Rapport från inspektion av Dalhagsenheten feb 2008

Transkript

1 S UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN KVALITETSAVDELNINGEN ENHETEN FÖR INSPEKTION SID 1 (15) FÖRSKOLEINSPEKTÖRER INGER LEFFLER PIRKKO LEPORANTA MORLEY TEL TEL Rapport från inpektion av Dalhagenheten feb 2008 Box 22049, Stockholm. Telefon Fax Beökadre Hantverkargatan 2F

2 SID 2 (15) INNEHÅLLSFÖRTECKNING UPPDRAG OCH GENOMFÖRANDE...3 OMRÅDEN SOM OMFATTAS AV INSPEKTIONEN...4 BESKRIVNING AV FÖRSKOLEENHETEN...5 Organiation... 5 SAMMANFATTNING AV ENHETENS RESULTAT/ MÅLUPPFYLLELSE...7 Styrkor...7 Svagheter...7 Briter om enheten måte åtgärda utifrån gällande lagtiftning...8 Områden att utveckla...8 ENHETENS RESULTAT/MÅLUPPFYLLELSE...9 Sytematikt kvalitetarbete och ledarkap...9 Måltyrning... 9 Förutättningar för planering... 9 Kompetenutveckling... 9 Normer och värden...10 Jämtälldhet Barn i behov av ärkilt töd Likabehandlingplan Utveckling och lärande...11 Pedagogikt innehåll och de organiation Lärandemiljö Språk och kommunikation amt logikt tänkande Natur och miljö Barn inflytande...13 Förkola och hem...14 Individuella utvecklingamtal Samverkan med förkolekla, kola och fritidhem...14 TILL SIST...15

3 SID 3 (15) UPPDRAG OCH GENOMFÖRANDE Enheten för inpektion utvärderar den pedagogika verkamheten och främjar barn, ungdomar och vuxna lärande genom att granka måluppfyllelen utifrån nationella och kommunala tyrdokument kontrollera efterlevnaden av nationella och kommunala riktlinjer granka hur förkolan/ kolan utvärderar in egen verkamhet ge rekommendationer om vad om bör förändra och utveckla Vi genomför vårt uppdrag genom att läa material om förkolan/kolan täller till förfogande och även material från andra källor (ex. från Skolverket) intervjua elever/barn, peronal och kolledning. Vid grankningen av förkolor verkamhet intervjua föräldrar i tället för barn. obervera verkamheten Inpektionen följ upp på olika ätt beroende på kolform. I förta hand grankar vi måluppfyllelen, det vill äga att vi bildar o en å heltäckande bild om möjligt av hur målen i tyrdokumenten tolka och förverkliga på förkolan/kolan. Vi gör detta utifrån en prioritering av mål från läroplaner och andra nationella tyrdokument. Deutom bedömer vi hur riktlinjerna i dea tyrdokument följ, likom mål och riktlinjer i Stockholm tad kolplan. Förutom detta grankar vi förkolan/kolan förmåga att jälv utvärdera in kvalitet för att förbättra verkamheten. I bedömningen av verkamheten kvalitet utgår vi även från Skolverket Allmänna råd om kvalitetredovining. Hög kvalitet innebär enligt Skolverket och Myndigheten för kolutveckling definition främt att verkamheten utmärk av att den väl: trävar mot och uppfyller nationella mål varar mot nationella krav och riktlinjer uppfyller andra mål, krav och riktlinjer om är förenliga med de nationella (t.ex. kolplan, lokal arbetplan och andra lokala planer) känneteckna av en trävan till förnyele och tändiga förbättringar utifrån de förutättningar man har. 1 1 Från Skolverket och Myndigheten för kolutveckling intrument BRUK för kvalitetarbete i förkola och kola, 8.

4 SID 4 (15) OMRÅDEN SOM OMFATTAS AV INSPEKTIONEN Sytematikt kvalitetarbete och ledarkap Detta område granka främt utifrån Skolverket allmänna råd om kvalitetredovining och Kvalitet i förkolan, Stockholm tad kvalitettrategi amt utifrån Läroplan för förkolan (Lpfö 98) och anviningar gällande förkolan i budget Normer och värden Detta område granka främt utifrån mål och riktlinjer i Läroplan för förkolan, anviningar gällande förkolan i budget 2008, Skolverket allmänna råd amt Lag om förbud mot dikriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. Utveckling och lärande Detta område granka främt utifrån mål och riktlinjer i Läroplan för förkolan, anviningar gällande förkolan i budget 2008 och Skolverket allmänna råd. Barn inflytande Detta område granka främt utifrån mål och riktlinjer i Läroplan för förkolan och Skolverket allmänna råd. Förkola och hem Detta område granka främt utifrån riktlinjer i Läroplan för förkolan, anviningar gällande förkolan i budget 2008 och Skolverket allmänna råd. Samverkan med förkoleklaen, kolan och fritidhemmet Detta område granka främt utifrån riktlinjer i Läroplan för förkolan, anviningar gällande förkolan i budget 2008 och Skolverket allmänna råd.

5 SID 5 (15) BESKRIVNING AV FÖRSKOLEENHETEN Dalhagenheten är en kommunal förkoleenhet med fyra förkolor i taddelen Rinkeby- Kita. Organiationen bildade ommaren Inpektionen omfattar amtliga fyra förkolor med ammanlagt 19 avdelningar. Inpektionrapporten ammanfattar hela enheten generellt. Dalhagenheten ligger i Huby på Norgegatan 4, Lofotengatan 30 och 43 och Nidarogatan 20. Tre av förkolorna är å kallade Järvatugor om byggde i mitten av talet, en förkola tillkom enare. Alla förkolorna har egna tora gårdar och rymliga lokaler om är väl lämpade för förkoleverkamhet. Området är mångkulturellt med relativt tor in- och utflyttning. Flertalet barn har ett annat modermål än venka. Organiation Enheten led av en enhetchef om är nyantälld i enheten och en biträdande enhetchef om tidigare varit förkolechef för en av enheten förkolor. Då enheten är å nybildad är inte ledningfunktionen, enligt cheferna, fullt bemannad ännu. Planer finn på att utöka ledningen med någon form av pedagogik utvecklarfunktion. Enheten har utformat en tydlig gemenam mötetruktur, med långt gående delegation, om kapar delaktighet för alla medarbetare. Varje avdelning har en pedagogik ledare, vanligen förkollärare, om har det pedagogika anvaret för verkamheten på avdelningen. De pedagogika ledarna bildar tillamman med cheferna enheten tora ledninggrupp om träffa varannan vecka. Repektive förkola har en liten ledninggrupp, morgonmöten, humöten en gång i veckan och arbetplatträffar (APT) en gång per månad Peronalen har möjlighet att få pedagogik handledning och töd av taddelen pecialpedagog, talpedagog, pykolog och IT- pedagog. Fyra planering- och utvärderingdagar per år genomför gemenamt inom enheten. All peronal har tid i chemat för olika uppgifter utanför barngrupparbetet. Tiden varierar utifrån de uppgifter man har, pedagogik ledare till exempel, men generellt har förkollärare med tid än övrig peronal.

6 SID 6 (15) I tabellen nedan redovia antalet barn och peronal (i årarbetare) på förkolan. Förkola: Avd.typ Antal Antal heltid fkl Antal heltid bk/ Summa barn/avd / motvarande* övrig peronal årarbet. Solbacken 1-3 år år år år Blomterängen 1-3 år år år 16 1, ,6 3-5 år år 18 2,85 1 3,85 Brotugan 1-3 år 14-3,10 3, år år ,7 2,7 3-5 år år Lofoten 1-3 år år år 18-3,75 3, år ,75 3,75 5 år Summa: ,6 33,15 58,75 *motvarande = fritidpedagog eller lärare med examen från en tatlig lärarutbildning mot de yngre åldrarna. Övrig peronal i årarbetare. Verkamhettöd 5,75 Kök 4 Lokalvård 4 Andel förkollärare: 44 %. Detta är något högre än taden i övrigt. Barn per peronal: 5,2

7 SID 7 (15) SAMMANFATTNING AV ENHETENS RESULTAT/ MÅLUPPFYLLELSE Vårt uppdrag om inpektörer är att granka och utvärdera förkolan reultat. Med reultat menar vi förkolan förmåga att träva mot de nationella och kommunala målen amt efterleva de riktlinjer och krav om finn i tyrdokumenten. Våra bedömningar preentera utförligare under rubriken ENHETENS RESULTAT/ MÅLUPPFYLLELSE. Styrkor Vår inpektion har viat att Dalhagenheten utmärk av ett antal tyrkor, bland annat dea: Ledningen tydliga pedagogika utgångpunkt kapar bra förutättningar för gemenam verkamhetutveckling. Peronalen repektfulla förhållningätt tödjer barn empatika och ociala utveckling. Enheten har trategier för att ynliggöra mångfalden i barngrupperna och tödja barn modermålutveckling tillamman med föräldrarna. Enheten arbetar medvetet med barn pråkutveckling i venka om andrapråk. Enheten har kapat former för barn delaktighet i ekologikt arbete. Svagheter Vår inpektion har viat att det finn via områden om Dalhagenheten delvi briter i, bland annat följande: Enheten aknar en kvalitetredovining och tydliga former för uppföljning och utvärdering av måluppfyllele. Konkretiering av verkamhetplanen åtaganden på avdelningnivå aknar gemenamma former. Den pedagogika dokumentationen ynliggör inte barn lärande och utveckling och kapar inte förutättningar för utvärdering av verkamheten. Den pedagogika miljön och organiationen på många av avdelningarna begränar barnen möjlighet till eget utforkande och inflytande i verkamheten.

8 SID 8 (15) Briter om enheten måte åtgärda utifrån gällande lagtiftning Likabehandlingplanen innehåll ka förankra ho peronalen. I likabehandlingplanen kall det tydligt framgå hur enheten och peronalen praktikt arbetar för att upptäcka möjliga riker för kränkningar bland barnen amt hur barn och föräldrar gör delaktiga i arbetet med planen. Områden att utveckla Vi bedömer att följande utvecklingområden, om kan utgå från åväl tyrkor om vagheter, bör prioritera: Enheten bör utveckla en gemenam trategi för uppföljning, analy och bedömning av verkamheten måluppfyllele. Avdelningarna bör konkretiera och omätta verkamhetplanen åtaganden och arbetätt. Enheten bör utveckla den pedagogika miljön för att bli mer pännande och utmanande och erbjuda möjligheter till inflytande för barnen. Enheten bör utveckla vidare den pedagogika dokumentationen av lärandeproceer i barngruppen och det enkilda barnet lärande och utveckling. Former för övergripande amverkan mellan förkolan och kolan verkamheter bör omarbeta.

9 SID 9 (15) ENHETENS RESULTAT/MÅLUPPFYLLELSE Sytematikt kvalitetarbete och ledarkap Måltyrning Enhetchefen och biträdande enhetchefen bekrev hur de edan eptember 2007, har arbetat för att ta fram en organiation om kapar förutättningar för alla delaktighet i det ytematika kvalitetarbetet inom och mellan enheten förkolor. Ledningen framhöll behovet av en fördjupande dikuion om värdegrunden om gemenam grund för utvecklingarbetet. Förkolorna har tillhört en och amma kolenhet men har fortfarande delvi olika proceer för planering, uppföljning och utvärdering med varierande former för de lokala dokumenten. Peronalen bekrev att den nya trukturen ger förutättningar för inflytande och delaktighet i utvecklingarbetet på repektive förkola och inom hela enheten. Inför kvalitetredoviningen för 2007 har varje avdelning tagit fram in egen redovining amt använt ig av taden omarbetade variant av Skolverket jälvvärderingmall, Bruk. Förkolorna kvalitetredoviningar bekriver hur man arbetat med enheten åtaganden utifrån läroplanområdena. Analy och bedömning av måluppfyllele varierar tort mellan de olika arbetlagen och någon ammantällning av reultat har inte genomfört. Åtgärder för utveckling har dock lyft fram av arbetlagen och ledningen har lagt till ina egna förlag. Belut om förbättringområden kommer att ta under de kommande planeringdagarna. Ledningen och flera arbetlag lyfter fram behovet av att utveckla den pedagogika dokumentationen om töd vid uppföljning av arbetet. Vi bedömer att verkamhetplanen för 2008 ger förutättningar för planering, uppföljning och utveckling av verkamheten om ett verktyg för måltyrning. Arbetet med att tydligare knyta an avdelningplaneringar, uppföljningar och utvärderingar till det gemenamma tyrdokumentet är på gång. Det finn ett väl genomtänkt förlag till arbetplan, framtaget av en av de pedagogika ledarna. Detta kapar, enligt vår bedömning, förutättningar att förtydliga det ytematika kvalitetarbetet och underlätta uppföljning och utvärdering av måluppfyllele. Förutättningar för planering Vi bedömer att peronalen förutättningar för planering och reflektion är goda med avdragen tid i chemat till kvällmöten och individuell planeringtid. Planeringtiden är delvi chemalagd i arbetlaget och delvi enkild. Vi delar peronalen uppfattning om att de teknika förutättningarna för planering och dokumentation är tillräckliga. Kompetenutveckling Ledningen har ännu inte belutat hur peronalen ka erbjuda medarbetaramtal. Kompetenutvecklingbehovet kommer i förta hand att bedöma utifrån de individuella amtalen om ledningen hade under höten 2007, individuellt med alla medarbetare, amt de utvecklingområden om välj.

10 SID 10 (15) Ledningen har initierat en utvecklingproce genom gemenamma föreläningar om Lynandet pedagogik och Vygotkij i praktiken. De erbjuder utgångpunkter för fördjupning och konkretiering av läroplanen yn på barnet och interaktionerna på förkolan amt hur förutättningar kapa för barn lärande genom den pedagogika miljön. Inom enheten erbjud även regelbundet möjlighet för några av peronalen att delta i utbildning om flerpråkiga barn pråk- och kunkaputveckling amt i att utveckla pedagogik dokumentation. Vår bedömning är att ledningen, i tället för att ange prioriterade enkilda utvecklingområden, tydligt uttrycker en gemenam utgångpunkt för det pedagogika utvecklingarbetet. Detta kapar goda förutättningar för gemenam verkamhetutveckling. Peronalen bekrev att ledningen ger generöa möjligheter till kompetenutveckling. Normer och värden För närvarande utgår enheten värdegrund från läroplanen värdegrund om innebär att varje barn ka betrakta om en unik individ. Man aner att alla barn är olika och att alla barn har amma värde, oavett ålder, hudfärg religion, kön, kultur och etnikt urprung. Enheten åtar ig att arbeta utifrån de demokratika normer och värden om vårt amhälle vilar på och om uttryck i tyrdokumenten. Verkamheten ka lyfta fram olikheter på ett ätt om tärker barnen identitet och jälvkänla. Enligt peronalen dikutera värdegrunden tändigt, dikuionen tartade i och med läroplanen tillkomt. Inventeringen av den pedagogika miljön är en utgångpunkt för dikuioner om barnyn och kunkapyn. En annan utgångpunkt för dikuion är konkreta händeler i barngruppen där man reflekterar tillamman över den uppkomna ituationen. Peronalen aner att det är viktigt att via barnen repekt och att om peronal vara flexibla och lyna. De bekrev ockå hur de uppmuntrar barnen att hjälpa varandra och tar även hjälp av barnen för att kapa vi-känla i gruppen. Vi bedömer att peronalen är medveten om in roll om goda förebilder och att de kan bekriva itt arbete med att ynliggöra och uppmärkamma alla barn. Vi aner att peronalen repektfulla förhållningätt om tödjer barn empatika och ociala utveckling är en tyrka för verkamheten. Jämtälldhet Enligt verkamhetplanen ka enheten ge pojkar och flickor amma möjligteter. Dikuionen om hur flickor och pojkar ka allmänt få mer vidgade möjligheter, pågår i arbetlagen och har gjort att peronalen fått en högre medvetenhet om genufrågor. Peronalen gav exempel på hur de arbetar för att ge pojkar och

11 SID 11 (15) flickor lika förutättningar och utmanar de befäta könrollerna genom t ex rollbytar- dagar. Vi bedömer att man kommit olika långt på enheten förkolor i att forma itt arbete med jämtälldhetfrågor. Vi bedömer att jämtälldhetarbetet bör vidareutveckla och tydligare integrera i den gemenamma värdegrunddikuionen. Barn i behov av ärkilt töd Vi bedömer att enheten har en väl känd trategi för hur peronalen ka gå till väga när de upptäcker att ett barn är i behov av ärkilt töd. Peronalen dikuterar fört i arbetlaget och i näta teg med någon av cheferna. Samtal för med föräldrarna och vid behov kan förkolan få individtöd. En handlingplan upprätta för de barn om har reurtöd, i amråd med föräldrar, och följ upp regelbundet. Peronalen har möjlighet att få handledning av taddelen pecialpedagog, talpedagog och pykolog. En möjlighet till amarbete finn även med BVC (Barnavårdcentral). Likabehandlingplan Dikrimineringlagen (2006:67) ålägger förkola och kola från och med april 2006, att inte bara ingripa vid utan aktivt förebygga kränkande behandling. Förkolan är kyldig att upprätta en likabehandlingplan om ka förankra ho barn, peronal och föräldrar amt revidera årligen. Enheten har upprättat en likabehandlingplan, om dock bör utveckla vidare förankra ho barn peronal och föräldrar. Utveckling och lärande Pedagogikt innehåll och de organiation Dalhagenheten har påbörjat en intern lärandeproce om inpirera av den ryka 1900-tal pykologen Lev S. Vygotkij kulturhitorika yn på lärandet villkor. Detta ka erbjuda perpektiv och en gemenam grund till en amyn kring pedagogikt innehåll och de organiation inom enheten. Utgångpunkten är det pedagogika rummet, de ignaler för barnet lärande och de utmaningar och möjligheter det erbjuder för barnen och peronalen interaktioner. Peronalen bekrev i intervjun på varierande ätt en yn på kunkap och lärande där barnet kompetener och förutättningar är utgångpunkt för arbetet med utveckling och lärande. Vår bedömning är att detta reflekterande kring kunkap och lärande kommer att ge goda och välbehövliga förutättningar för ett fortatt utvecklingarbete och för att organiera den pedagogika verkamheten miljö och innehåll. För närvarande dela barnen i mindre grupperingar för återkommande aktiviteter å om exempelvi rörele, kapande verkamhet och naturvitele om kapar en ram för verkamheten. Peronalen framhöll dock att det är viktigt att utgå från

12 SID 12 (15) barn intreen och lut att lära, vilket de inåg kommer att ha konekvener för verkamheten pedagogika miljö och innehållet flexibilitet. Vi aner att barnen för närvarande ge varierande möjligheter att påverka det pedagogika innehållet. Arbetätt om utgår ifrån barn intreen bör utveckla vidare på många av avdelningarna. När det gäller förkolorna mångkulturella arbete gav peronalen flera exempel på mångfaldarbetet och hur de tödjer de kulturer om finn repreenterade i barngruppen. De uppmuntrar föräldrarna att tala itt modermål med barnen och det finn barnlitteratur att låna hem från förkolan på flera pråk. Särkilda reurer för externt modermåltöd finn inte men ledningen utgångpunkt är att de interna reurerna ka använda för att tödja modermålet. Vi kunde e många olika inlag i den pedagogika miljön om relaterade till barn olika etnika tillhörighet om till exempel kartor, flaggor och ord krivna på flera pråk. Vi aner att detta är en tyrka för enheten och gagnar utvecklingen av barn mångkulturella identitet. Enheten bör dock tydligare dokumentera ina trategier och arbetätt för att kunna följa upp och ynliggöra reultat på detta arbete. Peronalen bekrev att de använder pedagogik dokumentation för att ynliggöra verkamheten för föräldrarna. Perpektivet att kapa återkoppling för barnen till tidigare aktiviteter och till peronalen egen uppföljning bör enligt vår bedömning utveckla. Några av arbetlagen bekrev dock vid verkamhetbeöken att de utifrån dokumentationen reflekterar tillamman med barnen. När det gäller dokumentationen av det enkilda barnet lärande amlar peronalen fotografier och teckningar i en pärm, Min bok. Pärmarna tillgänglighet för barnen varierar likom hur väl de ynliggör lärandet och utvecklingen. Vi aner, om peronalen jälv, att dokumentationen av det individuella barnet utveckling och lärande bör utveckla vidare. Lärandemiljö Vår bedömning är att de fleta av enheten pedagogika miljöer inte, i tillräckligt hög grad, uppfyller intentionerna i läroplanen. Lärandemiljön bör vara inbjudande, kreativ och lutfylld för att timulera barnen till eget utforkande och lärande. Peronalen bekrev den pedagogika miljön om ett område om bör utveckla. Detta är ockå vår bedömning. Förkolorna organierar barngrupper och lärandemiljöer i må- och torbarngrupper för att anpaa miljöerna efter barnen växande behov av utmaningar. Lekmaterialet är på flera avdelningar tillgängligt och överkådligt placerat och det finn avdelningar om har tationer och rum i rummen. På några av avdelningarna finn det dokumentation vid aktivitethörnorna för att ge inpiration och tydlighet. Skapandematerial erbjud på många avdelningar ynligt men inte alltid tillgängligt för barn och det finn flera miljöer om bör utveckla vidare. Peronalen framhöll i intervjun en tydlig inikt om miljön funktion och flexibilitet om viktig.

13 SID 13 (15) Språk och kommunikation amt logikt tänkande Peronalen gav vid intervjun goda exempel på hur de arbetar för att tödja barn pråkutveckling, vilket vi bedömer om en tyrka. Sång, muik, agoläning och rim och ramor ker regelbundet och ofta. Vi kunde e att det fann goda möjligheter till amtal mellan peronal och barn och peronalen framhöll vikten av att vara goda förebilder i venka om andrapråk. Vi bedömer att peronalen har ett tort intree och inikt om hur pråk och kommunikation töd och följ upp och arbetet integrera i vardagen. Många av avdelningarna erbjuder barnen möjligheter och material att utforka både kriftpråk och matematikt tänkande. Via av de pedagogika miljöerna erbjuder barnen även förutättningar att laborera jälvtändigt amt att material för bygg och kontruktion erbjud genomtänkt och ynligt. Det finn dock avdelningar där det är vårt att e var barnen kan arbeta koncentrerat med exempelvi kontruktion. Natur och miljö Vi bedömer att förkolorna arbetar mycket medvetet med natur och miljö och ger barnen goda förutättningar för förtåele och delaktighet i naturen kretlopp. Utevitelen har tort utrymme i förkolorna verkamhet och barn erbjud goda möjligheter till vitele i naturen. Det ekologika perpektivet uppfyller väl intentionerna i läroplanen och är en tyrka för verkamheten. Samtliga fyra förkolor är Grön flagg certifierade edan flera år tillbaka och har i och med detta precierat mål och metoder i tematikt arbetätt. Arbetet följ upp och utvärdera regelbundet. Barn inflytande Enligt verkamhetplanen ka varje barn få utveckla in förmåga att uttrycka ina tankar och åikter, ta anvar för ina egna handlingar, ta anvar för förkolan miljö och förtå och handla efter egna principer. Peronalen yn är att barnen är kapabla individer om växer med vårt töd och att barnen accepterar att vuxna betämmer via aker om de känner att de får vara med och påverka i tort. En avdelning tartar varje termin med barnintervjuer för att ta reda på vad barnen är intreerade av. Den pedagogika miljön är på flera av förkolorna tillgänglig och barnen kan inom via gräner välja aktiviteter. Vi bedömer att peronalen har ambitionen att ge barnen inflytande och anvar. Dock aner vi att det finn delar i miljön och i ättet att organiera verkamheten om begränar barnen möjligheter att påverka in vardag. Vi bedömer att peronalen bör dikutera hur barnen ka få möjlighet till fördjupat inflytande. Barnen bör ockå göra medvetna om vad dera inflytande har lett fram till. Detta är ett utvecklingområde för enheten.

14 SID 14 (15) Förkola och hem Vi bedömer att enheten har väl utarbetade trategier för inkolning av nya barn och för information till föräldrar. Förkolorna bjuder på olika ätt in föräldrarna till delaktighet och amverkan och peronalen framhöll vikten av en god föräldrarelation om grund för itt arbete Genom föräldramöten och olika amkväm, förutom den dagliga kontakten, kapa forum för föräldrarna att få inyn och påverka verkamheten. I intervjuerna bekrev föräldrarna att de i tort är mycket nöjda med relationen till förkolan. Fortlöpande information om den pedagogika verkamheten ker muntligt i den dagliga kontakten men ockå, på via avdelningar, genom anlagtavlor och genom pedagogik dokumentation.. Ledningen och peronalen framhöll vikten av att ge föräldrar information och bemöta föräldrar på ett öppet och inbjudande ätt. I amtal med föräldrarna framkom att de får bra information om verkamheten och att eventuella ynpunkter behandla nabbt och profeionellt. Ledningen har en ambition att kapa ett förkoleråd i någon form inom enheten. Individuella utvecklingamtal Förkolorna erbjuder föräldrarna ett utvecklingamtal per termin. Som förberedele för amtalet finn ett, för enheten, gemenamt amtalunderlag. I amtalet preentera barnet intreen, kompetener och utvecklingbehov och på via avdelningar även reultat från pråkanalyen. Vi aner att peronalen bör preentera för föräldrarna hur förkolan arbetar för att tödja barnet lärande och utveckling. Peronalen bekrev att föräldrarna kan lämna ina ynpunkter på verkamheten under dea amtal. Samverkan med förkolekla, kola och fritidhem Staddelen har haft en övergripande trategi för barnen övergång till berörda kolor när båda verkamheterna tillhörde amma organiation. Utifrån våra amtal framgår att nya trategier för amverkan och överlämnande måte kapa efterom den kola om de fleta av barnen har naturlig tillhörighet till kommer att lägga ner. Förkolorna har, edan tidigare, tillamman med kolorna utarbetat ett överlämningdokument. Det innehåller barnet tankar och funderingar inför koltarten amt förkolan och föräldrarna gemenamma yn på barnet behov och intreen. Detta dokument, ibland tillamman med förkolan pråkanaly, följer med barnet till kolan. Vi aner att det finn rik att peronalen, med detta dokument, bedömer barn reultat på givna utvecklingområden.

15 SID 15 (15) Utgångpunkten är att föräldrarna kall uppmuntra att delta i överlämnandeamtal och information ka inte lämna mellan verkamheterna utan föräldrarna medgivande. Vi aner det viktigt att både förkolan och kolan uppdrag och anvar för amverkan tydliggör och övergripande organiera. TILL SIST Dalhagenheten har en verkamhet där peronal och ledning viar intree för itt uppdrag och engagemang med att utveckla den vidare. Ledningen preenterade en organiation om, enligt vår bedömning, ger förutättningar för måltyrning och delaktighet. Detta ger möjlighet till inflytande och kapar en intern organiation för enheten utvecklingarbete. Ytterligare en god förutättning för verkamheten utveckling är den höga andelen förkollärare. Vi upplevde öppna och repektfulla relationer mellan barn och peronal amt nöjda föräldrar. Enheten arbetar medvetet med de mångkulturella förutättningar om präglar verkamheten. Detta kapar trygghet och en god grund för en bra pedagogik verkamhet. Vi åg en vi variation mellan förkolorna inom flera pedagogika områden, bland annat lärandemiljöer och pedagogik dokumentation. Vi bedömer att enheten, med in tydliga ledningfunktion, har goda förutättningar för ett medvetet utvecklingarbete. Stockholm Inger Leffler, rapportanvarig Pirkko Leporanta Morley