Reviderat förslag till beräkningsmodell för särskolan i Stockholms län

Transkript

1 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN STABSENHETEN SID 1 (6) Handläggare: Eliabet Sjöberg Telefon: Till Utbildningnämnden Reviderat förlag till beräkningmodell för ärkolan i Stockholm län Svar på remi från kommuntyrelen dnr: /2007 Förlag till belut Förvaltningen förelår att utbildningnämnden belutar att: Utbildningnämnden överlämnar förvaltningen tjänteutlåtande till kommuntyrelen om var på remien Remi av reviderat förlag till beräkningmodell för ärkolan i Stockholm län från KSL. Thoma Peron Direktör Göran Iberg Avdelningchef Sammanfattning Kommunförbundet i Stockholm län (KSL) har remitterat ett reviderat förlag på gemenam beräkningmodell för ärkoleelever i Stockholm län. Den förra remien bevarade taden i november KSL: arbetgrupp har tagit fata på kommentarerna i den förta remiomgången och reviderat förlaget. Deutom har KSL inför den andra remiomgången arrangerat länövergripande eminarier för att informera och ge kommunerna tillfälle att tälla frågor. Kommunerna var kommer att ligga till grund för KSL: tällningtagande till en eventuell rekommendation om en gemenam beräkningmodell. Behovgrupperna i det nya förlaget motvarar det klaificeringytem Stockholm införde Utbildningförvaltningen är poitiv till en kommunövergripande behovgruppindelning av ärkolebarn. Förvaltningen aner även att gemenamma Box , STOCKHOLM. eliabeth.joberg@utbildning.tockholm.e Beökadre Hantverkargatan 2 F

2 SID 2 (6) beräkningmodeller är bra men äger nej till den förelagna beräkningmodellen. Förvaltningen aner att frågan bör utreda vidare då den förelagna beräkningmodellen är alltför komplicerad och att den ger behovgrupp fyra för liten tilldelning. Förvaltningen menar att om beräkningmodellen nu är utformad får den för tora ekonomika effekter på de enkilda kolorna. Förvaltningen aknar erättning för kolbarnomorgen i beräkningmodellen för obligatorika ärkolan. Ärendet beredning Ärendet har berett inom förvaltningavdelningen tabenhet. Stabenheten har amarbetat med mottagningteamet till ärkola vid enheten för information och intagning och enheten för enkilt driven verkamhet amt med utbildningavdelningen inkluive ekonomienheten. Bakgrund Kommunförbundet i Stockholm län (KSL) har remitterat ett reviderat förlag på gemenam beräkningmodell för ärkoleelever i Stockholm län. Föregående remi bevarade taden november KSL önkar på nytt få kommunerna åikter om en gemenam beräkningmodell. Svaren kommer att ligga till grund för KSL: tällningtagande till en eventuell rekommendation. Enligt KSL viar varen i förta remiomgången att en klar majoritet av kommunerna är för att införa en gemenam modell. KSL: arbetgrupp har tagit fata på kommentarerna i de förta remivaren och reviderat förlaget. KSL har inför den andra remiomgången arrangerat länövergripande eminarier för att informera och ge kommunerna tillfälle att tälla frågor. Ett flertal kommuner har, enligt KSL, påtalat behovet av att e över den interkommunala erättningen för elever i ärkolan. En tor grupp av länet kommuner hade tidigare en kriftlig överenkommele om erättning för interkommunala elever. Stockholm tad ade upp denna överenkommele när det chablonierade reurfördelningytem för drift av den obligatorika ärkoleverkamheten och gymnaieärkolan elevpeng för ärkolelever införde. I amband med detta krev Stockholm tad en hemtällan till KSL. Staden önkade att KSL kulle inleda en länövergripande dikuion rörande en gemenam behovgruppgrundande erättning till de interkommunala ärkoleleverna. Arbethypoteen för den arbetgrupp KSL: tillatte var att utforma ett chablonierat behovgrupperat erättningytem. En inledande enkätunderökning viade att tolv kommuner i länet har behovbaerade erättningnivåer i den obligatorika ärkolan och ex kommuner i gymnaieärkolan.

3 SID 3 (6) Sammanfattning av utbildningnämnden ynpunkter i förra remivaret (förvaltningremi). Utbildningförvaltningen åg poitivt på att ett arbete med ett gemenamt underlag för behovgrupperat erättningytem för hela Stockholm län påbörjat men hade följande ynpunkter. Indelningen i behovgrupper. Utbildningförvaltningen anåg att förlaget indelning i behovgrupper inte var heltäckande. Förvaltningen framhöll vikten av att vid indelning i behovgrupperna utgå från barnet och de vårigheter. Förvaltningen menade att Stockholm kriterier för behovgruppering var mer relevanta för att gradera ärkoleleverna behov. Behov av amyn över kommungräner för varaktighet i belut om behovgruppplacering. Förvaltningen menade att det komplexa arbetet med att placera in eleverna i de olika behovgrupperna inte berörde i förlaget. Förvaltningen anåg att det kulle vara av mycket tort värde om KSL ordnade kommunövergripande dikuioner/utbildning om behovgrupperna för att nå en amyn över kommungräner i värderingen av de olika komponenterna i behovgruppkriterierna. De ekonomika beräkningmodellerna. När Stockholm kontruerade gällande behovgruppindelning och chabloner för ärkoleleverna, var det avgörande hur mycket pedagogikt töd eleven behövde, hur mycket miljön behövde lägga tillrätta, hur behovet av hjälpmedel åg ut, vilka funktionhinder om följer med utvecklingtörningen ov. edan gjorde indelningen i behovgrupper. Arbetgruppen förlag på beräkningmodeller byggde itället på en relativt, förhållande till elevantalet, komplicerad indexreglerad modell med kotnadgrupper. Beträffande kotnadgrupperna aknade utbildningförvaltningen underlag i förlaget om gjorde det möjligt att fullt ut förtå och bedöma indexeringen. Förvaltning kontaterade även att om kommunerna räknar på amma ätt förblir det olikheter mellan kommunerna i erättningnivå för elever i amma behovgrupp. Det beror på att erättningen för både grundkoleleverna repektive gymnaieelev per program och att budgeten för ärkoleleverna kiljer mellan kommunerna. Sammanfattning av kommuntyrelen ynpunkter i förra remivaret Stadledningkontoret åg poitivt på att en gemenam beräkningmodell inför i Stockholm län. SLK tyckte att det viktigate med modellen är att en amyn bland kommunerna beträffande vilka kriterier om ka gälla för de olika behovgrupperna och var grändragningen gör. SLK anåg vidare att den modell om förelog är alldele för detaljerad och förelog att ingen indelning i kotnadgrupper ka göra för att modellen ka bli enklare. Modellen bör itället endat ta hänyn till den totala kotnaden d.v.. att endat en indexering gör per kotnadgrupp. SLK framhåller vidare att modellen bör komplettera med beräkninggrund för kolbarnomorgen efterom ärkolan oftat arbetar med en helhetyn gällande hela dagen.

4 SID 4 (6) Slutligen menar SLK att dikuioner och gemenamma utbildningar bör anordna för att kapa förutättningar för en amyn över kommungränerna om grund för behovgrupperingen. Innehåll i det reviderade förlaget Kommuntyrelen har remitterat KSL: reviderade förlag till SLK amt till utbildningförvaltningen. Jämfört med den tidigare remien är behovgrupperna förändrade. Deutom har texten om grupperingar av reurbehov förtydligat. Däremot har inte indexeringen förändrat. Fortfarande akna förlag på beräkningar av chabloner för kolbarnomorgen. Arbetgruppen nya förlag innebär att fyra behovgrupper (e tabell 1). Därutöver förelå att för ärkoleelever med extra tort behov av inater ka det finna möjligheter att erhålla extra reurer i en 5:e reurgrupp. Tabell 1. Kombinationer av utvecklingtörning och funktionnedättning eller vårigheter Behovgrupp Utvecklingtörning Funktionnedättning eller vårigheter 1 Lindrig - 2 Lindrig Lindrig - Lindrig 3 Lindrig - 4 Lindrig 5 Särkild handläggning För att beräkna chablonerna för behovgrupperna har arbetgruppen gett varje behovgrupp en betämd indexreglerad kotnadgrupp, underviningkotnader, lokalkotnader, utrutningkotnader och övriga kotnader inkl elevaitenter. Varje kotnadgrupp per behovgrupp har därefter indexerat. Exempel om grupp 1 har index 1,0 för undervining och grupp 2 har index 1,3 innebär det att grupp 2 beräkna ha 30 % högre kotnader för undervining än grupp1. Modellen gör ingen åtkillnad i indexeringen mellan elever i obligatorika ärkolan och i gymnaieärkolan. Arbetgruppen har vidare kontruerat två kalkylmodeller för att hantera beräkningen - en för obligatorika ärkolan och en för gymnaieärkolan. Baen i beräkningarna är kolpengen (grundkolelever) repektive elevpengen per program (gymnaieeleverna).

5 SID 5 (6) Avikten är att kalkylen ka beräkna erättningen till egen regi, erättningen till fritående kolor amt den interkommunala erättningen. Placering i behovgrupp ka kunna ompröva då funktionhinder eller andra vårigheter för eleven kan förändra över åren. I förlaget ingår inte kolkjutkotnader i beräkningmodellen utan dea ka erätta av hemkommun på annat ätt. Förvaltningen ynpunkter och förlag Utbildningförvaltningen aner att initiativet till gemenam behovgruppindelning och en gemenam beräkningmodell för ärkoleleverna är bra. Behovgrupperna i det nya förlaget motvarar det klaificeringytem Stockholm införde Enligt mottagandeteamet innebär behovgrupperna i det reviderade förlaget att inget belut av behovgrupp behöver ompröva. Vid ekonomienheten tetkörningar av beräkningmodellen framkom tora killnader mot taden gällande chablonbelopp i behovgrupp 2, 3 och 4 inom både till den obligatorika kolan och inom gymnaieärkolan. Förelaget innebär relativt tora höjningar i behovgrupp 2 och 3 och en törre änkning av beloppet i behovgrupp 4 (e tabell 2 och 3). Tabell 2. Effekter av KSL: beräkningmodell av tilläggchablon - obligatorika ärkolan Behovgrupp Nuvarande tilläggbelopp KSL: förlag Skillnad i tkr Tabell 3. Effekter av KSL: beräkningmodell av tilläggchablon gymnaieärkolan (programgenomnitt) Behovgrupp Nuvarande tilläggbelopp KSL: förlag Skillnad i tkr Den förelagna beräkningmodellen med mindre erättning till behovgrupp 4 innebär att de kolor om tar emot eleverna med de törta behoven får mindre intäkter och att elever med lite mindre omfattande behov generar mer pengar än gällande chablonerättningar. Effekten för Stockholm grundkolor blir minkade intäkter med upp till kr för en enkild grundkola repektive höjd intäkt med om met kr. För gymnaiekolorna blir killnaderna ännu törre. För en kola ökar intäkterna med

6 SID 6 (6) och för en annan minkar intäkterna med Efterom en relativt törre andel av de interkommunala eleverna i tillhör grupp 4 innebär det minkad erättning de interkommunala eleverna för obligatorika ärkolan 0,7 mnkr och för gymnaieärkolan 1,1 mnkr. Förlaget innebär även att taden fördelning till de fritående grundkolor om tar emot elever i obligatorika ärkolan minkar med 1.3 mnkr. I gymnaieärkolan kulle däremot erättningen till fritående gymnaiekolor öka med en 1,4 mnkr. I kommuntyrelen var i förta remiomgången framgår att taden aknar beräkning av chablon för kolbarnomorgen. Även utbildningförvaltningen aner att kolbarnomorgen ka ingå i beräkningarna. Många ärkolebarn har en heldagomorg med kola och kolbarnomorg på amma tälle. Förvaltningen vill framhålla att behovgrupp 5 är en reervgrupp. För närvarande tillhör knappt 20 av Stockholm drygt 1200 elever obligatorika och frivilliga ärkolan grupp 5. Om KSL rekommenderar att införa gemenamma behovgrupper vill förvaltningen undertryka vikten av kommunövergripande dikuioner/utbildning om indelning i behovgrupperna, via STÖDAB eller KSL. Sammanfattningvi är utbildningförvaltningen är poitiv till en kommunövergripande behovgruppindelning av ärkolebarnen. Förvaltningen aner även att en gemenam beräkningmodell är bra men äger nej till den förelagna beräkningmodellen. Förvaltningen aner att beräkningmodellen är för komplicerad och att den ger behovgrupp 4 för liten tilldelning utan pedagogika förklaringar. Förvaltningen menar även att om beräkningmodellen är utformad får den för tora ekonomika effekter på de enkilda kolorna. Förvaltningen aknar även erättningen för kolbarnomorgen i beräkningmodellerna. Staden genomför under 2007 en tor omorganiation av grundkolan inkluive obligatorika ärkolan och ett nytt reurfördelningytem inför juli 2007 med tora effekter på grundkolorna. Förvaltningen menar att det gör det vårt att även under 2008 införa ett nytt erättningytem för obligatorika ärkolan om påverkar grundkolorna intäkter. Frågan om en gemenam beräkningmodell bör dock utreda vidare. Bilaga. Remi av reviderat förlag till beräkningmodell för ärkolan i Stockholm län. Dnr /2007