Tjänsteexporten allt viktigare för Sverige

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tjänsteexporten allt viktigare för Sverige"

Transkript

1 Tjänteexporten allt viktigare för Sverige Kent Eliaon, Pär Hanon och Marku Lindvert Kent Eliaon har diputerat i nationalekonomi och är verkam vid Umeå univeritet och Tillväxtanaly. Han forkning kretar kring högre utbildning, geografik rörlighet och arbetmarknaden. tillvaxtanaly.e Pär Hanon är profeor i internationell ekonomi och verkam vid Örebro univeritet och Tillväxtanaly. Han forkning berör effekterna av internationell handel och utländka direktinveteringar. Marku Lindvert är tatitiker vid Tillväxtanaly och han anvarar för tatitiken kring de internationella företagen. tillvaxtanaly.e De tolkningar och lutater om framför i uppaten är författarna egna och överentämmer inte nödvändigtvi med Tillväxtanaly uppfattningar. Den venka utrikehandeln dominera av varuhandeln. Endat runt 30 procent av den totala exporten utgör av export av tjänter, medan tjänteektorn andel av BNP eller av den totala yelättningen är avevärt törre än tillverkningindutrin. Tjänteexporten har emellertid på enare år vuxit nabbare än varuexporten och det finn, om redogör för i uppaten, anledning att hävda att tjäntehandeln betydele i förhållande till varuhandeln underkatta. I uppaten analyera hur det internationella pecialieringmöntret er ut inom den venka tjänteektorn och deutom dikutera det ökade ampelet mellan varuoch tjänteproducerande ektorer. Slutligen argumentera för att tjäntehandeln behöver belya bättre i den ekonomika tatitiken. En huvudanledning till att den internationella handeln i tjänter är mindre än i varor är karaktären ho många tjänter om gör att fyik närhet mellan producent och konument ofta är en nödvändighet. Det beror bl a på att tjänter vanligen behöver kräddary för kunden behov. Deutom underlätta en effektiv övervakning av tjänter kvalitet om den om tillhandahåller tjänten inte befinner ig alltför långt bort och talar amma pråk. Vierligen har den nya informationteknologin inneburit mycket för att änka dea traditionellt naturligt höga hinder för delar av den internationella tjäntehandeln, 1 men fortfarande finn det tarka käl att tro att dea faktorer ännu har tor betydele. En orak till att tjäntehandeln omfattning tenderar att underkatta i förhållande till varuhandeln är att importen av inater är högre och att inaterna från andra ektorer utanför den egna ektorn är törre i indutrin än i tjänteektorn. Att det förekommer ett betydande inlag av tjänter i tillverkningen av varor gör ockå att den internationella konkurrenkraften inom tora delar av tillverkningindutrin till vi del betäm av tillgången till tjänter av hög kvalitet till relativt låga prier. Det kan gälla privata affärtjänter, om t ex teknika konulter, finaniella tjänter amt tranporter och telekommunikationtjänter. Sverige har på enare år, i motat till för varuexporten, haft en relativt förmånlig utveckling av tjänteexporten. Ett tort problem när man ka göra analyer av tjäntehandeln på mer diaggregerad nivå är att tjäntehandeltatitiken är alltför grovt indelad; i den officiella tatitiken endat redoviad på 11 tjäntelag. Lyckligtvi har vi haft tillgång till de grunddata 1 Freund och Weinhold (2002) viar att omfattningen av användningen av Internet i ett land är poitivt relaterad till torleken på landet tjäntehandel. 28 kent eliaon, pär hanon och marku lindvert ekonomikdebatt

2 om den officiella tjäntehandeltatitiken bygger på. Detta gör att vi bl a kunnat uppkatta hur tor del av tjänteexporten om ker i indutriföretag och vi har även kunnat genomföra en analy på branchnivå av Sverige internationella konkurrenkraft inom tjänteektorn. Deutom har vi haft möjlighet att genomföra tudier på företagnivå av produktivitet och faktoranvändning (andel högutbildade). Förutom att jämföra exporterande företag med icke-exporterande företag inom amma branch har vi även kunnat ärkilja varu- och tjänteexporterande företag. nr årgång Några teoretika utgångpunkter Tjänter har i många fall egenkaper om kiljer dem från varor och om inverkar på möjligheterna att handla dea internationellt. 2 Tjänter är ofta våra att ta på (intangibility). De brukar ibland bekriva om produkter om inte går att tappa på foten. Det betyder att de är våra att hålla kontroll på, mäta och bekatta. Tjänter är vanligen omöjliga att lagra (nontorability), vilket gör att produktion och konumtion måte ke på amma tälle och vid amma tidpunkt. Deutom är tjänter många gånger icke-tandardierade och kräddarydda för konumenten behov (heterogeneity). Graden av produktdifferentiering är därför anenlig bland tjänter. Slutligen ker produktionen i många fall med en betydande inat från den om efterfrågar tjänten (joint production). Konumenten deltar i produktionproceen genom att bidra med väentlig information och feedback, vilket delvi är avgörande för producenten effektivitet och produktivitet. Beroende på att många tjänter inte kan lagra kräv ofta närhet mellan konument och producent och det är i dea fall nödvändigt att producenten är lokalierad på amma tälle om konumenten. Den edvanliga definitionen av internationell handel där en produkt anta kora ett land grän miar detta. WTO har därför identifierat fyra olika ätt på vilka internationell handel i tjänter kan ke: Mode 1: Tranaktioner över gräner (cro-border upply), om när mjukvara till datorer keppa från ett land till annat Mode 2: Konumtion av tjänter utomland (conumption abroad), t ex turim eller utbildning i ett annat land Mode 3: Kommeriell närvaro i andra länder (commercial preence), utländka direktinveteringar i tjänteektorn Mode 4: Temporär förflyttning av arbetkraft utomland (temporary movement of upplier), exempelvi datakonulter om arbetar tillfälligt ho kunder utanför hemlandet. Hoekman och Koetecki (2009) har uppkattat den relativa omfattningen av de olika ätten att utöva internationell handel i tjänter. Av den framgår att tranaktioner över gränerna och kommeriell närvaro utomland är överläget tört; i båda fallen utgör de 41 procent av den internationella 2 Dea egenkaper är naturligtvi mer eller mindre uttalade för olika typer av tjänter. tjänteexporten allt viktigare för verige 29

3 Figur 1 Varu- och tjäntehandeln utveckling , fata prier, referenår 2000, miljarder kr Import varor Export varor Import tjänter Export tjänter ekonomikdebatt Källa: SCB Nationalräkenkaperna. handeln i tjänter. Konumtion utomland uppgår till 16 procent. Den låga andelen för temporär förflyttning av arbetkraft utomland (2 procent) avpeglar annolikt att det finn betydande hinder att bedriva internationell handel i tjänter på detta ätt. En annan orak är att vårigheterna att mäta den här typen av handel i tjänter tyck vara ärkilt tora. 3 Vi kommer fortättningvi att fokuera på den internationella handel i tjänter om redovia i betalningbalantatitiken, dv mode 1, 2 och Tjänterna betydele i venk utrikehandel Trot att produktionen av varor är avevärt mindre än produktionen av tjänter 4 är utrikehandeln med varor klart törre än utrikehandeln med tjänter. Detta framgår av figur 1 om viar hur handeln i varor och tjänter har utvecklat under perioden 1993 till Kurvorna för varuhandeln ligger under hela perioden klart över kurvorna för tjäntehandeln. År 2010 är tjänteexporten andel 29 procent av den totala exporten av varor och tjänter. Det är en uppgång under perioden då motvarande andel 1993 är 25 procent, vilket indikerar att tjänteexporten har vuxit nabbare än varuexporten. På importidan oberverar vi inte amma utveckling. Här är tjänteimporten andel av den totala importen av varor och tjänter 25 procent 2010 medan andelen är 26 procent Vi kan ockå e i figur 1 att Sverige alltedan början av 2000-talet har varit nettoexportör av tjänter. Anmärkningvärt är även att nedgången i ekonomin 3 Se Maurer m fl (2008). 4 Indutrin (SNI 15 37) förädlingvärde är år procent av tjänteektorn (SNI 40-95) förädlingvärde. 30 kent eliaon, pär hanon och marku lindvert

4 Föräljningvärde Inhemk förädling Figur 2 Tjänteektorn export om andel av den totala exporten i termer av föräljningvärde och av inhemk förädling 1995, 2000 och Procent nr årgång Källa: SCB Input-output tabeller 1995, 2000 och tyck ha påverkat tjänteexporten i mindre grad än varuexporten, var fall har varit avevärt törre. Att den internationella handeln i tjänter är mindre än handeln i varor beror i tor utträckning på karaktären ho många tjänter, t ex att de vanligen inte är möjliga att lagra. Det gör att produktionen i många fall måte ke lokalt där konumenten befinner ig, vilket innebär att tora delar av tjänteektorn har ett naturligt kydd mot importkonkurren. Det bör emellertid ockå framhålla att även om det kett betydande avregleringar inom tjänteektorn, t ex inom telekommunikationer och tranporter, utgör troligen kvartående handelhinder och regleringar en törre begränning på tjäntehandeln än på varuhandeln. Det finn flera käl till att tjänteexporten betydele i förhållande till varuexporten underkatta. Ett är att inlaget av importerade inater är törre i varuexporten än i tjänteexporten. Detta är uppenbart i figur 2 där vi jämför tjänteexporten andel av den totala exporten av varor och tjänter mätt i föräljningvärde och mätt i inhemk förädling; i det enare fallet har värdet av de importerade inatvarorna dragit bort från exportvärdet. Även i figur 2 noterar vi en tämligen kraftig ökning av tjänteexporten andel av den totala exporten under perioden, från 21 till 29 procent. Vi er ockå att tjänteexporten andel blir törre när vi mäter den inhemka förädlingen i exporten, vilket antyder att importen av inater i tjänteektorn är relativt liten jämfört med i indutrin. Betydelen av detta tyck ockå ha ökat under den tuderade perioden efterom killnaden mellan andelen tjänteexport mätt på bai av inhemk förädling och föräljningvärde har ökat; gapet var 2 procentenheter 1995 och 5 procentenheter Ett annat käl till att den officiella handeltatitiken tenderar att undervärdera tjänterna betydele i den internationella handeln är att den inte tjänteexporten allt viktigare för verige 31

5 Figur 3 Andel av ektorn exportvärde om utgör av den egna ektorn bidrag, import av inater och inater utanför ektorn Procent Indutrin Sektorn bidrag Import av inater Inater utanför ektorn Tjänter 0% 20% 40% 60% 80% 100% ekonomikdebatt Källa: SCB Input-output tabell avpeglar den omfattande användningen av tjänter om inater i produktionen av indutrivaror. 5 Detta viar ig i figur 3 där vi, förutom att om i figur 2 ovan beräkna det nationella bidraget till exportvärdet, ockå räknar ut ektorn bidrag till exportvärdet, dv vi drar även bort värdet av de inatvaror om kommer utanför den egna ektorn. 6 Från figur 3 kan vi utläa att den nationella delen av exportvärdet är 69 procent i indutrin och 88 procent i tjänteektorn. Med andra ord är, om vi tidigare kunde kontatera i figur 2, inlaget av importerade inater betydligt törre i indutrin. Drar vi deutom bort värdet av inater om kommer utanför den egna ektorn er vi att den inhemka indutrin bidrag till exporten inom indutrin är 48 procent, medan tjänteektorn bidrag till exporten inom tjänteektorn är 83 procent; beroendet av inater från andra ektorer är alltå avevärt mindre i tjänteektorn. Hur har venk varu- och tjänteexport utvecklat i ett internationellt perpektiv? Figur 4 bekriver den venka andelen av varuexporten och tjänteexporten amt Sverige andel av BNP i världen mellan 1960 och Av figuren är det uppenbart att världmarknadandelen för venk varuexport har fallit trendmäigt från 1970 fram till i dag. Marknadandelen för venk tjänteexport hade en liknande utveckling fram till mitten av X i 5 Det växande tjänteinnehållet X i i produktionen X i av indutrivaror i den venka ekonomin har X i på enare n X år tuderat av Hagman u m och Lind (2008) och Lodefalk (2010). i n 6 I + = u m Formellt beräkna den egna ektorn del av exportvärdet X u m I + n n u m = i I + = I X i X 1 u m I X I X i X 1 i X 1 Q j = 1 I + = n Q j = 1 I + = I I X Q X i X 1 j = 1 i Q X i X 1 j = 1 Q m X j = 1 I n u m m X I + = m där X är exportvärdet I i branch j om tillhör ektor i, I I X i m X 1 u är importerade Q inater I X I j = 1 i branch j m u om X ingår i ektor I i, I är inater i branch j om ingår i ektor i men kommer från brancher u utanför I ektor i och Q är produktionvärdet u I i branch j. Den nationella (inhemka) delen av m exportvärdet u I får vi när Q vi enbart korrigerar för importerade X inater I. Q 32 kent eliaon, pär hanon och marku Q lindvert u Q I Q

6 2,5 2,0 Figur 4 Sverige andel av BNP, varuexport och tjänteexport i världen Procent 1,5 nr årgång 39 1,0 BNP 0,5 Varor Tjänter 0, Källa: WTO Statitic Databae och Världbanken World Development Indicator. Anm: Data för tjänteexporten finn endat för perioden 1980 och framåt talet, men har på enare år tigit kraftigt. Att världmarknadandelen både för venk varu- och tjäntexport minkade fram till mitten av talet förklara med tor annolikt av den relativt vaga tillväxten i Sverige under denna period, om i figur 4 tar ig uttryck i en fallande andel av BNP i världen. Att marknadandelen för venk varuexport har minkat under det enate årtiondet trot att Sverige har haft en relativt god BNP-tillväxt är kanke inte ärkilt överrakande mot bakgrund av att ett antal tora länder, med Kina i peten, har haft en mycket hög tillväxt; en tor del av Kina tillväxt har för övrigt drivit fram av en nabbt växande export av varor. Vad om däremot är anmärkningvärt och därmed bör tudera närmare är Sverige växande världmarknadandel för exporten av tjänter edan lutet av 1990-talet. Vilka delar av tjänteexporten är det om ligger bakom den relativt kraftiga tjänteexporttillväxten och hur er utvecklingen ut i Sverige jämfört med andra OECD-länder? Jämför vi utvecklingen av Sverige tjänteexport med utvecklingen i andra OECD länder det enate decenniet viar det ig att Sverige är ett av de länder inom OECD om har haft den nabbate genomnittliga årliga tillväxten i tjänteexporten. I likhet med andra må, högt utvecklade OECD länder är tjänteexporten andel av BNP relativt hög i Sverige (5:a av 29 länder). I aboluta tal ligger värdet på tjänteexporten i Sverige i mitten (15:e) bland OECD länderna; de törta tjänteexportörerna är inte överrakande USA och Storbritannien. 7 7 Se Eliaon m fl (2010, tabell 2.3) om bekriver tjänteexporten 2008 och den årliga tillväxten i tjänteexporten i 29 OECD länder. tjänteexporten allt viktigare för verige 33

7 Figur 5 Export på tjäntegruppnivå 2010, miljarder kr Kommunikation; 14; 3% Övriga tjänter; 19; 4% Licener/royaltie; 36,1; 8% Finaniella tjänter; 7,9; 1% Data och information; 50; 11% Övriga affärtjänter; 186; 39% Tranporter; 74; 16% Reor; 80; 17% ekonomikdebatt Källa: SCB Betalningbalanen. 3. Internationell pecialiering och utveckling på tjäntegruppnivå Den venka tjäntehandeln redovia, om i de fleta andra OECD länder, på 11 olika tjäntegrupper. 8 Figur 5 ger en uppfattning om dea kategorier relativa betydele i den venka tjänteexporten Den i ärkla törta delen av den venka tjänteexporten ker i Övriga affärtjänter, 9 om utgör nätan 40 procent av den totala tjänteexporten. Det förekommer även en omfattande export av Reor (17 procent) och Tranporter (16 procent). En inte oväentlig del av tjänteexporten betår ockå av Data och information (11 procent) och Licener/royaltie (8 procent). Jämför vi exporttillväxten i Sverige med exporttillväxten i OECD i olika tjäntegrupper under det enate decenniet finner vi inte oväntat, mot bakgrund av att Sverige är bland de OECD länder om har haft den nabbate ökningen av tjänteexporten, att den venka exporttillväxten är högre än i OECD i amtliga tjäntegrupper med undantag för Byggtjänter. Noterbart är ockå att den nabbate exporttillväxten, både i Sverige och i OECD om helhet, har kett i Data och information. 10 För att underöka i vilka tjäntelag Sverige har komparativa fördelar 8 Tjäntehandeltatitiken utgör en komponent i betalningbalantatitiken och Sverige följer, om många andra länder, de rekommendationer om utarbetat av IMF (IMF Balance of Payment Manual 5th edition). I Eliaon m fl (2010, appendix 2) finn en bekrivning av vad om ingår i de olika tjäntegrupper om tjäntehandeltatitiken betår av. 9 Gruppen Övriga affärtjänter innehåller en brokig amling tjäntelag. Exempelvi merchanting om aver köp av en vara från utlandet för direkt vidareföräljning till utlandet. Den marginal om upptår mellan inköp- och föräljningvärde redovia om tjänteexport (varuförmedling). Deutom ingår export och import av divere affär- och teknika tjänter. 10 Se Eliaon m fl (2010, tabell 2.4). 34 kent eliaon, pär hanon och marku lindvert

8 Data och information Övriga affärtjänter Kommunikation Licener/royaltie Peronliga tjänter Figur 6 Sverige internationella konkurrenkraft i olika tjänteektorer. Revealed comparative advantage (RCA) 2008 Tranporter Reor nr årgång 39 Byggtjänter Föräkringar Offentliga tjänter Finaniella tjänter 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5 Källa: OECD Statitic on International Trade in Service. beräknar vi ett tandardmått på internationell konkurrenkraft, revealed comparative advantage (RCA), 11 i de 11 tjäntegrupperna. Reultatet preentera i figur 6. Av figuren förefaller det om om Sverige har komparativa fördelar, inte mint i Data och information, men även i Övriga affärtjänter och Kommunikation ; RCA måttet i dea grupper är klart högre än ett. Däremot tyck inte Sverige internationella konkurrenkraft vara ärkilt bra i Finaniella tjänter. Notera bör ockå att Offentliga tjänter varken innehåller utbildning eller hälovård något man kanke kulle kunna förvänta ig utan här ingår t ex ambaadkotnader och militära tjänter. Den grova indelningen av den officiella tjäntehandeltatitiken på tjäntegrupper och att handeln inte finn uppdelad på bilaterala handelflöden utgör betydande problem när tjäntehandeln och de utveckling ka analyera närmare. 12 Vi har emellertid fått tillgång till grunddata från SCB underökningen Utrikehandel med tjänter om den officiella tjäntehandeltatitiken bygger på. Dea data finn redoviade på en mer finfördelad nivå och de är ockå delvi länderuppdelade (för törre företag). Genom att koppla ihop dea data med tatitik över varuhandeln på företagnivå och andra företagdata i Individ och företagdatabaen (IFDB) på Tillväxtanaly har vi förökt bevara en del frågetällningar kring exporten av tjänter på branch och företagnivå: Hur fördela tjänteexporten mellan olika brancher i den venka ekonomin? Sker det en betydande 11 RCA definiera om kvoten mellan Sverige andel av OECD export i tjäntegrupp i och Sverige andel av OECD totala export, dv ( X isv / X ioecd )/( X Sv / X OECD ). Om RCA är törre än ett indikerar detta att Sverige har komparativa fördelar i produktion av den typen av tjänter. 12 T För en mer utförlig bekrivning av tjäntehandeltatitiken uppbyggnad, e Eliaon m fl ln EXINTit = β 0 + β1 ln( K / L) it + β 2 ( H / L) it + γ t Dt + ε it (2010, appendix 1). t=1 tjänteexporten allt viktigare för verige EXINT it 35

9 Figur 7 Tjänteexport på branchnivå Andel av den totala tjänteexporten. Procent Tranporttjänter Teleproduktindutri IT- och kommunikation Kredit och föräkring Tranportmedelindutri Läkemedelindutri Makin- o divere konumentvaru Detaljhandel o motorfordon ekonomikdebatt Källa: Egna beräkningar baerade på tjäntehandeldata på företagnivå från SCB underökning Utrikehandel med tjänter. tjänteexport även inom tillverkningindutrin? Om detta är fallet, i vilka indutribrancher är den ärkilt förekommande? Finn det killnader i reuranvändning och komparativa fördelar mellan tillverkningindutrin och tjänteektorn? Hur påverka företagen produktivitet av export och finn det killnader mellan indutri- och tjänteföretag och mellan varu- och tjänteexport? 4. Tjäntehandel på branch och företagnivå Skiljelinjerna mellan indutri och tjänteektor håller mer och mer på att udda ut. Det framgår exempelvi av figur 7 om viar att en betydande del av exporten av tjänter i dag ker i indutriföretag. Hälften av de brancher med en andel av tjänteexporten om är törre än fem procent är indutribrancher (teleprodukt-, tranportmedel-, läkemedel- amt makin- och divere konumentvaruindutri). Tillamman tår dea brancher för en tredjedel av den venka tjänteexporten. Framför allt läkemedel- och teleproduktindutrin har en hög andel tjänteexport åväl av produktionen om av den totala exporten i branchen. 13 Reultaten ovan undertryker återigen det allt tarkare beroendeförhållande om råder mellan indutrioch tjänteproduktion i venkt näringliv. Hur er då det internationella pecialieringmöntret ut inom den venka tjänteektorn? Ett ofta använt angreppätt för att tudera detta är att analyera ambandet mellan brancher internationella konkurrenkraft och dera relativa användning av olika reurer i produktionen. Som indikator på 13 Se ibid figur 2.5 och figur 2.6. Gozzo (2010) har genomfört en liknande analy av tjäntehandeln branchfördelning. I den tudien är branchindelningen mer aggregerad än i vår; ekonomin är indelad i 14 brancher jämfört med 27 brancher i vår tudie. 36 kent eliaon, pär hanon och marku lindvert

10 2 1 0 Tranporttjänter Parti- och agenturhandel FoU Teleprodukt Läkemedel IT- och kommunikationtjänter Makin- och konumentvaru Intrument Tranportmedel Konfektion Teknik konultverkamhet Stål- och metall Maa- och papper Bränle- och kemik Detaljhandel Trävaru Plat-, jord- och ten Offentlig tjänter och annan ervice Figur 8 Partiellt amband mellan andel yelatta med högkoleutbildning och total exportintenitet 2008 Övriga företagtjänter Juridik- och ekonomik konultverkamhet nr årgång Livmedel -2 Byggverkamhet Hotell, retauranger och rekreation Avfall, vatten- och kraft Förlag och grafik -1-0,5 0 0,5 1 ln andel högkoleutbildade Källa: Egna beräkningar baerade på data från SCB över varu- och tjäntehandel, Företagen ekonomi amt den longitudinella integrationdatabaen LISA. internationell konkurrenkraft har vi använt exportinteniteten, dv värdet av exporten i en branch i förhållande till värdet av produktionen i amma branch. 14 Vi beaktar till killnad från tidigare analyer åväl indutri- om tjäntebrancher och export av både varor och tjänter. Ett huvudreultat från denna analy är att brancher med hög andel yelatta med eftergymnaial utbildning tenderar att ha en högre exportintenitet och detta gäller åväl för indutri- om för tjäntebrancher. Figur 8 illutrerar det partiella ambandet mellan andelen yelatta med högkoleutbildning och total exportintenitet för amtliga brancher i det venka näringlivet år Sammanfattar vi reultaten från denna analy förefaller alltå Sverige internationella konkurrenkraft vara god i brancher med en välutbildad arbetkraft. Det gäller både i indutri- och tjäntebrancher och oberoende av om foku är på total exportintenitet eller på varu-/tjänteexportintenitet. Svenk indutri uppviar deutom en bra internationell konkurrenkraft i fyikt kapitalinteniva brancher. Motvarande reultat gäller dock ( X / X )( / X / X ) isv ioecd Sv OECD 14 Formellt katta följande modell på branchnivå T (25 brancher) för perioden : ln EXINTit = β 0 + β1 ln( K / L it + β 2 ( H / L) it + T γ t Dt + ε it ln EXINTit = β 0 + β1 ln( K / L) it + β 2 ( H / L) it + t=1 γ t Dt + ε it t=1 där EXINT it är exportintenitet i branch i vid tidpunkten t, K/L är fyikt kapital per antälld, H/L är andel yelatta med eftergymnaial utbildning, D t är dummyvariabler för år t och ε är en lumpterm. I kattningen om omfattar både indutri- och tjäntebrancher har pecifikationen kompletterat med en dummyvariabel för tjäntebranch. Regreionreultaten finn redoviade i Eliaon m fl (2010, tabell 2.6). 15 Med partiellt amband ave effekten av andelen högkoleutbildade när hänyn tagit till övriga faktorer om kan anta påverka exportinteniteten (i det här fallet alltå fyikt kapital per antälld och en dummyvariabel för tjäntebranch). Regreionlinjen har en poitiv lutning ( β 2 = 0,64 ) och är ignifikant (t-värde 2,05). tjänteexporten allt viktigare för verige 37

11 inte för venka tjäntebrancher, vilket annolikt hänger amman med att fyikt kapital i allmänhet pelar en mindre roll i tjänteproduktion än i indutriproduktion. Ett annat intreant reultat när vi går vidare och tuderar reuranvändning och export på företagnivå är att exporterande företag tenderar att ha en mer välutbildad arbetkraft än företag om inte exporterar och detta gäller framför allt för tjänteexporterande företag. 16 I vår analy på företagnivå tuderar vi även ambandet mellan export och produktivitet på företagnivå. 17 Här finner vi att de indutriföretag om exporterar varor har klart högre arbetproduktivitet än de indutriföretag om inte exporterar varor. Detta är ett väletablerat faktum i tidigare tudier. 18 Mindre belagt är att tjänteföretag uppviar motvarande, eller t o m högre, arbetproduktivitetpremie av export av tjänter. 19 Men det kanke met intreanta om kommer ut av analyen är den effekt på arbetproduktivitet om följer av att kombinera de två typerna av export. Både för indutriföretag och tjänteföretag viar det ig att arbetproduktiviteten är betydligt högre vid export av både varor och tjänter jämfört med export av bara varor (indutriföretag) eller tjänter (tjänteföretag). 20 Detta är ytterligare en indikation på den komplementaritet om tyck föreligga mellan varu- och tjänteproduktion i venkt näringliv. ekonomikdebatt 5. Slutater och avlutande kommentarer Egenkaperna ho tjänter jämfört med ho varor gör att de ätt på vilka tjänter tillhandahåll vid internationell handel i vi mån kiljer ig från hur den internationella handeln i varor går till. I ynnerhet tyck behovet av närhet mellan producent och konument vara ärkilt viktig när det gäller tjäntehandeln. Det gör att kommeriell närvaro i andra länder (mode 3) pelar en törre roll än tranaktioner över gräner (mode 1) när det gäller att före utländka marknader med tjänter än med varor. 16 Se Eliaon m fl (2010, tabell 2.7). 17 Se ibid tabell Se exempelvi ISGEP (2008) och Wagner (2007). 19 Ett undantag är Breinlich och Cricuolo (2011) om tuderar tjäntehandel på företagnivå i världen näta törta exportör av tjänter, Storbritannien. 20 Det är viktigt att ha i åtanke att denna analy inte äger något betämt om i vilken riktning ambandet mellan export och produktivitet går. Sålunda kan de effekter vi oberverat vara ett reultat av att de företag om går ut på exportmarknaden är mer produktiva än de företag om tannar kvar på hemmamarknaden (jälvelektion) eller å blir företagen mer produktiva av att exportera (lärande genom export). För att kunna uttala ig om riktningen i orakambandet, och därmed kunna dikriminera mellan ovantående två hypoteer, kräv en analy där man kan följa amma företag över tiden och jämföra företag om går ut på exportmarknaden med i övrigt likvärdiga företag om förblir på hemmamarknaden. En tidig ådan analy på venka data är Hanon och Lundin (2004). En enare tudie är Eliaon m fl (2011) om ärkilt fokuerar på må och medeltora (SME) företag och om föröker göra åtkillnad mellan lärande genom export och lärande för export. Den enare hypoteen innebär att företag om blir exportörer förbereder itt exportinträde genom att invetera i ny utrutning och i ny teknologi amt antälla mer kvalificerad arbetkraft. Det gör att blivande exportörer har en förmånligare produktivitetutveckling jämfört med företag om förblir icke-exportörer redan innan exportinträdet. 38 kent eliaon, pär hanon och marku lindvert

12 nr årgång 39 Tjänteexporten utgör knappt 30 procent av den totala exporten av varor och tjänter i Sverige, en andel om förvio har ökat på itone. Det finn emellertid flera anledningar att hävda att det ätt på vilket exporten mät innebär att tjänteexporten betydele i förhållande till varuexporten underkatta. En orak är att importinaten är törre, och växer nabbare, i varuexporten än i tjänteexporten. En annan är att inater om kommer utanför den egna ektorn är betydligt törre i indutrin än i tjänteektorn. Anmärkningvärt är ockå att medan Sverige världmarknadandel av varuexporten har fallit trendmäigt edan början av 1970-talet har världmarknadandelen av tjänteexporten tigit under det enate decenniet. Ett utmärkande drag för produktionen av varor, inte bara i Sverige utan i de fleta OECD länder, är att tjänteinaterna är betydande och noterbart är att tjänteinnehållet i varuexporten er ut att öka med tigande inkomtnivå. Sampelet mellan tjänteektorn och varuexporten verkar ha intenifierat på enare år. Effektiviteten i tjäntebrancher kopplade till kommunikation, tranporter och finanektorn påverkar torleken och ammanättningen av ett land internationella handel. Ökad öppenhet för direktinveteringar och internationell handel inom tjänteektorn tyck gynna varuexporterande brancher där inaterna av tjänter är tora. Dea brancher inom indutrin är inte ällan mer teknologi- och humankapitalinteniva än brancher med lågt tjänteinnehåll. 21 I ljuet av det allt tarkare beroendeförhållande om råder mellan tjänteektor och indutri kan man därför tycka att det är olyckligt att det ibland för en debatt huruvida det är tjänter och inte tillverkning om är Sverige ekonomika framtid eller om det är indutrin om är avgörande för Sverige. 22 Noterbart är att likom för exporterande indutriföretag gäller även för exporterande tjänteföretag att dea är mer produktiva än icke-exporterande företag inom amma branch. Det met lående är emellertid att produktiviteten är allra högt i de företag inom en branch om exporterar åväl varor om tjänter. Det förefaller alltå om om företag om både är internationellt konkurrenkraftiga varu- och tjänteproducenter ockå är de met produktiva företagen. I analyen av vilken typ av brancher om Sverige är pecialierat på finner vi att det framför allt rör ig om brancher med en hög andel välutbildad arbetkraft och att detta gäller både för indutrin och tjänteektorn. Deutom viar det ig på företagnivå att exporterande företag tenderar att ha en högre andel välutbildad arbetkraft än icke-exporterande företag inom amma branch och att detta är ärkilt framträdande bland de tjänteexporterande företagen. Reultaten bekräftar vad ett flertal tudier tidigare har funnit för den venka indutrin, 23 men ockå att Sverige även förefaller ha komparativa fördelar i humankapitalinteniva brancher inom tjänteektorn. 21 Francoi och Woerz (2008). 22 Se t ex Bergtröm och Hagman på DI debatt 19 oktober 2010 och repliken från Erikon (2010) två dagar enare. 23 Jfr t ex med Lundberg (1999, kap 3) och Hanon m fl (2007, kap 3). tjänteexporten allt viktigare för verige 39

13 För att vi på ett bättre ätt ka kunna analyera och förtå de effekter en ökad tjäntehandel har på den inhemka ekonomin behöver vi få tillgång till mer detaljerade tjäntehandeldata, exempelvi på fler tjäntegrupper, på branchnivå amt uppdelade på länder/regioner. 24 Det är ockå väentligt att uppmärkamma om nya typer av tjänter växer fram där det ker en betydande handel internationellt. Nya metoder för inamlande av tatitiken bör utveckla, bl a genom att underöka hur momuppgifterna från Skatteverket kulle kunna utnyttja i törre utträckning. I takt med tjäntehandeln växande betydele har behovet utanför kreten av interna användare, om Rikbanken och Nationalräkenkaperna, tilltagit. Det finn all anledning att föröka kartlägga även dea användare önkemål. Det är alltå betydelefullt att ha en tatitik om avpeglar dagen ekonomika realiteter och då är det befogat att ökade reurer ge till utvecklingarbetet kring och inamlandet av tatitik på tjäntehandeln. ekonomikdebatt REFERENSER Bergtröm, F och L Hagman (2010), Tjänter och inte tillverkning är Sverige ekonomika framtid, Dagen Indutri, 19 oktober Breinlich, H och C Cricuolo (2011), International Trade in Service: A Portrait of Importer and Exporter, Journal of International Economic, vol 84, Eliaon, K, P Hanon och M Lindvert (2010), Svenk tjäntehandel omfattning, utveckling och betydele, Tillväxtanaly WP/PM 2010:15, Öterund. Eliaon, K, P Hanon och M Lindvert (2011), Do Firm Learn by Exporting or Learn to Export? Evidence from Small and Medium-Sized Enterprie (SME), under utgivning i Small Buine Economic. Erikon, K (2010), Okunkap bakom övertro på tjänter, Dagen Indutri, 21 oktober Francoi, J och J Woerz (2008), Producer Service, Manufacturing Linkage, and Trade, Journal of Indutry, Competition and Trade, vol 8, Freund, C och D Weinhold (2002), The Internet and International Trade in Service, American Economic Review, vol 92, Gozzo, M (2010), Tjänteexporten Den nabbat växande ektorn i venk ekonomi, Exportrådet, Stockholm. Hagman, L och D Lind (2008), Det nya näringlivet ampelet mellan indutrin och tjänteektorn, Almega och Unionen, Stockholm. Hanon, P, P Karpaty, M Lindvert, L Lundberg, A Poldahl och L Yun (2007), Svenkt näringliv i en globalierad värld. Effekter av internationalieringen på produktivitet och yelättning, ITPS A2007:004, Öterund. Hanon, P och N Lundin (2004), Export a an Indicator or a Promoter of Succeful Swedih Firm in the 1990, Review of World Economic, vol 140, Hoekman, B och M Kotecki (2009), The Political Economy of the World Trading Sytem. The WTO and Beyond, Oxford Univerity Pre, Oxford. ISGEP (2008), Undertanding Cro- Country Difference in Exporter Premia: Comparable Evidence for 14 Countrie, Review of World Economic, vol 144, Lodefalk, M (2010), Servicification of Swedih Manufacturing, Kommerkollegium 2010:1, Stockholm. Lundberg, L (1999), Sverige internationella konkurrenkraft, Bilaga 5 till Långtidutredningen LU 99, Finandepartementet, Stockholm. Maurer, A, Y Marcu, J Magdeleine och B d Andrea (2008), Meauring Trade in Service, i Mattoo A, R Stern och G Zanini (red), A Handbook of International Trade in Service, Oxford Univerity Pre, Oxford. Wagner, J (2007), Export and Productivity: A Survey of the Evidence from Firm-level Data, World Economy, vol 30, En utförligare dikuion om möjligheterna att utveckla tjäntehandeltatitiken finn i Eliaon m fl (2010, appendix 1). 40 kent eliaon, pär hanon och marku lindvert

Svensk tjänstehandel omfattning, utveckling och betydelse

Svensk tjänstehandel omfattning, utveckling och betydelse Svensk tjänstehandel omfattning, utveckling och betydelse Pär Hansson Tillväxtanalys och Örebro universitet SCB i Örebro 1 mars 2011 Inledning och bakgrund Tjänstesektorns internationalisering 2010 Tjänstehandel

Läs mer

Tjänsteexporten allt viktigare för Sverige

Tjänsteexporten allt viktigare för Sverige Tjänsteexporten allt viktigare för Sverige Kent Eliasson, Pär Hansson och Markus Lindvert 2011-09-05 Författarpresentationer Kent Eliasson har disputerat i nationalekonomi och är verksam vid Umeå universitet

Läs mer

ökar arbetslösheten i alla länder, men i USA sker tilbakagången snabbare

ökar arbetslösheten i alla länder, men i USA sker tilbakagången snabbare Europeik arbetlöhet numera generellt högre än i USA. Vid lågkonjunktur ökar arbetlöheten i alla länder, men i USA ker tilbakagången nabbare än i typikt Europeikt land. Från att ha legat på en tabil, internationellt

Läs mer

Svensk tjänstehandel omfattning, utveckling och betydelse

Svensk tjänstehandel omfattning, utveckling och betydelse Svensk tjänstehandel omfattning, utveckling och betydelse Kent Eliasson Pär Hansson Markus Lindvert Working paper/pm 2010:15 Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser Studentplan 3,

Läs mer

Föreningen ska ha ett bankgirokonto eller postgirokonto registrerat i föreningens namn.

Föreningen ska ha ett bankgirokonto eller postgirokonto registrerat i föreningens namn. SOCIALFÖRVALTNINGEN Riktlinjer för bidrag till ideella föreningar RIKTLINJER SID 1 (8) 1. Bakgrund Socialnämnden töd till ideella föreningar 1 yftar till att tärka den ideella ektorn förutättningar att

Läs mer

Attityder till arbete

Attityder till arbete C/D-UPPSATS 2005:11 Attityder till arbete En tudie om tudenter attityder till arbete och Luleå kommun om arbetgivare LEA ADERSSO JOAKIM ILSSO SOCIOLOGI C/D Luleå teknika univeritet Intitutionen för Arbetvetenkap

Läs mer

Rapport från utvärdering av grundläggande vuxenutbildning i Botkyrka kommun 5-9 september 2011

Rapport från utvärdering av grundläggande vuxenutbildning i Botkyrka kommun 5-9 september 2011 TILLHANDAHÅLLARAVDELNINGEN UPPFÖLJNINGSENHETEN SID 1 (19) 2011-11-01XX Borttaget: 2011-10-31 UTBILDNINGSINSPEKTÖR LENA KAEV 08-508 33 977 MEDBEDÖMARE; ERIK HAMNER REKTOR KOMMUNAL VUXENUTBILDNING, TYRESÖ

Läs mer

Processbeskrivning Kvalitetsstyrning

Processbeskrivning Kvalitetsstyrning ProcIT-P-002 Procebekrivning Kvalitettyrning Ledning- och kvalitetytem Fattälld av Sven Arvidon 2012-06-20 Procebekrivning Kvalitettyrning Procebekrivning ProcIT-P-002 2.0 Innehållförteckning 1 Inledning

Läs mer

Rapport från utvärdering av Hermods vuxenutbildning 19-23 september 2011

Rapport från utvärdering av Hermods vuxenutbildning 19-23 september 2011 TILLHANDAHÅLLARAVDEL NINGEN UPPFÖLJNING SENHETEN SID 1 (21) 2011-11-29XX UTBILDNINGSINSPEKTÖR LENA KAE V 08-508 33 977 MEDBEDÖMARE ANITA SIMAK REKTOR KOMMUNAL VUXENUTBILDNING, UPPLANDS VÄSBY Rapport från

Läs mer

Processbeskrivning Driftsättning

Processbeskrivning Driftsättning ProcIT-P-007 Procebekrivning Driftättning Ledning- och kvalitetytem Fattällt av Sven Arvidon 2012-06-20 Innehållförteckning 1 Inledning 2 1.1 Symboler i procebekrivningarna 2 2 Driftättning 3 2.1 Samband

Läs mer

Massa, densitet och hastighet

Massa, densitet och hastighet Detta är en något omarbetad verion av Studiehandledningen om använde i tryckta kuren på SSVN. Sidhänviningar hänför ig till Quanta A 000, ISBN 91-7-60500-0 Där det har varit möjligt har motvarande aker

Läs mer

Nyckeltal för jämställd verksamhet i kommuner

Nyckeltal för jämställd verksamhet i kommuner Foku: Län: Örebro län Kommungruppering: Ko i tätbefolkad region Nyckeltal för jämtälld verkamhet i ko Det är en del av kona uppdrag att ge likvärdig ervice till kvinnor och män, flickor och pojkar. Syftet

Läs mer

Att göra en presentation

Att göra en presentation Verion 2.6, maj -03 Att göra en preentation Sammantälld av Maria Björklund och Ulf Paulon BAKGRUND TILL DENNA SKRIFT Denna krift har tillkommit för att vara en inpirationkälla och ett töd för tudenter

Läs mer

Processbeskrivning Övervakning inom Operation Center

Processbeskrivning Övervakning inom Operation Center ProcIT-P-016 Procebekrivning Övervakning inom Operation Center Ledning- och kvalitetytem Fattälld av Sven Arvidon 2012-09-10 Innehållförteckning 1 Inledning 3 1.1 Symboler i procebekrivningarna 3 2 Övervakning

Läs mer

Rapport från utvärdering av NTI:s gymnasiala vuxenutbildning. 17 21 oktober 2011. Rapporten ingår i ett utvärderingsprojekt i samarbete med KSL

Rapport från utvärdering av NTI:s gymnasiala vuxenutbildning. 17 21 oktober 2011. Rapporten ingår i ett utvärderingsprojekt i samarbete med KSL TILLHANDAHÅLLARAVDEL NINGEN UPPFÖLJNING SENHETEN SID 1 (17) 2011-12-09XX UTBILDNINGSINSPEKTÖR LENA KAE V 08-508 33 977 MEDBEDÖMARE LISBE TH JACOBSSON VERKSAMHETSCHE F VUXENUTBILDNINGEN I BOTKYRKA KOMMUN

Läs mer

gamla sopor värmer gott Förbränning i kraftvärmeverk bra för både miljö och klimat

gamla sopor värmer gott Förbränning i kraftvärmeverk bra för både miljö och klimat gamla opor värmer gott Förbränning i kraftvärmeverk bra för både miljö och klimat retavfall blir ny energi Så omvandla dina opor till miljönytta Itakt med att vi konumerar allt mer ökar ockå mängden avfall

Läs mer

innehåll sammanfatting sid 4 bakgrund sid 4-6 verksamhetsåret 2011 sid 6-7 målsättning sid 7 erbjudande sid 8-9 SSA presentation 2010 sid 3

innehåll sammanfatting sid 4 bakgrund sid 4-6 verksamhetsåret 2011 sid 6-7 målsättning sid 7 erbjudande sid 8-9 SSA presentation 2010 sid 3 a a a a a a Swedih Surfing Aociation a a a a a a a a a a foto Nicla Sjögren innehåll ammanfatting id 4 a a a a bakgrund id 4-6 verkamhetåret 2011 id 6-7 målättning id 7 erbjudande id 8-9 a a a a Swedih

Läs mer

Gällivare Nattavaara 17:5

Gällivare Nattavaara 17:5 Föräljningunderlag Gällivare Nattavaara 17:5 Skogfatighet i Nattavaara by om totalt 261 hektar. Skogmarken är fördelat på två kiften med huvudakligen tallkog och ett totalt virkeförråd om ca 7 070 m³k

Läs mer

Processbeskrivning - Ekonomistyrning

Processbeskrivning - Ekonomistyrning ProcIT-P-003 Procebekrivning - Ekonomityrning Ledning- och kvalitetytem Fattälld av Sven Arvidon 2012-06-20 för Procebekrivning Ekonomityrning Procebekrivning ProcIT-P-003 3.2 Innehållförteckning 1 Inledning

Läs mer

GÖTEBORGS UNIVERSITET

GÖTEBORGS UNIVERSITET GÖTEBORGS UNIVERSITET KURSPLAN Pykologika intitutionen GÖTEBORG UNIVERSITY, Department of Pychology PSYKOLOGI 20 poäng FÖRDJUPNINGSKURS 1 PY4100 (ÄPY230 kurkod inom ramen för gymnaielärarprogrammet) (Pychology,

Läs mer

Implementering av bistatisk markspridningsmodell baserad på IEM

Implementering av bistatisk markspridningsmodell baserad på IEM FOI-R--1158--SE Januari 004 ISSN 1650-194 Metodrapport Magnu Gutafon Implementering av bitatik markpridningmodell baerad på IEM Senorteknik SE-581 11 Linköping TOTALFÖRSVARETS FORSKNINGSINSTITUT Senorteknik

Läs mer

Småföretagens exportutveckling En outnyttjad potential? Kent Eliasson ITPS Pär Hansson ITPS och Örebro universitet Markus Lindvert ITPS

Småföretagens exportutveckling En outnyttjad potential? Kent Eliasson ITPS Pär Hansson ITPS och Örebro universitet Markus Lindvert ITPS Småföretagens exportutveckling En outnyttjad potential? Kent Eliasson ITPS Pär Hansson ITPS och Örebro universitet Markus Lindvert ITPS 1. Bakgrund Exporterande företag har högre produktivitet än icke

Läs mer

Läs i vågläraboken om interferens (sid 59-71), dopplereffekt (sid 81-84), elektromagnetiska vågor (sid 177-181) och dikroism (sid 413-415).

Läs i vågläraboken om interferens (sid 59-71), dopplereffekt (sid 81-84), elektromagnetiska vågor (sid 177-181) och dikroism (sid 413-415). Dopplerradar Förberedeler Lä i vågläraboken om interferen (id 59-71), dopplereffekt (id 81-84), elektromagnetika vågor (id 177-181) och dikroim (id 413-415). Lä igenom hela laborationintruktionen. Gör

Läs mer

handbok i Kungsbackas kommungemensamma

handbok i Kungsbackas kommungemensamma handbok i Kungbacka kommungemenamma Kungbacka 2010 Projektledare: Lia Håkanon Projektgrupp: Anneli Skoglund, Annette Fredrikon, Catarina Nyberg, Eliabeth Ziga, Eva Djervbrant Jacobon, Eva Hanje, Ewa Grunnér,

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 33 24 november 2005

FöreningsSparbanken Analys Nr 33 24 november 2005 FöreningsSparbanken Analys Nr 33 24 november 2005 God potential för en ökad tjänsteexport De svenska företagen får bättre betalt för sina exporttjänster än för exporten av varor. Under perioden 1995-2004

Läs mer

Laborationsanvisning laboration 2

Laborationsanvisning laboration 2 Lab / Ljud i byggnad och ahälle / VTAF01 Laborationanvining laboration Mätning av ljudiolering, aborption, traniion och kalibrering av app Introduktion Probleet ed ljudtraniion har uppkoit delvi på grund

Läs mer

Yrkesutbildningar. Gymnasiekurser. Webbaserade kurser KOMVUX VÄSTERÅS

Yrkesutbildningar. Gymnasiekurser. Webbaserade kurser KOMVUX VÄSTERÅS Yrkeutbildningar Gymnaiekurer KOMVUX Webbaerade kurer VÄSTERÅS Kurer Utbildningar 2015 ABF Komvux Väterå www.abfvux.nu Välkommen till ABF Komvux Ho o får du möjlighet utveckla individ. Vi kan erbjuda utbildning

Läs mer

Tentamen del 2 i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET1013 2013-06-03

Tentamen del 2 i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET1013 2013-06-03 Tentamen del 2 i kuren Elintallation, begränad behörighet ET1013 2013-06-03 Tentamen omfattar 60 poäng. För godkänd tentamen kräv 30 poäng. Tillåtna hjälpmedel är räknedoa amt bifogad formelamling Beräkningar

Läs mer

Läs i vågläraboken om interferens (sid 59-71), dopplereffekt (sid 81-84), elektromagnetiska vågor (sid 177-181) och dikroism (sid 413-415).

Läs i vågläraboken om interferens (sid 59-71), dopplereffekt (sid 81-84), elektromagnetiska vågor (sid 177-181) och dikroism (sid 413-415). Dopplerradar Förberedeler Lä i vågläraboken om interferen (id 59-71), dopplereffekt (id 81-84), elektromagnetika vågor (id 177-181) och dikroim (id 413-415). Lä igenom hela laborationintruktionen. Gör

Läs mer

ALKOHOL OCH DROGFÖREBYGGANDE ARBETE

ALKOHOL OCH DROGFÖREBYGGANDE ARBETE procent S NORRMALMS STADSDELSFÖRVALTNING NORRMALMS DNR 499-383/27 LÄNSSTYRELSEN DNR 74-6-15916 SID 1 (35) 27-11- SLUTRAPPORT 26/27 ALKOHOL OCH DROGFÖREBYGGANDE ARBETE Andelen ungdomar om får alkohol från

Läs mer

Nationellt sektorsråd för skogliga frågor

Nationellt sektorsråd för skogliga frågor MINNESANTECKNINGAR 1(7) Datum 2010-03-01 Diarienr 2011/896 Nationellt ektorråd för kogliga frågor Tid: 2011-02-18 Plat: Deltagare: Antecknat av: Ärende Finlandhuet, Snickarbacken 4, Stockholm Monika Stridman

Läs mer

Bo Bra. Nybyggnation av centrumnära bostäder på Anteliigatan. Nu har utbytesstudenten. Alla röster hörs på Öppna Kanalen SID 4

Bo Bra. Nybyggnation av centrumnära bostäder på Anteliigatan. Nu har utbytesstudenten. Alla röster hörs på Öppna Kanalen SID 4 Hyrebotäder lynade verkligen på mina önkemål SID 3 Alla röter hör på Öppna Kanalen SID 4 Nu har utbytetudenten Anke hittat hem SID 6 Bo Bra En tidning från Hyrebotäder i Växjö AB Våren 2010 HYRESBOSTÄDER

Läs mer

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Deduktiv argumentation

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Deduktiv argumentation Kritikt tänkande HTXF04:3 FTEB05 Deduktiv argumentation Lite upprepning Ett deduktivt argument hävdar eller utger ig ör att vara ett argument av tarkate graden, dv. ett argument var lutat är en logik konekven

Läs mer

Att leva med. Spasticitet

Att leva med. Spasticitet Att leva med Spaticitet Fakta Vad är paticitet? Förmågan till förflyttning, händerna finmotorik och kommunikation med mimik och geter, är grundläggande funktioner i våra vardagliv. Störningar i röreleförmåga

Läs mer

Charterjättarn har långt kvar

Charterjättarn har långt kvar Miljöaktuellt grankning viar att de tre charterjättarna vierligen har påbörjat hållbarhetarbetet, men att det finn mycket mer att göra. Och kraven från kunderna lär inte minka. TEXT: HANNA S BACKMAN hanna.backman@idg.e

Läs mer

Trådlös information vid fyrar i södra Norge

Trådlös information vid fyrar i södra Norge Trådlö information vid fyrar i ödra Norge ett delprojekt inom Framtidkuter Vid ju fredade fyrar i ödra Norge kommer trådlö guidning till mobiltelefoner att finna från ommaren/höten 2012. Det är ett delprojekt

Läs mer

Hur hänger utbildning och tillväxt ihop? Pär Hansson ITPS och Örebro universitet

Hur hänger utbildning och tillväxt ihop? Pär Hansson ITPS och Örebro universitet Hur hänger utbildning och tillväxt ihop? Pär Hansson ITPS och Örebro universitet Frågeställningar Leder ökade utbildningsinvesteringar till ökad produktivitet? Hur påverkas efterfrågan på kvalificerad

Läs mer

DOM. 2014-10- 0 B Meddelad i Göteborg. KLAGANDE Stadsområdesnämnd Söder i Malmö kommun Box 31065. Ombud:!Vfoharnmed Hourani

DOM. 2014-10- 0 B Meddelad i Göteborg. KLAGANDE Stadsområdesnämnd Söder i Malmö kommun Box 31065. Ombud:!Vfoharnmed Hourani KAMMARRÄTTEN I Avdelning 2 2014-10- 0 B Meddelad i Göteborg Sida 1 (5) Mål m 7419-13 KLAGANDE Stadområdenämnd Söder i Malmö kommun Box 31065 200 49 Malmö MOTPART Ombud:!Vfoharnmed Hourani Juritfirman New

Läs mer

Skogsskifte i Sörbyn

Skogsskifte i Sörbyn Skogkifte i Sörbyn Del från fatigheten Sörbyn 1:1 älje, 35 km från Boden. Skogmarken betår till tor del av tallungkogar i olika åldrar. Objektet kan endat köpa av kogfatighetägare inom Sörbyn kiftelag

Läs mer

Miljö- och hälsoskyddsnämndens handling 4/2012. Intern årsredovisning

Miljö- och hälsoskyddsnämndens handling 4/2012. Intern årsredovisning Miljö- och hälokyddnämnden handling 4/2012 Intern årredovining Miljö- och hälokyddnämnden - 2011 1 Förvaltning Peronalomättningen på förvaltningen har under året varit fortatt hög. Rekryteringar under

Läs mer

Försäljningsunderlag Pajala Kangos 6:37

Försäljningsunderlag Pajala Kangos 6:37 Föräljningunderlag Pajala Kango 6:37 260 hektar varav 148 hektar kogmark. Virkeförråd 6 700 m³k varav ca 5 100 m³k är äldre än 80 år och 1 500 m³k i huggningkla S2. Strand mot Lainioälven, del i Pajala

Läs mer

Hårdmagnetiska material / permanent magnet materials

Hårdmagnetiska material / permanent magnet materials 1 Hårdmagnetika material / permanent magnet material agnetiera fört med tort magnetfält H 1 (ofta pulat), när det yttre fältet är bortaget finn fortfarande det avmagnetierande fältet H d och materialet

Läs mer

gamla sopor värmer gott Förbränning i kraftvärmeverk bra för både miljö och klimat

gamla sopor värmer gott Förbränning i kraftvärmeverk bra för både miljö och klimat gamla opor värmer gott Förbränning i kraftvärmeverk bra för både miljö och klimat retavfall blir ny energi Så omvandla dina opor till miljönytta Itakt med att vi konumerar allt mer ökar ockå mängden avfall

Läs mer

Skogsfastighet i Glommersträsk

Skogsfastighet i Glommersträsk Skogfatighet i Glommerträk Obebyggd kogfatighet med marken väl amlad och lätt åtkomlig från kogvägar. Fatigheten mark är belägen i byn Moräng trax norr om Glommerträk. Bra kogmarker med många fina äldre

Läs mer

DOM 2014-12- 17. Meddelad i Göteborg. ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Göteborgs dom den 8 november 2013 i mål nr 7848-13, se bilaga A

DOM 2014-12- 17. Meddelad i Göteborg. ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Göteborgs dom den 8 november 2013 i mål nr 7848-13, se bilaga A KAMMARRÄTTEN I GÖTEBORG Avdelning 3 2014-12- 17. Meddelad i Göteborg Mål nr 7038-13 Sida 1 (6) KLAGANDE Socialnämnden i Halmtad kommun Box 230 301 06 }Ialmtad MOTPART Ombud: Emilia Liedbeck Nordtröm aitan

Läs mer

Boden Vibbyn 2:13 mfl

Boden Vibbyn 2:13 mfl Föräljningunderlag Boden Vibbyn 2:13 mfl Avd 25 S2 Smedträket Fyra lättillgängliga och produktiva fatigheter mellan Smedbyn och Vibbyn om totalt 130 hektar. Virkeförråd om ca 16 500 m³k varav 12 000 m³k

Läs mer

DOM. ?n13-02- 1 9. rtleaoelad i Göteborg. Ombud: Jur.kand. Jenny Dunberg ATS Assistans Trygghet Service AB Stortorget 4

DOM. ?n13-02- 1 9. rtleaoelad i Göteborg. Ombud: Jur.kand. Jenny Dunberg ATS Assistans Trygghet Service AB Stortorget 4 ?n13-02- 1 9 rtleaoelad i Göteborg Sida 1 (3) Mål nr 2524-12 KLAGANDE Omorgnämnden i Kritiantad kommun 291 80 Kritiantad MOTPART Ombud: Jur.kand. Jenny Dunberg ATS Aitan Trygghet Service AB Stortorget

Läs mer

Svenskt näringsliv i en globaliserad värld

Svenskt näringsliv i en globaliserad värld Svenskt näringsliv i en globaliserad värld Effekter av internationaliseringen på produktivitet och sysselsättning Pär Hansson, Patrik Karpaty, Markus Lindvert, Lars Lundberg, Andreas Poldahl och Lihong

Läs mer

Sverige i den globala ekonomin nu och i framtiden

Sverige i den globala ekonomin nu och i framtiden Sverige i den globala ekonomin nu och i framtiden Göran Wikner, Hanna Norström Widell, Jonas Frycklund Maj 2007 Trender för svenskt företagande Bilaga 1 till Globala affärer regler som hjälper och stjälper

Läs mer

Deformationsegenskaper och möjliga spännvidder för prefabricerade betongbjälklag

Deformationsegenskaper och möjliga spännvidder för prefabricerade betongbjälklag Deformationegenkaper och möjliga pännvidder för prefabricerade betongbjälklag Bzav Abdulkarim Samiuddin Ahmadi Avdelningen för Kontruktionteknik Lund Teknika Högkola Lund Univeritet, 010 Rapport TVBK -

Läs mer

Internationaliseringens effekter på arbetsmarknaden. Pär Hansson ITPS och Örebro universitet

Internationaliseringens effekter på arbetsmarknaden. Pär Hansson ITPS och Örebro universitet Internationaliseringens effekter på arbetsmarknaden Pär Hansson ITPS och Örebro universitet Frågeställningar Vilka effekter har ökad utrikeshandel och ökade direktinvesteringar haft på sysselsättning och

Läs mer

Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder

Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder Miljöräkenskaper innebär att miljöstatistik systematiseras och redovisas tillsammans med ekonomisk statistik i ett gemensamt system. Syftet är att

Läs mer

Skogsfastighet i Kukkola

Skogsfastighet i Kukkola Skogfatighet i Kukkola Fin kogfatighet belägen 19 kilometer norr om Haparanda. Fatigheten utbjud till föräljning i två alternativ. Jakträtt i Kukkola och Toa jaktlag medföljer. Areal och koguppgifter 91

Läs mer

Frihandel hur kan den gynna oss?

Frihandel hur kan den gynna oss? Frihandel hur kan den gynna oss? Exploderande debatt om globaliseringen de senaste åren Outsourcing av produktion till låglöneländer ( nearsourcing till Baltikum och Polen) Den korrekta termen borde vara

Läs mer

Försäljningsunderlag Kiruna Paittasjärvi 1:4

Försäljningsunderlag Kiruna Paittasjärvi 1:4 Föräljningunderlag Kiruna Paittajärvi 1:4 Skogfatighet med fina tallmarker. Totalt virkeförråd ca 7 400 m³k, varav ca 3 300 m3k är äldre än 100 år. Byajakt på 1 200 hektar mark. Året älgtilldelning 1 vuxen

Läs mer

Försäljningsunderlag. Boden Buddbyn 8:1

Försäljningsunderlag. Boden Buddbyn 8:1 Föräljningunderlag Boden Buddbyn 8:1 Ljuån Skogfatighet med ev. framtida tomtmark nära Boden. Skogen ligger på tre kiften med ett virkeförråd om ca 3 500 m³k. Skog och ev. framtida tomtmark. Pri: 1 100

Läs mer

Internationell grupp har tagit fram utlysningen. Utlysningen Mistra Arctic Futures har tagits fram av en internationell grupp med samhällsvetenskaplig

Internationell grupp har tagit fram utlysningen. Utlysningen Mistra Arctic Futures har tagits fram av en internationell grupp med samhällsvetenskaplig TEMA ARKTIS tiftelen för miljötrategik forkning Gamla Brogratan 36 38 111 20 Stockholm Telefon 08-791 10 20 Fax 08-791 10 29 nyhetbrev@mitra.org www.mitra.org NYHETSBREV NUMMER 4 FRÅN MISTRA 2010 nz men

Läs mer

Globala värdekedjor. så påverkar de utrikeshandeln

Globala värdekedjor. så påverkar de utrikeshandeln Globala värdekedjor så påverkar de utrikeshandeln 1 GLOBALA VÄRDEKEDJOR 2 Innehåll Vad är globala värdekedjor? 4 Hur påverkas exportmåtten? 6 Vilken betydelse har tjänsteexporten? 8 Vilka konsekvenser

Läs mer

Försäljningsunderlag. Piteå Rosvik 40:1

Försäljningsunderlag. Piteå Rosvik 40:1 Föräljningunderlag Piteå Rovik 40:1 Skogfatighet med två lättåtkomliga kiften, trand mot havfjärd. Bra jakt i Rovik VVO om 5 450 hektar väl arronderad jaktmark. 1 200 m³k, god tillgång på björkved. Sita

Läs mer

Kalibrering. Dagens föreläsning. När behöver man inte kalibrera? Varför kalibrera? Ex på kalibrering. Linjär regression (komp 5)

Kalibrering. Dagens föreläsning. När behöver man inte kalibrera? Varför kalibrera? Ex på kalibrering. Linjär regression (komp 5) Dagen föreläning Kalibrering Kemik mätteknik CSL Analytik kemi Inledning. Linjär regreion Olika typer av tandarder. Vilken typ av kalibrering till vilken analymetod? Något om pårbarhet. Varför kalibrera?

Läs mer

Självskadehantering en teoretisk behandlingsmodell

Självskadehantering en teoretisk behandlingsmodell UMEÅ UNIVERSITET Intitutionen för ocialt arbete Uppat 15 hp Termin 6 Vårterminen 2015 Självkadehantering en teoretik behandlingmodell En tudie om trategier och hanteringmetoder vid jälvkadande beteende

Läs mer

Detaljplan för del av Ladugårdsmarken 5:9 m fl i Lund, Lunds kommun (Golfbana)

Detaljplan för del av Ladugårdsmarken 5:9 m fl i Lund, Lunds kommun (Golfbana) PÄ 8/00a Detaljplan för del av Ladugårdmarken 5:9 m fl i Lund, Lund kommun (Golfbana) Upprättad 007-- Reviderad 00-0-9 Innehåll: Planbekrivning Genomförandebekrivning Plankarta med planbetämmeler Illutrationplan

Läs mer

2. Optimering Linjär programmering

2. Optimering Linjär programmering . Optimering Linjär programmering Ett optimeringprolem etår av: En målfunktion, f(), var maimum, eller minimum ka öka. En eller flera -varialer (elutvarialer om man tr över). Normalt okå ett antal ivillkor

Läs mer

Betong förstärkt med inmonterad kolfiberkomposit

Betong förstärkt med inmonterad kolfiberkomposit EXAMENSARBETE 004:54 CIV Betong förtärkt med inmonterad kolfiberkompoit Förpänning och förankring SIMON ANDERSSON CIVILINGENJÖRSPROGRAMMET Luleå teknika univeritet Intitutionen för amhällbyggnad Avdelningen

Läs mer

Utbildning som frigör och utmanar

Utbildning som frigör och utmanar Verkamhetplan och budget - Intitutionen ytemteknik Verkamhetuppdrag och handlingplaner Utbildning om frigör och utmanar Strategikt mål: S1 Ökad examination av eftertraktade tudenter/doktorander beredda

Läs mer

Laborationsanvisning laboration 2

Laborationsanvisning laboration 2 Lab / Ljud i byggnad och ahälle / VTAF01 Laborationanvining laboration Mätning av ljudiolering, aborption, traniion och kalibrering av app Introduktion Probleet ed ljudtraniion har uppkoit delvi på grund

Läs mer

Utrikeshandel med teknikvaror 2012

Utrikeshandel med teknikvaror 2012 Utrikeshandel med teknikvaror 2012 Kraftigt fall i handeln med teknikvaror 2012 Exporten av teknikvaror föll med drygt 9 procent i värde Teknikvaror till ett värde av ca 520 miljarder SEK exporterades

Läs mer

DOM Meddelad i Stockholm. Ombud: Advokat Sofia Tedsjö C J Advokatbyrå AB Cardellgatan Stockholm

DOM Meddelad i Stockholm. Ombud: Advokat Sofia Tedsjö C J Advokatbyrå AB Cardellgatan Stockholm KAMMARRÄTTEN Avdelning 5 2014-03-04 Meddelad i Stockholm Mål nr 400-13 KLAGANDE. Ombud: Advokat Sofia Tedjö C J Advokatbyrå AB Cardellgatan 1 114 36 Stockholm MOTPART Vård- och omorgnämnden i Botkyrka

Läs mer

Allmän information... sid 3. Dimensioneringsanvisning - allmän... sid 4. Enkel eller dubbelarmerad betongplatta... sid 5

Allmän information... sid 3. Dimensioneringsanvisning - allmän... sid 4. Enkel eller dubbelarmerad betongplatta... sid 5 Plattor på mark Innehållförteckning Allmän information... id 3 Tunna plattor för tunga later med minimal prickbildning Tät betong toppar radon Tunna plattor kortar torktiden Dimenioneringanvining - allmän...

Läs mer

Piteå Pitholm 4:14 & 4:19

Piteå Pitholm 4:14 & 4:19 Föräljningunderlag Piteå Pitholm 4:14 & 4:19 Skogfatigheter om totalt 141 hektar i Norrbotten hetate område. Fantatik utikt från Degerberget mot Piteå Skärgård, grillplat amt ett utikttorn. Skogmark på

Läs mer

Laborationsanvisning laboration 2

Laborationsanvisning laboration 2 Lab / Ljud i byggnad och ahälle / VTAF01 Laborationanvining laboration Mätning av ljudiolering, aborption och traniion Introduktion Probleet ed ljudtraniion har uppkoit delvi på grund av att tora folkängder

Läs mer

Sveriges utrikeshandel och internationella handelsmönster i skuggan av den ekonomiska krisen. 27 oktober 2009

Sveriges utrikeshandel och internationella handelsmönster i skuggan av den ekonomiska krisen. 27 oktober 2009 Sveriges utrikeshandel och internationella handelsmönster i skuggan av den ekonomiska krisen 27 oktober Förändring över motsvarande period föregående år (%) 30 Förändring i svensk varuexport (jan 2008

Läs mer

Förord. Sonja Eliasson Miljö- och samhällsbyggnadschef. Projektorganisation

Förord. Sonja Eliasson Miljö- och samhällsbyggnadschef. Projektorganisation kidbacke LAXNÄ : : : LAXNÄ kidbacke : : : LAXNÄ : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : Tärnaby : : : : : tugby : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : :: : : : : : : : : Tulltation : :

Läs mer

INTERNATIONELLA HALLAND EXPORT & IMPORT 2016

INTERNATIONELLA HALLAND EXPORT & IMPORT 2016 INTERNATIONELLA HALLAND EXPORT & IMPORT 2016 Oleg Zastenker Regional Exportrådgivare I Halland Maj 2017 PHOTO CREDIT: SARA INGMAN/IMAGEBANK.SWEDEN.SE 2 När Sverige först började handla över gränserna var

Läs mer

Det svenska bytesförhållandets utveckling åren 1998 2012

Det svenska bytesförhållandets utveckling åren 1998 2012 Fördjupning i Konjunkturläget juni 3 (Konjunkturinstitutet) FÖRDJUPNING Det svenska bytesförhållandets utveckling åren Diagram 97 Andelar av total export och import Procent 7 7 Mellan och försämrades det

Läs mer

Vägen till järnåldern

Vägen till järnåldern Rapport 2006:35 Arkeologik underökning Vägen till järnåldern RAÄ 397 Kallertad 1:1 och 1:4 Linköping tad och kommun Ötergötland län Emma Karlon Erika Räf Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M U S E U M K

Läs mer

Regressionsanalys Enkel regressionsanalys Regressionslinjen

Regressionsanalys Enkel regressionsanalys Regressionslinjen -9-6 Regreionanaly - om en mak åt en hungrande Kimmo Sorjonen Sektionen för Pykologi Karolinka Intitutet. Enkel reg.analy.. Data.. Reg.linjen.. Beta (β).. Signifikan.. Reg. om Var..6. Korr. & Förklarad

Läs mer

26 special. africa oil. text: birgitta forsberg

26 special. africa oil. text: birgitta forsberg Elefantj 26 pecial Familjen Lundin bolaggrupp hittade nyligen enorma oljereerver i Nordjön. Nu rikta blickarna mot färbolaget Africa Oil. Och inte bara på grund av den elefant om anta dölja ig i den omtridda

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan

Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan Sytematikt kvalitetarbete i förkolan Varför - Mål Vad - Foku Hur - Metod Syfte: Att förenkla det ytematika kvalitetarbetet på Stenungund kommun förkolor. Sytematikt kvalitetarbete i förkolan, rev.110706

Läs mer

HYPOTESPRÖVNING. De statistiska metoderna som används för att fatta denna typ av beslut baseras på två komplementära antaganden om populationen.

HYPOTESPRÖVNING. De statistiska metoderna som används för att fatta denna typ av beslut baseras på två komplementära antaganden om populationen. HPOTESPRÖVNING De tatitika metodera om aväd för att fatta dea typ av belut baera på två komplemetära atagade om populatioe. Partiet produkter har atige de utlovade kvalitete eller å har de de ite. Atige

Läs mer

Handelsstudie Island

Handelsstudie Island Handelsstudie Island Juni 2013 Andreas Thörnroos 2013-06-05 Sammanfattning Handelns utveckling totalt Sverige är ett av världens mest globaliserade länder och handeln har en avgörande betydelse för svensk

Läs mer

MOBIL MÄTNING AV VÄGAR - EN STUDIE AV ROADLINERNS REPETERBARHET-

MOBIL MÄTNING AV VÄGAR - EN STUDIE AV ROADLINERNS REPETERBARHET- Examenarbete 10 poäng C-nivå MOBIL MÄTNING AV VÄGAR - EN STUDIE AV ROADLINERNS REPETERBARHET- Reg.kod: Oru-Te-EXA096-B103/04 Maria Laron oc Maarit Nikula Byggingenjörprogrammet 120 p Örebro vårterminen

Läs mer

Regressionsanalys Enkel regressionsanalys Regressionslinjen

Regressionsanalys Enkel regressionsanalys Regressionslinjen --9 Regreionanaly - en fråga om balan Kimmo Sorjonen Sektionen för Pykologi Karolinka Intitutet. Enkel reg.analy.. Data.. Reg.linjen.. Beta (β).. Signifikan.. Reg. om Var..6. Korr. & Förklarad var..7.

Läs mer

Gotlands kommun Visby vattenförsörjning

Gotlands kommun Visby vattenförsörjning 1(14) GU VIBY VATTENFÖRÖRJNING Dnr: 08-128/2003 Gotland kommun Viby vattenförörjning Revidering av kyddområde för Viby Vibble vattentäkter Bilagor: Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga Bilaga 6 Bilaga

Läs mer

Skuldrådgivning för hemlösa med ordnat boende

Skuldrådgivning för hemlösa med ordnat boende SOCIALTJÄNSTFÖRVALTNINGEN KUNDORIENTERADE VERKSAMHETER Handläggare: Gunhild Watorp Villarreal Telefon: 08-508 25 452 SID 1 (12) 2008-04-09 RAPPORT angående Skuldrådgivning för hemlöa med ordnat boende

Läs mer

TCO-ekonomerna analyserar. Svensk ekonomi bättre än sitt rykte!

TCO-ekonomerna analyserar. Svensk ekonomi bättre än sitt rykte! TCO-ekonomerna analyserar Svensk ekonomi bättre än sitt rykte! Hur förändras bilden av svensk ekonomi i och med revideringen av Nationalräkenskaperna? Inledning 1 Den 5 december publicerade Statistiska

Läs mer

Karlstads universitet Tel 202 Elkraftteknik och kraftelektronik Bilaga 3 Avd. för elektroteknik Asynkronmotorn 1(12) Asynkronmotorn

Karlstads universitet Tel 202 Elkraftteknik och kraftelektronik Bilaga 3 Avd. för elektroteknik Asynkronmotorn 1(12) Asynkronmotorn Karltad univeritet Tel 0 Elraftteni och rafteletroni Bilaga Avd. för eletroteni Aynronmotorn 1(1) Aynronmotorn Namn: Godänd laboration: Syfte Du all underöa egenaperna ho en trefa aynronmotor. Underöningen

Läs mer

Stor skogsfastighet i Stora Lappträsk

Stor skogsfastighet i Stora Lappträsk Stor kogfatighet i Stora Lappträk Stor och virkerik kogfatighet med en vackert belägen gård på en udde i jön Stora Lappträket. Fatigheten älj genom anbud. Anbud kan lämna på fatigheten i in helhet eller

Läs mer

NYHETSBREV NUMMER 3 FRÅN MISTRA MARS 2010. Mistra Urban Futures väcker nyfikenhet i Rio

NYHETSBREV NUMMER 3 FRÅN MISTRA MARS 2010. Mistra Urban Futures väcker nyfikenhet i Rio tiftelen för miljötrategik forkning Gamla Brogratan 36 38 111 20 Stockholm Telefon 08-791 10 20 Fax 08-791 10 29 nyhetbrev@mitra.org www.mitra.org NYHETSBREV NUMMER 3 FRÅN MISTRA MARS 2010 men hallå...

Läs mer

Hans eller hennes politik?

Hans eller hennes politik? LUNDS UNIVERSITET Intitutionen för nordika pråk SVEK Stellan Löfberg Kandidatuppat i venka HT 200 Han eller henne politik? - En kritik dikuranaly av ord om följer efter han och henne i nyhetartiklar, inändare

Läs mer

Globala värdekedjor och internationell konkurrenskraft

Globala värdekedjor och internationell konkurrenskraft Globala värdekedjor och internationell konkurrenskraft Kent Eliasson, Pär Hansson och Markus Lindvert Seminarium Näringsdepartementet 23 januari 2013 Innehåll 1) Introduktion 2) Globala värdekedjors framväxt

Läs mer

Avindustrialisering och globalisering av svensk ekonomi. Daniel Lind, chefsekonom, Unionen

Avindustrialisering och globalisering av svensk ekonomi. Daniel Lind, chefsekonom, Unionen Avindustrialisering och globalisering av svensk ekonomi Daniel Lind, chefsekonom, Unionen Bakgrund,45 "Total industri": industrin och företagsnära tjänster (SNI 71-74), nominella förädlingsvärden,4,35

Läs mer

Stockholmsbörsen är en av

Stockholmsbörsen är en av 20 pecial Oron på finanmarknaden är maiv och böråret 2011 lutar knappat på plu. Men kurvinnare kan ändå hitta bland fatighetbolag och företag med tarka finaner. Affärvärlden börpanel benar ut problemen

Läs mer

SMÅFÖRETAGEN. ÄR Större ÄN DU TROR I. utrikeshandeln

SMÅFÖRETAGEN. ÄR Större ÄN DU TROR I. utrikeshandeln SMÅFÖRETAGEN ÄR Större ÄN DU TROR I utrikeshandeln Småföretagen allt viktigare för utrikeshandeln Sverige är en liten utrikeshandelsberoende ekonomi. Det samlade importvärdet uppgick till 1036 mdr kronor

Läs mer

Strukturstudie av näringslivet i Sverige 2003

Strukturstudie av näringslivet i Sverige 2003 S2006:003 Strukturstudie av näringslivet i Sverige 2003 Strukturstudie av näringslivet i Sverige 2003 Innehållsförteckning Definition av internationella och nationella företag 3 Sammanfattning 5 Resultat

Läs mer

Delårsrapport 2 2014. Miljö- & hälsoskyddskontoret

Delårsrapport 2 2014. Miljö- & hälsoskyddskontoret Delårrapport 2 Mljö- & hälokyddkontoret 1 Sammanfattnng en för att nämnden kommer att nå de atta verkamhetmålen är god. Kontoret atar under året på att påbörja flera kvaltethöjande projekt för att få effektvare

Läs mer

Stockholms stads handlingsprogram för skydd mot olyckor Stadsledningskontorets förslag

Stockholms stads handlingsprogram för skydd mot olyckor Stadsledningskontorets förslag STADSLEDNINGSKONTORET STABEN Bilaga 2 Stockholm tad handlingprogram för kydd mot olyckor 2007 08 31 Stadledningkontoret förlag www.tockholm.e SID 2 (6) Inledning Staden handlingprogram för kydd mot olyckor

Läs mer

H i. reversibel rotation av domänmagnetisering. nukleering av domäner. irreversibel domänväggrörelse/ rotation av domänmagnetisering a

H i. reversibel rotation av domänmagnetisering. nukleering av domäner. irreversibel domänväggrörelse/ rotation av domänmagnetisering a nukleering av domäner reveribel rotation av domänmagnetiering irreveribel domänväggrörele/ rotation av domänmagnetiering a b irreveribel domänväggrörele/ rotation av domänmagnetiering i reveribel och irreveribel

Läs mer

Digital signalbehandling Sampling och vikning

Digital signalbehandling Sampling och vikning Intitutionen ör data- och elektroteknik Digital ignalbehandling --9 Sampling Då vi tuderar en vanlig analog ignal, t ex med hjälp av ett (analogt) ocillokop, å kan vi vid varje tidpunkt regitrera hur ignalen

Läs mer

FÖRE TAGS TJÄNS TER. - allt viktigare för svensk ekonomi

FÖRE TAGS TJÄNS TER. - allt viktigare för svensk ekonomi FÖRE TAGS TJÄNS TER - allt viktigare för svensk ekonomi November 2014 Företagstjänster är kunskapsintensiva Under de senaste två decennierna har andelen högutbildad arbetskraft ökat i samtliga sektorer

Läs mer