Införande av valfrihetssystem för vård- och omsorgsboenden inom äldreomsorg

Transkript

1 STADSLEDNINGSKONTORET FÖRNYELSEAVDELNINGEN Handläggare: Jacob Kroktedt, Kertin Sandtröm Till Kommuntyrelen SID 1 (14) Införande av valfrihetytem för vård- och omorgboenden inom äldreomorg Stadledningkontoret förlag till belut Kommuntyrelen förelår att kommunfullmäktige belutar följande. 1. Valfrihet inom vård- och omorgboenden inom äldreomorg (exkluive korttidvård, avlatning och växelvård) inför fr.o.m. den 1/ i enlighet med vad om förelå i föreliggande ärende. 2. Kommuntyrelen ge i uppdrag att fortätta att utarbeta direktiv och riktlinjer för kundvalytemet i enlighet med föreliggande ärende. 3. Kommuntyrelen ge i uppdrag att genomföra återkommande centralupphandlingar av entreprenaddrift av de vård- och omorgboenden om kommunfullmäktige enare belutar om. Irene Svenoniu Staddirektör Carina Lundberg Uudelepp Bitr. taddirektör Sammanfattning Kommunfullmäktige har i budgeten för 2007 belutat att valfriheten ka öka och att taden ka kapa förutättningar för att ge invånare å tor valfrihet om möjligt. Stadledningkontoret förelår att ett valfrihetytem inom vård- och omorgboende inför fr.o.m. den 1/ Undantaget från detta är vård- och omorgboende med hemtjänt (ervicehuboende) efterom andra utredningar er över dea boenden. Valfrihetytemet innebär att brukare om efter bitåndbedömning bevilja plat på vård- och omorgboende ka kunna välja var han/hon vill bo. Valet ka gälla alla boenden om ingår i valfrihetytemet, d.v.. inte begräna till en vi taddel. Valfrihet förutätter mångfald och för att underlätta för fler företag att etablera ig och att utveckla in pecialitet/inriktning ka taden entreprenadupphandlingar förenkla. Vidare Stockholm Telefon

2 SID 2 (14) ka taden ramavtal i törre utträckning använda för att kapa mångfald och fler aktörer ka bereda möjlighet att komma med på dea avtal. Förlaget innebär att tadledningkontoret genomför en upphandling av driftentreprenader och en central ramavtalupphandling. Kompletterande upphandlingar ka regelbundet ke i yfte att ge nya aktörer tillträde till ytemet. Stadledningkontoret ka ta fram ett förlag till erättningytem. Erättningen nivå ka fattälla av kommunfullmäktige årligen i amband med budget. Ärendet beredning Ärendet har berett av tadledningkontoret förnyeleavdelning. Ärendet bygger på planering och analy i amarbete med ett flertal parter. Bland annat har amverkan kett med tadledningkontoret juridika avdelning. Ett flertal arbetgrupper och referengrupper har tillatt. I dea grupper har både repreentanter från äldreförvaltningen, taddelförvaltningar, andra kommuner i länet amt företrädare inom branchen träffat. Informationinater till olika intreenter har även genomfört. Bakgrund Kommunfullmäktige har i budgeten för 2007 belutat att valfriheten ka öka och att taden ka kapa förutättningar för att ge invånare å tor valfrihet om möjligt. Inriktningen är att taden verkamheter, organiation och arbetätt ka anpaa för att möta tockholmarna preferener. Inom flera av de verkamheter om berör invånarna allra met ka ytem för att underlätta valfriheten införa. I budgeten för 2007 gav kommuntyrelen i uppdrag att utreda och förelå ytem för valfrihet. Utökade valmöjligheter inför med prioritet inom äldreomorgen, töd och ervice till peroner med funktionnedättning, individ- och familjeomorgen amt inom vuxenutbildningen. Staden ka timulera tillkomten av fler alternativ inom dea områden. Staden ka underlätta valfriheten med hjälp av Internet och är kyldig att informera om åväl den egna verkamheten om privata alternativ. Staden ka garantera äldre rätt att välja boende genom ett valfrihetytem. Målet med valfrihetytemet är att: valfriheten för den enkilde ka öka, mångfalden ka öka det ka finna många aktörer att välja bland och med olika profiler och inriktningar, kvaliteten ka öka genom att brukarna kan välja de boenden om har en god kvalitet, det ka vara lättare för må och nya företag att komma in och etablera ig på marknaden, t.ex. peronal om vill tarta eget och knoppa av, kotnaderna för verkamheten ka inte öka på grund av ytemet.

3 SID 3 (14) Förnyeleavdelningen inom tadledningkontoret har utarbetat ett förlag till hur ett valfrihetytem inom vård- och omorgboenden kan införa i Stockholm tad och ett förlag på inriktning för det fortatta arbetet. Ärendet Valfrihetytemet innehåll och omfattning Valfrihetytemet innebär att brukare om efter bitåndbedömning bevilja plat på vård- och omorgboende ka kunna välja var han/hon vill bo. Valet ka gälla alla boenden om ingår i valfrihetytemet, d.v.. inte begräna till en vi taddel. Valet kan även omfatta boenden utanför Stockholm tad gräner. För att möjliggöra valet måte ett köhanteringytem utveckla där alla lediga plater i de äldreboenden om ingår i valfrihetytemet finn redoviade. Den äldre om bevilja ett boende ka då kunna göra itt val utifrån de plater om finn lediga. Den äldre kan ockå tälla ig i kö till ett boende om för tillfället är fullt och i väntan på ledig plat bo kvar hemma eller tillfälligt flytta in på ett annat boende, detta måte ke med beaktande av gällande lagtiftning. Ingen kan dock tälla ig i kö till ett boende innan en plat på äldreboende beviljat. Om en utförare har kapacitet att ta emot en ökande ka inte plat kunna neka. Kvarboendeprincipen kommer även fortättningvi att gälla, d.v.. att den äldre ka kunna bo kvar på boendet till livet lut och inte behöva flytta. Det är bitåndhandläggaren på repektive taddelförvaltning om, preci om idag, utreder och belutar om en plat ka bevilja eller inte. Samma riktlinjer om idag ka även fortättningvi gälla. Detta förlag innebär inte någon förändring av jälva bitåndet. Det är viktigt att alla bitåndhandläggare informerar om att valmöjlighet finn och vilka alternativ om finn att välja bland. Valfriheten gäller vård- och omorgboende i enlighet med bitåndbelut. Detta innebär t.ex. att om behovet aver en väldigt peciell kompeten eller omorg å begräna valmöjligheten till de vårdgivare om erbjuder detta. Alla aktörer inom kundvalytemet ka finna preenterade på ett, för de äldre och dera anhöriga, lättillgängligt ätt. För att underlätta valet ka ockå kvalitetredoviningar och reultat från brukarunderökningar redovia för repektive boende. En boendeform om, enligt tadledningkontoret, i detta kede bör undanta från det förelagna valfrihetytemet är vård- och omorgboende med hemtjänt (ervicehuboende). Boendeformen är för närvarande föremål för en överyn av ocialdepartementet om handlar om mellanboendeformer. Frågor om behandla i utredningen är var kiljelinjen går mellan ärkilt boende enligt ocialtjäntlagen och bra boende för äldre, vilket är en botadpolitik fråga, vad ett mellanboende ka innehålla och vad det offentliga repektive den enkilde ka finaniera. Ett ärende till kommunfullmäktige om utarbetat av äldrenämnden Riktlinjer för handläggning av ärenden enligt SoL och LSS inom äldreomorgen dnr /2007 fattäller att amtliga vård- och omorgboenden inom taden är en gemenam reur och den enkilde har rätt att i in anökan ange om det finn ärkilt önkemål om ett vit boende. Den enkilde önkemål ka beakta å långt möjligt. Stadledningkontoret kommer i det fortatta arbetet med valfrihetytem att utreda hur valfriheten och mångfalden kan utveckla även inom vård- och omorgboenden med hemtjänt. Innan annat belut finn hanterar

4 SID 4 (14) taddelnämnderna vård- och omorgboenden med hemtjänt (ervicehu) i enlighet med riktlinjerna i taden policy för upphandling och konkurren. Korttidvård, avlatning och växelvård förelå ockå undanta från valfrihetytemet efterom detta boende är tillfälligt. Korttidvård, avlatning och växelvård ka dock upphandla i amband med de upphandlingar om kommer att göra. I denna upphandling kommer även korttidvård utomland att finna med. Nuläge I dagläget råder inte valfrihet när det gäller val till vård- och omorgboende. Brukaren, anhörig eller någon annan anmäler ett behov av omorg till taddelförvaltningen. Bitåndhandläggare tartar en utredning och gör en bedömning, utifrån de kriterier om finn för hela taden, om reulterar i ett avlag eller att brukaren bevilja en plat i ett vård- och omorgboende. Brukaren kan ha önkemål om placering men kan inte vara äker på att detta önkemål uppfyll. Staddelförvaltningen kan ha tomma plater i egna eller entreprenaddrivna boenden med rätt inriktning eller ha möjlighet att erbjuda plat i ett jämförbart men billigare alternativ än den önkade platen. Det kan ockå vara å att det önkade boendet är fullt och brukaren har ett behov av omorgboende omgående. En kartläggning har gjort av hur det er ut idag när det gäller de ärkilda boendena inom äldreomorgen. Totalt finn det idag 93 ärkilda boenden inom Stockholm tad regi och på entreprenadavtal. Med ärkilda boenden ave i detta fall alla boendeformer; ervicehu amt vård- och omorgboenden (gruppboenden, korttidvård, ålderdomhem och jukhem). Av dea driv 16 på entreprenad av ju olika företag. Av dea ju företag driv merparten av två aktörer. Av de 93 ärkilda boendena driv 77 i kommunal regi, varav två driv om intraprenader (på Kungholmen och Norrmalm taddelförvaltning). Alla taddelar har idag verkamheter i kommunal regi och ju taddelförvaltningar har inga verkamheter på entreprenad. De entaka plater om köp utifrån upphandlat ramavtal driv av 36 olika företag eller organiationer i 20 olika kommuner. När det gäller antalet brukare om nyttjar dea verkamheter finn det idag ca plater i kommunal regi, plater ho entreprenörer amt plater om Stockholm tad köper om entaka plater. Hur kapar vi mångfald i valfrihetytemet? Som kartläggningen ovan viar driv den övervägande delen av ärkilda boenden i Stockholm tad i kommunal regi, medan andelen verkamhet om driv av externa

5 SID 5 (14) utförare (entreprenader amt ramavtal för entaka plat) uppgår till cirka en tredjedel av den totala volymen. Ett av valfrihetytemet viktigate mål är att det kall medföra en ökad mångfald. Medborgaren kall ge tillgång till ett rikt utbud av olika inriktningar och ett tort antal företag, åväl törre om mindre kall vara med och erbjuda brukarna vård och omorg. Ett införande av valfrihetytem med dagen utförartruktur kulle innebära att brukaren i huvudak hade att välja mellan olika kommunalt drivna boenden, var profil och inriktning i tora drag är likartade. Även bland det relativt begränade antal boenden om driv på entreprenad finn en vi likriktning, då ett fåtal aktörer innehar merparten av avtalen. En central fråga vid införande av valfrihetytem är därför hur taden kall gå tillväga i itt arbete för att uppnå ökad mångfald. Målet med ökad mångfald är att den enkilde i itt närområde ka ha möjlighet att välja bland ett tort antal aktörer och inriktningar. För att möjliggöra mångfald kan inte närområde ge en för näv definition. Stadledningkontoret förelår därför att taden dela upp i fem geografika områden inom vilka mångfald ka finna, innertaden, Södermalm, ydvät, ydot och vät. Indelningen motvarar områden om redan idag finn aveende planering av vård- och omorgboende för äldre inom taden. Viktigt att notera är att indelningen inte påverkar den enkilde valmöjligheter efterom denne har rätt att välja bland alla aktörer om finn med i valfrihetytemet. Traditionellt ett har taden konkurrenutatt kommunal verkamhet genom upphandling av driftentreprenader. I detta ammanhang är det relevant att beakta entreprenadmodellen tyrkor och vagheter och hur taden kan utveckla den för att uppnå uppatta mål. Vidare har tadledningkontoret tuderat huruvida det, givet gällande lagtiftning och övriga förutättningar, finn någon alternativ väg att gå för att uppnå mångfald. Andra viktiga frågor om belyt är hur andra kommuner gjort vid införande av valfrihetytem och om det finn något i detta arbete om taden kan dra lärdom av. Auktoriation Flera av de kommuner om idag kan äga ha kommit längt med valfrihetytem tillämpar å kallad auktoriation ett förfarande om innebär att utförarna, utan föregående upphandling, får tillhandahålla tjänter till medborgarna. Sytemet bygger på att utförare om uppfyller i förväg definierade, grundläggande krav auktoriera av kommunen. Utförarna erhåller erättning av kommunen, men i övrigt reglera villkor för tjänten utförande genom ett avtalförhållande mellan utförare och brukare. Efterom inga upphandlingar förekommer medger ytemet att nya aktörer kan tillkomma efterhand om de auktoriera. Sytemet upplev, enligt uppgift från bland annat Nacka kommun om har lång erfarenhet av de tillämpande, av inblandade parter om obyråkratikt och ändamålenligt. Stadledningkontoret juridika avdelning har vid flera tillfällen kontaterat att auktoriationförfarandet inte överentämmer med gällande lagtiftning och med mycket

6 SID 6 (14) tor annolikhet inte kulle klara en rättlig prövning. Även om inget kriftligt kontrakt upprätta direkt mellan utförare och kommun kulle relationen aktörerna emellan vid en rättlig prövning betrakta om ett avtalförhållande om köp av tjänt, varför upphandlingkyldighet i enlighet med Lagen om offentlig upphandling (LOU) föreligger. Det går emellertid inte att borte från det faktum att auktoriationmodellen, trot att den inte uppfatta vara i enlighet med gällande lagtiftning, har tillämpat och fungerat alltedan 2001 i Nacka kommun och enare även i andra kommuner. Detta till trot avråder tadledningkontoret från att en auktoriationmodell utan föregående upphandling tillämpa i Stockholm tad vid införande av valfrihetytem för ärkilda boenden inom äldreomorgen. Det avgörande motivet för ett ådant tällningtagande baera på de tora killnader i förutättningar och i vi mån målättning med valfrihetytemet om råder mellan Stockholm tad och de kommuner om tillämpar auktoriationförfarandet. Nacka kommun har, om jämförele med Stockholm, i itt valfrihetytem ammanlagt 12 boenden, om driv av auktorierade utförare. Sex av dea är boenden i privat regi, där utföraren har tillgång till egna lokaler och ex är kommunala boenden. Kommunen har inte lagt ut något av ina egna boenden till extern utförare och har inte heller för avikt att å göra. Kommunen har ej heller om ambition att tödja eller uppmuntra avknoppningar. Nya externa aktörer välkomna, under förutättning att de jälva etablerar ig i kommunen och genom byggnation eller på annat ätt tiller att de har en lokal att bedriva in verkamhet i. Det faktum att modellen inte, varken i Nacka eller någon annan kommun, i någon törre kala använd i yfte att förändra en urprunglig ordning utgör, enligt tadledningkontoret bedömning, annolikt förklaringen till att den inte har ifrågaatt och blivit föremål för rättlig prövning. Om auktoriationförfarandet däremot använd om ett redkap för förändring och en metod att möjliggöra att verkamhet i kommunal regi i tället driv i enkild regi löper det tor rik att uppfatta om icke tranparent och orättvit. Med ett juttiotal boenden i egen regi, om alla formellt kulle kunna övergå i enkild verkamhet regi, överväger enligt tadledningkontoret bedömning, rikerna med modellen de kontaterade fördelar. Det är vårt att förute exakt vad en fällande dom kulle medföra för valfrihetreformen i tort, att den kulle innebära en avevärd förening torde dock tå bortom alla tvivel. Staden entreprenadupphandlingar Staden har genomfört entreprenadupphandlingar inom äldreomorgen edan början av nittiotalet och erfarenheterna viar att det har kommit att ke en utveckling där anbudgivande och framförallt vinnande aktörer blivit allt färre och törre. Det har ockå kett ett antal uppköp och ammangåenden under de enate åren. Detta leder inte till ökade valmöjligheter för enkilda, lika lite om drift i huvudak i egen regi gör det. Ytterligare en erfarenhet av entreprenadförfarandet, om bland annat iakttagit i tadledningkontoret utvärdering av taden konkurrenutättning (dnr /2004)

7 SID 7 (14) är att detaljnivån och antalet krav i taden entreprenadupphandlingar ökat över tid. Detta har annolikt in grund i att en ökad kvalitetmedvetenhet tagit ig uttrycket att detaljreglera mer, likom en ambition att minimera riken för å kallade vårdkandaler genom regleringar. En konekven av detaljregleringen har dock kommit att bli att företagen egna inriktningar och idéer för hur verkamheten bät ka bedriva och utveckla har bekurit. Inte heller denna utveckling är ur ett mångfaldperpektiv bra. Det är likväl, enligt tadledningkontoret mening, fullt möjligt att utveckla taden entreprenadupphandlingar i en ådan riktning att fler aktörer ge förutättningar att konkurrera, amtidigt om företagen egna idéer och profiler bättre tillvarata. De av tadledningkontoret framtagna tillämpninganviningarna till taden upphandling- och konkurrenpolicy ger god vägledning i hur upphandlingar kan utforma med aveende på kravnivåer, finaniell rikfördelning etc. Ytterligare en viktig åtgärd, om bland annat ärkilt har betonat i förda dialoger med enkilda aktörer, är att renodla förfrågningunderlagen och därigenom i törta möjliga mån förenkla anbudproceen. Detta är inte mint väentligt för mindre och nytartade företag. Synpunkter har ockå framfört om att avtaltiden längd är betydelefull för verkamheten kvalitet då den avgör i vilken grad företagen har möjlighet att invetera och utveckla verkamheten. En viktig förändring vid ett införande av valfrihetytem i förhållande till tidigare entreprenadupphandlingar är att priet ej kommer att utgöra ett utvärderingkriterium. (e nedan, under rubrik Erättningen) Fatlagna erättningnivåer inom valfrihetytemet innebär i teorin att tora och må aktörer blir mer jämpelta, då tilldelningen avgör enbart utifrån vilka kvalitativa mervärden företagen kan erbjuda. En kompletterande metod Även om det finn potential att utveckla taden entreprenadupphandlingar är det, enligt tadledningkontoret bedömning angeläget att, parallellt med traditionella entreprenadlöningar, föröka finna andra vägar att kapa mångfald inom vård- och omorgboenden. En intreant iakttagele i ammanhanget är att den relativa brit på mångfald av aktörer och inriktningar om kontaterat i entreprenadavtalen inte finner in motvarighet i taden ramavtal aveende entaka plat. Dea avtal innehåller en tor bredd, med en blandning av tora och må företag, med olika nicher och inriktningar. Att ett företag diponerar över ina egna lokaler kapar bättre förutättningar för långiktighet och kontinuitet än vad en traditionell entreprenadmodell gör. Vid en entreprenadupphandling konkurrenutätt jälva objektet regelbundet, något om inte ällan leder till byte av utförare. Med en ramavtalmodell tävlar anbudgivaren mer mot ig jälv än mot andra anbudgivare. Det finn inga motiv att välja bort ett kvalificerat anbud till förmån för ett annat, ju fler ramavtalade leverantörer, deto törre mångfald. Har inte någon förämring aveende finaniell tällning eller kvalitet kett edan det förra

8 SID 8 (14) upphandlingtillfället finn det inte någon anledning till varför företaget inte kulle tilldela kontrakt även vid en förnyad upphandling. Det finn därför, enligt tadledningkontoret bedömning, i amband med införande av valfrihetytem goda käl att ytterligare utveckla det ramavtalförfarande om idag tillämpa i taden. Målättningen bör vara att inkludera å många kvalificerade företag om möjligt både inom och utanför taden gräner amt öka vägar att bereda nya aktörer inträde i ytemet. Det bör därför regelbundet ke kompletterande upphandlingar enligt amma princip om inom hemtjänten för att därigenom underlätta för nytillkomna aktörer. Härvid kan undertryka de goda reultat ur valfrihetynpunkt om uppnått genom det liknande ytem med upphandling och ramavtal om under 2001 införde i taden hemtjänt. En möjlig väg att ge nya aktörer tillträde är genom uthyrning av lokaler. Redan i dag hyr Micaa ut fatigheter till externa utförare och tadledningkontoret underöker för närvarande förutättningarna för att utvidga detta förfarande för att därigenom ge fler företag möjlighet att delta i taden ramavtalupphandling. Stadledningkontoret bedömning är att ett ytem där utförarna förfogar över egna lokaler kapar bät förutättningar för kontinuitet och tabilitet i valfrihetytemet. Målättningen är därför att å tor del om möjligt av utbudet ka ingå i ramavtalförfarandet. Stadledningkontoret förelår en modell om bygger på att taden upprättar villkorade hyrekontrakt om gäller under förutättning att företaget blir upphandlat och kommer med på ramavtal. Sammanfattningvi Utgångpunkten för arbetet med att kapa mångfald i det planerade valfrihetytemet var initialt att finna en, heltäckande modell, ungefär om Nacka kommun har lyckat med. Under arbetet gång har det emellertid viat ig att givna förutättningar i Stockholm tad inte möjliggör en ådan löning. Valfrihetytemet kan åtmintone i dagläget inte inrymma i en enda modell och under de förta period får det, i yfte att kapa törta möjliga mångfald för brukaren, omfatta av flera i ärendet bekrivna metoder. En gemenam nämnare för dea metoder är att det alltid måte finna ett upphandlat avtal mellan taden och utföraren. Stadledningkontoret er det om angeläget att i törta möjliga mån likrikta krav och villkor i de upphandlingar om genomför, oavett vilken metod för upphandling om välj. Det finn ingen anledning till att entreprenadupphandlingar ka kilja ig åt inemellan, en anbudgivare om ane vara kvalificerad i en taddel bör rimligen vara det även i de övriga. Inte heller bör det vara motiverat att kraven på en leverantör i en ramavtalupphandling ka avvika ärkilt mycket från kraven i en entreprenadupphandling. För att få in en mångfald av aktörer i valfrihetytemet är det av törta vikt att upphandlingarna gör å enkla om möjligt och att anbudgivarna känner igen ig i taden upphandlingar och uppfattar upptällda krav om enhetliga och rimliga.

9 SID 9 (14) Med anledning av detta förelår tadledningkontoret att taden upphandlingar av ärkilda boenden amordna ytterligare inför införande av valfrihetytem. I dagläget har äldrenämnden anvaret för genomförande av ramavtalupphandling, medan taddelnämnderna anvarar för upphandling av entreprenaddrift av de boenden om ligger inom repektive nämnd område. De nu gällande ramavtalen för entaka plat löper ut och inför en ny upphandling förelår tadledningkontoret att detta arbete amordna av tadledningkontoret i amverkan med äldreförvaltningen. Staden ramavtalupphandlingar kommer att utveckla i yfte att å många kvalificerade utförare om möjligt kall ingå i valfrihetytemet. Där å är juridikt och affärmäigt möjligt kan kommunen egna vård och omorgboenden hyra ut till lämpliga intreenter om i det enkilda fallet varar upp mot målet om mångfald inom repektive geografika område. Hyreavtalet villkora i ådana fall med att företaget kommer med i ramavtalet. Avtaltiden längd bör uppgå till ex år men utföraren ge möjlighet att årligen vid en vi tidpunkt äga upp avtalet. Kompletterande ramavtalupphandlingar ka genomföra årligen. Vidare förelår tadledningkontoret att det parallellt med ramavtalupphandlingen påbörja en entreprenadupphandling ledd av tadledningkontoret i amverkan med äldreförvaltningen och i dialog med berörda taddelförvaltningar, med mål att avtal kall vara klara amtidigt om ramavtalen. Själva övertagandet av boenden ka av praktika käl ke efter ommaren, Direkt när avtalen är klara ka dock brukarna informera om vilket företag om ka driva boendet. Stadledningkontoret kommer att göra en bedömning av vilka boenden om ka ingå i entreprenadupphandlingen. Utgångpunkten i bedömningen kommer att utgöra av taddelnämnderna aktivitetplaner, att mångfald uppnå inom de geografika områdena, att må och nya företag ka kunna etablera ig amt vilka ynergieffekter urvalet kan medföra. Målet är att de boenden om driv i egen regi och om inte kan hyra ut och upphandla på ramavtal ka konkurrenutätta genom entreprenadupphandling. Årliga entreprenadupphandlingar kommer att genomföra. Hur tor del om ka konkurrenutätta årligen avgör av vad om är lämpligt och optimalt utifrån ett mångfaldperpektiv. Målet är att alla enheter ka vara konkurrenutatta inom en femårperiod. Vid entreprenadupphandlingar kan byte av utförare ke. För att kapa kontinuitet för den enkilde är det därför motiverat med längre avtaltider än vid ramavtalupphandlingar. Stadledningkontoret förelår därför tioåriga avtal. Preci om i ramavtalupphandling ka det finna möjlighet för utföraren att äga upp avtalet vid via givna tidpunkter årligen efterom utföraren inte känner till erättningnivåerna för mer än ett år i taget. Staden ka likom idag kunna äga upp avtal om de inte efterlev. I det fall att avtal äg upp av någon av parterna ka den taddelnämnd där boendet är beläget ta anvar för vården av de äldre. Ett lämpligt tartdatum för valfrihetytemet för ärkilda boenden inom äldreomorgen förelå vara efterom de nya ramavtalen träder i kraft då. Det är vid det tillfället ockå klart vilka företag om ka driva boenden på entreprenad.

10 SID 10 (14) Varken i ramavtal eller i entreprenadupphandlade avtal kommer någon garanti för en vi beläggning att ge då en ådan garanti kulle motverka jälva grundtanken med valfrihetytem d.v.. att utföraren konkurrerar om brukaren. En god kvalitet ka reultera i hög beläggning. En ämre kvalitet kan innebära tomma plater för en utförare och därmed intäktbortfall. Konekvenen av förlaget kommer att för taddelnämnderna bli följande: Inga egna entreprenadupphandlingar ka göra aveende vård- och omorgboenden efterom dea amordna under ledning av tadledningkontoret. Pågående entreprenadavtal ka förvalta av taddelnämnden även fortättningvi. Inför eventuell förlängning ka amråd ke med tadledningkontoret. Nya entreprenadavtal om upphandla inom ramen för valfrihetytemet ka förvalta och följa upp av repektive taddelnämnd. Staddelnämnderna ka även fortättningvi lämna aktivitetplaner i amband med verkamhetplanen. Aktivitetplanen ka även omfatta de vård- och omorgboenden om nämnden aner bör omfatta av näta omgång av entreprenadupphandling. Viktigt att notera är att regeringen under våren 2007 tillatt en utredning om kall underöka förutättningarna för ökad valfrihet när det gäller vård, omorg, töd och ervice inkluive ärkilt boende om ge till äldre peroner och peroner med funktionnedättning. Bland annat ingår det i uppdraget att utreda hur de juridika förutättningarna för ett valfrihetytem förhåller ig till upphandlinglagtiftningen. Reultatet av denna utredning, om planera preentera i januari 2008, kan komma att påverka förutättningarna och möjligen öppna upp för löningar om i dagläget av tadledningkontoret inte bedöm om möjliga. Erättningen I arbetet med att införa ett valfrihetytem för vård- och omorgboenden ingår att utreda frågan om erättning, en å kallad äldrepeng. Stadledningkontoret utreder följande: Hur ett erättningytem ka utforma Hur en eventuell nivåbaerad erättning mät Nivån på erättningen Vad om ka ingå i erättningen Vilket IT-töd om behöv Utformning av ett erättningytem Erättningen i ett valfrihetytem tår vanligtvi i proportion till den reurinat om kräv för att ge vård och omorg och är lika för alla utförare. I de fleta kommuner om infört valfrihet utgår en dygnerättning utifrån olika nivåer om grundar ig på den äldre

11 SID 11 (14) individuella behov av vård och omorg. I erättningen ingår oftat allt utom den äldre kotnader för bland annat hyra, mat och egenavgift. Idag utgår en fat dygnerättning till utföraren om antingen är fattälld av repektive taddelnämnd för egen regi verkamhet alternativt är fattälld i en upphandling. Den är inte nivåbaerad utifrån individuella vårdbehov men kan e lite olika ut beroende på boendeform/inriktning och omfattar erättning för alla kotnader inom egen regi och för entaka plater inom ett upphandlat ramavtal. Flera nivåer kan vara ett incitament för en utförare att ta emot äldre med mycket tora omvårdnadbehov. Ett fat nivåbaerat erättningytem möjliggör ockå för den äldre att kunna bo kvar i ett och amma boende även om vård- och omorgbehovet ökar med tiden och i perioder. Även mindre utförare får törre möjligheter att klara de äldre, med tora vård- och omorgbehov, om valt att bo ho dem. Antalet nivåer varierar i andra kommuner från bland annat Nacka om valt att ha åtta erättningnivåer till Danderyd och Täby om har fyra. I entreprenadupphandlingar betalar utföraren inte någon hyra medan utförarna inom ramavtal har lokalkotnader. Detta innebär att det kan bli nödvändigt med olika erättningar beroende på upphandlingform. En bedömning om gör av taddelförvaltningar och äldreförvaltningen är att de äldre om idag erbjud ett vård- och omorgboende har allt mer av funktionnedättning. Spridningen av olika vårdnivåer är troligtvi begränad, vilket talar för få nivåer. Stadledningkontoret kommer att genomföra vårdtyngdmätningar på ett urval av boende i vård- och omorgboenden för att belya hur tor pridningen är aveende de äldre funktionnedättning och utifrån detta bedöma antalet nivåer om är lämpligt. Profilboenden Utförare om idag tar emot äldre med mycket pecifika omvårdnadbehov finn enbart upphandlade om entaka plat i klaen profilboende. Dea profilboenden har t.ex. pecialierat ig på att ta emot peroner med våra pykiatrika diagnoer, pykogeriatrik problematik, förvärvad eller medfödd hjärnkada, våra beteendetörningar och peroner med frontallobdemener. Denna omvårdnadform kommer att bli vår att kunna erbjuda i ett valfrihetytem då dygnerättningen ofta är avevärt mycket högre än för mer ordinära vård- och omorgboenden amt därför att det är få boenden idag inom taden om kan erbjuda denna vård- och omorg. Stadledningkontoret förelår att taden även fortättningvi ka upphandla dea profilboenden om entaka plater om idag. Denna är en del av den ramavtalupphandling om genomför men omfatta inte av de fattällda erättningnivåerna. Mätintrument Det finn flera ätt att baera nivåerna på i en erättning, t ex genom att fattälla den utifrån den enkilde individuella vård- och omorgbehov eller utifrån boendeform.

12 SID 12 (14) Om en erättning ka baera på den äldre individuella vård- och omorgbehov behöv metoder för att kunna mäta dea. Det vanligate ättet är att mäta den äldre förmåga att jälvtändigt utföra peronliga dagliga aktiviteter genom ADL-trappan (Aktiviteter i det Dagliga Livet) enligt Katz. Övriga mätintrument är t ex Berger- kalan om använd för att gradera mentala törningar vid neurologika jukdomar amt intrument om kattar pykik och medicink tatu. Även här er det olika ut bland landet kommuner. Nacka och Järfälla mäter den enkilde individuella vård- och omorgbehov utifrån amtliga intrument. I Danderyd och Täby använd i förta hand Katz ADL-trappa. Ett individuellt nivåbaerat erättningytem bygger på att finna ådana intrument och rutiner om medför att inte för tora riker finn för att olika bedömningar gör och/eller ökar det adminitrativa arbetet. Mätning av vårdnivåer kommer dock att innebära nya arbetuppgifter, både initialt inför inflyttning på ett boende men ockå löpande för att aktualiera den enkilde vårdbehov. Stadledningkontoret förelår att dea mätningar utför av ett fåtal peroner på taddelförvaltningarna efterom det är viktigt att det gör likartade bedömningar. Ett fattällt erättningytem utifrån boendeform innebär att kotnadberäkna den vårdoch omorg om erbjud inom de olika inriktningarna - jukhem, ålderdomhem, gruppboende, (korttidvård, avlatning, och växelvård) förelå ligga utanför ett valfrihetytem). Svårigheten med denna metod är den enkilde möjligheter att bo kvar i ett och amma boende om/när vårdbehovet förändra. Det är viktigt att kvarboendeprincipen gäller, d.v.. att den äldre ka få bo kvar på amma boende till livet lut. I de vårdtyngdmätningar om kommer att utföra om ett tet för att underöka de boende tatu har tadledningkontoret för avikt att ockå teta de olika mätmetoder om finn för att betämma vilket mätintrument om är lämpligt för taden valfrihetytem. Nivån på erättningen En av KF: uttryckta förutättningar för ett valfrihetytem är att det inte får bli kotnaddrivande. Vid framtagandet av erättningnivåerna kommer tadledningkontoret därför att e över nuvarande kotnader för vård- och omorgboende. En beräkning av erättningen behöver göra utifrån vad om bör ingå och de kotnader taden har idag för denna verkamhet. Stadledningkontoret er nu bland annat över taddelarna erättningnivåer till boenden i egen regi, på entreprenad och inom ramavtalet. Deutom gör beräkningar av kotnader för peronal, mat, hyra, förbrukningartiklar, utbildning, teknika hjälpmedel, driftkotnader, rehabilitering ov. Ett erättningytem måte ockå balanera för att ge utrymme för den mångfald om önka och om ockå till vi del även finn i nuläget. Det är en killnad idag på t.ex. erättningen till ett vård- och omorgboende i egen regi och ett boende om upphandlat i

13 SID 13 (14) ett ramavtal. En rik finn att boenden om idag finn inom ramavtalet väljer att tå utanför ett valfrihetytem om erättningen blir för låg. Nivån på erättningen förelå fattälla av kommunfullmäktige årligen i amband med budget. Vad ka ingå i erättningen Flera av de kommuner om inför valfrihetytem inom vård- och omorgboende har valt att låta allt ingå i den erättning om fatlagit. Så fungerar det även inom taden vad gäller ramavtalen. Även om en erättning där allt ingår har många fördelar å bör konekvenerna av en ådan modell närmare analyera. Bland annat finn det idag en tor pridning aveende hyror. Andra frågor om tadledningkontoret måte ta tällning till är hur kotnader för tomma plater amt för jukköterkekompeten på plat nattetid ka hantera. Vad om ka ingå i en erättning kommer att utreda närmare och ingå i det erättningytem om ka ta fram. IT-töd Stadledningkontoret kommer även att e över det IT-töd om behöv i ett valfrihetytem. Sytem om kommer att behöva aver köhantering, erättningen, vårdbehovmätningar och kvalitetfrågor. Stadledningkontoret kommer att e över hur taden kan tillhandahålla löningar för kopplingar till företagen egna ytem. Reurfördelningytem Förlaget innebär inte någon förändring av nuvarande reurfördelningytem för äldreomorg. Staddelnämnderna kommer att erhålla medel utifrån de parametrar om tyr dagen reurfördelningytem. Staddelnämnderna betalar edan den av kommunfullmäktige belutade erättningen till repektive vårdgivare. För att få ett fungerande valfrihetytem är det viktigt att de vård- och omorgboenden om driv i egen regi har, i å tor utträckning om möjligt, amma villkor om de privata utförarna. I ett valfrihetytem kan taddelnämnden inte garantera en vi beläggning efterom det är brukaren eget val om tyr. Detta kan innebära att ett vård- och omorgboende får tå med tomma plater. Upptår detta inom ett vård- och omorgboende i egen regi måte kotnaden täcka inom boendet, preci om kan vara fallet idag. En jämförele kan göra med förkola och grundkola där minkad efterfrågan reulterar i tomma plater, och om hantera inom taddelnämnderna edan lång tid. Kommunikationplan Kommunikationen är viktig för att kapa förtåele för vad valfriheten innebär både internt inom taden och externt framförallt för brukare och utförare. Att information om valfrihetytemet prid på ett trategikt ätt är en förutättning för att nå målen för ytemet. Bitåndbedömarna i taden är en viktig grupp för att prida information till brukarna om de valmöjligheter om finn.

14 SID 14 (14) I ett tidigt kede måte information lämna till företag om de företående upphandlingar om ka genomföra och de förutättningar om gäller, aveende t.ex. erättningen torlek och avtaltiden längd. Det är viktigt att nå både de företag om redan är inne på ramavtal eller entreprenadavtal och andra företag om kan vara intreerade av att delta i valfrihetytemet. Ett av målen med valfrihetytem är att timulera tillkomten av nya företag. Det är därför viktigt att informationen även rikta till taden antällda, om kan ha intree av att knoppa av. För att få en acceptan för ytemet är det viktigt att i utformandet av valfrihetytemet föra en dialog med olika intreenter. Stadledningkontoret bjuder därför in till ådana dialoger. Stadledningkontoret kommer att upprätta en kommunikationplan. Det fortatta arbetet Förlag till erättningytem utarbeta och i amband med budget 2008 fattäll erättningnivåerna av kommunfullmäktige. En inventering av taden fatighetbetånd av vård- och omorgboenden genomför i yfte att fler utförare ka kunna ingå i taden ramavtal. Ramavtalupphandling och entreprenadupphandling genomför å att nya avtal börjar gälla Stadledningkontoret utarbetar anviningar för hur pågående avtal ka inordna i valfrihetytemet. Kommunikation- och informationinater ka genomföra kontinuerligt.