Rapport från inspektion av Stenhagsskolan/Akallaskolan februari och maj 2011

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rapport från inspektion av Stenhagsskolan/Akallaskolan februari och maj 2011"

Transkript

1 KVALITE TS- OCH EKONOMIAVDELNING EN INSPE KTIONS- OCH ANALYSENHE TEN SID 1 (27) Utbildninginpektörer SÖREN BERNHARDTZ JONAS FLODMARK BENGT THORNG REN Rapport från inpektion av Stenhagkolan/Akallakolan februari och maj 2011 Box 22049, Stockholm. Telefon Fax Beökadre Hantverkargatan 2F

2 SID 2 (27) INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 UPPDRAG OCH GENOMFÖRANDE... 3 OMRÅDEN SOM OMFATTAS AV INSPEKTIONEN... 3 BESKRIVNING AV SKOLAN... 4 SAMMANFATTANDE ANALYS... 4 SAMMANSTÄLLNING AV SKOLANS OLIKA VERKSAMHETERS STYRKOR, SVAGHETER OCH UTVECKLINGSOMRÅDEN... 6 Styrkor... 6 Svagheter... 6 Områden att utveckla... 7 RESULTAT/MÅLUPPFYLLELSE... 9 Utveckling edan den enate inpektionen... 9 Styrning, ledning och kvalitetarbete Kvalitetredovining Kunkaper, utveckling och lärande Förkolekla Grundkola Kunkapreultat Kunkapreultat årkur Kunkapreultat årkur Elevhäla Elever i behov av ärkilt töd Samverkan och övergångar Bedömning och betygättning Normer och värden arbete mot alla former av kränkningar Planer mot dikriminering och kränkande behandling Skolbarnomorgen pecifika uppgifter Samverkan mellan kola och fritidhem Fritidhemmen organiation och förutättningar Måltyrning i fritidhemmen Verkamheten i fritidhemmen Öppen fritidverkamhet... 26

3 SID 3 (27) UPPDRAG OCH GENOMFÖRANDE Inpektion- och analyenheten utvärderar den pedagogika verkamheten och främjar barn, ungdomar och vuxna lärande genom att granka måluppfyllelen utifrån nationella och kommunala 1 tyrdokument och riktlinjer granka hur förkolan/kolan utvärderar in egen verkamhet ge rekommendationer om vad om bör förändra och utveckla Vi genomför vårt uppdrag genom att läa material om förkolan/kolan ger o, men även material från andra källor (ex. från Skolverket) intervjua elever/barn, peronal och kolledning. Vid grankningen av förkolor verkamhet intervjua föräldrar i tället för barn. obervera verkamheten Vi grankar ockå förkolan/kolan förmåga att jälv utvärdera in kvalitet. I bedömningen av verkamheten kvalitet utgår vi även från Skolverket Allmänna råd om kvalitetredovining. Hög kvalitet innebär enligt Skolverket definition främt att verkamheten utmärk av att den väl: trävar mot och uppfyller nationella mål varar mot nationella krav och riktlinjer uppfyller andra mål, krav och riktlinjer om är förenliga med de nationella (t.ex. kolplan, lokal arbetplan och andra lokala planer) känneteckna av en trävan till förnyele och tändiga förbättringar utifrån de förutättningar man har. 2 Efter cirka ett halvt år följ inpektionen upp på olika ätt beroende på kolform. OMRÅDEN SOM OMFATTAS AV INSPEKTIONEN Verkamheterna granka ur ett helhetperpektiv. Inpektionen fokuera ärkilt på nedantående områden, men inpektörerna kan även kommentera andra områden om det finn tarka käl till det. De områden om inpektera är följande: Styrning, ledning och kvalitetarbete Kunkaper, utveckling och lärande Bedömning och betyg Normer och värden arbete mot alla former av kränkningar Skolbarnomorgen pecifika uppgifter 1 Vid inpektion av fritående kolor utgår inpektionen endat från nationella tyrdokument. 2 Från Skolverket verktyg BRUK för kvalitetarbete i förkola och kola, 8.

4 SID 4 (27) BESKRIVNING AV SKOLAN Stenhagkolan/Akallakolan är en kommunal grundkola för elever i årkurerna 1-9 och förkolekla. Här finn ockå kolbarnomorg med fritidhem för F-3 amt en öppen fritidverkamhet för elever i årkurerna 4-6. Skolan har innevarande läår cirka 450 elever. Till kolan hör ockå Sveaborgkolan om är en ärkola och om inpekterade av utbildningförvaltningen våren 2010 och omfatta därför inte av denna inpektion. Eleverna på Stenhagkolan/Akallakolan kommer i förta hand från flerfamiljhuen i närområdet. Ungefär 80 procent av eleverna har ett annat modermål än venka. De yngre eleverna, F-6 går på Stenhagkolan medan de äldre, 7-9 finn på Akallakolan. Skolorna bildar edan ett drygt år tillbaka en adminitrativ enhet och man planerar nu även för en fyik ammanlagning av de båda kolorna. Stenhagkolan ka bygga om och utöka med en våning för att kunna ta emot de äldre eleverna från Akallakolan. Under byggnadtiden evakuera Stenhagkolan verkamhet till en närliggande, nedlagd kola. Akallakolan har edan många år en idrottprofil, en inriktning om edan en tid är på väg att ucceivt avveckla. På enare år lyfter kolan fram pråkutveckling, matematik/no och rörele om verkamhetinriktningar. SAMMANFATTANDE ANALYS Skolledning och peronal har en tor utmaning i att ta vara på de olika kolorna tyrkor och kompetener för ett optimalt reurutnyttjande i den nya F-9-kolan. Det blir naturligt till följd av ombyggnationen och den nya läroplanen att även ta tag i den Röda tråden å att det kapa en tydlig progreion i ett F-9-perpektiv. Skolan erbjuder eleverna i förkolekla och årkur 1-6 en varierad undervining av god kvalitet. Som ett tecken på detta är kunkapreultaten på de nationella proven i årkur 5 mycket goda i jämförele med genomnittet för taden i övrigt. Många av de äldre eleverna kunkapreultat har däremot junkit under några år. En trend om förhoppningvi nu är på väg att bryta då hötterminbetygen och prognoerna för våren reultat viar på högre nivåer. Ännu återtår en utmaning i årkur 7-9 att förändra den bitvi dåliga arbetron och flera elever låga motivation till kolarbetet. Skolan behöver ockå e över in betygättning å att exempelvi lutbetygen i via ämnen bättre tämmer överen med reultaten på de nationella proven. Stenhagkolan/Akallakolan har en lång tradition av ambitiöt arbete för att förebygga alla former av kränkningar. Strategier och metoder har varierat över tid men medvetenheten ho lärarna har länge varit hög. Man har erfarenhet av arbete i antimobbninggrupper av olika lag. Innevarande läår aknar dock Akallakolan en aktiv antimobbninggrupp. Fritidhemperonalen bör utarbeta konekvener vid regelbrott om i en poitiv anda tödjer barnen utveckling. Peronalen förhållningätt bör vara av en mer förtående karaktär utifrån varje barn unika förutättning och hemmiljö där

5 SID 5 (27) tyngdpunkten ligger på att främja en god dialog med barnen amt att förebygga konflikter. I den gemenamma planen mot dikriminering och kränkande behandling akna en redoviad kartläggning av det upplevda klimatet på kolan och en analy av kartläggningen amt utifrån detta konkreta och utvärderingbara mål för läåret. Samverkan mellan kola och fritidhem bör dikutera för att utveckla gemenamma ramar för uppdraget. Vilka förväntningar de olika yrkekategorierna har på varandra bör förtydliga i yfte att utveckla en likvärdighet mellan klaerna amt en helhetyn på barn lärande och utveckling. Pedagogerna utbildningnivå på fritidhemmet bör öka i förhållande till peronaltätheten för att ge bättre förutättningar för ett pedagogikt utvecklingarbete och ett ytematikt kvalitetarbete. Fritidhemperonalen bör komplettera innehållet i aktiviteterna och den övriga verkamheten å att det tödjer hela fritidhemmet uppdrag. Material bör trukturera och preentera å det i högre grad timulerar till barn lek och kapande på fritidhemmet. Skolledningen bör prioritera tid till och töd för fritidhemmet utveckling. Den öppna fritidverkamheten bör i högre grad utgå ifrån Skolverket Allmänna råd för öppen fritidverkamhet och Stockholmtad riktlinjer för denamma amt bryta ner dea till verkamhetnivå. Utifrån aktuell kartläggning och analy av verkamheten bör en utvärderingbara årmål ta fram för att ingå i kolan gemenamma arbetplan och kvalitetredovining.

6 SID 6 (27) SAMMANSTÄLLNING AV SKOLANS OLIKA VERKSAMHETERS STYRKOR, SVAGHETER OCH UTVECKLINGSOMRÅDEN Vårt uppdrag om inpektörer är att granka och utvärdera kolan reultat. Med reultat menar vi kolan förmåga att uppnå och träva mot de nationella och kommunala målen amt följa de riktlinjer och krav om finn i tyrdokumenten. Sammantällningen av tyrkor, vagheter och utvecklingområden om vi gör i detta avnitt är avedd att ge en överiktlig bild av vår bedömning av verkamheterna kvalitet. Vi vill dock framhålla, att det inte är möjligt att på ett kvantitativt ätt genom att jämföra ammantällningar i olika rapporter med varandra avgöra hur bra olika enheter är i förhållande till varandra. Det är inte antalet punkter under de olika rubrikerna om avgör det. Jämföreler måte baera på noggrann läning av texten vid punkterna. Våra bedömningar preentera utförligare under rubriken RESULTAT/ MÅLUPPFYLLELSE. Styrkor Vår inpektion har viat att kolorna 3 har ett antal tyrkor, bland annat dea: Skolan har en tabil, engagerad och välutbildad lärargrupp. Skolan viar mycket goda kunkapreultat på de nationella proven i årkur 5. Skolan har en kolledning om har peronalen förtroende och är på väg att vända en bitvi negativ utveckling till någonting poitivt. Skolan har ett ambitiöt, flexibelt och kunnigt ätt att möta elever i behov av ärkilt töd. Fritidhemmet amverkan med kolan genom arbete i block ger ett tydligt uppdrag och tar tillvara fritidhemperonalen kompeten på ett bra ätt. Fritidhemmet atning på en organierad ratverkamhet inpirerar barnen lek utomhu. Den öppna fritidverkamheten driv av engagerad peronal om kapat ett gott klimat för barnen år. Svagheter Vår inpektion har viat att kolan har via vagheter, bland annat följande: Det råder ofta en britande arbetro bland de äldre eleverna. Skolan viar låga kunkapreultat bland de äldre eleverna. 3 När kolorna kiljer ig åt framgår det av texten

7 SID 7 (27) Eleverna har ett begränat inflytande över och möjligheter att påverka itt lärande. Via betyg i årkur 9 har en hög avvikele jämfört med de nationella proven och deutom finn genom utbildningförvaltningen underökning av ambandet mellan grundkolebetyg och gymnaiebetyg under en följd av år indikationer på att Akallakolan betygättning kan vara alltför generö. Planen mot dikriminering och kränkande behandling har tydliga vagheter. Fritidhemperonalen förhållningätt tämmer inte alltid överen med kolan dokumentation kring konekvener vid regelbrott. Förutättningarna för amverkan mellan kola och fritidhem är begränade vad gäller gemenam planeringtid och deltagande i alla barn utvecklingamtal. Fritidhemmet verkamhet är endat i mindre omfattning utmanande och ålderanpaad. Deltagande i den öppna fritidverkamheten idrottaktiviteter i amarbete med Idrottlyftet medför oklarheter vad aver anvar för barnen. Områden att utveckla Vi bedömer att följande utvecklingområden, om kan utgå från åväl vagheter om tyrkor, men även från ådant om varken är att betrakta om tyrkor eller vagheter, bör prioritera: Kunkapreultat bland de äldre eleverna Kunkapreultaten bland de äldre eleverna är låga och arbetet med att höja dea kräver fortatt hög prioritet. Högre förväntningar på eleverna är i ammanhanget en nyckelfaktor. Skolan förmåga att kapa ökad trygghet Många av de äldre eleverna aknar idag arbetro och den trygghet de har rätt till. Skolan behöver hitta trategier för hur eleverna ka känna en bättre motivation, en törre delaktighet och törre foku på kolarbetet. Skolan behöver utveckla ett pedagogikt och ocialt F-9-perpektiv Skolan får nu allt bättre förutättningar att kapa en värdefull pedagogik och ocial kontinuitet från förkolekla till årkur 9. Det innebär nya trukturer om bör bygga på gemenamma erfarenheter. En tor utmaning och en pännande möjlighet för den nya kolan. Planen mot dikriminering och kränkande behandling Skolan likabehandlingplan aknar en tydlig kartläggning, analy och konkreta årmål för arbetet med ökad trygghet och trivel. Fritidhemmet måltyrning Skolledningen bör ge fritidhemperonalen kompetenutveckling i måltyrning och kvalitetarbete och töd i proceen med att bryta ner

8 SID 8 (27) Skolverket allmänna råd Kvalitet i fritidhem till verkamhetnivå med utvärderingbara mål. Vidare bör tid för planering prioritera och mötetrukturen e över där ordförande, innehåll och dagordning ingår. Fritidhemmet normer och värden Fritidhemmet bör utveckla ett förhållningätt om främjar en god dialog med barnet i en poitiv anda vid de tillfällen när kolan regler bryt.

9 SID 9 (27) RESULTAT/MÅLUPPFYLLELSE Utveckling edan den enate inpektionen Vid den inpektion av Akallakolan om taden egna inpektörer genomförde i eptember 2005 framkom ett flertal tyrkor, bland annat dea: Lärarna var välutbildade, engagerade och kunniga i ina ämnen. Det fann ockå en vilja och ett intree för utvecklingarbete. Eleverna kände till målen och utifrån divere provtatitik bedömde kunkapreultaten om goda. Staden inpektörer bedömde dock att det fann behov av utvecklingarbete inom några områden. Bland annat anåg inpektörerna att det tematika arbetet behövde utveckla och ynliggöra likom behovet av en ökad variation i arbetätt och arbetformer. Eleverna möjligheter till inflytande över itt eget lärande och en delvi britande arbetro, var andra exempel på utvecklingområden. I oktober 2006 inpekterade Skolverket Akallakolan. Då kritierade kolan bland annat för att inte likabehandlingplanen uppfyllde de krav om då tällde på en ådan. Eleven val och venka om andra pråk var andra kritikområden. När vi nu vintern 2011 beöker kolan känner vi igen flera av de tyrkor och vagheter (briter) inpektörerna påtalat vid de båda inpektionerna. Vi er ockå hur flera av briterna åtgärdat och hur via tyrkor kvartår men vi er ockå hur nya utvecklingområden och tyrkor tillkommit, vilka framgår i rapporten. När det gäller tidigare inpektioner av Stenhagkolan begränar ig underlaget till den inpektion om genomförde av Skolverket i eptember Vid detta beök kontaterade bland annat att kolan inte gjorde någon ytematik uppföljning och utvärdering av eleverna kunkaputveckling i förhållande till de nationella målen i årkur 5. Skolan likabehandlingplan och kvalitetredovining motvarade inte heller de krav om då gällde. Deutom genomförde inte eleven val, i enlighet med betämmelerna. Den inpektion om nu genomfört under vårterminen 2011 har viat att de fleta kritikområden har åtgärdat av kolan men att vi fortfarande er ett behov av en vidareutveckling av kolan likabehandlingplan. Övriga tyrkor och vagheter/ utvecklingområden framgår av denna rapport.

10 SID 10 (27) Styrning, ledning och kvalitetarbete Detta område granka utifrån läroplanen (Lpo 94), förordningen om kvalitetredovining inom kolväendet och Skolverket Allmänna råd och kommentarer om kvalitetredovining, men även utifrån kollagen och grundkoleförordningen. Beträffande ledarkap grankar inpektionen inom detta område främt kolledningen arbete medan övrig peronal, främt lärare, ledarkap granka under Kunkaper, utveckling och lärande. Rektor förmåga att ta ett tydligt anvar för kvaliteten och utvecklingen av kolan kärnverkamheter är betydelefulla för en kola utveckling. I det arbetet ingår ett övergripande anvar för kolan kvalitetarbete, att prioriterade mål och åtaganden ytematikt följ upp och utvärdera, att reultaten analyera och bildar utgångpunkt för utvecklinginater. I detta arbete ka peronal, elever och om möjligt även vårdnadhavarna delta. Stenhagkolan och Akallakolan bildar edan januari 2010 en enhet. Nuvarande rektor började in tjäntgöring inför läåret likom den biträdande rektorn med placering på Akallakolan. Biträdande rektorn på Stenhagkolan har verkat där edan åtta år tillbaka. Enheten är indelad i horiontella, årkurvia arbetlag. Ledninggruppen (kolledningen) träffar arbetlagledarna i årkur 7-9 en gång per vecka och pedagogerna i F-6 med vi regelbundenhet. Ett prioriterat uppdrag för kolledningen har edan en tid varit att åväl adminitrativt om pedagogikt gifta ihop de båda kolorna. Man har under det gångna året arbetat fram en del gemenamma dokument och vid ett par tillfällen har kolorna pedagoger träffat för att dikutera uppdragen ur ett F-9-perpektiv. Som nämnt ovan kommer kolorna, efter en omfattande om- och tillbyggnad att föra ihop även fyikt. En förändring om de fleta är mycket poitiva till. Denna organiationförändring er ut att ge kolorna välbehövliga energitillkott men tar naturligtvi ockå mycket tid och kraft från i förta hand den anvariga ledningen. Skolorna om ka föra ihop är i många aveenden relativt olika men det finn ockå likheter. Till likheterna hör exempelvi peronalen tora engagemang och goda ämnekompeten amt viljan till en fortatt utveckling. Intreet för fortbildning och kompetenutveckling är ockå tort, många går under innevarande läår exempelvi kurer inom Lärarlyftet, Reading to Learn 4, Genrepedagogik 5 och Scuffholding 6. Det finn hitorikt ett delvi olika traditioner i kolorna när det gäller exempelvi kvalitetarbetet. Det målrelaterade arbetet med rutiner för uppföljningar, utvärderingar och analyer har delvi haft en tarkare tällning på kolan för de äldre eleverna. Medan pedagogiken och en helhetyn på eleven kanke varit mer i foku på kolan för de yngre eleverna. Skolorna har nyligen tillamman 4 Reading to Learn - En metod där elever tötta i in lä- och krivutveckling oavett ämne med hjälp av textanalyer. 5 Gengrepedagogik - En metod för att nå målen när eleverna har ett annat modermål än venka. 6 Schuffholdning Ett förhållningätt utifrån Lev Vygotkij och Jerome Bruner tankar om hur lärare på olika ätt kan tötta ina elever.

11 SID 11 (27) genomfört en jälvvärdering med hjälp av utvärderingverktyget BRUK. Skolledning och peronal har här en tor utmaning i att ta vara på de olika kolorna tyrkor och kompetener för ett optimalt reurutnyttjande i den nya F- 9- kolan. Kvalitetredovining Skolan årliga kvalitetredovining ka vara ett led i den kontinuerliga uppföljningen av verkamheten. Den ka innehålla en bedömning av i vilken utträckning de nationella målen för utbildningen har förverkligat och vilka åtgärder kolan/fritidhemmet aver att vidta för ökad måluppfyllele. Den ka även innehålla en uppföljning och utvärdering av kolan planer mot dikriminering och kränkande behandling. Stenhagkolan/Akallakolan kvalitetredovining är den förta gemenamma av itt lag. Den omfattar de fleta verkamheterna, även om kolbarnomorgen är relativt blygamt repreenterad. De prioriterade åtgärderna för utveckling om kolan har lyft fram i föregående kvalitetredovining inom varje målområde är tydligt preenterade. Därefter följer en bekrivning av kolan åtaganden inom varje område med bekrivning av arbetätt, hur uppföljning och utvärdering har kett och vilka utvecklingområden man ett utifrån detta. Varje målområde avluta med reultat, bedömning och en förhållandevi omfattande analy. Det finn en bra redovining av hur kolan arbetat med elever i behov av ärkilt töd och venka om andrapråk. En lovvärd nyhet är de prognotierade kunkapreultaten om bland annat yftar till att å tidigt om möjligt e hur reurerna bät ka fördela. Vi aknar dock, om tidigare nämnt en tydligare redovining av reultat och utvecklingområden för kolbarnomorgen amt reultaten med tillhörande analy ur ett genuperpektiv. Inför den nya, törre organiationen blir det naturligtvi ännu viktigare med kontinuerliga uppföljningar, utvärderingar och analyer i ett F-9-perpektiv. Inte mint när det gäller förankringen och hur underlagen ta tillvara. Det nyligen introducerade kvalitethjulet kan här vara till god hjälp för att viualiera och kapa ytterligare tydlighet och truktur åt kvalitetarbetet. Mot bakgrund av ovantående bedömer vi att nuvarande kvalitetarbete håller relativt hög kvalitet men att kraven och utmaningen, framförallt när det gäller förankringen, ökar när nu organiationen blir allt mer komplex. Kunkaper, utveckling och lärande Detta område granka främt utifrån mål och riktlinjer i läroplanen (Lpo 94), Deutom utgår inpektionen från tydligt bekräftade forkningreultat med relevan för dea mål och riktlinjer. Läroplanen och kurplanerna mål att träva mot anger underviningen inriktning och ka tyra all planering av underviningen genom hela grundkolan. Som exempel på dea mål kan nämna att kolan ka träva efter att varje elev

12 SID 12 (27) tillägnar ig goda kunkaper inom kolan ämnen och ämneområden, för att bilda ig och få beredkap för livet. Förkolekla Förkoleklaen är en del av kolan och det förta teget i att genomföra och uppfylla läroplanen mål. Genom förkoleklaen ka övergången från förkola till grundkola underlätta. Det är därför viktigt att förkolan pedagogik med lek, omorg, kapande och barnet eget utforkande får genomlag i verkamheten och att året i förkoleklaen kiljer ig från åren i grundkolan. Förkoleklaen har en peciell tällning mellan åren i förkolan och åren i grundkolan och ka vara en integrering av de olika kulturerna. De två förkoleklaerna har var itt klarum på en gemenam avdelning där de även vita under fritidhemtiden. Öppettiderna är mellan kl och den kolförberedande delen pågår mellan kl Innehållet i verkamheten är varierat med inlag av ång, rörele, lek och praktikt laborativt arbete amt individuellt arbete med traditionellt kolförberedande uppgifter. Foku lägg på venka, matematik och enare på vårkanten även engelka. Tanken är att de barn om är nyanlända till Sverige, och kan lite engelka, parallellt med ina venka klakamrater, ka kunna lära ig en del venka begrepp i amband med engelka underviningen. Inför amlingen avluta morgonen lek och pedagogerna ger tydliga muntliga och viuella anviningar om hur aker ka komma på plat innan barnen täll upp på led utanför klarummet. Varje barn ta i hand och häla god morgon på väg in i amlingen och blir på å ätt edd av pedagogerna. Detta är ockå en tydlig ignal om att nu börjar någonting annat om kräver barnen koncentration och uppmärkamhet. Den ena klaen namnger entuiatikt de olika boktäverna i månaden februari medan den andra klaen lika entuiatikt junger textmäigt konkreta ånger om var tummen är för att fånga upp alla barn pråkligt. Det är tydligt att ången är ett bra verktyg och fungerar om en ingång till att lära ig ett nytt pråk. Trot ambitionen att hålla ordning råder ett vit tillåtande klimat kring barn om tör vilket gör det vårare för pedagogerna att bryta möntret och komma tillbaka till ordningen. Klaerna fungerar olika i detta aveende. Förkoleklaerna peronal ingår i ämneövergripande dikuioner i ett F-9- perpektiv men det var vid vårt beök något oklart ho pedagogerna i förkolekla när och i vilken utträckning dea möten kommer att ke igen. Vi bedömer att Stenhagkolan har fungerande förkoleklaer men att arbetlaget bör dikutera gemenamt vilket förhållningätt om bör anamma för att bät kapa arbetro och en god inlärningmiljö. I amband med byggandet av en ny F- 9- kola och arbetet med de nya kurplanerna bör ockå möjligheten att kapa en röd tråd i den pedagogika verkamheten från förkolekla till och med årkur 9 planera in å att alla pedagoger om ka delta blir medvetna om var och när den dialogen ker.

13 SID 13 (27) Grundkola Stockholm tad kolplan betonar bland annat vikten av att eleven möt av höga förväntningar. Även forkning, bland annat Lennart Groin, har kommit fram till betydelen av att läraren har höga och amtidigt realitika förväntningar på eleverna. I våra amtal med eleverna framkommer att de yngre eleverna, F-6 uppfattar att de vuxna har höga och realitika förväntningar på dem i kolarbetet. Den uppfattningen är dock inte lika entydig bland de äldre eleverna, i årkurerna 7-9. Många elever äger i tället att förväntningarna på dem kan variera från lärare till lärare, både när det gäller förväntat beteende och vilka kunkapreultat man anta klara av. Vi menar att, med hänvining till ovantående forkning är denna upplevele ho många elever en mycket viktig faktor i arbetet för att nå bättre reultat. År F-6 arbetar i hög grad måltyrt och i de allra fleta klarum finn målen tydligt uppatta. Lärarna förmedlar ockå ofta vad innehållet i lektionen ka yfta till, på vilket ätt det ka koppla till målen. För att nå målen använder arbetlagen olika arbetätt där praktikt arbete med laborativ matematik och dramatiering av verb har ett naturligt utrymme i förhållande till rena krivuppgifter. Vi kunde vid vårt beök e hur behovet av ett tydligt medvetet pråkutvecklande förhållningätt ytterligare kan förtärka eleverna förtåele och måluppfyllele. I de ämneinriktade konferenerna om de båda kolorna börjat ha tillamman, i ett F- 9-perpektiv har man dikuterat den röda tråden i de olika ämnena å att det finn en tydlig progreion i ämnena. Vi er ockå poitivt på att lärarna genom att dokumentera ina lektioner digitalt föröker få yn på in egen undervining å att till exempel balanen mellan katederundervining och elevaktiva arbetätt blir ynlig. I amband med implementeringen av den nya Läroplanen 2011 finn goda förutättningar för att i framtagandet av lokalpedagogika planeringar e över både när olika arbetätt ka använda och hur progreionen ka e ut med olika inlärningmoment mellan kolåren. Modermålunderviningen bedriv idag med lärare från pråkcentrum. Samarbetet vad gäller innehållet i underviningen fungerar när det gäller tudiehandledning men någon koppling mellan vad kolan underviar i och vad modermållärarna gör med ina elever finn i allmänhet inte. För att höja kunkapnivån och eleverna intree betonar kolplanen att underviningen i matematik och naturorienterande ämnen ka ha hög kvalitet. Stenhagkolan har utrutat en matematikverktad dit elever och lärare kan gå för att arbeta praktikt och laborativt. Här finn gott om material för de lägre åldrarna vilket är en tillgång på kolan. Vi bedömer mot bakgrund av ovantående att kolan erbjuder eleverna en varierad undervining av god kvalitet i årkur F-6. När det gäller underviningen bland de äldre eleverna kan vi kontatera att kolan även här förfogar över många erfarna, engagerade och duktiga pedagoger med god ämnekompeten. Eleverna är ockå nöjda med de fleta av ina lärare, de kan mycket och förklarar bra, äger de. Eleverna menar ockå att många lärare bryr ig, och att man vill att alla ka klara kolarbetet. Man tycker dock att underviningen bitvi kunde vara mer omväxlande med flera inlag av exempelvi dikuioner och grupparbeten. Eleverna aknar ockå delvi möjligheter att

14 SID 14 (27) påverka underviningen innehåll, utformning och examinationform. Möjligheterna, för eleverna, att få träna inflytande och anvar i takt med tigande ålder är något om läroplanen förekriver och om vi därför er om ett utvecklingområde för kolan. Det behöv, enligt forkning, via kompetener för att lärare framgångrikt ka kunna bidra till eleverna lärande. Utöver den didaktika 7 kompetenen, kräv en relationell 8 kompeten amt att läraren ka ha förmåga att leda arbetet i klaen. En kunkapöverikt från Skolverket Vad påverkar reultaten i venk grundkola (2009) tyrker ovan bekrivna forkningreultat. Arbetmiljön runt eleverna i förkolekla och årkur 1-6 prägla av en lugn tämning. Eleverna har ett gott förhållande till ina lärare och efterfrågar inte alltid rätten till delaktig och inflytande varför arbetlagen extra tydligt behöver påvia när, över vad och hur inflytandet ker. Det kan gälla både formellt inflytande via klaråd och elevråd amt informellt inflytande i kolan alla vardagituationer. Med ökad delaktighet följer ökat anvar om då blir en del i eleverna utveckling. Även de äldre eleverna har i allmänhet ett gott förhållande till ina lärare. Flera av lärarna har en väl utvecklad förmåga att leda arbetet i klaen på ett poitivt och inpirerande ätt. De markerar tydligt negativa handlingar och måtjaf och gruppen kommer förhållandevi nabbt till arbetro efter raten. Vi har dock jälva upplevt och elever har berättat för o hur det ibland kan ta både 15 och 20 minuter innan lektionen kan komma igång. Eleverna berättar ockå att det var tökigare för något år edan, innan den nya kolledningen kom. Lärarna är naturligtvi medvetna om att det fortfarande kan vara dålig arbetro i via klaer, under via timmar och föröker hitta nya löningar på problemet. I amband med den jälvvärdering om tidigare genomfört på kolan framkom ockå att peronalgruppen har lite olika förhållningätt till eleverna. Vi menar att en enad peronalgrupp (inkl. fritidledare och i vi mån även övrig peronal) om är lojal mot överenkomna belut, är en förutättning för att nå framgång i den utmaning kolan har framför ig. Att hitta några gemenamma rutiner för hur man ka hantera exempelvi ena ankomter, ytterkläder, hur en lektion ka tarta och avluta brukar få god effekt på arbetron. De fleta elever öker vuxentöd och hjälp för att kapa bättre arbetro och därmed öka förutättningarna att få bättre reultat och en ännu tryggare kola. Därför gör detta arbete med fördel tillamman med en eller flera elevgrupper om på å ätt kan bidra med värdefull kunkap inför belut. Vi bedömer mot bakgrund av ovantående att kolan behöver e över den bitvi dåliga arbetron i flera klaer. Användningen av information- och kommunikationteknik, IKT, e ockå om ett viktigt område i kolplanen. Eleverna på Stenhagkolan har i år F-6 tillgång till två tudiehallar med datorer amt flera klarum utrutade med interaktiva 7 Didaktik kompeten innebär att läraren måte i relation till innehållet i underviningen ha hög kompeten både i det enkilda ämnet, men även den generella underviningproceen. 8 Relationell kompeten innebär att läraren måte beitta kompeten att upprätta en ocial relation med de enkilda eleverna.

15 SID 15 (27) krivtavlor. Vi kunde vid vårt beök e att de använde på olika ätt. Allt ifrån power point preentationer och filmvining till aktivt ökande efter aktuell information under pågående genomgång i klaen. En gemenam IKT-plan var under utformning och lärarna uttryckte ett behov av kompetenutveckling för att kunna hantera den nya tekniken både teknikt och på ett pedagogikt plan. Även på Akallakolan har eleverna tillgång till datorer men i något mindre omfattning. När det gäller fat utruning, interaktiva krivtavlor exempelvi, är man av förklarliga käl inte å aktiv då verkamheten ka flytta inom kort. Kunkapreultat Mål att uppnå bekriver den mininivå av kunkaper om kolan anvarar för att eleverna ka utveckla. Som töd för kolorna arbete med att följa eleven kunkaputveckling finn obligatorika nationella prov i årkurerna 3, 5 och 9. Tabellen viar andel elever i procent om uppnår kravnivån i år 3 på de nationella proven Svenka/venka om andrapråk 87 Matematik 92 Källa: Skolan egna uppgifter Kunkapreultat årkur 5 I årkur 5 redovia reultaten på repektive delprov om ingår i de nationella proven för varje kola. Tabellen viar andel elever i procent om uppnår kravnivån i år 5 på de nationella proven 2010 Stenhagkolan Totalt i urvalet Kommunala kolor i Stockholm Ämne Delprov Antal elever Andel om nått kravnivån Andel om nått kravnivån Engelka Samtala/tala Engelka Lyna/förtå (kriva) Engelka Läa/förtå (kriva) Engelka Skriva Matematik Miniräknare, räkneätten Matematik Längd, area, kala Matematik Tid, tatitik

16 SID 16 (27) Matematik Räknemetoder Svenka Läa, förtå litterär text Svenka Läa, förtå akproa Svenka Skrivuppgift, berättande Svenka Skrivuppgift, förklarande Svenka Läa, amtala Källa: Skolverket Reultaten från de nationella proven i årkur 5 viar att kolan reultat över lag är mycket bra, över genomnittet för taden kolor i amtliga tre ämnen. Av Stockholm tad ammantällning framgår även att reultaten för pojkar repektive flickor är likvärdiga. Av tatitiken framgår ockå att reultaten på de nationella proven förbättrat i åväl årkur 3 om i årkur 5 under det enate året. Vår bedömning är att kunkapreultaten i årkur 5 är mycket goda och en tyrka för kolan. Kunkapreultat årkur 9 Eleverna lutbetyg kan e om ett mått på hur väl kolan lyckat med uppdraget att alla elever ka nå målen, det vill äga mint betyget godkänt i alla ämnen. Nedantående tabell via reultaten för Akallakolan under en treårperiod. Andelen elever behöriga till gymnaiekolan, andel med betyg i alla ämnen och meritvärde (Inom parente ange SALSA 9 - värdet). Andel behöriga till gymnaiekolan Andel med betyg i amtliga ämnen 65 (66) 51 (59) 43 (61) Meritvärde 200 (206) Källa: Skolverket 184 (194) 179 (199) Denna ammantällning viar att 65 procent av eleverna var behöriga till gymnaiekolan, 43 procent uppnådde målen i alla ämnen och meritvärdet var i genomnitt 179 poäng. Reultaten är låga och viar på en negativ trend men om 9 Modellberäknade betygvärden (SALSA) ta fram med hänyn till föräldrarna ammanvägda utbildningnivå, andel pojkar, andel elever födda utomland amt andel elever födda i Sverige med båda föräldrarna födda utomland.

17 SID 17 (27) nu är på väg att bryta enligt kolan egen tatitik. Tabellen viar ockå att reultaten är under det förväntade SALSA-värdet (e tidigare fotnot). Vår bedömning är att kolan även i fortättningen måte fokuera på eleverna kunkaputveckling och få till tånd en ökad arbetro. En viktig del i den ambitionen är ockå att förändra via elever yn på och intällning till kolan. Vi har uppfattat att det i via pojkgrupper inte är accepterat att vara intreerad av kolarbete, något om naturligtvi ockå behöver förändra. På Stenhagkolan/Akallakolan gör årliga ammantällningar på kolnivå av reultaten på de nationella proven, men även i övriga ämnen och årkurer gör numera vad man kallar reultatprognoer baerade på de kriftliga omdömena. Dea ammantällningar använd bland annat vid olika reurfördelningar. Elevhäla I Stenhagkolan/Akallakolan elevhäloteam ingår rektor och biträdande rektor, kolköterka, pykolog, och pecialpedagoger. Teamet har utarbetat en elevhäloplan för att bekriva gruppen arbete och tydliggöra anvarfördelningen mellan arbetlaget och teamet. Skolan har ockå utvecklat rutiner för att identifiera vilka elever om har behov av tödinater. Bland annat använd LUS, och olika diagnomaterial. Vid elevhäloteamet veckovia möten behandla elevhälofrågor i enlighet med det anvar om teamet har. Belut om fatta vid mötena dokumentera och när behov å föreligger genomför elevvårdkonferener. Dea led alltid av rektor. Elever i behov av ärkilt töd Om det framkommer att en elev kan vara i behov av ärkilt töd ka behovet utreda och ett åtgärdprogram upprätta i vilket kolan bekriver de inater om ka göra. För berörda elever upprätta åtgärdprogram och kolan har valt att använda den mall om finn att tillgå på kolwebben. Vi har tagit del av ett urval åtgärdprogram och kan kontatera att de varierar i ätten att bekriva eleven behov och vilket anvar kolan har men att de i flera fall håller god kvalitet. Som angett ovan finn ett flertal elever vid kolan om följer kurplanen i venka om andrapråk. Flera av dea elever får ockå tudiehandledning på modermålet. Vår bedömning är att elever i behov av ärkilt töd får tödbehovet tillgodoett likom att åtgärdprogram av god kvalitet upprätta. Det finn en god organiation kring nyanlända elever om får en tydlig introduktion och kommer ofta nabbt ut i ordinarie klaer där ockå den bäta förutättningen för pråkutveckling finn. Tiden i en den lilla gruppen för nyanlända elever hänger nära amman med vilka förkunkaper och vilken trygghet varje enkild elev känner. De äldre eleverna är normalt något längre, än de yngre i denna typ av förberedelegrupp. Skolan har valt att arbeta utifrån ett inkluderande ynätt där pecialpedagogika inater i hög grad utför i klarummen tillamman med lärare och övriga elever.

18 SID 18 (27) Vid tillfällen då elever ändå ta ut ur klarummen i tillfälliga grupperingar finn en flexibel och medveten pedagogik tanke genom att till exempel låta andra elever utan amma behov ockå få delta. Som töd och hjälp till alla elever erbjuder kolan numera åväl läxhjälp om lovkola. Samverkan och övergångar I läroplanen betona vikten av att utveckla amverkanformer mellan förkolekla, kola och fritidhem i yfte att berika varje elev mångidiga utveckling och lärande. Skolan ka ockå efterträva efter att nå ett förtroendefullt amarbete med åväl förkolan om gymnaiekolan. I amarbetet ka ärkilt uppmärkamma elever i behov av töd. Skolan har utarbetat en egen integrationplan då det inte finn någon överenkommele med kringliggande förkolor om överlämningrutiner. Dock får kolköterkan i direkt möte med Barnavårdcentralen information om de elever om vårdnadhavarna godkänt överlämnande kring. Den nya organiationen där anvarig pedagog i förkolekla följer eleven upp i de tidiga kolåren möjliggör en tydligare progreion i utvecklingen redan från förkoleklaåret. När det gäller interna övergångar finn en rutin för hur elever, i förta hand i behov av töd, ka överlämna. Skolledning och pedagoger menar att dea rutiner kan utveckla mer å att möjligheterna med F-9-organiationen utnyttja optimalt. Elever om inte kommer från den egna organiationen till årkur 7 hamnar ibland utanför rutinen. Bedömning och betygättning Detta område granka främt utifrån mål och riktlinjer i läroplanen (Lpo 94), Skolverket Allmänna råd om likvärdig bedömning och betygättning och Handlingplan för rättäker och likvärdig betygättning amt utifrån Stockholm tad kolplan. Grankningen av bedömning och betyg ka ke på ett ådant ätt att det framgår att området i teori och praktik är nära kopplat till området Kunkaper, utveckling och lärande. I detta aveende utgår grankningen ockå från via allmänt accepterade forkningreultat. De kriftliga omdömen om upprätta inför utvecklingamtalen ka ha en formativ funktion, vilket innebär att de bekriver åväl vad eleven kan och vad eleven behöver utveckla vidare amt hur detta kan timulera. Forkare, om exempelvi Paul Black och Dylan William 10 har ockå viat att formativ bedömning leder till bättre reultat. För vagpreterande elever blir reultaten enligt forkningen ignifikant bättre. Att eleverna involvera i bedömningproceen har ockå viat ig ha effekter på lärandet. Elever vi pratat med menar att de endat i begränad omfattning är delaktiga i bedömningproceen men att det varierar från lärare till lärare. Många elever 10 Black, Paul och William, Dylan, In the black box: raiing tandard through claroom aement (1998)

19 SID 19 (27) uppfattar ockå bedömningarna om i förta hand ummativa och att de kriftliga omdömena uppfatta om betyg. Även bland de yngre eleverna hade man denna uppfattning. De kriftliga omdömena är en del av IUP:n och ka upprätta i alla ämnen om eleven fått undervining i. Som töd vid upprättandet av de kriftliga omdömena använder kolan det material om finn att tillgå på kolwebben. Utifrån de kriftliga omdömena ka läraren vid utvecklingamtalet, tillamman med elev och vårdnadhavare, formulera den framåtyftande planeringen i eleven IUP. Skolan har inför detta läår infört en ordning om innebär att terminen inled med ett planeringamtal där de individuella målen ätt upp. Målen om edan bildar tomme i den individuella tudieplanen (IUP). Sedan gör individuella uppföljningar under terminen och vid en mitterminkonferen kontrollera reultaten mot de uppatta målen. Reultatet från konferenen bildar underlag för den information om edan kicka hem inför utvecklingamtalen. På utvecklingamtalen upprätta edan näta IUP och eventuella åtgärdprogram. I lutet av terminen kicka edan det kriftliga omdömet hem (via kolwebben). Vår bedömning är att åväl de kriftliga omdömena om den framåtyftande delen av eleverna IUP håller en varierande kvalitet men på en relativt hög nivå. I Stockholm tad kolplan ange att alla elever har rätt till ett betyg om på ett rättvit ätt peglar dera kunkapnivå. De elever vi amtalat med upplever att de fleta lärarna informerar om mål och kriterier men att det varierar ganka mycket från lärare till lärare De upplever ockå att betygen oftat är korrekt atta. Lärarna på Akallakolan har kontinuerliga bedömningdikuioner i arbetlaget och med ämnekollegor men aknar dikuioner med lärare från andra kolor. De nationella proven, om enligt kolplanen helt ka rätta av en annan lärare om inte ätter eleven betyg, e ockå om ett töd vid betygättningen i årkur 9. På Akallakolan amrätta de fleta proven, vilket upplev av lärarna om en tyrka. Rutinerna för rättningen och analyen av de nationella proven kan dock utveckla mer och då med fördel i ett 1-9-perpektiv. Nedantående tabell viar på relationen mellan reultat på nationella prov och eleverna lutbetyg. Relationen mellan nationella prov och lutbetyg i årkur 9 vid Akallakolan2010. (Inom parente ange värdet för riket) Lägre lutbetyg jämfört med provbetyget i procent Lika lutbetyg jämfört med provbetyget i procent Svenka/venka om andrapråk 3,6 (3,1) 67,9 (74,0) Matematik Engelka Biologi 0 (1,0) 58,6 (72,6) 7,6 (6,5) 84,8 (84,3) 0 (3,3) 64,8 (67,2)

20 SID 20 (27) Högre lutbetyg jämfört med provbetyget i procent Källa: Skolverket 28,6 (22,9) 41,4 (26,4) 7,6 (9,2) 35,2 (29,5) Tabellen viar att eleverna lutbetyg avviker en del från betygen på de nationella proven. I matematik får över 40 procent av kolan elever ett högre lutbetyg än vad de hade på det nationella provet (mot 26,4 procent om är rikgenomnittet). Detta är något kolan behöver analyera orakerna till ockå mot bakgrund av hur lutbetygen har tått ig på gymnaiet. I tatitik från utbildningförvaltningen underökning om amband mellan betyg i grundkolan och gymnaiekolan framgår att Akallakolan tillhör den grupp kolor om under en följd av år er ut att ha varit alltför generö i in betygättning av eleverna i årkur 9. Vid grankning av betygen är det ockå viktigt att e hur betygtegen fördela i olika ämnen, vilket illutrera i tabellen nedan. Slutbetyg i årkur 9 vid Akallakolan bl eng hk idh ma pv ml mu bi fy ke l ge hi re h v va G VG MVG ENM Källa: Skolverket Av ammantällningen framgår att betyget väl godkänt är vanligat i löjd och att inte godkänt reultat är vanligat i ämnena venka om andra pråk, modermål, kemi och teknik. Av annan tillgänglig tatitik kan man utläa att flickorna har i det fleta ämnen högre betyg än pojkarna men killnaden i betyg mellan könen, på Akallakolan är mindre än i många andra kolor. Vi bedömer att området bedömning och betygättning är ett utvecklingområde för kolan efterom via lutbetyg avviker mer än genomnittet i riket från

21 SID 21 (27) reultaten på de nationella proven och indikationerna i utbildningförvaltningen rapport om ambandet mellan grundkolebetyg och gymnaiebetyg. Normer och värden arbete mot alla former av kränkningar Detta område granka utifrån kollagen och Dikrimineringlagen (2008:571) amt Skolverket allmänna råd och kommentarer för arbetet med att främja likabehandling, men även i hög grad utifrån läroplanen (Lpo 94) värdegrund och de avnitt Normer och värden amt utifrån allmänt accepterade forkningrön med relevan för området. Dikrimineringlagen krav är att kolorna ka bedriva ett främjande arbete om yftar till att tärka repekten för alla lika värde. Det arbetet ka omfatta alla dikrimineringgrunder och utgöra en naturlig del i den dagliga verkamheten. Det förebyggande arbete om ange i kollagen yftar till att avvärja riker för dikriminering, trakaerier eller kränkande behandling. För att kolan arbete ka vara förebyggande kräv att inaterna bygger på en kartläggning av vilka behov om finn på kolan. Utifrån vad kartläggningen viat ka mål för året arbete ange. Stenhagkolan/Akallakolan har en lång tradition av ambitiöt arbete för att förebygga alla former av kränkningar. Strategier och metoder har varierat över tid men medvetenheten bland lärarna har länge varit hög. Man har lång erfarenhet av arbete i antimobbninggrupper av olika lag. Innevarande läår aknar dock Akallakolan en aktiv antimobbninggrupp. Detta är inget krav i tyrdokumenten men underlättar ofta en amordning och en uttalad färdriktning i detta arbete. Skolorna har ockå lång erfarenhet av framgångrika kamrattödjare, något om nu börjar ifrågaätta då flera av de äldre eleverna, vi pratat med, är tvekamma till kamrattödjarna legitimitet och effekt på klimatet. Varje år arrangerar kolorna ockå olika temadagar med inriktning mot värdegrunden. Som exempel på detta genomför varje år, i amarbete med Sveaborgkolan, ett främjande arbete där eleverna får en inikt i hur det är att leva med olika funktionhinder. Det råder oftat en god vardagtämning bland eleverna. De yngre eleverna hjälper varandra och får töd av de vuxna vid eventuella konflikter. Klarumregler bland de yngre prägla av en poitiv anda då de bekriver hur man ka göra, itället för att betona vad man inte får göra. På fritidhemmet är reglerna av mer negativ karaktär och betonar vad barnen inte får göra. Den officiella konekvenen vid regelbrott, där bland annat amtal med barnet och hemmet ingår, är inte alltid normgivande. Barnen berättar om en belöning- och betraffningkultur där goda inater belöna med en rolig aktivitet eller en gla och där ett negativt beteende betraffa med att till exempel få itta på offan och vara tyt. Vi kunde vid vårt beök e tendener av detta likom flera exempel på att hot om negativa konekvener var rådande. Det kunde gälla till exempel avtängning från olika aktiviteter eller fortatt kolarbete efter kolan lut tillamman med fritidhemperonalen.

22 SID 22 (27) Vi aner att fritidhemmet bör dikutera vilka ignaler detta förhållningätt kickar till barnen och hur det tämmer överen med läroplanen värdegrund. Forkning11 kring elever lärande viar att yttre motivation, om till exempel belöningar och betraffningar, ofta ger negativa effekter på dera pretationer. Vi bedömer att man bör utarbeta konekvener vid regelbrott om i en poitiv anda tödjer barnen utveckling. Peronalen förhållningätt bör vara av en förtående karaktär utifrån varje barn unika förutättning och hemmiljö där tyngdpunkten ligger på att främja en god dialog med barnen amt att förebygga konflikter. De äldre eleverna berättar om hur tämning och trygghet förbättrat tydligt under det enate året. Vi uppfattar dock att attityder och förhållningätt ho flera elever kan påverka tämningen negativt, att alla elever inte alltid känner ig helt trygga. Skolledningen menar att även om tämningen och tryggheten ökat å behöv fler inater. Skolledningen har bland annat lagt om chemat och tiderna i matalen. Tillamman med fritidledarna har kolan delvi ockå förändrat verkamheten i eleverna uppehållrum. Skolledningen har deutom jälva på olika ätt varit mer aktiva och ynliga i elevvårdarbetet. Brukarunderökningen, om numera genomför årligen, innehåller bland annat frågor om eleverna upplevele av trygghet och trivel. I underökningen 2010 uppgav 90 procent av föräldrarna till eleverna i årkur 2 att de var trygga på kolan. I årkur 5 uppfattade 88 procent av eleverna att de var trygga. Motvarande iffra i årkur 8 var 92 procent. Notabelt är att flickorna upplever klimatet på kolan om något mindre tryggt än pojkarna. Planer mot dikriminering och kränkande behandling Enligt lagtiftningen ka kolan kriva två planer; en likabehandlingplan om utgår från dikrimineringlagen och en årplan mot kränkande handlingar om utgår från kollagen, kap 14 a. Planerna kan kriva ihop till en, men det ka tydligt framgå vad om är vad. Planen för Stenhagkolan/Akallakolan är den, för kolorna, förta gemenamma (Sveaborgkolan ingår ockå). Planen har flera förtjänter men aknar ockå via viktiga delar. Exempelvi akna en redoviad kartläggning av det upplevda klimatet på kolan och en analy av kartläggningen amt utifrån detta konkreta och utvärderingbara mål för läåret. Det utvärderingreultatet ka edan finna med i näta år plan. Vi bedömer att kolan arbete med planen mot dikriminering och kränkande behandling är ett utvecklingområde för kolan. 11 Edward Deci, Richard Koetner, Richard Ryan 1999.

23 SID 23 (27) Skolbarnomorgen pecifika uppgifter Detta område granka utifrån de mål, riktlinjer och kriterier i de ovantående avnitten om är relevanta amt utifrån kollagen, Skolverket Allmänna råd för kvalitet i fritidhem och Skolverket Allmänna råd för öppen fritidverkamhet. Detta område är uppdelat i ett antal pecificerade avnitt. Samverkan mellan kola och fritidhem Enligt läroplanen ka amarbetformer mellan förkolekla, kola och fritidhem utveckla för att berika varje elev mångidiga utveckling och lärande. Fritidhemmet på Stenhagkolan amverkar med kolan på flera ätt. Del genom att fritidhemperonalen deltar under lektiontid om töd i klaen och del genom vad man kallar för arbete i block. Det enare innebär att fritidhemperonalen under koltid anvarar för barngrupper där arbetpa med EQ12, rörele och kapande verkamhet ingår. Fritidhemperonalen är uppdelad på dea två amverkanformer. Det kan e olika ut på de olika avdelningarna i vilken grad man deltar under lektiontid tillamman med läraren. Lärare och fritidhemperonal har en halv timme gemenam planering i veckan för att fördela uppgifter och anvar. Enligt peronal vi talat med använd dock denna begränade tid ofta till annan typ av informationutbyte, vilket innebär att fritidhemperonalen kan vara oförberedda inför lektionerna. Vid vårt beök har vi ett exempel på pontana löningar i ådana ituationer. Det kan gälla vilka barn, vilken plat, vilket material eller vilken metod man ka arbeta med. Det är även olika om fritidhemperonalen deltar vid barnet utvecklingamtal eller inte. Det varierar från att de deltar i via fall till att de inte deltar all. Barnet ociala utveckling är en viktig del där fritidhemperonalen har en överblick över barnet hela dag. Fritidhemperonalen har en vardaglig kontakt med barnet föräldrar vid lämning och hämtning, men aknar i de fleta fall trukturerade amtal om barnet trivel, lärande och utveckling. Fritidhemmet har gjort en atning på organierad ratverkamhet. Det innebär att dera huvuduppgift under kolan rater är att organiera lekar, tillhandahålla material för utelek och bidra till ett gott klimat på kolgården. Vi bedömer att arbetet i block och ratverkamheten är poitiva inlag i verkamheten. Samtidigt bör kolan utveckla gemenamma ramar för amverkanuppdraget. Detta i en trävan mot en likvärdighet för barnen, men även för att använda reurerna mer effektivt amt ta tillvara peronalen kompeten på bäta ätt. Vi aner även att de olika yrkekategorierna bör dikutera de förväntningar man har på varandra i yfte att utveckla en helhetyn på barn lärande och utveckling. 12 Emotionell intelligenkvot, ett mått på en individ förmåga att förhålla ig till egna och andra känlor

24 SID 24 (27) Fritidhemmen organiation och förutättningar I kollagen fattäll att barngrupperna ka ha en lämplig ammanättning och torlek och att verkamheten ka utgå från varje barn behov. Läroplanen tydliggör anvaret för varje enkilt barn utveckling och lärande. Rektor är yttert anvarig för verkamheten och en biträdande rektor är fritidhemperonalen närmta chef. Peronalen har deutom töd i en barnkötare med amordninganvar för bland annat vikarieankaffning amt en fritidpedagog om en en tid tillbaka antällt med ett pedagogikt anvar för alla avdelningar. I ett utvecklingarbete är det viktigt att det tydligt framgår vilket uppdrag och mandat de olika inblandade ledarna har. Fritidhemmen är organierade i fyra ålderhomogena avdelningar från förkolekla till och med årkur 3. Alla avdelningar, utom en, ligger i anlutning till klarummen inne i kolan. Lokalerna är ändamålenliga och det finn möjlighet att kapa olika miljöer om timulerar lek och kapande. De väl tilltagna ytorna medger ockå möjlighet till lugn och ro för barnen. Material om finn tillgängligt för barnen är minimerat och inte alltid trukturerat eller preenterat på ett ätt om timulerar till användning och pråkutveckling. Det finn flera goda utflyktmål utanför kolan område. Parker, kog, 4 H gård och en fotbollplan ligger till exempel i närheten av kolan. Uppikten över barnen på kolgården förvåra av de utformning. Barnen får med tigande ålder vita längre och längre bort under fritidhemtid. Barn i årkur 3 får till exempel gå till kogen om de kriver upp ig på en lapp. Vi kunde inte vid vårt beök bilda o någon uppfattning om hur vida barnen där fick någon tillyn eller ej. Peronaltätheten är hög i förhållande till Stockholm tad genomnitt. Pedagogtätheten, där högkoleutbildade pedagoger ange i procent, är låg men i nivå med genomnittet i Stockholm tad. I tabellen nedan redovia antalet barn i grupperna amt antalet peronal på fritidhemmen beräknat i årarbetare. 1. Avdelning 2. Åldergrupp 3. Antal barn 4. Antal årarbetare: fritidpedagoger förkollärare eller likvärdig 5. Antal årarbetare: barnkötare övrig peronal 6. Antal antällda kl Summa Klippan Åk F 39 2,00 2,00 5 4,00 Safiren Åk ,90 1,60 4 3,50 Rubinen Åk ,00 1, ,50 Kritallen Åk , ,80 Totalt 163 4,90 7,90 12,80 Antal barn/ peronal: 12,73 (jämförele med Stockholm tad ht 2010: 17,3) Andel fritidpedagoger eller motvarande: 38,90% (jämförele med Stockholm tad ht 2010: 35%) Vi bedömer att lokalerna efter renoveringen behöver utforma och möblera å att de timulerar till barn olika lek och kapande med tillhörande material om både är lätt tillgängligt och timulerande. Pedagogerna utbildningnivå bör öka i förhållande till peronaltätheten för att ge bättre förutättningar för ett pedagogikt utvecklingarbete.

Rapport från inspektion av Mäster Olofsgårdens fritidshem och öppna fritidsverksamhet april 2011

Rapport från inspektion av Mäster Olofsgårdens fritidshem och öppna fritidsverksamhet april 2011 KVALITE TS- OCH EKONOMIAVDELNING EN INSPE KTIONS- OCH ANALYSENHE TEN SID 1 (13) 2011-06-13 Utbildninginpektörer JONAS FLODMARK 08-508 33 257 BENGT THORNG REN 08-508 33 557 Rapport från inpektion av Mäter

Läs mer

Rapport från inspektion av Solbergaskolan

Rapport från inspektion av Solbergaskolan UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN KVALITETSAVDELNINGEN ENHETEN FÖR INSPEKTION SID 1 (17) 2009-02-19 SKOLINSPEKTÖRER SÖREN BERNHARDTZ, TELEFON 073-91 71 994 MONICA HEDLUND, TELEFON 076-12 33 846 INGEGERD SALOMONSSON,

Läs mer

Stockholms stads. utbildningsinspektörers årsrapport Grundskola Förskoleklass. Skolbarnsomsorg

Stockholms stads. utbildningsinspektörers årsrapport Grundskola Förskoleklass. Skolbarnsomsorg UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN KVALITE TS- OCH EKONOMIAVDELNING EN INSPE KTIONS- OCH ANALYSENHE TEN BILAGA SID 1 (65) 2010-09-30 DNR 10-400/7211 Stockholm tad utbildninginpektörer årrapport 2009-2010 Grundkola

Läs mer

Rapport från inspektion av Dalhagsenheten feb 2008

Rapport från inspektion av Dalhagsenheten feb 2008 S UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN KVALITETSAVDELNINGEN ENHETEN FÖR INSPEKTION SID 1 (15) 2008-03-12 FÖRSKOLEINSPEKTÖRER INGER LEFFLER PIRKKO LEPORANTA MORLEY TEL 508 33 675 TEL 508 33 632 Rapport från inpektion

Läs mer

Stockholms stads. utbildningsinspektörers. årsrapport Grundskola Förskoleklass. Skolbarnsomsorg

Stockholms stads. utbildningsinspektörers. årsrapport Grundskola Förskoleklass. Skolbarnsomsorg UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN EKONOMI-, KVALITETS-OCH TILLHANDAHÅLLARA VDELNINGEN UPPFÖLJNINGSENHETEN SID 1 (36) 2011-09-16 INSPEKTÖRER SÖREN BERNHARDTZ 08-508 33 579 GUNNEL ERIKSSON 08-508 33 062 JONAS FLODMARK

Läs mer

UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN KVALITETSAVDELNINGEN ENHETEN FÖR INSPEKTION

UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN KVALITETSAVDELNINGEN ENHETEN FÖR INSPEKTION UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN KVALITETSAVDELNINGEN ENHETEN FÖR INSPEKTION SKOLINSPEKTÖRER SÖREN BERNHARDTZ, TELEFON 073 91 71 994 MONICA HEDLUND, TELEFON 076 12 33 846 BENGT THORNGEN TELEFON 076-12 33 557 SID

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN 2012/13

LIKABEHANDLINGSPLAN 2012/13 SPÅNGA GYMNASIUM 2 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN LIKABEHANDLINGSPLAN 2012/13 Planen gäller från 2012-08-22 till 2013-08-21 Anvarig för planen: Urban Viktröm, rektor Vår viion Alla elever på Spånga gymnaium

Läs mer

Rapport från utvärdering av grundläggande vuxenutbildning i Botkyrka kommun 5-9 september 2011

Rapport från utvärdering av grundläggande vuxenutbildning i Botkyrka kommun 5-9 september 2011 TILLHANDAHÅLLARAVDELNINGEN UPPFÖLJNINGSENHETEN SID 1 (19) 2011-11-01XX Borttaget: 2011-10-31 UTBILDNINGSINSPEKTÖR LENA KAEV 08-508 33 977 MEDBEDÖMARE; ERIK HAMNER REKTOR KOMMUNAL VUXENUTBILDNING, TYRESÖ

Läs mer

Rapport från utvärdering av NTI:s gymnasiala vuxenutbildning. 17 21 oktober 2011. Rapporten ingår i ett utvärderingsprojekt i samarbete med KSL

Rapport från utvärdering av NTI:s gymnasiala vuxenutbildning. 17 21 oktober 2011. Rapporten ingår i ett utvärderingsprojekt i samarbete med KSL TILLHANDAHÅLLARAVDEL NINGEN UPPFÖLJNING SENHETEN SID 1 (17) 2011-12-09XX UTBILDNINGSINSPEKTÖR LENA KAE V 08-508 33 977 MEDBEDÖMARE LISBE TH JACOBSSON VERKSAMHETSCHE F VUXENUTBILDNINGEN I BOTKYRKA KOMMUN

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan

Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan Sytematikt kvalitetarbete i förkolan Varför - Mål Vad - Foku Hur - Metod Syfte: Att förenkla det ytematika kvalitetarbetet på Stenungund kommun förkolor. Sytematikt kvalitetarbete i förkolan, rev.110706

Läs mer

Rapport från utvärdering av Hermods vuxenutbildning 19-23 september 2011

Rapport från utvärdering av Hermods vuxenutbildning 19-23 september 2011 TILLHANDAHÅLLARAVDEL NINGEN UPPFÖLJNING SENHETEN SID 1 (21) 2011-11-29XX UTBILDNINGSINSPEKTÖR LENA KAE V 08-508 33 977 MEDBEDÖMARE ANITA SIMAK REKTOR KOMMUNAL VUXENUTBILDNING, UPPLANDS VÄSBY Rapport från

Läs mer

Förskoleenheten Regnbågen/Stjärnfallet

Förskoleenheten Regnbågen/Stjärnfallet SPÅNGA-TENSTA STADSDELSFÖRVALTNING SID 1 (5) DNR 400-444/07 GILTIG FR.O.M. 2007-09-20 GILTIG T.O.M. 2008-09-19 KVALITETSGARANTI Förkoleenheten Regnbågen/Stjärnfallet Enheten betår av två förkolor med 3avdelningar

Läs mer

Rapport från inspektion av Söderförskolor 9/12 18/

Rapport från inspektion av Söderförskolor 9/12 18/ UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN KVALITETSAVDELNINGEN ENHETEN FÖR INSPEKTION FÖRSKOLEINSPEKTÖRER BIRGITTA MAGNUSSON TEL: 508 33 635 HANS DAHLIN TEL: 508 33 655 INGER LEFFLER TEL: 508 33 675 SID 1 (18) 2009-02-12

Läs mer

kompetensutveckling inom verksamhetsområdet stöd och service till personer med funktionsnedsättning.

kompetensutveckling inom verksamhetsområdet stöd och service till personer med funktionsnedsättning. SOCIALTJÄNSTFÖRVALTNINGEN STABEN Handläggare: Carina Schmidt Telefon: 08-508 25 410 SOTN 2007-10-25 SID 1 (5) 2007-09-03 Till Socialtjäntnämnden Utveckling inom verkamhetområdet töd och ervice till peroner

Läs mer

Rapport från inspektion av Centrala Östermalms förskoleenhet 30/11 16/

Rapport från inspektion av Centrala Östermalms förskoleenhet 30/11 16/ UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN KVALITETS- OCH EKONOMIAVDELNINGEN INSPEKTIONS- OCH ANALYSENHETEN HANS DAHLIN 508 33 655 EVA HEDERSTRÖM 508 33 061 SID 1 (27) 2010-02-19 Rapport från inpektion av Centrala Ötermalm

Läs mer

Rapport från inspektion av Förskoleenheten Kvarnbergen 29 januari-15 februari 2010

Rapport från inspektion av Förskoleenheten Kvarnbergen 29 januari-15 februari 2010 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN KVALITETS- OCH EKONOMIAVDELNINGEN INSPEKTIONS- OCH ANALYSENHETEN FÖRSKOLEINSPEKTÖRER CHRISTIANE CHIN-VON MATÉRN TEL 08-508 33 028 EVA HEDERSTRÖM TEL 08-508 33 061 SID 1 (27) 2010-05-04

Läs mer

Processbeskrivning Kvalitetsstyrning

Processbeskrivning Kvalitetsstyrning ProcIT-P-002 Procebekrivning Kvalitettyrning Ledning- och kvalitetytem Fattälld av Sven Arvidon 2012-06-20 Procebekrivning Kvalitettyrning Procebekrivning ProcIT-P-002 2.0 Innehållförteckning 1 Inledning

Läs mer

Bilaga till Stockholms stads. utbildningsinspektörers. årsrapport 2010/2011. Förskola

Bilaga till Stockholms stads. utbildningsinspektörers. årsrapport 2010/2011. Förskola UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN EKONOMI-, KVALITETS-OCH TILLHANDAHÅLLARA VDELNINGEN UPPFÖLJNINGSENHETEN SID 1 (81) 2011-09-16 FÖRSKOLEINSPEKTÖRER HANS DAHLIN 08-508 33 655 EVA HEDERSTRÖM 08-508 33 061 INGA-LILL

Läs mer

Vi ger våra barn trygghet och är observanta på barnens lek som är en viktig del i det livslånga lärandet.

Vi ger våra barn trygghet och är observanta på barnens lek som är en viktig del i det livslånga lärandet. SPÅNGA-TENSTA STADSDELSFÖRVALTNING SID 1 (5) DNR 400-444/07 GILTIG FR.O.M. 2007-09-20 GILTIG T.O.M. 2008-09-19 KVALITETSGARANTI Förkolan Harpåret Vi ger våra barn trygghet och är obervanta på barnen lek

Läs mer

Spånga grundskolas plan för likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling

Spånga grundskolas plan för likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling S SPÅNGA GRUNDSKOLA UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Spånga grundkola plan för likabehandling och plan mot dikriminering och kränkande behandling Beökadre Adolf Rudbeck väg 21, 163 54 Spånga. Telefon 08-508 413

Läs mer

Uppdraget som biståndshandläggare inom äldreomsorgen

Uppdraget som biståndshandläggare inom äldreomsorgen ÄLDREFÖRVALTNINGEN SID 1 (6) 2007-04-10 Handläggare: Git Skog Telefon: 08-508 36 217 Till Äldrenämnden Uppdraget om bitåndhandläggare inom äldreomorgen Svar på reviionrapport, Uppdraget om bitåndhandläggare

Läs mer

Anmälan av rapporten inskrivna barn, ungdomar och föräldrar vid HVB barn och ungdoms verksamheter

Anmälan av rapporten inskrivna barn, ungdomar och föräldrar vid HVB barn och ungdoms verksamheter SOCIALTJÄNSTFÖRVALTNINGEN HVB BARN & UNGDOM SID 1 (6) 2007-04-02 Handläggare: Maija-Liia Laitinen Telefon: 08-508 25 255 Till Till ocialtjäntnämnden Anmälan av rapporten inkrivna barn, ungdomar och föräldrar

Läs mer

Rapport om verksamheten vid Nickgården, Lustigsgården AB.

Rapport om verksamheten vid Nickgården, Lustigsgården AB. KUNDORIENTERADE VERKSAMHETER SMTR 2008-03-18 SID 1 (5) 2008-01-23 Handläggare: Ander Fall Telefon: 508 25 608 Till ocialtjäntnämnden Rapport om verkamheten vid Nickgården, Lutiggården AB. 1 bilaga Förlag

Läs mer

Reviderat förslag till beräkningsmodell för särskolan i Stockholms län

Reviderat förslag till beräkningsmodell för särskolan i Stockholms län UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN STABSENHETEN SID 1 (6) 2007-02-27 Handläggare: Eliabet Sjöberg Telefon: 508 33 947 Till Utbildningnämnden 070419 Reviderat förlag till beräkningmodell för ärkolan i Stockholm län

Läs mer

VÄSENTLIGHETS- OCH RISKANALYS MED ARBETSPLAN FÖR INTERNKONTROLL FÖR UTBILDNINGSNÄMNDEN 2007

VÄSENTLIGHETS- OCH RISKANALYS MED ARBETSPLAN FÖR INTERNKONTROLL FÖR UTBILDNINGSNÄMNDEN 2007 S UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN FÖRVALTNINGSAVDELNIN GEN Sid 1 (9) VÄSENTLIGHETS- OCH RISKANALYS MED ARBETSPLAN FÖR INTERNKONTROLL FÖR UTBILDNINGSNÄMNDEN 2007 Bakgrund I enlighet med taden Regler för ekonomik

Läs mer

Stadsdelsförvaltningens synpunkter över ansökningar om etablering av friskolor inför läsåret 2008/2009

Stadsdelsförvaltningens synpunkter över ansökningar om etablering av friskolor inför läsåret 2008/2009 KATARINA-SOFIA STADSDELSFÖRVALTNING FÖRSKOLA, SKOLA OCH FRITID ANMÄLAN SID 1 (6) 2007-05-29 Handläggare: Ingegerd Appelgren och Yvonne Aleniu Telefon: 08-508 13 144 och 08-508 12 107 Till Utbildningförvaltningen

Läs mer

Avdelningsorganisation i en ny utbildningsförvaltning

Avdelningsorganisation i en ny utbildningsförvaltning UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN FÖRVALTNINGSAVDELNIN GEN Handläggare: Ingrid Olon Telefon: 08-508 33810 ingrid.olon@utbildning.tockholm.e Till Utbildningnämnden 2007-02-15 DNR 07-041/246:1 SID 1 (9) 2008-06-24

Läs mer

Det viktigaste i vår Förskola är TRYGGHET. Barn, föräldrar och pedagoger behöver vara trygga med varandra för att det ska bli en bra verksamhet.

Det viktigaste i vår Förskola är TRYGGHET. Barn, föräldrar och pedagoger behöver vara trygga med varandra för att det ska bli en bra verksamhet. SPÅNGA-TENSTA STADSDELSFÖRVALTNING SID 1 (5) DNR 400-444/07 GILTIG FR.O.M. 2007-09-20 GILTIG T.O.M. 2008-09-19 KVALITETSGARANTI Förkolan Soltrålen, Tentavägen 101 Muik-och danförkolan Det viktigate i vår

Läs mer

HANTERING AV DIGITAL INFORMATION HOS EXPLOATERINGSKONTORET

HANTERING AV DIGITAL INFORMATION HOS EXPLOATERINGSKONTORET S STOCKHOLMS STADSARKIV LANDSARKIV FÖR STOCKHOLMS LÄN INSPEKTIONSRAPPORT SID 1 (6) 2011-02-17 DNR 9.3-14134/10 SSA 2010:20 Exploateringkontoret Att: Ann-Charlotte Nilon Kopia: Reviionkontoret HANTERING

Läs mer

HANTERING AV ALLMÄNNA HANDLINGAR HOS SJÖSTADSSKOLAN

HANTERING AV ALLMÄNNA HANDLINGAR HOS SJÖSTADSSKOLAN S STOCKHOLMS STADSARKIV LANDSARKIV FÖR STOCKHOLMS LÄN INSPEKTIONSRAPPORT SID 1 (5) 2012-01-12 Sjötadkolan, Att: Lena Lindblad Peteren Kopia: Utbildningförvaltningen, Atrid Norderfeldt amt Reviionkontoret

Läs mer

Ersättningssystem inom socialpsykiatrin Remiss från Kommunstyrelsen. Dnr

Ersättningssystem inom socialpsykiatrin Remiss från Kommunstyrelsen. Dnr SÖDERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING SOCIAL OMSORG SID 1 (7) 2009-07-31 Handläggare: Siv Lundgren Telefon: 08-508 13 185 Till Södermalm taddelnämnd 2009-08-27 Erättningytem inom ocialpykiatrin Remi från Kommuntyrelen.

Läs mer

Samverkansöverenskommelse rörande introduktion av nyanlända

Samverkansöverenskommelse rörande introduktion av nyanlända SOCIALTJÄNSTFÖRVALTNINGEN AVDELNINGEN FÖR STAD SÖVERGRIPANDE SOCIAL A FRÅGOR SID 1 (6) 2008-08-15 Handläggare: Eva Woll Tegbäck Telefon: 08-508 25 903 Till Socialtjäntnämnden Samverkanöverenkommele rörande

Läs mer

Sammanträde 31 januari 2008 Utbildningsförvaltningen, Hantverkargatan 2 F, Insikten, klockan 15.30

Sammanträde 31 januari 2008 Utbildningsförvaltningen, Hantverkargatan 2 F, Insikten, klockan 15.30 Sammanträde 31 januari 2008 Utbildningförvaltningen, Hantverkargatan 2 F, Inikten, klockan 15.30 Ledamöter Lotta Edholm (fp) ordförande Roger Mogert () vice ordförande Cecilia Brinck (m) Johanna Sjö (m)

Läs mer

Långseruds friskola VI BRYR OSS OM. En liten broschyr som visar vilka vi är, vad vi gör och vad vi vill

Långseruds friskola VI BRYR OSS OM. En liten broschyr som visar vilka vi är, vad vi gör och vad vi vill Långerud frikola VI BRYR OSS OM En liten brochyr om viar vilka vi är, vad vi gör och vad vi vill VÄLKOMMEN till Långerud frikola. Vi bryr o om är en logan om genomyrar hela vår verkamhet. I vår kola bryr

Läs mer

ansökan till Länsstyrelsen i Stockholms län angående projektmedel för metodutveckling av arbetet med s.k. hedersrelaterat våld

ansökan till Länsstyrelsen i Stockholms län angående projektmedel för metodutveckling av arbetet med s.k. hedersrelaterat våld SPÅNGA-TENSTA STADSDELSFÖRVALTNING INDIVID- OCH FAMILJEOMSORG SID 1 (5) 2006-12-11 Handläggare: Ann Gardetröm Telefon: 50803134 Till Spånga-Tenta taddelnämnd anökan till Läntyrelen i Stockholm län angående

Läs mer

Central samordningsfunktion för gruppstöd för utsatta barn och ungdomar

Central samordningsfunktion för gruppstöd för utsatta barn och ungdomar SOCIALTJÄNSTFÖRVALTNINGEN STABEN SID 1 (6) 2007-05-29 Handläggare: Berit Jernberg Telefon: 08/508 25 039 Katarina Munier Telefon : 08/508 25 411 Till Socialtjäntnämnden Central amordningfunktion för grupptöd

Läs mer

Föreningen ska ha ett bankgirokonto eller postgirokonto registrerat i föreningens namn.

Föreningen ska ha ett bankgirokonto eller postgirokonto registrerat i föreningens namn. SOCIALFÖRVALTNINGEN Riktlinjer för bidrag till ideella föreningar RIKTLINJER SID 1 (8) 1. Bakgrund Socialnämnden töd till ideella föreningar 1 yftar till att tärka den ideella ektorn förutättningar att

Läs mer

HANTERING AV ALLMÄNNA HANDLINGAR HOS SKÖNHETSRÅDET

HANTERING AV ALLMÄNNA HANDLINGAR HOS SKÖNHETSRÅDET S STOCKHOLMS STADSARKIV LANDSARKIV FÖR STOCKHOLMS LÄN INSPEKTIONSRAPPORT SID 1 (6) 2011-04-29 DNR 9.3-2553/11 SSA 2011:3 Skönhetrådet Att: Cecilia Skog Kopia: Reviionkontoret HANTERING AV ALLMÄNNA HANDLINGAR

Läs mer

STADSLEDNINGSKONTORET FÖRNYELSEAVDELNINGEN. Centrala upphandlingar av ramavtal. Stadsledningskontorets förslag till beslut.

STADSLEDNINGSKONTORET FÖRNYELSEAVDELNINGEN. Centrala upphandlingar av ramavtal. Stadsledningskontorets förslag till beslut. STADSLEDNINGSKONTORET FÖRNYELSEAVDELNINGEN SID 1 (6) 2007-10-04 Handläggare: Katarina Lincoln Telefon: 08-508 29 539 Till kommuntyrelen Centrala upphandlingar av ramavtal Stadledningkontoret förlag till

Läs mer

Organisation och arbetsformer för FoU-arbetet åren samt fördelning av medel 2011

Organisation och arbetsformer för FoU-arbetet åren samt fördelning av medel 2011 SOCIALFÖRVALTNINGEN UTVECKLINGSENHETEN Handläggare: Maria Anderon Tel: 508 25 910 Till Socialnämnden DNR 3.2-0113/2011 2011-05-19 SID 1 Organiation och arbetformer för FoU-arbetet åren 2012-2014 amt fördelning

Läs mer

HANTERING AV DIGITAL INFORMATION HOS FASTIGHETSKONTORET

HANTERING AV DIGITAL INFORMATION HOS FASTIGHETSKONTORET S STOCKHOLMS STADSARKIV LANDSARKIV FÖR STOCKHOLMS LÄN INSPEKTIONSRAPPORT SID 1 (5) 2011-02-24 DNR 9.3-14133/10 SSA 2010:18 Fatighetkontoret Att: Anita Granlund Kopia: Reviionkontoret HANTERING AV DIGITAL

Läs mer

ALKOHOL OCH DROGFÖREBYGGANDE ARBETE

ALKOHOL OCH DROGFÖREBYGGANDE ARBETE procent S NORRMALMS STADSDELSFÖRVALTNING NORRMALMS DNR 499-383/27 LÄNSSTYRELSEN DNR 74-6-15916 SID 1 (35) 27-11- SLUTRAPPORT 26/27 ALKOHOL OCH DROGFÖREBYGGANDE ARBETE Andelen ungdomar om får alkohol från

Läs mer

Utredningen om frivillig försvarsverksamhet, SOU 2008:101. Svar på remiss

Utredningen om frivillig försvarsverksamhet, SOU 2008:101. Svar på remiss SÖDERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING STADSDELSDIREKTÖRENS STAB /2008 SID 1 (8) 2008-12-18 Handläggare: Kicki Elofon Telefon: 08-508 12 008 Till Till taddelnämnden 2009-01-22 Utredningen om frivillig förvarverkamhet,

Läs mer

Skuldrådgivning för hemlösa med ordnat boende

Skuldrådgivning för hemlösa med ordnat boende SOCIALTJÄNSTFÖRVALTNINGEN KUNDORIENTERADE VERKSAMHETER Handläggare: Gunhild Watorp Villarreal Telefon: 08-508 25 452 SID 1 (12) 2008-04-09 RAPPORT angående Skuldrådgivning för hemlöa med ordnat boende

Läs mer

ANSÖKAN OM UTVECKLINGSMEDEL FÖR ATT MOTVERKA HEMLÖSHET OCH UTESTÄNGNING FRÅN BOSTADSMARKNADEN

ANSÖKAN OM UTVECKLINGSMEDEL FÖR ATT MOTVERKA HEMLÖSHET OCH UTESTÄNGNING FRÅN BOSTADSMARKNADEN S HÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING INDIVID OCH FAMILJEO MSORGEN VUXENENHETEN SID 1 (5) ANSÖKAN OM UTVECKLINGSMEDEL FÖR ATT MOTVERKA HEMLÖSHET OCH UTESTÄNGNING FRÅN BOSTADSMARKNADEN Målgrupper Målgrupperna

Läs mer

vx DOM 2013-1Z-T2 Meddelad i Göteborg KLAGANDE Försäkringskassan Processjuridiska enheten/ Malmö Box 14069 200 24 Malmö

vx DOM 2013-1Z-T2 Meddelad i Göteborg KLAGANDE Försäkringskassan Processjuridiska enheten/ Malmö Box 14069 200 24 Malmö Avdelning 3 vx DOM 2013-1Z-T2 Meddelad i Göteborg Mål nr 286-1 3 Sida 1 (8) KLAGANDE Föräkringkaan Procejuridika enheten/ Malmö Box 14069 200 24 Malmö MOTPART God man: Ombud: Jur.kand. Finn Kronporre Aitanjuriterna

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2015

VERKSAMHETSPLAN 2015 VERKSAMHETSPLAN 2015 HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSBEREDNING AVESTA/HEDEMORA/SÄTER Antagen vid beredningmöte den 26/2 2015-1 - BAKGRUND I hälo- och jukvårdlagen fatlå att målet för hälo- och jukvården är en god

Läs mer

Redogörelse av de kommunövergripande verksamheterna på Södermalm. Uppdrag från stadsdelsnämnden.

Redogörelse av de kommunövergripande verksamheterna på Södermalm. Uppdrag från stadsdelsnämnden. SÖDERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING STADSDELSDIREKTÖRENS STAB DNR 100-448/2008 DNR 400-463/2008 SID 1 (5) 2008-04-07 Handläggare: Kicki Elofon Telefon: 08-508 12 412 Till Till taddelnämnden 2008-04-24 Redogörele

Läs mer

GÖTEBORGS UNIVERSITET

GÖTEBORGS UNIVERSITET GÖTEBORGS UNIVERSITET KURSPLAN Pykologika intitutionen GÖTEBORG UNIVERSITY, Department of Pychology PSYKOLOGI 20 poäng FÖRDJUPNINGSKURS 1 PY4100 (ÄPY230 kurkod inom ramen för gymnaielärarprogrammet) (Pychology,

Läs mer

Verksamhetsplan Karlaplan/Hjorthagens förskolor

Verksamhetsplan Karlaplan/Hjorthagens förskolor ÖSTERMALM KARLAPLAN/HJORTHAGENS FÖRSKOLOR TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (22) 2007-12-05 Handläggare: Jacky Cohen Verkamhetplan Karlaplan/Hjorthagen förkolor Inledning Förkoleenheten har förkoleverkamhet på fyra adreer.

Läs mer

Verksamhetsberättelse och bokslut 2006 för utbildningsnämnden

Verksamhetsberättelse och bokslut 2006 för utbildningsnämnden UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Handläggare: Eva Sandberg Telefon: 08-508 33702 Ingrid Olon Telefon: 08-508 33810 Till Kommuntyrelen Utbildningnämnden 2007-02-15 SID 1 (66) 2008-06-24 Verkamhetberättele och boklut

Läs mer

Attityder till arbete

Attityder till arbete C/D-UPPSATS 2005:11 Attityder till arbete En tudie om tudenter attityder till arbete och Luleå kommun om arbetgivare LEA ADERSSO JOAKIM ILSSO SOCIOLOGI C/D Luleå teknika univeritet Intitutionen för Arbetvetenkap

Läs mer

Ansökan om stimulansbidrag för utveckling av vården för personer med tungt missbruk Vårdkedjeprojektet Lobo

Ansökan om stimulansbidrag för utveckling av vården för personer med tungt missbruk Vårdkedjeprojektet Lobo NORRMALMS STADSDELSFÖRVALTNING VÅRD- OCH OMSORGSAVDELNINGEN SID 1 (5) 2007-06-04 Handläggare: Karin Aronon Telefon: 08-508 09 395 Till Läntyrelen i Stockholm län Anökan om timulanbidrag för utveckling

Läs mer

Verksamhetsplan Centrala Östermalms förskolor

Verksamhetsplan Centrala Östermalms förskolor ÖSTERMALM CENTRALA ÖSTERMALMS FÖRSKOLOR TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (18) 2007-12-05 Handläggare: Jacky Cohen Verkamhetplan Centrala Ötermalm förkolor Inledning Kort inledning om enheten, bland annat organiation

Läs mer

Kartläggning av hälso- och sjukvårdsinsatser/kvalitetsindikatorer i särskilda boendeformer för äldre

Kartläggning av hälso- och sjukvårdsinsatser/kvalitetsindikatorer i särskilda boendeformer för äldre HÄGERSTEN-LILJEHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING ADMINISTRATION Handläggare: Eeva Erikon/ Agneta Blomkvit Telefon: 08-508 23 504/08-508 22 044 Till Hägerten-Liljeholmen taddelnämnd DNR 162-08-600 SID 1 (7)

Läs mer

handbok i Kungsbackas kommungemensamma

handbok i Kungsbackas kommungemensamma handbok i Kungbacka kommungemenamma Kungbacka 2010 Projektledare: Lia Håkanon Projektgrupp: Anneli Skoglund, Annette Fredrikon, Catarina Nyberg, Eliabeth Ziga, Eva Djervbrant Jacobon, Eva Hanje, Ewa Grunnér,

Läs mer

Nyckeltal för jämställd verksamhet i kommuner

Nyckeltal för jämställd verksamhet i kommuner Foku: Län: Örebro län Kommungruppering: Ko i tätbefolkad region Nyckeltal för jämtälld verkamhet i ko Det är en del av kona uppdrag att ge likvärdig ervice till kvinnor och män, flickor och pojkar. Syftet

Läs mer

TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR /2644 SID 2 (5) Sammanfattning

TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR /2644 SID 2 (5) Sammanfattning UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN EKONOMI- OCH LOKALAVDELNINGEN GYMNASIEAVDELNINGEN SID 1 (5) 2009-05-07 4 Handläggare: Leif G. Hellén Telefon: 508 33 757 Till Utbildningnämnden 2009-06-11 Genomförandeförlag aveende

Läs mer

Införande av kundvalssystem för vård- och omsorgsboenden

Införande av kundvalssystem för vård- och omsorgsboenden ÄLDREFÖRVALTNINGEN SID 1 (6) Handläggare: Lar B Strand Telefon: 508 36 205 Till Äldrenämnden 21 auguti 2007 Införande av kundvalytem för vård- och omorgboenden inom äldreomorg Äldreförvaltningen förlag

Läs mer

Ett tryggare och trevligare nyårsfirande 2008/2009 vid Slussen

Ett tryggare och trevligare nyårsfirande 2008/2009 vid Slussen SÖDERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING STADSDELSDIREKTÖRENS STAB SID 1 (5) 2008-11-10 Handläggare: Ander Cartorp Telefon: 08-508 12 010 Till taddelnämnden 2008-11-27 Ett tryggare och trevligare nyårfirande 2008/2009

Läs mer

Processbeskrivning Driftsättning

Processbeskrivning Driftsättning ProcIT-P-007 Procebekrivning Driftättning Ledning- och kvalitetytem Fattällt av Sven Arvidon 2012-06-20 Innehållförteckning 1 Inledning 2 1.1 Symboler i procebekrivningarna 2 2 Driftättning 3 2.1 Samband

Läs mer

Processbeskrivning Övervakning inom Operation Center

Processbeskrivning Övervakning inom Operation Center ProcIT-P-016 Procebekrivning Övervakning inom Operation Center Ledning- och kvalitetytem Fattälld av Sven Arvidon 2012-09-10 Innehållförteckning 1 Inledning 3 1.1 Symboler i procebekrivningarna 3 2 Övervakning

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2014

VERKSAMHETSPLAN 2014 VERKSAMHETSPLAN 2014 HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSBEREDNING AVESTA/HEDEMORA/SÄTER Antagen vid beredningmöte den 11 mar 2014-1 - BAKGRUND I hälo- och jukvårdlagen fatlå att målet för hälo- och jukvården är en god

Läs mer

Bostadsutställning Tensta Bo, avtal med Stockholms Byggmästareförening angående genomförande av bostadsutställning i Tensta.

Bostadsutställning Tensta Bo, avtal med Stockholms Byggmästareförening angående genomförande av bostadsutställning i Tensta. TJÄNSTEUTLÅTANDE MN 2005-09-01 Handläggare: Eva Olon Teknik ock Miljö Tel: 508 268 50 eva.olon@ mk.tockholm.e Dnr M05-511-695 2005-08-22 Till Marknämnden Botaduttällning Tenta Bo, avtal med Stockholm Byggmätareförening

Läs mer

Rapport efter införandet av äldrepeng i tre nivåer inom vård- och omsorgsboenden på Södermalm

Rapport efter införandet av äldrepeng i tre nivåer inom vård- och omsorgsboenden på Södermalm SÖDERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING STABEN SID 1 (5) 2008-12-16 Handläggare: Kicki Elofon Till Till taddelnämnden 2009-02-12 Rapport efter införandet av äldrepeng i tre nivåer inom vård- och omorgboenden på

Läs mer

Inrättande av samverkansgrupp. Redovisning av kommunfullmäktiges uppdrag från klotterkommissionens rapport.

Inrättande av samverkansgrupp. Redovisning av kommunfullmäktiges uppdrag från klotterkommissionens rapport. GATU- OCH FASTIGHETSKONTORET TJÄNSTEUTLÅTANDE GFN 2004-10-12 Handläggare: Gunilla Arvór Region Yttertad Adminitrativa byrån Tel: 508 263 22 gunilla.arvor@gfk.tockholm Dnr 03-650-936:6 2004-09-12 Till Gatu-

Läs mer

DOM. 2014-10- 0 B Meddelad i Göteborg. KLAGANDE Stadsområdesnämnd Söder i Malmö kommun Box 31065. Ombud:!Vfoharnmed Hourani

DOM. 2014-10- 0 B Meddelad i Göteborg. KLAGANDE Stadsområdesnämnd Söder i Malmö kommun Box 31065. Ombud:!Vfoharnmed Hourani KAMMARRÄTTEN I Avdelning 2 2014-10- 0 B Meddelad i Göteborg Sida 1 (5) Mål m 7419-13 KLAGANDE Stadområdenämnd Söder i Malmö kommun Box 31065 200 49 Malmö MOTPART Ombud:!Vfoharnmed Hourani Juritfirman New

Läs mer

Nyckelord: Arbetsmarknadspolitik. Personalfrågor Arbetsmarknadspolitiska åtgärder i regeringens budgetproposition

Nyckelord: Arbetsmarknadspolitik. Personalfrågor Arbetsmarknadspolitiska åtgärder i regeringens budgetproposition Cirkulärnr: 1995:25 Diarienr: 0110 P-cirknr: 1995-2:10 Nyckelord: Handläggare: Sektion/Enhet: Datum: 1995-01-16 Mottagare: Rubrik: Nyckelord: Arbetmarknadpolitik Clae-Håkan Jacobon Förhandlingektionen

Läs mer

Nationellt sektorsråd för skogliga frågor

Nationellt sektorsråd för skogliga frågor MINNESANTECKNINGAR 1(7) Datum 2010-03-01 Diarienr 2011/896 Nationellt ektorråd för kogliga frågor Tid: 2011-02-18 Plat: Deltagare: Antecknat av: Ärende Finlandhuet, Snickarbacken 4, Stockholm Monika Stridman

Läs mer

Ansökan till Socialstyrelsen om utvecklingsmedel för att motverka hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden

Ansökan till Socialstyrelsen om utvecklingsmedel för att motverka hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden NORRMALMS STADSDELSFÖRVALTNING VÅRD- OCH OMSORGSAVDELNINGEN SID 1 (6) 2007-10-01 Handläggare: Karin Aronon Telefon: 08-508 09 395 Till Norrmalm taddelnämnd Anökan till Socialtyrelen om utvecklingmedel

Läs mer

Yrkesutbildningar. Gymnasiekurser. Webbaserade kurser KOMVUX VÄSTERÅS

Yrkesutbildningar. Gymnasiekurser. Webbaserade kurser KOMVUX VÄSTERÅS Yrkeutbildningar Gymnaiekurer KOMVUX Webbaerade kurer VÄSTERÅS Kurer Utbildningar 2015 ABF Komvux Väterå www.abfvux.nu Välkommen till ABF Komvux Ho o får du möjlighet utveckla individ. Vi kan erbjuda utbildning

Läs mer

Plan för psykosocialt omhändertagande vid stora olyckor och katastrofer i. Enskede-Årsta-Vantör

Plan för psykosocialt omhändertagande vid stora olyckor och katastrofer i. Enskede-Årsta-Vantör ENSKEDE-ÅRSTA-VANTÖRS STADSDELSFÖRVALTNING Plan för pykoocialt omhändertagande vid tora olyckor och katatrofer i Enkede-Årta-Vantör 2007-12-27 Box 81, 121 22 Johannehov. Telefon 08-508 14 000 e-pot@eav.tockholm.e

Läs mer

Riktlinjer för handläggning av ärenden enligt SoL och LSS inom äldreomsorgen

Riktlinjer för handläggning av ärenden enligt SoL och LSS inom äldreomsorgen ENSKEDE-ÅRSTA-VANTÖRS STADSDELSFÖRVALTNING ÄLDREOMSORGSAVDELNINGEN Handläggare: Dori Modig Telefon: 08-508 14 520 SID 1 (8) DNR 006-086/2007 2007-07-26 Till Enkede-Årta-Vantör taddelnämnd Riktlinjer för

Läs mer

Vägen till körkort i Sverige - trender och utvecklingslinjer

Vägen till körkort i Sverige - trender och utvecklingslinjer Vägen till körkort i Sverige - trender och utvecklinglinjer Nationell förarutbildningkonferen i Trondheim, 19-20 november 2015 Han Ma'on +46 70 877 81 19 han.ma0on@vannet.e Exempel ur det venk körkorthitoria

Läs mer

Omvandling av lokaler i kvarteret Krubban till nya förskolor

Omvandling av lokaler i kvarteret Krubban till nya förskolor S ÖSTERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING BARN OCH UNGDOM SID 1 (6) 2010-03-31 Handläggare: Jacky Cohen Telefon: 08/ 508 10 016 Till Ötermalm taddelnämnd ammanträde 100415 Omvandling av lokaler i kvarteret Krubban

Läs mer

och handikappomsorg VANTÖRS STADSDELSFÖRVALTNING

och handikappomsorg VANTÖRS STADSDELSFÖRVALTNING Äldre- och handikappomorg VANTÖRS STADSDELSFÖRVALTNING Handläggare: Pia Bergten, Medicinkt anvarig jukköterka Telefon: 08-508 20 513 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2006-03-19 SDN 2006-04-20 Dnr 506-141/2006 KARTLÄGGNING

Läs mer

SOCIALTJÄNST- ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN. Månadsrapport för maj Förslag till beslut. Sammanfattning

SOCIALTJÄNST- ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN. Månadsrapport för maj Förslag till beslut. Sammanfattning SOCIALTJÄNST- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN EKONOMIAVDELNINGEN DNR 1.2-0840/2009 SID 1 (11) 2010-06-10 Till Socialtjänt- och arbetmarknadnämnden Månadrapport för maj 2010 Förlag till belut Månadrapporten

Läs mer

Redovisning av verksamhetsuppföljning i dagliga verksamheter

Redovisning av verksamhetsuppföljning i dagliga verksamheter SÖDERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING STÖD OCH SERVICE TIL L PERSONER MED FUNKT IONSNEDSÄTTNING SID 1 (6) 2009-05-20 Handläggare: Kertin Laron Telefon: 08-508 12 305 Till Södermalm taddelnämnd 2009-06-11 Redovining

Läs mer

Rapport om den kommunala hälso-och sjukvården år 2007 vid vård- och omsorgsboenden inom Södermalms stadsdelsförvaltning

Rapport om den kommunala hälso-och sjukvården år 2007 vid vård- och omsorgsboenden inom Södermalms stadsdelsförvaltning SÖDERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING BESTÄLLARAVDELNINGEN FUNKTIONSHINDRADE OC H ÄLDRE SID 1 (11) 2008-10-01 Handläggare: Agneta Kling Telefon: 508 13 005 Britt-Marie Johanon Telefon: 508 12 012 Till Staddelnämnden

Läs mer

och handikappomsorg VANTÖRS STADSDELSFÖRVALTNING

och handikappomsorg VANTÖRS STADSDELSFÖRVALTNING Äldre- och handikappomorg VANTÖRS STADSDELSFÖRVALTNING Handläggare: Pia Bergten, Medicinkt anvarig jukköterka Telefon: 08-508 20 513 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2007-02-15 SDN 2007-03-22 Dnr 506-030/2007 KARTLÄGGNING

Läs mer

HANTERING AV ALLMÄNNA HANDLINGAR HOS STOCKHOLM BUSINESS REGION

HANTERING AV ALLMÄNNA HANDLINGAR HOS STOCKHOLM BUSINESS REGION S STOCKHOLMS STADSARKIV LANDSARKIV FÖR STOCKHOLMS LÄN HANDLÄGGARE: MARTIN STÅHL SID 1 (9) 2007-12-14 DNR 9.3-17841/07 SSA 2007:19 Stockholm Buine Region Att: Viviann Anderon HANTERING AV ALLMÄNNA HANDLINGAR

Läs mer

KISTA STADSDELSFÖRVALTNING. Från socialbidrag till arbete. Förslag till beslut. Sammanfattning. Handläggare: Krisztina Buki Telefon:

KISTA STADSDELSFÖRVALTNING. Från socialbidrag till arbete. Förslag till beslut. Sammanfattning. Handläggare: Krisztina Buki Telefon: RINKEBY STADSDELSFÖRVALTNING KISTA STADSDELSFÖRVALTNING DNR 004-127-2007 SID 1 (10) 2007-04-17 SDN 2007-04-26 Handläggare: Kriztina Buki Telefon: 08 508 01 600 Till Rinkeby-Kita taddelnämnd Från ocialbidrag

Läs mer

Ansökan om föreningsbidrag för 2008

Ansökan om föreningsbidrag för 2008 SPÅNGA-TENSTA STADSDELSFÖRVALTNING SID 1 (5) 2008-01-22 Handläggare: Margareta Edenholm Till Spånga-Tenta taddelnämnd Anökan om föreningbidrag för 2008 I företeckningen nedan redovia vilka föreningar om

Läs mer

DOM Meddelad i Stockholm. Ombud: Advokat Sofia Tedsjö C J Advokatbyrå AB Cardellgatan Stockholm

DOM Meddelad i Stockholm. Ombud: Advokat Sofia Tedsjö C J Advokatbyrå AB Cardellgatan Stockholm KAMMARRÄTTEN Avdelning 5 2014-03-04 Meddelad i Stockholm Mål nr 400-13 KLAGANDE. Ombud: Advokat Sofia Tedjö C J Advokatbyrå AB Cardellgatan 1 114 36 Stockholm MOTPART Vård- och omorgnämnden i Botkyrka

Läs mer

Public serviceredovisningen. Public service-redovisningen

Public serviceredovisningen. Public service-redovisningen Public erviceredoviningen 2018 Public ervice-redoviningen 2018 1 2 Kapitel 1. Inledning 1.1 Vd har ordet...3 1.2 UR i ett föränderligt medielandkap...4 1.3 Året public ervice-redovining...5 Kapitel 2.

Läs mer

Stockholms stads handlingsprogram för skydd mot olyckor Stadsledningskontorets förslag

Stockholms stads handlingsprogram för skydd mot olyckor Stadsledningskontorets förslag STADSLEDNINGSKONTORET STABEN Bilaga 2 Stockholm tad handlingprogram för kydd mot olyckor 2007 08 31 Stadledningkontoret förlag www.tockholm.e SID 2 (6) Inledning Staden handlingprogram för kydd mot olyckor

Läs mer

Att göra en presentation

Att göra en presentation Verion 2.6, maj -03 Att göra en preentation Sammantälld av Maria Björklund och Ulf Paulon BAKGRUND TILL DENNA SKRIFT Denna krift har tillkommit för att vara en inpirationkälla och ett töd för tudenter

Läs mer

Idrottsförvaltningen föreslår att Idrottsnämnden beslutar följande:

Idrottsförvaltningen föreslår att Idrottsnämnden beslutar följande: IDROTTSFÖRVALTNINGEN FASTIGHETSAVDELNINGEN SID 1 (8) 2007-04-20 Handläggare: Nikla Karlon Telefon: 508 27 947 Till Idrottnämnden den 15 maj 2007 Centralbadet hyreförhållanden Förlag till belut Idrottförvaltningen

Läs mer

Massa, densitet och hastighet

Massa, densitet och hastighet Detta är en något omarbetad verion av Studiehandledningen om använde i tryckta kuren på SSVN. Sidhänviningar hänför ig till Quanta A 000, ISBN 91-7-60500-0 Där det har varit möjligt har motvarande aker

Läs mer

FOTO: Lil Trulsson. UR:s remissvar Ett oberoende public service för alla nya möjligheter och ökat ansvar, SOU 2018:50

FOTO: Lil Trulsson. UR:s remissvar Ett oberoende public service för alla nya möjligheter och ökat ansvar, SOU 2018:50 FOTO: Lil Trulon UR: remivar Ett oberoende public ervice för alla nya möjligheter och ökat anvar, SOU 2018:50 Innehåll Sammanfattning...4 1 Inledning...8 2 Nya mönter i mediekonumtionen...9 3 Ändamålenlig

Läs mer

Public serviceredovisningen. Public service-redovisningen 2017

Public serviceredovisningen. Public service-redovisningen 2017 Public erviceredoviningen 2017 Public ervice-redoviningen 2017 1 Sverige Utbildningradio AB Kontakt: UR Strategi, 105 10 Stockholm Redaktör: Mette Hultgren Skribenter: Gabriella Ekelund, Pia Lyckeberg

Läs mer

Miljö- och hälsoskyddsnämndens handling 4/2012. Intern årsredovisning

Miljö- och hälsoskyddsnämndens handling 4/2012. Intern årsredovisning Miljö- och hälokyddnämnden handling 4/2012 Intern årredovining Miljö- och hälokyddnämnden - 2011 1 Förvaltning Peronalomättningen på förvaltningen har under året varit fortatt hög. Rekryteringar under

Läs mer

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem Beslut Skolinspektionen 2015-01-26 Pysslingen Förskolor och Skolor AB Rektorn vid Alfaskolan Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn i Alfaskolan i Solna kommun Skolinspektionen, Box 23069,

Läs mer

Självskadehantering en teoretisk behandlingsmodell

Självskadehantering en teoretisk behandlingsmodell UMEÅ UNIVERSITET Intitutionen för ocialt arbete Uppat 15 hp Termin 6 Vårterminen 2015 Självkadehantering en teoretik behandlingmodell En tudie om trategier och hanteringmetoder vid jälvkadande beteende

Läs mer

DOM 2014-12- 17. Meddelad i Göteborg. ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Göteborgs dom den 8 november 2013 i mål nr 7848-13, se bilaga A

DOM 2014-12- 17. Meddelad i Göteborg. ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Göteborgs dom den 8 november 2013 i mål nr 7848-13, se bilaga A KAMMARRÄTTEN I GÖTEBORG Avdelning 3 2014-12- 17. Meddelad i Göteborg Mål nr 7038-13 Sida 1 (6) KLAGANDE Socialnämnden i Halmtad kommun Box 230 301 06 }Ialmtad MOTPART Ombud: Emilia Liedbeck Nordtröm aitan

Läs mer

Införande av valfrihetssystem för vård- och omsorgsboenden inom äldreomsorg

Införande av valfrihetssystem för vård- och omsorgsboenden inom äldreomsorg STADSLEDNINGSKONTORET FÖRNYELSEAVDELNINGEN Handläggare: Jacob Kroktedt, Kertin Sandtröm Till Kommuntyrelen SID 1 (14) 2007-04-19 Införande av valfrihetytem för vård- och omorgboenden inom äldreomorg Stadledningkontoret

Läs mer

Förvaltningsledningen bedömer att socialtjänst- och arbetsmarknadsnämndens samlade verksamhet för 2010 kommer att redovisa ett litet överskott.

Förvaltningsledningen bedömer att socialtjänst- och arbetsmarknadsnämndens samlade verksamhet för 2010 kommer att redovisa ett litet överskott. SOCIALTJÄNST- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN EKONOMIAVDELNINGEN DNR 1.2-0840/2009 SID 1 (12) 2010-04-09 Till Socialtjänt- och arbetmarknadnämnden Månadrapport för mar 2010 Förlag till belut Månadrapporten

Läs mer

Tertialrapport 2. Bromma. Sammanfattande analys BROMMA

Tertialrapport 2. Bromma. Sammanfattande analys BROMMA BROMMA TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 335--101 1 (57) -09-12 SDN -09-18 Bromma Tertialrapport 2 Sammanfattande analy Stockholm ka vara en attraktiv, trygg och växande tad för boende, företagande och beök Nämnden

Läs mer

s UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN

s UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GYMNASIEAVDELNINGEN KVALITETS- OCH EKONOMIAVDELNING EN SID 1 (5) 2010-05-10 Handläggare: Leif G. Hellén Telefon: 508 33 757 Till Utbildningnämnden 2010-06-10 Genomförandeförlag

Läs mer

RINKEBY-KISTA STADSDELSFÖRVALTNING. Förebyggande ungdomsinsatser - Lägesrapport

RINKEBY-KISTA STADSDELSFÖRVALTNING. Förebyggande ungdomsinsatser - Lägesrapport RINKEBY-KISTA STADSDELSFÖRVALTNING INTEGRATION FLYKTING MOTTAGNING FÖREBYGGA NDE UNGDO- MINSATSER SOCIAL OMSORG Handläggare: Chritina Hermanon Telefon: 08-508 01108 Till Rinkeby - Kita taddelnämnd SID

Läs mer