SL:s trafikförändringar 2005, remiss

Transkript

1 GATU- OCH FASTIGHETSKONTORET TJÄNSTEUTLÅTANDE GFN Handläggare: Göran Wetberg Avdelningen för Strategik Trafikplanering Tel: Dnr Till Gatu- och fatighetnämnden SL: trafikförändringar 2005, remi FÖRSLAG TILL BESLUT 1. Gatu- och fatighetnämnden belutar att om var på SL: remi över trafikförändringar 2005 överlämna och åberopa detta tjänteutlåtande. Olle Zetterberg Monica Hildingon SAMMANFATTNING Stortockholm Lokaltrafik (SL) har valt att i år inte remittera ett utarbetat förlag till Utbudplan för 2005 utan inbjuder itället remiintanerna till att komma med förlag och ynpunkter till förändringar av kollektivtrafiken Kontoret har på edvanligt ätt remitterat SL: brev till amtliga taddelnämnder, vilka alla har varat på remien. I remivaren redovia i flera fall frågor av lokal karaktär vilka bät hantera vid överläggningar mellan SL och taddelnämnderna repektive kollektivtrafikutkottet. Kontoret kontaterar att regionen växer med peroner per år och SL får nya trafikanter. Det är viktigt att kollektivtrafiken är driftäker och utgör ett bekvämt och tillförlitligt färdmedel. Kontoret aner mot denna bakgrund att kollektivtrafiken måte tärka. Retandaren får inte förämra ärkilt nu när föröket med trängel/miljöavgifter företår. Beträffande frågan om omfördelning av reurer finner kontoret, i likhet \\web01\inetpub\gfk.yourvoice.e\work\ \tjut\37.doc Bilaga 1: SL. brev med inbjudan till yttrande över trafikförändringar 2005 Bilaga 2: Gatu- och fatighetnämnden handikappråd yttrande i ärendet. 1 (7)

2 med taden taddelnämnder, att vi aknar underlag för att göra väl avvägda omprioriteringar inom kollektivtrafiken. För nybyggda botad- och arbetplatområden är det viktigt med bra kollektivtrafik för att minka behovet av bilreande. Detta gäller även för.k.gluggprojekt om kan förändra rebehovet inom flera taddelar. Under i huvudak auguti i år kommer SL att göra via atningar på butrafiken i taden och amtidigt göra utgleningar i turtätheten på flera linjer. Kontoret kan inte bedöma vilka effekter dea förändringar får för de boende inom berörda taddelar. SL atar på utbyggnad av tombutrafiken i ytterområdena, vilket kontoret tycker är bra. Ett utökat tombunät i yttertaddelarna förbättrar tvärförbindelerna. I höt öppna Södra Länken och pendeltågtationen i Årtaberg ta i bruk 2006 amtidigt om föröket med trängelavgifter pågår. Kontoret finner att det finn anledning till en överyn av kollektivtrafikutbudet i den ödra delen av det halvcentrala bandet vari bl.a Enkede, Årta, Ötberga och Liljeholmen ingår. SL och Uppland Lokaltrafik har i en gemenam utredning redoviat möjligheter att öka pendeltågtrafiken mellan Uppala och Stockholm. Förlaget är bra och bör genomföra å nart om möjligt. Pendeltågtrafiken i länet bör under lågtrafiktid få amma trafiktäthet om tunnelbanan i ytterområdena d.v. kvarttrafik fram till Kontoret aner att tillgänglighetfrågorna för funktionhindrade måte prioritera och tydliggöra. En plan emote där SL klargör hur man kommer att gå till väga för att klara rikdagen mål om en tillgänglig kollektivtrafik för alla - enat år Buterminalerna betydele i detta ammanhang undertryk. På amma ätt framhåller kontoret behovet av en redovining hur färdtjänten utbud av ervicelinjer fungerar tillamman med SL: utbud. UTLÅTANDE Beredning av ärendet Stortockholm lokaltrafik har inbjudit kommuner och övriga remiintaner att inkomma med förlag till trafikförändringar Kontoret har i in tur remitterat tillgängligt remimaterial till amtliga taddelnämnder och gatu- och fatighetnämnden handikappråd. Ärendet har föredragit och dikuterat vid kollektivtrafikutkottet möte Bakgrund SL arbetar med två planeringdokument, del en trategik trafikplan och del utbudplaner för bu och pårtrafik. Den trategika planen gäller för en 4-5 år period medan utbudplanerna är årvia med utblickar på 2-3 år. Nämnden har yttrat ig över förlag till trategik plan SL har valt att avvakta med att färdigtälla och anta den trategika planen. 2 (7)

3 SL har under en följd av år överänt förlag till Utbudplaner för butrafik och lokaltåg, vilka redoviar trafikutbudet för kommande kalenderår. Kontoret har deutom i remiarbetet tagit del av Utbudplaner för tunnelbana och pendeltåg. För 2005 har SL valt att nu inte upprätta något förlag till Utbudplan utan itället inbjudit remiintanerna att lämna förlag till förändringar av kollektivtrafiken. I remibrevet framför följande med nyordningen: Syftet med remibrevet är att ge amtliga remiintaner möjlighet att redovia de ynpunkter och förlag till förändringar om de aner vara viktiga i in kommun/för in verkamhet. Med anledning av begränade reurer till utökning av trafikutbudet kan vi i nuläget inte bedöma vilket utrymme till förändringar om finn. SL kommer att i itt budgetarbete tudera möjliga beparingar i trafik framöver. Remiintanerna ynpunkter/förlag bör därför även innehålla förlag till omfördelning av befintliga reurer amt möjliga beparingområden. SL vill att yttrandet behandlar -Nybyggnadområden för botäder, arbetplater och handelplater- -Butrafik -Lokaltågtrafik -Tunnelbane-/Pendeltågtrafik -Trafikantanläggningar -Övrigt åom tillgänglighet, trygghet, taxeytem mm. Samtliga remiintaner ombed att i itt yttrande rangordna de viktigate atningarna, max 5, och redovia ett eller flera förlag till omfördelningar av reurer. SL: brev bifoga om bilaga 1. Kontoret förlag/ynpunkter Avgränning av ynpunkter i utlåtandet Som redoviat ovan arbetar SL med två planeringintrument Strategik plan och Utbudplanen. Flera av taddelnämnderna förlag är av den art att de måte e på länge ikt. Kontoret har valt att här endat behandla åtgärder om rym inom ramen för Utbudplanen d.v. på 1 à 2 år ikt. Gatu- och fatighetkontoret och tadbyggnadkontoret har inlett överläggningar med SL om formerna och inriktningen av den långiktiga planeringen. I remivaren redovia i flera fall frågor av lokal karaktär vilka bät hantera vid överläggningar mellan SL och taddelnämnderna repektive kollektivtrafikutkottet. Ärendet har föredragit och dikuterat vid kollektivtrafikutkottet möte Beparing- och omprioriteringåtgärder Regionen har varje år under 1990 talet växt med cirka peroner. Nuvarande ökningtakt är peroner per år. Nya botäder och arbetplater tillkommer. Denna utveckling täller krav på följamhet när det gäller tranporter av olika lag. För kollektivtrafiken har i SL: trategika trafikplan upptällt en målättning att vinna nya reenärer eller 7% till (7)

4 Kontoret aner att det är viktigt att reenärerna er kollektivtrafiken om ett bekvämt och tillförlitligt färdmedel. En driftäker kollektivtrafik är grundläggande för en god framkomlighet på vägnätet. På grund av kollektivtrafiken jämförelevi tora kapacitet, och då ärkilt den pårburna trafiken, reulterar en dålig driftäkerhet lätt i att trafikanter väljer bilen itället med överbelatning av vägnätet med tora tidförluter för alla trafikanter om följd. Mot bakgrund av den ovan bekrivna ituationen aner kontoret att beparingar inte är rätt åtgärd för kollektivtrafiken utan, åom framhållit i flera ammanhang, behöver trafiken förtärka med ökade reurer för att möta nuvarande och kommande anpråk på en god trafik. Kontoret vill framhålla att det är angeläget att SL inte förämrar reetandarden fram till föröket med trängel/miljöavgifter utan arbetar vidare med planering för förbättringar av trafiken och de driftäkerhet. Kontoret har under hand fått ta del av de förtärkningar om SL planerar med anledning av trängelavgiftföröket. Kontoret emoter SL: lutliga förlag till trafikförändringar med anledning av föröket. Beträffande frågan om omfördelning av reurer finner kontoret, i likhet med taden taddelnämnder, att vi aknar underlag för att göra väl avvägda omprioriteringar inom kollektivtrafiken. Kontoret kontaterar att det finn briter men vill inte ta tällning för eventuell neddragning på ett håll till förmån för en atning på ett annat håll. Nybyggnadområden För att tillvarata Stockholm ödra förorter tillväxt- och utvecklingmöjligheter har taden tartat ett projekt, Söderortviionen, om omfattar, utbildning-, näringliv-, arbetmarknad, infratruktur, och tadbyggnadfrågor. En viktig fråga i detta ammanhang är att retiderna från hela länet till arbetplaterna i öderort korta. En trävan bör vara att reorna främt ker med kollektiva färdmedel och att SL därför beaktar frågan i in planering. Inom via nybyggnadområden för botäder har taden änkt parkeringtalet för p-plater i en trävan att minka bilinnehavet till förmån för kollektivtrafikreande. Exempel härpå är Hammarby Sjötad och Lilla Eingen. Det är för bl.a. dea områden viktigt att SL möter upp med en mycket god kollektivtrafik å att behovet av bilreande till och från dea områden minka. Kontoret vill påpeka att taden botadbyggande inte bara ker inom nybyggnadområden utan jämväl i gluggprojekt om förändrar behovet av kollektivtrafik i flera taddelar. Kollektivtrafik till nya botadobjekt bör ta upp vid underhand- och informationträffar med taddelförvaltningarna. Butrafik Kontoret er poitivt på de atningar om framkommit under hand vad gäller bulinjerna nr 2, 49, 143, , 396 och 508 med verkan från och med i huvudak auguti Det kan dock kontatera att amtidigt kommer i innertaden 21 linjer och i taden förorter 17 linjer att få vidkänna beparingar i form av utglead trafik. Deutom kommer 4 (7)

5 nattbuarna på linjerna 91, 94 och 96 att få neddragningar under vardagar måndag till fredag. Som anfört ovan kan kontoret inte avgöra vilka effekter dea beparingar får för de boende inom taddelarna och för trafik till och från berörda arbetplater. Nya bulinjer från förorterna till de centrala delarna av Stockholm innertad är inte önkvärda med tanke på trafikituationen i innertan. Vid t ex Norrmalmtorg är det redan idag trångt på hållplaterna. Kontoret täller ig dock poitiv till den utökade trafik om planera med anledning av föröket med miljöavgifter men på ikt bör den typen av reor löa med utökad pårtrafik. Det är bra att SL atar på tomtrafikutbyggnad i ytterområdena. Kontoret beklagar att SL inte aner ig ha reurer att i år omvandla bulinje 173 mellan Skarpnäck, Älvjö tation och Skärholmen till en tombulinje. Uppgraderingen har tor betydele för de om reor till och från Huddinge och Botkyrka arbetplat- och botadområden. Generellt ett bör Stombulinjenätet utöka och marknadföra tydligare om nabba buar och ge en tydlig uppgift även i förortområdena. Stombuarna i förorterna är med nuvarande linjedragning ofta en kompromi mellan direktbuar mellan förortcentra och matartrafik till tunnelbane- och pendeltågtrafik, vilket inte ger en tillräckligt hög genomnitthatighet. Mot bakgrund av planerna på förlängning av Tvärbanan till Kita bör buförbindelerna anpaa efter den tänkta träckningen för banan för att på å ätt kapa ett remönter om avpeglar den kommande trafiken. I höt kommer Södra Länken att öppna för trafik och under under 2006 kommer pendeltågtationen i Årtaberg att ta i bruk. SL har om följd av att den nya pendeltågtationen anlägg tidigare avierat att en överyn av butrafiken till och från den nya pendeltågtationen kall ke. Kontoret har i yttrandet inför innevarande år Utbudplan uttalat önkemål om att få medverka i denna överyn. Mot bakgrund av de förändringar om uppkommer genom miljöavgiftföröket, Södra Länken och pendeltågtationen öppnande finn anledning att vidga perpektivet och tudera effekterna för kollektivtrafiken i det halvcentrala bandet vari bl.a Enkede, Årta, Ötberga och Liljeholmen ingår. Under 2005 kommer korningen Bjurätragatan/Rågvedvägen att bygga om för att möjliggöra butrafik på Bjurätravägen, vilket varit ett tarkt önkemål från de boende i området. Kontoret aner att SL. atning på fordon med förnyelebara bränlen är av tor vikt för miljön. Miljökvalitetnormerna för NO 2 och PM 10 överkid på ett flertal gatuavnitt i innertaden. Dieelavgaer från äldre fordon är en källa om bidrar till överkridanden. 5 (7)

6 Buterminaler Som nämnt ovan kommer en ny pendeltågtation att anlägga vid Årtaberg. I anlutning till denna kommer någon form av terminal för buar att anlägga. I Vällingby pågår för närvarande en upprutning av tunnelbanetationen och frågan om upprutning av buterminalen där borde vara ett aktuellt objekt. I Akalla har dikuterat en upprutning av buangöringen till tunnelbanan. För Lidingöbanan är det oklart hur det blir med den fortatta trafiken mot bakgrund av den gamla Lidingöbron dåliga kick. Butrafik kan bli ett alternativ till fortatt pårtrafik. Kollektivtrafiken attraktivitet är i många fall en fråga om goda omtigningmöjligheter vid buterminaler. Frågan är ockå viktig för funktionhindrade att på ett bekvämt ätt genomföra ina reor. Kontoret aner att SL bör uppmärkamma terminalfrågorna i högre grad. Spårtrafik SL och Uppland Lokaltrafik har i en gemenam utredning redoviat möjligheter att amordna pendeltågtrafiken mellan Uppala och Stockholm och amtidigt ordna en pendeltågförbindele till Arlanda. Utökad pendeltågtrafik mellan Stockholm och Uppala är poitivt på flera ätt del för att det medför en regionförtoring med bättre tillgång på arbetplater och botäder del för att det medför ett incitament för de om pendlar med bil att övergå till ett kollektivt färdätt, vilket är en fördel för miljön. Förlaget bör genomföra å nart om möjligt. Förlaget om att minka turtätheten på pendeltågen från auguti 2004 med den ita kvarttrafikavgången från Kungängen repektive Väterhaninge ger fel ignaler till SL: reenärer. Väntetid i terminaler och på perronger upplev ofta under lågtrafiktid om ärkilt påfretande ur bekvämlighetoch trygghetynpunkt. Efterom pårtrafiken utgör ryggraden i kollektivtrafiken bör denna trafik prioritera. Regionen växer och det talar även för att pendeltågen borde ha amma trafiktäthet om tunnelbanan till ytterområdena dv. 15 minutertrafik fram till klockan Tillgänglighet för funktionhindrade. För att reor med kollektivtrafiken ka fungera för reenärer med funktionnedättning måte amma höga tillgänglighetnivå hålla genom hela rekedjan. I detta ammanhang får kontoret framhålla att bytepunkter och terminaler har tor betydele för tillgängligheten till kollektivtrafiken. Detta är peciellt viktigt om rean omfattar flera trafiklag. Det är olyckligt om det även i framtiden blir olika tandarder inom olika trafiklag, om det är i dag. Det är inte bara funktionhindrade om har behov av mer handikappvänliga buar. För måbanföräldrar bör det t.ex. vara enkelt att ta ig ombord med barnvagnar. Kontoret emoter en tydlig plan där SL klargör hur man kommer att gå till väga för att klara rikdagen mål om en tillgänglig kollektivtrafik för alla - enat år I bilaga 2 ge ynpunkter av gatu- och fatighetnämnden handikappråd på lämpliga åtgärder. 6 (7)

7 Färdtjänten och ervicelinjerna. Från 1 januari 2004 har Landtinget färdtjänt tagit över anvaret för ervicelinjerna. Efterom åväl ervicelinjerna om färdtjänten utgör delar av kollektivtrafikutbudet bör SL ge ådan information att en redovining kan ke i kommande Utbudplan eller motvarande dokument hur repektive ervice fungerar om ett ytem tillamman med SL. utbud. Infartparkering Kontoret har inlett dikuioner med SL, regionplanekontoret och vägverket om förutättningarna för fler infartparkeringar utanför taden. Förutättningar att etablera nya p-plater inom taden är begränade. SLUT 7 (7)