Rapport från utvärdering av NTI:s gymnasiala vuxenutbildning oktober Rapporten ingår i ett utvärderingsprojekt i samarbete med KSL

Transkript

1 TILLHANDAHÅLLARAVDEL NINGEN UPPFÖLJNING SENHETEN SID 1 (17) XX UTBILDNINGSINSPEKTÖR LENA KAE V MEDBEDÖMARE LISBE TH JACOBSSON VERKSAMHETSCHE F VUXENUTBILDNINGEN I BOTKYRKA KOMMUN Rapport från utvärdering av NTI: gymnaiala vuxenutbildning i Sollentuna oktober 2011 Rapporten ingår i ett utvärderingprojekt i amarbete med KSL Box 22049, Stockholm. Telefon Fax Beökadre Hantverkargatan 2F

2 SID 2 (17) INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 UPPDRAG OCH GENOMFÖRANDE... 3 OMRÅDEN SOM OMFATTAS AV UTVÄRDERINGEN... 4 BESKRIVNING AV ENHETEN... 5 SAMMANSTÄLLNING AV ENHETENS OLIKA VERKSAMHETERS STYRKOR, SVAGHETER OCH UTVECKLINGSOMRÅDEN... 8 Styrning, ledning och kvalitetarbete... 8 Kunkaper, utveckling och lärande Bedömning och betygättning Övrigt Områden att utveckla SAMMANFATTANDE ANALYS... 17

3 SID 3 (17) UPPDRAG OCH GENOMFÖRANDE Nedan bekriv den metod om uppföljningenheten i Stockholm tad tillämpar vid utvärderinguppdrag 2011/12 i ett projekt rörande vuxenutbildning i amarbete med KSL för följande kommuner: Botkyrka, Nacka, Uppland Väby, Tyreö, Sollentuna och KCNO (Danderyd, Täby, Vallentuna och Vaxholm). Uppföljningenheten vid Stockholm tad utbildningförvaltning utvärderar den pedagogika verkamheten och främjar vuxna lärande genom att granka måluppfyllelen utifrån nationella tyrdokument kontrollera efterlevnaden av nationella riktlinjer granka hur kolan utvärderar in egen verkamhet ge rekommendationer om vad om bör förändra och utveckla Vi genomför vårt uppdrag genom att läa material om kolan täller till förfogande och även material från andra källor (ex. från Skolverket) intervjua elever, peronal och kolledning. Vid ditanutbildning genomför intervjuerna i regel per telefon. obervera verkamheten och göra lektionbeök. Vid ditanutbildning granka även lärportalen i vi utträckning. I förta hand grankar vi måluppfyllelen, det vill äga att vi bildar o en å heltäckande bild om möjligt av hur målen i tyrdokumenten tolka och förverkliga på kolan. Vi gör detta utifrån en prioritering av mål från läroplanen och andra nationella tyrdokument. Förutom detta grankar vi kolan förmåga att jälv utvärdera in kvalitet för att förbättra verkamheten. Hög kvalitet innebär enligt Skolverket definition främt att verkamheten utmärk av att den väl: trävar mot och uppfyller nationella mål varar mot nationella krav och riktlinjer uppfyller andra mål, krav och riktlinjer om är förenliga med de nationella (t.ex. kolplan, lokal arbetplan och andra lokala planer) känneteckna av en trävan till förnyele och tändiga förbättringar utifrån de förutättningar man har. 1 1 Från Skolverket verktyg BRUK för kvalitetarbete i förkola och kola, 8.

4 SID 4 (17) OMRÅDEN SOM OMFATTAS AV UTVÄRDERINGEN Stockholm tad uppföljningenhet grankar verkamheterna ur ett helhetperpektiv. Utvärderingen fokuera ärkilt på nedantående områden, men även andra områden kan kommentera om det finn tarka käl till det. Styrning, ledning och kvalitetarbete Detta område granka utifrån läroplanen (Lpf 94), men även utifrån kollagen och förordning om kommunal vuxenutbildning amt utifrån forkningreultat inom området. Beträffande ledarkap granka inom detta område främt kolledningen arbete medan övrig peronal, främt lärare, ledarkap granka under Kunkaper, utveckling och lärande. Kunkaper, utveckling och lärande Detta område granka främt utifrån mål och riktlinjer i läroplanen (Lpf 94). Deutom utgår utvärderingen från tydligt bekräftade forkningreultat med relevan för dea mål och riktlinjer. Bedömning och betygättning Detta område granka främt utifrån mål och riktlinjer i läroplanen (Lpf 94), Skolverket Allmänna råd om likvärdig bedömning och betygättning och Handlingplan för rättäker och likvärdig betygättning. Grankningen av bedömning och betygättning ker på ett ådant ätt att det framgår att området i teori och praktik är nära kopplat till området Kunkaper, utveckling och lärande. I detta aveende utgår grankningen ockå från via allmänt accepterade forkningreultat.

5 SID 5 (17) BESKRIVNING AV ENHETEN Företag /kola Planerat antal poäng inne-varande halvår/antal tuderande 2 Utbildninginriktning Lokaler Peronal inom kolan/företaget NTI klarum, Sollentuna poäng /190 tuderande Allmänna ämnen, gymnaial vuxenutbildning Aniaraplaten 4, Sollentuna centrum 6 Företag/kola Verkamheten gällande gymnaial vuxenutbildning i tudielokalerna vid Sollentuna centrum bedriv edan ett år tillbaka av NTI och ingår i AcadeMediakoncernen. Tidigare var det Eductu om bedrev all verkamhet i dea tudielokaler, men nu har verkamheten delat upp å att fi och grundvux bedriv av Eductu, likom den jobbcoach-verkamhet om ockå bedriv i amma byggnad i Sollentuna centrum. Både NTI och Eductu hör till koncernen AcadeMedia. Utbildning Vår utvärdering aver NTI: gymnaiala vuxenutbildning om bedriv i klarum i Sollentuna, kallad NTI klarum. Utbildningen aver allmänna ämnen på gymnaial nivå och är upplagd å att de tuderande ka bevita chemalagda lektioner varje vecka. Peronal I tudielokalen på Aniaraplaten 4 arbetar fem lärare, alla på deltid, och en platchef om tjäntgör 30 procent för NTI klarum. Företaget har ingen annan peronal utöver lärare och platchef i byggnaden. Lokaler 2 Antal poäng aver planerat antal verkamhetpoäng innevarande halvår och antal tuderande aver antal peroner om tuderar den tiden från projektkommunerna, oavett i vilken omfattning dea peroner tuderar (deltid/heltid).

6 SID 6 (17) Eductu/NTI har tudielokaler mitt i Sollentuna centrum, ett tenkat från Kunkapparken, navet för den kommunala vuxenutbildningen tudievägledning och antagning i Sollentuna. Ledningorganiation AcadeMedia är en tor utbildningkoncern med cirka medarbetare och cirka tuderande inom olika kolformer. Inom koncernen finn olika affärområden om led av en affärområdechef. Inom affärområdet vuxenutbildning finn edan olika verkamhetchefer om i in tur har olika enhetchefer om är anvariga för olika enheter. Verkamheten i Sollentuna led av en enhetchef med äte i Stockholm om anvarar för Närlärande Stockholm/Mälardalen. Detta anvarområde omfattar NTI klarum i Sollentuna och Väterå amt Didaktu vuxenutbildning, främt yrkeutbildning. Enhetchefen deltar i ledningmöten en dag per månad tillamman med övriga enhetchefer under ledning av verkamhetchefen för NTI. Deutom har denna ledninggrupp telefonmöten en gång per vecka. Enhetchefen deltar även i ledardagar för hela koncernen AcadeMedia 1-2 dagar varje år; på dea ledardagar deltar cirka 200 ledare. Enhetchefen har pedagogika möten med ina kolledare några gånger per termin. Alla kolledare inom vuxenutbildningen i företaget amla ibland några dagar för amplanering, till exempel i amband med törre reformer åom VUX12. Allmänna ämnen på gymnaial nivå i Sollentuna led i in tur av en platchef om arbetar heltid på plat i tudielokalerna i Sollentuna centrum, cirka 30 procent för NTI klarum och 70 procent för Eductu verkamhet. Platchefen deltar någon gång varje termin i kolledarträffar med några andra kolledare, bland annat från klarumunderviningen i Väterå. Platchefen är gymnaielärare och har genomgått en ledarutbildning om ex dagar inom AcadeMedia. Peronalgrupperingar och mötetruktur De fem lärarna i Sollentuna träffa på arbetlagmöten 1-2 gånger per vecka under ledning av platchefen. APT ka äga rum en gång per termin för antällda inom amtliga Eductu/NTI: verkamheter i Sollentuna centrum. Övrigt Företaget har betygrätt, men den använd inte inom den utbildning om utvärdera här. Sollentuna kommun har en upphandlingrektor om har det kommunala anvaret för NTI klarum och om beöker verkamheten NTI klarum någon gång per termin.

7 SID 7 (17) Den tudievägledning om ka erbjuda enligt avtal ker via NTI: vägledare på Folkungagatan i Stockholm. Hon kan nå per telefon eller mail. De tuderande i Sollentuna vänder ig inte dit utan går till tudievägledningen på Kunkapparken i Sollentuna centrum.

8 SID 8 (17) SAMMANSTÄLLNING AV ENHETENS OLIKA VERKSAMHETERS STYRKOR, SVAGHETER OCH UTVECKLINGSOMRÅDEN Vårt uppdrag är att granka och utvärdera enheten reultat. Med reultat menar vi enheten förmåga att uppnå och träva mot de nationella och kommunala målen amt efterleva de riktlinjer och krav om finn i tyrdokumenten. Sammantällningen av tyrkor, vagheter och utvecklingområden om vi gör i detta avnitt är avedd att ge en överiktlig bild av vår bedömning av verkamheterna kvalitet. Vi vill dock framhålla, att det inte är möjligt att på ett kvantitativt ätt genom att jämföra ammantällningar i olika rapporter med varandra avgöra hur bra olika enheter är i förhållande till varandra. Det är inte antalet punkter under de olika rubrikerna om avgör det. Jämföreler måte baera på noggrann läning av texten vid punkterna. Styrning, ledning och kvalitetarbete (Organiation, dokumentation, kolledningen pedagogika ledarkap etc) Styrkor Vår utvärdering har viat att enheten har ett antal tyrkor, bland annat dea: Platchefen är väl känd av medarbetare och tuderande. Enkäter genomför med de tuderande en gång per termin. Ledarträffar på enhetchefnivå inom verkamhetområdet gymnaial vuxenutbildning ker en dag per månad amt via telefonmöten varje vecka då verkamheten följ upp. Verkamhetrapporter med uppföljning av ekonomi, marknad, peronal och kvalitet kriv varje månad av enhetchefen till verkamhetchefen. En ex dagar lång ledarutbildning organiera av koncernen för nya ledare inom koncernen. Koncernen AcadeMedia har nyligen antällt en kvalitetchef centralt om ka tyra upp kvalitetarbetet inom koncernen och de företag.

9 SID 9 (17) Koncernen har tagit fram en lärplattform om använd inom alla företag i koncernen. IT och lönefrågor är de delar om koncernen köter centralt; övriga delar hantera av varje företag inom koncernen. Svagheter Vår utvärdering har viat att enheten har ett antal vagheter, bland annat dea: Koncernen organiationytem är något våröverkådligt, och en enhetchef anvar kan träcka ig över flera företag och delar av dea vilket gör att lärare och elever inte alltid förtår vem om har anvar för vad. Enhetchefen för NTI: klarumverkamhet i Sollentuna och Väterå är även anvarig för företaget Didaktu i Stockholm och Mälardalen, men har inget anvar för företaget NTI: verkamhet i övrigt varför anvarområdet är vårt att få riktigt grepp om. Varje företag inom koncernen har egna rutiner och upplägg; endat lönefrågor och IT köt centralt inom koncernen. Koncernen och företaget aknar idag riktlinjer för hur kvalitetarbetet ka bedriva inom de olika verkamhetområdena och redovining centralt i koncernen/företaget för olika typer av kunkapreultat akna. Mål och viion för verkamheten är otydliga för de tuderande och flera lärare. Det är oäkert om det är en viion för NTI eller Didaktu eller Eductu om ka gälla, och den viion om preentera är inte känd av alla. Den är väldigt allmänt hållen och den har inte gett några tydliga avtryck i verkamheten. Sytematikt kvalitetarbete akna på NTI: klarumundervining i Sollentuna. Århjul eller liknande överikt över kvalitetarbetet komponenter akna. Dokumentation och analy av de gymnaiala kurerna reultat akna över huvud taget, likom dokumentation och analy av enkätreultat och avbrottfrekven. Den enda redovining om ker av olika typer av reultat gör till kommunen efter riktlinjer därifrån. Återkoppling av reultat på gruppnivå till medarbetare och tuderande akna. Planerade lektionbeök genomför inte ytematikt och alla lärare har inte heller fått lektionbeök ännu. Arbetplan akna för NTI klarum i Sollentuna. APT genomför inte alltid med regelbundenhet.

10 SID 10 (17) Det är viktigt att arbetplatträffar genomför med regelbundenhet å att det blir tydlig kontinuitet i ledarkapet. Det pedagogika ledarkapet är inte tillräckligt tarkt. Platchefen har ännu inte kaffat ig ytemkunkap om vuxenutbildningen olika komponenter. Varken begrepp om validering, likvärdighetarbete eller företaget värdegrund är välkända begrepp på kolan och genomyrar inte arbetet i verkamheten. Platchefen har inte genomgått rektorutbildningen ännu, utan har gått koncernen ex dagar långa ledarutbildning. Den kommunalt anvariga Komvuxrektorn i Sollentuna är inte känd av lärarna eller de tuderande; de lärare om känner till namnet vet inte vad den rektorn har för anvarområde. Kunkaper, utveckling och lärande (Betygbaerade kunkapreultat, lärande, ditanundervining, information- och kommunikationteknik, tuderande i behov av ärkilt töd, validering, arbetplatförlagd utbildning etc) Andel tuderande från projektkommunerna om uppnått mint betyget Godkänd inom NTI: gymnaiala vuxenutbildning i Sollentuna läåret 2010/11 Skola/företag NTI: gymnaiala vuxenutbildning i Sollentuna Gymnaial vux 96% 3 87% 4 Riket, totalt Skolan har en hög andel tuderande om uppnår betyget Godkänd. Å andra idan har kolan en ovanligt hög andel tudieavbrott, vilket kan förklara den höga andelen godkända betyg (e mer om tudieavbrott under rubriken Övrigt, id 14). Styrkor Vår utvärdering har viat att enheten har ett antal tyrkor, bland annat dea: De tuderande triv och elevgrupperna är må. 3 Källa: kolan egna uppgifter 4 Skolverket tatitik för kalenderåret 2010, Komvux-Studiereultat-Riknivå, Tabell 2

11 SID 11 (17) De fleta tuderande är mycket nöjda med ina lärare och dera ätt att undervia. De fleta tuderande tycker att de har kunniga och engagerade lärare och att de lär ig mycket. Den lilla tudielokalen erbjuder en nätan familjär tämning där det är nära till lärare, platchef och andra tuderande. Lärplattformen, om har tagit fram centralt inom hela koncernen, är mycket uppkattad av de tuderande. Det finn möjlighet att läa kurer på grundläggande och gymnaial nivå parallellt i Sollentuna centrum genom amarbete mellan NTI klarum och Eductu. Utbildningupplägget är mycket flexibelt och via lärare erbjuder extra töd per telefon och mail, ibland även efter koltid. Lärarna har nära kontakt med de tuderande och ringer eller mailar de tuderande när de varit borta utan att ha kontaktat kolan. Särkilda lärar- och ledarträffar är organierade för att arbeta med införandet av de nya kurplanerna Svagheter Vår utvärdering har viat att enheten har ett antal vagheter, bland annat dea: De fleta lärare aknar fulltändig lärarbehörighet och ärkild coachning för att tötta de obehöriga lärarna finn inte. Endat en nyantälld lärare i engelka är fullt behörig. Stödundervining finn inte enligt de tuderande. De tuderande erbjud att kontakta varje lärare när de behöver hjälp och lärarna uppmana att alltid ha dörren öppen, men denna modell för töd fungerar inte enligt de tuderande. Förra terminen fann ärkilda tödtimmar utlagda på chemat, men de har tagit bort den här terminen vilket akna oerhört mycket av de tuderande vi talat med. Stor omättning av lärare i engelka har inneburit brit på kontinuitet i lärandet enligt de tuderande. Skolan har haft tre olika lärare i engelka auguti-oktober. En del långa lektioner aknar variation och elevaktivitet. Flera lektioner om 90 minuter utan pau innehöll enbart lärargenomgång med entaka frågor intoppade i föreläningen. Läraren utnyttjar inte alltid den pedagogika fördel om mågrupper kulle kunna innebära för ökad individualiering.

12 SID 12 (17) Flera lektioner om finn på chemat är intällda enligt en ärkild plan och undervining i dea kurer är en form av halvditan enligt läraren. Någon modell om liknade bekrivningen av halvditan var inte känd ho kolledningen. En lektion var intälld efterom de tuderande ville det om kompenation för prov. Den tora flexibiliteten kan ibland leda till att via tuderande får ett tudieupplägg om mer liknar ditanutbildning utan att kurplanerna alla mål har äkertällt. Via tuderande om inte orkar eller har tid att tudera i den klarummodell om kurerna har organierat för får hjälp att reda ut ituationen med olika inlämninguppgifter, vilket är bra. Men om en tuderande i realiteten byter tudieform och går över från klarumundervining till en form av ditanundervining behöver tudieupplägget tyra upp tydligare. Riken är annar att modellen blir å flexibel att utbildningen inte når upp till alla kurplanemål. Lärare och anvarig rektor bör i dea fall lägga upp en individuell tudieplan för varje enkild tuderande för att äkertälla att alla kurplanemålen nå. Samplanering med de tuderande om kurupplägg och provutformning ker endat i begränad omfattning. Kurerna är preenterade på lärplattformen och å tyrda i förväg att det är vårt att ändra på uppläggen, enligt de tuderande. De tuderande kulle ockå vilja ha någon form av allmänt amråd på kolan, t ex elevrådgrupp eller en förlaglåda med ri och ro-lappar för att kunna ge förlag på förbättringar. Via lärare är inte lyhörda för de tuderande ynpunkter och kan inte alltid förklara å bra enligt de tuderande. Validering akna på kolan. Förutom formell validering av hela kurer eller del av kur kan validering e om ett förhållningätt om innebär att man bättre tar tillvara de tuderande kunkaper, vilket även kulle kunna leda till ökad individualiering. Via tuderande har miförtått reglerna om fuk vid kolan och tror att man kan bli avtängd från tudierna. Samplanering, dikuion om värdegrundfrågor, uppföljning av olika typer av reultat och andra pedagogika frågor förekommer inte i ärkilt tor utträckning på arbetlagmötena enligt lärarna. En liten lärargrupp (fem lärare) innebär att ämnekollegor akna och att ämnedikuioner inte kan genomföra. Samverkan över ämnegränerna akna. Avkilt tyt tudieutrymme för användning av datorerna akna av de tuderande. Dataalen får inte använda av de tuderande, och de datorer om tår till förfogande är placerade i direkt anlutning till lunchrummet.

13 SID 13 (17) Lärarna använder inte IKT i klarummet utan alltid OH-apparat. Lärplattformen använd av alla lärare, men i klarummet använd inte IKT. Kanon uppmonterad i varje klarum finn inte, utan läraren måte ta med en bärbar utrutning. Under de lektioner om vi lynade på använde läraren OH-bilder vilket är helt acceptabelt, men det viar ockå att lärarna inte är vana vid att använda den nya tekniken möjligheter att variera ina föreläningar och göra dem än mer aktuella och varierade. Bedömning och betygättning (Information och återkoppling till de tuderande, arbetet för likvärdighet i bedömning och betygättning etc) Styrkor Vår utvärdering har viat att enheten har ett antal tyrkor, bland annat dea: NTI har haft en träff för ett år edan där två av klarumlärarna i Sollentuna tillamman med NTI: ditanlärare i Umeå dikuterade bedömning och betygättning i olika kurer. Svagheter Vår utvärdering har viat att enheten har ett antal vagheter, bland annat dea: Skolan bedriver inget ytematikt likvärdighetarbete gällande betygättning. Sytematik amverkan med andra ämnekollegor om bedömning och betygättning akna. Sytematik ammantällning av betygreultat om möjliggör jämförele över tid och/eller jämförele med reultat på nationella prov (NP) akna. Skolan gör ingen egen ammantällning över olika betygreultat utan förlitar ig helt på den ammantällning om man får från Sollentuna kommun. Likvärdighetproblematiken i bedömningfrågor dikutera inte på arbetlagmötena. Det råder inte alltid kongruen mellan reultat på NP och atta betyg. Platchef eller enhetchef går inte igenom betygättningen med varje lärare. Formativ (framåtyftande) bedömning akna.

14 SID 14 (17) Via lärare anger bara rätt eller fel på uppgifterna och ger inga kommentarer. Alla tuderande har inte haft individuella amtal med ina lärare om hur de ligger till i ina tudier. Målättningen är att alla lärare ka ha individuella amtal med alla tuderande, men detta hade inte genomfört för alla tuderande vid vårt beök oktober. Alla tuderande har inte klart för ig vad om kräv för de olika betygtegen. Flera tuderande trodde att för G kulle man arbeta hårt och för VG kulle man arbeta ännu hårdare och vara ännu mer ambitiö. Betygkriterierna form där olika kvaliteter ka bedöma hade inte alltid fått genomlag ho de tuderande. Skolan har en modell om innebär att lärarna ka ha individuella amtal med de tuderande efter halva kuren, men detta genomför inte alltid enligt de tuderande. Skolan har otydliga regler för vad om gäller vid omprov. Via tuderande har fått uppfattningen att man inte kan få högre betyg än G på omprov eller vid inlämning av retuppgifter; via lärare tillåter inte att man får titta på provet om man vill göra om; via lärare tillåter inte att man får ta med provet hem för att lära ig mer av ina mitag. Övrigt Andel tudieavbrott per den 15/ : Andel tudieavbrott Skola/företag Genomnitt Stockholm län 29% 5 17% 6 18% 7 Genomnitt riket Skolan gör inte regelbundet någon uppföljning av andelen tudieavbrott och gör inte heller regelbundet någon egen analy till orakerna. De lämnar de uppgifter om efterfråga av repektive kommun i det kvalitetarbetet. Tidigare krävde 11 kurdeltagare för kurtart men nu har direktiv utgått från högre ort att det ka var mint 14. Vid tiden för inpektionen kiftade antalet deltagare på lektionerna mellan 4-12 tuderande på plat i lektionalen, vilket innebär att flera deltagare har avbrutit ina tudier. 5 Källa: Skolan egna uppgifter 6 Skolverket tatitik för kalenderåret 2010, Komvux-Studiereultat-Lännivå, Tabell 1 7 Skolverket tatitik för kalenderåret 2010, Komvux-Studiereultat-Lännivå, Tabell 1

15 SID 15 (17) Kommentar: Andelen tudieavbrott aver tuderande inom gymnaial vuxenutbildning från NTI klarum i Sollentuna. Andelen tudieavbrott är mycket hög på kolan, vilket bör föranleda kolan att närmare följa upp detta. Den höga andelen tudieavbrott ka ockå koppla till den relativt höga andelen tuderande om har lägt betyget G jämfört med andra kolor inom vuxenutbildningen tuderande om har någon form av problem med tudierna hoppar av tudierna och yn inte i IG-tatitiken utan i avbrotttatitiken. Vi menar att kolan bör dikutera problematiken med avbrott contra betygättning med anvarig rektor för att få å tor likvärdighet om möjligt med andra utbildninganordnare.

16 SID 16 (17) Områden att utveckla Vi bedömer att följande utvecklingområden, om kan utgå från åväl vagheter om tyrkor, men även från ådant om varken är att betrakta om tyrkor eller vagheter, bör prioritera: Sytematikt kvalitetarbete Det är mycket viktigt att kolan dikuterar igenom vilka komponenter om ka ingå i det ytematika kvalitetarbetet och edan upprätta en plan för hur det arbetet ka bedriva. Även om olika kommuner kräver in olika faktauppgifter om underlag för itt kvalitetarbete å är det viktigt att kolan jälv har ett eget kvalitetarbete för att äkertälla att man erbjuder erforderlig kvalitet i in utbildning. Pedagogikt ledarkap Det är mycket viktigt att det nära pedagogika ledarkapet tärk. Rektor och enhetchef bör tötta platchefen i arbetet med att utveckla det pedagogika ledarkapet å att lärarna får den nära pedagogika coachning och uppföljning om de behöver. Detta gäller inte mint efterom å många lärare är obehöriga och efterom peronalomättningen är relativt hög. Pedagogikt utvecklingarbete Det pedagogika utvecklingarbetet bör lyfta upp på arbetlagträffarna och på bai av de reultat om kolan har till itt förfogande bör ledningen tillamman med lärarna lägga upp en plan för hur det arbetet ka bedriva å att underviningen utveckla i riktning mot ökad individualiering, interaktivitet och amplanering både med lärarkollegor och de tuderande. Den gemenamma värdegrunden likom lärproceen i de olika ämnena bör dikutera. I de fall en tuderande inte längre deltar i den edvanliga klarumunderviningen bör en ärkild individuell tudieplan upprätta för hur kurplanemålen ka nå och examinera. Bedömning och betygättning Det är mycket viktigt att ledningen arbetar med att utveckla hela området bedömning och betygättning å att detta arbete ker på ett rättäkert och likvärdigt ätt i enlighet med gällande tyrdokument. Dikuion med andra lärare inom amma ämne på andra enheter bör organiera och bedömning och betygättning bör följa upp av anvarig chef. Det är viktigt att de tuderande får klart för ig vad de olika kvaliteterna på olika betygteg innebär.

17 SID 17 (17) Sammanfattande analy NTI: gymnaiala vuxenutbildning, klarum, i Sollentuna hörde tidigare till Eductu men har nyligen bytt ägare inom koncernen AcadeMedia, och hör nu till NTI: anvarområde. Det är dock amma verkamhet med amma lärare och ledare om tidigare. Det är en liten verkamhet om bedriver klarumundervining i allmänna ämnen på gymnaienivå, med bra läge mitt i Sollentuna centrum. Det lilla formatet erbjuder både för- och nackdelar. Här råder nätan en familjär tämning där de tuderande triv mycket bra och lärarna är engagerade och flexibla. Till fördelarna hör ockå att Eductu inom amma koncern bedriver jobbcoachverkamhet och utbildning i fi och grundläggande vuxenutbildning i amma byggnad, vilket gör det lätt att kombinera olika kolformer för de tuderande och även att gå vidare från en kolform till en annan. En tor nackdel är att lärarna, nätan alla obehöriga, är enamma inom ina ämnen och in kolform. Det är därför viktigt att lärarna får en nära pedagogik coachning i itt ledarkap och att de, likom ledarna, får mer möjlighet att kapa kontakter med andra lärare och ledare om arbetar med gymnaial utbildning i liknande ämnen för att få idéer för pedagogik utveckling av lektioner och utbildningupplägg. Det är oerhört viktigt att kolan arbetar mer med bedömning och betygättning, likom att de pedagogikt anvariga ledarna tar ett törre anvar inom detta område för att äkertälla törre likvärdighet i bedömning och betygättning å att utbildningen blir mer rättäker. Ett ytematikt kvalitetarbete akna idag och bör narat bygga upp för att tötta den pedagogika utvecklingen av kolan. För att klara detta arbete tror vi att det är av tor vikt att det nära pedagogika ledarkapet tärk på kolan och att ledningtrukturen inom organiationen förtydliga å att åväl medarbetare om tuderande vet vem om anvarar för vad. Stockholm Lena Kaev Utbildninginpektör Stockholm tad Libeth Jacobon Verkamhetchef för vuxenutbildningen Botkyrka kommun