Rapport från inspektion av Centrala Östermalms förskoleenhet 30/11 16/

Transkript

1 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN KVALITETS- OCH EKONOMIAVDELNINGEN INSPEKTIONS- OCH ANALYSENHETEN HANS DAHLIN EVA HEDERSTRÖM SID 1 (27) Rapport från inpektion av Centrala Ötermalm förkoleenhet 30/11 16/ Förkolorna Greven Nyponet Gutav Adolf Orren Filoofen Forkaren Box 22049, Stockholm. Telefon Fax Beökadre Hantverkargatan 2F

2 SID 2 (27) INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING...2 UPPDRAG OCH GENOMFÖRANDE gäller alla kolformer...3 OMRÅDEN SOM OMFATTAS AV INSPEKTIONEN...4 Utveckling edan den enate inpektionen...4 Styrning, ledning och kvalitetarbete...4 Kunkaper, utveckling och lärande...4 Normer och värden arbete mot alla former av kränkningar...4 Samverkan med hemmet och kolverkamheter...4 BESKRIVNING AV FÖRSKOLEENHETEN...5 SAMMANSTÄLLNING AV ENHETENS STYRKOR, SVAGHETER OCH BRISTER SAMT INSPEKTÖRERNAS FÖRSLAG PÅ UTVECKLINGSOMRÅDEN...8 Styrkor...8 Svagheter...8 Områden att utveckla...9 Briter om enheten måte åtgärda utifrån gällande lagtiftning...10 RESULTAT/MÅLUPPFYLLELSE Utveckling edan den enate inpektionen...11 Styrning, ledning och kvalitetarbete...12 Ledning och organiation Mål amt tyrdokument Sytematikt kvalitetarbete Kunkaper, utveckling och lärande...16 Förkoleenheten arbetätt/förkolorna arbetätt Barn i behov av ärkilt töd Normer och värden arbete mot alla former av kränkningar...22 Samverkan med hemmet och kolverkamheter...24 Samverkan med hemmet Samverkan med kolverkamheter TILL SIST...27

3 SID 3 (27) UPPDRAG OCH GENOMFÖRANDE gäller alla kolformer Inpektion- och analyenheten utvärderar den pedagogika verkamheten och främjar barn, ungdomar och vuxna lärande genom att granka måluppfyllelen utifrån nationella och kommunala 1 tyrdokument kontrollera efterlevnaden av nationella och kommunala riktlinjer granka hur förkolan/kolan utvärderar in egen verkamhet ge rekommendationer om vad om bör förändra och utveckla Vi genomför vårt uppdrag genom att läa material om förkolan/kolan täller till förfogande och även material från andra källor (ex. från Skolverket) intervjua elever/barn, peronal och kolledning. Vid grankningen av förkolor verkamhet intervjua föräldrar i tället för barn. obervera verkamheten Inpektionen följ upp på olika ätt beroende på kolform. I förta hand grankar vi måluppfyllelen, det vill äga att vi bildar o en å heltäckande bild om möjligt av hur målen i tyrdokumenten tolka och förverkliga på förkolan/kolan. Vi gör detta utifrån en prioritering av mål från läroplaner och andra nationella tyrdokument. Deutom bedömer vi hur riktlinjerna i dea tyrdokument följ, likom mål och riktlinjer i Stockholm tad kolplan och förkoleplan. Förutom detta grankar vi förkolan/kolan förmåga att jälv utvärdera in kvalitet för att förbättra verkamheten. I bedömningen av verkamheten kvalitet utgår vi även från Skolverket Allmänna råd om kvalitetredovining. Hög kvalitet innebär enligt Skolverket definition främt att verkamheten utmärk av att den väl: trävar mot och uppfyller nationella mål varar mot nationella krav och riktlinjer uppfyller andra mål, krav och riktlinjer om är förenliga med de nationella (t.ex. kolplan, lokal arbetplan och andra lokala planer) känneteckna av en trävan till förnyele och tändiga förbättringar utifrån de förutättningar man har. 2 1 Vid inpektion av fritående kolor utgår inpektionen endat från nationella tyrdokument. 2 Från Skolverket verktyg BRUK för kvalitetarbete i förkola och kola, 8.

4 SID 4 (27) OMRÅDEN SOM OMFATTAS AV INSPEKTIONEN Staden utbildninginpektion grankar verkamheterna ur ett helhetperpektiv. Inpektionen fokuera ärkilt på nedantående områden, men inpektörerna kan även kommentera andra områden om det finn tarka käl till det. Utveckling edan den enate inpektionen Detta område finn endat med när en förkola har inpekterat tidigare. Styrning, ledning och kvalitetarbete Detta område granka utifrån läroplanen (Lpfö 98) och Skolverket allmänna råd och kommentarer för kvalitet i förkolan, förordningen om kvalitetredovining inom kolväendet och Skolverket allmänna råd och kommentarer för kvalitetredovining, men även utifrån Stockholm tad kvalitettrategi (ILS) amt förkoleplanen för Stockholm tad. Kunkaper, utveckling och lärande Detta område granka främt utifrån mål och riktlinjer i läroplanen (Lpfö 98) och Stockholm tad förkoleplan. Normer och värden arbete mot alla former av kränkningar Detta område granka utifrån kollagen och dikrimineringlagen (2008:571) amt Skolverket allmänna råd och kommentarer för att främja likabehandling och förebygga dikriminering, trakaerier och kränkande behandling, men även i hög grad utifrån läroplanen (Lpfö 98) värdegrund och de avnitt Normer och värden. Samverkan med hemmet och kolverkamheter Detta område granka främt utifrån mål och riktlinjer i läroplanen (Lpfö 98) och Stockholm tad förkoleplan.

5 SID 5 (27) BESKRIVNING AV FÖRSKOLEENHETEN Centrala Ötermalm förkolor är en kommunal enhet med ex förkolor och ammanlagt 20 avdelningar i Ötermalm taddelförvaltning. Filoofen och Forkaren ligger i närheten av Stockholm univeritet i ett område med övervägande tudentbotäder medan de övriga ligger centralt på Ötermalm. I enheten ingår förkolorna; Greven, Riddargatan 1, 4 avd Nyponet, Nybrogatan 58, 3 avd Gutav Adolf, Witttockgatan 18, 4 avd Orren, Ötermalmgatan 84, 2 avd Filoofen, Profeorlingan 47, 3 avd Forkaren, Forkarbacken 14-18, 4 avd Enheten fick in nuvarande form 2004 då förkolorna Filoofen och Forkaren övergick från att vara enkilt drivna till att bli kommunala och inkludera i enheten. På förkolan Forkaren finn två engelkpråkiga grupper. I enheten finn även en öppen förkola om dock inte omfatta av inpektionen. Greven, Nyponet och Orren inrym i flerfamiljhu medan de övriga förkolorna är friliggande. Lokalerna är endera byggda eller ombyggda för förkoleverkamhet. Alla förkolorna har tillgång till egna gårdar även om utrymmet på Nyponet gård är begränat. Samtliga förkolor har närhet till parker och för Filoofen och Forkaren även till naturområden.

6 SID 6 (27) Barn och peronal I tabellen nedan redovia antalet barn i grupperna amt antalet antällda på förkolan beräknat i årarbetare Centrala Ötermalm Avdelningtyp Greven Barn/avd Antal heltidantällda förkollärare eller motvarande* Antal heltidantällda barnkötare eller peronal med annan utbildning Summa peronal Snitt barn per peronal Andel förkolärare Månen 1 åringar 12 2,5 2,5 4,80 100% Solen 2 åringar ,00 33% Stjärnan 3 åringar ,25 25% Galaxen 4-5 åringar 26 2,75 1 3,75 6,93 73% töd :a barn/avd.per 74 7, ,25 5,58 55% Nyponet Nallen 1-2 år ,00 33% Hallonet 3 åringar ,33 67% Blåbäret 4-5 åringar ,67 100% töd ,00 0% :a barn/avd.per ,67 67% Orren Mandarinen 1-5 år ,00 100% Smultronet 1-5 år ,67 67% töd :a barn/avd.per ,83 83% Gutav Adolf Igelkkotten ,00 50% Grodan 1-3 år ,67 100% Pingvinen 2,5-5 år ,67 67% Giraffen 3-5 år ,00 33% töd :a barn/avd.per ,09 64% Forkaren Björnbär 1-3 år ,00 100% Blåbär 3-5 år ,50 50% Gooeberry 1-3 år eng ,33 0% Strawberry 3-5 år eng ,00 50% töd % :a barn/avd.per ,31 46%

7 SID 7 (27) Filoofen Humlan 1-3 år ,50 100% Ekorren 1-3 år ,33 33% Katten 3-5 år 26 1,5 2,7 4,2 6,19 36% töd 1 0% :a barn/avd.per 48 4,5 4,7 9,2 5,22 49% Totalt ,75 29,7 61,45 5,4 58% * med motvarande mena fritidpedagog eller lärare med examen från en tatlig lärarutbildning mot de yngre åldrarna. Kommentar: Både avdelningen Galaxen på förkolan Greven och avdelningen Katten på förkolan Filoofen betår av två grupper om amverkar. Andel förkollärare: 58 % (Staden genomnitt är 44%) Barn/ peronal: 5,4

8 SID 8 (27) SAMMANSTÄLLNING AV ENHETENS STYRKOR, SVAGHETER OCH BRISTER SAMT INSPEKTÖRERNAS FÖRSLAG PÅ UTVECKLINGSOMRÅDEN Vårt uppdrag om inpektörer är att granka och utvärdera enheten reultat. Med reultat menar vi enheten förmåga att uppnå och träva mot de nationella och kommunala målen amt efterleva de riktlinjer och krav om finn i tyrdokumenten. Våra bedömningar preentera utförligare under rubriken RESULTAT/ MÅLUPPFYLLELSE. Styrkor Vår inpektion har viat att enheten har ett antal tyrkor, bland annat dea: Förkoleenheten arbetätt ger förutättningar för ett mångidigt och ammanhängande lärande. Förkoleenheten dokumentation åkådliggör barnen tankar om och underökande av det enhetgemenamma projektet. Dokumentationen använd för att föra arbetet med projektet vidare. Förkolorna pedagogika miljö ger goda förutättningar för lek, kommunikation, utforkande och lärande. Denna miljö erbjuder barnen en god pråklig miljö om timulerar barnen begrepputveckling och dera intree för läoch kriftpråket. Gynnamma förutättningar ge även för barn flerpråkutveckling. Även barn matematika utveckling gynna av den pedagogika miljön. Den pedagogika miljön och de tillgänglighet till en mångfald av material bidrar även till barn inflytande. Barnen ge rikliga möjligheter till både eget kapande och delaktighet i taden olika kulturutbud. Förkoleenheten har en väl förankrad och väl fungerande arbetgång för att tillgodoe enkilda barn behov av ärkilt töd. Enheten ger föräldrarna god information och har varierade former för föräldraamverkan. Svagheter Vår inpektion har viat att enheten har ett antal vagheter, bland annat dea: Enheten aknar ett ammanhängande och fungerande ytematikt kvalitetarbete. Enheten aknar fungerande rutiner för barnen övergång till kolan verkamheter.

9 SID 9 (27) Områden att utveckla Vi bedömer att följande utvecklingområden, om kan utgå från åväl vagheter om tyrkor, men även från ådant om vare ig är att betrakta om tyrkor eller vagheter, bör prioritera: Sytematikt kvalitetarbete Enheten bör utveckla ina mål i verkamhetplanen amt ta fram kriterier för måluppfyllele å att de övergripande målen blir vägledande för hur verkamheten organiera och vilka arbetätt om använd. Om enheten väljer att ha ett enhetgemenamt projekt bör mål formulera även för detta. Utifrån dea mål bör avdelningarna upprätta ina arbetplaner med mål och arbetätt om konkretieringar av verkamhetplanen och enheten tällningtaganden. Utvärderingen bör på alla nivåer avpegla enheten hela verkamhet utifrån läroplanen områden. Delaktigheten bör öka för att bättre ta tillvara peronalen kompeten och erfarenheter. Enheten kompetenutveckling bör ytterligare anpaa till olika förkolor behov amt att förutättningar för planering ytterligare bör anpaa till enheten arbetätt. Gemenam pedagogik grundyn och tolkning av pedagogika begrepp Den valda Reggio Emiliainpirerade inriktningen bör ytterligare förankra för att tillamman med läroplanen kunna ligga till grund för en gemenam och uttalad yn på kunkap, utveckling och lärande. Förkoleenheten bör klargöra och dikutera intentionen med ett temainriktat arbetätt å om det framtäll i läroplanen och i det ammanhanget dikutera hur denna kan omätta i ett projektarbete. Barn delaktighet i naturen kretlopp Enheten förkolor bör i högre grad ge barnen förutättningar att förtå in delaktighet i naturen kretlopp. Normer och värden Förkoleenheten bör förtydliga vad om utgör den gemenamma värdegrunden och hur den ka omätta i verkamheten. Samverkan med kolan verkamheter Förkoleenheten bör verka för att de rutiner om finn i taddelen för barnen övergång till kolan verkamheter omätt och att trepartamtal genomför där även föräldrar är delaktiga. Särkilt viktigt är att barn med behov av ärkilt töd får en bra övergång

10 SID 10 (27) Briter om enheten måte åtgärda utifrån gällande lagtiftning Likabehandlingplanen är gemenam för enheten amtliga förkolor. En plan mot dikriminering och kränkande behandling måte upprätta i vilken även de enkilda förkolorna arbete ynliggör. Förkolorna peronal och barn bör göra delaktiga i arbetet med planen och den ka göra känd ho föräldrar. Uppföljningen och utvärderingen av planen ka redovia i enheten kvalitetredovining i enlighet med kraven i förordningen om kvalitetredovining.

11 SID 11 (27) RESULTAT/MÅLUPPFYLLELSE Utveckling edan den enate inpektionen Två av förkolorna i enheten har inpekterat var för ig under 2006, d.v.. för drygt tre år edan. Vid dea tillfällen inpekterade förkolorna Filoofen och Greven. Den nuvarande inpektionen rikta mot enheten om helhet men trot detta kommenterar vi nedan via förändringar jämfört med vad de tidigare rapporterna bekrev. Förkolan Filoofen bedömde ha ett antal tyrkor, bland annat tydlig organiation, en bra övergripande kompetenutveckling, ett gott förhållningätt vilket gynnade både barnen inflytande och ociala utveckling. Vidare fann ett påbörjat genuarbete, en god pedagogik miljö och bra pedagogik dokumentation. Arbetet med matematik amt amarbetet med kolan var ockå tyrkor för förkolan. Däremot fann inpektionen vagheter vad gällde peronalen individuella kompetenutveckling och arbetet med det mångkulturella perpektivet. Förutom dea områden förelog inpektionen att förkolan kulle vidareutveckla avdelningarna arbetplaner, förtydliga värdegrunden, vidareutveckla genuarbetet och ytterligare tödja barnen modermål. När vi i denna rapport bedömer hela enheten tyrkor och vagheter kan vi kontatera att det även idag finn en tydlig organiation och en allmänt god kompetenutveckling amt ett gott förhållningätt till barnen. Det finn en god pedagogik miljö och dokumentation amt ett medvetet arbete med matematik. Däremot har genuarbetet inte utvecklat edan den förra inpektionen och amarbetet med kolan är nu en vaghet för enheten om helhet. Kompetenutvecklingen behöver fortfarande anpaa ytterligare till olika behov bland peronalen medan arbetet med det mångkulturella perpektivet och barn modermål har inlett. Vad gäller avdelningarna arbetplaner behöver de tydligare koppla till enheten övergripande mål. Förkolan Greven bekrev ha ina tyrkor inom områden om nätverkarbete för peronalen, det pråkutvecklande arbetättet amt en bra inkolning av nya barn och familjer. Däremot anåg inpektionen att det fann vagheter beträffande mötetrukturen för peronalen, kvalitetarbetet och det mångkulturella arbetet. Arbetet med normer och värden, inkluive genuarbetet, var inte tillräckligt konkretierat. Pedagogik dokumentation, inkluive barnen pärmar behövde utveckla, likom den pedagogika miljön och amarbetet med kolan. Utifrån dea vagheter förelog inpektionen även utvecklingområden. När vi i denna rapport bedömer hela enheten tyrkor och vagheter kan vi kontatera att nätverkarbetet fortätter, arbetättet är pråkutvecklande och inkolningen fungerar väl.

12 SID 12 (27) Mötetrukturen har utvecklat och förtydligat medan kvalitetarbetet fortfarande är ett utvecklingområde. Det mångkulturella arbetet är påbörjat medan genuarbetet inte har konkretierat edan den förra inpektionen. Däremot är både pedagogik miljö och pedagogik dokumentation idag tyrkor för enheten medan amarbetet med kolan fortatt är en vaghet. Styrning, ledning och kvalitetarbete Vår amlade bedömning är att enheten aknar ett ytematikt kvalitetarbete. Målen är inte tyrande för verkamheten efterom mål och dokument på olika nivåer inte koppla amman. Utvärderingen förvåra av amma käl. Enheten har tagit fram ett underlag för upprättande av arbetplaner och för utvärdering på avdelningnivå, men dea anknyter inte till enheten övergripande mål. Däremot finn en fungerande organiation och möteformer om kan ge förutättningar för peronalen delaktighet i enheten verkamhetutveckling, något om dock inte uppnå fullt ut. Enheten atar mycket på kompetenutvecklingen men denna behöver ytterligare anpaa till att motvara olika behov inom enheten. Ledning och organiation Enheten ledninggrupp betår av en förkolechef, om har det övergripande anvaret, en biträdande förkolechef amt en pedagogik ledare. Ledninggruppen har formulerat ina arbetuppgifter och anvarområden i ett gemenamt dokument. De peronalrepreentanter vi mötte uttryckte dock via önkemål om att anvarfördelningen ytterligare kan förtydliga. Cheferna har en ambition att varje vecka finna på plat i varje enkild förkola utifrån ett planerat chema. Den pedagogika ledaren deltar vid behov i reflektionmöten och avdelningplaneringar, leder enheten interna nätverk amt pedagogmöten på kvälltid. Hon är även tillgänglig för att handleda i olika frågor. Varje förkola har en arbetplatanvarig om förutom att anvara för att information når fram till åväl peronalen om ledninggruppen även har ett anvar för att den dagliga verkamheten fungerar vad gäller bland annat chema och övertidarbete. Den arbetplatanvariga har ingen ärkild tid avatt för itt uppdrag och några av den peronal vi mötte uttryckte ett behov av att uppdraget ytterligare kan förtydliga trot att det finn kriftligt dokumenterat. Det finn även avdelninganvariga om har ett uttalat anvar för den pedagogika verkamheten på in avdelning. Detta anvarområde höll enheten vid tidpunkten för inpektionbeöket på att revidera för att itället förtydliga förkollärarna anvar. Alla tyrdokument och enheten egna dokument finn amlade i två pärmar om finn på varje avdelning. De formella beluten i enheten fatta i ledninggruppen, i vilken cheferna och den pedagogika ledaren ingår. Dea träffa för längre möten en till två gånger i månaden. I den tora ledninggruppen, där även de arbetplatanvariga ingår, dikutera och förbered enheten övergripande frågor inför varje förkola arbetplatträff. Enheten har även ett referennätverk om fungerar om en arbetgrupp i utvecklingfrågor. I denna grupp ingår en medarbetare från varje förkola tillam-

13 SID 13 (27) man med biträdande förkolechef och den pedagogika ledaren. För dikuioner kring det pedagogika arbetet har enheten två interna nätverk om led av den pedagogika ledaren. I dea nätverk dikutera det enhetgemenamma projektet utifrån den dokumentation peronalen har med ig till träffarna. Enheten genomför två planeringdagar per termin för all peronal i vilka förkolorna ofta amverkar två och två utifrån ett gemenamt innehåll. Enheten har belutat att i törta möjliga mån förlägga övergripande möten på fredagar för att värna om verkamheten med barnen de övriga dagarna. Förkolorna har arbetplatträff en gång i månaden, varje förkola var för ig eller tillamman med en annan förkola. Varannan månad deltar cheferna och vid dea tillfällen dikutera formella frågor. Varannan månad behandlar mötet pedagogika frågor och då deltar den pedagogika ledaren. Dea möten följ av avdelningmöten för varje arbetlag. På förkolorna träffa en peronal per avdelning regelbundet i å kallade dokumentationgrupper för att dikutera arbetet med det enhetgemenamma projektet. Varje avdelning har planeringtid på dagtid, å kallat reflektionmöte, oftat varannan vecka. Dea möten förlägg oftat till måndagar för att värna om verkamheten med barnen tidag till tordag. Det finn en ambition att all peronal även ka ha individuell reflektiontid en timme per vecka. Vår bedömning är att ledningen byggt upp en organiation och möteformer om kapar förutättningar för delaktighet och verkamhetutveckling. Dock bör enligt vår mening delaktigheten öka. Vid våra intervjuer framkom att peronalen inte i tillräckligt hög grad upplever att de är förberedda på de frågor om ta upp på möten och att de trot enheten olika möteformer inte alltid hittar forum för att dikutera frågor om enligt dem är viktiga för verkamheten. Detta kan enligt vår bedömning förbättra genom än mer förberedda möten och tydliggörande av i vilka ammanhang olika belut fatta. På det ättet ökar möjligheten att alla för enheten viktiga frågor hittar ett forum där de kan behandla. Att ytterligare dikutera och förankra enheten övergripande mål och prioriteringar kulle enligt vår mening gagna både delaktighet och verkamhetutveckling. En ökad delaktighet kulle på ett bättre ätt ta tillvara peronalen kompeten och erfarenheter. Detta utveckla även i avnittet Kunkaper, utveckling och lärande. Vi bedömer vidare att peronalen allmänt har rimliga förutättningar för planering och reflektion. Detta fungerar vanligtvi bra för dokumentationgrupper och reflektionmöten. Det finn även goda förutättningar i form av datorer och annan utrutning för att kunna arbeta med dokumentation och föräldrainformation med mera. Däremot är det vårare för peronalen att få till tånd individuell planeringtid i tillräcklig utträckning och möjligheten till detta varierar, något ledningen är införtådd med. I detta ammanhang har ledningen enligt vår mening ett anvar för att tillamman med peronalen kapa förutättningar om är långiktigt hållbara även vid frånvaro och andra händeler. Detta aner vi vara ärkilt viktigt efterom det projektinriktade arbetätt om enheten tillämpar förutätter kontinuerlig dokumentation och reflektion. Deutom bygger även arbetet i enheten nätverk på att peronalen har möjligheter att dokumentera och reflektera regelbundet på förkolorna.

14 SID 14 (27) Även barngrupptorlek, förkollärartäthet och peronaltäthet amt lokaler och utemiljö ger generellt goda förutättningar för att genomföra uppdraget. Det finn dock killnader mellan förkolorna och avdelningarna i enheten vad gäller gårdar, lokalförutättningar och barngrupptorlekar. I de fall förkolorna har mer begränade gårdar, må lokaler amt tora barngrupper behöver enheten och förkolorna även i fortättningen ta hänyn till detta när verkamheten ramar och organiation planera. Mål amt tyrdokument Inför inpektionen har vi framförallt tagit del av enheten verkamhetplan för 2009 och kvalitetredoviningen för 2008/2009. Vi har även tagit del av andra övergripande enhetdokument amt exempel på avdelningarna arbetplaner och mitterminutvärderingar. Enheten verkamhetplan innehåller åtaganden om till tora delar är konkretieringar av taddelnämnden mål. Det finn även mål för pedagogik dokumentation och IT-kunnande utifrån reultatet i föregående kvalitetredovining. Enheten egna behov och förutättningar, eller de tällningtaganden om återge i den lokala arbetplanen, blir dock i övrigt inte ynliga. Detta gäller även den tora atning om enheten gör på ett enhetgemenamt projekt. De åtaganden om formulera i verkamhetplanen är inte formulerade på ett ådant ätt om är möjligt att utvärdera och det akna kriterier för måluppfyllele. Verkamhetplanen har tagit fram i ledninggruppen och peronalen har haft vi möjlighet att bidra med ynpunkter men har i övrigt inte varit delaktiga. Ledningen framhöll i våra amtal med dem den tidbrit om oftat upptår vid framtagandet av verkamhetplanen. Den övergripande planen ligger inte till grund för avdelningarna arbetplaner eller övrig planering av verkamheten. Avdelningarna planeringar utgår itället från en genomgång av det övergripande enhetgemenamma temat Lju. Utifrån en planeringmodell kallad Spindeln har varje avdelning bland annat formulerat peronalen och barnen relationer till ämnet. Denna planering ligger edan till grund för arbetet med projektet. Däremot har inte heller de avdelningar var arbetplaner vi tagit del av formulerat mål om kan utvärdera. Vår bedömning är att enheten bör utveckla ina mål i verkamhetplanen amt ta fram kriterier för måluppfyllele å att de övergripande målen blir vägledande för hur verkamheten organiera och vilka arbetätt om använd. Om enheten väljer att ha ett enhetgemenamt projekt bör mål formulera även för detta. Utifrån dea mål bör avdelningarna upprätta ina arbetplaner med mål och arbetätt om konkretieringar av verkamhetplanen och enheten tällningtaganden. Enheten kvalitetredovining upprätta även den av ledningen, även om peronalen har via möjligheter att bidra med ynpunkter. Avdelningarna följer upp in verkamhet med töd av den pedagogika dokumentationen och utvärderar med hjälp av ett gemenamt underlag både i mitten av varje termin och på planeringdagar i juni. Efterom avdelningarna till törta delen utvärderar ina projektarbeten på ett ätt om inte är kopplat till målen i verkamhetplan utgör dea inte

15 SID 15 (27) underlag för kvalitetredoviningen. Av den oraken bedömer vi att kvalitetredoviningen i allt för hög grad är beroende av ledningen förmåga att ammanfatta muntliga dikuioner. Det finn trot detta via bedömningar av reultat utifrån tidigare verkamhetplan och en analy i kvalitetredoviningen, något om reulterar i flera utvecklingområden. Dea blir dock i in tur endat i mycket liten grad ynligt i den efterföljande verkamhetplanen. Förkoleenheten kvalitetredovining bör utforma å att den redoviar måluppfyllelen genom en bedömning av hur väl förkolorna har arbetat i riktning mot målen i läroplanen. De åtgärder och utvecklingområden om bekriv i en kvalitetredovining bör ligga till grund för utveckling- och verkamhetplanering för nätkommande period. Sytematikt kvalitetarbete Enheten har en plan benämnd Förkolorna verkamhetår för arbetet med planering och uppföljning. Avdelningarna följer upp in verkamhet på avdelningmöten och reflektionmöten. Utvärdering gör i oktober och mar amt på planeringdagar i juni. Avdelningarna använder in pedagogika dokumentation om underlag och det finn även olika gemenamma underlag i enheten om fungerar om verktyg för avdelningarna utvärdering. Denna planering, uppföljning och underlag för utvärdering berör dock främt i dagläget det enhetgemenamma projektet kring Lju. Vår bedömning är dock att den tydliga årtrukturen och den goda pedagogika dokumentationen inte blir det verktyg för ett ytematikt kvalitetarbete om det kulle kunna vara efterom mål och dokument på olika nivåer inte koppla amman, vilket bekrivit ovan under Mål och tyrdokument. Det akna även former och ammanhang för att utvärdera hela verkamheten, utöver det enhetgemenamma projektet. De övergripande målen och dokumenten bekriver inte enheten utvecklingarbete med ett utforkande arbetätt och en ambition att utifrån detta fördjupa projektarbetet. Att målen i verkamhetplanen och enheten utvecklingarbete förverkliga i parallella proceer bedömer vi kapar flera problem för enheten. Del blir de politikt belutade målen inte tyrande för arbetätten. Del blir enheten faktika utvecklingarbete med ett enhetgemenamt projekt inte ynligt i de övergripande dokumenten. Detta kapar ämre möjlighet till delaktighet i utvecklingen av enheten verkamhet för både peronal och föräldrar. Det leder även till att det blir otydligt vad om är övergripande mål och yften repektive vad om är verktyg för att uppnå dea. Detta utveckla i avnittet Kunkaper, utveckling och lärande. Genom att inte formulera tydliga mål och utvärdera dea rikerar enheten att inte heller identifiera andra utvecklingområden utöver det enhetgemenamma projektarbetet. Den pedagogika dokumentationen är ett bra verktyg för att ta tillvara barnen ynpunkter och använd även på det ättet av förkolorna. Den enkät taddelen genomför bland föräldrarna använd till vi del för dikuioner och utveckling av verkamheten. Deutom kan föröket med att föräldrar via e-pot kommenterar

16 SID 16 (27) projektarbetet ge nya perpektiv och idéer. I uppföljning och utvärdering ta både föräldrar och barn ynpunkter tillvara men enligt vår bedömning inte på ett ytematikt ätt om blir användbart i kvalitetredoviningen. Vi bedömer att enheten ger goda förutättningar för peronalen kompetenutveckling. Enheten deltar i taddelen utbud av föreläningar amt ordnar egna föreläningar kopplat till det arbetätt man vill utveckla. Ledningen bekrev för o hur man utifrån medarbetaramtalen belutat att ata på ytterligare fortbildning kring dokumentation och it. Det kommer att finna introduktionprogram och mentorer för nyantällda, här bekrev dock peronalen att även nya arbetlag om helhet behöver tid för dikuioner. Enheten nätverkarbete, pedagogmöten och atning på en pedagogik ledare aner vi även ger förutättningar för att tödja enheten utvecklingarbete. Inför projektet Lju har enheten ägnat ina planeringdagar åt föreläningar och tudiebeök kring detta ämne. För att det utforkande arbetättet i form av projekt ka bli det verktyg för att utveckla verkamheten om efterträva har vi dock, om framgått ovan, bedömt att yftet bör förtydliga men även arbetättet behöver tödja ytterligare. Stödet bör i ökad utträckning utgå från de olika behov om finn bland peronalen och mellan förkolorna. De olika behoven beror främt på att vi peronal är nyantälld och att det finn flera nya arbetlag. Kunkaper, utveckling och lärande Sammantaget bedömer vi att förkolorna inom Centrala Ötermalm förkolor uppfyller läroplanen uppdrag vad gäller utveckling och lärande. Den Reggio Emiliainpirerade inriktningen bör dock ytterligare förankra för att tillamman med läroplanen kunna ligga till grund för en gemenam och uttalad yn på kunkap, utveckling och lärande. I anlutning till detta bör intentionen med ett temainriktat arbetätt å om det framtäll i läroplanen klargöra å att ett det enhetgemenamma projektet kan genomföra i enlighet med denna. Förkoleenheten arbetätt/förkolorna arbetätt Enheten har edan 2003 bedrivit en verkamhet inpirerad av Reggio Emilia pedagogika filoofi 3. Den peronal vi amtalade med framhöll att Reggio Emiliafiloofin väl tämmer överen med det ynätt om präglar läroplanen och de betonade ynen på barnet om utrutad med en rad kompetener och aktiv i den egna utvecklingproceen. Förkoleenheten ledning och peronal er ockå att Reggio Emiliafiloofin bland annat att in prägel på och utvecklat utformningen av inomhumiljön på amtliga enheten förkolor. Det framkom dock i våra intervjuer med peronalföreträdarna att det inte helt och fullt är klargjort vad det kan innebära att låta ig inpirera av Reggio Emiliafiloofin. Detta förklarade med att många nyantällda har kommit till edan arbetättet påbörjade. Flera av de peronalrepreentanter vi amtalade med har heller inte känt ig delaktiga i valet av detta arbetätt. Önkemål och behov uttryckte 3 En pedagogik filoofi om har utarbetat i Reggio Emilia, en tad i norra Italien.

17 SID 17 (27) av peronalen att förankra avikten med, amt fördjupa kunkapen och förtåelen av det Reggio Emiliainpirerade arbetättet. Det framkom likaå i våra intervjuer att peronalen inte aner ig ha deltagit i mer enhetövergripande dikuioner i yfte att uttrycka en gemenam yn på kunkap, utveckling och lärande i enlighet med det ynätt om präglar läroplanen. Önkemål om ett ådant tällningtagande uttryckte även det i våra intervjuer. Vi bedömer att den Reggio Emiliainpirerade inriktningen ytterligare bör förankra för att tillamman med läroplanen kunna ligga till grund för en gemenam och uttalad yn på kunkap, utveckling och lärande. Oavett åldermäig ammanättning dela amtliga avdelningar barngrupper in i mindre grupper vid olika aktiviteter och projektarbete. Samtliga förkolor arbetar med projekt. Vid tidpunkten för inpektionen bedrev på alla förkolor ett och amma projekt Lju, om initierat av ledningen och några ur peronalgruppen. Projektarbetet, om planera med töd av ett enhetgemenamt underlag, bedriv på alla förkolor tre dagar per vecka, något om belutat av enheten ledning. Delar av de reterande dagarna avätt till peronalen reflektion och planering amt möten i olika enhetövergripande grupper. (e avnittet Organiation). Ledningen har för avikt att det aktuella projektet Lju ka fortgå under två år på amtliga förkolor. Varje avdelning har inför detta projekt utrutat med en overheadapparat och ett ljubord med tillhörande former tillverkade av plexigla. Alla avdelningar har för projektet räkning ockå utrutat med ficklampor. I amband med våra intervjuer framkom många kilda ynpunkter om att bedriva ett och amma projekt inom hela enheten. Flera av de peronalrepreentanter vi amtalade med er ett värde i detta. Andra däremot aner att det begränar dera möjlighet att följa barn tankar och intreen om enligt dem kan röra ig om annat än ådant om kan inordna i det aktuella projektet. Det framkom ockå att förkolorna olika förutättningar, både vad gäller barngruppen och peronalen olika erfarenheter och kunkap om det valda arbetättet, inverkar på arbetet. Åikter framförde ockå om att det bör vara den peronal om är verkam i repektive grupp om bät kan beluta om innehåll och arbetätt med utgångpunkt i den aktuella barngruppen behov och intreen. Samtliga enheten förkolor dokumenterar projektet. I anlutning till varje projekttillfälle upprätta av peronalen ett projektprotokoll enligt ett enhetgemenamt underlag. I protokollet dokumentera vad barnet/barnen gör och äger amt peronalen reflektioner/tankar. Protokollet använd för den fortatta projektplaneringen. Projektet ynliggör allt efterhand med hjälp av fotografier med anknytande texter. En tor del av anlagen dokumentation har ockå kompletterat med citat ur läroplanen. Fotografierna är metadel placerade i barnen nivå. Den dokumentationen i form av fotografier och texter vi tog del av i amband med våra beök prägla av projektet. Barnen uttryck och tankar om olika ljuföreteeler återge. På några avdelningar kunde vi e att projektet utformat alltefter barnen upptäckter och nya frågetällningar. På en avdelning kunde vi ta del av dokumentation om viar att barnen arbetat med filmmanu om en följd av dera egna frå-

18 SID 18 (27) gor och intreen. Ännu en annan avdelning har arbetat med att reflektera över hur olika färger kan tänka låta och därmed komponerat muik, något om dokumenterat på flera olika ätt. Vi åg ockå exempel på hur barnen på en avdelning utforkade om det var möjligt att leda lju genom ammanfogade rör av papp och att peronalen aktivt dokumenterade vad om hände. Den törta delen av dokumentationen viar dock hur barn utforkar lju med töd av det material om varje avdelning utrutat med eller i via fall hur barnen utforkar jälva apparaturen. På några avdelningar uttryckte oäkerhet om hur projektarbetet ka driva vidare och på någon avdelning kunde vi inte e några pår av pågående projektarbete. Enbart på några avdelningar kunde vi notera att den fotografika dokumentationen även viar andra aktiviteter och händeler än pågående projekt. De nätverk om bekriv i avnittet Sytematikt kvalitetarbete ägna åt att med utgångpunkt i dokumentation reflektera och dikutera hur arbetet med projekten på de olika avdelningarna kan föra vidare. Alla de peronalföreträdare vi amtalade med er värdet i dokumentation amt reflektion med denna om grund. Så om det bekriv i avnittet Sytematikt kvalitetarbete aner dock flera av dem att dokumentationen kräver tid och att denna tid inte alltid ge i verkamheten. Det leder tundtal till att dokumentationen narare betrakta om en kyldighet än om ett töd i den egna verkamheten. Det framkom även att flera i peronalgruppen uppfattar det om att det e om mer angeläget att föra jälva projektämnet framåt än att följa det om händer i barngruppen. Foku förflytta enligt dea uppfattningar därmed från barnen till jälva projektet fortlevnad. Sammantaget bedömer vi att förkoleenheten med itt temainriktade arbetätt har förutättningar att främja ett mångidigt och ammanhängande lärande där många av läroplanen mål kan efterleva. Detta er vi om en tyrka. Vi bedömer även att förkolenheten dokumentation på olika ätt åkådliggör barnen tankar om och underökande av projektet och att dokumentationen använd för att föra arbetet med detta vidare. Även detta er vi om en tyrka. Vi bedömer dock att förkoleenheten bör klargöra och dikutera intentionen med ett temainriktat arbetätt å om det framtäll i läroplanen. I det ammanhanget bör en dikuion föra om hur ett valt projekt kan genomföra å att det utgår från eller kan innefatta de kiftande erfarenheter, intreen, tankar och åikter om barn kan ha och hur dokumentationen kan ynliggöra detta. Rum för möten och lärande Den pedagogika miljön har varit föremål för ett flerårigt utvecklingarbete i yfte att kapa en miljö om bidrar till barn utforkande, lärande och utveckling. Samtliga de peronalrepreentanter vi mötte i amband med inpektionen betonade det tora värdet i detta arbete. På alla avdelningar har hörnor ordnat för att tillgodoe barn olika intreen. Så har exempelvi alla avdelningar arrangerat en ärkild ateljé, antingen i ett eget rum eller i en avgränad del av ett törre rum. Primor och färgat papper i föntren fångar ljuet om faller igenom och jut detta har på någon avdelning bidragit till nya perpektiv på det pågående projektet Lju. Speglar i olika former är placerade i barnen höjd. Fotografier om dokumenterar olika händeler i projektarbetet är placerade i barnen nivå.

19 SID 19 (27) På alla avdelningar har materialet flyttat ned för att göra det tillgängligt för alla barn. Material finn för olika typer av lek, utforkande och experimenterade. Tillgängligt och väl ynligt för barnen finn material för barnen lä- och kriftpråkutveckling och matematika utveckling. Vi kunde i amband med verkamhetbeöken ockå e att de allra fleta avdelningarna erbjuder gott om material för kapande verkamhet, alltifrån färg till kräpmaterial, om allt flitigt använd av barnen. Bygg- och kontruktionmaterial i olika omfattning finn tillgängligt på varje avdelning och många avdelningar använder olika bilder av mer eller mindre kända byggnader om inpiration för barnen kontruktionlekar. Gårdar och utomhumiljöer kiljer ig mycket förkolorna emellan, alltifrån egna och törre gårdar till må innergårdar om dela av botadhuen boende. I möjligate mån använder ig alla förkolor av de grönområden om finn i repektive förkola närhet. Vi bedömer att de olika förkolorna pedagogika miljö ger goda förutättningar för lek, kommunikation, utforkande och lärande, något vi er om en tyrka för enheten. Kultur, kreativitet och kapande Ötermalm taddelförvaltning har anlagit 500 kronor per barn och år till kulturutövande och kapande verkamhet. Var och en av förkolorna har utett ett kulturombud med ett ärkilt anvar för hur de öronmärkta kulturpengarna ka använda. Exempelvi har litteratur inhandlat, teaterbeök har gjort och i de fall förkolorna geografika lägen förvårar ådana beök har en teatergrupp tagit emot på förkolan. En förkola har ärkilt betällt en danföretällning med anknytning till projektet Lju. Som framgår av det föregående avnittet finn på varje avdelning en avgränad ateljé. Barnen erbjud i dea olika material å om vattenfärger, fingerfärg och trolldeg. Några avdelningar använder även naturmaterial. Stafflier om är kontruerade å att barnen kan ampela och kommunicera finn på varje avdelning. Enligt förkoleenheten ledning har drygt 20 procent av barnen annan pråklig och kulturell tillhörighet än den venka. Enheten har även peronal med en ådan bakgrund. En tor del av barnen med annan kulturell bakgrund än den venka är inkrivna i den av enheten förkolor om på två avdelningar bedriver in verkamhet på engelka. Att verkamheten bedriv på engelka har in grund i att föräldrar från andra länder ka kunna välja detta pråk itället för det venka för ina barn i de fall det inte är betämt hur lång Sverigevitelen kommer att bli. Om boendet i Sverige blir mer permanent placera barnen i amförtånd med föräldrarna på de avdelningar där verkamheten bedriv på det venka pråket. I våra peronalintervjuer framkom att dikuioner för inom hela enheten om hur arbetet bör bedriva för att främja barnen utveckling av olika och egna kulturtillhörigheter tillamman med den venka. Det bekrev för o att peronalen lägger tor vikt vid att alla barn känner tillhörighet och gemenkap med ina kamrater och att olikheter betrakta om ett värde i gruppen. Peronalen täller många frågor till barnen, är mottagliga och intreerade av barn olika bakgrund och av

20 SID 20 (27) olika länder firande av högtider. I detta arbete har man en ambition att utgå från varje enkilt barn å att alla känner att de är lika viktiga och repektera för den kultur de bär med ig. Vid våra verkamhetbeök kunde vi e att alla avdelningar har anlagit välkomthälningar på de pråk om är aktuella i barngruppen. Flaggor från olika länder finn ockå anlagna på väggar. En förkola anordnar knytkala då mat från olika länder ervera. Vi bedömer att barnen ge rikliga möjligheter till eget kapande och möjlighet att ta del av olika kulturutbud. Vi er detta om en av förkolan tyrkor. Vi aner ockå att förkolan bidrar till att göra barnen delaktiga i det venka kulturarvet amtidigt om de gör medvetna om andra kulturer traditioner. Språkutveckling Sånger, rim och ramor, drama och rollpel använd för att timulera barnen pråkliga utveckling. I våra intervjuer med peronalrepreentanterna framhöll ockå vikten av att vara genuint intreerad av vad barnen har att äga, ge dem ord och begrepp på ett medvetet ätt och att timulera barnen att uttrycka tankar. Vi kunde vid våra verkamhetbeök e exempel på detta. Förkolorna arbetar ockå med barnen lä- och kriftpråkutveckling och om bekriv i avnittet Rum för möten och lärande å har alla avdelningar tillgång till material om ka främja denna utveckling. Alfabetet finn anlaget på väggar, texter och kyltar återfinn i anknytning till dokumentationen och för att preentera olika material och miljöer. Olika ymboler använd ockå i amlingarna för att benämna olika aktiviteter och material. Alla avdelningar har rik tillgång till litteratur om delvi inhandlat med bidrag av det kulturanlag om tilldelat enheten. Arbetet med projektet i mindre grupper är ockå en tor del av barnen pråkliga miljö genom att barnen ge tort talutrymme i dikuioner om gemenamma erfarenheter. Peronalen uttryckte ockå i våra intervjuer och vid våra inpektionbeök betydelen av att dokumentationen använd i amtal tillamman med barnen. Vi bedömer att förkolan erbjuder barnen en god pråklig miljö om timulerar barnen begrepputveckling och dera intree för lä- och kriftpråket. Flerpråkiga barn Som framgår av avnittet Kultur, kreativitet och kapande har drygt 20 procent av barnen inom enheten ett annat pråk än venka om umgängepråk med mint en förälder. På två av enheten avdelningar talar amtliga barn ett annat pråk än det venka. Staddelförvaltningen erbjuder modermåltöd i via pråk. I amtal med både enheten ledning och peronalföreträdare framkom dock att arbetet alltmer har kommit att handla om att i den reguljära verkamheten kapa gynnamma förutättningar för barn flerpråkutveckling. I avnittet Kultur, kreativitet och kapande belye detta arbete. Enheten gör en kartläggning av flerpråkigheten och har för detta utformat ett ärkilt underlag. Av peronalintervjuerna framgick att peronalen kapar tillfällen där barnen behöver interagera och ampela med varandra för att få fler tillfällen att använda både det venka pråket och itt modermål. Av intervjuerna framgick även att den pedagogika miljön bidrar till ett ådant ampel. Peronalen har tillägnat ig via

21 SID 21 (27) begrepp på olika pråk och även föräldrar bidrar till att benämna olika företeeler i verkamheten. Flera av de peronalrepreentanter vi amtalade med framhöll att om amtalet ka bli pråk- och kunkaputvecklande måte det baera på barnet intree. Barnet ka ha förförtåele för ämnet ifråga amt bemöta med tödjande och inpirerande amtal om även utökar ordförrådet. Enligt flera av de peronalföreträdare vi amtalade med kan det dock vara vårt att väcka alla barn intree för projektet Lju då barnen inte har begrepp för det. Projektarbetet upplev av dem förvåra arbetet med barn flerpråkutveckling. Vi bedömer att förkolan kapar gynnamma förutättningar för barn flerpråkutveckling. Verkamheten kan dock ytterligare anpaa till alla barn olika pråkliga förutättningar. Matematik, natur Genom projektet Lju ge barnen överlag goda möjligheter att utveckla förtåele för naturvetenkapliga fenomen. Däremot framförde i våra peronalintervjuer åikter om att det finn alltför litet utrymme och möjligheter till att bedriva verkamhet i närliggande parker och grönområden för att ge barnen förutättningar att förtå in delaktighet i naturen kretlopp. Vid våra verkamhetbeök kunde vi dock e exempel på en avdelning om har prioriterat naturen om innehåll. Vi bedömer att det finn käl att utveckla detta arbete inom enheten och hur detta kan inkludera i verkamheten. Projektarbetet ger ockå många möjligheter till att främja barnen matematika utveckling. Några avdelningar har exempelvi jämfört barnen kuggor och dea olika längder. Den pedagogika miljön bidrar även den till matematika utmaningar. Det finn material om barnen kan ortera och klaificera. Siffror finn anlagna på många avdelningar och vi kunde ta del av ituationer då barnen räknade och använde matematika begrepp. Vi bedömer att förkolan erbjuder barnen en miljö och till tora delar en verkamhet om främjar dera matematika utveckling. Barn i behov av ärkilt töd Ötermalm taddelförvaltning har kapat ett gemenamt dokument, en plattform, om innehåller en bekrivning av barn- och ungdomavdelningen riktlinjer för arbetet med barn i behov av ärkilt töd. Dokumentet bekriver arbetgången då peronal identifierat ett barn i behov av ärkilt töd amt blanketter för anökan om medel och upprättande av handlingplaner. Dokumentet är väl förankrat ho både ledningen och peronalen. När peronalen upplever att verkamheten har vårt att tillgodoe enkilda barn behov kontakta förkoleenheten ledning. Tillamman gör en bedömning av huruvida verkamheten kan förändra för att tillgodoe barnet behov. Den pedagogika ledaren kan delta i kartläggningen av det enkilda barnet behov och av verkamheten befintliga inater för att tillgodoe dea. Förkoleenheterna inom Ötermalm taddelförvaltning får ett tillägg i budgeten per inkrivet barn avett för ådant töd om bedöm kunna tillgodoe inom den ordinarie verkamheten. Om ytterligare reurer kräv kan förkolechefen anöka om medel från taddel-

22 SID 22 (27) förvaltningen tödteam. Stödteamet betår av en amordnare, en talpedagog amt en barnpykolog. Samordnaren bedömer de reuranökningar om inkommer till tödteamet. Stödteamet kan bitå peronalen med konultation, handledning, obervationer och amordning kring olika möten om anordna för att tillgodoe barn behov av ärkilt töd. Stödet kan även betå av medel för att antälla reurperoner. Samtliga peronal aner att barn behov av ärkilt töd tillgodoe. Vår bedömning är att förkoleenheten har en väl förankrad och väl fungerande arbetgång för att tillgodoe enkilda barn behov av ärkilt töd. Normer och värden arbete mot alla former av kränkningar Sammantaget bedömer vi att arbetet i förkolorna inom Centrala Ötermalm förkoleenhet känneteckna av läroplanen mål och riktlinjer vad gäller arbetet med normer och värden. Enheten bör dock ena om en gemenamt formulerad värdegrund. Enligt förkoleenheten ledning har en gemenam värdegrund formulerat i enheten Likabehandlingplan I våra amtal med peronalföreträdarna tod dock klart att denna av dem inte e om en gemenam grund för värdegrundarbetet. Itället betonade de dikuioner om för på avdelningarna och de värden om återfinn i repektive avdelning arbetplan. Vi har dock inte tagit del av alla dea planer. Enligt peronalföreträdarna har inga gemenamma dikuioner om värdegrundarbetet fört i enheten om helhet. Önkemål om ådana framförde dock i amband med våra peronalintervjuer. På grund av de olika uppfattningarna om vad om utgör en gemenam värdegrund bedömer vi att förkolan bör dikutera detta och förtydliga vad om utgör en gemenam yn på arbetet med normer och värden. Peronalen gav i våra intervjuer och vid våra beök i verkamheterna många och goda exempel på vad enkilda arbetlag gör för att i praktiken omätta läroplanen riktlinjer för arbetet med normer och värden. Repektfullt bemötande av barn och vuxna, att lyna på barnen amt att de lär ig lyna till varandra betonade. I det ammanhanget framhöll förkolorna medvetna atning på att dela in barngruppen i mindre grupper om en förutättning för barnen att bli ynliga om individer och för att få utrymme att komma till tal. Att få barnen att känna anvar för ig jälva och andra betonade även det i våra peronalintervjuer. Det bekrev ockå för o hur peronalen trävar efter att vara närvarande i mötet med barnen och genat ta tag i händeler i gruppen. Vid konflikter mellan barnen hjälper peronalen dem att ätta ord på ina känlor och är lyhörda för barn olika behov i ådana ituationer. Vi kunde vid verkamhetbeöken ta del av ituationer om prägla av detta förhållningätt. Vi fick ockå i intervjuer och verkamhetbeök ta del av flera exempel på hur peronalen arbetar för att barnen ka utveckla in förmåga att förtå och att handla efter demokratika principer. Många avdelningar låter barngruppen omrötning och majoritetbelut avgöra vilken aktivitet barngruppen ka genomföra. I peronalintervjuer framförde ockå uppfattningar om att det är viktigt att tydliggöra

23 SID 23 (27) både inom en peronalgrupp och i förhållande till barnen vad barn faktikt har möjlighet att betämma om. Som framgår av avnittet Rum för möten och lärande ger amtliga förkolor miljö förutättningar för barn inflytande. Barnen på många avdelningar ge ockå möjlighet att påverka verkamheten innehåll och utformning genom att det enkilda barnet kan välja olika aktiviteter på eftermiddagarna. Valen åkådliggör genom olika aktivitettavlor. Genom projektarbetet och dokumentationen kan barnen intreen och tankar utgöra grund för det fortatta arbetet. Enligt vår bedömning ge barnen inom förkoleenheten på flera olika ätt möjlighet ha inflytande i verkamheten. Detta kulle dock ytterligare gynna av att barn tankar och intreen i högre grad påverkar utformningen av det enhetgemenamma projektet eller fick utrymme på annat ätt. Det finn därför enligt vår mening anledning att dikutera även denna apekt av barn inflytande i amband med de dikuioner om enligt vår bedömning bör föra om projektarbete (e avnittet Förkoleenheten/Förkolorna arbetätt). Förkoleenheten förde för ett antal år edan dikuioner om hur verkamheten ka bedriva för att motverka tereotypa könrollmönter. Dikuionerna reulterade dock inte i någon direkt gemenam och uttalad grundyn eller handlingplan vad gäller detta område. Enligt de peronalrepreentanter vi amtalade med gav dikuionerna dock till reultat att de medvetet uppmärkammar hur de jälva bemöter och tilltalar pojkar och flickor i olika ituationer. De uppgav att de vid val av material till förkolan beaktar vikten av att motverka tereotypa könrollmönter. Vi bedömer att detta arbete bidrar till att barnen ge möjlighet till att utveckla förmågor och intreen om inte begräna av tereotypa könroller. Vi er dock detta om ett område om bör inkludera i och ta fram trategier för i en dikuion kring en kommande gemenam och uttalad värdegrund. Förkolan har en Likabehandlingplan om upprättat i början av år Planen om gäller för amtliga förkolor är allmänt hållen och inte pecifikt anpaad till behoven i enkilda förkolor inom enheten. Det konkreta likabehandlingarbetet, likom det förebyggande arbetet, bekriv kortfattat och i allmänna ordalag. Av planen framgår hur man ka gå tillväga i händele av kränkande behandling och bilagd planen finn ett underlag för upprättandet av en handlingplan.. Likabehandlingplanen har upprättat av den biträdande förkolechefen och därefter behandlat i de två ledninggrupperna (e avnittet Organiation). Samtlig peronal har gett möjlighet att framföra ynpunkter på innehållet. Föräldrarepreentantmötet på var och en av förkolorna har på amma ätt haft den möjligheten. De av föräldrarna vi intervjuade, om inte ingår eller tidigare ingått i detta råd, kände dock inte till enheten likabehandlingplan. Förkolan Likabehandlingplan hänviar till FN: deklaration om mänkliga rättigheter, kollagen förta kapitel amt till lagen om förbud mot dikriminering (2006:67). Vi vill av den anledningen göra förkolan uppmärkam på att denna lagtiftning upphörde att gälla den förta januari Det rättliga kyddet för barn och elever vid kränkningar, trakaerier och dikriminering reglera nu i två