Skuldrådgivning för hemlösa med ordnat boende

Transkript

1 SOCIALTJÄNSTFÖRVALTNINGEN KUNDORIENTERADE VERKSAMHETER Handläggare: Gunhild Watorp Villarreal Telefon: SID 1 (12) RAPPORT angående Skuldrådgivning för hemlöa med ordnat boende Uppdraget Den 21 december 2006 fick ocialtjäntnämnden, från ocial- och arbetmarknadroteln, uppdraget Ny inriktning i arbetet mot hemlöhet. Vid ocialtjäntnämnden ammanträde preenterade ocialtjäntförvaltningen en förta rapport och vid ocialtjäntnämndammanträdet en andra rapport. Under rubriken Öka tillgången till träning- och föröklägenheter för de hemlöa om är på väg mot egen botad förelog förvaltningen om en punkt att Utveckla arbetet med kuld- och budgetrådgivning. Socialtjäntförvaltningen fick i uppdrag att återkomma till ocialtjäntnämnden i ett antal pecifika frågetällningar. Ett av uppdragen var: - att återkomma med förlag på en ärkild kuldrådgivning för att bidra till kuldanering för hemlöa med ordnat boende, men om på grund av gamla hyrekulder inte kan få eget kontrakt. Uppdraget genomförande Ett antal frågor har kickat ut till budget- och kuldrådgivarna i taddelförvaltningarna och Enheten för hemlöa. Ett motvarande mail har gått till budget- och kuldrådgivarna chefer amt till chefer för Individ och Familj eller motvarande. Trot väldigt kort vartid har amtliga tadförvaltningar utom en och Enheten för hemlöa framfört ina ynpunkter. Utöver detta har telefonkontakt tagit med några budget- och kuldrådgivare, ett par chefer amt med Medborgarkontoret för hemlöa och med Stiftelen Hotellhem. Samtal har ockå fört med chefen för HVB vuxna och med chefen för Enheten för tadgemenamma boenden.

2 SID 2 (12) Budget- och kuldrådgivning i lagtiftningen I ocialtjäntlagen 3 kap 1 ange att till ocialtjäntnämnden uppgifter hör att vara för råd till familjer och enkilda om behöver det. Hit räkna amtal och råd om ekonomi. Kommunen anvar enligt kuldaneringlagen ane vara en preciering av det generella anvar om kommunerna bär enligt ocialtjäntlagen. I kuldaneringlagen 2 tår att Kommunen kall inom ocialtjänten eller på annat ätt lämna råd och anviningar i budget- och kuldfrågor till kuldatta peroner. Denna kyldighet gäller även under kuldaneringförfarandet och under löptiden för en betalningplan enligt 9... Tanken är att den kommunala myndigheten genom olika former av ekonomik rådgivning ka bidra till att förebygga överkuldättning och hjälpa att enkilda peroner att redan på ett tidigt tadium finna löningar på ina ekonomika problem. Det handlar om både enklare huhållekonomik rådgivning och mer omfattande budgetoch kuldrådgivning. Arbetet ka i huvudak inrikta på att på att öka den enkilde kontroll över in vardagekonomi och få överikt över in kuldituation amt att bitå kuldatta till att göra frivilliga uppgöreler om avbetalning av kulder. Detta är den huvudakliga uppgiften för kommunala budget- och kuldrådgivare. Deutom ka man vara behjälplig med råd och annat bitånd vid en anökan om kuldanering och även under kuldaneringförfarandet och under löptiden för en betalningplan. Det råder ofta en miuppfattning om att de kommunala budget- och kuldrådgivarna arbetuppgifter främt gäller kuldaneringärenden. Tvärtom ägna den törta delen av arbettiden till att hjälpa och tödja de kuldatta peroner om av någon anledning inte kan eller vill komma ifråga för kuldanering enligt lag. En ny kuldaneringlag trädde i kraft den 1 januari 2007 och eratte den gamla lagen från Kommunerna uppgifter och anvar tydliggör i den nya lagen. Likom tidigare har kommunerna en kyldighet att ge råd och anviningar i budget- och kuldrådgivningfrågor till enkilda peroner amt bitå kuldatta att göra frivilliga överenkommeler om avbetalning av kulder, när de av olika anledningar inte kan eller vill komma i fråga för en kuldanering. En nyhet är att i den nya lagen finn en uttrycklig hänvining till budgetrådgivning. Avikten med denna är att betona vikten av det förebyggande rådgivningarbetet. En kuldanering enligt lag är oftat den ita utvägen, för äldre kulder, när andra löningar inte är möjliga. I den nya kuldaneringlagen klargör ockå att det inom ramen för kommunerna rådgivningkyldighet även ingår att lämna råd och anviningar inte bara under kuldaneringförfarandet utan även under hela löptiden för belut om kuldanering.

3 SID 3 (12) I förarbetena har man tagit fata på och bekriver det viktiga töd om kuldatta peroner får av de kommunala budget- och kuldrådgivarna och det långiktiga arbete om behöv. Vid kuldaneringutredningen utvärdering har det framkommit att de kommunala budget- och kuldrådgivarna arbete främt är inriktat på att gäldenären ka få överikt över in kuldituation och kontroll över in vardagekonomi. En förhållandevi tor del av rådgivarna arbete går åt till att motivera, tödja och vägleda den rådökande i att få ordning på in ekonomika ituation. Att den kuldatte lycka med detta är en viktig förutättning för att han eller hon ka klara av att bli ekonomikt rehabiliterad. Kopplingen till kuldaneringförfarandet får fortfarande ane vara å tark att kommunen rådgivande kyldigheter i förhållande till kuldatta peroner bör få itt mer precierade inneinnehåll genom kuldaneringlagen. Formuleringen i den nya kuldaneringlagen har tagit fata på det nu vedertagna begreppet budget- och kuldrådgivning. Lagtiftningen ger kommunen möjlighet att jälv betämma hur rådgivningen ka organiera. I förarbetena äg dock att det är viktigt att kommunerna har en genomtänkt organiation, med den kuldatte i foku och att det finn tillräckligt många budget- och kuldrådgivare för att täcka upp det behov om finn i kommunen. Budget- och kuldrådgivning i Stockholm tad Organiation I Stockholm tad är budget- och kuldrådgivningen organierad å att det är varje taddelförvaltning om har anvar för budget- och kuldrådgivningen. Det finn mint en peron om arbetar om budget- och kuldrådgivare i varje taddelförvaltning. Efter enate ammanlagningen av taddelförvaltningar är det flera taddelförvaltningar om har två eller tre budget- och kuldrådgivare, om itter tillamman. Tidigare var det vanligt att budget- och kuldrådgivaren var enam i in funktion i taddelförvaltningen. Kungholmen, Norrmalm och Ötermalm taddelförvaltningar har valt att amlokaliera ina budget- och kuldrådgivare till Norrmalm taddelförvaltning. Enheten för hemlöa har en budget- och kuldrådgivare antälld. Inom taddelförvaltningen Södermalm finn Södermalm beroendeteam, om har en ärkild budget- och kuldrådgivare för ina klienter. Fram till årkiftet 2007/2008 fann inom ocialtjäntförvaltningen Skuldrådgivningkonulterna, om hade om uppgift att på uppdrag av taddelförvaltningarna bitå taden budget- och kuldrådgivare med handledning, utveckling och amordning av arbetmetoder, tillhandahålla utbildning m.m.

4 SID 4 (12) Idag finn ingen motvarande amordnande funktion för budget och kuldrådgivarna i taden. För närvarande är det 20 peroner om arbetar om budget- och kuldrådgivare i Stockholm tad. Alla arbetar dock inte heltid. En budget- och kuldrådgivare på heltid handlägger ungefär ärenden per år. Antalet ärenden, om kan handlägga per år kan variera mycket på grund av hur långvariga kontakter om behöv i enkilda ärenden. Väntetiden för att få komma till en budget- och kuldrådgivare varierar mycket mellan de olika taddelförvaltningarna. Fyra taddelar har väntetider upp till två månader, tre har väntetid upptill ett halvår. Reterande ju taddelar har väntetider mellan 9 månader och upp till mint 1,5 år väntetid. Ett par taddelar har intagningtopp på grund av den långa väntetiden. De fleta budget- och kuldrådgivarna i taddelförvaltningarna arbetar idag med kuldatta peroner utan att prioritera någon grupp. Man har om utgångpunkt kuldaneringlagen där kommunen kyldighet att lämna råd och anviningar i budgetoch kuldfrågor för kuldatta peroner framgår. Man aner inte att man kan prioritera någon ärkild grupp. Några taddelförvaltningar uttrycker ändå önkemål till budgetoch rådgivarna om att t ex botadlöa, barnfamiljer eller peroner med förörjningtöd ka prioritera. Budget- och kuldrådgivarna bedömer ockå jälva när det är en ituation då det kräv att en peron måte få förtur. Nätan ingen av budget- och kuldrådgivarna har ett kriftligt uppdrag från taddelförvaltning eller taddelnämnd, utöver åtagandet att det ka finna budget- och kuldrådgivning i taddelförvaltningen. Arbetet med budget- och kuldrådgivning Rådökande ringer jälva, blir hänviade från kronofogdemyndigheten, pykiatrika vården m.fl. Budget och kuldrådgivarna får ockå klienter om kommer via ocialekreterare inom mibrukvård och ocialpykiatrin. Arbetet med budget- och kuldrådgivning utforma individuellt utifrån varje klient behov och förmåga. Detta innebär att budget- och kuldrådgivarna både har klienter om enbart behöver kortvarigt råd och töd och klienter om är i behov av långvariga och täta kontakter, ett långiktigt och långvarit arbete tillamman med klienten. Ibland behöver klienten ytterligare töd i form av boendetödjare, god man, eller t ex egna medel. Målet är att finna bäta möjliga löning och långiktigt löa klienterna ekonomika problem. Många klienter har behov av att få truktur i vardagekonomin, kartlägga in kuldituation, de behöver töd i kontakten med olika myndigheter om föräkringkaan, kronofogdemyndigheten m.fl.

5 SID 5 (12) När arbetet med att tillamman med klienten trukturera vardagekonomi och kuldituation är klart, innebär arbetet om budget- och kuldrådgivare ockå att förhandla med fordringägare och föröka få till tånd löningar om avbetalningplaner, ackordlöningar ov. Skuldituationerna är ofta komplicerade och kulderna många till olika typer av fordringägare. Det är viktigt att om budget- och kuldrådgivare ha goda kunkaper om olika fordringar ärtällningar. Vilka är prioriterade vid utmätning? Vad gäller för prekription av kulder? Föräkringkaan kvittningrätt ov. Det är ockå viktigt att ha goda upparbetade kontakter med fordringägarna. Inte mint gäller detta vid hyrekulder. Kontaktnät med värdar viktigt. Ofta måte betalning av hyrekulder prioritera. Det gäller att få värdarna att lita på klienten om hyregät igen och att få till tånd realitika avbetalningplaner utifrån klienten betalningförmåga. Ibland finn inget betalningutrymme all för kulder och då måte kanke ett amarbete till med förörjningtöd för att få hjälp med att betala hela eller delar av hyrekulden. Det är viktigt att den om arbetar med budget- och kuldrådgivning har goda kunkaper inom akområdet, å att inte en peron ekonomika förhållanden till och med förvärra på grund av okunkap t ex om prekriberade kulder eller att man gör upp för tidiga, orimliga eller orealitika avbetalningplaner. Särkild budget- och kuldrådgivning för hemlöa med ordnat boende Staddelförvaltningarna budget- och kuldrådgivare Budget- och kuldrådgivarna i Stockholm tad har tor kunkap och erfarenhet att möta männikor i kriituationer. De fleta är ocionomer, några juriter och någon med ekonomik utbildning. Samtliga budget- och kuldrådgivare i taddelförvaltningarna har klienter om bor i förök- och träninglägenheter. De arbetar med dea om med övriga klienter. Varje klient behandla individuellt efter itt behov och in förmåga. Budget- och kuldrådgivarna amarbetar ofta med ocialekreterare, boendetödjare, hyrevärdar m.fl. Ofta är t ex boendetödjare med vid amtalen ho budget- och kuldrådgivaren. Hur amarbetet är utformat varierar mellan de olika taddelförvaltningarna. Enkede-Årta-Vantör Enkede-Årta-Vantör har anökt om pengar ho Socialtyrelen för att förtärka inaterna med ekonomik rådgivning i främt barnfamiljer men ockå för peroner med ammanatt problematik för att förhindra att vräkningar kommer till tånd. Projektet ka ockå rikta ig till peroner i förök- och träninglägenheter med målet att de ka få en botad på den reguljära botadmarknaden

6 SID 6 (12) Projektet bygger på amverkan internt och amarbete med botadförmedlingen, hyrevärdar, kronofogdemyndigheten, pykiatri m.m. Enkede-Årta-Vantör har tre peroner om arbetar om budget- och kuldrådgivare. Kön till budget- och kuldrådgivarna är dock mycket lång och de ka därför, för närvarande inte arbeta med denna typ av konkret och långvarig budgetrådgivning. Kungholmen, Norrmalm och Ötermalm Kungholmen, Norrmalm och Ötermalm taddelförvaltningar aner att budget- och kuldrådgivningen om den är utformad där fungerar mycket bra. Det finn väl utarbetade amarbetformer mellan budget- och kuldrådgivarna, ocialekreterare, boendetödjare m.m. De er inte behov av att prioritera peroner boende i förök- och träninglägenheter. Detta beror på att det inte är någon lång kö till budget- och kuldrådgivningen. Detta aner de är en förutättning för att det fungerar. Det är viktigt denna grupp kan erbjuda kvalificerad budget och kuldrådgivning i rimlig tid. Rinkeby-Kita Rinkeby-Kita taddelförvaltning har ett över behovet av en ärkild budget- och kuldrådgivning för boende i förök och träninglägenheter och aner att en ådan funktion behöv. Rinkeby-Kita har idag 110 boende i förök- och träninglägenheter. Det finn en enda budget- och kuldrådgivare i taddelen och han har hög arbetbelatning och inte möjlighet till det inteniva arbete om målgruppen är i behov av. Rinkeby-Kita har därför anökt om projektmedel ho Socialtyrelen för att vidareutveckla tödet för boende i förök- och träninglägenheter, genom att kunna erbjuda dem konkret budget- och kuldrådgivning. Rinkeby Kita har ockå utarbetat riktlinjer för arbetet med boende i förök- och träninglägenheter. Utformningen av inaten ka redovia i en genomförandeplan. I denna ingår t ex att avbetala på kulder och att ha en fungerande ekonomi och budgetplanering inför övertagande av kontraktet. Arbetet med budget- och kuldrådgivning ka påbörja redan vid inflyttandet. Enheten för hemlöa Hemlöa i Stockholm tad om inte har in tillhörighet i någon taddelförvaltning tillhör Enheten för hemlöa. Enheten har en egen budget- och kuldrådgivare knuten till verkamheten. Enheten har naturligtvi många klienter om bor i träning- och föröklägenheter och har tor kunkap och erfarenhet av att arbeta med hemlöa. Enheten har fungerande amarbetformer med boendetödjare, värdar m.fl.

7 SID 7 (12) Södermalm beroendeteam Södermalm beroendeteam har många klienter om bor i träning- och föröklägenheter. Klienterna har genomgått behandling ho beroendeteamet eller kommer från intitutioner. Budget- och kuldrådgivaren arbetar med få klienter under lång tid. Många av klienterna har behov av konkreta handfata råd om hur man t ex betalar räkningar. Stiftelen Hotellhem Många av de boende på hotellhem har inte kontakt med ocialtjänten. Många har problem med kulder om gör att de har vårt att få en egen botad och de blir därför boende kvar för länge på hotellhem. I brukarrådet har framfört önkemål om en budgetoch kuldrådgivare anknuten till tiftelen. Stiftelen Hotellhem har hemtällt om medel ho kommuntyrelen för att under 2008 finaniera en projektantällning om kuldrådgivare inom tiftelen. Socialtjäntnämnden har tilltyrkt hemtällan. Medborgarkontoret för hemlöa Medborgarkontoret informerar om möjlighet till budget- och kuldrådgivning och anökan om kuldanering. Dera uppgift är att länka peroner rätt. De hänviar ofta till taddelförvaltningarna budget- och kuldrådgivare och amarbetar med Enheten för hemlöa. Synpunkter på ärkild budget- och kuldrådgivning för hemlöa med ordnat boende Synpunkter från taddelförvaltningarna Budget- och kuldrådgivarna i taddelförvaltningarna tycker att peroner om bor i träning- och föröklägenheter är en angelägen grupp att arbeta med. Merparten av budget- och kuldrådgivarna tycker att det bäta vore att denna klientgrupp kan erbjuda kvalificerad budget- och kuldrådgivning inom rimlig tid inom den befintliga budget- och kuldrådgivningen. Det egentliga problemet är att reurerna för den befintliga budget- och kuldrådgivningen i många fall är för må och att därför kötiden blir för lång. Budget- och kuldrådgivaren har därför inte alltid har tid med peroner boende i förök- och träninglägenheter, på det ätt dea peroner behöver. Bland de tillfrågade cheferna i taddelförvaltningarna aner merparten att det finn ett behov av ärkilda budget- och kuldrådgivare för peroner om bor i förök- och träninglägenheter. De fleta av de peroner om bor i förök- och träninglägenheter har problem med kulder och/eller med att ha truktur i vardagekonomin. Budget- och kuldrådgivning bör komma in tidigt och kontinuerligt och e om en del av rehabiliteringplanen.

8 SID 8 (12) I fleta taddelförvaltningar aner både budget- och kuldrådgivarna och de tillfrågade cheferna att budget- och kuldrådgivning för peroner i förök- och träninglägenheter ka vara lokalt förankrad i taddelförvaltningarna. Detta för att man ka kunna utforma ett nära amarbete med ocialekreterare, boendetödjare, hyrevärdar ov. Endat några tillfrågade aner att det kan finna via fördelar med att en ärkild budgetoch kuldrådgivning för boende i förök- och träninglägenheter kulle vara central för taden. Då med motivering att det inte är å många ärenden totalt i taden. Enheten för hemlöa Enheten för hemlöa aner att det behöv en ärkild budget- och kuldrådgivning för hemlöa och då inte bara för de om bor i förök- och träninglägenheter utan även för de om är på tödboenden, behandlinghem, familjevård m.m. Budget- och kuldrådgivning kan börja tidigt, även för peroner om befinner ig på intitution. Man kan börja med information om möjliga löningar eller t ex kartläggning av kuldituationen för att en peron ka känna att det finn en ljuning av kuldproblemen å måningom. Det är viktigt att ge nabb hjälp när peronen är motiverad. Många peroner om enheten arbetar med och om får avbetalningplaner klarar av dea mycket bra och blir tärkta av detta. Enheten för hemlöa tycker att det kulle kunna vara en grupp på 2-3 peroner om arbetar med taden alla hemlöa och att det i å fall kulle vara naturligt att verkamheten förlade ho dem. Övriga ynpunkter Många tar upp att de er ett problem med att det blivit en hårdare attityd ho hyrevärdar. Dea nekar ofta att ge eget kontrakt till peroner boende i föröklägenheter med hyrekulder och nekar nu oftare ockå även peroner med enbart andra kulder än hyrekulder. Detta gör att peroner fatnar i förökboende längre än de kulle behöva. Därför är det viktigt att budget- och kuldrådgivaren koppla in redan när en peron ka få förök- eller träningboende. Det är ockå viktigt att tändigt ha en dialog med hyrevärdarna om principfrågor gällande övertagande av kontrakt. Sammanfattande ynpunkter De hemlöa på väg mot eget boende har tort behov av budget- och kuldrådgivning Samtliga tillfrågade aner att peroner boende i förök- och träninglägenheter är en viktig grupp med tort behov av budget- och kuldrådgivning. Många har komplicerade kuldbilder, bland annat ofta hyrekulder. Många behöver ockå töd i att lära ig att få

9 SID 9 (12) en fungerande vardagekonomi. De behöver ofta töd i form av täta och långvariga kontakter. Det är viktigt att budget- och kuldrådgivning kommer in tidigt och finn med i rehabiliteringplanen för boende i förök- och träninglägenheter och även för peroner om vita på intitutioner Det är viktigt att tidigt informera om gällande regler och olika möjliga löningar. Som det är nu tyck många peroner fatna och inte komma vidare mot eget boende på grund av kulder eller problem med att trukturera vardagekonomin. Klienterna uttrycker ofta jälva att de tyng av ina kulder och inte vet hur de ka gå tillväga för att löa ituationen. De er in ituation om hopplö. Det är viktigt att det finn töd tillgängligt när man är motiverad att öka hjälp. Den förta kontakten är viktig. Dea peroner behöver ofta få mycket tid ho budget- och kuldrådgivaren, de uteblir ofta, er in ituation om hopplö, kan återfalla ibland i mibruk och det kräv mycket motivationarbete. Att arbeta med långvariga kontakter innebär naturligtvi att man om budget- och kuldrådgivare kan ta emot färre klienter. Viktigt med lokal förankrad budget- och kuldrådgivning Det är viktigt med närheten och lokalt utvecklat amarbete. Det är viktigt att utveckla amarbetformer mellan budget- och kuldrådgivare, ocialekreterare, boendetödjare, hyrevärdar m fl. Budget- och kuldrådgivaren/rådgivarna bör därför finna i taddelförvaltningen, repektive Enheten för hemlöa. Viktigt med reurer för budget- och kuldrådgivningen Budget- och kuldrådgivarna har en pecialitkunkap. De är vana att möta männikor i kri. De har en konkret metod för budgetrådgivning. De har kunkap om inolvenrätt, gällande krediter, obetånd m.m. och erfarenhet av att förhandla med fordringägare. De utformar hjälpen individuellt efter varje peron behov. Därför behöv egentligen inte någon ärkild budget- och kuldrådgivning peciellt för hemlöa på väg mot eget boende. I många andra ituationer i männikor liv finn ockå ett ärkilt behov av budget- och kuldrådgivning, för att förebygga vräkningar, vid arbetlöhet eller jukdom, när man ka börja arbeta efter lång arbetlöhet eller jukdom, vid kilmäa, för enamförörjande med barn, ungdomar m.m. Huvudproblemet är otillräckliga reurer för budget och kuldrådgivningen. En budgetoch kuldrådgivare på heltid tar i nitt emot ca peroner per år och har ca ärenden aktuella amtidigt. Antalet ärenden om handlägg per år kan variera mycket på grund av hur långvariga kontakter om behöv. Att arbeta med långvariga kontakter innebär naturligtvi att man om budget- och kuldrådgivare kan ta emot färre klienter.

10 SID 10 (12) När kötiden är för lång prea budget- och kuldrådgivarna av krav från många håll, från klienter, ocialekreterare, boendetödjare, pykiatrin ov. Samtliga budget- och kuldrådgivare i Stockholm tad har klienter om bor i förök- och träninglägenheter, men varje budget- och kuldrådgivare har bara mellan några få till ett 25-tal aktuella klienter från denna grupp. Enheten för hemlöa tog emot 140 klienter för budget- och kuldrådgivning under Detta peglar inte det faktika behovet av budget- och kuldrådgivning för peroner boende i förök- och träninglägenheter, om man er till antalet peroner om bor i förök- och träninglägenheter och vet att de fleta har kulder och/eller behov av att trukturera in vardagekonomi. Den förta april 2007 fann det 393 föröklägenheter och 817 träninglägenheter i Stockholm tad. Till det kommer deutom alla de boende på intitutioner, om ockå är i behov av budget- och kuldrådgivning. Enligt kartläggningen Boendetrappan (id 14) finn det totalt boendeplater att tillgå inom lågtrökelverkamheter och drogfria verkamheter, om driv i av ocialtjäntnämnden i egen regi, av taddelnämnd i taden, av Stiftelen Hotellhem, av frivilligorganiationer, på entreprenad eller om driv med ekonomikt töd från ocialtjäntnämnden. Riken är tor att denna klientgrupp, boende i förök- och träninglägenheter med behov av extra töd och tid, kommer i kläm när kötiden är för lång och tendener går mot krav att korta kötiden och att arbeta med kortare klientkontakter. Det har inte gjort någon konekvenbekrivning för hela Stockholm tad om vad lång kö till budget- och kuldrådgivning innebär i lidande för den enkilde och i kotnader för Stockholm tad. Några exempel viar dock på omfattningen behovet av utökad budgetoch kuldrådgivning. Stiftelen Hotellhem har underökt hur många av de boende ho dem om har kulder och bedömt att de behöver inrätta en tjänt om budget- och kuldrådgivare. Många blir boende kvar längre än vad om är meningen, då de på grund av kulder har vårt att få ett eget boende. Stiftelen Hotellhem har därför hemtällt om medel ho kommuntyrelen för att under 2008 finaniera en projektantällning om kuldrådgivare inom tiftelen. Socialtjäntnämnden har tilltyrkt hemtällan. I Rinkeby Kita taddelförvaltning har man 110 peroner boende i förök- och träninglägenheter. Där har man identifierat problem med att det akna trukturerade metoder i arbetet med de boende. Många fatnar i olika boendeformer på grund av oreglerade kulder. I Rinkeby - Kita har man bedömt att det behöv en heltidtjänt om budget- kuldrådgivare knuten till förök- och träninglägenheterna. Staddelförvaltningen har anökt om projektmedel till en ådan tjänt ho Socialtyrelen. Man tror att man edan ka kunna permanenta en ådan tjänt och att

11 SID 11 (12) budget- och kuldrådgivaren kan komma att finaniera in egen lön genom att inaten leder till att klienterna får bättre töd att klara in ekonomi vilket leder till lägre hyrekulder till förvaltningen. I Enkede Årta - Vantör taddelförvaltning finn 125 förök- och träninglägenheter amt ett blockförhyrt träningboende med 26 plater. Staddelförvaltningen har anökt om projektmedel ho Socialtyrelen och bedömt att det behöv två heltidantällda budget- och kuldrådgivare amt en adminitrativ aitent. Detta projekt inriktar ig i förta hand på att förtärka inaterna med ekonomik rådgivning i främt barnfamiljer för att förhindra att vräkningar kommer till tånd men projektet riktar ig ockå till peroner i förök- och träninglägenheter. Erfarenhetmäigt vet man ockå i taddelförvaltningarna att mycket tid lägg ned på behandling när det gäller boende i förök- och träninglägenheter, men att det ofta glöm bort att även ekonomin regelbundet behöver följa upp. Det finn exempel där taddelförvaltningar ligger ute med betydande belopp för hyror gällande klienter i förök- och träninglägenheter. Detta är ett exempel på där tora beparingar kulle kunna ke för taddelförvaltningarna om de fick tillräckliga reurer för att budget- och kuldrådgivning kulle kunna komma in tidigt och kontinuerligt om ett led i rehabiliteringplanerna. Samarbete med hyrevärdar Många påpekar att hyrevärdarna börjat tälla hårdare krav för att boende i föröklägenheter ka få överta kontraktet. Det är därför viktigt att föra en tändig dialog med värdarna om principer för att få överta kontrakt. Att bli kuldfri är inte lätt. Ibland är kuldbilden komplicerad och ofta finn inget betalningutrymme för att avbetala på kulder, t ex hyrekulder. Då måte andra löningar till. Värdarna behöver få tilltro till att en peron kommer att betala ina hyror i framtiden. Det är viktigt att planering budget- och kuldrådgivning efter behov finn med från början i handlingplanen, när en peron bevilja en förök- eller träninglägenhet. Viktigt med budget- och kuldrådgivning på intitutionerna Många av de boende i förök- och träninglägenheter har vitat på intitutioner för t ex itt mibruk. Redan på intitutionen är det viktigt att budget- och kuldrådgivning är en integrerad del i behandlingen. Klienterna kan få en förta information om vilka möjligheter det finn att löa kuldituationer även om det ofta är en lång och vår proce att gå igenom. Klienten kuldituation kan kartlägga, t ex om peronen har hyrekulder eller andra kulder, om kan vara ett hinder för att efter träning- och förökboende få en egen botad.

12 SID 12 (12) Att få information och träning i att klara in vardagekonomi är ockå viktiga inlag i behandlingen. Flera intitutioner arbetar redan med detta och det finn ett behov och önkemål om kompetenutveckling. Förlag Inrätta en tadövergripande budget- och kuldrådgivning ärkilt för inkrivna på intitutioner. Det är naturligt att budget- och kuldrådgivning finn med om en integrerad del i behandlingen. Kompetenutveckling för peronalen inom området budget- och kuldrådgivning efterfråga ockå. Staddelförvaltningarna budget- och kuldrådgivning tilldela reurer å att taddelförvaltningarna ge en realitik möjlighet att ha en budget- och kuldrådgivning, om motvarar behovet i taddelen och ge möjlighet att utveckla metoder och amarbetformer inom taddelförvaltningen. En å viktig klientgrupp om boende i förök- och träninglägenheter rikerar att komma i kläm vid för långa köer. Staddelarna behöver ha reurer för att nabbt kunna möta klienterna. I arbetet med att förbygga vräkningar har budget- och kuldrådgivningen ockå en tor uppgift att fylla.