Ansökan om stimulansbidrag för utveckling av vården för personer med tungt missbruk Vårdkedjeprojektet Lobo

Transkript

1 NORRMALMS STADSDELSFÖRVALTNING VÅRD- OCH OMSORGSAVDELNINGEN SID 1 (5) Handläggare: Karin Aronon Telefon: Till Läntyrelen i Stockholm län Anökan om timulanbidrag för utveckling av vården för peroner med tungt mibruk Vårdkedjeprojektet Lobo Anökan om medel Norrmalm taddelförvaltning, ociala enheten, anöker om tkr till Vårdkedjeprojektet Lobo (lot till jälvtändigt liv och boende). Bakgrund Enligt den enate räkningen av hemlöa i Stockholm om gjorde våren 2006 har Norrmalm, tillamman med ytterligare en taddel, flet uteliggare i taden. Mellan eptember och december 2006 arbetade en ocialekreterare/uppökare på heltid med hemlöa klienter om ov på natthärbärge, i enlighet med ociala enheten mål att minka antalet härbärgenätter och för att bli mer tillgängliga för peroner om ofta har mycket vårt att få kontakt med myndigheter. Detta möjliggjorde genom medel om beviljat från centrala medelreerven. Antalet härbärgenätter har under 2007 minkat med cirka 16 % jämfört med Redan 2006 hade dock en minkning av antal hemlöa/botadlöa kett med 21 % jämfört med De mer kvalificerade boendena, om exempelvi inackorderinghem där drogfrihet och omvårdnad ingår, har ökat med 39 % jämfört med föregående år. Minkade härbärgekotnader ger på kort ikt ökade vårdkotnader, då behandling och kvalificerat boende har en högre dygnkotnad. En generellt förämrad fyik häla ho klienterna, vilket kan märka bland annat i att antal LVM-anmälningar från läkare ökade från ju 2005 till tretton 2006 täller högre krav på graden av omvårdnad vilket ockå ger ökade boende- och behandlingkotnader för klientgruppen. Antal dygn i LVM-vård ökade under Sociala enheten utvecklade under 2006 amverkan med Norra Stockholm pykiatri i och med det cae managementprojekt, finanierat av Miltonmedel, om genomförde i amverkan med Kungholmen och Ötermalm taddelförvaltningar, landtinget Beroendecentrum och Norrtull pykiatri. Den utvärdering om Erta-Sköndal gjort av cae managementprojektet viar att många Box Stockholm. Telefon Beökadre Tulegatan 13

2 SID 2 (5) klienter/patienter upplever en förbättring av in ituation. Mibruk och pykik häla är kärnområden i arbetet. De kattningkalor (Audit/Dudit) om använt för att mäta klienterna alkohol och drogbruk viar på en nedgång av mibruket. Audit-kattningen om mäter alkoholkonumtion, jönk från ett medelvärde av till vid de två mättillfällena. Maxvärde är 40. Dudit-kattningen om mäter narkotikaanvändning jönk från 20.7 till Maxvärde 44. Klienterna egen uppfattning om inaten i form av cae manager är att de haft ett tort töd. Inom området pykik häla äger 35 peroner av 40 att cae managern är ett mycket tort töd eller töd till en del. För mibruk är motvarande iffra 33 peroner. Uppökaren och cae managern har haft ett nära amarbete och arbetat tillamman med att beöka härbärgen, bedriva uppökande verkamhet och ta emot pontanbeök på taddelförvaltningen, vilket möjliggjort åväl ökad kontinuitet om ökad äkerhet. Socialtjänten inater kan på å ätt bli mer tillgängliga för de hemlöa mibrukarna. Under planerar ociala enheten en fortättning och vidareutveckling av inaterna för de met utatta, hemlöa med tungt mibruk och peroner med komplexa vårdbehov, mibruk i kombination med pykik törning. Huvudyftet är att tärka vård- och boendekedjan för de met utatta, men även att implementera det påbörjade arbetet i den ordinarie verkamheten och ytterligare tärka amverkan med landtinget beroendevård och pykiatri i enlighet med vad Miltonmedlen yftade till. Peroner med komplexa vårdbehov märk ällan i amhället, men kotar mycket reurer i åväl pengar om lidande. Långiktigt arbete kräv för att kunna fortätta och fullfölja intentionerna med Miltonprojektet (cae management). Sociala enheten har för närvarande ca 30 träning-/föröklägenheter, där taddelförvaltningen innehar förtahandkontrakt och klienten tecknar kontrakt i andra hand med taddelförvaltningen. För att tå i kö till träning- /föröklägenhet kräv bl.a. genomförd mibrukbehandling och mint ex månader dokumenterad drogfrihet. Boendet är en behandlingreur och ett ita led i en längre tid rehabilitering. I träning-/förökboende ingår kontakt med hemtödet, del i tödjande yfte men ockå ur kontrollynpunkt. Hemtödet kommer under 2007 att utveckla från töd- till behandlingfunktion, där varje enkild klient får en boendelot föra att klara det vardagliga om kräv för att bo i eget boende och på ikt erhålla eget kontrakt.

3 SID 3 (5) Vårdkedjeprojektet Sociala enheten har för avikt att tarta Vårdkedjeprojektet Lobo (lot till jälvtändigt liv och boende)betående av 1 cae manager/projektledare, 1 boendelot amt 0,5 uppökare varav boendeloten ta från befintliga reurer. Vårdkedjan Härbärge Behandling Inackorderinghem Träninglägenhet Föröklägenhet Under olika faer i vårdkedjan behöv olika former av inater. Varje klient är aktualierad ho en ocialekreterare på ociala enheten för utredning, motivation och belut om inater. En tor vint ligger i att inaterna utför av ett begränat antal peroner för att kunna ge maximal kontinuitet och bäta töd till klienterna. Att begräna antal utförare av inaterna ger även åväl amordning- om ekonomika vinter för kommunen. För en peron om bor på härbärge behöv uppökare och/eller cae manager. För peroner med komplexa vårdbehov behöv cae manager under hela vårdkedjan. För peroner om flyttat till träning- /föröklägenhet behöv en boendelot. För de om bor i träning-/ föröklägenhet ingår återfallförebyggande åtgärder, färdighetträning i att köta ett hem och in ekonomi amt ocial färdighetträning för klienter om är i behov av det. Synätt Socialtjänten inater ka bli mer lättillgängliga för de met utatta. Vårdkedjan ka utforma å att både kommunen och landtinget reurer kommer klienten tillgodo på bäta ätt och peronalkontinuiteten blir å hög om möjligt. Vårdkedjan ka utveckla å att den bättre motvarar de behov om finn ho hemlöa med tungt mibruk och ho peroner med komplexa vårdbehov, mibruk i kombination med pykik törning. Dea inater förvänta medföra ökade vård- och boendekotnader i ett kortiktigt perpektiv, men minkade kotnader på ikt. Mål En utförarverkamhet om genom en tärkt vårdkedja ökar möjligheten till ett jälvtändigt liv för de met utatta, hemlöa med tungt mibruk och peroner med komplexa vårdbehov. Syfte Huvudyftet är att tärka vård- och boendekedjan för de met utatta, men även att implementera det påbörjade arbetet i den ordinarie verkamheten och ytterligare

4 SID 4 (5) tärka amverkan med landtinget. Ett yfte är ockå att ocialtjänten inater ka bli mer lättillgängliga för de met utatta. Metoder/Arbetätt Uppökaren ka arbeta uppökande och utåtriktat med hemlöa klienter amt vara flexibel för beök på härbärge, amordning med ocialekreterare och klienten behjälplig att komma vidare i vårdkedjan. Cae managern ka i vi mån arbeta uppökande men framförallt amordna inaterna för klienter med komplexa vårdbehov. Cae managern ka även leda och dokumentera projektet. Boendeloten ka arbeta med klienter i träning-/föröklägenhet med återfallförebyggande åtgärder, färdighetträning i att köta hem och ekonomi amt ocial färdighetträning för klienter om är i behov av det. Boendeloten har kontakt med klienten under hela proceen, dv å nart en remi för träning-/föröklägenhet krivit, innan inflyttning, genom den adminitrativa proceen och när klienten flyttat in i lägenheten. Mätbara/Uppföljningbara mål Ökad amverkan med frivilligorganiationer i yfte att få kontakt med för ocialtjänten okända hemlöa Minkat antal härbärgenätter Högre antal träninglägenheter Färre uppägningar från föröklägenheter Stabilare vårdkedja, utan glapp mellan behandling och de olika boendetegen, för den enkilda klienten Uppföljning/Utvärdering Uppföljning och utvärdering av projektet ker fortlöpande i det dagliga arbetet amt vid veckovia möten med projektmedarbetare, enhetchef och biträdande enhetchef. Projektet följ av en tyrgrupp betående av referenperoner från Convictu, en nämndpolitiker, avdelningchef amt utvecklingekreterare. Projektledaren anvarar för att dokumentation ker. En delrapport inlämna till läntyrelen efter ex månader verkamhet och lutrapport inlämna efter projekttiden lut. En extern utvärdering av projektet gör av Erta Sköndal Högkola. I denna kommer de klienter vilka ingått i projektet att delta. Organiation/Peronal Peronalen betår av 1 cae manager/projektledare, 1 boendelot amt 0,5 uppökare varav boendeloten ta från befintliga peronalreurer. Arbettiden är förlagd dagtid måndag till och med fredag eller utanför kontortid om å är lämpligt. Peronalen är undertälld enhetchef och biträdande enhetchef på ociala enheten, Norrmalm taddelförvaltning.

5 SID 5 (5) Beräknad kotnad är tkr. För pecificering av kotnader e bilaga. Bilaga Projektplan och budget