn i åldern 0-17 år om uppökt akutmottagning på grund av jälvkadande beteende uppkatta vara drygt 1000 barn per år, men denna kattning äg met troligt vara för låg, då hela 700 barn är å illa kadade att de krivit in på jukhu (Socialtyrelen, 2015). Enligt en rapport från Socialtyrelen (2011) ökte peroner, de fleta kvinnor, akutvård år 2010 på grund av kador om orakat av jälvdetruktivt beteende. Utifrån detta går det att e att jälvkadebeteende är ett amhälleligt problem där många berörda parter finn, åväl patienter om anhöriga och närtående. Den tatitik om vi finner met oroande är den om berör barn och unga. Med anledning av att å pa många barn kriv in på jukhu på grund av jälvkadande handlingar er vi ett behov av att kapa förutättningar för att fånga upp dea barn och ungdomar i ett tidigare kede. I dag finn det olika behandlingprogram i Sverige för peroner med jälvkadeproblematik, dea kan man dock enbart ta del av via pykiatrin (Nationella jälvkadeprojektet, 2014b). Därför er vi ett behov av ett mer lättillgängligt behandlingprogram, där barn och ungdomar får inater i ett tidigt kede. Ett ådant program kapa i denna uppat i form av en idealtyp. Vedung och Dahlberg (2013) bekriver hur man använder idealtyper för att tudera ett problem och hitta tänkbara löningar om inte går att finna i verkligheten. I denna tudie har vi valt att kalla idealtypen för en idealmodell Syfte Studien har två olika yften. Det förta yftet är att, genom intervjuer med ex peroner om tidigare har jälvkadat, identifiera fungerande trategier för att lära ig hantera eller bli fri från jälvdetruktivt beteende. Det andra yftet med tudien är att, utifrån empirikt och teoretikt inamlat material, formulera en idealmodell om teoretikt ett kan minka benägenheten för jälvkadande. Denna idealmodell yftar till att vara lättillgänglig amt att behandlingen ka kunna genomföra av yrkeverkamma ocionomer och andra med likvärdig utbildning Problemformulering 1. Vilka (om några) trategier och andra faktorer går att identifiera, utifrån intervjuperonerna erfarenheter, om effektiva för att förebygga, förhindra eller motverka jälvkadebeteende? 2. Hur kan en idealmodell för framgångrik jälvkadebehandling formulera och göra tillgänglig? 3. Hur kulle denna idealmodell kunna implementera för att teoretikt nå törta möjliga målgrupp och reultat? 5

6 1.3. Uppkomt och definition av jälvkadebeteende Sårbarhetfaktorer, om är vanliga ho peroner om jälvkadar ig, bekriv i det Nationella jälvkadeprojektet (2014a) om låg jälvkänla, nedtämdhet, britande impulkontroll, avkärmning från omgivningen och via ymptom av borderline peronlighettörning 1. För att förtydliga vad om mena med jälvkada i denna tudie följer här en definition av begreppet, del vad om generellt mena med jälvkadebeteende, amt hur vi valt att tolka det i denna tudie. Overland (2010) bekriver att jälvkadebeteende är att upprepade gånger tappa kontrollen över impulen att kada in kropp på olika vi. Han bekriver vanliga kador om kärkador på hud, krapning av hud och brännkada av hud. Han nämner ockå kador om att ticka ig med nålar, lå ig jälv eller dunka huvudet i väggen, amt välja olämpliga föremål eller läkemedel. Peroner om jälvkadar brukar bekriva känlan efteråt om ångetdämpande och en lindring av pykik märta, dock är denna upplevele kortvarig (Overland, 2010). Att jälvkada innebär alltå inte en vilja till att dö, även om en dödlig utgång kan bli ett reultat av jälvkadan. Självkadande bekriv narare om ett ätt att överleva den obehagliga känlan om individen upplever och hantera då på ett detruktivt ätt (Overland, 2010). En annan tolkning gör Friberg von Sydow (2011), om bekriver att jälvkadandet yftar till att kommunicera med andra och att beteendet kan vara ett rop på hjälp. Den definition om vi har valt att utgå ifrån i denna tudie har formulerat av Nationella jälvkadeprojektet (2014a) om bekriver Non-Suicidal Self-injury [NSSI] om är ett vanligt begrepp för jälvkadebeteende i Nordamerika. NSSI definiera om då kada gör på kroppen yta, exempelvi genom att kära, bränna, bita eller gnugga huden till de att kada upptår. Genom denna definition får tudien en naturlig avgränning där vi inte tittar på detruktiva beteenden om exempelvi jälvvält (om anorexi och ortodoxi), eller ubtanmibruk (om alkoholim och drogmibruk). Om någon av intervjuperonerna utöver itt jälvkadande har haft även ådan problematik om på något ätt har påverkat jälvkadandet å kommer detta dock att nämna i tudien. 2. Metod Inför tudien kedde en teoretik inamling av material för att ge en törre förtåele kring jälvdetruktivt beteende och de behandlingformer man använder i Sverige idag. Vidare följer en redogörele för hur tudien har genomfört Urval För att öka intervjuperoner använde ett ort bekvämligheturval. Detta genomförde genom att alla i tudiegruppen lade ut en text på itt konto på det ociala mediet Facebook (bilaga 1). I denna text framgick bland annat hur kontakt kunde ta med tudiegruppen, att det gick att vara anonym för de peroner i forkninggruppen om intervjuperonen inte tog kontakt med, amt att texten gärna fick dela vidare. Totalt fann texten att läa på 13 peroner Facebook väggar. Detta gjorde att peroner både i och utanför forkarna kontaktnät kunde läa texten. Genom 1 En kort definition av borderline peronlighettörning är att man har vårt med att reglera känlor och till följd av detta kan peronen reagera med raeri, ånget eller jälvdetruktivitet (Vårdgudien, 2015). 6

7 detta tog ett antal peroner kontakt med o via mail, privata meddelanden eller via telefon. De peroner om var intreerade av att tälla upp på intervju fick ytterligare information om tudien (bilaga 2). Då dea lät informationen blev de tillfrågade om de fortfarande kunde tänka ig att delta i en intervju och en intervjutid bokade. Sammanlagt höll ex intervjuer, fyra av dea genomförde via telefon, en via kype och en via . Detta då intervjuperonerna jälva fick välja hur de ville bli intervjuade. Intervjuerna var emitrukturerade, vilket innebär att en intervjuguide (bilaga 3) formulerade om en ram för intervjun (Bryman, 2008), men även att en del frågor tällde utöver intervjuguiden. Intervjuerna pelade in och trankriberade med intervjuperonerna tillåtele Analy För att bearbeta och analyera materialet har två metoder använt. Den förta är interventionteori (även kallad programteori). Interventionteori bygger på att ett händeleförlopp, och alla delar i förloppet, tudera (Vedung, 2009), vilket är killnaden mot narrativ analy där man tuderar en livberättele om en helhet. Exempel på delar kan vara inflöde/intervention, omvandling/proceer, utflöde/lutpretation och utfall (Vedung & Dahlberg, 2013). Ett klaikt exempel enligt Vedung & Dahlberg (2009) är att hela förloppet tudera från ett veteax fram till det blir en vetelimpa. I det fallet blir inflödet tanken om att en limpa ka göra av veteaxet, proceen blir från kördande till bakning, utflödet blir jälva limpan och utfallet blir att limpan ät upp/limpan börjar mögla. Interventionteori kan använda för olika yften (Vedung & Dahlberg, 2013), och oftat tittar man på hur intervenerandet (programmet/modellen/vägen) är tänkt att fungera och inte hur det fungerar i verkligheten (Vedung, 2009). Trot detta har vi valt att använda interventionteorin då denna möjliggör att på ett enkelt och överkådligt ätt redovia de olika intervjuperonerna proceer, från att jälvkada ig till att kunna hantera eller bli fri från beteendet. Interventionteorierna blir ockå ett hjälpmedel för att analyera alla delar i intervjuperonerna proceer. Likom Vedung (2009) äger att en interventionteori ka forma å har vi tagit fram företällningar om alla delarna i händeleförloppet om vi tuderat. Därefter har vi, preci om Vedung (2009) äger, tillfört en å kallad ytemmodell, där vi har trukturerat upp de olika företällningarna om tegen i proceen i ett chema. Vedung (2009) menar att det är fört när denna trukturering har gjort om en interventionteori har kapat. Varje interventionteori har edan lät igenom och godkänt av repektive intervjuperon för att undvika eventuella feltolkningar eller antaganden kring det intervjuperonen har agt. I de fall där något var otydligt eller där information aknade, kontaktade intervjuperonerna för komplettering. Därefter jämförde informationen från interventionteorierna med varandra för att hitta gemenamma nämnare/trategier om reulterar i minkad och ökad jälvdetruktivitet. Den andra metoden för att bearbeta och analyera materialet, om gjorde efter interventionteorin, var att kontruera en å kallad idealtyp. Idealtyper kapa för att ha om kontrat till verkligheten och därigenom få bättre förtåele för denna, men framför allt för att hitta tänkbara löningar om annar inte går att finna i denna verklighet (Vedung & Dahlberg, 2013). I detta arbete har idealtypen kapat i form av en fiktiv modell om behandlar jälvdetruktivt beteende. Idealtypen kontruerade utifrån de ammantällda gemenamma nämnarna/trategierna i interventionteorierna, amt utifrån de fem empirika modellerna för 7

8 jälvdetruktivt beteende om är aktuella i Sverige. Vidare i tudien kommer idealtypen benämna om idealmodell Etika överväganden Då det finn många olika etika riktlinjer för etik inom forkning, har vi valt att utgå ifrån primära lagrum och principer, även om dea främt riktar ig till forkning på en högre nivå. Det finn bland annat fyra grundläggande etika principer för venk forkning, om bekriv av Bryman (2008). Dea betår av informationkravet, amtyckekravet, konfidentialitetkravet och nyttjandekravet. Denna tudie uppfyller amtliga av dea krav. 1. Informationkravet har uppfyllt bland annat genom att deltagarna fick noggrant utformad information om vad tudien och intervjun kulle gå ut på och hur den kulle gå till i förhand (bilaga 2). För att ytterliga informera deltagarna om vilka frågor de förväntade bevara under intervjun fick de ta del av intervjuguiden amt de ramar vi utgick ifrån (bilaga 3) innan jälva intervjutillfället. Det framkommer tydligt i informationen innan, och intervjuguiden, att deltagandet var frivilligt och att deltagarna när om helt kunde dra ig ur amt att materialet kunde radera helt från tudien om å önkade. 2. Samtyckekravet är ockå uppfyllt i och med att deltagarna har gett ett informerat amtycke efter att de har tagit del av information kring deltagandet i tudien enligt informationkravet ovan. 3. Konfidentialitetkravet innebär att uppgifter om de deltagande peronerna måte hemlighålla och undanhålla från obehöriga, vilket även denna tudie tagit hänyn till. Deltagandet var anonymt i den mån det var möjligt. Endat en forkare av tre kände till den enkilde intervjuperonen riktiga namn och vid trankribering har avlöjande uppgifter, å om barndom, orter och å vidare, trukit. På detta ätt kunde intervjuperonerna undvika att bli identifierade även om de var bekanta med någon i forkargruppen. 4. Nyttjandekravet betyder att de uppgifter om inamla om enkilda peroner endat får använda i den aktuella forkningen, vilket denna tudie uppfyller då allt material om amlat in förtör då tudien är klar. Vi valde att öka efter kontaktperoner genom Facebook, detta för att nå ett tort antal männikor och öka annolikheten att få tag i intervjuperoner. Deltagarna har därför helt jälvmant valt att ta kontakt med forkarna. Riken med att öka efter intervjuperoner via Facebook var att möjligheten fann att flera intervjuperoner kände någon av forkarna edan tidigare. Detta tog vi hänyn till genom att be dea peroner ta kontakt med någon av de andra forkarna om det kände mer bekvämt. Vi har under konfidentialitetkravet dikuterat hur fler tällningtaganden för anonymitet har beaktat om en intervjuperon känner någon av forkarna. Enligt Lag om etikprövning av forkning om aver männikor (SFS 2003:460), om ger bra riktlinjer även för forkning om inte etikpröva, å får forkning... godkänna bara om de riker om den kan medföra för forkningperoner häla, äkerhet och peronliga integritet uppväg av de vetenkapliga värde. (9 ). Intervjuperonerna äkerhet och häla har under tudien gång varit av hög prioritet. Då vi aner att möjligheten finn till återfall i jälvkadebeteendet ho intervjuperonerna, eller att en tung proce av bearbetning påbörja i 8

9 och med intervjun har ämnet behandlat med föriktighet, ärkilt i kontakten med tudiedeltagarna och i intervjuguiden. Efterom tudien i ig inte underöker varför individerna började jälvkada utan narare fungerande metoder och trategier för att lära ig hantera det, blev det naturligt att intervjufrågorna kom att handla mer om hur intervjuperonen på ett framgångrikt ätt har tagit ig ur jälvkadebeteendet. På å ätt undvik en alltför terapeutik anat amtidigt om tudien yfte uppnå. Dock tällde via intervjufrågor kring bakgrunden till jälvkadebeteendet för att ge det övriga intervjumaterialet en grund och underlätta bearbetning av det inamlade materialet. Det finn en underliggande rik för att intervjuperonerna påverka av frågorna om täll i intervjun på ett negativt ätt. Dock har vi under intervjutillfällena amt i informationen om gav innan förklarat att de när om helt kan hoppa över en fråga om de inte känner ig bekväma med att dikutera. I övrigt finn det inga egentliga riker om tudien medför, varken för deltagarna eller forkarna om vi kunde e. Ett vanligt dikuionunderlag inom etiken är kring forkningen riker kontra nytta (Kalman & Lövgren, 2012). Efterom tudien riker beräkna vara må, aner vi att den möjliga nyttan väger tyngre. I och med att tudien yfte kan uppfylla, det vill äga att en idealmodell om teoretikt ett kan minka benägenheten för jälvkadande kan formulera, kan framtida fall av jälvkadeproblematik angripa på ett mer lättillgängligt ätt utifrån den. Studien forkningreultat kan även bidra till vidare forkning kring ämnet och underlätta utveckling av fungerande behandlingmetoder och trategier i framtiden. 3. Teoretik grund Nedan följer ett avnitt där fem olika behandlingmetoder bekriv, dea har prövat och viat ig effektiva vid jälvdetruktivt beteende (eller borderline peronlighettörning). Dea fem metoder är det urprungligen Nationella jälvkadeprojektet (2014a & 2014b) om har ammantällt, och bekriver om de metoder man använder i Sverige idag, eller om man hoppa på kan ta i bruk i Sverige inom en nar framtid. De fem metoderna är dialektik beteendeterapi, mentalieringbaerad terapi, chemafokuerad terapi, emotionreglerande terapi och general pychiatric management. Dea fem metoder är empirikt prövade i eller utanför Sverige och har viat goda reultat (Nationella jälvkadeprojektet, 2014a & 2014b). Dea metoder amt det material om framkommit under intervjuerna ligger därför till grund för den idealmodell om kapat Dialektik beteendeterapi Kåver och Nilonne (2002) redogör för den dialektika beteendeterapin om härtammar från den dialektika filoofin, eller dialektiken, om kommer från grekikan och betyder konten att dikutera. Begreppet innebörd förklarar Kåver och Nilonne (2002) om ett ätt att låta två argument möta mot varandra och på å vi kapa nya inikter. Den dialektika filoofin hävdar att verkligheten tändigt är benägen att förändra, tillvaron e i de helhet trot motägelefulla apekter (Kåver & Nilonne, 2002). Dilemmat om dialektiken er i terapiutövning är det motägelefulla dilemmat i terapeuten uppdrag att både bekräfta men ockå konfrontera patienten. Man er ockå patienten dilemma i att hela tiden acceptera tillvaron, men amtidigt kunna arbeta för att förändra den (Kåver & Nilonne, 2002). 9

10 Dialektik beteendeterapi [DBT], utvecklade av Marha Linehan under 1990-talet och har enligt ett flertal randomierade kontrollerade tudier viat god effekt vid behandling av jälvkadebeteende (Nationella jälvkadeprojektet, 2014a). DBT bygger in behandling på inlärningteori/beteendeterapi, kognitiv teori, dialektik filoofi och zenbuddhitik filoofi (Kåver & Nilonne, 2002). DBT betår huvudakligen av två delar om ker parallellt med varandra: färdighetträning om ker i grupp och individualterapi om ker enkilt, för att nå patienten mål. Det är inte amma terapeut om håller i de båda delarna, utan det är två olika. Terapeuterna får handledning i form av teamträffar, för att patienterna ka få ut å goda reultat om möjligt av in behandlingtid (Kåver & Nilonne, 2002). Färdighetträningen ker oftat i grupp under 6-12 månader med träffar varje vecka, och dea går ut på att ge patienterna färdigheter om de aknar. Färdigheter bekriver Kåver och Nilonne (2002) om handlingar om hjälper o att uppnå önkade mål. Författarna menar att målet är att patientgruppen ka utveckla färdigheter och arbeta på dea för att enare kunna använda färdigheterna på ett mer flexibelt ätt i in vardag. I färdighetträningen utgår man ifrån fyra olika avnitt om behandla för att ge patientgruppen färdigheter inom dea fyra områden. De fyra avnitten handlar om att lära ig bli medvetet närvarande, hantera relationer, hantera känlor amt att tå ut när det känn vårt (Kåver & Nilonne, 2002). Att bli medvetet närvarande är det förta avnittet om behandla. Detta har DBT hämtat ifrån Zenbuddhitik filoofi (Kåver & Nilonne, 2002). Den handlar om att lära ig hantera våra känlor genom att vara uppmärkam på ina känlor och tankar utan att värdera dem, amt att lära ig att vara närvarande här och nu. Marha Linehan åg en tor fördel med denna form av meditation för patienter med jälvdetruktivt beteende, då de genom att vara medvetet närvarande kan utveckla andra färdigheter genom den dialektika beteendeterapin (Kåver & Nilonne, 2002). Avnitten om handlar om att hantera relationer och känlor kommer bland annat ifrån inlärningteori/beteendeterapi. Här tala om begreppet förtärkningkontingener om DBT har lagt tor vikt vid och om bekriv av B.F. Skinner, (Kåver & Nilonne, 2002). En förtärkningkontigen är vårt beteende och vår peronlighet om ändra efter vad vi tror är gynnamt i olika ociala ammanhang enligt Kåver och Nilonne (2002). De menar ockå att dea ociala ammanhang kalla förtärkningmiljöer där varje miljö ger o olika bemötanden, förväntningar och belöningytem. Exempel på dea miljöer är kolan, arbetplaten eller familjen. Författarna förklarar att negativa förtärkningkontigener kan uppkomma av att få betraffning under uppväxten, på grund av att man har varit jälvtändig, nyfiken, livlig eller har uttryckt egna åikter. När detta ker menar författarna att den negativa förtärkningkontigenen implementera i individen egna ytem. Individen lär ig alltå att om liknande omtändigheter om den tidigare blivit betraffade för inträffar ka denne exempelvi hålla låg profil, betraffa ig jälv eller inte tro på in egen förmåga/kompeten. Enligt Kåver och Nilonne (2002) leder denna negativa förtärkningkontigen till ett å kallat operant beteende, vilket innebär att vi beter o på ett vit ätt för att uppnå vårt mål. I det här fallet är målet till exempel att betraffa ig jälv (på grund av den negativa 10

11 förtärkningkontigenen), vilket leder till det operanta beteendet, om exempelvi kan vara att bränna ig. Att kapa nya och läkande förtärkningkontigener, och därigenom förhindra dåliga operanta beteenden, är vad DBT främt handlar om, då detta kan göra att individerna hanterar ociala relationer och känlor på ett annat ätt än tidigare (Kåver & Nilonne, 2002). I den kognitiva pykologin, om ockå utgör en tor byggten inom DBT, tudera männikan tankeproceer (Kåver & Nilonne, 2002). Männikan bekriv om kunkapökande med behov av meningkapande och truktur i ig jälv och in omgivning, ibland kan tolkningen av denna omgivning och itt eget jag bli negativ eller förvrängd. Författarna menar alltå att det är uppfattningförmågan om kan bli problematik narare än den faktika omgivningen eller händeler i den, detta kan i in tur leda till att männikan upplever ånget, kuld, kam eller nedtämdhet. Att tå ut när ådana känlor uppkommer behandla i det fjärde avnittet under gruppterapin, och där kan en trukturering och meningkapande tillvaro hjälpa. Inom DBT arbetar man även med kognitiva cheman i avnitten kring att hantera relationer, hantera känlor amt att tå ut när det känn vårt. Dea cheman bekriver Kåver och Nilonne (2002) om våra peronliga anningar om o jälva, om livet och om övriga männikor. Författarna påtår att dea anningar ofta är vad vi idag kallar fördomar, del om andra, men även om hur vi tror att andra uppfattar o, dea tankeproceer är våråtkomliga och är inte lätta att ändra på. Sådana tankeproceer kan vara Männikor är fantatika likväl om Jag är en omöjlig peron att älka. Tankeättet ifrågaätt under terapin och frågor täll om yftar till att ge nya inikter och möjlighet till verklighetanpaning, att föra reonemang och göra beteendeexperiment (Kåver & Nilonne, 2002). Kåver och Nilonne (2002) bekriver att parallellt med färdighetträningen genomgår patienten individualterapi, om är en mer djupgående terapi där det om kett under veckan bearbeta, amt känlor om ånget eller depreion eller akuta vårigheter om patienten mött. Författarna menar att individualterapin fungerar om ett bra komplement till den annar manualbaerade färdighetträningen, men under det enkilda terapiamtalet ka terapeuten även höra ig för hur färdighetträningen fungerar amt vilka färdigheter patienten arbetar med för tillfället. Som kompletterande kontakt mellan individualterapin och färdighetträningen ker något om kalla telefonkonultation (Kåver & Nilonne, 2002). Det är amtal där patienten kan ringa in individualterapeut för rådgivning runt de färdigheter om patienten för tillfället arbetar med, eller vid krilägen. För att detta ka fungera ätter terapeuten och patienten upp regler för när patienten får ringa, förväntningar på hur och när kontakt kan ke, amt att terapeuten ringer tillbaka om den inte kan nå. För bäta effekt av DBT är det önkvärt att patienten utnyttjar telefonkonultationen några gånger i veckan (Kåver & Nilonne, 2002). Under behandling kan det inträffa att patienten hamnar på jukhu i behov av vård efter ett tillfälle av dyreglerat beteende (Kåver & Nilonne, 2002), om exempel jälvkada vid upplevd ånget. Helt ka inläggningen vara å kort om möjlig å att terapin kan fortätta. Inläggningen kan även vara en nyckel i terapin, för att ta reda på varför det detruktiva beteendet upprepade (Kåver & Nilonne, 2002). Som en del av att inte förtärka det jälvkadande beteendet måte terapeuten tå emot viljan att reagera med omorg och värme då patienten jälvkadar. Detta 11

12 verkar om en förtärkande faktor av det jälvkadande beteendet, efterom reponen kan uppleva om poitiv och önkvärd (Kåver & Nilonne, 2002). Det förkommer ockå att patienten under terapibehandling äter någon form av medicin för att lindra via ymptom om ånget eller depreion. I DBT är terapeuten bemötande av tor betydele, Nationella jälvkadeprojektet (2014a) pekar på vikten av att validera och bekräfta både patienten och de uppleveler, vilka de än kan vara, om verkliga för patienten Mentalieringbaerad terapi Enligt Nationella jälvkadeprojektet (2014b) är mentalieringbaerad terapi [MBT] den terapiform om har nät tört framgång när det gäller att behandla eller hantera jälvkadebeteende av de metoder om är aktuella i Sverige. MBT är egentligen utvecklad för, och använd för, peroner med diagnoen borderline peronlighettörning, men då ett av kriterierna för denna diagno är jälvkadebeteende å har denna terapiform även beviad effekt på denna problematik (Nationella jälvkadeprojektet, 2014b). Nedan följer en överiktlig redogörele för MBT. Karterud och Bateman (2011) menar att det var Peter Fonagy amt han medarbetare vid Univerity College och Anna Freud Center om gav begreppet mentaliering in nutida betydele. Författarna bekriver att mentaliering idag innebär att man föröker tolka ina egna eller andra handlingar för att göra dem begripliga. De äger även att denna tolkning ker genom att använda exempelvi känlor, övertygeler eller önkningar om verktyg. Ju ämre vi är på att tolka handlingar utifrån de mentala verktygen, det vill äga att ju ämre mentalieringförmåga vi har, deto mer miförtår vi vårt eget och andra handlande (Karterud & Bateman, 2011). Utifrån detta har en teori om mentaliering utvecklat om grundar ig i anknytningteori, utvecklingpykologi, evolutionteori, gruppdynamik, neurobiologi och pykopatologi (Karterud & Bateman, 2011). Författarna menar att teorin utgår ifrån att ett barn anknytning till föräldrarna inte enbart påverkar hur barnet kommer att hantera farofyllda ituationer, utan ockå barnet förmåga att utveckla jälvet amt förmågan att tänka om inre mentala tilltånd. Detta betyder alltå att om anknytningen blir britfällig kommer även förmågan att utveckla in egen individ och förmågan att mentaliera blir britfällig. Karterud och Bateman (2011) äger även att det är vanligt att borderlinepatienter växt upp i otrygga miljöer och problematika familjeförhållanden om i in tur leder till en otrygg anknytning. Mentalieringteori äger även att en peron tänkande/mentaliering påverkar det emotionella tilltåndet ho peronen, vilket är viktigt att tänka på då en peron jälvkadar (Karterud & Bateman, 2011). MBT bygger ålede på mentalieringteori. Karterud och Bateman (2011) bekriver vidare att man i MBT får genomgå både individuell- och gruppterapi (preci om i DBT:n), där man aktivt jobbar med anknytning- och mentalieringförmågan. Författarna bekriver hur man i gruppterapin praktikt får öva på mentaliering. I den individuella terapin bearbeta både erfarenheter från gruppterapin amt erfarenheter ifrån det dagliga livet. I den individuella terapin har terapeuten en viktig roll och ka ha ett engagerat, tödjande och empatikt förhållningätt. Terapeuten ka även erbjuda ig om möjlig anknytningperon, kapa en truktur runt patienten (Karterud & Bateman, 2011), och ka tillamman med denne underöka 12

13 vilken problematik denne har med mentaliering (Nationella jälvkadeprojektet, 2014b). Terapeuten ka utmana patienten låga reflektionförmåga för att öka mentalieringen, genom att till exempel ta upp känloladdade ituationer om därefter genomgå detaljerat, detta kallar Rydén och Wallroth (2008) för interventioner. Enligt Karterud och Bateman (2011) ka terapeuten och patienten även kapa en kriplan, om innehåller vad patienten kan göra i kriituationer. Hur lång tid ett program tar är lite beroende på i vilken form det genomför, vanligtvi varierar det mellan ett halvår upp till tre år (Karterud & Bateman, 2011). För att ammanfatta MBT och de yfte helt kort å citera Karterud och Bateman (2011:39): I MBT lägg föga vikt vid inikt i traditionell mening. Det viktigate yftet med MBT är att förbättra patienterna mentalieringförmåga och därigenom dera upplevele av jälvuppfattning och interperonell funktionförmåga Schemafokuerad terapi Schemafokuerad terapi [ST] utvecklade utav Jeffrey Young om utgick från kognitiv terapi (Arnoud & Genderen, 2009). Terapiformen är egentligen utvecklad för patienter med borderline peronlighettörning och har viat goda reultat (Arnoud & Genderen, 2009). Som tidigare nämnt är jälvkadebeteende ett av kriterierna för diagnoen borderline peronlighettörning, vilket gör att lutaten dra att denna metod även är effektiv för de om har ett jälvdetruktivt beteende. Dock aner Nationella jälvkadeprojektet (2014b) att vidare forkning bör driva kring huruvida denna terapiform är effektiv för peroner om enbart uppviar jälvkadebeteenden. I vilken utträckning denna terapiform använd i Sverige idag är oklart. Arnoud och Genderen (2009) menar att den grundläggande teorin bakom ST är att alla utvecklar cheman om barn. De förklarar att ett chema är ett organierat tankemönter om är kopplat till olika känlor, händeler eller tankar. Ett häloamt chema utveckla då barnet behov blir mött, då det får barnet att utforma poitiva bilder av ig jälvt och omgivningen (Arnoud & Genderen, 2009). Barnet baala behov är till exempel trygghet, uppkattning eller realitika gräner. Arnoud och Genderen (2009) menar att det är när de baala behoven inte möt om utveckling av dyfunktionella cheman och trategier för att hantera dea utveckla. Young, Kloko och Weihaar (2003) identifierar 18 olika dyfunktionella cheman och exempel på dem är mitroende, iolering och beroende. Målet med terapin blir följaktligen att identifiera dyfunktionella cheman, finna en förtåele för varför dea cheman kapat och utforka hur följderna av dea cheman ka kunna hantera (Young et al., 2003). Detta gör man utifrån tre vinklar: känlor, tankar och handlingar. Utifrån dea tre angreppätt kan tre olika ämnen identifiera: livet utanför terapin, uppleveler i terapin och tidigare erfarenheter. Även i denna terapiform är relationen mellan patient och terapeut central och det måte finna en tillit mellan parterna för att terapiformen ka nå framgång (Young et al., 2003). Varje terapiamtal i ST pela in. Därefter ombed patienten att lyna igenom inpelningen till näta terapieion (Arnoud & Genderen, 2009). Detta menar författarna är till för att det ane att patienten inte kommer att kunna ta tillvara på all information om en eion erbjuder. Genom att lyna igenom eionen kan patienten på å ätt tillgodogöra ig mer information och terapin blir mer effektiv. Arnoud och Genderen (2009) uppkattar att behandlingen tar 13

14 mellan 1½ år till 4 år (eller längre om å kräv) och den börjar med två terapieioner i veckan. De äger även att terapin avluta då patienten inte längre möter de kriterierna för borderline peronlighettörning amt har ett relativt tabilt ocialt nätverk och har funnit ett ätt att på ett meningfullt vi fylla ina dagar Emotionreglerande terapi Emotionreglerande Gruppterapi [ERGT], är en relativt ny metod om är framtagen för behandling av jälvkadebeteende och känlomäiga törningar. Metoden har utvecklat av Kim Gratz. Själva yftet med denna metod är att lära patienter att hantera och kontrollera ina känlor, för att kunna minka dera jälvdetruktiva beteende (Gratz, Dixon-Gordon & Tull 2014). ERGT tar inpiration från två olika acceptanbaerade beteendeterapier: Acceptance and Commitment Therapy och Dialektik Beteendeterapi och följer tre teman: 1. De potentiella paradoxala effekterna av undvikande av känlor. Exempelvi om man undertrycker en känla av org, blir det en tillfällig lättnad då man inte behöver konfrontera känlan, men amtidigt kvartår känlan och kan eventuellt bli värre med tiden. Detta gör att då man väl konfronterar känlan å blir den vårare att hantera. 2. De känloreglerande konekvenerna om känloacceptan och männikan egen vilja ger. Med detta mena att om man accepterar ina känlor å kan man även kontrollera dem. Om man känner en känla av org å är det enklare att hantera orgen om man accepterar att den exiterar. 3. Vikten av att kontrollera beteenden när känlor är närvarande, narare än att kontrollera jälva känlorna. Även detta handlar om känloacceptan om ger förtåele för och möjlighet att kontrollera itt beteende när känlorna uppkommer. Det går även att lägga upp metoden mål med hjälp av fyra punkter: a) Skapa medvetenhet om, förtåele för, och acceptan av känlor. b) Ge förmåga att engagera ig i målinriktat beteende och hindra impuliva beteenden vid uppleveler av negativa känlor. c) Användning av ituationanpaade trategier för att reglera intenitet och varaktighet av känlor, narare än att eliminera känlor. d) Vilja att uppleva negativa känlor om en del av att öka meningfulla aktiviteter i livet (Gratz et al., 2014). Då metoden är relativt ny har den endat blivit tuderad i praktiken tre gånger (t.o.m. 2014). Däremot har tetreultaten vid dea tillfällen varit väldigt poitiva och ERGT bekriv även om den met lovande korttidterapin om hittill utvecklat för jälvkadebeteende (Lundh, 2014:3). I regel möt deltagarna i terapin under 14 veckor, med ett möte i veckan på 90 minuter. Antalet deltagare i varje terapigrupp brukar inte vara fler än 6 peroner. Metoden tillämpa ännu inte i Sverige, men intree finn för att börja använda den och en pilottudie har genomfört å ent om 2014 (Nationella jälvkadeprojektet, 2014a) General Pychiatric Managment General Pychiatric Management [GPM] är en behandlingmetod om baerat på Practice Guideline for the Treatment of Patient With Borderline Peronality Diorder. Det är en manual för behandling om är framtagen av American Pychiatric Aociation, om är världen törta 14

15 pykiatrika organiation (American Pychiatric Aociation, 2015). Behandlingmetoden grundar ig på pykodynamik pykoterapi, det vill äga terapi om fokuerar på att ge individen hjälp att förtå och bearbeta inre konflikter amt kapa medvetenhet om egna känlor och reaktioner (Twedmark, 2009). I en tudie där reultaten av GPM jämfört med Dialektik Beteendeterapi [DBT], framgick det att de båda metoderna hade ungefär amma poitiva inverkan på de deltagande patienterna (McMain et al. 2009). GPM liknar DBT på flera ätt; båda lägger foku på här och nu, validering, empati och känlor. Något om däremot kiljer dem åt är att medan DBT inrikta pecifikt på jälvkade- och jälvmordbeteende, å föröker GPM fokuera på mer än dea beteenden. Själva behandlingen betår av individuell terapi, om i föröktudien gav i form av eioner på 90 minuter vid ett tillfälle i veckan under ett år. De reultat om gick att e efter att behandlingen avlutat var en minkad benägenhet för jälvdetruktivt beteende, och förbättringar gällande depreion och ilka ho patienterna. Som nämnt är tillvägagångättet relativt nytt och har endat utvärderat vid ett tillfälle, dock finn den med i Nationella jälvkadeprojektet (2014a) rekommendationer vid behandling av jälvkadebeteende i Sverige, vilket tyder på att den lär omätta i praktiken igen för vidare utvärdering Kort ammanfattning av terapiformerna Sammanfattningvi kan man e att många av terapiformerna liknar varandra. Exempelvi er vi att både DBT och MBT har gruppformer och individuella terapiformer, medan GPM och ST enbart har individualterapi. Det går ockå att e att via teman återkommer genom de olika terapiformerna. De viktigate är bland andra känlohantering (DBT och ERGT), utveckling av förmågor (DBT och MBT), att terapeuten har en viktig roll (DBT, ERGT, MBT och ST) och foku på här och nu (GPM och DBT). Detta tycke avlutar den teoretika bakgrunden, vidare redogör för tudien reultat. 4. Reultat Reultatet är uppdelat i tre delar för att ytematikt bevara problemformuleringarna. I förta delen får man följa intervjuperonerna proce genom interventionteorier. I näta del i reultatet preentera en idealmodell kapad för att motverka jälvkadebeteende. Idealmodellen grunda på interventionteorierna amt de fem behandlingmetoder om rekommendera av Nationella jälvkadeprojektet (2014a & 2014b). I ita delen av reultatet preentera ett förlag på hur idealmodellen kan implementera i amhället Del 1: Interventionteorier I denna del preentera de interventionteorier om har format. Dea är uppbyggda utifrån Vedung och Dahlberg (2013) bekrivning av interventionteorier om en proce om börjar med ett inflöde och lutar med ett utflöde. I interventionteorierna om preentera är inflödet att informanterna börjar jälvkada ig, och utfallet är hur dera liv er ut idag. Mellan inflödet och utfallet finn ålede den proce om var nödvändig för jut informanten utfall. Interventionteorierna yftar till att på ett överkådligt ätt låta läaren följa jut denna proce. Efter interventionteorierna följer ett avnitt där intervjuperonerna återger olika nyckelfaktorer om de upplever kan underlätta hantering av jälvdetruktivt beteende. Viktigt att notera är att 15

16 detta är intervjuperonerna ubjektiva uppleveler av den proce de gått igenom. De åikter om framför i interventionteorierna om exempelvi vården, peroner i informanterna omgivning och å vidare är därför även dera peronliga uppleveler. För att äkertälla intervjuperonerna anonymitet är alla namnen nedan fingerade och information om rikerar att avlöja peronerna identitet har ändrat eller tagit bort helt ur materialet, exempelvi orter och detaljer kring individen barndom eller privatliv Interventionteori Idun Skov 1 - Pykoymptom Strax innan Idun fyllde 18 år fick hon pykoymptom i form av vanföretällningar om gick ut på en känla av att jälen kuttade mot pannbenet. Detta gjorde att hon impulivt kadade huvudet genom att till exempel lå huvudet mot aker. Vård - Hjälpökning Idun uppökte kolkuratorn om a att å länge hon vite att vanföretällningarna inte var på riktigt var allt okej. Då vanföretällningarna ekalerade ökte hon ig till kolpykologen om kickade henne direkt till vuxenpykiatrin. Vård - Pykiatrin Idun är mycket kritik mot den vård om hon får inom pykiatrin, både nu och enare. Hon äger att hon har förtåele för pykiatrin arbetmängd, men aner att det var en brit att hon fick vänta upp till två veckor efter att ha ringt pykiatrin och berättat att det var kao, amt att hon inte fick en kontakt på närpykiatrin omgående. Idun fick medicinering för pykoymptomen. Vård Närpykiatrin och diagno Efter några månader fick Idun en kontaktperon inom närpykiatrin om diagnotierade henne med begynnande chizofreni. Detta var en felaktig diagno och då Idun kontaktperon bytte fick hon den rätta diagnoen bipolär jukdom typ 2. Att få diagnoen var en lättnad då hon trodde att efterom man har "hittat felet" kulle de kunna löa detta. Dock aner hon att denna löning eller hjälp aldrig kom på det ätt hon förväntat ig. Vård Kognitiv beteendeterapi Idun fick amtalterapi ho närpykiatrin i form av kognitiv beteendeterapi [KBT], men anåg jälv att den KBT hon fick inte hjälpte. Hon bekriver hur hon förökte ta upp aker om hon mådde dåligt av under dea tillfällen och fick varet Oj då, det var inte bra, du får fundera på hur du kan hantera det bättre. Hon fick ockå göra depreionkalor, där hon fick ranka hur deprimerad hon kände ig, vid varje träff. Efter dea frågade man henne om hon tänkte begå jälvmord inom den närmate tiden. Sa hon nej a de Okej bra, vi e om några veckor. 16

17 Vård Frivillig inläggning Då vanföretällningarna inte blev bättre valde Idun att lägga in ig jälv för behandling, då hon inte anåg att hon hade kontroll över vad hon höll på med. Pykoymtomen lut Vanföretällningarna upphörde efter fyra månader från det att dea började, vilket gjorde att Idun lutade kada huvudet. De övriga pykoymptomen upphörde ett år efter de började, det vill äga trax innan Idun 19:e födeledag. Skov 2 Panikånget, börjar jälvkada Strax innan Idun 20-årdag fick hon panikånget, något om hon inte haft tidigare. På grund av denna ånget började hon jälvkada. Idun tror att hon brände ig med en cigarett förta gången. Dock övergick hon edan till att riva ig i aniktet. Det jälvdetruktiva beteendet utveckla Idun utformade edan andra tillvägagångätt för att jälvkada då hon inte ville att någon kulle veta om henne beteende och det var vårt att bortförklara rivmärken i aniktet. Hon började itället riva ig på armarna. Detta ekalerade edan till att ticka in naglarna och lita i huden itället för att riva ig och hon fortatte att bränna ig med cigaretter. Hon var mycket noga med att göra rent år och fila och måla om naglarna efteråt å att inte folk kulle börja undra. Vård Närpykiatrin fortatt kontakt Idun hade även nu kontakt med närpykiatrin, men kontakten med Idun kontaktperon blev allt ämre. Efter att Idun har ringt till kontaktperonen var tanken att denne ka ringa upp inom 48 timmar, något om mycket ällan hände och det kunde gå långa perioder innan kontaktperonen hörde av ig. Då det gällde Idun journal ho pykiatrin å fann det inga anteckningar om henne jälvkadande all, trot att hon varit öppen med att hon hade detta beteende. Hon tror jälv att detta har ignorerat då hon aldrig viade öppna år, eller ärr om var iögonfallande. Kaotikt förhållande Idun inledde ett förhållande men en kille, om hon bekriver om turbulent och kaotikt. När förhållandet fungerade upplevde Idun att det var jättebra, men detta var mycket ällan. Förhållandet gjorde att henne panikånget blev mycket mer tydlig vilket gjorde att hon jälvkadade mer regelbundet. Vändpunkt Efter att ha jälvkadat aktivt i fyra månader bråkade Idun med in dåvarande pojkvän och fick efter detta panikånget och jälvkadade. När hon att och rengjorde åren kom henne pojkvän in och fick e detta. Han reagerade med äckel och ville då ta avtånd från Idun. Denna reaktion blev Idun vändpunkt då hon inte tidigare inett att det var en tor grej att jälvkada, men i och med reaktionen förtod hon nu det. Hon inåg även att hon måte 17

18 hantera ituationen och att ingen kulle rycka upp henne ur det här beteendet utan hon måte göra det jälv. Nertrappning av jälvdetruktivt beteende Idun förökte trappa ner itt jälvkadebeteende genom att lita ig i håret itället för de tidigare metoderna för att detta kände mildare och lämnade inga märken. Hon klippte även av de långa naglarna en period och började fundera på ätt hon kunde hantera det jälvdetruktiva beteendet på. Kaotikt förhållande lutar Idun och henne dåvarande pojkvän gjorde lut och jälvkadebeteendet pågick i cirka en månad efter detta uppbrott. Under uppbrottet började Idun ta droger i ituationer där hon var rädd att töta på in före detta pojkvän, då drogerna minkade riken för panikånget och därigenom jälvkadebeteendet. Strategier för att inte jälvkada Idun utformade egna trategier för att inte jälvkada om hon fortfarande använder. Om hon är hemma lägger hon ig ner, knäpper händerna för att inte kunna göra något och betämmer att hon ka ligga å till hon har lugnat ner ig. Om panikattacken inte var å illa, men det ändå finn en rik för att jälvkada, å kan hon även itta med in hund. Är Idun i andra miljöer ätter hon ig på ina händer. Hon undviker även ituationer där det kan bli bråk, då detta triggar henne panikånget och därigenom jälvkadebeteendet. Hon väljer att dra ig undan från dea ituationer om de upptår till hon lugnat ner ig. Hon har även minkat itt ociala umgänge från en tor ocial kret till en liten, men mer intim, kret av vänner. Hon har även utformat en trategi för att rycka ig ur in ånget i någon ekund när den kommer för att gå och ta ångetdämpande medicin. Det är lika vårt att göra detta varje gång. Fyra utfall Hur det er ut idag 1. Idun har inte tagit droger på ex månader. 2. Idun har inte jälvkadat på tio månader. 3. Idun behandla än idag för in diagno bipolär jukdom typ Idun töttar idag de vänner om jälvkadar, bland annat genom att finna tillgänglig på telefon och föröka hjälpa vännerna att avtyra ångeten Interventionteori: Ragna Utanförkap Ragna är av utländk härkomt och kände att hon inte paade in bland majoriteten venkar vilket gjorde att hon hade det vårt med ociala relationer. 18

19 Självkadandet börjar Ragna började jälvkada vid 13 år ålder genom att kära ig med rakblad. Hon tror jälv att detta kan ha berott på att hon helt enkelt var en tonåring och hade vårt att hantera exempelvi tankar och känlor. Hon menar ockå att det var på grund av ett behov av uppmärkamhet. Under tiden om jälvkadandet pågick åg Ragna det inte om problematikt. Sociala relationer Då Ragna börjar högtadiet är klaerna mer blandade och hon får fler vänner. Via av Ragna vänner vite om jälvkadandet och var upprörda över detta, men hon kunde ändå finna töd ho dem till vi mån. Henne familj vite dock inget. Skolyter Den peron om Ragna fick töd av var kolyter om förökte prata med henne om jälvkadandet, gav tip för att hantera jälvkadebeteendet amt plåtrade om åren. Detta pågick i ungefär en månad. Dock aner Ragna jälv att hon inte var å mottaglig för hjälpen och att det därför var vårt att hjälpa henne. Skriva Det om Ragna er hjälpte henne met och fann met töd i var att kriva ner tankar, vad hon tyckte, tänkte och kände. Förändring i jälvkadebeteendet Under jälvkadeperioden å kunde jälvkadandet vara mindre intenivt i via perioder. Det detruktiva beteendet kunde ockå övergå till andra beteenden, för att få utlopp för ina känlor, både poitiva och negativa. Exempel på dea är panikånget, ättörningar men ockå kreativa tendener om att kriva, måla, pela intrument med mera. Vändpunkt Ragna hade ingen pecifik vändpunkt, utan narare blev hon äldre och växte ifrån det amt lärde ig hantera ina känlor på ett bättre ätt. Det detruktiva beteendet pågick i ca 3-4 år. Fyra utfall Hur det er ut idag 1. Ragna har inte jälvkadat på 10 år. 2. Det var fört flera år efter jälvkadebeteendet upphört om Ragna inåg att det varit problematikt. 3. Ragna använder inga ärkilda trategier för att inte jälvkada idag. 4. Det viktigate Ragna kan e under denna rea var att lära känna ig jälv och ine att andra männikor inte bör vara viktigare än hon jälv. 19

20 Interventionteori: Linnéa Bakgrund Linnéa började jälvkada vid 11 år ålder. Hon hade dåliga hemförhållanden, utatte för övergrepp och var väldigt mobbad i kolan. Hon jälvkadade på många olika ätt, bland annat genom att kära, klippa, och bränna ig. I familjen fann det via om töttade henne, medan andra tog avtånd från henne. Vård Förta kontakten Förta vårdkontakten var med barn och ungdompykiatrin [BUP] när hon var 11. Henne mamma och kolköterkan uppmuntrade kontakten. Något år enare har hon kontakt med ocialtjänten, amt gör många jukhubeök i amband med jälvmordförök. Hon fick även hjälp via BUP-akuten. När hon var tretton tog hon in på ett behandlinghem med KBT-inriktning i ungefär ett halvår. Vård Fortatt kontakt Efter vitelen på behandlinghemmet, fick Linnéa behandling via DBT under ungefär ett halvår. Hon äger att hon tycker att DBT har paat henne väldigt bra, ärkilt gruppterapin, där hon fick hjälp att hantera bland annat jälvkadeimpuler tillamman med andra om hade liknande vårigheter. Efter att hon inte längre deltog i DBT-behandlingen, var hon i kontakt med BUP till 18 år ålder. Sedan de har hon varit på en mottagning för unga. Hon har även haft kontakt med beroendeakuten och länakuten. Linnéa är nöjd med bemötandet inom vården. Hon äger att hon har hört om många om har fått ett dåligt bemötande av vården, och att hon kanke har haft tur gällande det. Vård Diagno Linnéa fick bekräftat att hon har diagnoen borderline peronlighettörning, efter att ha blivit utredd ett par gånger. Att få diagnoen kände om en lättnad, hon kände då att hon kunde förtå jälvkadebeteendet bättre. Relationer Under gymnaiet knöt Linnéa nya kontakter och fick vänner om hade liknande erfarenheter och intreen om hon jälv. Då kände hon att hon kunde finna töd ho dem, något hon inte kunnat tidigare. Strategier För att undvika att jälvkada idag å yelätter hon ig med andra aker. Exempelvi hemylor om att tvätta och liknande. Att kriva och få ut allt på något ätt hjälper ockå. Om det inte fungerar att fokuera på annat, har hon lugnande medicin hon kan ta om hon mår dåligt. Om det inte fungerar, vänder hon ig till pykakuten. Vändpunkt, nyckelfaktorer Linnéa tog inte ett belut om att luta jälvkada, utan det blev gradvi bättre tack vare en vilja att leva. 20

Processbeskrivning Kvalitetsstyrning

Processbeskrivning Kvalitetsstyrning ProcIT-P-002 Procebekrivning Kvalitettyrning Ledning- och kvalitetytem Fattälld av Sven Arvidon 2012-06-20 Procebekrivning Kvalitettyrning Procebekrivning ProcIT-P-002 2.0 Innehållförteckning 1 Inledning

Läs mer

Rapport från utvärdering av grundläggande vuxenutbildning i Botkyrka kommun 5-9 september 2011

Rapport från utvärdering av grundläggande vuxenutbildning i Botkyrka kommun 5-9 september 2011 TILLHANDAHÅLLARAVDELNINGEN UPPFÖLJNINGSENHETEN SID 1 (19) 2011-11-01XX Borttaget: 2011-10-31 UTBILDNINGSINSPEKTÖR LENA KAEV 08-508 33 977 MEDBEDÖMARE; ERIK HAMNER REKTOR KOMMUNAL VUXENUTBILDNING, TYRESÖ

Läs mer

Rapport från utvärdering av Hermods vuxenutbildning 19-23 september 2011

Rapport från utvärdering av Hermods vuxenutbildning 19-23 september 2011 TILLHANDAHÅLLARAVDEL NINGEN UPPFÖLJNING SENHETEN SID 1 (21) 2011-11-29XX UTBILDNINGSINSPEKTÖR LENA KAE V 08-508 33 977 MEDBEDÖMARE ANITA SIMAK REKTOR KOMMUNAL VUXENUTBILDNING, UPPLANDS VÄSBY Rapport från

Läs mer

Processbeskrivning Driftsättning

Processbeskrivning Driftsättning ProcIT-P-007 Procebekrivning Driftättning Ledning- och kvalitetytem Fattällt av Sven Arvidon 2012-06-20 Innehållförteckning 1 Inledning 2 1.1 Symboler i procebekrivningarna 2 2 Driftättning 3 2.1 Samband

Läs mer

vx DOM 2013-1Z-T2 Meddelad i Göteborg KLAGANDE Försäkringskassan Processjuridiska enheten/ Malmö Box 14069 200 24 Malmö

vx DOM 2013-1Z-T2 Meddelad i Göteborg KLAGANDE Försäkringskassan Processjuridiska enheten/ Malmö Box 14069 200 24 Malmö Avdelning 3 vx DOM 2013-1Z-T2 Meddelad i Göteborg Mål nr 286-1 3 Sida 1 (8) KLAGANDE Föräkringkaan Procejuridika enheten/ Malmö Box 14069 200 24 Malmö MOTPART God man: Ombud: Jur.kand. Finn Kronporre Aitanjuriterna

Läs mer

Processbeskrivning Övervakning inom Operation Center

Processbeskrivning Övervakning inom Operation Center ProcIT-P-016 Procebekrivning Övervakning inom Operation Center Ledning- och kvalitetytem Fattälld av Sven Arvidon 2012-09-10 Innehållförteckning 1 Inledning 3 1.1 Symboler i procebekrivningarna 3 2 Övervakning

Läs mer

DOM. 2014-10- 0 B Meddelad i Göteborg. KLAGANDE Stadsområdesnämnd Söder i Malmö kommun Box 31065. Ombud:!Vfoharnmed Hourani

DOM. 2014-10- 0 B Meddelad i Göteborg. KLAGANDE Stadsområdesnämnd Söder i Malmö kommun Box 31065. Ombud:!Vfoharnmed Hourani KAMMARRÄTTEN I Avdelning 2 2014-10- 0 B Meddelad i Göteborg Sida 1 (5) Mål m 7419-13 KLAGANDE Stadområdenämnd Söder i Malmö kommun Box 31065 200 49 Malmö MOTPART Ombud:!Vfoharnmed Hourani Juritfirman New

Läs mer

ALKOHOL OCH DROGFÖREBYGGANDE ARBETE

ALKOHOL OCH DROGFÖREBYGGANDE ARBETE procent S NORRMALMS STADSDELSFÖRVALTNING NORRMALMS DNR 499-383/27 LÄNSSTYRELSEN DNR 74-6-15916 SID 1 (35) 27-11- SLUTRAPPORT 26/27 ALKOHOL OCH DROGFÖREBYGGANDE ARBETE Andelen ungdomar om får alkohol från

Läs mer

Attityder till arbete

Attityder till arbete C/D-UPPSATS 2005:11 Attityder till arbete En tudie om tudenter attityder till arbete och Luleå kommun om arbetgivare LEA ADERSSO JOAKIM ILSSO SOCIOLOGI C/D Luleå teknika univeritet Intitutionen för Arbetvetenkap

Läs mer

Att göra en presentation

Att göra en presentation Verion 2.6, maj -03 Att göra en preentation Sammantälld av Maria Björklund och Ulf Paulon BAKGRUND TILL DENNA SKRIFT Denna krift har tillkommit för att vara en inpirationkälla och ett töd för tudenter

Läs mer

ökar arbetslösheten i alla länder, men i USA sker tilbakagången snabbare

ökar arbetslösheten i alla länder, men i USA sker tilbakagången snabbare Europeik arbetlöhet numera generellt högre än i USA. Vid lågkonjunktur ökar arbetlöheten i alla länder, men i USA ker tilbakagången nabbare än i typikt Europeikt land. Från att ha legat på en tabil, internationellt

Läs mer

DOM 2014-12- 17. Meddelad i Göteborg. ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Göteborgs dom den 8 november 2013 i mål nr 7848-13, se bilaga A

DOM 2014-12- 17. Meddelad i Göteborg. ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Göteborgs dom den 8 november 2013 i mål nr 7848-13, se bilaga A KAMMARRÄTTEN I GÖTEBORG Avdelning 3 2014-12- 17. Meddelad i Göteborg Mål nr 7038-13 Sida 1 (6) KLAGANDE Socialnämnden i Halmtad kommun Box 230 301 06 }Ialmtad MOTPART Ombud: Emilia Liedbeck Nordtröm aitan

Läs mer

Rapport från utvärdering av NTI:s gymnasiala vuxenutbildning. 17 21 oktober 2011. Rapporten ingår i ett utvärderingsprojekt i samarbete med KSL

Rapport från utvärdering av NTI:s gymnasiala vuxenutbildning. 17 21 oktober 2011. Rapporten ingår i ett utvärderingsprojekt i samarbete med KSL TILLHANDAHÅLLARAVDEL NINGEN UPPFÖLJNING SENHETEN SID 1 (17) 2011-12-09XX UTBILDNINGSINSPEKTÖR LENA KAE V 08-508 33 977 MEDBEDÖMARE LISBE TH JACOBSSON VERKSAMHETSCHE F VUXENUTBILDNINGEN I BOTKYRKA KOMMUN

Läs mer

Att leva med. Spasticitet

Att leva med. Spasticitet Att leva med Spaticitet Fakta Vad är paticitet? Förmågan till förflyttning, händerna finmotorik och kommunikation med mimik och geter, är grundläggande funktioner i våra vardagliv. Störningar i röreleförmåga

Läs mer

Föreningen ska ha ett bankgirokonto eller postgirokonto registrerat i föreningens namn.

Föreningen ska ha ett bankgirokonto eller postgirokonto registrerat i föreningens namn. SOCIALFÖRVALTNINGEN Riktlinjer för bidrag till ideella föreningar RIKTLINJER SID 1 (8) 1. Bakgrund Socialnämnden töd till ideella föreningar 1 yftar till att tärka den ideella ektorn förutättningar att

Läs mer

handbok i Kungsbackas kommungemensamma

handbok i Kungsbackas kommungemensamma handbok i Kungbacka kommungemenamma Kungbacka 2010 Projektledare: Lia Håkanon Projektgrupp: Anneli Skoglund, Annette Fredrikon, Catarina Nyberg, Eliabeth Ziga, Eva Djervbrant Jacobon, Eva Hanje, Ewa Grunnér,

Läs mer

DOM. ?n13-02- 1 9. rtleaoelad i Göteborg. Ombud: Jur.kand. Jenny Dunberg ATS Assistans Trygghet Service AB Stortorget 4

DOM. ?n13-02- 1 9. rtleaoelad i Göteborg. Ombud: Jur.kand. Jenny Dunberg ATS Assistans Trygghet Service AB Stortorget 4 ?n13-02- 1 9 rtleaoelad i Göteborg Sida 1 (3) Mål nr 2524-12 KLAGANDE Omorgnämnden i Kritiantad kommun 291 80 Kritiantad MOTPART Ombud: Jur.kand. Jenny Dunberg ATS Aitan Trygghet Service AB Stortorget

Läs mer

IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10.

IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10. 1 av 5 s DBT-Team Till patienter och anhöriga om DBT Dialektisk beteendeterapi Vad är IPS/BPS? IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10. BPS Borderline

Läs mer

Skuldrådgivning för hemlösa med ordnat boende

Skuldrådgivning för hemlösa med ordnat boende SOCIALTJÄNSTFÖRVALTNINGEN KUNDORIENTERADE VERKSAMHETER Handläggare: Gunhild Watorp Villarreal Telefon: 08-508 25 452 SID 1 (12) 2008-04-09 RAPPORT angående Skuldrådgivning för hemlöa med ordnat boende

Läs mer

Massa, densitet och hastighet

Massa, densitet och hastighet Detta är en något omarbetad verion av Studiehandledningen om använde i tryckta kuren på SSVN. Sidhänviningar hänför ig till Quanta A 000, ISBN 91-7-60500-0 Där det har varit möjligt har motvarande aker

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan

Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan Sytematikt kvalitetarbete i förkolan Varför - Mål Vad - Foku Hur - Metod Syfte: Att förenkla det ytematika kvalitetarbetet på Stenungund kommun förkolor. Sytematikt kvalitetarbete i förkolan, rev.110706

Läs mer

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Deduktiv argumentation

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Deduktiv argumentation Kritikt tänkande HTXF04:3 FTEB05 Deduktiv argumentation Lite upprepning Ett deduktivt argument hävdar eller utger ig ör att vara ett argument av tarkate graden, dv. ett argument var lutat är en logik konekven

Läs mer

Processbeskrivning - Ekonomistyrning

Processbeskrivning - Ekonomistyrning ProcIT-P-003 Procebekrivning - Ekonomityrning Ledning- och kvalitetytem Fattälld av Sven Arvidon 2012-06-20 för Procebekrivning Ekonomityrning Procebekrivning ProcIT-P-003 3.2 Innehållförteckning 1 Inledning

Läs mer

Nationellt sektorsråd för skogliga frågor

Nationellt sektorsråd för skogliga frågor MINNESANTECKNINGAR 1(7) Datum 2010-03-01 Diarienr 2011/896 Nationellt ektorråd för kogliga frågor Tid: 2011-02-18 Plat: Deltagare: Antecknat av: Ärende Finlandhuet, Snickarbacken 4, Stockholm Monika Stridman

Läs mer

Vi ger våra barn trygghet och är observanta på barnens lek som är en viktig del i det livslånga lärandet.

Vi ger våra barn trygghet och är observanta på barnens lek som är en viktig del i det livslånga lärandet. SPÅNGA-TENSTA STADSDELSFÖRVALTNING SID 1 (5) DNR 400-444/07 GILTIG FR.O.M. 2007-09-20 GILTIG T.O.M. 2008-09-19 KVALITETSGARANTI Förkolan Harpåret Vi ger våra barn trygghet och är obervanta på barnen lek

Läs mer

Vägen till körkort i Sverige - trender och utvecklingslinjer

Vägen till körkort i Sverige - trender och utvecklingslinjer Vägen till körkort i Sverige - trender och utvecklinglinjer Nationell förarutbildningkonferen i Trondheim, 19-20 november 2015 Han Ma'on +46 70 877 81 19 han.ma0on@vannet.e Exempel ur det venk körkorthitoria

Läs mer

gamla sopor värmer gott Förbränning i kraftvärmeverk bra för både miljö och klimat

gamla sopor värmer gott Förbränning i kraftvärmeverk bra för både miljö och klimat gamla opor värmer gott Förbränning i kraftvärmeverk bra för både miljö och klimat retavfall blir ny energi Så omvandla dina opor till miljönytta Itakt med att vi konumerar allt mer ökar ockå mängden avfall

Läs mer

Laborationsanvisning laboration 2

Laborationsanvisning laboration 2 Lab / Ljud i byggnad och ahälle / VTAF01 Laborationanvining laboration Mätning av ljudiolering, aborption, traniion och kalibrering av app Introduktion Probleet ed ljudtraniion har uppkoit delvi på grund

Läs mer

GÖTEBORGS UNIVERSITET

GÖTEBORGS UNIVERSITET GÖTEBORGS UNIVERSITET KURSPLAN Pykologika intitutionen GÖTEBORG UNIVERSITY, Department of Pychology PSYKOLOGI 20 poäng FÖRDJUPNINGSKURS 1 PY4100 (ÄPY230 kurkod inom ramen för gymnaielärarprogrammet) (Pychology,

Läs mer

Yrkesutbildningar. Gymnasiekurser. Webbaserade kurser KOMVUX VÄSTERÅS

Yrkesutbildningar. Gymnasiekurser. Webbaserade kurser KOMVUX VÄSTERÅS Yrkeutbildningar Gymnaiekurer KOMVUX Webbaerade kurer VÄSTERÅS Kurer Utbildningar 2015 ABF Komvux Väterå www.abfvux.nu Välkommen till ABF Komvux Ho o får du möjlighet utveckla individ. Vi kan erbjuda utbildning

Läs mer

Internationell grupp har tagit fram utlysningen. Utlysningen Mistra Arctic Futures har tagits fram av en internationell grupp med samhällsvetenskaplig

Internationell grupp har tagit fram utlysningen. Utlysningen Mistra Arctic Futures har tagits fram av en internationell grupp med samhällsvetenskaplig TEMA ARKTIS tiftelen för miljötrategik forkning Gamla Brogratan 36 38 111 20 Stockholm Telefon 08-791 10 20 Fax 08-791 10 29 nyhetbrev@mitra.org www.mitra.org NYHETSBREV NUMMER 4 FRÅN MISTRA 2010 nz men

Läs mer

innehåll sammanfatting sid 4 bakgrund sid 4-6 verksamhetsåret 2011 sid 6-7 målsättning sid 7 erbjudande sid 8-9 SSA presentation 2010 sid 3

innehåll sammanfatting sid 4 bakgrund sid 4-6 verksamhetsåret 2011 sid 6-7 målsättning sid 7 erbjudande sid 8-9 SSA presentation 2010 sid 3 a a a a a a Swedih Surfing Aociation a a a a a a a a a a foto Nicla Sjögren innehåll ammanfatting id 4 a a a a bakgrund id 4-6 verkamhetåret 2011 id 6-7 målättning id 7 erbjudande id 8-9 a a a a Swedih

Läs mer

Tjänsteexporten allt viktigare för Sverige

Tjänsteexporten allt viktigare för Sverige Tjänteexporten allt viktigare för Sverige Kent Eliaon, Pär Hanon och Marku Lindvert Kent Eliaon har diputerat i nationalekonomi och är verkam vid Umeå univeritet och Tillväxtanaly. Han forkning kretar

Läs mer

NYHETSBREV NUMMER 3 FRÅN MISTRA MARS 2010. Mistra Urban Futures väcker nyfikenhet i Rio

NYHETSBREV NUMMER 3 FRÅN MISTRA MARS 2010. Mistra Urban Futures väcker nyfikenhet i Rio tiftelen för miljötrategik forkning Gamla Brogratan 36 38 111 20 Stockholm Telefon 08-791 10 20 Fax 08-791 10 29 nyhetbrev@mitra.org www.mitra.org NYHETSBREV NUMMER 3 FRÅN MISTRA MARS 2010 men hallå...

Läs mer

Trådlös information vid fyrar i södra Norge

Trådlös information vid fyrar i södra Norge Trådlö information vid fyrar i ödra Norge ett delprojekt inom Framtidkuter Vid ju fredade fyrar i ödra Norge kommer trådlö guidning till mobiltelefoner att finna från ommaren/höten 2012. Det är ett delprojekt

Läs mer

Läs i vågläraboken om interferens (sid 59-71), dopplereffekt (sid 81-84), elektromagnetiska vågor (sid 177-181) och dikroism (sid 413-415).

Läs i vågläraboken om interferens (sid 59-71), dopplereffekt (sid 81-84), elektromagnetiska vågor (sid 177-181) och dikroism (sid 413-415). Dopplerradar Förberedeler Lä i vågläraboken om interferen (id 59-71), dopplereffekt (id 81-84), elektromagnetika vågor (id 177-181) och dikroim (id 413-415). Lä igenom hela laborationintruktionen. Gör

Läs mer

Läs i vågläraboken om interferens (sid 59-71), dopplereffekt (sid 81-84), elektromagnetiska vågor (sid 177-181) och dikroism (sid 413-415).

Läs i vågläraboken om interferens (sid 59-71), dopplereffekt (sid 81-84), elektromagnetiska vågor (sid 177-181) och dikroism (sid 413-415). Dopplerradar Förberedeler Lä i vågläraboken om interferen (id 59-71), dopplereffekt (id 81-84), elektromagnetika vågor (id 177-181) och dikroim (id 413-415). Lä igenom hela laborationintruktionen. Gör

Läs mer

Implementering av bistatisk markspridningsmodell baserad på IEM

Implementering av bistatisk markspridningsmodell baserad på IEM FOI-R--1158--SE Januari 004 ISSN 1650-194 Metodrapport Magnu Gutafon Implementering av bitatik markpridningmodell baerad på IEM Senorteknik SE-581 11 Linköping TOTALFÖRSVARETS FORSKNINGSINSTITUT Senorteknik

Läs mer

Nyckeltal för jämställd verksamhet i kommuner

Nyckeltal för jämställd verksamhet i kommuner Foku: Län: Örebro län Kommungruppering: Ko i tätbefolkad region Nyckeltal för jämtälld verkamhet i ko Det är en del av kona uppdrag att ge likvärdig ervice till kvinnor och män, flickor och pojkar. Syftet

Läs mer

BRA information till alla ledare/anställda i KSS

BRA information till alla ledare/anställda i KSS KSS handlingsplan för akuta situationer som kan uppkomma under våra aktiviteter: En akut situation kan innebära många olika saker. Det kan vara en kränkning som sker mellan unga under pågående aktivitet

Läs mer

MBT-teamet. Vad är självskada? Vad är självskada? Hur vanligt är det? 2010-11-10. Olika typer av självskadande

MBT-teamet. Vad är självskada? Vad är självskada? Hur vanligt är det? 2010-11-10. Olika typer av självskadande MBT-teamet Peder Björling ledningsansvarig överläkare MBT-teamet Huddinge psykiatriska öppenvårdsmottagning Psykiatriska kliniken Psykiatri sydväst Mentaliseringsbaserad terapi Speciellt utformad behandling

Läs mer

Charterjättarn har långt kvar

Charterjättarn har långt kvar Miljöaktuellt grankning viar att de tre charterjättarna vierligen har påbörjat hållbarhetarbetet, men att det finn mycket mer att göra. Och kraven från kunderna lär inte minka. TEXT: HANNA S BACKMAN hanna.backman@idg.e

Läs mer

Råd vid smärta www.smarta.nu

Råd vid smärta www.smarta.nu Följande 16 idor är en annon från Reumatikerförbundet och Provia Information AB Smärta & ledbevär En tematidning från Reumatikerförbundet Rehabilitering lönar ig... id 2 Författarna Marcu Birro och Helene

Läs mer

Geometri. Kapitel 3 Geometri. Borggården sidan 68 Diagnos sidan 82 Rustkammaren sidan 84 Tornet sidan 90 Sammanfattning sidan 94 Utmaningen sidan 96

Geometri. Kapitel 3 Geometri. Borggården sidan 68 Diagnos sidan 82 Rustkammaren sidan 84 Tornet sidan 90 Sammanfattning sidan 94 Utmaningen sidan 96 Geometri Kapitel 3 Geometri Eleverna har tidigare arbetat med omkret och area. I kapitlet repetera fört begreppet area och hur man beräknar rektangeln area. Enheten kvadratdecimeter, dm 2, för area introdu

Läs mer

MBT - MentaliseringsBaserad Terapi

MBT - MentaliseringsBaserad Terapi MBT - MentaliseringsBaserad Terapi MBT-teamet Psykiatrisk Öppenvårdsmottagning Solhem Solhem, Ing. 2, plan 2, SÄS 501 82 Borås Tel: 033-616 35 50 www.vgregion.se/sas MBT MentaliseringsBaserad Terapi Vad

Läs mer

Kvällens schema. Mentaliseringsbaserad terapi. MBT-teamet består nu av:

Kvällens schema. Mentaliseringsbaserad terapi. MBT-teamet består nu av: Kvällens schema Mentaliseringsbaserad terapi Vad är borderline personlighetsstörning? Varför får man borderline personlighetsstörning? Vad är mentalisering? Vad är agentskap? Vad gör vi här? Vad kan man

Läs mer

Hårdmagnetiska material / permanent magnet materials

Hårdmagnetiska material / permanent magnet materials 1 Hårdmagnetika material / permanent magnet material agnetiera fört med tort magnetfält H 1 (ofta pulat), när det yttre fältet är bortaget finn fortfarande det avmagnetierande fältet H d och materialet

Läs mer

DOM Meddelad i Stockholm. Ombud: Advokat Sofia Tedsjö C J Advokatbyrå AB Cardellgatan Stockholm

DOM Meddelad i Stockholm. Ombud: Advokat Sofia Tedsjö C J Advokatbyrå AB Cardellgatan Stockholm KAMMARRÄTTEN Avdelning 5 2014-03-04 Meddelad i Stockholm Mål nr 400-13 KLAGANDE. Ombud: Advokat Sofia Tedjö C J Advokatbyrå AB Cardellgatan 1 114 36 Stockholm MOTPART Vård- och omorgnämnden i Botkyrka

Läs mer

Laborationsanvisning laboration 2

Laborationsanvisning laboration 2 Lab / Ljud i byggnad och ahälle / VTAF01 Laborationanvining laboration Mätning av ljudiolering, aborption och traniion Introduktion Probleet ed ljudtraniion har uppkoit delvi på grund av att tora folkängder

Läs mer

Laborationsanvisning laboration 2

Laborationsanvisning laboration 2 Lab / Ljud i byggnad och ahälle / VTAF01 Laborationanvining laboration Mätning av ljudiolering, aborption, traniion och kalibrering av app Introduktion Probleet ed ljudtraniion har uppkoit delvi på grund

Läs mer

Tentamen del 2 i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET1013 2013-06-03

Tentamen del 2 i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET1013 2013-06-03 Tentamen del 2 i kuren Elintallation, begränad behörighet ET1013 2013-06-03 Tentamen omfattar 60 poäng. För godkänd tentamen kräv 30 poäng. Tillåtna hjälpmedel är räknedoa amt bifogad formelamling Beräkningar

Läs mer

Känslor och sårbarhet. Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com

Känslor och sårbarhet. Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com Känslor och sårbarhet Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com Emotionell instabilitet Impulsivitet Kraftig ångest Snabba svängningar i humör Ilskeproblematik Svårigheter i relationer Svårt att veta vem

Läs mer

Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal

Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal 6 Mars 2013 Carolina Wihrén Btr Föreståndare, DBT/KBT Terapeut Strandhagens Behandlingshem Sävsjö Carolina.wihren@aleris.se Vad är färdighetsträning

Läs mer

Miljö- och hälsoskyddsnämndens handling 4/2012. Intern årsredovisning

Miljö- och hälsoskyddsnämndens handling 4/2012. Intern årsredovisning Miljö- och hälokyddnämnden handling 4/2012 Intern årredovining Miljö- och hälokyddnämnden - 2011 1 Förvaltning Peronalomättningen på förvaltningen har under året varit fortatt hög. Rekryteringar under

Läs mer

Bo Bra. Nybyggnation av centrumnära bostäder på Anteliigatan. Nu har utbytesstudenten. Alla röster hörs på Öppna Kanalen SID 4

Bo Bra. Nybyggnation av centrumnära bostäder på Anteliigatan. Nu har utbytesstudenten. Alla röster hörs på Öppna Kanalen SID 4 Hyrebotäder lynade verkligen på mina önkemål SID 3 Alla röter hör på Öppna Kanalen SID 4 Nu har utbytetudenten Anke hittat hem SID 6 Bo Bra En tidning från Hyrebotäder i Växjö AB Våren 2010 HYRESBOSTÄDER

Läs mer

Skogsfastighet i Glommersträsk

Skogsfastighet i Glommersträsk Skogfatighet i Glommerträk Obebyggd kogfatighet med marken väl amlad och lätt åtkomlig från kogvägar. Fatigheten mark är belägen i byn Moräng trax norr om Glommerträk. Bra kogmarker med många fina äldre

Läs mer

Några tankar om mentalisering i bedömningssamtal

Några tankar om mentalisering i bedömningssamtal ERICASTIFTELSEN Mentalisering i psykiatriskt arbete med barn, ungdomar och föräldrar, 15 hp. HT2011 Examinationsuppgift - Sofie Alzén Några tankar om mentalisering i bedömningssamtal Inledning Barn- och

Läs mer

Gällivare Nattavaara 17:5

Gällivare Nattavaara 17:5 Föräljningunderlag Gällivare Nattavaara 17:5 Skogfatighet i Nattavaara by om totalt 261 hektar. Skogmarken är fördelat på två kiften med huvudakligen tallkog och ett totalt virkeförråd om ca 7 070 m³k

Läs mer

Detaljplan för del av Ladugårdsmarken 5:9 m fl i Lund, Lunds kommun (Golfbana)

Detaljplan för del av Ladugårdsmarken 5:9 m fl i Lund, Lunds kommun (Golfbana) PÄ 8/00a Detaljplan för del av Ladugårdmarken 5:9 m fl i Lund, Lund kommun (Golfbana) Upprättad 007-- Reviderad 00-0-9 Innehåll: Planbekrivning Genomförandebekrivning Plankarta med planbetämmeler Illutrationplan

Läs mer

Försäljningsunderlag Kiruna Paittasjärvi 1:4

Försäljningsunderlag Kiruna Paittasjärvi 1:4 Föräljningunderlag Kiruna Paittajärvi 1:4 Skogfatighet med fina tallmarker. Totalt virkeförråd ca 7 400 m³k, varav ca 3 300 m3k är äldre än 100 år. Byajakt på 1 200 hektar mark. Året älgtilldelning 1 vuxen

Läs mer

Bilaga till Stockholms stads. utbildningsinspektörers. årsrapport 2010/2011. Förskola

Bilaga till Stockholms stads. utbildningsinspektörers. årsrapport 2010/2011. Förskola UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN EKONOMI-, KVALITETS-OCH TILLHANDAHÅLLARA VDELNINGEN UPPFÖLJNINGSENHETEN SID 1 (81) 2011-09-16 FÖRSKOLEINSPEKTÖRER HANS DAHLIN 08-508 33 655 EVA HEDERSTRÖM 08-508 33 061 INGA-LILL

Läs mer

Försäljningsunderlag. Boden Buddbyn 8:1

Försäljningsunderlag. Boden Buddbyn 8:1 Föräljningunderlag Boden Buddbyn 8:1 Ljuån Skogfatighet med ev. framtida tomtmark nära Boden. Skogen ligger på tre kiften med ett virkeförråd om ca 3 500 m³k. Skog och ev. framtida tomtmark. Pri: 1 100

Läs mer

Försäljningsunderlag. Piteå Rosvik 40:1

Försäljningsunderlag. Piteå Rosvik 40:1 Föräljningunderlag Piteå Rovik 40:1 Skogfatighet med två lättåtkomliga kiften, trand mot havfjärd. Bra jakt i Rovik VVO om 5 450 hektar väl arronderad jaktmark. 1 200 m³k, god tillgång på björkved. Sita

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

Observera! Mentaliseringsbaserad terapi (MBT) Mentalisering - Introduktion. Vad är mentalisering? Mentalisering

Observera! Mentaliseringsbaserad terapi (MBT) Mentalisering - Introduktion. Vad är mentalisering? Mentalisering Mentaliseringsbaserad terapi (MBT) Observera! Åhörarkopior hittar du på www.mbtsverige.se Leg psykolog Maria Wiwe och PTP-psykolog Lisa Herrman MBT-teamet Huddinge Mentalisering - Introduktion Vad är mentalisering?

Läs mer

Skogsskifte i Sörbyn

Skogsskifte i Sörbyn Skogkifte i Sörbyn Del från fatigheten Sörbyn 1:1 älje, 35 km från Boden. Skogmarken betår till tor del av tallungkogar i olika åldrar. Objektet kan endat köpa av kogfatighetägare inom Sörbyn kiftelag

Läs mer

Stockholms stads handlingsprogram för skydd mot olyckor Stadsledningskontorets förslag

Stockholms stads handlingsprogram för skydd mot olyckor Stadsledningskontorets förslag STADSLEDNINGSKONTORET STABEN Bilaga 2 Stockholm tad handlingprogram för kydd mot olyckor 2007 08 31 Stadledningkontoret förlag www.tockholm.e SID 2 (6) Inledning Staden handlingprogram för kydd mot olyckor

Läs mer

Boden Vibbyn 2:13 mfl

Boden Vibbyn 2:13 mfl Föräljningunderlag Boden Vibbyn 2:13 mfl Avd 25 S2 Smedträket Fyra lättillgängliga och produktiva fatigheter mellan Smedbyn och Vibbyn om totalt 130 hektar. Virkeförråd om ca 16 500 m³k varav 12 000 m³k

Läs mer

Behandling av självskadebeteende. En preliminär kunskapssammanställning

Behandling av självskadebeteende. En preliminär kunskapssammanställning Behandling av självskadebeteende. En preliminär kunskapssammanställning Lars-Gunnar Lundh, Therese Sterner, Thérèse Eriksson, Sofia Åkerman, Sophie Liljedahl och Jonas Bjärehed i Sammanfattning med slutsatser

Läs mer

Försäljningsunderlag Pajala Kangos 6:37

Försäljningsunderlag Pajala Kangos 6:37 Föräljningunderlag Pajala Kango 6:37 260 hektar varav 148 hektar kogmark. Virkeförråd 6 700 m³k varav ca 5 100 m³k är äldre än 80 år och 1 500 m³k i huggningkla S2. Strand mot Lainioälven, del i Pajala

Läs mer

Kalibrering. Dagens föreläsning. När behöver man inte kalibrera? Varför kalibrera? Ex på kalibrering. Linjär regression (komp 5)

Kalibrering. Dagens föreläsning. När behöver man inte kalibrera? Varför kalibrera? Ex på kalibrering. Linjär regression (komp 5) Dagen föreläning Kalibrering Kemik mätteknik CSL Analytik kemi Inledning. Linjär regreion Olika typer av tandarder. Vilken typ av kalibrering till vilken analymetod? Något om pårbarhet. Varför kalibrera?

Läs mer

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro Apotekets råd om Nedstämdhet och oro Vi drabbas alla någon gång av nedstämdhet och oro. Nedstämdhet är en normal reaktion på tillfälliga på - frestningar, övergångsfaser i livet och svåra livssituationer.

Läs mer

Utbildning som frigör och utmanar

Utbildning som frigör och utmanar Verkamhetplan och budget - Intitutionen ytemteknik Verkamhetuppdrag och handlingplaner Utbildning om frigör och utmanar Strategikt mål: S1 Ökad examination av eftertraktade tudenter/doktorander beredda

Läs mer

Skogsfastighet i Kukkola

Skogsfastighet i Kukkola Skogfatighet i Kukkola Fin kogfatighet belägen 19 kilometer norr om Haparanda. Fatigheten utbjud till föräljning i två alternativ. Jakträtt i Kukkola och Toa jaktlag medföljer. Areal och koguppgifter 91

Läs mer

DBT. Dialektisk Beteendeterapi.

DBT. Dialektisk Beteendeterapi. DBT Dialektisk Beteendeterapi. Inledning. DBT är en specialinriktad och evidensbaserad behandlingsmodell utformad för personer med självskadebeteende, självmordstankar och personlighetsproblematik. Vanliga

Läs mer

PEX Psychotherapy Expectations and Experiences Questionnaire. En kort introduktion. David Clinton och Rolf Sandell 2003

PEX Psychotherapy Expectations and Experiences Questionnaire. En kort introduktion. David Clinton och Rolf Sandell 2003 PEX Psychotherapy Expectations and Experiences Questionnaire En kort introduktion David Clinton och Rolf Sandell 2003 PEX är ett självskattningsformulär som har utvecklats av David Clinton och Rolf Sandell,

Läs mer

GLAS. Montering & skötsel

GLAS. Montering & skötsel GLA Montering & kötel TILL DIG OM MONTERAR Dea aniningar är till hjälp id montering a bänkkior a gla. Felaktig hantering kan aeärt förkorta kiorna lilängd. Om monteringen inte utfört enligt dea aniningar,

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen

Övning: Föräldrapanelen Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

MBT och gruppbehandling

MBT och gruppbehandling MBT och gruppbehandling Grupperna är centrala i MBT Det är inte så att individualterapin är det viktiga i MBT och grupperna utfyllnad. Tvärtom: patienterna har mer grupp än individualterapi. MBT innehåller

Läs mer

Sex som självskadebeteende VEM? HUR? VARFÖR

Sex som självskadebeteende VEM? HUR? VARFÖR Sex som självskadebeteende VEM? HUR? VARFÖR 1 Jag vill ju inte ha sex, men jag låter dem hålla på. Det är ju ändå inte mig de har sex med, det är bara min kropp. Lisa 17 2 Vem? 3 Inget storstadsproblem

Läs mer

Psykologiska aspekter på långvarig smärta. Monica Buhrman Leg psykolog & doktorand Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset

Psykologiska aspekter på långvarig smärta. Monica Buhrman Leg psykolog & doktorand Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset Psykologiska aspekter på långvarig smärta Monica Buhrman Leg psykolog & doktorand Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset Kognitiv Beteende Terapi -KBT Beteendeterapi: Bygger på inlärningsforskning, 1 1800-

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

Tilla ggsrapport fo r barn och unga Tilla ggsrapport fo r barn och unga 25 mars 2014 Vad berättar barn för Bris om hur de mår? Hur har barn det i Sverige? Jag har skilda föräldrar och vill så gärna bo hos min pappa. Mamma har ensam vårdnad

Läs mer

Webbhandel med Matsäljarna.

Webbhandel med Matsäljarna. Webbhandel med Matäljarna. E t t f ö r e ta g i e r v e r a g r u p p e n Logga in Gå in på www.mataljarna.e Klicka på Webbhandel Logga in Skriv in ditt användarnamn (kundnummer) och ditt löenord om du

Läs mer

BUP VISBY. Maria Notlind, överläkare, specialist i barn- och ungdomspsykiatri Emilie Lindkvist, leg psykolog

BUP VISBY. Maria Notlind, överläkare, specialist i barn- och ungdomspsykiatri Emilie Lindkvist, leg psykolog BUP VISBY Maria Notlind, överläkare, specialist i barn- och ungdomspsykiatri Emilie Lindkvist, leg psykolog INNEHÅLL BUP Visby Självskador; definition och behandling hos oss Emotionell instabilitet och

Läs mer

Laborationsanvisning laboration 2

Laborationsanvisning laboration 2 Lab / Ljud i byggnad och ahälle / VTAF01 Laborationanvining laboration Mätning av ljudiolering, aborption och kalibrering av app Introduktion Probleet ed ljudtraniion har uppkoit delvi på grund av att

Läs mer

8 tecken på att du har en osund relation till kärlek

8 tecken på att du har en osund relation till kärlek ! Tisdag 28 mars 2017 Av Alexandra Andersson 8 tecken på att du har en osund relation till kärlek Hamnar du alltid i destruktiva förhållanden? Känner du att du alltid förändrar dig själv för att accepteras

Läs mer

Kronisk suicidalitet. Suicidalitet 2009-12-08. Självmordstankar och självmordsförsök

Kronisk suicidalitet. Suicidalitet 2009-12-08. Självmordstankar och självmordsförsök Kronisk suicidalitet Suicidalitet Maria Wiwe& Peder Björling MBT-teamet Huddinge Att definiera sig själv på något sätt utanför den levande världen = stark identitetskänsla. Stark inre smärta. Inget kortvarigt

Läs mer

Så här beställer du varor från Serveras webbutik.

Så här beställer du varor från Serveras webbutik. Så här betäller du varor från Servera webbutik. Logga in Gå in på www.ervera.e Klicka på Webbhandel Eller klicka på Våra Tjänter Och välj Betällning. Logga in Skriv in ditt användarnamn (kundnummer) och

Läs mer

Nummer Id Rubrik Sambesvarad

Nummer Id Rubrik Sambesvarad Nummer Id Rubrik Sambevarad 1 Boende Den om fyllt 80 år kall ha rätten att få en egen 1 505 plat i ett äldreboende inom 3 månader 2 526 Dubbelhyra vid flytt till ärkilt boende 3 532 Upplåteleformer för

Läs mer

Betong förstärkt med inmonterad kolfiberkomposit

Betong förstärkt med inmonterad kolfiberkomposit EXAMENSARBETE 004:54 CIV Betong förtärkt med inmonterad kolfiberkompoit Förpänning och förankring SIMON ANDERSSON CIVILINGENJÖRSPROGRAMMET Luleå teknika univeritet Intitutionen för amhällbyggnad Avdelningen

Läs mer

Många gånger förväxlar vi gränslöshet med vänlighet och är rädda för att personer som vi gillar inte skulle gilla oss om vi satte gränser.

Många gånger förväxlar vi gränslöshet med vänlighet och är rädda för att personer som vi gillar inte skulle gilla oss om vi satte gränser. Att sätta gränser på arbetet är en bra grund för att skapa en trivsam och effektiv arbetsmiljö. Vi, tillsammans med våra kollegor, har olika värderingar, behov och föreställningar om vad som är rätt. Otydliga

Läs mer

26 special. africa oil. text: birgitta forsberg

26 special. africa oil. text: birgitta forsberg Elefantj 26 pecial Familjen Lundin bolaggrupp hittade nyligen enorma oljereerver i Nordjön. Nu rikta blickarna mot färbolaget Africa Oil. Och inte bara på grund av den elefant om anta dölja ig i den omtridda

Läs mer

Piteå Pitholm 4:14 & 4:19

Piteå Pitholm 4:14 & 4:19 Föräljningunderlag Piteå Pitholm 4:14 & 4:19 Skogfatigheter om totalt 141 hektar i Norrbotten hetate område. Fantatik utikt från Degerberget mot Piteå Skärgård, grillplat amt ett utikttorn. Skogmark på

Läs mer

Smarta lokaler bygger man inte ut

Smarta lokaler bygger man inte ut Smarta lokaler bygger man inte ut FÖRETAGS Är du redo för en mart lokal? HIBAB Företagpark Paar alla typer av företag Växa-utrymme inom företagparken Tillåter företaget att utveckla i in egen takt Kotnadeffektiva

Läs mer

Mentaliseringsbaserad terapi 2015-03-19

Mentaliseringsbaserad terapi 2015-03-19 Mentaliseringsbaserad terapi 2015-03-19 1 Kvällens schema Vad är borderline personlighetsstörning? Varför får man borderline personlighetsstörning? Vad är mentalisering? Vad är agentskap? Vad gör vi här?

Läs mer

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem UtbilningarTerapeuterHandledareLitteratur Arkiv Länkar

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem UtbilningarTerapeuterHandledareLitteratur Arkiv Länkar 1 av 5 2009 09 17 21:21 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem UtbilningarTerapeuterHandledareLitteratur Arkiv Länkar Andreas Kihl & Filip Ekelund I sin examensuppsats på psykologprogrammet undersökte

Läs mer

2. Optimering Linjär programmering

2. Optimering Linjär programmering . Optimering Linjär programmering Ett optimeringprolem etår av: En målfunktion, f(), var maimum, eller minimum ka öka. En eller flera -varialer (elutvarialer om man tr över). Normalt okå ett antal ivillkor

Läs mer

Sammanställning av kursutvärdering

Sammanställning av kursutvärdering Kursutvärdering P O Ågren per-olof.agren@umu.se Vårterminen 2017 Sid 1 (13) Sammanställning av kursutvärdering Examensarbete i informatik, 15 hp, VT 2017 Kursansvarig: Per-Olof Ågren Samlad bedömning 1

Läs mer