Verksamhetsplan Centrala Östermalms förskolor

Transkript

1 ÖSTERMALM CENTRALA ÖSTERMALMS FÖRSKOLOR TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (18) Handläggare: Jacky Cohen Verkamhetplan Centrala Ötermalm förkolor Inledning Kort inledning om enheten, bland annat organiation och lokaler Enheten betår av ex förkolor och en öppen förkola. Riddargatan 1 54 barn i 3 grupper Nybrogatan barn i 3 grupper Ötermalmgatan barn i 2 grupper Witttockgatan barn i 3 grupper Forkarbacken barn i 5 grupper, Profeorlinga 47 Profeorlingan 41 varav 45 barn på 3 engelkpråkiga grupper 58 barn i 3 grupper öppen förkola Enheten led av en förkolechef, en biträdande förkolechef amt en pedagogik ledare. På varje förkola finn en arbetplatanvarig om ingår i ledninggruppen. Viion och värdegrund Förkolan ka fotra morgondagen amhällmedborgare. Vi fotrar alltå unga männikor för dera framtida liv i det offentliga amhället. Det innebär möten med andra männikor med olika värderingar, ynätt, erfarenheter och bakgrund. Det i in tur täller krav på förmåga till kommunikation, repekt, amarbete, lynande och toleran. Förkolan ka vara en möteplat för olikhet där barnen lär ig umgå med och repektera andra - grunden för det demokratika amhället. Under kommande år ka enheten arbeta för att ta fram en tydligare viion. Den har en å länge bara dikuterat i lilla ledninggruppen. Enheten utvecklingområden utifrån reultatet i enate kvalitetredoviningen Enheten måte fortätta arbetet med att utveckla den pedagogika dokumentationen. Nivån på dokumentationen kiljer ig åt mellan avdelningarna. Ett intenivt arbete bedriv för att utbilda å många pedagoger om möjligt i användandet av digital teknik. Sjutton pedagoger är klara eller nätan klara med

2 2 (18) nivå tre i PIM (Praktik IT och mediakompeten). En ny tiokvinnogrupp tartar i januari. Enheten arbetar ockå för att bättre kunna föra ut information till föräldrarna. På alla avdelningar utom två får föräldrarna idag e-pot med information om förkolan arbete. På de två andra avdelningarna har föräldrarna jälva valt att få informationen i papperform. Vi kommer inför 2008 att välja att bättre förankra ådant vi redan arbetar med, inte börja med nya områden. Det handlar fortfarande om obervation, pedagogik dokumentation, reflektion, analy och förlag till utveckling. Ledninggruppen måte ockå förtydliga och effektiviera itt arbete och framförallt måte innehållet i ledninggruppen möten tydligare koppla till det pedagogika arbetet. Omvärld möjligheter och hot Tillgången på barn är fortfarande god inom taddelen. Det är bara förkolan Forkaren om har problem med viktande underlag på de venka avdelningarna. Vi tror att våra arbetätt på ikt kommer att locka föräldrar och förkollärare till våra förkolor. Briten på förkollärare är dock bevärande och medför ett begränat urval av ökande till lediga tjänter. Det innebär ockå att det är vårt att hitta pedagoger om arbetat med pedagogik dokumentation. Vi funderar därför att utarbeta ett internutbildningprogram för nyantällda. De pedagogika nätverken behöver en tydligare töttning, annar är det rik att de faller amman. Vi driver egna pedagogika nätverk inom enheten, men aner att det finn ett värde i taddelövergripande mötepunkter. Ge en bekrivning av hur arbetplanen har arbetat fram på enheten. Enheten har en övergripande arbetplan om arbetade fram av en arbetgrupp om under ett år tid träffade och dikuterade innehållet. Förlag på texter krev edan ner och de förde ut till alla pedagoger om fick tycka till om innehåll och formuleringar. Synpunkterna tog edan till vara vid näta arbetträff. Efter ett år tid upplöte gruppen och den färdiga arbetplanen kickade ut till avdelningarna. Dea har under höten påbörjat arbetet med att ta fram arbetplaner för varje avdelning. Den övergripandeplanen är en intern riktlinje för de rubriker avdelningarna ka arbeta efter.

3 3 (18) KF: INRIKTNINGSMÅL 1: Stockholm ka vara en attraktiv, trygg och växande tad för boende, företagande och beök KF: MÅL FÖR VERKSAMHETSOMRÅDET: En hållbar livmiljö ka värna och utveckla Förvaltningen verkamheter ka bidra till en hållbar livmiljö. Vi åtar o att följa Stockholm Stad miljöplan. Under 2008 kommer vi att ha ett extra foku på inomhumiljön. Arbetätt Upprätta ett egenkontrollprogram om omfattar arbetmiljö för barn och vuxna - fyik och pykoocial. Vi ka ockå arbeta för att rätta till briterna i Miljöförvaltningen rapporter om de ex förkolorna. Genom reviion i lutet av året för att e att egenkontrollprogrammet fungerar. KF: MÅL FÖR VERKSAMHETSOMRÅDET: Stockholmarna ka uppleva ett rikt, varierat och tillgängligt kulturoch idrottliv KF: aktiviteter Startdatum Slutdatum Staddelnämnderna ka tillgängliggöra kulturaktiviteter för barn i förkoleåldern Alla nämnden verkamheter/boenden ka erbjuda mint två kulturaktiviteter per år. Vi åtar o att beöka olika kulturaktiviteter med barnen. Arbetätt Alla barn (utom de yngta) erbjud mint ett teaterbeök varje termin. Vi beöker deutom mueer och bibliotek. Vi aner att en lämplig ålder att börja beöka dylika verkamheter är när barnen är ungefär tre år gamla. Denna uppföljning kan ke på rent numerik grund.

4 4 (18) KF: INRIKTNINGSMÅL 2: Kvalitet och valfrihet ka utveckla och förbättra KF: MÅL FÖR VERKSAMHETSOMRÅDET: Stockholm förkolor och kolor ka ge alla ökad kunkap och utveckling i en trygg miljö KF: aktiviteter Startdatum Slutdatum Staddelnämnderna ka amverka med det lokala föreninglivet och andra aktörer för att erbjuda en mångfald av verkamheter för barn och unga Staddelnämnderna ka planera för att taden upprätthåller barnomorggarantin Förkolan arbete med att tidigt uppmärkamma barn problem ka förbättra. Indikator Årmål Periodicitet Andel förkolor om har dokumenterade rutiner för amarbetet med in amarbetkola. Andel förkolor om har rutiner för amarbete mellan förkolan peronal och ocialtjänten peronal. Andel förkolor om har upprättat en handlingplan för arbetet med barn med annat modermål. 100% Tertial 100% Tertial 100% Tertial Aktivitet Startdatum Slutdatum Övergången förkola-kola ka innefatta dokumentation om vad förkolan har arbetat med och barnen lärande Förkolan ka upprätta en handlingplan för arbetet med barn med annat modermål än venka Förkolan ka anpaa den lokala amverkantrategin mellan ocialtjänten och de kommunala förkolorna till egna förhållanden och ta fram egna rutiner Vi åtar o att arbeta med obervationer i barngrupperna. Vi oberverar barnen utifrån olika frågetällningar och har ett yfte med det vi vill e. Reflektion över obervationmaterialet leder till en analy för utveckling. Vi letar aldrig efter problem då vi aner att det är barnet tarka idor om verkamheten bör fokuera på. Man får aldrig glömma vilket ammanhang barnet vita i och att ta med vad verkamheten faktikt erbjuder. Problemen ligger inte alltid ho barnen.

5 5 (18) Arbetätt Obervation utför tillamman med en förtryckt mall där anteckningar av det oberverade gör. Det om iakttage anteckna på förtryckt formulär. Ibland använd digitalkamera eller digital videokamera och inamlat material kärkåda för enare åtgärd. Barn med kontaterade vårigheter får en handlingplan i amband med reuranökan. Obervationprotokollen para för att kunna nyttja igen för jämföreler med enare obervationer. Utvärdering av hur man tycker att handlingplanen fungerat, nya obervationer får att e eventuell förändring ho barnet. Föräldrarna upplevele av kvaliteten i förkolan verkamhet ka bli bättre. Indikator Årmål Periodicitet Andel förkolor om har rutiner för hur föräldrar får information om förkolan innehåll, arbetätt, normer och värderingar amt om planering och genomförande av verkamheten. 100% Tertial Aktivitet Startdatum Slutdatum Förkolan ka arbeta aktivt för att uppnå ett bättre reultat i brukarunderökningen Förkolan tar fram rutiner för hur föräldrarna ge möjlighet att på ett organierat ätt ta del av och framföra åikter om förkolan kvalitetarbete Vi åtar o att arbeta för att föräldrarna ka tycka att enheten förkolor har en bra kvalitet. Kvalitetbegreppet är vårdefinierat - hög kvalitet kan uppleva på olika ätt. Vem kvalitet pratar man om? Föräldern, pedagogen eller kanke barnet upplevele av kvalitet? Den itnämnda tycker vi är viktigat. Vi tror att föräldrar upplever hög kvalitet i det direkta mötet med pedagogerna på den egna avdelningen kombinerat med god information om den pedagogika verkamheten och de innehåll. Deutom bör rutiner vid hämtning och lämning vara tydliga.

6 6 (18) Arbetätt Dokumentation på väggar och i pärmar om viar det pedagogika arbetet med barngruppen amt det enkilda barnet lärande. Enhetliga månadbrev med pedagogikt innehåll. Övrig information på eparata blad. Tid för peronligt bemötande vid lämning och hämtning. Utvecklingamtal varje läår eller vid behov. Regelbundna föräldramöten. Regelbundna föräldrarådmöten. Föräldraenkät. Analy av enkät. Reflektion och analy av de olika träffpunkterna med föräldrar. Förkolan kvalitetuppföljning ka förbättra. Indikator Årmål Periodicitet Andel förkolor om analyerar och utvärderar in pedagogika dokumentation om en grund för utveckling inför fortatt planering av verkamheten. Andel förkolor om gör kvalitetbedömningar regelbundet om ett led i den kontinuerliga uppföljningen 100% Tertial 100% Tertial Aktivitet Startdatum Slutdatum En gemenam mall för utvärdering ka använda Förkolan ka arbeta med och utgå från kvalitetmått och metoder för utvärdering av förkolan pedagogika arbete Vi åtar o att arbeta med kvalitetuppföljning. Vi arbetar med kvalitet på olika nivåer inom enheten. Den trukturella nivån är att det ka finna handlingplaner, egenkontrollprogram, kalendarium, årcykel för verkamheten innehåll och uppdraget olika delar mm. Procenivå är det pedagogika arbetet utformning - projektarbete, pedagogik dokumentation, reflektion, analy, yfte, meningfullhet och ammanhang. Omorgnivå är mer det arbete föräldrar er - bemötande, icke-pedagogik tid under veckorna (morgnar, kvällar, de dagar peronaltyrkan är reducerad p g a möten mm). Miljön utformning - barnen miljö (och de vuxna) och innehåll materialoch materielmäigt.

7 7 (18) Arbetätt Vi arbetar för att ta fram och kommunicera olika handlingplaner, egenkontroll, årcykel. Kalendarium om fungerar finn edan flera år. Den pedagogika ledaren har i uppdrag att på olika ätt utveckla det pedagogika arbetet (procekvaliteten). Det ker främt på pedagogmöten, handledning, nätverk amt genom reflektioner på utvärderingar om arbetlagen regelbundet gör. Vi arbetar mycket med att utveckla IT-kunnandet om en del i informationen till föräldrarna och i den pedagogika dokumentationen. Omorgnivån dikutera i de olika mötetillfällena om bekrev ovan. Enheten arbetar för att miljön och de innehåll ka vara likvärdig över hela enheten. Bl a håller ett bautbudförlag på att ta fram. Genom BRUK - den av Stockholminpektörerna framtagna förkortade utgåvan. Mitterminutvärderingar i arbetlag, ledninggrupp. Sedan analy för fortatt utveckling/förändring Peronalenkäter Reviioner av handlingplaner och egenkontrollprogram Kvaliteten i förkolan verkamhet ka äkra och utveckla. Vi åtar o att arbeta med kvalitetutveckling. Återigen måte man fundera över vilken kvalitet vi pratar/kriver om. Och från vem ynvinkel? Men vi arbetar tändigt med att förbättra kvaliteten, främt för barnen. Det innebär att det är det pedagogika arbetet om tår i centrum. Barnen vitele på våra förkolor ka vara meningfull och framåtyftande. Arbetätt Vi arbetar med att utveckla den pedagogika dokumentationen om kan via o vad vi gör, hur vi gör det och vilka reultat vi når. Genom reflektion, analy och utvecklingförlag. Barnenkäter

8 8 (18) KF: MÅL FÖR VERKSAMHETSOMRÅDET: Kvaliteten inom taden omorgverkamheter ka öka - trygghet, värdighet och valfrihet ka prägla hela omorgen KF: aktiviteter Startdatum Slutdatum I amarbete med brand- och räddningnämnden kontinuerligt genomföra informationinater och förebyggande åtgärder för att förbättra brandkyddet för identifierade rikgrupper De om kommer i kontakt med taddelförvaltningen ka bemöta på ett bra ätt. Vi åtar o att bemöta dem om tar kontakt med o på ett artigt och trevligt ätt. Männikor från olika håll tar på olika ätt kontakt med enheten förkolor; det är föräldrar och blivande föräldrar, myndigheter, kulturarrangörer, företag, kolor, andra förkolor mm. Kontakterna ker på telefon, per e-pot och vid peronliga träffar. Arbetätt E-pot ka bevara å fort om möjligt - helt amma dag. Är man borta några dagar eller längre, ka hänvining finna. På telefon preenterar vi o med för och efternamn amt förkola. Lämnade meddelanden på telefon bevara å nabbt om möjligt. Den direkta kontakten med föräldrar ka vara peronlig men inte privat. Genom klagomålhanteringen. Frågor till föräldrar, eventuell enkät Det ka vara lätt att komma i kontakt med taddelförvaltningen verkamheter. Vi åtar o att vara tillgängliga på telefon eller e-pot. De om å önkar ka kunna nå varje avdelning eller enheten ledning, vare ig det gäller interna eller externa kontakter. Arbetätt Alla avdelningar har ett fat telefonnummer och en mobil om är kopplad till det fata numret. All peronal har e-potadre. Varje förkola har en e- potadre och en peron på varje avdelning har fullmakt att använda

9 9 (18) förkolan adre. Information om telefonnummer och andra kontaktvägar finn på enheten hemidor, kriftligt på varje avdelning anlagtavla amt ge till nya föräldrar. Vi ka ockå följa policyn om att vara å fort om möjligt på lämnade meddelanden och på e-pot. via enkäter till både peronal och föräldrar. KF: MÅL FÖR VERKSAMHETSOMRÅDET: Staden ka vara en attraktiv arbetgivare Den totala jukfrånvaron, omräknat till heltidantällningar, ka minka 2008 jämfört med Aktivitet Startdatum Slutdatum I dialog med peronalenheten aktivt amarbeta med företaghälovård, föräkringkaa, fackliga organiationer och andra intreenter. Arbeta med förebyggande inater, tidigt ingripande och aktiv kontakt vid nya jukfall Vi åtar o att arbeta för att minka jukkrivningtalen. Den vanligate jukfrånvarooraken är olika typer av infektionjukdomar; förkylningar, influener, magjuka med kräkningar. Vi har arbetat i alla år för att minka den typen av frånvaro - det verkar omöjligt att göra något. Andra typer av frånvarooraker kan förebygga t ex med bra arbetmiljö fyikt och pykoocialt. Deutom ka arbetet uppleva om timulerande - det är mycket viktigt för närvaron. Arbetätt Subventionerad frikvård. Hygienkontrollprogram. Aktivt rehabarbete. Regelbunden kontakt med långtidjukkrivna. Egenkontroll miljö. Peronalenkäter. Enheten foku ligger på det pedagogika arbetet och att peronalen känner att det är de om anvarar för det fullt ut och känner att de har töd från ledningen i det. Utvecklingamtal enkilt och i grupp. Reviion egenkontrollprogram

10 10 (18) Övriga nämndmål med åtaganden Vi åtar o att arbeta för att alla ka behandla lika och ge amma förutättningar. Ett av förkolan viktigate uppdrag är att fotra för olikhet - toleran inför andra om är olika mig, demokratin grundprincip. Arbetätt Likabehandlingplan. Att genom obervationer e att alla får amma möjligheter. Reviion av likabehandlingplanen. Analy av gjorda obervationer, belut om utvecklingriktning Vi åtar o att arbeta med obervation, dokumentation och reflektion amt utvärdering för att ynliggöra barn lärande. Barn lär hela tiden, i alla ituationer. Förkolan arbete går bl a ut på att organiera medvetna lärituationer kring olika företeeler och arbetet utför i projektform. Oftat kommer valen av projekt från barnen jälva - en grupp viar kanke ett tort intree för pindlar och å drar man igång ett arbete kring dylika. Arbetätt Genom obervationer i början av terminen tar pedagogerna reda på vad barnen intreerar ig för och edan tartar man ett projekt med delar av eller hela gruppen. Genom den pedagogika dokumentationen kan man edan följa barnen lärande. En viktig del av den pedagogika dokumentationen är att prata med barnen om vad de gjort och vad de tycker de lärt ig - det metakognitiva amtalet. Obervationer och pedagogik dokumentation följ upp genom regelbunden reflektiontid då det man ett analyera och ligger till grund för det fortatta arbetet, individuellt och i grupp. En gång per termin utvärdera det dittill utförda arbetet och reultatet av analyen ligger till grund för det arbete om ka utföra under reten av terminen. Vi åtar o att arbeta för att barnen ka få ökat inflytande i verkamheten. Barn inflytande handlar om att få vara med och betämma hur projekten utforma, vad man ka göra under dagen, vilka kamrater man ka vara med och när. Med ett ökat inflytande följer ockå ett ökat anvar - för ig jälva, vad man gör och för miljön. Pedagogerna måte arbeta för att kapa dea möjligheter för barnen - organiatorikt, miljömäigt och pedagogikt.

11 11 (18) Arbetätt Att inte tycka dagen i må avnitt. Se till att material finn på barnen nivå å att de kan välja jälva. Se till å att miljön är å bekaffad att barnen jälva kan använda den utan att tändigt be vuxna om hjälp. Låta barnen i törta möjliga mån välja egna aktiviteter, ute-inne, kamrater att leka med. Genom reflektion med kamrater och pedagoger blir barnen lynade till och får uttrycka ina tankar. Obervationer av barn och pedagoger. Genom den pedagogika dokumentationen kan vi följa barnen enkilt och i gruppammanhang och e vad om ker. Dokumentationen analyera och nya belut om verkamheten ta. Överyn av hur material är placerat och gå igenom vad om finn. Vi åtar o att arbeta för ett nära amarbete mellan förkola och hem. Förkolan ka komplettera hemmet genom att kapa bäta möjliga förutättningar för varje barn utveckling. Hemmet har huvudanvaret för barnen fotran. Hemmet fotrar för den privata fären och förkolan för den offentliga delen av amhället. Därför måte gruppen tå i centrum på förkolan. Mötet mellan det privata och det offentliga måte ke med å tor ödmjukhet om möjligt från den offentliga idan. Föräldrarna har rätt att veta vad dera barn är med om. Arbetätt En lyhörd inkolning. Tydlig information om verkamheten, del långiktigt men ockå vad om ker varje dag och vecka. Informationen förmedla muntligt eller medelt månadbrev. Utvecklingamtal där man pratar om vad barnet är med om på förkolan och hur man ka vidare. Föräldramöten om handlar främt om den pedagogika verkamheten. Föräldrarådmöten då andra frågor ta upp om gäller hela förkolan. Genom utvecklingamtal. Vi har ockå tänkt göra en föräldraenkät tidigt 2008.

12 12 (18) Vi åtar o att följa handlingplanen Förkola - Skola. Handlingplanen har tagit fram av taddelen förkolor och kolor gemenamt tillamman med förvaltningen. Den bekriver ett antal kontaktpunkter över året Arbetätt Förkoleledningen anvar för att ett antal träffar blir gjorda under höten och kolan för att ett antal träffar ker under våren. Sker genom ett möte med kolan under höten. KF: INRIKTNINGSMÅL 3: Staden verkamheter ka vara kotnadeffektiva KF: MÅL FÖR VERKSAMHETSOMRÅDET: Budgeten ka vara i balan Nämnden budget ka vara i balan och prognoäkerheten ka vara hög. Vi åtar o att ha en budget i balan. Enheten budget betäm av antalet inkrivna i mar och eptember delat med två. Därtill kommer en mindre umma utifrån antalet barn om behöver extra töd. Vi räknar ut varje förkola budget för att kunna följa utveckling mer detaljerat, men det är enheten om helhet om är det viktiga. Olika förkolor kotar olika mycket beroende på antalet förkollärare per avdelning, peronalen ålder, behov av vikarier vid jukfrånvaro mm. Arbetätt Använda ekonomiavdelningen budgetblad. Anpaa antalet antällda efter de intäkter antalet barn genererar. Informera peronalen regelbundet om budgetutvecklingen. Klara ramar för inhandling och vikarieanvändning. Genom Aggreo och ekonomiavdelningen budgetuppföljning.

13 13 (18) KF: MÅL FÖR VERKSAMHETSOMRÅDET: Effektivitet och foku på kärnverkamheterna De adminitrativa kotnaderna ka fortätta att vara låga och helt minka ytterligare. Vi åtar o att ha låga adminitrativa kotnader. Ledninggruppen betår av tre peroner om inte arbetar i barngrupp, varav en är den pedagogika ledaren. Henne huvuduppgift är att driva på den pedagogika utvecklingen i arbetlagen. De övriga två arbetar på att effektiviera, trukturera och förenkla det adminitrativa arbetet. Arbetätt Ha en tydlig truktur över året när olika aker ka göra. Ha en tydlig arbetfördelning mellan chef, biträdande chef och pedagogik ledare. Använda modern teknik. Utvärdering av arbetet terminvi. Regelbunden genomgång av anvarfördelning och av arbetet årtruktur Budget 2008 Övriga frågor Bilagor Kvalitetgaranti Likabehandlingplan

14 14 (18) Kvalitetgarantier Stockholm ka vara en attraktiv, trygg och växande tad för boende, företagande och beök Åtagande Vi åtar o att följa Stockholm Stad miljöplan. Stockholmarna ka uppleva ett rikt, varierat och tillgängligt kulturoch idrottliv Åtagande Vi åtar o att beöka olika kulturaktiviteter med barnen. (Vi aner att en lämplig ålder att börja beöka dylika verkamheter är när barnen är ungefär tre år gamla.) Kvalitet och valfrihet ka utveckla och förbättra Åtagande Vi åtar o att arbeta med obervationer i barngrupperna. Vi åtar o att arbeta för att föräldrarna ka tycka att enheten förkolor har en bra kvalitet. Vi åtar o att arbeta med kvalitetuppföljning. Vi åtar o att arbeta med kvalitetutveckling. Vi åtar o att arbeta för att alla ka behandla lika och ge amma förutättningar. Vi åtar o att arbeta med obervation, dokumentation och reflektion amt utvärdering för att ynliggöra barn lärande. Vi åtar o att arbeta för att barnen ka få ökat inflytande i verkamheten. Vi åtar o att arbeta för ett nära amarbete mellan förkola och hem. Vi åtar o att följa handlingplanen Förkola - Skola. Kvaliteten inom taden omorgverkamheter ka öka - trygghet, värdighet och valfrihet ka prägla hela omorgen Vi åtar o att bemöta dem om tar kontakt med o på ett artigt och trevligt ätt. Vi åtar o att vara tillgängliga på telefon eller e-pot. Vi åtar o att arbeta för att minka jukkrivningtalen. Staden verkamheter ka vara kotnadeffektiva Vi åtar o att ha en budget i balan.

15 15 (18) Likabehandlingplan Viion Förkolan ka fotra morgondagen amhällmedborgare. Vi fotrar alltå unga männikor för dera framtida liv i det offentliga amhället. Det innebär möten med andra männikor med olika värderingar, ynätt, erfarenheter och bakgrund. Det i in tur täller krav på förmåga till kommunikation, repekt, amarbete, lynande och toleran. Förkolan ka vara en möteplat för olikhet där barnen lär ig umgå med andra. Förkolan yn Små barn ärkiljer inte individer utifrån t ex hudfärg eller religiöa ynätt. Detta lär de ig av vuxna. Därför ka Centrala Ötermalm förkolor arbeta för att varje individ ka få utveckla utifrån ina förutättningar oavett eventuella fyika eller pykika problem, religiö, politik, etnik, etik, könlig eller exuell tillhörighet eller bakgrund. Vi tar avtånd ifrån all kränkande ärbehandling; alla männikor är lika värda. Vi tror ockå på att alla barn har förutättningar att forma ina egna liv; men hur beror på vilka förutättningar vi ger dem. Organiation och anvar Förkoleenheten betår av ex förkolor och en öppen förkola. Den led av en förkolechef och en biträdande förkolechef amt en pedagogik ledare. På varje förkola finn en arbetplatanvarig om ockå ingår i enheten ledninggrupp. Varje avdelning har en avdelninganvarig. Formerna för delaktighet i verkamheten är ledninggruppmöten, arbetplatträffar, avdelningmöten amt olika arbetgruppmöten. Verkamhetplaner, verkamhetberättele, likabehandlingplan, lokala arbetplaner mm går på remi till varje avdelning, omarbeta och går ut igen innan belut ta om gällande texter. Anvaret för den organiatorika uppbyggnaden ligger ho den lilla ledninggruppen, likom till vi del innehållet i arbetplatträffarna och utformningen av olika texter. Kommunikationen till enheten ker ockå till tor del denna väg från chefer till arbetplatanvariga och repektive avdelning och tillbaka. Att kriva och underhålla likabehandlingplanen ligger ho biträdande förkolechefen, likom uppdraget att utforma all information om förkolorna i foldrar och på hemidan. och reviion av planen initiera av biträdande chef och gör av ledninggruppen genom edvanligt remiförfarande till avdelningarna och föräldraråden.

16 16 (18) Delaktighet och inflytande Förkolan har ett demokratikt uppdrag där inflytande över verkamheten ka ge till barn, peronal och föräldrar. Detta kan ke på flera ätt. Barn Barn inflytande ker både direkt och indirekt. De kan äga till vad de vill göra eller via genom att gå och ta fram aker de vill yelätta ig med. Små barn uttrycker ig genom kropppråket och görandet men pedagogerna betämmer görandet gräner. Här bör man vara medveten om de ramar peronal har att upp genom vad om finn tillgängligt, är möjligt eller tillåtet. Barnintervjuer är ett annat ätt att ta reda på vad barnen vill och tycker, likom kompiamtal och amtal runt värden och normer. Genom ytematika obervationer kan peronalen e vad lokaler och material använd till amt e hur barngruppen fungerar. Därigenom kan barnen få indirekt inflytande över verkamheten då peronalen förändrar miljön utifrån de behov barngruppen och individen viar. Peronal Peronalen har inflytande på olika ätt (e ovan under organiation och anvar). De får ockå vara med vid antällningintervjuer, ha anvar lokalt för via prioriterade områden om miljö och itutveckling. Deutom kan de framföra ynpunkter under de enkilda medarbetaramtalen. Föräldrar Föräldrarna får inflytande på olika ätt. Ett ätt att ge information, dikutera aktuella frågor och kunna ge ynpunkter på olika aker är när föräldraråden har möten. Genom föräldramöten, individuella utvecklingamtal och den dagliga kontakten har föräldrar inflytande och kan påverka. Viktigt är ockå att förkolan ger tillräckligt med information om in verkamhet å föräldrar är å inatta att de kan påverka på ett relevant ätt. Konkret likabehandlingarbete Informationmaterial Förkolan informationmaterial ka vara värdeneutralt vad gäller ovan bekrivna apekter. Alla ka kunna känna ig välkomna oavett familjebild och annan bakgrund. Ord om mor, far, föräldrar ka erätta av vårdnadhavare, hem, familj och liknande. I informationmaterialet om förkolorna ka ange att en likabehandlingplan finn. Inledningvi finn det bara på venka.

17 17 (18) Nya barn till förkolorna Barnen på förkolorna anta efter ålder, dv när de tår i kö till förkola är det dera ålder om räkna om kötid. Detta är enda kriteriet vid intagning, förutom att vi tar in ykon på amma förkola om dera äldre ykon går, å att föräldrar inte ka behöva gå mellan fler förkolor. När förkolan är full hänvia eventuella kvartående föräldrar i kön till andra förkolor eller ockå får de vänta till ny plat finn. Pedagogikt arbete Genom att peronalen oberverar, dokumenterar och reflekterar över bl a barnen användande av rummet och miljön, vilka de leker med och var och hur de leker och använder reultaten från ina analyer för att förändra miljö och verkamhet utifrån barngruppen ätt att fungera får barnen ett indirekt inflytande på verkamhet och miljö. Deutom er man då vad om pågår mellan barnen och kan upptäcka när ett barn kränk eller blir utelutet ur lekar, framförallt om det ker frekvent. Föräldramottagande Föräldrar ka få veta att vi inte tolererar kränkande behandling av något lag och att alla barn ka ha lika rättigheter. Antällningar Antällningar köt genom förvaltningen. Enheten tar emot anökningarna och gör ett urval av ökande om kalla till intervju. Urvalet baera på utbildning, behovprofil och tjänten art. I antällningintervjun deltar (oftat) förkolechef, biträdande chef amt peronal från aktuell avdelning. Nyantälld peronal får en medarbetarhandbok genom förvaltningen förorg med relevanta uppgifter. Vi har ockå en träff med alla nyantällda i enheten en gång per termin med genomgång förvaltningen organiation med mera. Nyexaminerade förkollärare får en mentor. Timvikarier om anmäler ig ätt upp på en lita och förkolorna engagerar dem efter behov. De ka lämna poliregiterutdrag vid förta beöket. Vi har rutiner för mottagande och vad de får göra och inte göra när de är nya. De får t ex inte byta blöjor eller vila med barnen innan de har varit en tid på förkolan. Kompetenutveckling Ingen kompetenutveckling angående likabehandling finn för närvarande planerad då vi inte vet vad om finn i utbildningväg. De förta om kommer att få utbildning är den tora ledninggruppen, då deltagarna där har ett övergripande anvar för repektive förkola amt enheten. Arbetmiljöarbete Förkolorna fyika miljö e över årligen utifrån checkpunkterna i kyddrondlitan, brandkyddchecklitan amt barnkyddronden checklita. Ronderna genomför av biträdande förkolechefen, fackligt ombud (om något finne) amt repreentant för arbetplaten (oftat arbetplatanvarig). Ett egenkontrollprogram är under utarbetande. Blanketter för ytematikt arbetmiljöarbete finn uppatta på förkolorna.

18 18 (18) Genom förvaltningen har pykoocial kyddrond genomfört under Deutom har ledningen genomfört medarbetaramtal med amtliga medarbetare om varit antällda mer än 6 månader under Utvärdering och revidering En gång per år ka likabehandlingplanen gå igenom av ledninggruppen. Synpunkterna och en eventuell revidering går edan på remi till varje avdelning. Synpunkterna därifrån ammantäll edan och en ev ny plan krive. Arbetet led av biträdande förkolechefen. Utvärderingen ker vid läåret lut. Förfarande vid upptäckt av kränkande behandling Upptäck det att ett barn av någon orak kränk, blir ytematikt eller medvetet utatt eller uttött ur gruppen av andra barn ka det dokumentera och genat ta upp med aktuella barn fört och edan i hela barngruppen. I detta arbete har avdelningperonalen huvudanvaret. Kränker en pedagog ett eller flera barn ka oraken till kränkning utreda ker det medvetet eller av okunkap? Är kränkningen en effekt av okunkap måte det givetvi åtgärda omedelbart. Är kränkningen medveten tar enheten kontakt med peronalavdelningen och eventuellt med facket. Åtgärderna måte edan bedöma utifrån kränkningen art. Förkolechefen har huvudanvaret i alla peronalärenden. Återkoppling till vårdnadhavare Vårdnadhavarna ka genat informera om dera barn varit utatta på ett mer ytematikt ätt eller blivit utanför barngruppen likom vid entaka, grövre händeler. Detta köt av avdelningperonalen.