Rapport från utvärdering av Hermods vuxenutbildning september 2011

Transkript

1 TILLHANDAHÅLLARAVDEL NINGEN UPPFÖLJNING SENHETEN SID 1 (21) XX UTBILDNINGSINSPEKTÖR LENA KAE V MEDBEDÖMARE ANITA SIMAK REKTOR KOMMUNAL VUXENUTBILDNING, UPPLANDS VÄSBY Rapport från utvärdering av Hermod vuxenutbildning eptember 2011 Rapporten ingår i ett utvärderingprojekt i amarbete med KSL Box 22049, Stockholm. Telefon Fax Beökadre Hantverkargatan 2F

2 SID 2 (21) INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 UPPDRAG OCH GENOMFÖRANDE... 3 OMRÅDEN SOM OMFATTAS AV UTVÄRDERINGEN... 4 BESKRIVNING AV ENHETEN... 5 SAMMANSTÄLLNING AV ENHETENS OLIKA VERKSAMHETERS STYRKOR, SVAGHETER OCH UTVECKLINGSOMRÅDEN... 9 Styrning, ledning och kvalitetarbete... 9 Kunkaper, utveckling och lärande Bedömning och betygättning Övrigt Områden att utveckla SAMMANFATTANDE ANALYS 21

3 SID 3 (21) UPPDRAG OCH GENOMFÖRANDE Nedan bekriv den metod om uppföljningenheten i Stockholm tad tillämpar vid utvärderinguppdrag 2011/12 i ett projekt rörande vuxenutbildning i amarbete med KSL för följande kommuner: Botkyrka, Nacka, Uppland Väby, Tyreö, Sollentuna och KCNO (Danderyd, Täby, Vallentuna och Vaxholm). Uppföljningenheten vid Stockholm tad utbildningförvaltning utvärderar den pedagogika verkamheten och främjar vuxna lärande genom att granka måluppfyllelen utifrån nationella tyrdokument kontrollera efterlevnaden av nationella riktlinjer granka hur kolan utvärderar in egen verkamhet ge rekommendationer om vad om bör förändra och utveckla Vi genomför vårt uppdrag genom att läa material om kolan täller till förfogande och även material från andra källor (ex. från Skolverket) intervjua elever, peronal och kolledning. Vid ditanutbildning genomför intervjuerna i regel per telefon. obervera verkamheten och göra lektionbeök. Vid ditanutbildning granka även lärportalen i vi utträckning. I förta hand grankar vi måluppfyllelen, det vill äga att vi bildar o en å heltäckande bild om möjligt av hur målen i tyrdokumenten tolka och förverkliga på kolan. Vi gör detta utifrån en prioritering av mål från läroplanen och andra nationella tyrdokument. Förutom detta grankar vi kolan förmåga att jälv utvärdera in kvalitet för att förbättra verkamheten. Hög kvalitet innebär enligt Skolverket definition främt att verkamheten utmärk av att den väl: trävar mot och uppfyller nationella mål varar mot nationella krav och riktlinjer uppfyller andra mål, krav och riktlinjer om är förenliga med de nationella (t.ex. kolplan, lokal arbetplan och andra lokala planer) känneteckna av en trävan till förnyele och tändiga förbättringar utifrån de förutättningar man har. 1 1 Från Skolverket verktyg BRUK för kvalitetarbete i förkola och kola, 8.

4 SID 4 (21) OMRÅDEN SOM OMFATTAS AV UTVÄRDERINGEN Stockholm tad uppföljningenhet grankar verkamheterna ur ett helhetperpektiv. Utvärderingen fokuera ärkilt på nedantående områden, men även andra områden kan kommentera om det finn tarka käl till det. Styrning, ledning och kvalitetarbete Detta område granka utifrån läroplanen (Lpf 94), men även utifrån kollagen och förordning om kommunal vuxenutbildning amt utifrån forkningreultat inom området. Beträffande ledarkap granka inom detta område främt kolledningen arbete medan övrig peronal, främt lärare, ledarkap granka under Kunkaper, utveckling och lärande. Kunkaper, utveckling och lärande Detta område granka främt utifrån mål och riktlinjer i läroplanen (Lpf 94). Deutom utgår utvärderingen från tydligt bekräftade forkningreultat med relevan för dea mål och riktlinjer. Bedömning och betygättning Detta område granka främt utifrån mål och riktlinjer i läroplanen (Lpf 94), Skolverket Allmänna råd om likvärdig bedömning och betygättning och Handlingplan för rättäker och likvärdig betygättning. Grankningen av bedömning och betygättning ker på ett ådant ätt att det framgår att området i teori och praktik är nära kopplat till området Kunkaper, utveckling och lärande. I detta aveende utgår grankningen ockå från via allmänt accepterade forkningreultat.

5 SID 5 (21) BESKRIVNING AV ENHETEN Företag /kola Planerat antal poäng innevarande halvår/antal tuderande 2 Utbildninginriktning Lokaler Peronal inom kolan/ företaget Hermod AB poäng / 420 tuderande Gymnaial vuxenutbildning Solna Uppland Väby Vällingby (byggutbildning) Ca 9 3,5 3 Företag/kola Hermod AB Utbildning Gymnaial vuxenutbildning: Ditantudier med lärplattform kombinerad med handledning i lokal i Solna och Uppland Väby. De tuderande har även tillgång till handledning i lokal i Stadhagen, men den verkamheten omfatta inte av denna utvärdering utan återfinn i Stockholm tad utvärderingrapport 1-5 februari Anvarig lärare är den webblärare om eleverna har kontakt med via webben, och den läraren är även anvarig för bedömning och betygättning. Webblärarna finn huvudakligen i Malmö. Som komplement finn ålede de lärare om är antällda om handledare lokalt. När tillräckligt många elever finn om läer amma kur och om tartar amtidigt formar de en tudiegrupp under handledning av handledaren, men i övrigt fungerar handledningen om en drop in-verkamhet. Eleverna får välja om de är ditanelever eller elev om tuderar i lokal, men gränen är flytande ibland. Gymnaial vuxenutbildning, yrkeinriktad utbildning: Sedvanlig kolförlagd praktik byggutbildning i verktad i Vällingby kombinerad med arbetplatförlagd utbildning. 2 Antal poäng aver planerat antal verkamhetpoäng innevarande halvår och antal tuderande aver antal peroner om tuderar den tiden från projektkommunerna, oavett i vilken omfattning dea peroner tuderar (deltid/heltid).

6 SID 6 (21) Peronal Solna: En utbildningchef, ju lärare/handledare, 2,5 tudieledare (=adminitratörer) Uppland Väby: En projektledare, två lärare/handledare, 0,5 tudieledare Vällingby: En utbildningchef, två lärare/handledare Ditanutbildninglärare, å kallade webblärare, i Malmö: cirka 30 lärare om genomgående har deltidantällning på Hermod och deltidantällning på annan kola på hemorten. Lokaler Solna: Hagalundgatan 26; tudielokaler i amma byggnad om Solna vuxenutbildning; tuderande från flera olika tockholmkommuner kommer dit för handledning. Uppland Väby: Björkvallagatan 10; tudielokaler i en lägenhet/föreninglokal i ett botadområde dit tuderande från flera tockholmkommuner kommer för handledning. Vällingby: Krogatan 31, Vällingby; verktadlokaler i ett indutriområde där Hermod även har gymnaial byggutbildning för ungdomar. Ledningorganiation Koncernen Hermod AB led av en vd. Koncernen är indelad i fyra olika affärområden om led av var in affärområdechef: Vuxenutbildning-fi, Yrkeutbildning, Gymnaiekola och Arbetmarknadtjänter. Ditanutbildningen inom hela koncernen Hermod, Hermod Lärcentrum, led av en ärkild chef med anvar för åväl pedagogik om upport. Han är även chef för de ämneanvariga lärarna i Malmö. Centralt i Hermod i Malmö finn fem ämneanvariga lärare om anvarar för utbildningen inom fem områden: humaniora och amhällvetenkap, pråk, matematik-naturvetenkap, fi och yrkeutbildning/omvårdnad. De ämneanvariga lärarna har anvar för de externt antällda webblärarna. Utbildningchefen i Solna har anvar för utbildningverkamheten i Solna, Uppland Väby, Stadhagen och Vällingby och fungerar om koordinator och kontaktperon gentemot uppdraggivarna i de olika kommunerna. Utbildningchefen har anvar för elevadminitration och den verkamhet om bedriv av de lärare om fungerar om handledare och hon har ockå ett vit anvar för uppföljningen av eleverna. I Uppland Väby led verkamheten av en projektledare och i Vällingby av en annan utbildningchef. Utbildninganvarig i

7 SID 7 (21) Vällingby är även chef för ungdomgymnaiet och yrkehögkoleverkamheten inom Hermod i tockholmområdet. Utbildningchefer och projektledare träffa en gång per månad i områdeträffar då även platanvarig inom området Arbetmarknadtjänter i Stockholm deltar. Rektoranvaret för eleverna utöva av den kommunalt antällde rektor i varje kommun om har gett Hermod ett utbildninguppdrag. Centralt i Hermodkoncernen finn en rektor om edan gammalt har betygrätt, men denna myndighetutövning nyttja inte inom den kommunala vuxenutbildningen om upphandlat av kommunerna. Peronalgrupperingar och mötetruktur Ditanverkamheten: Ämneanvariga webblärare träffar ina repektive webblärare cirka fyra gånger/år, oftat via webbkonferen. Handledningverkamheten: Solna: peronalmöten varje tordag då oftat praktika frågor dikutera om rör jälva enheten. Uppland Väby: handledarna är antällda på deltid möteverkamhet finn inte för dem. och organierad Vällingby: peronalmöte en gång per vecka då oftat praktika frågor dikutera om rör jälva enheten. Målättningen inom Hermod är att handledare och anvariga webblärare ka träffa fyikt en helg varje år för att dikutera gemenamma pedagogika frågor. I det nya upphandlingavtalet mellan tio tockholmkommuner och olika utbildningföretag ka å kallade dialogmöten ke mellan anvarig kommunal rektor och utbildningchefen på repektive utbildningföretag varje termin. Övrigt Kurerna är upplagda på ditan på å ätt att det finn tudieguider där hela kuren är preenterad och organierad. En kur är trukturerad i olika uppdrag, oftat tre till fem uppdrag per kur. De å kallade ämneanvariga lärarna, med äte i Malmö, anvarar för kurutvecklingen av de olika kurerna. Dea ämneanvariga lärare har tillamman med ina webblärare i Malmö utformat uppdragen inom varje kur där eleverna ka göra de inlämninguppgifter om hör

8 SID 8 (21) till kuren. Uppdragen maila till den anvarige webbläraren och kicka edan tillbaka med kommentar till eleven. Denna truktur är denamma för alla tuderande i Sverige. Varje kur avluta med en muntlig examination via webbkamera cirka 30 minuter av varje enkild tuderande. Hermod har en helt ny lärplattform, Novo, edan ett halvår tillbaka. I en del kommuner har ditanutbildningen kompletterat med å kallad handledning av lärare om finn på plat fyikt i en tudielokal, å kallat närlärande. Så är fallet i tockholmområdet. Handledarna, om oftat är behöriga ämnelärare, har inget pecifikt anvar för lärandet utan finn mer tillhand om töd för de tuderande om å önkar töd on demand, om en handledare uttrycker det. Det finn inga organierade möten mellan handledarna i de lokala tudielokalerna och de anvariga webblärarna nere i Malmö, utan kontakterna ker via mail när behov uppkommer. Alla prov rätta av de lokala handledarna, även nationella prov, och reultaten kicka edan till den anvarige webbläraren. Byggutbildningen: Byggeleverna går i amma verktadlokaler om den helt nytartade gymnaiekolan elever och har även amma lärare och anvarig chef. Anvarig chef har bara varit verkam ett år och är även anvarig för Hermod yrkehögkoleverkamhet i tockholmområdet. Verkamheten är under expanion och ka nart tarta även måleriutbildning för vuxna. Idag omfattar verkamheten träarbete, plattättning och golvläggning.

9 SID 9 (21) SAMMANSTÄLLNING AV ENHETENS OLIKA VERKSAMHETERS STYRKOR, SVAGHETER OCH UTVECKLINGSOMRÅDEN Vårt uppdrag är att granka och utvärdera enheten reultat. Med reultat menar vi enheten förmåga att uppnå och träva mot de nationella och kommunala målen amt efterleva de riktlinjer och krav om finn i tyrdokumenten. Sammantällningen av tyrkor, vagheter och utvecklingområden om vi gör i detta avnitt är avedd att ge en överiktlig bild av vår bedömning av verkamheterna kvalitet. Vi vill dock framhålla, att det inte är möjligt att på ett kvantitativt ätt genom att jämföra ammantällningar i olika rapporter med varandra avgöra hur bra olika enheter är i förhållande till varandra. Det är inte antalet punkter under de olika rubrikerna om avgör det. Jämföreler måte baera på noggrann läning av texten vid punkterna. Styrning, ledning och kvalitetarbete (Organiation, dokumentation, kolledningen pedagogika ledarkap etc) Styrkor Vår utvärdering har viat att enheten har ett antal tyrkor, bland annat dea: Hermod har en ny lärplattform med god uppföljning av de tuderande tudieaktivitet. Uppföljning av tudieaktivitet ker per automatik; om den tuderande inte varit verkam och kickat in uppdrag i tid påminn den tuderande automatikt. Denna uppföljning av tuderande aktivitet ker per mail men även per telefon, om tid finn, av tudieledarna (=adminitratörerna). Den nya lärplattformen är utvecklad med tidigare erfarenheter om grund och utprovad under en termin på en begränad tuderandegrupp i Öterund innan den tog i bruk våren Enkät ge till de tuderande två gånger per kur amt en gång per kvartal i en törre kvartalenkät. Hermod har förökt höja varfrekvenen på enkäterna genom att kräva in var på enkätfrågorna i amband med lärarkommentarerna, vilket verkar höja varfrekvenen. Träffar ker en gång per år mellan webblärare, handledare och all annan peronal i hela landet då även pedagogika pörmål dikutera.

10 SID 10 (21) Uppföljning av webblärarna arbete, både betygättning på kur, uppdrag, muntliga examinationer och avgivna kriftliga uppdragkommentarer ker ytematikt av via ämneanvariga. En tydlig kvalitetredovining kriv för varje kommun av utbildningchefen eller projektledaren i enlighet med de krav om varje kommun har formulerat. Sytematika jämföreler gör på lärarnivå mellan betygättning och reultat på nationella prov där ådana finn. I via kurer finn planer på att ytematikt gå igenom kurupplägg och innehåll i uppdragen varje kvartal. Via kommunala rektorer gör lektionbeök i verkamheten. I nya upphandlingavtalet mellan tio tockholmkommuner kommer kontakterna med de olika utbildninganordnarna att ytematiera. Dialogmöten mellan utbildningchef och rektor ka ke regelbundet i verkamheten likom även rektorbeök. Svagheter Vår utvärdering har viat att enheten har ett antal vagheter, bland annat dea: Sammantällning och analy av tudiereultat ämnevi på koncernnivå akna. Detamma gäller ammantällning och analy av tudieavbrott på koncernnivå och ammantällning och analy av killnad mellan betygättning och reultat på nationella prov på koncernnivå. Århjul eller liknande överikt akna för att åkådliggöra de olika komponenterna i det ytematika kvalitetarbetet. Organiationtrukturen inom koncernen är inte helt tydlig och alla medarbetare är inte alltid helt klara över vem om är dera chef och vad denne har för anvarområde. En del medarbetare är oäkra på vem om är dera chef och vem de ka ha medarbetar/utvecklingamtal med. Roll och anvarfördelning mellan utbildningchef, projektledare och kommunalt anvarig rektor är inte alltid tydlig för tuderande och peronal. Även titulaturen är i via fall otydlig ho Hermod och exempelvi begrepp om ledare - tudieledare - använd för medarbetare med rent adminitrativa uppgifter vilket bidrar till vårigheter för de tuderande att förtå vem om har anvar för vad och vem de ka vända ig till i olika frågor. Roll och anvarfördelning mellan utbildninganordnare och kommunalt anvarig upphandlingrektor bör dikutera i amband med införandet av nya nationella

11 SID 11 (21) tyrdokument för vuxenutbildningen där det klargör vad om kan delegera och vad om inte kan delegera till den upphandlade utbildninganordnaren. Närlärande: Arbetfördelningen mellan anvarig webblärare och handledare är inte tydlig och ytematierade amverkanformer akna. Samverkan är helt beroende av enkilda peronliga initiativ och ledningen har inte varit tydlig med hur man vill att amverkan ka ke i de kommuner där handledare i tudielokal (närlärande) finn om komplement till ditanunderviningen. Närlärande: Samverkan i trukturerad och ytematierad form mellan de olika handledarna akna. Handledarna/lärarna har en otydlig roll och kulle ha behov av att träffa varandra regelbundet för att dikutera metoder och arbetformer. Byggutbildningen: - Utbildningverkamheten är underbemannad på läraridan. En lärare är jukkriven och en lärare dog helt hatigt i omra och återbeättning har inte kett ännu. Ny lärare ka antälla enare i höt. - Den relativt nyantällde chefen har ännu inte hunnit utforma itt pedagogika ledarkap, utan den förta tiden har met gått åt till att kapa ordning och reda i verkamheten, vilket har behövt för att kapa en bra grundtruktur. Det är dock viktigt att tärka arbetet med att utveckla det pedagogika ledarkapet när nu utformandet av jälva grundtrukturen är klar. Rektor bör träva efter att finna former för att verka även om pedagogik ledare på byggutbildningen och tärka och utmana lärarna i dera ledarkap.

12 SID 12 (21) Kunkaper, utveckling och lärande (Betygbaerade kunkapreultat, lärande, ditanundervining, information- och kommunikationteknik, tuderande i behov av ärkilt töd, validering, arbetplatförlagd utbildning etc) Andel tuderande från projektkommunerna om uppnått mint betyget Godkänd inom Hermod läåret 2010/11 Skola/företag Hermod Gymnaial vux 84% 87% 3 Riket, totalt Hermod ligger trax under genomnittet vad gäller andel tuderande om har uppnått mint betyget Godkänd, vilket får ane om helt acceptabelt med tanke på att de inte har å tor andel elever om har avbrutit tudierna (17 procent). Styrkor Vår utvärdering har viat att enheten har ett antal tyrkor, bland annat dea: De fleta tuderande om vi har talat med är mycket nöjda med den tydliga truktur om en kur har på lärplattformen. De fleta tuderande är mycket nöjda med den hjälp och den utförliga feedback de får av webbläraren genom var och kommentarer på uppdragen. Repon till de tuderande på inända uppgifter kommer nätan alltid inom den tipulerade tiden 48 timmar. Det är lätt att komma i kontakt med webbläraren via mail och telefon enligt de fleta tuderande. De tuderande kan välja tudietakt vilket innebär goda möjligheter att kombinera tudier och arbete. De tuderande kan välja om de vill läa helt på ditan eller om de vill ha töd och hjälp av handledare/lärare i en tudielokal. Ibland är gränen flytande och den tuderande vet inte alltid jälv om han/hon är ditanelev eller närlärande elev. Det är viktigt att Hermod informerar alla tuderande om denna möjlighet i de kommuner där ådan hjälp finn tillgänglig, å att det lärartöd om erbjud utnyttja optimalt av de tuderande. Varje kur inled med en fråga till de tuderande om dera mål med tudierna och fortatta tudieplaner om är tillgänglig för 3 Skolverket tatitik för kalenderåret 2010, Komvux-Studiereultat-Riknivå, Tabell 2

13 SID 13 (21) webblärarna om töd för att följa upp eleven fortatta tudieplanering. Denna introduktionfråga är under utveckling på Hermod och ka utveckla till en form av kartläggningfunktion om edan ka kunna nyttja i tudierna av anvarig lärare. Det blir en form av intern ISP (Individuell StudiePlan) om Hermod utvecklar här, vilket är poitivt. Orienteringkur i tudieteknik, 50 poäng, genomför av många tuderande och de tycker att den ger bra förberedele för tudierna. I naturvetenkapliga ämnen ligger numera obligatorika laborationmoment i fyik tudielokal om har laborationutrutning. I den nya lärplattformen Novo finn ibland flera treamade föreläningar inlagda tillamman med länkar till olika fora. I pråkkurerna har lärarna trävat efter att ockå föröka väva in olika muntliga övningar om de tuderande ka kicka in för bedömning och de har även lagt in flera länkar och övningar att lyna på. I den nya lärplattformen går det mycket lätt för den ämneanvarige läraren att ändra och lägga till uppgifter i uppdragen vilket gör dem äkrare och mer aktuella än tidigare. Hermod har påbörjat ett arbete med att utforma kurprov/lutprov i de kurer om inte har nationella prov. Proven ka vara av eäkaraktär och ka använda bland annat för att äkertälla att det är rätt peron om änt in tidigare uppdrag och att det är någorlunda kongruen i kvalitet på inända uppdrag och pretation på kurprov/lutprov. Kurprov/lutprov ka ke på plat i lokal och den tuderande måte kunna legitimera ig. Hermod dikuterar för närvarande hur kurprov/lutprov ka ynkroniera med nationellt prov och muntlig examination via webbkamera eller i via fall rent av erätta examinationen via webbkamera. Man trävar alltå efter att föröka utveckla nya typer av examinationformer, vilket vi tycker är bra. Närlärande: Många tuderande är mycket nöjda med den handledning de har tillgång till i in tudielokal. Närlärande: Varje kur inled med en introduktion i den fyika utbildninglokalen om är obligatorik ho via projektledare. Byggutbildningen: De tuderande tycker att lärarna på byggutbildningen ger bra hjälp och töd i lärandet om ker på kolan.

14 SID 14 (21) Svagheter Vår utvärdering har viat att enheten har ett antal vagheter, bland annat dea: Interkommunikativa övningmoment i pråkkurer på lärplattformen akna och bör utarbeta. I moderna pråk på gymnaienivå, exempelvi engelka, ker alla intruktioner på venka vilket innebär att de tuderande inte får träna pråklig förtåele i den utträckning om borde ke. I läroplanen och kurplanerna betona denna färdighet och i den nya kurplanen om ka gälla i vuxenutbildningen näta år kärp kraven på att använda målpråket under utbildningen ytterligare. Enligt anvariga på Hermod håller man på jut nu med att ta fram nya tudieguider för de nya kurplanerna i enlighet med dea riktlinjer. Kurforum, om är tänkt om en ny kommunikationmöjlighet inom varje kur mellan kurdeltagare och lärare, har ännu inte kommit igång om planerat. Orienteringkuren i tudieteknik om 50 poäng är inte tillräckligt omfattande utan kan klara av på en förmiddag av via tuderande. En kur på 50 poäng ka i normalfallet omfatta 2,5 veckor tudier på heltid enligt CSN: regelverk varför vi menar att Hermod bör utveckla denna kur ytterligare. Studieteknika färdigheter är ynnerligen viktiga för att lycka med ditantudier, varför det är klokt att vidareutveckla denna kur. Underviningen på ditan är mycket läroboktyrd och tyrd av uppdragen utformning och de tuderande möjlighet att påverka tudieupplägg och examination och få en individualierad utbildning är mycket begränad. På ikt bör ditanutbildningkonceptet kunna utveckla till att bli mycket mer individualierat och även koppla till den tuderande fortatta tudie- och yrkeplaner. Närlärande: Det är relativt få tuderande om nyttjar den handledning om finn tillhand i tudielokalen och handledaren/ läraren kapacitet utnyttja därmed inte optimalt i verkamheten. Det är bra att kunna få hjälp på plat i tudielokalen och det är viktigt att alla tuderande har vetkap om detta i de kommuner där detta erbjud. Det är ockå viktigt att anvariga webblärare vet om den tuderande finn i en kommun om kan erbjuda handledning å att de kan uppmana den tuderande om har behov av mer töd och hjälp att gå dit. Enligt utbildningchefen var det vid vårt beök ingen tuderande från projektkommunerna om regelbundet beökte tudielokalen i Solna och kunde betrakta om närlärande elev där. Vi beökte itället tudielokalen i Uppland Väby. Närlärande: Alla tuderande är inte nöjda med det töd och den hjälp de får i tudielokalen.

15 SID 15 (21) Närlärande: Samverkanformer mellan webblärare och handledare är inte ytematierade, utan är helt beroende av den enkilde handledaren och webbläraren initiativ. Webblärare och handledare arbetar ålede oftat inte om ett amlat team runt den enkilde tuderande. Byggutbildningen: - De tuderande tycker inte att den lärargrupp om finn idag hinner med att hjälpa alla tuderande i tillräcklig utträckning. - Den arbetplatförlagda utbildningen, om omfattar cirka en termin på heltid eller 30 procent av utbildningen, följ inte upp av läraren på kolan genom beök på plat. De tuderande har inte heller någon organierad verkamhet på jälva kolan under den här tiden utan all utbildning är förlagd till arbetplaten. De tuderande känner inte till kurplanemålen eller betygkriterier för den arbetplatförlagda utbildningen och det gör inte heller handledaren enligt de tuderande vi har talat med. Handledarna har ännu inte erbjudit någon handledarutbildning. - Utbildningen på kolan är inte till alla delar upplagd mot kurplanemål och betygkriterier är inte alltid kända för de tuderande. Enligt de tuderande har papper delat ut med kurplaner och betygkriterier, men dea utgör ällan något aktivt planering- och tyrdokument för tudierna. - Validering är inte utvecklad på kolan. Validering kan ke ifall den upphandlande kommunen betällt det, men vi menar att kolan alltid ka träva efter att ha ett förhållningätt om innebär att den tuderande förkunkaper ta tillvara å att den tuderande får tillgodoräkna ig de kunkaper och färdigheter om han/hon redan beitter. Därmed kulle den tuderande ibland kunna förkorta in tudietid, vilket vore mycket poitivt både för den tuderande och för amhället.

16 SID 16 (21) Bedömning och betygättning (Information och återkoppling till de tuderande, arbetet för likvärdighet i bedömning och betygättning etc) Styrkor Vår utvärdering har viat att enheten har ett antal tyrkor, bland annat dea: Varje kur avluta med ett muntligt förhör via webbkamera där legitimation kontrollera för att äkertälla den tuderande identitet. I via kommuner har man om krav att genomföra ett prov där den tuderande är på plat i lokal för att äkertälla den tuderande identitet. I kurer om har nationellt prov ker detta redan. Kurprov/lutprov i lokal håller på att utveckla i via ämnen där nationellt prov akna och kan i via fall komma att erätta den muntliga lutexaminationen via webbkamera. Ämneanvarig lärare grankar webbläraren bedömning åväl på webben om i den muntliga examinationen. Ämneanvarig lärare grankar ålede både den bedömning om ker via muntlig examination via webbkamera och gör tickprov på de var och kommentarer om webbläraren ger på inända uppdrag och återkopplar ina ynpunkter till webbläraren. Nationella prov genomför i alla kurer där ådana finn. De tuderande får nabb återkoppling från ina webblärare på ina inlämnade uppgifter och prov. Närlärande: De tuderande om deltar i handledd verkamhet i lokal följ upp extra noga av handledarna. Svagheter Vår utvärdering har viat att enheten har ett antal vagheter, bland annat dea: Likvärdighetarbetet är inte vidareutvecklat och välorganierat på koncernnivå och även ytematik analy av betygreultat akna på koncernnivå. Formativ (=framåtyftande) bedömning är inte utvecklad i Hermod utbildningmodell. Ett uppdrag får inte kicka in på nytt om det förbättrat utan det är enbart via den lutliga muntliga examinationen om reultatet på ett uppdrag eller en kur kan förbättra. Formativ bedömning har av forkningen bedömt om en mycket poitiv faktor för att utveckla eleverna lärande. Vi tror att det vore möjligt att finna goda former för detta även inom ditanutbildningen ramar.

17 SID 17 (21) Reponen från via lärare på uppdragen är inte helt fullödiga utan kulle kunna utveckla och bli tydligare och mer framåtyftande ibland. Bedömning ker huvudakligen på kriftliga pretationer i nuvarande ditanmodell och tuderande om är bättre på andra kommunikationformer har ämre möjligheter att göra ig jälva rättvia. En del tuderande är mycket nervöa inför det lutliga muntliga provet om gör med webbkamera och menar att de gått mite om ett högre betyg på grund av nervoiteten i provituationen. Närlärande: Synkroniering och amråd mellan webblärare och handledare/lärare vad gäller bedömning och bedömningunderlag akna när det gäller de tuderande om har handledning i tudielokal. Samråd mellan anvarig webblärare och handledare/lärare är helt beroende av enkilda individuella initiativ och vi menar att anvarig ledning bör tyra upp detta och tydliggöra ina intentioner. Ett exempel: Anvarig betygättande webblärare har inte rättat proven och har ålede inte all information om kan behöva - och om finn tillgänglig - om underlag för in betygättning. Detta gäller även de nationella proven. Det är itället handledaren om rättar alla prov men anvarig webblärare er alltå inte hur den tuderande har uttryckt ig på proven och inte heller hur handledaren har bedömt olika var och löningar utan får bara ett färdigt provreultat per mail om bedömningunderlag; ibland med några kommentarer från rättande lärare. Betygättande lärare, dv webbläraren, kan ålede vårligen ge kontinuerlig feedback till den tuderande baerad på denne hela arbetinat då webbläraren inte har tillgång till all information om den tuderande kunkapprogreion. Byggutbildningen: - Enligt uppgift från de tuderande får de inte alltid kontinuerlig information om in kunkaputveckling av läraren på kolan och de får det inte heller när de är ute på in arbetplatförlagda utbildning. - Enligt via tuderande kan inte lärarna alltid ange vad om kräv för att få det högta betygteget under utbildningen gång. - Kurplanemålen och betygkriterierna använd inte alltid om levande planeringdokument för de tuderande i utbildningen.

18 SID 18 (21) Övrigt Andel tudieavbrott per den 15/ : Andel tudieavbrott Skola/företag Hermod Genomnitt Stockholm län 17% 17% 4 18% 5 Genomnitt riket Kommentar: Andelen tudieavbrott aver tuderande inom gymnaial vuxenutbildning från amtliga projektkommuner. Andel tudieavbrott inom Hermod ligger preci på genomnittet för Stockholm län, det vill äga lite lägre än för riket, vilket är ett relativt gott reultat och viar att Hermod enträgna arbete med uppföljning av de tuderande har fungerat. 4 Skolverket tatitik för kalenderåret 2010, Komvux-Studiereultat-Lännivå, Tabell 1 5 Skolverket tatitik för kalenderåret 2010, Komvux-Studiereultat-Lännivå, Tabell 1

19 SID 19 (21) Områden att utveckla Vi bedömer att följande utvecklingområden, om kan utgå från åväl vagheter om tyrkor, men även från ådant om varken är att betrakta om tyrkor eller vagheter, bör prioritera: Förtydligande av roller och anvar i organiationen Företaget bör förtydliga roller, anvar och ibland även benämningar för olika ledningfunktioner å att det blir tydligare både för tuderande, medarbetare och för omgivningen vem om har anvar för vad. Även den kommunala upphandlingrektorn roll och anvar bör förtydliga. Utveckling av ytematikt kvalitetarbete Hermod har överlag ett gott kvalitetarbete, men vår bedömning är att det kan tärka ytterligare bland annat på koncernnivå. En överikt av kvalitetarbetet, till exempel genom ett århjul eller liknande, kulle ytterligare kunna bidra till att öka förtåelen för hur de olika komponenterna i kvalitetarbetet hänger ihop och därmed höja motivationen för arbetet bland peronal och tuderande. Fortatt utveckling av den nya lärplattformen Den nya lärplattformen Novo, om jut har tagit i bruk, har inneburit många förbättringar jämfört med tidigare plattform med exempelvi treamade föreläningar och förbättrad möjlighet att nabbt gå in och ändra uppgifter för ämneanvariga lärare. Start av den planerade chatfunktionen Kurforum och fortatt utveckling av interaktiva modeller kulle ytterligare förbättra lärandet i ditanunderviningen. Hermod bör ha goda möjligheter att utveckla detta på ett bra ätt i amband med den överyn om nu ker av amtliga tudieguider och uppdrag när de nya kurplanerna ka införa höten Formativ (framåtyftande) bedömning Idag ge en typ av framåtyftande bedömning av via lärare på inända uppdrag, men de tuderande har ingen möjlighet att förbättra redan inända uppdrag utan den enda möjlighet om tår till bud är att förbättra in pretation vid den muntliga examination via webbkamera om avlutar varje kur. Vi tror att det vore poitivt för Hermod att anta utmaningen att pröva om och i å fall på vilket ätt det vore möjligt att anamma formativ bedömning i någon form i ditanunderviningen. Det är viktigt att även de tuderande på ditan får möjlighet att förbättra itt lärande i enlighet med dea metoder om enligt forkningen är framgångrika.

20 SID 20 (21) Närlärande: amverkan handledare/lärare och anvarig webblärare I de kommuner där närlärande förekommer är det viktigt att ledningen äkertäller att anvarig webblärare får kännedom om handledningverkamheten och att amarbete ker mellan handledare och webblärare å att den poitiva förtärkningen om handledningen innebär ta tillvara på bäta möjliga ätt för att optimera lärandet ho den tuderande. Byggutbildningen: pedagogik utveckling av verkamheten Byggutbildningen har byggt en god grundtruktur med ordning och reda vad gäller de praktika förutättningarna, men nu bör foku flytta till det rent pedagogika ledarkapet å att ledningen äkertäller att utbildningen ker i enlighet med riktlinjerna i de nationella tyrdokumenten både vad gäller kurupplägg, bedömning och betygättning. Den arbetplatförlagda utbildningen bör tyra upp på motvarande ätt; lärarna bör involvera mera och handledarna bör erbjuda handledarutbildning.