Inrättande av samverkansgrupp. Redovisning av kommunfullmäktiges uppdrag från klotterkommissionens rapport.

Transkript

1 GATU- OCH FASTIGHETSKONTORET TJÄNSTEUTLÅTANDE GFN Handläggare: Gunilla Arvór Region Yttertad Adminitrativa byrån Tel: Dnr : Till Gatu- och fatighetnämnden Inrättande av amverkangrupp. Redovining av kommunfullmäktige uppdrag från klotterkommiionen rapport. FÖRSLAG TILL BESLUT 1. Gatu- och fatighetnämnden belutar om inrättande av en amverkangrupp i enlighet med detta tjänteutlåtande. 2. Gatu- och fatighetnämnden hemtäller ho Kommuntyrelen om att ute ordförande för amverkangruppen. Olle Zetterberg Eva Olon SAMMANFATTNING Kommunfullmäktige fattade den 29 mar 2004 belut om den k klotterkommiionen rapport. Gatu- och fatighetnämnden fick i amband med kommunfullmäktige belut uppdraget att inrätta en amverkangrupp, med en bred ammanättning, för att leda och amordna amarbetet mellan olika aktörer. Nämnden fick ockå uppdraget att utreda den komplexa anvarituationen. Utifrån de nya uppdrag gatu- och fatighetkontoret fått har en inventering kring arbetätt och arbettruktur genomfört. Det plittrade anvaret är ett mycket tort problem för att lycka med en effektiv klottertrategi och möjligheterna att kapa ett klotterfritt Stockholm. Grundproblem med amordningen av inater är att alla förvaltningar och bolag har olika tor ambitionnivå vilket avpegla i umman avatta medel och frekven på inaterna. Det är avgörande att taden internt är enad för att med kraft kunna tälla krav på externa aktörer. Kontoret förelår att i enlighet med kommunfullmäktige belut inrättar gatu- och fatighetkontoret fr o m den 1 december 2004 en amverkangrupp med bred förankring i taden. Gruppen förelå leda av SLK. För att nå reultat är det \\web01\inetpub\gfk.yourvoice.e\work\ \tjut\36.doc 1 (6)

2 viktigt att amverkangruppen får mandat att tälla krav på förvaltningar/bolag och att öronmärkta pengar avätt för klotteranering. UTLÅTANDE Bakgrund Kommunfullmäktige belut Kommunfullmäktige fattade den 29 mar 2004 belut om den k klotterkommiionen rapport. Kommiionen lutater och förlag till åtgärder kan i huvudak ammanfatta enligt följande;? Samhället måte upprätthålla en tändig beredkap för att ta bort klotter.? Befintliga klotterbekämpningåtgärder räcker inte till och det kräv att aneringarbetet amordna mellan taden egna reurer och de privata fatighetägarna m.fl.? Samordningförök kall göra i välavgränade geografika områden i taden där man även kan infoga den ociala dimenionen.? Tidigare, nabbare och tydligare inater från rättväendet och amhället om poli och åklagare, ocialekreterare och kola.? Inater i förebyggande yfte ka inte kilja ig från annat förebyggande arbete med ungdomar kriminalitet. Gatu- och fatighetnämnden fick i amband med kommunfullmäktige belut uppdraget att inrätta en amverkangrupp, med en bred ammanättning, för att leda och amordna amarbetet mellan olika aktörer. Nämnden fick ockå uppdraget att utreda den komplexa anvarituationen. Syftet är att det ka bli lättare för taden att ytematikt följa och utveckla arbetet mot klotter. Vidare belutade ockå kommunfullmäktige att projektet Vårt Skärholmen ka fungera om pilotprojekt och fortlöpande utvärdera. Utifrån de nya uppdrag gatu- och fatighetkontoret fått har en inventering kring arbetätt och arbettruktur genomfört. Gatu- och fatighetkontoret har edan tidigare ett uppdrag att amordna klotterbekämpning i taden. Stockholm tad olika bolag och förvaltningar varar dock var för ig för att klotter inom det egna anvarområdet anera. Likaå har kontoret i amverkan med andra förvaltningar bedrivit enkilda projekt för att pröva metoder och amverkanformer. Kommunfullmäktige uppdrag innebär ett välkommet mandat att ytterligare fördjupa amverka kring klotterbekämpning i taden. Analy Riktlinjer och begränningar Kommunfullmäktige belutade 5 juni 2000 att klotter på taden anläggningar kall anera inom en arbetvecka. Detta är därmed den huvudregel gatu- och fatighetkontoret amt även taden övriga berörda förvaltningar arbetat utifrån. 2 (6)

3 Ekonomika och peronella reurer har dock inneburit att denna regel inte alltid kunnat hålla. Å andra idan har pilotprojekt genomfört om innebär en högre intenitet i aneringinaterna i via geografika områden. Ett ådant exempel är att gatu- och fatighetnämnden i amband med verkamhetprogram för 2002 belutade att bedriva pilotprojekt i Skärholmen taddelnämndområde. Ett annat exempel är det k Södermalmprojektet. Vid idan av riktlinjer och reurer påverkar även väderförhållandena möjligheterna till en effektiv anering. Under vinterhalvåret anera bara mycket grovt och tötande klotter beroende på att aneringmetoder med vatten och högtryck förtör och iar önder vid temperaturer under +8 grader. Sammantaget innebär detta att den effektiva aneringperioden i praktiken enbart är från april till oktober månad. Den 1 januari 2004 kärpte den traffrättliga lagtiftningen mot kadegörele. Syftet med kärpningen är att ytterligare förebygga och bekämpa klotter och annan kadegörele. Enligt den nya lagtiftningen får polien möjlighet att kroppviitera peroner för att öka efter föremål om kan använda om hjälpmedel vid brott om innefattar kada på egendom. Genom kroppviitationer kan polien belagta föremål från potentiella gärningmän t ex prayfärgburkar om kan använda för klotter och annan kadegörele. På å ätt kan brotten förhindra. Straffmaximum för kadegörele av normalgraden höj från fängele i ex månader till fängele i ett år. Syftet med traffhöjningen är att kapa törre utrymme för domtolarna att i ärkilt allvarliga fall av kadegörele, om ändå inte bedöm om grova brott, döma ut trängare påföljder än böter. Avikten är inte att generellt höja traffen för kadegörele. Staden anerar klotter för ca 20 miljoner per år Gatu- och fatighetkontoret har inom amordninguppdraget tagit in uppgifter från taddelförvaltningarna, botadbolagen, några fackförvaltningar om dera kotnader för klotteranering åren Uppgifterna på kotnader om har lämnat uppgår i dagläget till ca 20 mnkr årligen. Samhället kotnad för klotteranering uppgår dock till hundratal miljoner varje år. Av klottret följer deutom ofta komplikationer på de ytor om blivit anerade. Dea kador kan kanke inte omgående uppkatta ekonomikt eller kommer kanke inte en förknippa med klotter då de blir föremål för retaurering. Det finn därmed heller ingen uppkattning av hur tor denna merkotnad är. Exempel på några klotter- och klotterrelaterade kador; Betongytor förtör t ex genom att färgen tänger in fukt om ger vittringkador. Klotter på elkåp och armaturer innebär rik för trömavbrott och elfel. Klotter på målade ytor lämnar efter ig fula avtryck om bara kan åtgärda genom ommålning. Klotter på trafikkyltar kan i regel inte anera mer än en gång på grund av reflex- och ytkikten bekaffenhet. Därefter måte kylten helt byta ut. 3 (6)

4 Komplext anvar kräver tydlig organiation Ett av grundproblem med amordningen av inater är att alla förvaltningar och bolag har olika tor ambitionnivå och budgetar för ändamålet. Men även den mycket komplexa anvarbilden vilken kommunfullmäktige pekade på i itt belut har förvårat ett effektivt arbete. Komplexiteten i anvarbilden kan exemplifiera med hur det kan e ut med ägarförhållande i offentlig miljö. Ett torg: - Bukuren anvarar SL för om den har reklam JCDecaux. - Trafik- och vägkyltarna har trafiktjänten på gfk anvar för. - Papperkorgar, bänkar och muren i parken är taddelförvaltningen anvar. - Belyningtolparna, muren om bär upp gatan och gångtunneln är gfk:. - Statyn om tår på torget anvarar Staden kontkanli för. - Elkåpet är Fortum. - Det andra anläggningkåpet är UPC och det tredje är Telia. - Brevlådan och den grå buntlådan är Poten. - Bollplanen intill med omklädninghytter är idrottförvaltningen. - Fatigheterna om gränar mot torget äg av en botadrättförening, ett kommunalt botadbolag och en privat fatighetägare. - Skolfatigheten är SISAB: anvar. Ibland och alltför ofta kan anvaret för t.ex. en mur, bergkärning, bullerplank mm vara oklart. Till hjälp att utreda vem om har anvaret för aneringen finn en grännittlita daterad Det behöv ockå ökade krav på de om har upplåtelekontrakt med taden. Reurer att kontrollera och utdöma vite vid utebliven anering av t.ex. bodar, containrar m.m. Lika viktigt om att tydliggöra anvaret är dock att arbetet med att ytematikt inpektera och rapportera amt följa upp att anering faktikt ker. Detta är ockå en förutättning för att kunna kaffa en bättre kunkapbild av hur klottret fördelar ig över taden amt vilka klottrare om är verkamma. Kontoret förlag/ynpunkter För att taden med allvar kall kunna ta krafttag för att minka förekomten av klotter måte ett långiktigt, tydligt och amordnat arbete ta in början med klotterkomiionen intentioner och taden tidigare erfarenheter om grund. Det plittrade anvaret är ett mycket tort problem för att lycka med en effektiv klottertrategi och möjligheterna att kapa ett klotterfritt Stockholm. Grundproblem med amordningen av inater är att alla förvaltningar och bolag har olika tor ambitionnivå vilket avpegla i umman avatta medel och frekven på inaterna. Men även att utföra ett ytematikt inventeringarbete. 4 (6)

5 Oavett var det faktika organiatorika anvaret ligger måte åtgärder vidta för att ytematiera aneringinater, kapa ett trategik förebyggande arbete och metodutveckling. Det är deutom avgörande att taden internt är enad för att med kraft kunna tälla krav på externa aktörer. Slutaten är därför att rimliga och verklighetförankrade reurer måte avätt inom alla förvaltningar och bolag för att arbetet mot klotter kall bli verkningfullt, att klotter inte enbart e om en aneringfråga utan att amarbetet lika naturligt inbegriper de teknika verkamheterna om de ociala amt taden kolor. En ådan amordning är en övermäktig uppgift inom ordinarie verkamhet, men med öronmärkta pengar och en amverkangrupp om innehar mandat att tälla krav på förvaltningar /bolag och om ockå arbetar med metodutveckling är det möjligt. Förlag till truktur Gatu- och fatighetkontoret har idag ett brett nätverk kring klotterfrågorna. Samverkan i utbildningar, metodutveckling m.m. ker förutom med taden egna verkamheter med polimyndigheten, Fortum, SL, Fatighetägarna, Hyregätföreningen, HSB, Banverket, Vägverket, Håll Sverige rent m fl. Samarbetet är en viktig plattform för det fortatta arbetet. Kontoret förelår att i enlighet med kommunfullmäktige belut inrättar gatu- och fatighetkontoret fr o m den 1 december 2004 en amverkangrupp med bred förankring i taden. Gruppen förelå leda av SLK och övriga ingående vara repreentanter för taddelförvaltningar, repreentant för polien, SL, botadbolagen, fatighetägarföreningen ocialtjäntförvaltningen, brottförebyggande råd m. fl. Gruppen uppgift blir att fortätta utreda anvarfrågan i amarbete med de externa aktörerna, bedriva ytematik omvärldbevakning i frågan, leda ett metodutvecklingarbete, utfärda rekommendationer till taden verkamheter i klotterfrågan, anvara för dokumentation av taden arbete mot klotter amt anvara för amordningen gentemot externa aktörer. Del behöver en amordning internt i taden, del ett externt kontaktnät. Varje amordnande inat om gör ute i taddelarna ka rapportera till den förelagna amverkangruppen för att den ka kunna amla den dokumentation om finn i en för taden gemenam bank. Där ka man ockå kunna få uppgift på vad om pågår i taden och vad reultatet har blivit av genomförda klotterprojekt. Gruppen förta uppgift blir att göra en nulägerapport rörande den aktuella klotterituationen i Stockholm. Samverkangruppen får även uppdraget att följa de pilotprojekt om bedriv amt prida de erfarenheter. Exempelvi har arbetet inom Skärholmen taddelförvaltning med projektet Vårt Skärholmen pågått en tid med både möjligheter och flera vårigheter. Det är angeläget att detta arbete fortätter för att å måningom kunna utvärdera projektet. Efter utvärdering kan edan andra taddelförvaltningar plocka ihop åtgärder och idéer om paar dera behov och förutättningar. 5 (6)

6 Som experthjälp inrätta ett metodutvecklingråd under amverkangruppen. Denna grupp kall ätta amman för att utveckla befintliga aneringåtgärder amt utveckla och förelå förebyggande kyddåtgärder. I denna grupp bör repreentanter för de teknika förvaltningarna delta. Stadbyggnadkontoret medverkan är en garanti för att frågan kall komma in i ett tidigt kede i planproceen. I övrigt bör rådet innehålla kompetener från arkitekturhögkolan, aneringkompeten m. fl. En viktig grupp om utvecklingråd har att amtala med är taddelförvaltningarna teknika avdelningar. Dea har bred kunkap om hur taddelarna behov er ut, var man har problem med klotter o..v. SLUT 6 (6)