Massa, densitet och hastighet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Massa, densitet och hastighet"

Transkript

1 Detta är en något omarbetad verion av Studiehandledningen om använde i tryckta kuren på SSVN. Sidhänviningar hänför ig till Quanta A 000, ISBN Där det har varit möjligt har motvarande aker angett för nyare boken Quanta A 003, ISBN i parenteer om dea: {} Det finn många nyframtagna interaktiva idor med imuleringar, filmer ov. i webbkuren om du bör kolla, i ynnerhet om boken inte ger dig en helt klar bild av ammanhangen. Nivå A gäller elever om bara iktar på Godkänd. Nivå B gäller de om iktar högre. {Uppgift urval för 003 utgåvan: I litan förekommer uppgiftnummer om kan vara följd av b = bedömd om vårare av lärare här, * = "vårare uppgift" enligt boken, och L = det finn en Ledtråd i boken på idorna Om man inte får till en L uppgift titta på Ledtrådar innan du kollar i facit! Om en uppgift är undertruken å finn det en tödida av något lag i webbkuren. Stödet kan vara t ex en utförligare förklaring, en interaktiv fråga eller en imulering med Java eller hockwave. 301; 304; 305; 307; 310*Lb; 311; 31b; 313; 314b; 315*L; 318; 319; 30; 31*Lb; 3; 34b; 36; 37; 38b; 39; 33*Lb ej m; 334; 337; 338; 338; 340b; 34b; 344Lb; 345; 349*b; 350*b; 351*b; 35; 354; 355; 356; 357a)b) 357c)*b; 358; 359b; 360*b; 361; 365; 366Lb; 367; 368b; 369L; 370b; 371Lb; 374; 405; 409; 411; 416; ; 41; 44L; 45; (435?) } Maa, denitet och hatighet Mål: Du ka efter momentet veta vad en grundenhet och ett prefix är och kunna använda dem Du ka ockå veta vad denitet och hatighet är och kunna beräkna dem. Att göra: Lä idorna 63 till 70 {76-84} i boken. Grundenheter och prefix är inget man behöver lära ig utantill men det är viktigt att veta vad om är vad, dv kunna kilja på grundenhet och prefix. Det är ändå bra att kunna EN denitet utantill: vatten har deniteten 1 kg/liter. Det kan man ha nytta av för att e om denitetvar är rimliga. Metall kulan har deniteten 0,78 kg/dm 3. Hmm, i å fall kulle det flyta på vatten. Antingen har jag räknat fel eller å är den ihålig. Då kan du alltid utnyttja formelamlingen om töd för att ta reda på vad de olika förkortningarna tår för. Exempel 1: Om du vill omvandla 5 km till enheten meter. Då är k ett prefix och betyder kilo=10 3 och m tår för grundenheten meter. Dv 5 km = 5000 m. Denitet och hatighet är två grundläggande fyikalika torheter om det är viktigt att du förtår och kan använda. Deniteten för olika ämnen är inte heller något du behöver lära dig utantill utan då utnyttjar du formelamlingen. Tänk på att gärna bekanta dig med formelamlingen redan nu å att den känn om ett välbekant komplement när det är dag för krivning. Nivå A: 04, 05, 07, 11, 13 Nivå B: 10, 1 File\OLK19\StudanvMekanikQuantaA.doc Sidan 3 av 9

2 Rörele Mål: Du ka efter momentet kunna avläa och rita grafer. Du ka förtå och kunna räkna med rörele med kontant hatighet, varierande hatighet och acceleration. Du ka förtå vad fritt fall innebär. Att göra: Lä idorna 71 till 81 i boken. {85-94} Det är viktigt att du kan rita och avläa grafer. Om man gör grafer ifrån en tabell med mätvärden kan man ofta SE amband man annar inte kulle märka. Man kan ockå lägga märke till om via värden verkar avvika. Det är viktigt att kolla dea: antingen å kan man ha mätt fel eller å händer det viktiga aker jut där. Om du är oäker på grafritning gå gärna tillbaka till matte A och repetera grunderna. Tänk på att torhet och enhet tår vid axlarna. gradera axlarna å att punkterna blir lätta att ätta ut. T.ex. 1 ruta = 1,, 5 eller 10 enheter På idorna {85-87}lär du dig vad rörele med kontant hatighet innebär och att grafen blir en rät linje. På idorna {93-95}berättar de med hitorikt perpektiv hur Galilei kom på det här med acceleration. Definitionen av acceleration är hatighetändring per tidenhet. m v v1 v D.v.. a = = och enheten blir = 1m t t t 1 Exempel: Om du tittar på diagrammen på idan 76 {91} å viar boken hur man kan räkna ut ett amband mellan träckan och accelerationen genom att beräkna triangeln under grafen. Man kan ockå beräkna accelerationen genom att avläa värden i en v-t graf och ätta in i ovantående formel. hatighet (m/) v t 1 a = = = = v t 1 (30 1) m (5 ) 18m 3 6m tid () Obervera att om kurvan lutar på andra hållet (en negativ kurva) är det en retardation, d v vi har en negativ acceleration. Hatigheten avtar. Beräkningar av retardation fungerar på preci amma ätt om för acceleration. Det finn även ett amband mellan träcka, tid och acceleration. Härledningen av detta hittar du på lutet av idan 76 och början av idan 77 {90}. Exempel: Rita en graf om viar accelerationen och retardationen för bollen i figuren på idan 78. {finn ej}(mannen om katar en boll.) Jag börjar med att göra en tabell för tid och hatighet. När bollen börjar falla neråt blir hatigheten negativ. File\OLK19\StudanvMekanikQuantaA.doc Sidan 4 av 9

3 t v Hatighet (m/) tid () Lä igenom idorna {ta inte upp i 003 boken}om fritt fall och katrörele. Prova gärna att göra miniprojekt 14 {id 94 miniprojekt}. Katrörele är något om kommer att ta upp mer ingående i fyik B, men lä igenom detta å att du kan e kopplingen mellan rörele med kontant hatighet, fritt fall och katrörele. Nivå A: 15, 16, 17, 0, 1a, 3, 5, 7 Nivå B: 18, 19,, 6, 8, 9, 89 Gravitation Mål: Du ka efter detta moment veta vad tröghetlagen innebär och vad friktion är. Du ka ha vi inikt om hur man kom fram till att det finn en gravitationkraft och kunna utföra beräkningar på denna kraft. Att göra: Lä idorna 8 till 91 { , } i boken. Det är viktigt att du förtår begreppen tröghet och friktion och killnaden på dem. (Sidorna 8-83) {99, 106?}. Newton förta lag, tröghetlagen är det ockå viktig att du förtår vad den innebär och vilka konekvener den medför. (Mitt på idan 83.) {104} Gör gärna miniprojekt 15 {id 104} här. Det kanke viktigate reultatet i detta moment kommer på idan 89 {100}, allmänna gravitationlagen; Förök att förtå principen för hur man kom fram till denna lag genom att läa { ?}. Men lär dig framförallt att kunna utföra beräkningar med hjälp av den. Nivå A: 35, 36, 38 Nivå B: 34, 37 File\OLK19\StudanvMekanikQuantaA.doc Sidan 5 av 9

4 Kraft Mål: Du ka efter detta moment förtå och kunna räkna med olika krafter. Du ka ockå förtå killnaden mellan tyngd och maa. Att göra: Lä idorna 9 till 95 {97-101} i boken. De börjar med att titta på kraftekvationen, F = m a och definitionen och kraftenheten 1 Newton, 1N. Det är viktigt att du förtår detta avnitt. Som det edan tår på idorna 9-93 är det viktigt att förtå killnaden mellan maa och tyngd. Tänk på att tyngd = kraft = F = m g. På idan 95 { } förklarar de hur F = m a och F = m g hänger ihop. Nivå A: 4, 43, 45, 51, 90 Nivå B: 44, 46, 5 File\OLK19\StudanvMekanikQuantaA.doc Sidan 6 av 9

5 Fortättning på krafter Mål: Du ka efter detta moment kunna rita ut och beräkna krafter i olika ituationer. Du ka ockå känna till begreppen normalkraft, dragkraft, friktionkraft och kraftreultant och kunna beräkna dea. Att göra: Lä idorna 97 till 101 { } i boken. I detta avnitt börjar de prata om begrepp om normalkraft, kraftreultant, dragkraft, friktionkraft m fl. Deutom ritar de ut krafterna med torlek och riktning i figurerna. Om du har lät t.ex. Teknologi A tidigare är du antagligen bekant med detta ätt att rita och beräkna krafter. Men om du vill repetera eller aldrig har arbetat med detta tidigare å har jag gjort en liten introduktion till det här. Att rita krafter. Figuren här viar en peron om tår och håller i en reväka. Väkan (och peronen) rör ig inte men ändå är flera krafter verkamma här. Del har vi tyngdkraften om drar väkan neråt och å har vi mukelkraften från handen om håller väkan uppe. En kraft har både torlek och rikting vilket innebär att kraft är en vektor. (Vektor är en torhet om har både torlek och riktning.) Vektorer brukar åkådliggöra med hjälp av pilar. Pilen längd anger kraften torlek och pilen riktning anger alltå kraften riktning. Tyngdkraften väkan neråt mukelkraften är håller emot. Man krafter med en angriper i trävar att dra alla partiklar i om pilarna viar. Medan tyngdkraften motkraft om brukar erätta alla dea må enda kraftreultant om väkan tyngdpunkt. Lägg märke till att pilen uppåt är lika tor om pilen neråt. D.v.. det råder jämvikt och detta innebär att föremålet är tilla. Jag vill nu via ytterligare några exempel på hur man beräknar reultanten av två eller flera krafter. (I webbkuren finn flera aker om ammanättning av krafter eller vektorer. På internet e javaapplet: File\OLK19\StudanvMekanikQuantaA.doc Sidan 7 av 9

6 Exempel Det är viktigt att du lär dig avläa och rita ut krafter. På idan 100 {99}inför ytterligare en kraft, friktionkraften. Friktionkraften är det mottånd underlaget ger ett föremål. Därför är friktionkraften ockå beroende av underlaget friktiontal. Här inför jag ett begrepp om boken inte tar upp men om jag aner vara mycket viktigt att ha ett och räknat med för framtida tudier. Friktiontalet för ytan anger alltå hur träv eller glatt en yta är. Litet friktiontal, ca 0,05 för glatta ytor och tort friktiontal, t ex 0,3 för träva ytor. Friktiontalet benämn med µ. Och F = µ N. µ är oftat mellan 0 och 1. Exempel En kropp med maa 10 kg ligger på ett trävt, horiontellt underlag. För att ätta kroppen i rörele kräv en kraft på 30 N. Betäm friktiontalet. Löning Kroppen tyngd G = N = 10 9,8 = 98, N F 30N F = µ N µ = = 0,31 N 98,N Nu är det dag för övninguppgifter. Nivå A: 39, 54, 55 Nivå B: 41, 56, 57, 93 File\OLK19\StudanvMekanikQuantaA.doc Sidan 8 av 9

7 Lutande plan {kraft uppdelning} och kraftmoment Mål: Du ka efter detta moment veta hur man ätter ut krafter på en kropp om befinner ig på ett lutande plan amt kunna dela upp tyngd kraften i två kompoanter. Du ka ockå kunna tälla upp och beräkna kraftmoment. Att göra: Lä idorna 10 till 106 { }noga å att du förtår exemplen i texten. Om du har glömt inu och coinu måte du repetera dea (du hittar dem i matematik A kuren). Var noga med att lära dig dela upp gravitationkraften i en kompoant om är parallell med planet och en om är vinkelrät mot planet. { 003 boken tar inte upp lutande planet, men andra exempel där man kall dela upp en kraft i olika kompoanter.} Pröva gärna praktikt hur olika kraftmoment verkar genom att ätta dig på en gungbräda och pröva hur olika momentarmar verkar (enligt figuren på idan 104 {11} i boken). Nivå A: 58, 59, 61, 6, Nivå B: 60, 63, 64, 67 Tryck Mål: Du ka efter detta moment förtå innebörden av tryck och Arkimede princip. Du ka förtå och kunna göra beräkningar på vätketryck, tryck mellan fata kroppar, gatryck och lyftkraft. Att göra: Lä idorna 107 till 115 {117-17} i boken. På idorna 107 och 108 berättar de om tryck med ett hitorikt perpektiv. På idan 109 {10} kommer definitionen för tryck och även formeln p = ρ g h på idan 111 {1} är viktig att kunna. På idan {14-15} går de igenom Arkimede princip. För att behärka omvandling mellan olika enheter ka du lära dig använda tabellerna med omvandlingfaktorer om brukar finna i formelamlingen. Har du vårt att förtå den får du kontakta din lärare. Prova gärna att göra t ex miniprojekt 18 {id 13} nu. Nivå A: 70, 71, 75, 77, 78, 80 Nivå B: 76, 7, 79, 81, 8 Gör nu tudiearbete 1 om finn eparat och redovia det i webbtödet (Du kan även fundera på om du kall börja förbereda hemlabb) File\OLK19\StudanvMekanikQuantaA.doc Sidan 9 av 9

8 Begreppet energi amt mekanik energi Mål: Ha en uppfattning om begreppet energi. Kunna definiera och betämma utfört arbete. Kunna definiera och betämma lägeenergi. Kunna definiera och betämma röreleenergi. Känna till vad om mena med energiprincipen. Kunna definiera och betämma effekt. Att göra: Lä idorna 19 till 130 {14} övergripande. Lä idorna 131 till 136 { } ingående, var noga med att föröka förtå figurer och exempel. Detta moment blir tort, å ta den tid du behöver för att komma igenom det. Exempel: Du har följande förutättningar. En kidbacke med två liftytem. Ena liften är 900 meter och andra är 00 meter. Höjdkillnaden mellan tart och lut på liften är 91,6 meter. Det tar 15 minuter att åka den långa liften och 5 minuter att åka den korta liften. En kidåkare om väger 50 kg får en kraft på 50 N då han åker den långa liften och 5 N då han åker den korta liften. När kidåkaren åker ned för backen har han hatigheten 4,5 m/ då han når tartpunkten för liften. Beräkna det arbete om utför då han åker upp de olika vägarna. Vi antar att han åker friktionfritt uppför och nerför backen (tänk på att om vi tar med friktionen i beräkningarna får vi en lägre luthatighet). Figuren nedan viar hur kidbacken er ut. Här följer ett förlag på hur man löer uppgiften I det förta fallet är träcken 900 meter och kraften 50 N. Arbetet blir då kraft gånger vägen Arbetet = = Nm I det andra fallet får vi: Arbetet = 5 00 = Nm Vi er här att arbetet blir lika i de två fallen. Lägeenergin( W p ) blir mgh om med inatta värden blir 50 9,8 91, J ob vi har här att W p = 0 i början på backen. Det går att utföra beräkningarna med en annan nollnivå men då hade vi i tället ökt energiändringen mellan början och lutet. File\OLK19\StudanvMekanikQuantaA.doc Sidan 10 av 9

9 Obervera att vi även här får energin Nm Man kan ockå tänka på följande ätt: Kraften i det fall att man åker rakt upp blir kontant och lika med mg ( 50 9,8 m/ = 491 N). Sträckan blir 91,6 m Arbetet = kraft träcka = , Nm Obervera att Nm och J tår för amma ak. Då vi vet att den kinetika energin (W k) = (mv )/ Samt att den kinetika energin ockå ka vara Lika med J, kan vi betämma hatigheten v: (mv )/ = ätt in m = 50 kg v = /50 = 1800 v 4,5 m/ alltå tämmer även detta vad om var givet i uppgiften. Effekten om liftmotorn uträttar blir med ambandet Effekt = arbete/tid = /(0 60) = 37,5 watt Obervera att vi måte multiplicera tiden med 60 enheten för effekt. Genom de gjorda beräkningarna er vi att energiprincipen tämmer. för att få enheten Joule/ekund om är Detta exempel ka närmat e om ett ätt att lära ig omvandla energi i olika former. Nivå A: 30, 305, 306, 308, 310, 315, 316 Nivå B: 304, 307, 309, 33, 39 Ob bilden till 3 feltryckt File\OLK19\StudanvMekanikQuantaA.doc Sidan 11 av 9

Studieanvisning i Optik, Fysik A enligt boken Quanta A

Studieanvisning i Optik, Fysik A enligt boken Quanta A Detta är en något omarbetad version av Studiehandledningen som användes i tryckta kursen på SSVN. Sidhänvisningar hänför sig till Quanta A 2000, ISBN 91-27-60500-0 Där det har varit möjligt har motsvarande

Läs mer

Att göra en presentation

Att göra en presentation Verion 2.6, maj -03 Att göra en preentation Sammantälld av Maria Björklund och Ulf Paulon BAKGRUND TILL DENNA SKRIFT Denna krift har tillkommit för att vara en inpirationkälla och ett töd för tudenter

Läs mer

ökar arbetslösheten i alla länder, men i USA sker tilbakagången snabbare

ökar arbetslösheten i alla länder, men i USA sker tilbakagången snabbare Europeik arbetlöhet numera generellt högre än i USA. Vid lågkonjunktur ökar arbetlöheten i alla länder, men i USA ker tilbakagången nabbare än i typikt Europeikt land. Från att ha legat på en tabil, internationellt

Läs mer

ARBETE VAD ÄR DET? - Mätningar och mätinstrument och hur de kan kombineras för att mäta storheter, till exempel fart, tryck och effekt.

ARBETE VAD ÄR DET? - Mätningar och mätinstrument och hur de kan kombineras för att mäta storheter, till exempel fart, tryck och effekt. Inledning ARBETE VAD ÄR DET? När vi till vardags pratar om arbete är det en helt annan sak än begreppet arbete i fysikens värld. Ett lönearbete är t ex att arbeta som vaktpost utanför Buckingham Palace.

Läs mer

1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter.

1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter. FACIT Instuderingsfrågor 1 Energi sid. 144-149 1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter. Utan solen skulle det bli flera hundra minusgrader kallt på jorden

Läs mer

FRÅN MASSA TILL TYNGD

FRÅN MASSA TILL TYNGD FRÅN MASSA TILL TYNGD Inledning När vi till vardags pratar om vad något väger använder vi orden vikt och tyngd på likartat sätt. Tyngd associerar vi med tung och söker vi på ordet tyngd i en synonymordbok

Läs mer

DOM. 2014-10- 0 B Meddelad i Göteborg. KLAGANDE Stadsområdesnämnd Söder i Malmö kommun Box 31065. Ombud:!Vfoharnmed Hourani

DOM. 2014-10- 0 B Meddelad i Göteborg. KLAGANDE Stadsområdesnämnd Söder i Malmö kommun Box 31065. Ombud:!Vfoharnmed Hourani KAMMARRÄTTEN I Avdelning 2 2014-10- 0 B Meddelad i Göteborg Sida 1 (5) Mål m 7419-13 KLAGANDE Stadområdenämnd Söder i Malmö kommun Box 31065 200 49 Malmö MOTPART Ombud:!Vfoharnmed Hourani Juritfirman New

Läs mer

DOM. ?n13-02- 1 9. rtleaoelad i Göteborg. Ombud: Jur.kand. Jenny Dunberg ATS Assistans Trygghet Service AB Stortorget 4

DOM. ?n13-02- 1 9. rtleaoelad i Göteborg. Ombud: Jur.kand. Jenny Dunberg ATS Assistans Trygghet Service AB Stortorget 4 ?n13-02- 1 9 rtleaoelad i Göteborg Sida 1 (3) Mål nr 2524-12 KLAGANDE Omorgnämnden i Kritiantad kommun 291 80 Kritiantad MOTPART Ombud: Jur.kand. Jenny Dunberg ATS Aitan Trygghet Service AB Stortorget

Läs mer

Så här beställer du varor från Serveras webbutik.

Så här beställer du varor från Serveras webbutik. Så här betäller du varor från Servera webbutik. Logga in Gå in på www.ervera.e Klicka på Webbhandel Eller klicka på Våra Tjänter Och välj Betällning. Logga in Skriv in ditt användarnamn (kundnummer) och

Läs mer

Kraft, tryck och rörelse

Kraft, tryck och rörelse Kraft, tryck och rörelse Kraft En kraft kan ändra form, fart och rörelseriktning hos föremål. Kraft mäts i Newton, N. Enheten är uppkallad efter fysikern Isaac Newton som levde på 1600- talet. 1 N är ungefär

Läs mer

Krafter. Jordens dragningskraft, tyngdkraften. Fallrörelse

Krafter. Jordens dragningskraft, tyngdkraften. Fallrörelse Krafter 1 Krafter...2 Jordens dragningskraft, tyngdkraften...2 Fallrörelse...2 Repetera lutande plan...3 Friktion...4 Tröghet...5 Tröghet och massa...6 Tyngdpunkt...6 Ta reda på tyngdpunkten för en oregelbunden

Läs mer

Kalibrering. Dagens föreläsning. När behöver man inte kalibrera? Varför kalibrera? Ex på kalibrering. Linjär regression (komp 5)

Kalibrering. Dagens föreläsning. När behöver man inte kalibrera? Varför kalibrera? Ex på kalibrering. Linjär regression (komp 5) Dagen föreläning Kalibrering Kemik mätteknik CSL Analytik kemi Inledning. Linjär regreion Olika typer av tandarder. Vilken typ av kalibrering till vilken analymetod? Något om pårbarhet. Varför kalibrera?

Läs mer

Karlstads universitet Tel 202 Elkraftteknik och kraftelektronik Bilaga 3 Avd. för elektroteknik Asynkronmotorn 1(12) Asynkronmotorn

Karlstads universitet Tel 202 Elkraftteknik och kraftelektronik Bilaga 3 Avd. för elektroteknik Asynkronmotorn 1(12) Asynkronmotorn Karltad univeritet Tel 0 Elraftteni och rafteletroni Bilaga Avd. för eletroteni Aynronmotorn 1(1) Aynronmotorn Namn: Godänd laboration: Syfte Du all underöa egenaperna ho en trefa aynronmotor. Underöningen

Läs mer

Processbeskrivning Driftsättning

Processbeskrivning Driftsättning ProcIT-P-007 Procebekrivning Driftättning Ledning- och kvalitetytem Fattällt av Sven Arvidon 2012-06-20 Innehållförteckning 1 Inledning 2 1.1 Symboler i procebekrivningarna 2 2 Driftättning 3 2.1 Samband

Läs mer

DOM 2014-12- 17. Meddelad i Göteborg. ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Göteborgs dom den 8 november 2013 i mål nr 7848-13, se bilaga A

DOM 2014-12- 17. Meddelad i Göteborg. ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Göteborgs dom den 8 november 2013 i mål nr 7848-13, se bilaga A KAMMARRÄTTEN I GÖTEBORG Avdelning 3 2014-12- 17. Meddelad i Göteborg Mål nr 7038-13 Sida 1 (6) KLAGANDE Socialnämnden i Halmtad kommun Box 230 301 06 }Ialmtad MOTPART Ombud: Emilia Liedbeck Nordtröm aitan

Läs mer

Så här beställer du varor från bunkra.se

Så här beställer du varor från bunkra.se Så här betäller du varor från bunkra.e Logga in Gå in på www.bunkra.e Klicka på Till butiken Eller klicka på Välkommen till butiken. Skriv in ditt användarnamn (kundnummer) och ditt löenord om du har fått

Läs mer

Föreningen ska ha ett bankgirokonto eller postgirokonto registrerat i föreningens namn.

Föreningen ska ha ett bankgirokonto eller postgirokonto registrerat i föreningens namn. SOCIALFÖRVALTNINGEN Riktlinjer för bidrag till ideella föreningar RIKTLINJER SID 1 (8) 1. Bakgrund Socialnämnden töd till ideella föreningar 1 yftar till att tärka den ideella ektorn förutättningar att

Läs mer

handbok i Kungsbackas kommungemensamma

handbok i Kungsbackas kommungemensamma handbok i Kungbacka kommungemenamma Kungbacka 2010 Projektledare: Lia Håkanon Projektgrupp: Anneli Skoglund, Annette Fredrikon, Catarina Nyberg, Eliabeth Ziga, Eva Djervbrant Jacobon, Eva Hanje, Ewa Grunnér,

Läs mer

Uppgifter till KRAFTER

Uppgifter till KRAFTER Uppgifter till KRAFTER Peter Gustavsson Per-Erik Austrell 1 Innehåll 1 Introduktion till statiken... 3 A-uppgifter...3 2 Krafter... 5 A-uppgifter...5 B-uppgifter...5 3 Moment... 7 A-uppgifter...7 B-uppgifter...9

Läs mer

Rapport från utvärdering av Hermods vuxenutbildning 19-23 september 2011

Rapport från utvärdering av Hermods vuxenutbildning 19-23 september 2011 TILLHANDAHÅLLARAVDEL NINGEN UPPFÖLJNING SENHETEN SID 1 (21) 2011-11-29XX UTBILDNINGSINSPEKTÖR LENA KAE V 08-508 33 977 MEDBEDÖMARE ANITA SIMAK REKTOR KOMMUNAL VUXENUTBILDNING, UPPLANDS VÄSBY Rapport från

Läs mer

Processbeskrivning Övervakning inom Operation Center

Processbeskrivning Övervakning inom Operation Center ProcIT-P-016 Procebekrivning Övervakning inom Operation Center Ledning- och kvalitetytem Fattälld av Sven Arvidon 2012-09-10 Innehållförteckning 1 Inledning 3 1.1 Symboler i procebekrivningarna 3 2 Övervakning

Läs mer

Tjänsteexporten allt viktigare för Sverige

Tjänsteexporten allt viktigare för Sverige Tjänteexporten allt viktigare för Sverige Kent Eliaon, Pär Hanon och Marku Lindvert Kent Eliaon har diputerat i nationalekonomi och är verkam vid Umeå univeritet och Tillväxtanaly. Han forkning kretar

Läs mer

KRAFTER. Peter Gustavsson Per-Erik Austrell

KRAFTER. Peter Gustavsson Per-Erik Austrell KRATER Peter Gustavsson Per-Erik Austrell örord Denna skrift har tagits fram för att utgöra kurslitteratur i kursen Mekanik för Industri Design vid Lunds Tekniska Högskola. Skriften börjar med en introduktion

Läs mer

Rapport från utvärdering av grundläggande vuxenutbildning i Botkyrka kommun 5-9 september 2011

Rapport från utvärdering av grundläggande vuxenutbildning i Botkyrka kommun 5-9 september 2011 TILLHANDAHÅLLARAVDELNINGEN UPPFÖLJNINGSENHETEN SID 1 (19) 2011-11-01XX Borttaget: 2011-10-31 UTBILDNINGSINSPEKTÖR LENA KAEV 08-508 33 977 MEDBEDÖMARE; ERIK HAMNER REKTOR KOMMUNAL VUXENUTBILDNING, TYRESÖ

Läs mer

RÖRELSE. - Mätningar och mätinstrument och hur de kan kombineras för att mäta storheter, till exempel fart, tryck och effekt.

RÖRELSE. - Mätningar och mätinstrument och hur de kan kombineras för att mäta storheter, till exempel fart, tryck och effekt. RÖRELSE Inledning När vi går, springer, cyklar etc. förflyttar vi oss en viss sträcka på en viss tid. Ibland, speciellt när vi har bråttom, tänker vi på hur fort det går. I det här experimentet undersöker

Läs mer

2 NEWTONS LAGAR. 2.1 Inledning. Newtons lagar 2 1

2 NEWTONS LAGAR. 2.1 Inledning. Newtons lagar 2 1 Newtons lagar 2 1 2 NEWTONS LAGAR 2.1 Inledning Ordet kinetik används ofta för att beteckna läranom kroppars rörelse under inflytande av krafter. Med dynamik betcknar vi ett vidare område där även kinematiken

Läs mer

gamla sopor värmer gott Förbränning i kraftvärmeverk bra för både miljö och klimat

gamla sopor värmer gott Förbränning i kraftvärmeverk bra för både miljö och klimat gamla opor värmer gott Förbränning i kraftvärmeverk bra för både miljö och klimat retavfall blir ny energi Så omvandla dina opor till miljönytta Itakt med att vi konumerar allt mer ökar ockå mängden avfall

Läs mer

ROCKJET GRUPP A (GY) FRITT FALL

ROCKJET GRUPP A (GY) FRITT FALL GRUPP A (GY) FRITT FALL a) Hur långt är det till horisonten om man är 80 m.ö.h.? Titta på en karta i förväg och försök räkna ut hur långt man borde kunna se åt olika håll när man sitter högst upp. b) Titta

Läs mer

Krafter och moment. mm F G (1.1)

Krafter och moment. mm F G (1.1) 1 Krafter och moment 1.1 Inledning örståelsen för hur olika typer av krafter påverkar strukturer i vår omgivning är grundläggande för ingenjörsvetenskapen inom byggnadskonsten. Gravitationskraften är en

Läs mer

Allmän information... sid 3. Dimensioneringsanvisning - allmän... sid 4. Enkel eller dubbelarmerad betongplatta... sid 5

Allmän information... sid 3. Dimensioneringsanvisning - allmän... sid 4. Enkel eller dubbelarmerad betongplatta... sid 5 Plattor på mark Innehållförteckning Allmän information... id 3 Tunna plattor för tunga later med minimal prickbildning Tät betong toppar radon Tunna plattor kortar torktiden Dimenioneringanvining - allmän...

Läs mer

Studieplan och bedömningsgrunder i Matematik för åk 7 Moment Bedömningsgrunder för uppnåendemålen Begreppsbildning Tal och räkning

Studieplan och bedömningsgrunder i Matematik för åk 7 Moment Bedömningsgrunder för uppnåendemålen Begreppsbildning Tal och räkning Moment Begreppsbildning Mätningar och enheter Algebra och ekvationer Studieplan och bedömningsgrunder i Matematik för åk 7 Bedömningsgrunder för uppnåendemålen känna igen naturliga tal kunna positiva heltal:

Läs mer

5. Bryt ljus i ett hål, hålkamera.

5. Bryt ljus i ett hål, hålkamera. Ljusets dag 1. Ljuset går rakt fram tills det bryts. Låt ljuset falla genom dörröppningen till ett mörkt rum. Se var gränserna mellan ljus och mörker går. Reflektera ljus ut i mörkret med t ex CDskivor,

Läs mer

Massa och vikt Mass and weight

Massa och vikt Mass and weight Massa och vikt Mass and weight Massa beskriver hur mycket materia e> föremål innehåller, det är ju konstant oavse> vilken tyngdkraeen är. Kapitel 4: Newtons 2:a lag Vikten beror enbart på hur tyngdkraeen

Läs mer

Rapport från utvärdering av NTI:s gymnasiala vuxenutbildning. 17 21 oktober 2011. Rapporten ingår i ett utvärderingsprojekt i samarbete med KSL

Rapport från utvärdering av NTI:s gymnasiala vuxenutbildning. 17 21 oktober 2011. Rapporten ingår i ett utvärderingsprojekt i samarbete med KSL TILLHANDAHÅLLARAVDEL NINGEN UPPFÖLJNING SENHETEN SID 1 (17) 2011-12-09XX UTBILDNINGSINSPEKTÖR LENA KAE V 08-508 33 977 MEDBEDÖMARE LISBE TH JACOBSSON VERKSAMHETSCHE F VUXENUTBILDNINGEN I BOTKYRKA KOMMUN

Läs mer

Kapitel 4.1. 4101, 4102, 4103, 4104 Exempel som löses i boken. = = = = 1. 4105 a) n a1 + a a a = = = = a a a

Kapitel 4.1. 4101, 4102, 4103, 4104 Exempel som löses i boken. = = = = 1. 4105 a) n a1 + a a a = = = = a a a Kompletterde löigförlg och ledigr, Mtemtik 000 kur C, kpitel Kpitel. 0, 0, 0, 0 Exempel om löe i boke. 0 ) 7 0 + + + 6 + 8 + 06 ) +, + 6 6 + + + 69 69 + +, + + 6 6+ 9 8+ + 07 Se boke ledig. Kotkt di lärre

Läs mer

Charterjättarn har långt kvar

Charterjättarn har långt kvar Miljöaktuellt grankning viar att de tre charterjättarna vierligen har påbörjat hållbarhetarbetet, men att det finn mycket mer att göra. Och kraven från kunderna lär inte minka. TEXT: HANNA S BACKMAN hanna.backman@idg.e

Läs mer

Krafter. Jordens dragningskraft, tyngdkraften. Fallrörelse

Krafter. Jordens dragningskraft, tyngdkraften. Fallrörelse Krafter 1 Krafter...2 Jordens dragningskraft, tyngdkraften...2 Fallrörelse...2 Repetera lutande plan...3 Friktion...6 Tröghet...7 Tröghet och massa...8 Tyngdpunkt...8 Ta reda på tyngdpunkten för en oregelbunden

Läs mer

Stationer för Gymnasiecentrum-Work Shop Fysik 30-31/1 2008 Jonn Lantz

Stationer för Gymnasiecentrum-Work Shop Fysik 30-31/1 2008 Jonn Lantz Stationer för Gymnasiecentrum-Work Shop Fysik 30-31/1 008 Jonn Lantz 1. Kastmaskin. Ballonger 3. Kraft & acceleration 4. Accelerometer 5. PET-bil 6. Rörelsedetektor 7. Småexperiment snurrstol trådrulle

Läs mer

Självskadehantering en teoretisk behandlingsmodell

Självskadehantering en teoretisk behandlingsmodell UMEÅ UNIVERSITET Intitutionen för ocialt arbete Uppat 15 hp Termin 6 Vårterminen 2015 Självkadehantering en teoretik behandlingmodell En tudie om trategier och hanteringmetoder vid jälvkadande beteende

Läs mer

Fysik 1 kapitel 6 och framåt, olika begrepp.

Fysik 1 kapitel 6 och framåt, olika begrepp. Fysik 1 kapitel 6 och framåt, olika begrepp. Pronpimol Pompom Khumkhong TE12C Laddningar som repellerar varandra Samma sorters laddningar stöter bort varandra detta innebär att de repellerar varandra.

Läs mer

Tentamen i Mekanik SG1130, baskurs. Problemtentamen

Tentamen i Mekanik SG1130, baskurs. Problemtentamen 013-03-14 Tentamen i Meani SG1130, basurs. OBS: Inga hjälpmedel förutom rit- och srivdon får användas KTH Meani 1. Problemtentamen En ub med massa m står lutad mot en vertial sträv vägg och med stöd på

Läs mer

GRUPP 1 JETLINE. Åk, känn efter och undersök: a) Hur låter det när tåget dras uppför första backen? Vad beror det på? (Tips finns vid teknikbordet)

GRUPP 1 JETLINE. Åk, känn efter och undersök: a) Hur låter det när tåget dras uppför första backen? Vad beror det på? (Tips finns vid teknikbordet) GRUPP 1 JETLINE a) Hur låter det när tåget dras uppför första backen? Vad beror det på? (Tips finns vid teknikbordet) b) Var under turen känner du dig tyngst? Lättast? Spelar det någon roll var i tåget

Läs mer

Diagramritning med Excel och figurritning med Word

Diagramritning med Excel och figurritning med Word 1(11) Inför fysiklaborationerna Diagramritning med Excel och figurritning med Word Del 1. Uppgift: Excel Målet med denna del är att du skall lära dig grunderna i Excel. Du bör kunna så mycket att du kan

Läs mer

Mekanikens historia. Aristoteles och Galilei

Mekanikens historia. Aristoteles och Galilei Kraft och dynamik 9 Vad innebär Newtons lagar? Hur kan en krockkudde rädda liv? Är det sant att en bil som kör med konstant fart inte påverkas av några krafter? Mekanikens historia Aristoteles och Galilei

Läs mer

H Használati útmutató... 55

H Használati útmutató... 55 8_949_6 EKF4000_Elux.book Seite Freitag,. Dezember 007 6:9 8 Coffee Maker EKF4... PAGE S Brukanvining........... Bruganvining........... 7 N Brukanvining.......... Käyttöohje.............. 5 Intruction

Läs mer

Optimering av depåpositioner för den minimala bensinförbrukningen i öknen

Optimering av depåpositioner för den minimala bensinförbrukningen i öknen Optimering av depåpositioner för den minimala bensinförbrukningen i öknen Frågeställning: En jeep kan sammanlagt ha 200 liter bensin i tanken samt i lösa dunkar. Jeepen kommer 2,5 km på 1 liter bensin.

Läs mer

Processbeskrivning - Ekonomistyrning

Processbeskrivning - Ekonomistyrning ProcIT-P-003 Procebekrivning - Ekonomityrning Ledning- och kvalitetytem Fattälld av Sven Arvidon 2012-06-20 för Procebekrivning Ekonomityrning Procebekrivning ProcIT-P-003 3.2 Innehållförteckning 1 Inledning

Läs mer

SJUNDEÅ DELGENERALPLAN FÖR MARSEUDDEN PLANBESKRIVNING UTKAST 21.02.2011

SJUNDEÅ DELGENERALPLAN FÖR MARSEUDDEN PLANBESKRIVNING UTKAST 21.02.2011 SJUNDEÅ DELGENERALPLAN FÖR MARSEUDDEN PLANBESKRIVNING UTKAST 21.02.2011 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1.1. PLANOMRÅDE...3 1.2. PLANENS SYFTE...3 1.3. PLANENS CENTRALA INNEHÅLL...3 1.4. PLANLÄGGNINGENS FÖRLOPP OCH

Läs mer

Tema: Pythagoras sats. Linnéa Utterström & Malin Öberg

Tema: Pythagoras sats. Linnéa Utterström & Malin Öberg Tema: Pythagoras sats Linnéa Utterström & Malin Öberg Innehåll: Introduktion till Pythagoras sats! 3 Pythagoras sats! 4 Variabler! 5 Potenser! 5 Att komma tillbaka till ursprunget! 7 Vi bevisar Pythagoras

Läs mer

Godisförsäljning. 1. a) Vad blir den totala kostnaden om klassen köper in 10 kg godis? Gör beräkningen i rutan nedan.

Godisförsäljning. 1. a) Vad blir den totala kostnaden om klassen köper in 10 kg godis? Gör beräkningen i rutan nedan. Godisförsäljning För att samla in pengar till en klassresa har Klass 9b på Gotteskolan bestämt sig för att hyra ett bord och sälja godis på Torsbymarten. Det kostar 100 kr att hyra ett bord. De köper in

Läs mer

Linjär Algebra, Föreläsning 2

Linjär Algebra, Föreläsning 2 Linjär Algebra, Föreläsning 2 Tomas Sjödin Linköpings Universitet Riktade sträckor och Geometriska vektorer En (geometrisk) vektor är ett objekt som har storlek och riktning, men inte någon naturlig startpunkt.

Läs mer

Var i en nöjespark får man uppleva de starkaste krafterna? Enligt

Var i en nöjespark får man uppleva de starkaste krafterna? Enligt Ann-Marie Pendrill & David Eager Studsmattematte fritt fall och harmonisk svängningsrörelse Studsmattor finns i många trädgårdar och lekplatser. Under studsandet rör man sig huvudsakligen i vertikalled

Läs mer

Materia Sammanfattning. Materia

Materia Sammanfattning. Materia Materia Sammanfattning Material = vad föremålet (materiel) är gjort av. Materia finns överallt (består av atomer). OBS! Materia Något som tar plats. Kan mäta hur mycket plats den tar eller väga. Materia

Läs mer

Välkommen till Borgar!

Välkommen till Borgar! Välkommen till Borgar! Välkommen till Borgar! Vi ser fram emot att snart träffa en ny årskull med naturettor och hoppas att du kommer att trivas mycket bra hos oss. Studier i naturvetenskapliga ämnen förutsätter

Läs mer

r e s o r t e s t a f ö r s t a s n ö n Nu lockar fjällen med gnistrande snö! s i d a n 3 3 m o t o r f ö r a r e n 7 / 0 9

r e s o r t e s t a f ö r s t a s n ö n Nu lockar fjällen med gnistrande snö! s i d a n 3 3 m o t o r f ö r a r e n 7 / 0 9 r e o r t e t a f ö r t a n ö n Nu lockar fjällen med gnitrande nö! i d a n 3 3 m o t o r f ö r a r e n 7 / 0 9 r e o r t e t a f ö r t a n ö n mångidigt nöje. I Vemdalfjällen njuter du inte bara av kidåkningen...

Läs mer

MATEMATIK KURS A Våren 2005

MATEMATIK KURS A Våren 2005 MATEMATIK KURS A Våren 2005 1. Vilket tal pekar pilen på? 51 52 53 Svar: (1/0) 2. Skugga 8 3 av figuren. (1/0) 3. Vad är 20 % av 50 kr? Svar: kr (1/0) 4. Hur mycket vatten ryms ungefär i ett dricksglas?

Läs mer

r 2 Arbetet är alltså endast beroende av start- och slutpunkt. Det följer av att det elektriska fältet är konservativt ( E = 0).

r 2 Arbetet är alltså endast beroende av start- och slutpunkt. Det följer av att det elektriska fältet är konservativt ( E = 0). 1 Föreläsning 2 Motsvarar avsnitten 2.4 2.5 i Griffiths. Arbete och potentiell energi (Kap. 2.4) r 1 r 2 C Låt W vara det arbete som måste utföras mot ett givet elektriskt fält E, då en laddning Q flyttas

Läs mer

LEKTION PÅ GRÖNA LUND, GRUPP 1

LEKTION PÅ GRÖNA LUND, GRUPP 1 LEKTION PÅ GRÖNA LUND, GRUPP 1 JETLINE Tåget är 9,2 m långt. Hur lång tid tar det för tåget att passera en stolpe? Hur fort går tåget? Var under turen tror du att känner man sig tyngst? Lättast? Två gånger

Läs mer

NYHETSBREV NUMMER 3 FRÅN MISTRA MARS 2010. Mistra Urban Futures väcker nyfikenhet i Rio

NYHETSBREV NUMMER 3 FRÅN MISTRA MARS 2010. Mistra Urban Futures väcker nyfikenhet i Rio tiftelen för miljötrategik forkning Gamla Brogratan 36 38 111 20 Stockholm Telefon 08-791 10 20 Fax 08-791 10 29 nyhetbrev@mitra.org www.mitra.org NYHETSBREV NUMMER 3 FRÅN MISTRA MARS 2010 men hallå...

Läs mer

KOMPLETTERINGAR TILL FYSIK A FÖR TEKNIK/NATURVETENSKAPLIGA BASÅRET N 2. Juni 2006 NILS ALMQVIST

KOMPLETTERINGAR TILL FYSIK A FÖR TEKNIK/NATURVETENSKAPLIGA BASÅRET N 2. Juni 2006 NILS ALMQVIST KOMPLETTERINGAR TILL YSIK A ÖR TEKNIK/NATURVETENSKAPLIGA BASÅRET Mg N N Juni 006 NILS ALMQVIST INSTITUTIONEN ÖR TILLÄMPAD YSIK, MASKIN- OCH MATERIALTEKNIK örord Detta kompendium och bifogade laborationshandledningar

Läs mer

Gunga med Galileo matematik för hela kroppen

Gunga med Galileo matematik för hela kroppen Ann-Marie Pendrill Gunga med Galileo matematik för hela kroppen På en lekplats eller i en nöjespark finns möjlighet att påtagligt uppleva begrepp från fysik och matematik med den egna kroppen. Med hjälp

Läs mer

9.2 Kinetik Allmän plan rörelse Ledningar

9.2 Kinetik Allmän plan rörelse Ledningar 9.2 Kinetik Allmän plan rörelse Ledningar 9.43 b) Villkor för att linan inte skall glida ges av ekv (4.1.6). 9.45 Ställ upp grundekvationerna, ekv (9.2.1) + (9.2.4), för trådrullen. I momentekvationen,

Läs mer

Stockholmsbörsen är en av

Stockholmsbörsen är en av 20 pecial Oron på finanmarknaden är maiv och böråret 2011 lutar knappat på plu. Men kurvinnare kan ändå hitta bland fatighetbolag och företag med tarka finaner. Affärvärlden börpanel benar ut problemen

Läs mer

Elektrisk energi Rörelseenergi Lägesenergi Kemisk energi Elasticitetsenergi Strålningsenergi Värmeenergi Kärnenergi

Elektrisk energi Rörelseenergi Lägesenergi Kemisk energi Elasticitetsenergi Strålningsenergi Värmeenergi Kärnenergi Vi har pratat om åtta energiformer: Elektrisk energi Rörelseenergi Lägesenergi Kemisk energi Elasticitetsenergi Strålningsenergi Värmeenergi Kärnenergi 1) Vilken är den viktigaste energiformen i följande

Läs mer

Idealgasens begränsningar märks bäst vid högt tryck då molekyler växelverkar mera eller går över i vätskeform.

Idealgasens begränsningar märks bäst vid högt tryck då molekyler växelverkar mera eller går över i vätskeform. Van der Waals gas Introduktion Idealgaslagen är praktisk i teorin men i praktiken är inga gaser idealgaser Den lättaste och vanligaste modellen för en reell gas är Van der Waals gas Van der Waals modell

Läs mer

PROV I FYSIK KURS A FRÅN NATIONELLA PROVBANKEN

PROV I FYSIK KURS A FRÅN NATIONELLA PROVBANKEN Enheten för Pedagogiska Mätningar PBFyA 00-12 Umeå Universitet PROV I FYSIK KURS A FRÅN NATIONELLA PROVBANKEN Del II: Kortsvars- och flervalsfrågor. Uppgift 1-12. Anvisningar Provtid Hjälpmedel Provmaterial

Läs mer

Matematik A Testa dina kunskaper!

Matematik A Testa dina kunskaper! Testa dina kunskaper! Försök i största möjliga mån att räkna utan hjälp av boken, skriv små noteringar i kanten om ni tycker att ni kan uppgifterna, att ni löste dem med hjälp av boken etc. Facit kommer

Läs mer

ha utvecklat sin taluppfattning till att omfatta hela tal och rationella tal i bråk- och decimalform.

ha utvecklat sin taluppfattning till att omfatta hela tal och rationella tal i bråk- och decimalform. 1 (6) 2005-08-15 Matematik, år 9 Mål för betyget Godkänd Beroende på arbetssätt och arbetsmaterial kan det vara svårt att dela upp dessa uppnående mål mellan skolår 8 och skolår 9. För att uppnå godkänd

Läs mer

Mål Likformighet, Funktioner och Algebra år 9

Mål Likformighet, Funktioner och Algebra år 9 Mål Likformighet, Funktioner och Algebra år 9 Provet omfattar s. 102-135 (kap 4) och s.183-186, 189, 191, 193, 200-215. Repetition: Repetitionsuppgifter 4, läa 13-16 (s. 255 260) samt andra övningsuppgifter

Läs mer

1. a) I en fortskridande våg, vad är det som rör sig från sändare till mottagare? Svara med ett ord. (1p)

1. a) I en fortskridande våg, vad är det som rör sig från sändare till mottagare? Svara med ett ord. (1p) Problem Energi. a) I en fortskridande våg, vad är det som rör sig från sändare till mottagare? Svara med ett ord. (p) b) Ge en tydlig förklaring av hur frekvens, period, våglängd och våghastighet hänger

Läs mer

Övningar till datorintroduktion

Övningar till datorintroduktion Institutionen för Fysik Umeå Universitet Ylva Lindgren Sammanfattning En samling uppgifter att göra i MATLAB, vilka ska utföras enskilt eller i grupp om två. Datorintroduktion Handledare: (it@tekniskfysik.se)

Läs mer

Grundläggande energibegrepp

Grundläggande energibegrepp Grundläggande energibegrepp 1 Behov 2 Tillförsel 3 Distribution 4 Vad är energi? Försök att göra en illustration av Energi. Hur skulle den se ut? Kanske solen eller. 5 Vad är energi? Energi används som

Läs mer

Lektion på Gröna Lund, Grupp 1

Lektion på Gröna Lund, Grupp 1 Lektion på Gröna Lund, Grupp 1 Jetline Tåget är 9,2m långt. Hur lång tid tar det för tåget att passera en stolpe? Hur fort går tåget? Var under turen tror du att känner man sig tyngst? Lättast? Om du har

Läs mer

Lokal studieplan för träningsskolan i verklighetsuppfattning åk 1-9

Lokal studieplan för träningsskolan i verklighetsuppfattning åk 1-9 Lokal studieplan för träningsskolan i verklighetsuppfattning åk 1-9 Kunskaps område Människa, djur och natur Centralt innehåll Kunskapskrav åk 9 grundläggande Människans upplevelse av ljud, ljus, temperatur,

Läs mer

Matematik. Mål att sträva mot. Mål att uppnå. År 1 Mål Kriterier Eleven ska kunna. Taluppfattning koppla ihop antal och siffra kan lägga rätt antal

Matematik. Mål att sträva mot. Mål att uppnå. År 1 Mål Kriterier Eleven ska kunna. Taluppfattning koppla ihop antal och siffra kan lägga rätt antal Matematik Mål att sträva mot Vi strävar mot att varje elev ska utveckla intresse för matematik samt tilltro till det egna tänkandet och den egna förmågan att lära sig matematik utveckla sin förmåga att

Läs mer

Grafräknare för alla

Grafräknare för alla Grafräknare för alla Ett antal exempel på hur du kan använda grafräknare i undervisningen Dagens grafiska miniräknare är avancerade små apparater. Det som för några år sedan bara kunde utföras av ganska

Läs mer

ÖRKENED KYRKOBLAD Nr 4 år 2013

ÖRKENED KYRKOBLAD Nr 4 år 2013 Patorexpeditionen Göingegatan 2, Box 73, 280 70 Lönboda är öppen för beök och telefonamtal helgfria månd, tid, och fredagar kl. 10.00-11.30 amt tord. kl 16.30-18.00 (dock ej under juni-auguti) tel. 0479-200

Läs mer

Frågor till filmen Vi lär oss om: Ljus

Frågor till filmen Vi lär oss om: Ljus Frågor till filmen Vi lär oss om: Ljus 1. Hur är vår planet beroende av ljus? 2. Vad är ljus? 3. Vad är elektromagnetisk energi? 4. Vad kallas de partiklar som energin består av? 5. Hur snabbt är ljusets

Läs mer

Repetitionsuppgifter 1

Repetitionsuppgifter 1 Repetitionsuppgifter 1 Beräkna 1 a) 0,5 + 0,7 b) 0,45 + 1,6 c) 2,76 0,8 2 a) 4,5 10 b) 30,5 10 c) 0,45 1 000 3 Vilka av produkterna är a) större än 6 1,09 6 0,87 6 1 6 4,3 6 0,08 6 b) mindre än 6 4 Skriv

Läs mer

NÖJESFYSIK ELLER FYSIK I NÖJESPARKEN

NÖJESFYSIK ELLER FYSIK I NÖJESPARKEN NÖJESFYSIK ELLER FYSIK I NÖJESPARKEN Varför nöjesparken? Att besöka en nöjespark är för de flesta elever ett rent nöje, ett nöje som med fördel kan kombineras med en konkret upplevelse av abstrakta begrepp

Läs mer

Pneumatik/hydrauliksats

Pneumatik/hydrauliksats Studiehandledning till Pneumatik/hydrauliksats Art.nr: 53785 Den här studiehandledningen ger grunderna i pneumatik och hydralik. Den visar på skillnaden mellan pneumatik och hydraulik, den visar hur en

Läs mer

Introduktion till Word och Excel

Introduktion till Word och Excel Introduktion till Word och Excel HT 2006 Detta dokument baseras på Introduktion till datoranvändning för ingenjörsprogrammen skrivet av Stefan Pålsson 2005. Omarbetningen av detta dokument är gjord av

Läs mer

MA1201 Matematik A Mål som deltagarna skall ha uppnått efter avslutad kurs

MA1201 Matematik A Mål som deltagarna skall ha uppnått efter avslutad kurs MA1201 Matematik A Mål som deltagarna skall ha uppnått efter avslutad kurs Tolkning Deltagaren skall kunna formulera, analysera och lösa matematiska problem av betydelse för vardagsliv och vald studieinriktning

Läs mer

MA1201 Matematik A Mål som deltagarna skall ha uppnått efter avslutad kurs

MA1201 Matematik A Mål som deltagarna skall ha uppnått efter avslutad kurs MA1201 Matematik A Mål som deltagarna skall ha uppnått efter avslutad kurs Tolkning Deltagaren skall kunna formulera, analysera och lösa matematiska problem av betydelse för vardagsliv och vald studieinriktning

Läs mer

Laborationskurs i FYSIK A

Laborationskurs i FYSIK A Laborationskurs i FYSIK A Labbkursen i fysik består av 6 laborationer. Vid varje labbtillfälle (3 stycken) utförs 2 laborationer. Till varje laboration finns förberedande uppgifter. Dessa skall lämnas

Läs mer

Ljusets polarisation

Ljusets polarisation Ljusets polarisation Viktor Jonsson och Alexander Forsman 1 Sammanfattning Denna labb går ut på att lära sig om, och använda, ljusets polarisation. Efter utförd labb ska studenten kunna sätta upp en enkel

Läs mer

λ = T 2 g/(2π) 250/6 40 m

λ = T 2 g/(2π) 250/6 40 m Problem. Utbredning av vattenvågor är komplicerad. Vågorna är inte transversella, utan vattnet rör sig i cirklar eller ellipser. Våghastigheten beror bland annat på hur djupt vattnet är. I grunt vatten

Läs mer

Matematik Betygskriterier i matematik år 9 Ekholmsskolan i Linköping

Matematik Betygskriterier i matematik år 9 Ekholmsskolan i Linköping Enhet 591 Ekholmen Matematik Betygskriterier i matematik år 9 Ekholmsskolan i Linköping Fakta Förståelse Färdighet Förtrogenhet De olika formerna samspelar och utgör varandras förutsättningar. För att

Läs mer

WALLENBERGS FYSIKPRIS

WALLENBERGS FYSIKPRIS WALLENBERGS FYSIKPRIS KVALIFICERINGS- OCH LAGTÄVLING 7 januari 0 SVENSKA FYSIKERSAMFUNDET LÖSNINGSFÖRSLAG. (a) Falltiden fås ur (positiv riktning nedåt) s v 0 t + at t s 0 a s,43 s. 9,8 (b) Välj origo

Läs mer

Säkring av samtliga kritiska skruvförband i mellanstora asynkronmotorer TOMAS WYKMAN

Säkring av samtliga kritiska skruvförband i mellanstora asynkronmotorer TOMAS WYKMAN Säkring av amtliga kritika kruvförband i mellantora aynkronmotorer TOMAS WYKMAN Examenarbete Stockholm, Sverige 2006 Säkring av amtliga kritika kruvförband i mellantora aynkronmotorer av Toma Wykman Examenarbete

Läs mer

Lena Thunberg. börja öva svensk grammatik. Basgrammatik för sfi

Lena Thunberg. börja öva svensk grammatik. Basgrammatik för sfi Lena Thunberg börja öa enk grammatik Bagrammatik för fi facit Facit 1 Frågeord 1 Frågeord Fyll i rätt frågeord. 1 Vad 2 Var 3 När 4 Hur länge 5 Varför 6 Vem 7 Vad eller ilken 8 Hur gammal 9 Vem 10 Hur

Läs mer

1 Den Speciella Relativitetsteorin

1 Den Speciella Relativitetsteorin 1 Den Speciella Relativitetsteorin På tidigare lektioner har vi studerat rotationer i två dimensioner samt hur vi kan beskriva föremål som roterar rent fysikaliskt. Att från detta gå över till den speciella

Läs mer

MATEMATIK Datum: 2015-08-19 Tid: eftermiddag Hjälpmedel: inga. Mobiltelefoner är förbjudna. A.Heintz Telefonvakt: Tim Cardilin Tel.

MATEMATIK Datum: 2015-08-19 Tid: eftermiddag Hjälpmedel: inga. Mobiltelefoner är förbjudna. A.Heintz Telefonvakt: Tim Cardilin Tel. MATEMATIK Datum: 0-08-9 Tid: eftermiddag Chalmers Hjälmedel: inga. Mobiltelefoner är förbjudna. A.Heintz Telefonvakt: Tim Cardilin Tel.: 0703-088304 Lösningar till tenta i TMV036 Analys och linjär algebra

Läs mer

MATEMATIK FÖR KURS B (NV/AB-boken och B-boken version 1)

MATEMATIK FÖR KURS B (NV/AB-boken och B-boken version 1) NATUR OCH KULTURS PROV VÅRTERMINEN 1997 MATEMATIK FÖR KURS B (NV/AB-boken och B-boken version 1) Provets omfattning: t o m kapitel 5.6 i Matematik 2000 NV kurs AB. Provets omfattning: t o m kapitel 3.5

Läs mer

REHAU BRANDSKYDD RAUPIANO PLUS OCH RAUTITAN PEX-RÖR 312718SV. Gäller från augusti 2008 Tekniska ändringar förbehålles www.rehau.se

REHAU BRANDSKYDD RAUPIANO PLUS OCH RAUTITAN PEX-RÖR 312718SV. Gäller från augusti 2008 Tekniska ändringar förbehålles www.rehau.se REHAU BRANDSKYDD RAUPIANO PLUS OCH RAUTITAN PEX-RÖR 8SV Gäller från auguti 008 Teknika ändringar förbehålle www.rehau.e Bygg Automotive Indutri RAUPIANO Plu är något av det klokate du kan intallera för

Läs mer

Sveriges största prenumererade arbetsmiljötidning

Sveriges största prenumererade arbetsmiljötidning RÄTT MÅLGRUPP 76 procent av våra läare har inflytande över inköp. STORT GENOMSLAG Varje nummer citera av över 40 medier. Det gör o till Sverige ledande nyhettidning om arbetmiljö. CA 50.000 LÄSARE VARJE

Läs mer

Gemensamt projekt: Matematik, Beräkningsvetenskap, Elektromagnetism. Inledning. Fysikalisk bakgrund

Gemensamt projekt: Matematik, Beräkningsvetenskap, Elektromagnetism. Inledning. Fysikalisk bakgrund Gemensamt projekt: Matematik, Beräkningsvetenskap, Elektromagnetism En civilingenjör ska kunna idealisera ett givet verkligt problem, göra en adekvat fysikalisk modell och behandla modellen med matematiska

Läs mer

7 Tryck. 2 Hur stort är ditt tryck mot golvet? 3 Ordfläta 4 Räkneuppgifter på tryck

7 Tryck. 2 Hur stort är ditt tryck mot golvet? 3 Ordfläta 4 Räkneuppgifter på tryck 7 Tryck 7.1 1 Kraft och tryck 2 Hur stort är ditt tryck mot golvet? 3 Ordfläta 4 Räkneuppgifter på tryck 7.2 OH1 Vattentorn 5 Vattnets lyftkraft 6 När flyter ett föremål på en vätska? 7 Arkimedes princip

Läs mer

UPPVÄRMNINGSSTRETCH I DET HÄR KAPITLET FINNS DET 14 UPPVÄRMNINGSÖVNINGAR: Stående sidoböj (se sidan 22) Armsväng (se sidan 23)

UPPVÄRMNINGSSTRETCH I DET HÄR KAPITLET FINNS DET 14 UPPVÄRMNINGSÖVNINGAR: Stående sidoböj (se sidan 22) Armsväng (se sidan 23) UPPVÄRMNINGSSTRETCH Stretchövningarna i det här kapitlet värmer upp dina leder och muskler på minsta möjliga tid. Om du arbetar dig igenom programmet tillför du energi till kroppen och kommer igång på

Läs mer

NALLELEK LäraMera / www.laramera.se Swedish Media Art / www.swedishmediaart.se

NALLELEK LäraMera / www.laramera.se Swedish Media Art / www.swedishmediaart.se Programmet Nallelek är ett program med många roliga övningar och tydliga bilder. I programmet ingår övningar av typen trycka-hända, sortera, kategorisera, finn lika, möblera, klä på, domino mm. Nallelek

Läs mer