Stockholms stads. utbildningsinspektörers årsrapport Grundskola Förskoleklass. Skolbarnsomsorg

Transkript

1 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN KVALITE TS- OCH EKONOMIAVDELNING EN INSPE KTIONS- OCH ANALYSENHE TEN BILAGA SID 1 (65) DNR /7211 Stockholm tad utbildninginpektörer årrapport Grundkola Förkolekla Skolbarnomorg SAMMANSTÄLLNING AV SKOLORNAS OLIKA VERKSAMHETERS STYRKOR, SVAGHETER OCH UTVECKLINGSOMRÅDEN Box 22049, Stockholm. Telefon Fax Beökadre Hantverkargatan 2F

2 SID 2 (65) Innehåll, kolorna i alfabetik ordning INLEDNING... 3 HÖSTTERMINEN Adolf Fredrik muikklaer... 4 Bandhagen kola... 5 Ekängen kola... 7 Elinborgkolan... 8 Enbackkolan... 9 Fritidhemmet G III:an Fritidhemmet Robin Hood Hagätra-Ormkärr Hedvig Eleonora kola Johanne kola Klatorp- Einge- Kullkolorna Kulturama Sjötaden Kunkapkolan Fruängen Lilla akademien Mariakolan Nältakolan Pilgrimkolan Sverigefinka kolan i Stockholm Tallkrogen kola Vittra Södermalm Ötbergakolan Ötermalmkolan VÅRTERMINEN Banérporten kola Buenhukolan Fritidhemmet Ötangården Förkola Skola Via Emilia Hjulta kolor Häthagen kola Kunkapkolan Kita Kunkapkolan Spånga Lovielundkolan Malteholmkolan Olovlund-Nockebyhov Oxhagkolan Stenhagkolan Södermalmkyrkan kritna kola fritidhem Örnen Södermalmkolan Trollbodakolan Vittra i Sjötaden... 64

3 SID 3 (65) INLEDNING I denna bilaga till vår årrapport har vi amlat de ammantällningar av de inpekterade verkamheterna tyrkor, vagheter och utvecklingområden om finn i året inpektionrapporter. Vårt uppdrag om inpektörer är att granka och utvärdera kolan reultat. Med reultat menar vi kolan förmåga att uppnå och träva mot de nationella och kommunala målen amt efterleva de riktlinjer och krav om finn i tyrdokumenten. Sammantällningen av tyrkor, vagheter och utvecklingområden om vi gör i detta avnitt är avedd att ge en överiktlig bild av vår bedömning av verkamheterna kvalitet. Vi vill dock framhålla, att det inte är möjligt att på ett kvantitativt ätt genom att jämföra ammantällningar i olika rapporter med varandra avgöra hur bra olika enheter är i förhållande till varandra. Det är inte antalet punkter under de olika rubrikerna om avgör det. Jämföreler måte baera på noggrann läning av texten vid punkterna. Sammantällningarna innehåller följande rubriker. Föredömlig kvalitet De punkter om nämn under denna rubrik har å god kvalitet att de kan tjäna om föredöme för andra kolor. Denna rubrik använd bara om vi har funnit företeeler om vi aner har å god kvalitet att de kan tjäna om föredömen. Under rubriken tar vi upp de företeeler om vi aner håller å god kvalitet att de kan betrakta om tyrkor i verkamheten, ådant om man bör bevara och kanke bygga vidare på. På kolor där tyrkor förekommer i hög utträckning är det vanligt att de tyrkor om nämn täcker ett brett område, medan de tyrkor om nämn på andra kolor kan vara malare och täcka ett mer avgränat område. Under rubriken tar vi upp de företeeler om vi aner håller låg, eller relativt låg, kvalitet, ådant om kolan bör förbättra. På kolor där vagheter förekommer i hög utträckning är det vanligt att de vagheter om nämn täcker ett brett område, medan de vagheter om nämn på andra kolor kan vara malare och täcka ett mer avgränat område. De utvecklingområden om vi lyfter fram kan utgå från åväl vagheter om tyrkor, men även från ådant om vare ig är att betrakta om tyrkor eller vagheter. Vanligat är dock att vi om utvecklingområden främt rekommenderar kolorna att förbättra det om vi noterat under rubriken.

4 SID 4 (65) HÖSTTERMINEN 2009 Adolf Fredrik muikklaer Föredömlig kvalitet Skolan körverkamhet och ångundervining är i världkla. Skolan har även i övrigt mycket goda betygbaerade kunkapreultat. Skolan har en tydlig ledningorganiation och en pedagogik utvecklinggrupp om målmedvetet driver förändringarbete. Biblioteket erbjuder många aktiviteter om töder kunkap och lärande. Elevhäloteamet har goda rutiner om bland annat innefattar en omfattande pecialpedagogik kartläggning. Arbetklimatet prägla av gemenkap, trygghet och tudiero. Skolan värdegrundarbete och arbete mot kränkningar håller i de fleta delar hög kvalitet. Kurmålen aknar konkretiering i de årkurer om inte får betyg. De individuella utvecklingplanerna aknar ofta bekrivningar av vad kolan/lärarna ka göra för att eleverna ka utveckla vidare och underviningen utgår inte alltid från eleverna individuella behov. Eleverna redovining av kunkaper ker oftat endat med hjälp av kriftliga prov och å kallad ummativ bedömning om inte hjälper eleverna att komma vidare i itt lärande. Kvalitetredoviningen uppfyller inte kraven enligt förordningen om kvalitetredovining. Underviningen bör i högre grad utgå från enkilda elever individuella behov. Den bör ockå i högre grad vara ämneövergripande för att kapa helheter och ammanhang. Bedömningen av eleverna kunkaper bör utveckla mot en mer formativ, framåtyftande, bedömning och ke i olika ammanhang och på olika ätt. Skolan bör ha gemenamma värdegrunddikuioner om förhållningätt till exempel utifrån kolan ordningregler.

5 SID 5 (65) Det ytematika kvalitetarbetet kan utveckla med fler aktiviteter och koppla till exempelvi uppföljning, utvärdering, kvalitetredovining och reurfördelning. Arbetet med att förebygga trakaerier och kränkningar kan utveckla ytterligare. Främt bör kolan e över in verkamhet med kamrattödjare. Skolan bör ha gemenamma värdegrunddikuioner om förhållningätt till exempel utifrån kolan ordningregler. Den öppna fritidverkamheten kan utifrån de allmänna råden utveckla en mer kvalitativ verkamhet. Åtgärdprogrammen uppfyller inte kraven i Skolverket allmänna råd för arbete med åtgärdprogram. Bandhagen kola Föredömlig kvalitet Särkolan arbetar med tydliggörande pedagogik och ett repektfullt förhållningätt. Bibliotek och matematikverktad håller hög kvalitet och är två viktiga möteplater för lärande och för arbetet med att öka måluppfyllelen. Skolan har duktiga, erfarna och utvecklinginriktade pedagoger. Kunkapmål och kriterier är välkrivna. Skolan gör en gemenam analy av reultaten av bland annat de nationella proven. Lärarna i årkur 2 har regelbundna individuella mentoramtal med eleverna, vilket leder till att eleverna får en törre medvetenhet om itt eget lärande. Förkoleklaerna trukturerade verkamhet och pedagogerna inkluderande förhållningätt ger barnen goda förutättningar för lärande och utveckling. Skolan kvalitetarbete och kvalitetredoviningen har tora vagheter. Skolan kunkapreultat är låga. Underviningen i venka om andrapråk är ej tillfredtällande.

6 SID 6 (65) Skolan likabehandlingplan aknar mål utifrån en kartläggning av arbetklimatet bland eleverna. Det akna en gemenam yn på barn lärande och utveckling utifrån barnet hela dag på kolan. Stora barngrupper på fritidhemmen påverkar trukturer kring kontinuitet och anpaningar till barnen behov och verkamheten uppdrag. Det akna utvärdering och uppföljning av uppatta mål i kolbarnomorgen arbetplan om exempelvi hur arbetet med barn inflytande har fallit ut. Skolan kvalitetarbete Skolan kvalitetarbete och kvalitetredovining måte utveckla för att vara upp mot kraven i Skolverket allmänna råd. Skolan reultat Reultaten måte förbättra genom att bland annat utveckla det pråkutvecklande arbetet i alla ämnen, utvärdera och utveckla elevhäloarbetet och göra eleverna än mer informerade och delaktiga i arbetet med mål och kriterier. Gemenam värdegrund Skolan bör arbeta för att kapa en gemenam värdegrund om genomyrar hela organiationen och all verkamhet. Det behöv en tydlighet och truktur om kapar trygghet och kunkap om vilka normer och värden om ka genomyra kolan arbete. Likabehandlingplanen bör vidareutveckla utifrån de allmänna råden. Särkola Särkolan bör bli mer ynlig i bland annat kvalitetredoviningen och redovia ina reultat mer tydligt. Skolbarnomorgen verkamhet Skolbarnomorgen arbetplan bör dikutera och utveckla med utvärderingbara mål amt hur och när den ka utvärdera. Arbetlagen bör dikutera hur arbetet mot tereotypa könmönter kan förbättra.

7 SID 7 (65) Ekängen kola Skolan har välkrivna kunkapmål med tillhörande jälvkattningmaterial. Målen och materialet använd ockå i hög grad å att de töder eleverna lärande. Underviningen är varierad och målinriktad med täta och väl fungerande inlag av amverkan över ämnegränerna. Eleverna uppnår ockå generellt goda kunkapreultat. Skola och fritidhem amverkar väl och har en helhetyn på eleven hela dag. Lärare och fritidhemperonal genomför till exempel utvecklingamtalen tillamman. Det finn tillräcklig planeringtid för repektive peronalgrupp och ockå tid för planering av amverkan mellan kola och fritidhem. Skolan har ett väl fungerande arbete mot dikriminering och kränkande behandling. Eleverna triv och känner ig trygga. Skolan har ett väl fungerande bibliotek och ett utvecklat arbete med läpartner för de elever om behöver, vilket tärker eleverna läutveckling. Fritidhemmet erbjuder en varierad verkamhet för barnen. Kvalitetarbetet aknar en tydlig årplan. Fritidhemmet verkamhet och utvärdering är till exempel inte tillräckligt dokumenterad i kolan kvalitetredovining. Det akna ockå en plan för elevhäloarbetet. Eleverna har må möjligheter att arbeta med datorer och utveckla ina kunkaper när det gäller användning av datorer. Det finn otydligheter när det gäller anvar, äkerhet och avgifter för fritidhemmet externa aktiviteter. Skolan bör vidareutveckla kvalitetarbetet och kapa någon form av århjul för att tydliggöra arbetgången. Detta bör inkludera att fritidhemmet bryter ner de nationella målen till verkamhetnivå och kriver utvärderingbara mål i en arbetplan, amt dokumenterar verkamheten i kvalitetredoviningen. Det bör ockå göra en tydlig plan över hur elevhäloarbetet ka bedriva. Skolan bör utveckla användandet av information- och kommunikationteknik (IKT) i underviningen.

8 SID 8 (65) Skolan bör utreda och klargöra ina rutiner rörande anvar, äkerhet och avgifter för aktiviteter om bedriv av andra aktörer än kolan. Detta för att äkra en god kvalitet och föräkra ig om att man inte bryter mot gällande betämmeler. Peronalen i den öppna fritidverkamheten bör förbättra in kunkap om Skolverket Allmänna råd för öppen fritidverkamhet. Elinborgkolan Det finn ett ynligt och tödjande kolledarkap med inikt om behovet av att tydliggöra hur kvalitetarbetet bedriv. Skolan bedriver ett medvetet värdegrundarbete. Skolan har engagerade lärare med foku på eleverna kunkaputveckling. Ett pråkutvecklande arbetätt genomyrar verkamheten. Den å kallade Kunkaputvecklingpärmen underlättar eleverna förtåele av vilka mål om ka nå i olika ämnen och årkurer och är ett redkap när eleverna bedömer ina kunkaper och färdigheter. Peronal från förkola och kola möt i erfarenhetutbyte i amband med förkolebarnen övergång till förkolekla. Fritidhemmet erbjuder en varierad och kompletterande verkamhet utifrån barnen behov. Kompetenutveckling för fritidhemperonalen har reulterat i en god kännedom om Skolverket allmänna råd Kvalitet i fritidhem. Förkoleklaen arbetformer varar inte upp mot barnen behov av en varierad verkamhet. Kunkapreultaten i venka om andrapråk, matematik och engelka är inte tillfredtällande och kolan har ingen amlad bild av reultaten i övriga ämnen. Särkilt bekymmeramt är att eleverna pråkfärdighet i venka är låg. De kriftliga omdömena från våren 2009 är otydliga när det gäller kolan anvar för att eleverna ka nå målen. Planen mot dikriminering och kränkande behandling aknar bland annat kortiktiga mål, plan för utvärdering och kartläggning.

9 SID 9 (65) Fritidhemperonalen möjlighet till kommunikation, ampel och interaktion med mindre grupper av barn är delvi begränad. Barnen möjlighet till lugn och ro på fritidhemmet är begränad. Kvalitetarbetet bör utveckla och tydliggöra i ett århjul eller liknande. Uppföljningarna bör förbättra å att de omfattar alla ämnen och å att det amlade reultatet redovia i kvalitetredoviningen. Detta bör ockå innebära att eleverna kunkaper ytematikt utvärdera i alla ämnen. Arbetron i klarummen måte bli bättre. Skolan behöver utvärdera om ättet att organiera underviningen bidrar till britande arbetro. Kunkapreultaten behöver förbättra och det pråkutvecklande arbetättet genomyra all verkamhet inom både kola och fritidhem. Kunkaputvecklingpärmen kan utveckla ytterligare genom att bekriva de förmågor om eleven ka utveckla och målen i de individuella utvecklingplanerna bör överentämma med målen i kunkaputvecklingpärmen. Peronalen behöver analyera reultaten i ett F-5-perpektiv och få tid till pedagogika dikuioner. Skolan bör ockå utvärdera om den pecialpedagogika kompetenen använd på ett effektivt ätt. Den framåtyftande delen av de individuella utvecklingplanerna bör tydliggöra kolan anvar för att eleven ka nå målen. Utvecklingamtalen behöver utveckla å att även eleven utveckling och lärande på fritidhemmet blir belyt. Likabehandlingplanen bör utveckla med mål för arbetet och åtgärder om bygger på en kartläggning. Förkoleklaen bör utveckla mot en verkamhet med törre andel lek, kapande, experimenterande, utforkande och rörele. Förkoleklaen peronal bör även träva efter en helhet och kontinuitet för barnen. Enbackkolan Föredömlig kvalitet Skolan dokument med kurmål och kriterier håller jämn och hög kvalitet Ledningen är tydlig och kunnig och det råder en ömeidig tillit mellan lärare och ledning.

10 SID 10 (65) Lärarna har höga förväntningar på eleverna och fokuerar på kunkaper. Skolan har vänt en negativ reultattrend och de betygbaerade reultaten har kraftigt förbättrat under de tre enate åren. Lärarna agerar med tor enighet när det gäller normer och värden och är konekventa i uppföljningen av kolan regler. Detta och god ytematik även i övrigt bidrar till att kolan arbete mot alla former av kränkningar håller hög kvalitet.. Skolan arbete med att ge elever och föräldrar information och framåtyftande återkoppling om eleverna kunkaputveckling, del genom utvecklingamtal och del genom amtal i underviningen, håller god kvalitet. Skolan reurfördelning ker flexibelt och decentralierat i arbetlagen, vilket leder till att fler elever når målen. Lärarna inleder läåret med ett peronligt introduktionamtal med elever och föräldrar. Det leder till att de ömeidiga förväntningarna blir ynliggjorda. Skolan inomhumiljö är inpirerande, hel och ren. Detta påverkar trygghet och trivel på ett poitivt ätt. Fritidhemmet har en arbetplan med en tydlig arbetbekrivning av verkamheten. Fritidhemperonalen projekt kring barnen lek i yfte att kapa en bra gruppkänla fungerar väl. Delaktigheten för peronal, elever och föräldrar vid utarbetandet av olika dokument, till exempel kvalitetredoviningen, bör förbättra. Eleverna delaktighet i och inflytande över inlärningproceen bör öka. Tillgänglig IT-utrutning använd inte i tillräcklig omfattning om ett verktyg för kunkapökande och lärande. Gemenam chemalagd planeringtid för lärare och fritidhemperonal akna. Fritidhemperonalen deltar inte i barnen utvecklingamtal och inte heller i upprättandet av ociala mål i den individuella utvecklingplanen. Fritidhemmet arbetplan har inte utvärderat och uppdaterat under det gångna läåret. Peronalen i den öppna fritidverkamheten har britande kännedom om Skolverket allmänna råd för öppen fritidverkamhet.

11 SID 11 (65) Kvalitetarbetet bör få truktur och rutiner i både kola och fritidhem. Delaktigheten bör ockå öka ho, elever, peronal och föräldrar. Skolan bör utveckla formuleringarna kring de generella målen i arbetplanen å de blir möjliga att följa upp och utvärdera. Eleverna inflytande och anvartagande bör utveckla. Den pedagogika IT-användningen bör utveckla. Samverkan mellan kola och fritidhem bör utveckla för en helhetyn och pedagogik amyn på verkamheten. Fritidhemmet arbetplan bör komplettera med konkreta och prioriterade utvärderingbara mål, amt utvärdera kontinuerligt. Kvalitetredoviningen aknar bekrivning av amtliga verkamheter, utveckling över tid, barn/elever i behov av ärkilt töd med mera om ka finna med enligt kraven i Skolverket allmänna råd. Fritidhemmet G III:an Fritidhemmet har en varierad verkamhet om håller en god kvalitet. Fritidhemmet genomför barnamtal med alla barn vilket är ett bra ätt att kapa goda relationer, trygghet och trivel i barngruppen. Fritidhemmet har ett tydligt och väl fungerande förebyggande arbete mot kränkningar och dikriminering. Barnen ge möjligheter till att vara delaktiga i utformandet av verkamheten. Likabehandlingplanen aknar redogörele för ammantällning av kartläggningen och de belut om är fattade utifrån reultaten. Rutiner och amarbete med den öppna fritidverkamheten vid Olovlundkolan akna. Det akna fritidpedagog i verkamheten.

12 SID 12 (65) Sytematikt kvalitetarbete Kvalitetarbetet kan utveckla genom att peronalen i än högre grad blir delaktiga i planering, uppföljning, analyer och utvärderingar genom att ledningen tydliggör trukturer utifrån nationella tyrdokument och lokala mål. Likabehandlingplanen Arbetlaget bör komplettera planen med reultaten av kartläggningen och de åtgärder amt komplettera informationen av hur kontakter ta med föräldrar vid kränkningar. Samarbete med andra verkamheter Fritidhemmet bör utveckla amverkan med Olovlundkolan öppna fritidverkamhet för att underlätta barnen övergång från årkur 3 till årkur 4. Fritidhemmet Robin Hood Fritidhemmet erbjuder en varierad fritidhemverkamhet om utgår från barnen behov. Barngruppen dela ofta i mindre grupper. Ledning och peronalen är väl förtrogna med mål och verkamheten uppdrag och det finn en god dokumentation i både verkamhetplan, verkamhetberättele och information till föräldrar. Peronalen har en amyn i förhållningätt gentemot barnen. Barnen inflytande över verkamheten fungerar väl. Materialet är inte tillräckligt tillgängligt och attraktivt i verkamheten. Det akna utbildade fritidpedagoger i arbetlaget. Lärmiljön bör utveckla inom delen å att materialet för barnen lekar och lärande gör mer attraktivt och tillgängligt. Mint en fritidpedagog bör rekrytera.

13 SID 13 (65) Hagätra-Ormkärr Föredömlig kvalitet Skolorna har väl utvecklade rutiner för mottagande och arbete med nyanlända elever om inte har venka om modermål. Hagätrakolan har föredömligt goda rutiner för kartläggning av amtliga inflyttade elever färdigheter i årkurerna F-5. Skolorna har pedagogikt medvetna och engagerade lärare om är aktiva i att utveckla verkamheten. Lärare bedriver bland annat en tudiecirkel i laborativ matematik för kollegor. Hagätrakolan matematikverktad fungerar väl och även de äldre eleverna arbetar laborativt i matematik. Skolorna kvalitetarbete är genomtänkt och trukturerat. Det är hög kvalitet på dokumentation när det gäller till exempel kvalitetredovining, likabehandlingplan och arbetplaner. Skolledningen och fritidhemperonalen har ett utvecklat kvalitetarbete om reulterat i en lokal arbetplan för fritidhemmet. Elever om behöver extra vuxentöd när det gäller det ociala ampelet erbjud en ocial mentor. Fritidhemmen har utformat en konkret, tydlig och lättillgänglig information till föräldrarna om in verkamhet. Vi upplevde en britande arbetro på majoriteten av de lektioner vi beökte på högtadiet. Enligt kolan kvalitetredovining 2009 upplevde 29 procent i årkur 6 lugn och arbetro och i årkur 9 var det 41 procent. Hagätrakolan kunkapreultat i årkur 9 är låga. De yngre eleverna, från Ormkärrkolan, om vi talat med känner ibland otrygghet och rädla när de är på Hagätrakolan. Hagätrakolan arbete för att förebygga och förhindra kränkningar håller inte tillräckligt god kvalitet. Vi bedömer att Ormkärrkolan öppna fritidverkamhet lokaler har tora briter och endat delvi är ändamålenliga. Styrning, ledning och kvalitetarbete Med tanke på det i övrigt ambitiöa kvalitetarbetet om bedriv aner vi att rektor bör göra ytematika beök i klaerna, vilket ytterligare kan bidra till

14 SID 14 (65) att utveckla verkamheten. Det är ockå viktigt att tydliggöra tidpunkter, anvar och omfattning av utvärderingar. Skolledningen bör fundera över hur de amlade reurerna använd och vad om tyr reurfördelningen amt att denna utgår från vad om är bät för eleverna. Kunkaper, utveckling och lärande Lärarna behöver utveckla trategier för att komma till rätta med arbetron på högtadiet. Skolorna bör e till att alla elever får ett reellt inflytande på arbetätt, arbetformer och underviningen innehåll amt e till att detta inflytande ökar med tigande ålder och mognad. Kunkapreultaten måte förbättra. De elever vi pratat med, aner att kraven i bland annat profilämnena är för lågt tällda, vilket kolan bör underöka vidare. Skolforkning 1 viar entydigt att högt tällda krav och poitiva förväntningar ökar eleverna framgång. Individualiering i form av eget arbete innebär en förkjutning av anvar från lärare till elev och tödet hemifrån får en ökad betydele. Enligt kolan finn många elever om av olika anledningar inte kan få detta töd hemifrån vilket gör att kolan bör fundera kring formerna för till exempel individuell tudietid. Normer och värden Trot att det förekommer ett ambitiöt arbete för att kapa trygghet måte Hagätrakolan vidta ytterligare åtgärder då många elever enligt kolan kvalitetredovining och även utifrån våra amtal och iakttageler upplever otrygghet. Det är 26 procent i årkur 6 och 38 procent i årkur 9 om upplever en otrygghet. Planerna mot dikriminering och kränkande behandling bör utveckla å att de varar mot repektive kola behov och förutättningar. Deutom måte alla kolan olika verkamheter ynliggöra. Utvecklingamtal Skolan behöver utveckla åväl de kriftliga omdömena om den framåtyftande delen av den individuella utvecklingplanen. Vi aner att kommentarerna kan utveckla ytterligare å att de får en formativ karaktär. Inför utvecklingamtalen, men även i övrigt, är det viktigt att eleverna träna i att katta in egen kunkaputveckling. Det är viktigt att kolan funderar över hur detta kan ke å att eleverna färdighet utveckla i takt med tigande ålder och mognad. 1 Bland annat John Hattie: Viible learning 2009

15 SID 15 (65) Fritidhemmen kvalitetarbete Fritidhemmen kan vidareutveckla arbetplanen genom att bryta ner målen på lokal nivå och formulera konkreta utvärderingbara och prioriterade mål. Dea bör koppla till kriterier för måluppfyllele. Hedvig Eleonora kola Föredömlig kvalitet Styrning och ledning av kolan och kolbarnomorgen är av hög kvalitet Samverkan mellan förkolekla, årkur 1-2 och fritidhemmet har utvecklat utifrån en gemenam yn på barn utveckling och lärande och fungerar mycket väl i det dagliga arbetat. Skolan har generellt ett kickliga och engagerade lärare. Det finn en god variation i arbetätt, metoder och redoviningformer med högfrekvent användning av modern teknik, vilket lett till att peronal och elever har en hög IT-kompeten. Det råder ockå mycket god arbetro. Skolan har bra rutiner för att upptäcka elever i behov av ärkilt töd. Skolledningen utövar ett tydligt pedagogikt ledarkap. All peronal är delaktig i arbetet med att motverka dikriminering och kränkande behandling Fritidhemmet har kapat goda förutättningar för att ge barnen möjlighet till inflytande i verkamheten. Skolan har organierat verkamheten i förkolklaen utifrån en helhetyn på exåringarna hela dag på kolan. Eleverna/barnen inflytande över underviningen och över verkamheten i fritidhemmet är god. Övergången från förkola till förkolekla fungerar bra om helhet och det om ärkilt utmärker tyrkan är att förkollärarna beöker barngrupperna på förkolan. Skolan mål i de olika ämnena behöver konkretiera för att förtå av elever och föräldrar och bli användbara dokument i vardagen. Ratvakterna upplev ofta om inaktiva och för få.

16 SID 16 (65) Britande amverkan inom kolan och med andra kolor främt när det gäller bedömning. Fritidperonalen deltar ällan på kolan utvecklingamtal vilket gör att föräldrar inte får en heltäckande återkoppling kring barnet lärande och utveckling. Skolan lärare bör utöka in amverkan och ina dikuioner inom och utom kolan för att ytterligare förbättra underviningen men främt när det gäller frågor kring mål och bedömning. Kvalitetredoviningen kan utveckla å att det bland annat tydligt framgår att den omfattar även förkoleklaen. I redoviningen av kunkapreultaten bör man beakta elever i behov av ärkilt töd, kön, modermål och funktionnedättningar. Rektor bör kapa förutättningar för fritidperonalen att delta i kolan utvecklingamtal för barnen om går på kolan fritidhem Skolan bör e till att det alltid är tillräckligt mycket peronal ute på raterna. Johanne kola Skolan har goda kunkapreultat i venka, engelka och matematik. Det finn många kickliga pedagoger med ambitioner att vidareutveckla det pedagogika arbetet. Det bedriv en varierad undervining om utgår från läroplanen och om anpaa till eleverna behov. Skolan arbetar framgångrikt med att utveckla det lokala kvalitetarbetet. Skolan arbete med bland annat mål, jälvkattningmatrier, individuella utvecklingplaner och utvecklingamtalen fungerar väl. Det finn en acceptan för olikheter och det råder ett repektfullt förhållningätt åväl elever emellan om mellan lärare/peronal och elever. Den tvåpråkiga underviningen genomyrar och berikar även de venkpråkiga klaerna. Fritidhemmen erbjuder en varierad verkamhet och barnen har möjlighet att välja mint en peronaltyrd aktivitet per dag.

17 SID 17 (65) Anvarfördelningen inom ledninggruppen är otydlig. Åtgärdprogrammen belyer ällan eleverna tarka idor. Skolan äkertäller inte att undervining bedriv i teknik. Eleverna i förberedelegruppen aknar ofta möjlighet att ta till vara och utveckla ina förkunkaper i olika ämnen om de har kaffat ig i hemlandet. Barnen har endat må möjligheter till inflytande och anvartagande på fritidhemmen. Fritidhemmen peronal deltar inte alltid vid utvecklingamtalen och föräldrarna får därmed inte bild av barnet utveckling och lärande under hela dagen. Fritidhemmen ytem och rutiner för utvärdering av itt arbete är av låg kvalitet. Skolan arbete med de lokala måldokumenten bör utveckla å att de omfattar alla ämnen och att eleverna får kännedom om dea. Skolan bör kapa en kriftlig plan med tydlig truktur för elevhäloteamet arbete. Skolan bör utveckla arbetet med IT och arbetet med att nyttja de digitala krivtavlorna om finn i alla klarum. Skolan bör ta vara på de förkunkaper eleverna i förberedeleklaen har förvärvat tidigare. Samverkan med modermållärarna bör utveckla. Sytem och rutiner för planering, uppföljning och utvärdering av fritidverkamheten och för hur reultaten använd för att förbättra kvaliteten bör utveckla. Fritidhemmen bör utveckla formerna för att ge barnen ökat inflytande i verkamheten.

18 SID 18 (65) Klatorp- Einge- Kullkolorna Föredömlig kvalitet Det pågår ett föredömligt arbete med lokala pedagogika planeringar. Ledningen har genom tydligt pedagogikt ledarkap, organiation och delegation drivit ett framgångrikt utvecklingarbete. Fritidhemmen arbete med genomförande och uppföljning av barnamtal bedömer vi om föredömligt. All peronal är i mycket hög grad delaktig i utvecklingarbetet. De lokala tolkningarna av kurplanerna håller mycket hög kvalitet. Det är mycket god amverkan mellan de tre kolorna inom enheten och även med Rålambhovkolan. De olika utvärderingar om gör analyera och ligger till grund för det fortatta utvecklingarbetet. Lektionerna innehåller en god variation när det gäller arbetätt, arbetformer och metoder. Skolbarnomorgen amverkan med kolan fungerar väl. Detta gäller alla tre kolorna, men peciellt Eingekolan. Barnen ge goda möjligheter att utöva inflytande och känna delaktighet i både fritidhemmen och i de öppna fritidverkamheterna. Klatorp och Kullkolan öppna fritidverkamheter erbjuder barnen en attraktiv verkamhet. Planerna mot dikriminering och annan kränkande behandling uppfyller inte alla krav utifrån Skolverket allmänna råd. Eleverna kunkaper om de långiktiga målen är något oklara. Eleverna inikter om itt eget ätt att lära och om vad de kan göra för att utveckla ina kunkaper är inte å utvecklade. Eleverna arbetuppgifter och läxor är till tor del gemenamma och utgår inte från eleverna individuella utveckling och behov. Analyerna ker alltför ällan över tid och i ett F-9-perpektiv.

19 SID 19 (65) Undervining Eleverna kunkaper om de långiktiga målen bör förbättra. Eleverna bör få bättre möjligheter att utveckla kunkaper om itt eget ätt att lära och hur den individuella kunkaputvecklingen bör ke. Skolorna bör mer utgå från eleverna individuella behov vid planering och genomförande av undervining. Planer mot dikriminering och kränkande behandling Planerna mot dikriminering och kränkande behandling bör komplettera för att uppfylla kraven i Skolverket allmänna råd. De aknar en bekrivning av hur kartläggning ka ke. Utifrån denna ka kolan kriva mål eller åtgärder för läåret om är utvärderingbara. Det ka ockå vara tydligt vilka olika verkamheter om omfatta av planen, alltå kola, förkolekla och kolbarnomorg. Kvalitetarbete Enheten analyer av olika utvärderingar kan utveckla, å de även ker över tid och i ett F-9- perpektiv. Skolan bör även utveckla utvärderingbara mål och kriterier för målen i fritidhemmen verkamhetplan. Kulturama Sjötaden Skolan har ett mycket gott klimat om prägla av glädje, lut och trygghet. Skolan har goda rutiner för att identifiera barn i behov av ärkilt töd. Arbetet ker utifrån en helhetyn ett ur ett pedagogikt, pecialpedagogikt, pykoocialt amt medicinkt och hälofrämjande perpektiv. Informationen kring mål och bedömningkriterier är tydlig och eleverna träna i att jälva bedöma ina kunkaper och färdigheter. Regelbundna ämneövergripande temaarbeten genomför om kapar möjlighet för eleverna att e törre ammanhang. Arbetet med bedömning och betygättning har ojämn kvalitet. Stora killnader finn mellan reultaten på de nationella proven och lutbetygen.

20 SID 20 (65) Betygreultaten i åtmintone hem- och konumentkunkap amt löjd förefaller deutom inte vara rimliga. Ett ammanhållet och trukturerat arbete för att förbättra kvaliteten i verkamheten akna till tora delar. Styrning och ledning av kolan är delvi otydlig. Lärarna förmåga att kapa ordning och tudiero varierar. Den tudie- och yrkevägledande verkamheten genomför inte å att eleverna får vägledning inför den fortatta utbildningen. Skolan aknar en tudie- och yrkevägledare, yv. Kvalitetarbetet Skolan kvalitetarbete behöver tydliggöra å att det blir ett redkap för att utveckla verkamheten. I detta aveende har huvudmannen för Kulturama ett anvar att kapa förutättningar för att kolan kan nå de nationella målen. Rektor å in ida behöver kaffa ig en bild av reultaten på kolövergripande nivå. Reultaten behöver kontinuerligt följa upp och utvärdera. Av analyen bör framgå inom vilka områden åtgärder behöver vidta för att nå en högre måluppfyllele. Bedömning och betygättning Bedömning och betygättning behöver utveckla och reultaten bli föremål för analyer. De betygreultat om redovia i rapporten täller frågor runt likvärdig bedömning. Varför blir reultaten å kiftande mellan olika ämnen? Är det rimligt att över 90 procent av eleverna i hem- och konumentkunkap och över 50 procent i löjd har MVG, när förutättningarna för underviningen i löjd deutom är britfälliga? Varför är killnaderna mellan lutbetygen och reultaten på de nationella proven å tora i matematik? Varför upprätta inte kriftliga bedömningar för de elever om aknar lutbetyg i något ämne? Kunkapkolan Fruängen Vår inpektion har viat att kolan utmärk av ett antal tyrkor, bland annat dea: På kolan råder ett poitivt och tryggt arbetklimat med foku på lärande. Skolan har många duktiga och engagerade lärare.

21 SID 21 (65) Eleverna får peronlig pedagogik handledning varje vecka. Utbildningen är individanpaad utifrån varje elev förutättningar och behov. En tor del av underviningen ker i ämneövergripande projekt om ger eleverna en helhetbild över ett törre kunkapområde. Skolan har goda kunkapreultat, om deutom har förbättrat under enare år. Relationen mellan reultat på nationella prov och eleverna lutbetyg varierar över tid, vilket tyder på att de nationella proven inte fullt ut använd om ett töd för betygättningen å om det är tänkt I hem- och konumentkunkap lägg delar av underviningen på hemmen, vilket kan innebära en eventuell kotnad. Rutiner vid upprättande av kriftliga bedömningar bör förbättra å att bedömningen gör utifrån kurplanen. Arbetet med att motverka alla former av kränkningar behöver ytematiera och ynliggöra i likabehandlingplanen. Skolan måldokument tar inte alltid in utgångpunkt i de nationella tyrdokumenten mål. Skolan arbete med bedömning och betygättning bör förbättra på en rad områden om framgår av ovan redoviade vagheter. Till exempel bör användningen av nationella prov i relation till betygättningen dikutera. Skolan arbete med kriftliga bedömningar bör förbättra å att eleven kunkaputveckling i ämnet eller ämneblocket framgår. De kriftliga omdömena behöver vidareutveckla å att åväl eleven kunkaputveckling i varje ämne framgår om vilka inater om behöv för att eleven ka nå målen. Arbetet med elever i behov av ärkilt töd på olika nivåer behöver utveckla. Samverkan med modermållärarna behöver förbättra. Skolan arbete med dikrimineringgrunderna bör tydliggöra. Rutiner kring upprättandet av åtgärdprogram kan utveckla för att få en helhetbild av tödbehovet. Skolan bör ockå utvärdera vilka reultat genomförda inater får.

22 SID 22 (65) Lilla akademien Föredömlig kvalitet Betygreultaten är mycket goda. Vår inpektion har viat att kolan utmärk av ett antal tyrkor, bland annat dea: Skolan har generellt ett mycket kickliga lärare, vilket bland annat innebär att de har en god förmåga att leda arbetet i klarummet, att de utvecklat ociala relationer med alla elever och att de har didaktik kompeten. Arbetklimatet prägla av glädje, kunkap, varierade arbetformer och trygghet. Eleverna ge olika möjligheter att arbeta i grupp och enkilt. De träna i att lyna, dikutera, argumentera och att via repekt och hänyn för ina kamrater. Fritidhemmet arbetar kontinuerligt med att utveckla gruppklimatet och löningar av eventuella konflikter om uppkommer. Fritidhemmet har en välorganierad miljö och tillhandahåller material på ett tillgängligt och attraktivt ätt vilket bidrar poitivt till barnen eget kapande. Rektor briter i itt pedagogika ledarkap. Anvar, befogenheter och ledningen arbetfördelning är otydlig. Skolan lokala pedagogika planering är inte tydlig, målen är inte, konkreta och mätbara och bedömninggrunderna är otydliga. De individuella utvecklingplanerna med kriftliga omdömen ger inte tydlig information till elever och vårdnadhavare. Förutättningarna för eleverna att nå målen i trä- och metalllöjd förvåra bland annat av britfälliga lokaler och knapphändig utrutning. Pedagogik amverkan mellan lärarna amt mellan lärarna och fritidhemperonalen är britfällig. Det akna ockå amverkan med andra kolor, när det gäller till exempel betyg och bedömning i grundkolan ämnen.(vi amverkan ker dock i muikalika ammanhang). Kvalitetarbetet i kolan och fritidhemmet är otrukturerat och aknar rutiner för planering, uppföljning och utvärdering. IKT 2 - tandarden är mycket låg. 2 IKT= Information- och kommunikationteknik

23 SID 23 (65) Fritidhemperonalen och har britfällig kännedom om Skolverket allmänna råd Kvalitet i fritidhem. Pedagogik ledning och kvalitetarbete Rektor pedagogika ledarkap bör utveckla. och anvar, befogenheter amt ledningen arbetfördelning bör tydliggöra. Kvalitetarbetet i kola och fritidhem bör trukturera och delaktigheten ho elever, peronal och föräldrar i detta bör öka. Bedömning och åtgärdprogram Skolan arbete med lokal pedagogik planering och kriterier för bedömning av eleverna kunkapreultat bör utveckla. De individuella utvecklingplanerna med kriftliga omdömen bör utveckla för att ge tydlig information till eleverna och dera vårdnadhavare. Även åtgärdprogrammen bör utveckla å att de tar upp vad kolan behöver göra för att åtgärda problematiken och inte lägger hela anvaret ho eleven. Underviningen IKT-tandaren bör förbättra å att elever får tillgång till datorer i underviningen för informationökning och kunkaputveckling. Eleverna förutättningar att nå målen i trä- och metalllöjd bör förbättra. Samverkan Samverkan mellan lärarna, när det gäller till exempel betyg och bedömning, mellan lärarna och fritidhemperonalen amt med andra kolor bör utveckla. (Vi amverkan ker dock i muikalika ammanhang). Fritidhemmet Formerna för barnen inflytande i fritidhemmet bör utveckla. Mariakolan Skolan har många engagerade och kickliga pedagoger. Flera lärare går magiterutbildning vilket tyder på att det finn ambitioner att ytterligare utveckla lärarkompetenen. Det råder bra arbetklimat, oftat med tudiero. Det råder ordning och reda i klarummen med bland annat tydliga anviningar var olika material förvara.

24 SID 24 (65) Det finn många exempel på måltyrt arbete i klaerna med uppföljningar och utvärderingar. Reurutnyttjandet är flexibelt med olika lag av tvärgrupper där lärarna kompeten ta tillvara för att på olika ätt tödja eleverna behov. Elevhäloteamet har goda rutiner för att identifiera elever i behov av töd. Skolan ledning har identifierat flera av de utvecklingområden om verkamheterna behöver fokuera på. Samverkan mellan kola och fritidhem har en utvecklad form av integrering. Fritidhemmet har en varierad verkamhet med god balan mellan tyrda aktiviteter och fri lek. Fritidhemmet har en hög andel utbildade fritidpedagoger vilket ger goda förutättningar för en hög kvalitet i verkamheten. Styrningen av verkamheten är i via aveenden otydlig. Detta gäller bland annat rutiner för utvecklingamtalen genomförande, kriftliga omdömen, kriftliga bedömningar amt när åtgärdprogram ka upprätta. Även ledningen/tyrningen av arbetlagen är i via fall vag. Bland annat kan nämna att underviningen i venka om andrapråk har olika organiation beroende på arbetlag. Kvalitetarbetet är till vi del outvecklat. IKT (information- och kommunikationteknologi) i underviningen är efteratt och tillgången på datorer är yttert begränad. Skolan uppviar via briter i arbetet för att efterträva törta möjliga likvärdighet i betygättningen. Fritidhemmet aknar ett ytematikt kvalitetarbete och kvalitetredovining. Fritidhemperonalen deltar i olika hög grad på olika avdelningar vid utvecklingamtalen om barnen trivel, lärande och utveckling Kvalitetarbetet Skolan behöver tydliggöra och utveckla ett ytem om anger hur och när olika uppföljningar, utvärderingar och analyer ka genomföra. Dea analyer bör ligga till grund för vilka åtgärder om bör vidta för att öka måluppfyllelen. För att få ytterligare underlag för att utveckla kolan bör kolledningen i högre grad göra beök i verkamheten. Mariakolan behöver ockå utarbeta modeller för ökad delaktighet i kvalitetarbetet.

25 SID 25 (65) Fritidhemmet bör utveckla ett ytematikt kvalitetarbete med nedbrutna och utvärderingbara mål amt kriterier för måluppfyllele i en arbetplan. Dea bör kontinuerligt följa upp och dokumentera i kvalitetredoviningen. Utvecklingamtal Skolan behöver utarbeta rutiner för proceen med utvecklingamtal. Hur kan kolan tödja alla eleverna förmåga att jälv bedöma ina kunkaper och färdigheter? Hur kan detta ke i ett F-9-perpektiv å att eleverna förmåga att bedöma ina pretationer ökar i takt med tigande ålder? På vilket ätt ge alla elever och vårdnadhavare möjlighet att förbereda ig inför utvecklingamtalet? Ger de kriftliga omdömena underlag för att kriva den framåtyftande delen av den individuella utvecklingplanen? Hur ka kolan tödja eleven väg mot uppatta mål? Peronalen bör utveckla en amyn på den integrerade verkamheten, kolafritidhem, för att uppnå en likvärdighet för barnen. Fritidhemperonal deltar i barnen utvecklingamtal i olika hög grad på olika avdelningar. Fritidhemmet bör erbjuda alla barn vårdnadhavare amtal om barnet trivel, lärande och utveckling. Planer mot dikriminering och kränkande behandling Skolan behöver tydliggöra hur kartläggning gjort för att e inom vilka områden arbetet behöver fokuera, men även var på kolan eleverna känner ig otrygga. Vidare behöver kolan tydliggöra hur det förebyggande arbetet för att förhindra kränkningar och dikriminering bedriv. Det ka tydligt framgå att alla kolan verkamheter omfatta av planen/-erna och hur arbetet ker utifrån dea olika perpektiv. Det är ockå nödvändigt att åväl peronal om elever känner ig delaktiga i proceen med att arbeta fram planen/-erna, likväl om i utvärderingen av dea. Det är viktigt att kolan i in plan/-er refererar till åväl kollag om dikrimineringlag. Åtgärdprogram Skolan behöver e över rutinerna för när åtgärdprogram ka utarbeta och äkertälla att eleverna får det töd om de har rätt till. Bedömning och betygättning För att äkertälla att bedömning och betygättning har god kvalitet behöver kolan ammantälla reultat på kolnivå. Dea reultat behöver analyera för att få en bild av hur väl kolan lycka inom olika ämnen. Relationen mellan reultat på nationella prov och elever lutbetyg behöver ockå bli föremål för dikuioner för att e om eventuella avvikeler är rimliga. Av intree är ockå att följa reultatutvecklingen över tid.

26 SID 26 (65) Nältakolan Elever och peronal triv och känner oftat arbetglädje och trygghet. Skolan har ett väl fungerande förebyggande arbete mot dikriminering och kränkningar. Skolan hälofrämjande arbete bidrar ockå till det goda klimatet. Underviningen är varierad och håller god kvalitet. Eleverna har goda kunkapreultat. Skolan arbetar medvetet med pråkutveckling. Det finn ett väl fungerande amarbete kring övergången från förkola till förkolekla. Skolan har en väl fungerande förkoleklaverkamhet om har en varierad verkamhet med en helhetyn på barn lärande och utveckling under hela dagen. Fritidhemmen har en i huvudak varierad verkamhet med god kvalitet. Innehållet har en variation av tyrd och fri lek om bland annat utgår ifrån barnen åldrar. Förkoleklaer och kolbarnomorg har arbetplaner om utgår från trävanmålen vilket ger en bra bekrivning av hur verkamheten arbetar och utgår från barnen. Skolan erbjuder en attraktiv fritidverkamhet om vänder ig till elever i årkur 4 och 5. Skolan viion och verkamhetidé är dåligt förankrad. Det akna ockå en tydlig årplan för kvalitetarbetet amt gemenam analy av reultaten i ett F-6(-9)-perpektiv. Det akna trukturer och rutiner, om är kända av all peronal, kring arbetet med elever i behov av ärkilt töd. Det akna en gemenam arbetgång/truktur för arbetet med utvecklingamtalen och de individuella utvecklingplanerna amt de kriftliga omdömena. Skolan arbete med information- och kommunikationteknik, IKT, är dåligt utvecklat. Samverkan mellan kola och fritidhem är inte alltid väl fungerande. Skolan om organiation använder inte ig av fritidpedagogerna kompeten i tillräckligt hög grad och en helhetyn har inte utvecklat utifrån läroplanen intentioner.

27 SID 27 (65) Skolledaren för kolbarnomorgen aknar av chemakäl möjlighet att beöka verkamheten vilket begränar arbetet med mål- och reultattyrning av verkamheterna. Kvalitetarbete Skolan bör utveckla itt kvalitetarbete genom att bland annat formulera en tydlig viion och verkamhetidé, göra en tydlig årplan för kvalitetarbetet och gemenamt analyera reultaten i ett F-6(-9)-perpektiv. Skolan bör ena om en gemenam trategi och göra en handlingplan för hur arbetat med mål, utvärdering och analy ka e ut. Bedömning och betyg Skolan bör arbeta fram gemenamma rutiner kring arbetet med mål och bedömningar, del för att få eleverna delaktiga och medvetna om in egen utveckling, del för att äkertälla att de bedömningar om gör är likvärdiga. Skolan bör ockå utarbeta en tydlig handlingplan för arbetet med kriftliga omdömen, utvecklingamtal och individuella utvecklingplaner (IUP) amt i förekommande fall åtgärdprogram. IKT Skolan bör formulera en tydlig plan för arbetet med IKT å att den finn klar när kolan få nya datorer. Samverkan mellan kola och fritidhem Samverkan mellan kola och fritidhem är en påbörjad proce om har goda förutättningar att vidareutveckla utifrån en helhetyn på barn lärande och utveckling. Som en del av detta arbete aner vi att enheten bör träva efter att information om barnet ociala utveckling ker gemenamt med kolan vid utvecklingamtalen. Övergångar Skolan bör tillamman med förkolan revidera och utveckla handlingplanen för övergången från förkolan till förkolekla. Skolbarnomorgen kvalitetarbete Skolbarnomorgen bör utifrån Skolverket allmänna råd för kvalitet i fritidhem dikutera i arbetlagen för att öka kännedomen om verkamheten uppdrag och gemenamt tolka de nationella målen.

28 SID 28 (65) Pilgrimkolan Föredömlig kvalitet Skolan Bifrotinpirerade arbete med temaarbete och verktäder är väl fungerande och genomyrar hela kolan. Arbetet med normer och värden är en integrerad del i det dagliga arbetet. Eleverna är trygga och det finn en väl utvecklad fadderverkamhet mellan klaer och inom kolan om helhet. Det är ockå god arbetro under lektionerna. Man bedriver på kolan en omväxlande undervining, där man å långt om möjligt föröker arbeta laborativt för att få en koppling mellan det teoretika och det praktika. Lärarna är engagerade och viar ett gott ledarkap. Skolan mål i venka och matematik är välkrivna och innehåller tydliga kriterier om talar vad om kräv för att uppnå målen. Rektor har god kunkap om alla eleverna måluppfyllele, vilket är en följd av väl fungerande pedagogik ledning. Förkolekla, grundkola och fritidhemmen har ett väl fungerande amarbete. Skolan har väl fungerande övergångar från förkola till förkolekla. Förkollärare beöker amtliga förkolor innan barnen ka börja i förkoleklaen. Fritidhemmet har en varierad verkamhet och om utgår från barnen intreen och behov. Barnen är delaktiga i arbetet och har ett anvar för miljön på ett trukturerat och tydligt ätt. Skolan aknar en årplan över kvalitetarbetet och reultaten analyera inte i tillräcklig omfattning. Skolan aknar mål/lokal planering i ett antal ämnen och eleverna kunkaper om målen är britfälliga. Skolan kvalitetredovining preenterar inte de olika verkamhetformerna arbete och reultat. Eleverna har begränade möjligheter att använda datorer i kolarbetet. Skolan arbete mot dikriminering och kränkande behandling har briter när det gäller hur kamrattödjare ute.

29 SID 29 (65) Kvalitetarbete Skolan bör utveckla itt kvalitetarbete genom att kapa en årplan, analyera reultaten, kriva mål i alla ämnen och kommunicera målen med eleverna. Skolan kvalitetredovining bör utveckla genom att preentera alla verkamhetformer, analyera reultatet över tid och även belya reultaten utifrån ett genuperpektiv. Arbetet mot dikriminering och kränkande behandling Planen mot dikriminering och kränkande behandling bör utveckla för att vara upp mot lagtiftningen intentioner när det gäller utvärdering och kartläggning. Underviningen Skolan bör kapa möjligheter för eleverna att använda IKT (informationoch kommunikationteknologi) i törre utträckning. Barnen inflytande Fritidhemmet verkamhet bör föra in om en tående punkt under arbetlagen toramlingar under koltid. Sverigefinka kolan i Stockholm Det råder ett gott klimat mellan eleverna och förekomten av mobbning och kränkande behandling är liten. Elever tar ett tort anvar för att nya elever ka känna ig välkomna. Deutom genomför elever temadagar var innehåll yftar till att öka gemenkapen på kolan och motverka mobbning. Underviningen ker av kompetenta lärare och generellt ett är det god arbetro. Eleverna når goda kunkapreultat. Förkoleklaen har i in lokala arbetplan ett bra verktyg med en arbetbekrivning om bland annat betonar lek, kapande och barnet eget utforkande om viktigate redkap. Fritidhemmet har utarbetat en lokal arbetplan med mål och arbetätt om bygger på rubrikerna i Skolverket allmänna råd Kvalitet i fritidhem.

30 SID 30 (65) Styrning och ledning av kolan olika verkamheter behöver förbättra. Kvalitetarbetet briter vad aver till exempel rutiner, utvärderingar, analyer och dokumentation. Det är oklart vilken kurplan om följ i finka repektive finka om andrapråk. Eleverna möjligheter att reflektera över itt eget lärande och inflytandet över detta förekommer i ringa grad. Standarden på information- och kommunikationteknologi (IKT) är mycket låg. Skolan viar britande amverkan i ett F-9-perpektiv del mellan olika ämnelärare, del mellan olika arbetlag. Skolan rutiner för att identifiera elever i behov av ärkilt töd är inte tillräckliga för att äkertälla att berörda elever hitta. Samverkan mellan kola och fritidhem är mycket begränad och fritidhemperonalen deltar inte annat än undantagvi vid barnen utvecklingamtal. Fritidhemmet förutättningar är relativt begränade med låg peronaltäthet, låg utbildningnivå ho peronalen och lokaler om i liten grad är anpaade efter fritidhemmet behov. Fritidhemmet verkamhet är inte tillräckligt varierad och det kapande materialet kan i högre grad göra tillgängligt för barnen. Styrning, ledning och kvalitetarbete Det är yttert angeläget att tyrning, ledning och kvalitetarbete förbättra på kolan. De oklarheter och briter i rutiner om för närvarande råder är inte godtagbara då det i via fall påverkar elever rättäkerhet. Fritidhemmet kvalitetarbete kan utveckla genom en tydligare ledning och tyrning med prioriterade utvärderingbara mål kopplade till en kontinuerlig uppföljning med utvärdering och analy. Underviningen Skolan undervining bör utveckla med mer kreativa och laborativa lektioner, om väcker eleverna nyfikenhet och lut att lära. Samverkan inom och utom kolan är ett utvecklingområde för att underviningen ka bli mer temainriktad och ämneövergripande och för att kunkaputvecklingen ka ke med en helhetyn från förkolekla till och med årkur 9.

31 SID 31 (65) Bedömning och betygättning Skolan behöver utarbeta former för bedömning i ett F-9-perpektiv, där bland annat eleverna träna i att bedöma in egen kunkaputveckling. Lärarna bör ockå underöka hur betygen ätt utifrån de nationella kurplanerna och betygkriterierna. Slutbetygen bör ockå analyera i förhållande till reultaten på de nationella proven. Samverkan bör även ke med några andra kolor när det gäller betyg och bedömning för att äkertälla likvärdigheten. Den formativa, framåtyftande, bedömningen i den individuella utvecklingplanen bör utveckla. Samverkan mellan kola och fritidhem Samverkan mellan kola och fritidhem bör utveckla i yfte att uppnå en helhetyn på barnen trivel, utveckling och lärande. Fritidhemmet verkamhet Fritidhemmet förutättningar behöver förbättra och verkamheten kan utveckla med mer varierade aktiviteter om utgår från en kartläggning av barnen behov, om utmanar barnen, om kompletterar dera erfarenheter och om timulerar dera utveckling. Tallkrogen kola Skolan har goda kunkapreultat. Underviningen är väl fungerande med ett tydligt ledarkap från lärarna ida. Skolan har en väl utvecklad proce för utvecklingamtalen med förberedande barnamtal amt de kriftliga omdömen om upprättat i varje ämne. Peronal från fritidhemmen deltar i utvecklingamtalen och på å vi får vårdnadhavarna en amlad bild av barnet utveckling och lärande i åväl kolan om på fritidhemmet. Skolan har ett utvecklat ätt att följa upp eleverna kunkaputveckling i alla ämnen och årkurer. Skolan driver ett målmedvetet förebyggande arbete för att förhindra dikriminering och annan kränkande behandling. Arbetet med matematik där det matematika pråket betona, alternativa ätt att löa olika problem belye amt att eleverna lär ig att redovia hur de kommit fram till löningen är en tyrka.