Stockholms stads. utbildningsinspektörers. årsrapport Grundskola Förskoleklass. Skolbarnsomsorg

Transkript

1 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN EKONOMI-, KVALITETS-OCH TILLHANDAHÅLLARA VDELNINGEN UPPFÖLJNINGSENHETEN SID 1 (36) INSPEKTÖRER SÖREN BERNHARDTZ GUNNEL ERIKSSON JONAS FLODMARK INGEGERD SALOMONSSON BENGT THORNGREN Stockholm tad utbildninginpektörer årrapport Grundkola Förkolekla Skolbarnomorg Box 22049, Stockholm. Telefon Fax Beökadre Hantverkargatan 2F

2 SID 2 (36) INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 SAMMANFATTNING... 4 LÄGESBESKRIVNING OCH BEDÖMNING... 7 Styrning, ledning och kvalitetarbete... 7 Styrkor... 7 Områden att utveckla... 7 Jämförele med tidigare rapporter... 7 Hur er det ut nu?... 7 Kunkaper, utveckling och lärande... 9 Styrkor... 9 Områden att utveckla... 9 Jämförele med tidigare rapporter Hur er det ut nu? Bedömning och betygättning Styrkor Områden att utveckla Jämförele med tidigare rapporter Den individuella utvecklingplanen med kriftliga omdömen Normer och värden arbete mot alla former av kränkningar Styrkor Områden att utveckla Jämförele med tidigare årrapporter Nuläge Brukarunderökningen i grundkolan Hur gå vidare? Planer mot dikriminering och kränkande behandling Skolbarnomorgen pecifika uppgifter Styrkor Utvecklingområden Fritidhemmen organiation och förutättningar Samverkan mellan kola och fritidhem Måltyrning i fritidhemmen Verkamheten i fritidhemmen Öppen fritidverkamhet AVSLUTANDE DISKUSSION Förkolekla Grundkola Fritidhem Öppen fritidverkamhet INSPEKTERADE SKOLENHETER OCH FRISTÅENDE FRITIDSHEM... 36

3 SID 3 (36) INLEDNING Staden utbildninginpektion genomför i enlighet med den intruktion för inpektionen om har antagit av utbildningnämnden. Inpektionen har ärkilt riktat mot nedantående områden, men inpektörerna har även kommenterat andra områden om det funnit tarka käl till det. De områden om omfatta av inpektionen är normalt följande: Styrning, ledning och kvalitetarbete Kunkaper, utveckling och lärande Bedömning och betygättning Normer och värden arbete mot alla former av kränkningar Skolbarnomorgen pecifika uppgifter I förta hand har vi under läåret inpektioner grankat måluppfyllelen, det vill äga att vi har förökt att få en å heltäckande bild om möjligt av hur målen i tyrdokumenten tolkat och förverkligat. Vi har gjort detta utifrån mål i läroplan och andra nationella tyrdokument. Deutom har vi bedömt hur riktlinjerna i dea tyrdokument följt amt för kommunala kolor även i förhållande till mål och riktlinjer i Stockholm tad kolplan. Förutom detta har vi grankat verkamheterna förmåga att jälva utvärdera in kvalitet för att förbättra verkamheten. I bedömningen av verkamheten kvalitetarbete har vi även utgått från Skolverket Allmänna råd om kvalitetredovining. Under läåret 10/11 har vi inpekterat 38 enheter, varav de fleta har flera verkamheter några betår av flera kolor. Skolorna, om ligger i amtliga taddelar, har i de fleta fall valt utifrån hur lång tid det gått edan de enat inpekterade. Av de inpekterade enheterna är 8 fritående och 30 kommunala. Tillamman går det cirka elever i de inpekterade kolorna, vilket är cirka 21 procent av taden grundkolelever. Skolbarnomorgen har inpekterat vid 34 enheter varav 27 är kommunala och ju enkilt drivna. Det motvarar 21 procent av de inkrivna barnen, cirka Därtill tillkommer de barn om deltar i den öppna fritidverkamheten. Antalet inkrivna barn på fritidhemmen fortätter att öka och i Stockholm är drygt 93 procent av barnen i förkolekla till och med årkur 3 inkrivna. Utöver inpektionerna har vi varit involverade i olika projekt om pågår på förvaltningen, bland annat projekt kring kriftliga omdömen, underökning av ituationen för elever med yn- och hörelnedättning, fritidhemmen verkamhet och ett projekt där 25 kommunala grundkolor jämför. Peronalmäigt har vi varit fulltaliga på grundkoleinpektörtjänterna. När det gäller kolbarnomorginpektörerna fann vid termintart en vakant tjänt om tillatte i november. Detta har i vi mån påverkar antalet genomförda inpektioner.

4 SID 4 (36) SAMMANFATTNING Efter året inpektioner kan vi kontatera att det pågår många pännande utvecklinginater på kolorna. Tydligat avpegla det i arbetet med den nya läroplanen Lgr 11 om engagerat pedagoger i förkolekla, grundkola och fritidhem. Rektorerna har ofta utett grupper av pedagoger om fått ett anvar för implementeringen och grundkoleavdelningen har genomfört utbildninginater för att verkamheterna ka vara väl förberedda inför de förändringar om de nya tyrdokumenten kräver. Under året har vi mött ett tort antal elever och något om blir allt tydligare är att eleverna är duktiga på att framföra ina ynpunkter och de argumenterar för ina tåndpunkter på ett akligt ätt. Att den verbala förmågan är å utvecklad är ällan eller aldrig något om lyft fram, men om troligen är en effekt av kolan arbete. Vi kulle vilja e att lärarna i än törre utträckning höjer förväntningarna på eleverna, coachar dem, gör underviningen mer intreant och varierad och är än tydligare ledare i klarummet. Ett område om varit i foku under året är vilka effekter kolorna arbete mot alla former av kränkande behandling har. Vi kan e att det finn en mycket hög ambitionnivå på kolorna och i fritidhemmen för att kapa en god och repektfull miljö för eleverna. Den kritik om rikta mot kolor i olika ammanhang är äkert berättigad, men vi vill lyfta fram det engagemang om finn för att kapa en trygg miljö. Det urval av elever vi mött berättar att de oftat känner ig trygga och att dera upplevele är att det ällan förekommer mobbning på kolan. Vi vill kraftfullt undertryka att det är nolltoleran mot alla former av kränkningar om gäller. Vi er dock en vi rik med att begreppet kränkning använd ovaramt, vilket rikerat att urholka innebörden. Det finn ett fortatt behov av att utveckla och tydliggöra kvalitetarbetet på många kolor. Det finn goda exempel där kvalitetarbetet pridit ner på arbetlagnivå och ibland även på individnivå. Detta har reulterat i åväl ökad delaktighet och förtåele för vikten av ett gott kvalitetarbete. Flertalet kommunala kolor har under året i amband med övergången till ett nytt och amordnat IT-ytem för taden verkamheter brottat med olika teknika törningar och problem med datorerna, vilket kapat irritation och medfört att utvecklingen i många fall gått bakåt. Utrutningnivån och datorkompeten kiljer ig ockå åt åväl mellan om inom kolorna. Särkilt problematikt är det bortfall av pecialpedagogika program om migreringen medförde. För upprättandet av kriftliga omdömen använd på kommunala kolor kolwebben, men vi kan e att förmågan att handha verktyget varierar. Detta har reulterat i att dokumentationen ofta blivit omfattande och vår att överblicka. En konekven av detta har blivit att den framåtyftande planeringen, om ka bygga på en analy av de kriftliga omdömena, ofta blivit otillfredtällande. Det är något

5 SID 5 (36) om grundkoleavdelningen tagit lärdom av och ett nytt datortöd kommer att teta på några pilotkolor under kommande läår. Förkoleklaen roll bör förtydliga i en egen arbetplan med en lokal pedagogik planering om bekriver verkamheten och de målättning. Kontinuerliga pedagogika möten med förkolan och lärare för årkur 1-9 bör ligga till grund för denna lokala pedagogika planering. Förkoleklaen årmål bör koppla till kolan gemenamma arbetplan. Kompetenmäigt finn alla möjligheter att med hjälp av förkolepedagogik utveckla ett tematikt arbetätt där ett pråkutvecklande förhållningätt genomyrar hela dagen. Antalet inkrivna barn på fritidhemmen fortätter att öka och i Stockholm är 93 procent av barnen i förkolekla till och med årkur 3 inkrivna. I en nationell jämförele är andelen högkoleutbildad peronal låg och viar även i år på en fortatt negativ utveckling. Peronaltätheten har junkit ytterligare och barngrupperna torlek har ökat. Allt törre barngrupper kräver truktur för att e och bemöta varje barn utifrån de behov av trivel, lärande och utveckling. Det förekommer tora kvalitetkillnader mellan kolorna fritidhem, vilket vi aner är viktigt att motverka. Det är ockå viktigt för peronalen att lyfta fram barnen inre motivation genom ålderanpaade utmaningar. En yttre motivation med belöningar eller olika former av anktioner utvecklar inte alltid barnen förmåga att med egen drivkraft komma vidare i itt lärande. Samverkan mellan kola och fritidhem kvartår generellt om ett utvecklingområde edan flera år tillbaka, även om vi er en poitiv utveckling på några kolor. Vi er ofta att fritidhemperonalen har en paiv roll i förhållande till lärarna och eleverna. Det innebär att fritidhemperonalen kompeten inte använd fullt ut. Vi bedömer att det finn ett amband mellan peronalen utbildningnivå och möjligheterna att utföra amverkanuppdraget, likom vikten av att kolledningen är förtrogen med fritidhemmet uppdrag. När dea förutättningar finn kan vi e en utveckling mot en amyn på eleverna lärande och utveckling om förtärker möjligheten till en högre måluppfyllele. Rektor har en viktig roll att kapa förutättningar för en poitiv utveckling av amverkan mellan kola och fritidhem. Avgörande faktorer för detta är: En gemenam värdegrund och kunkapyn, ett tydligt uppdrag till alla berörda, en organiation om tödjer amverkanuppdraget amt kompetenutveckling i ytematikt kvalitetarbete. Måltyrningen på fritidhemmen är ett utvecklingområde på de fleta av de verkamheter vi inpekterat. Vi har dock ett en förbättring genom att en törre andel fritidhem än tidigare krivit en lokal arbetplan. Det akna dock ofta en kontinuerlig uppföljning under terminen och det är heller inte alltid man utvärderar mot uppatta mål, utan mer allmänt vad man tycker fungerat bra eller mindre bra. Fritidhemmen aktiviteter bygger ofta på peronalen intree och kompeten eller på vad barnen önkar. Vi har kommenterat detta med att

6 SID 6 (36) utgångpunkten för verkamheten bör vara de nationella tyrdokumenten och en aktuell kartläggning av barngruppen behov. Det är viktigt att rektor möter fritidhemmet peronal och för en dialog om måltyrning, efterfrågar måluppfyllele amt er till att verkamheten dokumentera. Kvaliteten i den öppna fritidverkamheten varierar kraftigt. De fleta av de å kallade fritidklubbarna aknar peronalledda aktiviteter och fungerar mer om en möteplat för barnen. En plat där man äter mellanmål och träffar kamrater, men om i mindre grad erbjuder en pedagogik verkamhet. Barnen om deltar i verkamheten går oftat i årkur 4, några i årkur 5 och endat entaka barn i årkur 6. Verkamheten bör därför i högre grad ålderanpaa för att bli attraktiv och utmanande för alla barn. De allra fleta av fritidklubbarna vi inpekterat aknar ett kvalitetarbete och vi bedömer att verkamheten endat delvi motvarar de nationella tyrdokumenten intentioner. Fritidhemmet och den öppna fritidverkamheten uppdrag bör i högre grad ynliggöra både på verkamhetnivå och övergripande nivå genom information till alla berörda om yfte och mål.

7 SID 7 (36) LÄGESBESKRIVNING OCH BEDÖMNING Styrning, ledning och kvalitetarbete Detta område har grankat utifrån läroplanen (Lpo 94), förordningen om kvalitetredovining inom kolväendet, Skolverket Allmänna råd och kommentarer om kvalitetredovining, men även utifrån kollagen, grundkoleförordningen, frikoleförordningen, Skolverket Allmänna råd för fritidhem amt utifrån Stockholm tad kvalitettrategi (ILS) och kolplan för Stockholm tad 1. Beträffande ledarkap har inpektionen inom detta område främt grankat kolledningen arbete medan övrig peronal, främt lärare, ledarkap grankat under Kunkaper, utveckling och lärande. Styrkor De fleta kolor har en väl fungerande ledning. Medvetenheten om betydelen av ett fungerande kvalitetarbete har ökat. Områden att utveckla Det ytematika kvalitetarbetet bör effektiviera å att mål, uppföljning, utvärdering och åtgärder för ökad måluppfyllele ker på åväl grupp- om kolnivå. Kvalitetarbetet ka omfatta alla verkamheter om finn på kolan. På många kolor bör kvalitetarbetet ge en tydligare truktur med rutiner om bör tydliggöra i ett århjul eller liknande. Jämförele med tidigare rapporter Vi kan vid en jämförele med tidigare årrapporter kontatera att kolorna kvalitetarbete fortätter att utveckla och att medvetenheten inom området ökar. Fortfarande är det dock å att flertalet kolor inte följer gällande författningar då förkolekla, kolbarnomorg, ärkola, elever i behov av ärkilt töd och elever med annat modermål oftat inte är ynliga i kolorna kvalitetredoviningar. Ett annat utvecklingområde om återkommer är att det akna gemenamma dikuioner kring pedagogik och reultat. I de fall detta ker begräna dikuionerna ofta till årkuren eller arbetlaget och ker inte i ett F-9-perpektiv för att kunna kapa helhetyn och progreion i eleverna lärande. Vi har tidigare år ockå bedömt att de allra fleta kolor har ett fungerande ledarkap. Under året har vi dock ett en törre variation när det gäller exempelvi kunnighet, engagemang, tydlighet och truktur, men i huvudak kvartår vår tidigare bedömning av kolorna ledarkap. Vi kan likom tidigare år kontatera att kvalitetarbetet ännu inte är det tödjande verktyg i kolutvecklingen om det är tänkt att vara. Upprättandet av kvalitetredoviningar och arbetplaner upplev i många fall om en pålaga. Hur er det ut nu? Även om vi på ett generellt plan kontaterar att kolorna i huvudak har en fungerande ledning å finn det, om nämnt ovan, en variation i taden kolor 1 ILS och taden kolplan använd inte om utgångpunkt vid inpektion av fritående kolor.

8 SID 8 (36) även på ledaridan. De utmaningar kolorna ledning täll inför är, om kontaterat i olika ammanhang, av mycket varierande art. Förutom antalet elever och kolorna olika verkamheter har exempelvi eleverna bakgrund, peronalgruppen ammanättning och kolan tradition tor inverkan på förutättningarna att nå de uppatta målen. Oavett den enkilda kolan ledningorganiation vilar alltid det ytterta anvaret på rektor. Under året har vi träffat flera rektorer om periodvi känt ig enamma med våra belut och om efterlyt ett ökat töd från utbildningförvaltningen. De aknar ibland ockå återkoppling på dokument om efterfrågat, exempelvi arbetplan och kvalitetredovining. Vi har även ett hur flera kommunala kolor har förändrat in ledningorganiation. Utgångpunkten har ofta varit rektor begränade möjligheter att vara den ynliga, utmanande och aktiva pedagogika ledare han/hon förutätt vara 2. För att möjliggöra detta har man därför på några kolor avvecklat arbetlagledarfunktionen och itället inrättat biträdande rektortjänter. I dea tjänter kan även en vi underviningkyldighet ingå. Många ledninggrupper har ockå genomgått en gemenam ledarkaputbildning anpaad till kolan behov. Kvalitetarbete kan om i Skolverket allmänna råd ammanfatta med: Mål, uppföljning, utvärdering, utvecklingåtgärder och kvalitetredoviningen om ammanfattar hela proceen. Alla kolor vi beökt under året har bedrivit någon form av kvalitetarbete, men kunnande, ambitioner, trategier och reultat har dock varierat tort. Vi har ett många exempel på hur vårt det kan vara att formulera utvärderingbara mål, vilket i näta led gör det vårt att uttala ig om huruvida man lyckat uppnå målen eller inte. Att bedriva kvalitetarbete och utveckla en kola med alla de olika verkamheter är en krävande och komplex uppgift. Det är dock viktigt att ledningen kan delegera uppdrag och kapa delaktighet i proceen och att det ker en förankring i åväl peronalgrupp om bland eleverna och om möjligt även ho vårdnadhavarna. Fortfarande er vi att kolorna kvalitetarbete många gånger aknar en tydlig truktur. På de fleta kolor finn dock en planering för kvalitetarbetet, men den är oftat ofulltändig och britfälligt dokumenterat. Ett ätt att få yn på och engagera fler i kvalitetarbetet kan vara att viualiera de olika aktiviteterna i exempelvi ett århjul. Vi er ockå en vag och/eller otydlig koppling mellan kolorna kvalitetredoviningar och arbetplaner. Någontan på vägen har de gjorda erfarenheterna tappat bort och identifierade utvecklingområden reulterar bara i ett kontaterande, men konkreta åtgärder uteblir. Det är därför ofta vårt att e hur kolorna i itt utvecklingarbete kan ha något egentligt töd av arbetplanen. 2 Ärletig, Helene: Communication between Principal and Teacher in Succeful School (2008)

9 SID 9 (36) Staden fleråriga utbildningatning i kvalitetarbete har, enligt vår bedömning, ännu inte fått den genomlagkraft ho rektorer och ledninggrupper om man kunde önka. På kolor där kvalitetarbetet fungerar bät har arbetlagen i de olika verkamheterna gjort egna åtaganden utifrån kolan övergripande mål. Vi har under året tydligt ett att kolorna kvalitetredoviningar utvecklat. Ännu är det dock många om inte uppfyller alla krav enligt förordningen om kvalitetredovining. Likom förra året är det vanligt att den inte omfattar alla verkamheter om finn inom enheten med pecifika åtaganden för förkolekla, grundkola, fritidhem, öppen fritidverkamhet och ärkola. Det akna ockå ofta en bekrivning av utvecklingen inom olika områden över tid likom en redovining av måluppfyllelen i alla ämnen i årkur 5, arbetet med barn/elever i behov av ärkilt töd, elever med annat modermål och flickor/pojkar reultat. En uppföljning och utvärdering av kolan planer mot dikriminering och kränkande behandling ka finna med i kvalitetredoviningen. Vår bedömning är att reultatet av kolan arbete med de konkreta och utvärderingbara mål om att för det gångna året arbete i detta fall inte tydligt redovia. De kommunala kolorna gör ina kvalitetredoviningar i en webbaerad mall och en del har uppfattat mallen mer om en begränning än om ett töd. Det är därför önkvärt att från centralt håll ytterligare informera rektorer om mallen alla möjligheter och eventuella begränningar. Ett annat område där de kommunala kolorna har olika uppfattning är hur de å kallade åtagandena ka hantera. Vi har ett välformulerade och tydliga åtaganden med tillhörande klagomålrutiner, men på många kolor akna de helt. Det råder ockå en vi förvirring och okunkap om att kvalitetgarantierna ka uppdatera årligen. Kunkaper, utveckling och lärande Detta område har grankat främt utifrån mål och riktlinjer i läroplanen (Lpo 94), Skolverket Allmänna råd för fritidhem amt Stockholm tad kolplan. Deutom utgick inpektionen från tydligt bekräftade forkningreultat med relevan för dea mål och riktlinjer. Styrkor Stockholm kolor har många engagerade och kunniga lärare om ger goda förutättningar för eleverna lärande. Områden att utveckla Det finn ett behov av att utveckla amarbetet mellan förkola och kola för att kapa en röd tråd, en progreion, i eleverna lärande. Inte mint gäller det hur förkolekla, grundkola och fritidhem bör arbeta pråkutvecklande. De lokala pedagogika planeringarna om upprätta med töd av Lgr11 bör bli kända i organiationen å att alla verkamheter amverkar för att nå en god måluppfyllele.

10 SID 10 (36) Arbetet med elever i behov av ärkilt töd bör fortätta utveckla utifrån eleverna olika behov. Åtgärdprogrammen bör innehålla mer kortiktiga utvärderingbara mål och tidpunkt för när och hur uppföljning och utvärdering ka ke. Någon form av plan för underviningen i information- och kommunikationteknik, IKT, bör kriva, å att kolan äkertäller att alla elever får amma möjligheter att utveckla dea förmågor. Skolorna behöver e över tidanvändningen å att underviningtiden blir effektivt utnyttjad och att pilltiden minkar till förmån för undervining. Jämförele med tidigare rapporter En tor del av det om lyft fram i denna rapport fann även med i tidigare årrapporter. Inom flera av de utvecklingområden om vi under åren lyft fram kan vi e en vi poitiv utveckling, men det går långamt och inom till exempel IKT har utvecklingen på många håll varit negativ. Hur er det ut nu? Vår bild är att Stockholm kolor över lag fungerar bra och ger eleverna goda kunkaper, men amtidigt är det tora killnader mellan kolorna. De väl fungerande kolorna blir ännu bättre och av de kolor om fungerar mindre väl är det få om tar några tora kliv uppåt även om det finn undantag. Kunkapreultaten i årkur 9 varierar mellan åren och vi upplever att kolorna inte alltid vet varför. Vi har till exempel ett att pojkarna reultat oftat ligger lägre än flickorna. Skolorna använder endat i begränad omfattning de olika analyverktyg om finn tillgängliga i itt utvecklingarbete. En viktig framgångfaktor för ökad måluppfyllele är att kolan har höga förväntningar på eleverna och här kan vi e att det varierar. Eleverna upplever ibland att lärarna inte alltid har tillräckligt höga förväntningar och att de inte coachar dem till att göra det allra bäta de kan. Lokal pedagogik planering - formativ bedömning - analy Enligt forkning 3 är några av framgångfaktorerna att eleverna vet vilka mål om gäller, hur dera arbete kommer att bedöma och hur de genom den formativa bedömningen får hjälp att komma vidare. Den abolut viktigate faktorn för kolframgång är dock den enkilde läraren didaktika och relationella förmåga. Skolorna i Stockholm tad börjar allt mer arbeta med lokala pedagogika planeringar, LPP. Detta har varit ett uppdrag redan när Lgr 94 kom, men fört under enare år har det börjat hända något ute på kolorna. En bidragande orak till detta är äkert taden utbildningatning BLoPP, Bedömning och Lokal Pedagogik Planering där cirka 750 lärare har deltagit. Denna atning har varit mycket uppkattad och det finn därför, inför det kommande arbetet med LPP anpaade till Lgr 11, en god grund att bygga vidare på. 3 Hattie: Viible learning (2009)

11 SID 11 (36) På de kolor om kommit längt med arbetet er vi ofta poitiva reultat. Med en tydlig LPP om kommunicera vet eleverna vad de ka lära ig och vilka kriterier om gäller vid bedömningen. I det fortatta arbetet bör eleverna i törre utträckning vara delaktiga i proceen med de lokala pedagogika planeringarna. Språkutvecklande arbete Allt fler kolor börjar förtå behovet av att arbeta pråkutvecklande i alla ämnen då de får en allt mer blandad elevgrupp. Språkforkningintitutet får ofta förfrågningar om kurer och fortbildning i både arbetet med läutveckling och pråkutvecklande arbete, vilket är glädjande. Det är viktigt att arbetet utgår från den forkning 4 om finn inom området. Det är inte enbart elever med annat modermål om har behov eller är hjälpta av att kolan arbetar medvetet med pråkutveckling i alla ämnen. Även många elever med venk bakgrund aknar idag viktiga ord och begrepp. I nya kollagen, om trädde i kraft den 1 juli 2011, ange att alla elever ka ha tillgång till kolbibliotek. De fleta kommunala kolor har idag ett kolbibliotek men tillgänglighet och bemanning är ofta väldigt begränad. Här er vi att kolorna måte e över möjligheterna att kapa ett levande kolbibliotek om kan timulera och tödja pråkutvecklingen. Vi krev redan förra året att bland de nyanlända och flerpråkiga eleverna finn en del av potentialen när det gäller att höja reultaten i Stockholm kolor. Detta gäller fortfarande. Glädjande nog har några taddelar tartat en dialog kring hur de på bäta ätt ka ta emot nyanlända elever och att förberedeleklaer inte alltid är den bäta löningen. Allt beror på eleven förkunkaper och tudievana. Vi möter fortfarande nyanlända elever om upplever att det täll för låga krav och att dera möjligheter att inkludera i den ordinarie klaen går alltför långamt. Studiehandledning på modermålet 5 använd inte heller i den utträckning om vore önkvärt. Detta är en rättighet eleven har, vilket inte alltid kolan har kunkap om. Även arbetet med venka om andrapråk måte utveckla ytterligare. Alla vet inte att det är olika kurplaner för venka och venka om andrapråk och därmed olika kriterier för bedömning. Rektor belutar om vilka elever om ka läa enligt vilken kurplan. Eleverna kan behöva hjälp både i och utanför klarummet men med ett medvetet pråkutvecklande arbete i alla ämnen och med tillgång till tudiehandledning är mycket vunnet och fler elever har möjligheter att nå målen. Elever i behov av ärkilt töd Åtgärdprogram Arbetet med elever i behov av ärkilt töd har utveckla poitivt på många kolor. Man prövar nya löningar med till exempel tudior och tudiegårdar där man amlar kolan pecialpedagogika kompeten och arbetet ker både i grupp och 4 Bl.a. P. Gibbon: Stärk pråket, tärk lärandet (2006) 5 Grundkoleförordningen 5 kap. 2 En elev kall få tudiehandledning på itt modermål, om eleven behöver det. Förordning (1997:599)

12 SID 12 (36) enkilt, allt utifrån eleven behov. Elever om tidigare var placerade i en liten grupp kan idag ha en plat i en tudio, men med å mycket om möjligt av in undervining i ordinarie kla. Handledning till pedagogerna för att kunna hjälpa eleverna i klarummet är ett annat ätt. Vi önkar i framtiden e mer av det verkligt individanpaade tödet om utgår från ett åtgärdprogram med kort- och långiktiga utvärderingbara mål där elever och pedagoger tydligt kan följa de framteg om gör. Långtgående inkludering är inte alltid det optimala för en elev utan det måte ke en noggrann analy av eleven behov. Viktigt är ockå att kolorna hela tiden utvärderar itt arbete för att e vilka arbetätt om gör killnad, något om tyvärr inte alltid genomför. När det gäller arbetet med åtgärdprogram er vi ockå en fortatt poitiv utveckling och allt fler kolor upprättar numera åtgärdprogram i de ämnen där eleverna rikerar att inte nå målen. Skolorna användning av Stockholm tad mall för åtgärdprogram har hjälpt dem att e att inater måte ke på olika nivåer och att kolan alltid är yttert anvarig. Åtgärdprogrammen aknar dock fortfarande ofta kortiktiga utvärderingbara mål amt information om hur och när uppföljning och utvärdering ka genomföra. Inför de förändringar om trädde i kraft med nya kollagen har rektorerna fått fortbildning i arbetet med åtgärdprogram. På många kolor får nu ockå lärarna kompetenutveckling för att arbeta vidare med åtgärdprogram. Information- och kommunikationteknik (IKT) Dikuionerna när det gäller IKT har präglat av införandet av GSIT och allt vad det fört med ig. Helt klart är att det har påverkat de kommunala kolorna arbete. Många kolor upplever att de delvi har fått börja om från början och ett antal program, ärkilt inom pecialunderviningen, har inte kunnat använda. På många kolor finn deutom färre datorer än tidigare. Vi har mött mycket frutration och detta har tagit både tid och energi från pedagogerna. Användningen av digitala krivtavlor har dock utvecklat på många kolor. Vi er pedagoger om verkligen tagit till ig detta verktyg och utnyttjar det i underviningen för att tydliggöra och konkretiera ett bra redkap i bland annat det pråkutvecklande arbetet. Dock är kolorna utrutning väldigt varierande och det är många kolor om fortfarande bara är i början av detta arbete. Vi aknar ockå ofta en plan för vilken undervining eleverna ka få när det gäller att använda digitala medier. Några få kolor har en mycket genomtänkt plan för hur användningen av IKT ka komma in i olika ämnen amt hur man ka arbeta för att alla elever ka få tillräckliga grundkunkaper. Andra kolor förlitar ig på att till exempel enkilda lärare, kamrater och vårdnadhavare kan ge eleverna den kunkap om behöv. Några kolor har börjat arbeta med läinlärning via krivning på datorn enligt Trageton 6 tankar. Att använda datorn i krivunderviningen underlättar även för elever med motorika vårigheter. Vi kulle gärna vilja e mer av till exempel 6 Arne Trageton, nork forkare och pedagog om forkat kring att kriva ig till läning.

13 SID 13 (36) procekrivning med hjälp av datorn, men det är fortfarande många gånger papper och penna om gäller och edan kriv lutreultatet in på datorn. Den använd om en krivmakin och inte om det proceredkap den kan vara. En fortatt utveckling av arbetet med IKT är dock nödvändig för att alla elever ka kunna få en likvärdig utbildning. Det kommer alltid att finna elever om kan långt mer än lärarna, men det gäller att lärarna kan tötta dem om inte ligger lika långt fram. Arbetro Spilltid Det tala ofta om britande arbetro i kolan, en indikator om även mät i taden brukarunderökning. Vår bild är att det finn klaer och grupper där arbetron och ordningen inte alltid är tillfredtällande, men det är ällan om en hel kola har ordningproblem. I de fleta klaer är det en god arbetmiljö. Att definiera arbetro är nät intill omöjligt då det är väldigt individuellt. Att det är helt tyt i ett klarum är ofta inte det optimala i en underviningituation om bör prägla av amarbete och kreativitet, men det gäller att kunna kapa en god arbetro i olika underviningituationer. Ibland upplever vi däremot att det är allt för mycket pilltid för att vara acceptabelt. Spilltid, då menar vi tid om går åt till annat än undervining, har en tenden att bli ganka omfattande på via kolor. Det tar tid innan alla elever och ibland även lärare är på plat, har allt material med ig eller att reda ut något om hänt på raten. Det finn även andra intreenter, vilka inte har med kolan uppdrag att göra, om tar av eleverna underviningtid för att informera om in verkamhet. Om man räknar ihop all denna pilltid kulle man nog i många fall få en ordentlig tanketällare. Mer pilltid ger mindre underviningtid och konekvenen blir att eleverna inte får in garanterande underviningtid. Vi kulle vilja e mer av gemenamma överenkommeler inom kolorna hur man börjar och lutar en lektion och vad om är käligt att man ka ta tid till när det gäller till exempel konfliktlöning om bara gäller ett par elever. Det handlar yttert om hur man omätter och förverkligar kolan värdegrund i den praktika vardagen och hur elever kan involvera och bli mera delaktiga i att tillamman med ina lärare kapa en ännu bättre arbetmiljö. Förkolekla De fleta kolor får idag barn från flera förkolor till ina förkoleklaer än tidigare. Detta har lett till att det är vårt att hitta former för ett utvecklande amarbete när man ka ta emot blivande förkoleklabarn. Det är ovanligt med pedagogika möten mellan peronalen på förkola och kola i yfte att åtadkomma en röd tråd mellan verkamheterna. Någon form av amordning finn dock ofta vad gäller jälva övergången även om de mer ambitiöa handlingplaner man haft tidigare inte alltid går att genomföra. För att få en mjukare övergång mellan förkola och kola bör det pedagogika arbetet bygga på barnen tidigare kunkaper och erfarenheter. Vi bedömer att det pedagogika utbytet mellan förkola och kola är ett utvecklingområde.

14 SID 14 (36) Förkoleklaerna verkamhet bör utgå ifrån att utveckling och lärande ker tändigt, inte bara eller en huvudakligen i arrangerade inlärningituationer. Den kolförberedande verkamheten är enligt vår bedömning generellt ett varierad och av god kvalitet. Barnen timulera och utveckla utifrån en helhetyn där lärande ker både i tyrda och fria aktiviteter. Vid våra inpektionbeök är förkolepedagogiken inte alltid ynlig och arbetätten kiljer ig då inte nämnvärt mot hur lärarna i de lägre åldrarna lägger upp ina lektioner. Barnen har behov av konkreta uppleveler om töd i in utveckling och för itt lärande. Ibland får den fria leken inte alltid ett eget utrymme utan hänvia till tid om blir över och e då inte om ett verktyg i barnen utveckling. I förkoleklaerna arbetar pedagogerna ofta utifrån någon pråkutvecklingmodell vid fata chemapoitioner. Vi vill dock betona vikten av att ett pråkutvecklande förhållningätt bör genomyra barnen hela dag. Arbetlaget i förkoleklaen behöver ha god kännedom om hur grundkolan kurplan och lokala planeringar er ut. Det blir annar otydligt hur, när och på vilken nivå man ka arbeta med till exempel pråkutveckling, naturorienterade ämnen eller träna förmågan till jälvbedömning. Vi bedömer att all peronal på kolan bör efterträva en gemenam kunkap-, elev- och lärandeyn för att på bäta ätt tillamman arbeta mot de uppatta målen. Vi bedömer att förkoleklaen bör utforma en egen arbetplan med en lokal pedagogik planering om bekriver verkamheten och de målättning. Årmål för verkamheten utveckling bör koppla till kolan gemenamma arbetplan. På de kolor där förkoleklaen verkamhet endat har brutit ner kolan gemenamma mål, er vi hur verkamheten inte blir lika ynliggjord. Verkamheten tenderar då att inte alltid bli en del av den pedagogika röda tråden med en progreion i barnen utveckling där förkoleklaen utgör ett naturligt teg mellan förkolan och grundkolan. Grundkolan Kunkapreultat Skolan har två huvuduppdrag; kunkap- och värdegrunduppdraget. Under detta avnitt redoviar vi kunkapreultaten i årkur 3 och 5 i form av utfallet på de nationella proven. För årkur 9 finn lutbetygen i alla ämnen, men även hur utvecklingen varit för några av de indikatorer om de kommunala kolorna redoviar i kvalitetredoviningen. Nationella prov årkur 3 Reultaten på de nationella proven i matematik i årkur 3 har utvecklat i poitiv riktning på de kommunala grundkolorna mellan 2010 och På alla delprov i matematik, förutom Räkna i huvudet är reultaten bättre och det finn heller inga törre killnader mellan pojkar och flickor. I venka/venka om andrapråk redoviar taden ett ammantaget reultat till killnad från Skolverket tatitik. Av de ammantagna reultaten för de kommunala kolorna 2011 kan vi e en förbättring från föregående år, men det är oklart om det är reultaten i venka och/eller venka om andrapråk om förbättrat. Däremot vet vi att andelen elever om följer kurplanen i venka om

15 SID 15 (36) andrapråk varierar mycket mellan kolorna. Därför är det lämpligt att taden framöver preenterar reultaten eparat, för att få ett å precit underlag om möjligt för att kunna vidta lämpliga åtgärder. Staden reultatammantällning viar att flickorna har bättre reultat än pojkarna i venka/venka om andrapråk. Vid tidpunkten för upprättandet av vår årredovining var Skolverket tatitik för 2011 är inte klar, men däremot kan vi av 2010 år tatitik e att reultaten i venka om andrapråk då var klart lägre än i venka. Nationella prov årkur 5 Läåret 2010/11 har det varit frivilligt för kolorna att genomföra de nationella proven i årkur 5 och därför har ingen central inamling av reultaten gjort. Vi har tidigare år efterfrågat reultat i amtliga ämnen i årkur 5, då det fram till och med läåret 2010/11 funnit nationella mål i amtliga ämnen. Någon ådan rapportering har inte kett till taden och har inte heller preenterat i kolorna kvalitetredoviningar. Kunkapreultat årkur 9 Reultatutveckling årkur 9 för elever i Stockholm tad kolor. Inom parente ange värdet för riket Andel i procent med mint godkänt betyg i alla ämnen 76,9 (77,0) Andel i procent behöriga till gymnaiekolan 88,9 (88,8) Genomnittligt meritvärde 223,0 (209,6) Källa: Skolverket 75,0 (76,6) 87,3 (88,2) 219,9 (208,8) 79,4 (akna) 88,4 7 (akna) 223,5 (akna) Att följa utvecklingen över tid är viktigt för att e om eventuella reultatförändringar är tillfälliga vängningar eller om de viar på trender i poitiv eller negativ riktning. Av ovantående tabell framgår att behörigheten varierat, men att andelen med mint godkänt betyg i alla ämnen och meritvärdet förbättrat. Forkaren Jona Höög kriver i boken Struktur, kultur och ledarkap förutättningar för framgångrika kolor: Att använda ett enkilt år om grund för vilka kolor om är framgångrika kan vara problematikt, det förutätter att betygen är tabila över åren...//.. Variationen kan upptå genom killnader i avgångklaerna ammanättning eller arbetlagorganiationen om innebär att olika grupper lärare anvarar för avgångklaerna olika år och att dera varierande ätt att arbeta reulterar i killnader mellan eleverna reultat. För att e vad om ytterligare påverkar förändringar i meritvärdet går det av Skolverket tatitik 8 att utläa måluppfyllelen i olika ämnen edan Av 7 Nya behörighetregler trädde i kraft till 2011, men är jämförbara med tidigare år och anger andel om har mint godkänt i venka/venka om andrapråk, engelka och matematik.

16 Bild Biologi Engelka Fyik Geografi Hem- och Hitoria Idrott och häla Kemi Matematik Moderna pråk, eleven Moderna pråk, pråkval Modermål Muik NO Religion Samhällkunkap Slöjd SO Svenka Svenka om andrapråk Teckenpråk Teknik SID 16 (36) denna framgår att det ämne om har den klart lägta måluppfyllelen är venka om andrapråk. Deutom viar utvecklingen i ämnet på en negativ trend och 2010 år reultat, 72,1 procent om nådde målen, är det lägta edan Om vi deutom beaktar reultaten av de nationella proven i venka om andrapråk i årkur 3, tidigare i årkur 5, är den ammantagna bilden tydlig att åtgärder behöv. Deutom bidrar britande pråkliga färdigheter även till vårigheter i andra ämnen. Slutbetygen utveckling, andel elever om nått mint betyget G, i de kommunala kolorna Källa: Skolverket Att meritvärdet förämrade 2010 är en konekven av att reultaten i nätan alla ämnen jönk det året. Det ämne om ticker ut är även här venka om andrapråk och där kedde deutom en kraftig nedgång Skolinpektionen preenterade under 2010 en rapport - Arbetar kolor ytematikt för att förbättra eleverna kunkapreultat 9? Där framgår att kolorna ällan bekriver kunkapreultaten på en högre aggregeringnivå än för den enkilde eleven. Avaknaden av analy på en högre nivå bidrar, enligt Skolinpektionen, till att kolorna fortätter att arbeta på amma ätt och öker förklaringar till vagheter ho den enkilde eleven när de eventuellt i tället går att finna i organiationen eller i underviningmetoder. Detta är något om vi intämmer i. Under året inpektioner har vi på många kommunala kolor funnit att de reultat om inrapporterat till förvaltningen dataytem BoSko inte alltid tämmer 8 Vid upprättandet av årrapporten var Skolverket tatitik för 2011 år inte klar. 9 Skolinpektionen kvalitetgrankning 2010:10 Arbetar kolor ytematikt för att förbättra eleverna kunkapreultat

17 SID 17 (36) överen med de reultat om kolorna enare anger i ina kvalitetredoviningar. Detta aner vi är otillfredtällande. Bedömning och betygättning Detta område har grankat främt utifrån mål och riktlinjer i läroplanen (Lpo 94), Skolverket Allmänna råd om likvärdig bedömning och betygättning och Handlingplan för rättäker och likvärdig betygättning amt utifrån Stockholm tad kolplan. Grankningen av bedömning och betyg har kett på ett ådant ätt att det framgår att området i teori och praktik är nära kopplat till området Kunkaper. I detta aveende har grankningen utgått ockå från via allmänt accepterade forkningreultat. Styrkor Det finn en god vilja bland lärarna att göra korrekta bedömningar. Områden att utveckla Skriftliga omdömen och framåtyftande planeringar i eleven IUP 10 bör utveckla å att bedömningarna är formativa och kopplande till de lokala pedagogika planeringarna. Skolan anvar i den framåtyftande planeringen bör bli tydligare och trategier för hur IUP:n ka hålla aktuell bör utarbeta. Fler pedagoger bör involvera i rättning och bedömning av nationella prov i yfte att höja bedömarkompetenen på kolan. Möjligheter till kontinuerliga bedömningdikuioner bör kapa. Jämförele med tidigare rapporter I årrapporten för läåret krev vi att när arbetet med lokala pedagogika planeringar utvecklat kommer det på ikt att påverka kvaliteten på de kriftliga omdömena och i förlängningen kunkapreultaten poitivt. Där är vi inte ännu, men proceen är i gång. Den individuella utvecklingplanen med kriftliga omdömen 10 IUP tår för Individuell UtvecklingPlan

18 SID 18 (36) Källa: Skolverket Den individuella utvecklingplanen, IUP:n, betår av kriftliga omdömen amt en framåtyftande planering om ka tödja eleven fortatta lärande. Utifrån våra inpektioner och vårt deltagande i projektet om individuella utvecklingplaner kan vi kontatera att det återtår en hel del arbete för att dea ka bli det verktyg de är tänkta att vara. För utformandet av de kriftliga omdömena använder de kommunala kolorna kolwebben, men verktyget upplev om trubbigt och det är vårt att få en överblick av eleven lärande. Det är en bedömning om vi intämmer i. Det finn ockå, utöver den layoutmäiga delen, kriftliga omdömen om inte är formativa och ibland upprätta de inte i alla ämnen. Forkare om Paul Black och Dylan William 11 har viat att formativ bedömning 12 bland annat reulterar i ett bättre lärande och att tudiereultaten förbättra. Inte mint gäller det för de vagpreterande eleverna. Det är mot den bakgrunden yftet med de kriftliga omdömena ka e. Den formativa bedömning om lärarna gör i de kriftliga omdömena ka pegla mot den lokala pedagogika planeringen, vilken i in tur bygger på målen i läroplanen och kurplanerna. En ny modell för IUP:n om utarbetat av utbildningförvaltningen kommer att utprova på nio pilotkolor kommande läår. Om denna bidrar till att kapa en länk från de bedömningar om gör utifrån LPP:n till de kriftliga omdömena kommer detta med all annolikhet att ge ett bättre underlag för utformandet av de framåtyftande planeringarna. De vagheter om idag finn i de kriftliga omdömena leder ockå till att den framåtyftande planeringen, om ka upprätta vid utvecklingamtalet, inte heller ger all information om behöv för att kunna tödja eleven fortatta lärande. Dea planeringar bör via att kolan har poitiva förväntningar på eleven och vilka kunkaper och förmågor eleven ka utveckla. Vi er kunkapmål, men mycket ällan vilka förmågor om ka vara i foku fram till nätkommande utvecklingamtal. Det är inte ovanligt att vi hittar mål om att räcka upp handen och detta är ålede något om eleven ka fokuera på till kommande utvecklingamtal. Vi aner att denna och liknande målättningar inte viar på en tilltro till eleven möjlighet att utveckla. Den framåtyftande planeringen ka 11 Black, Paul och William, Dylan: In the black box: Raiing tandard through claroom aement, Department of Education & profeional Studie vid King College i London (1998). 12 En formativ bedömningproce känneteckna av att målet för underviningen tydliggör, att information ök om var eleven befinner ig i förhållande till målet och att återkoppling ge om talar om hur eleven ka komma vidare mot målet.

19 SID 19 (36) ockå tydligt via vad kolan ka göra för att eleven ka nå uppatta mål, men detta framgår ällan. För att få effekter av den framåtyftande planeringen bör kolorna ockå hitta rutiner för hur denna ka hålla aktuell. Här aner vi att eleven mentor eller den om har motvarande funktion har en nyckelroll. Vi er dock allt för ällan att kolorna tydligt definierat mentorkapet och vilka uppgifter om ingår i detta. Vi har mött elever om upplever att det är amma mål om upprepa termin efter termin. Vi möter ockå elever om tycker att målen borde revidera kontinuerligt allt för att hela tiden höja ambitionnivån. Det er vi om ett alldele förträffligt förlag och det borde rimligen bidra till bättre uppföljning under terminen. Vad hindrar? I våra kolrapporter har vi genomgående lyft fram forkningreultat 10 om viar på vikten av att eleverna blir delaktiga i bedömningproceen, då detta ger poitiva effekter på lärandet. Vi har under våra beök på kolorna ett tendener till detta, men det akna en genomtänkt trategi för hur eleverna, i takt med tigande ålder och mognad, ytematikt får träna in förmåga att jälv bedöma ina reultat och tälla egen och andra bedömning i relation till de egna arbetpretationerna och förutättningarna. Denna trategi bör bygga på det arbete om påbörjat redan i förkolan. Däremot har vi ett att många kolor tänker annorlunda/nytt kring utvecklingamtalen i yfte att kapa en ökad delaktighet och engagemang från eleven ida. De erfarenheter, med mer elevaktiva amtal, om kolorna gjort är genomgående poitiva. Vi vill dock undertryka att utvecklingamtalen ka vara ett trepartamtal mellan lärare, elev och vårdnadhavare. Däremot har vi tankar kring tidpunkten för genomförandet av utvecklingamtalen finn det vinter att göra genom att lägga dem i början av terminen? De kriftliga omdömena kan upprätta i lutet av föregående termin och utgöra underlag för den framåtyftande planeringen, vilken upprätta i början av kommande termin vid utvecklingamtalet. Relationen reultat på nationella prov och eleverna lutbetyg De nationella proven i årkur 9 har två funktioner; del att bedöma eleverna kunkaputveckling, del om töd för betygättning. Det är därför viktigt att proven genomför av å många elever om möjligt. Här har vi ett att det är vanligt förekommande att ett antal elever inte genomför alla delprov. Säkert finn det ibland naturliga förklaringar till detta, men följande exempel illutrerar omfattningen. Utifrån Skolverket uppgifter kan vi jämföra andel elever om 2010 borde genomfört proven i engelka, matematik amt venka alternativt venka om andrapråk. Av de 6323 elever om 2010 gick i årkur 9 genomförde 5744 alla delprov i engelka och 5812 i matematik. Av de 5330 elever om borde genomfört proven i venka genomförde 5024 av dem proven. I venka om andrapråk genomförde 795 av 993 elever proven, vilket är ett bortfall på nätan 20 procent.

20 SID 20 (36) Av tatitiken går ockå att utläa att endat vid ex av kommunen kolor genomförde amtliga elever i årkur 9 provet i venka och på fem kolor genomförde proven i matematik och engelka av alla elever. För venka om andrapråk akna motvarande uppgift. Sammantaget ger ovantående uppgifter en bekymmeram bild inte mint med tanke på proven funktion i årkur 9. En annan viktig information om går att utläa ur denna tatitik är att 44,8 procent av eleverna inte nådde målet i venka om andrapråk på det delprov om mäter läförtåele. I venka var motvarande iffra 12 procent. I båda fallen är det pojkarna om har de ämta reultaten. Den lutat vi drar här ammanfaller helt med den om vi gjort rörande kunkapreultaten i tidigare årkurer nämligen att venka om andrapråk och pråkutvecklande arbetätt är angelägna utvecklingområden. I Skolverket Allmänna råd om Bedömning och betygättning betona ockå att reultaten på de nationella proven är tänkta att analyera och använda i jämförande yfte vid dikuion på den egna kolan när det gäller bedömning och betygättning. Detta är något om kan förbättra på kolorna. Skolverket tillhandahåller i databaen SIRIS uppgifter om relationen mellan eleverna lutbetyg och reultat på nationella prov 13. Skolor med tört avvikele mellan nationella prov och lutbetyg årkur 9 år 2010 Svenka Matematik Engelka Andel elever med 21,1/(20) 4,0/(37,5) 21,0/(34,6) lägre lutbetyg jfr Np Andel elever med högre lutbetyg jfr Np 55,6/(54,5) 69,6/(77,8) 20,7/(43,8) Källa: Skolverket Siffrorna utan parente gäller kommunala kolor och inom parente fritående kolor. Även i föregående årredovining preenterade avvikelerna mellan nationella prov och lutbetyg och vi kan e att nätan genomgående har denna pridning ökat. I de kolor vi inpekterat under läåret har underviande lärare oftat rättat proven jälva, men det har vid behov funnit möjligheter att dikutera bedömningfrågor med kollegor. Däremot hör vi mer ällan att det ker dikuioner när det gäller relationen mellan eleverna lutbetyg och reultat på nationella prov eller att bedömningdikuioner för kontinuerligt. För att öka likvärdigheten bör ett mer genomtänkt ätt att rätta och bedöma de nationella proven i alla ämnen och årkurer genomföra. Lärare om underviar i till exempel venka i årkur 1-3, men även förkollärare, kulle gemenamt kunna rätta och bedöma proven för att bygga upp en god bedömarkompeten. På 13 Relationen kan endat via för elever om har genomfört nationella proven och har ett lutbetyg.

21 SID 21 (36) motvarande ätt bör rättning och bedömning av övriga nationella prov genomföra. Det finn, enligt vår bedömning, ockå anledning att e över relationen mellan elever reultat på nationella prov och lutbetyg på individnivå. Ett uppdrag om lämpligen kan ge till den nya uppföljningenheten. I ett ådant uppdrag, om ligger väl i linje med det ärkilda yttrande om några av nämnden politiker gjorde i amband med att våra årrapporter från förra året behandlade, bör även ingå att utreda varför inte alla elever genomför proven. Skolinpektionen redoviade i maj 2011 reultaten av den omrättning av nationella prov om de genomfört på uppdrag av regeringen. De kontaterade att proven ofta var för nällt bedömda och ärkilt tydligt är det på de delprov där eleven ger itt var i form av en uppat. Avvikelerna mellan urprungrättaren bedömning och Skolinpektionen bedömning går metadel i negativ riktning för amtliga delprov. Detta innebär att Skolinpektionen bedömning av eleverna pretationer motvarar ett lägre betyg än vad urprungrättaren bedömt. Rikreviionen preenterade i juni 2011 in grankning Lika betyg, lika kunkap?. Av denna framgår att betygättningen inte ker på ett likvärdigt ätt. Otillräckliga förutättningar på den lokala nivån ange om en förklaring. Bland annat nämn brit på tid att ätta ig in i och tillämpa Skolverket tödmaterial och brit på tid för profeionella amtal inom och mellan kolor för att kalibrera betygättningen. I och med att kollagen nu ändrat å har kolhuvudmannen och rektor ett tydligare anvar för att åtadkomma en likvärdig betygättning. Såväl Skolinpektionen om Rikreviionen rapporter töder de iakttageler om vi gjort vid våra inpektioner. Vi aner, utöver det grankninguppdrag om nationella prov om uppföljningenheten bör genomföra, att det finn behov av ytterligare utvecklinginater inom bedömning och betygättning. Bland dea är att lärare ockå behöver kompetenutveckling i bedömning av eleverna läutveckling med hjälp av LUS- chemat, då det oftat akna en amyn mellan lärare. Vi har även oberverat att lärare om tar emot nya elever ibland upplever att andra kollegor överkattat eleverna läförmåga. Den lutat vi drar av ovantående är att kolorna var på indikatorn om andel elever om nått avedd LUS-punkt i årkur 3 repektive 6 med all annolikhet har ett begränat värde. Normer och värden arbete mot alla former av kränkningar Detta område har grankat utifrån kollagen och Dikrimineringlagen (2008:571) amt Skolverket allmänna råd och kommentarer för arbetet med att främja likabehandling, men även i hög grad utifrån läroplanen (Lpo 94) värdegrund och de avnitt Normer och värden amt utifrån allmänt accepterade forkningrön med relevan för området.

22 SID 22 (36) Styrkor Skolorna och fritidhemmen har ett tort engagemang och bedriver ett ambitiöt arbete för att kapa trygghet och förbygga alla former av kränkningar. Områden att utveckla Skolorna bör i ännu högre grad arbeta för att kapa en gemenam värdegrund och gemenamma regler för att kapa arbetro och trygghet för alla elever. Arbetet och kolan dokumentation bör omfatta all verkamhet om finn inom enheten. Skolorna arbete med att främja likabehandling och förebygga dikriminering och kränkande behandling bör bli mera måltyrt och ytematikt. Planerna mot dikriminering och kränkande behandling bör utveckla för att överentämma med dikrimineringlagen och kollagen krav. Jämförele med tidigare årrapporter Likom tidigare år kan vi kontatera att kolorna är mycket ambitiöa och arbetar hårt för att alla elever ka känna trygghet och trivel på in kola. Fortfarande ker dock mycket av detta arbete relativt otrukturerat, genomgripande analyer av enkätreultat och händelerapporter är idag likom tidigare ganka ovanliga. Vid amtal med eleverna uttrycker de ofta att direkta mobbningituationer minkat medan pråkbruket och ättet att vara mot varandra i vardagen itället blivit tuffare på flera kolor. Medvetenheten om vikten av ett kontinuerligt värdegrundarbete fortätter att öka bland peronalen, men måte e om en färkvara. Nya medarbetare tillkommer och peronalen uppdrag blir allt mer komplext, vilket ibland kan leda till att värdegrundfrågorna kommer i andra hand. Nuläge Skolorna arbetar mycket med värdegrundfrågor och detta har hög prioritet inom kolan alla verkamheter. Däremot är amarbetet kring värdegrundfrågor inom enheterna mycket varierande. Vi er ockå att det finn en ökande medvetenhet ho kolan peronal om dea frågor och flera kolor har formulerat ociala mål om finn med i eleverna IUP. De allra fleta elever vi pratat med under året triv och är trygga på in kola och itt fritidhem. Trot detta å framgår det av taden brukarunderökning att det finn elever om känner ig utatta och otrygga. Arbetet med att ge alla elever en bra kolgång behöver hela tiden utveckla och alla vuxna måte ta anvar och via att eleverna upplevele ta på allvar. Brukarunderökningen i grundkolan Stadledningkontoret genomför varje år i amarbete med utbildningförvaltningen en brukarunderökning om är riktad till elever i