Verksamhetsplan Karlaplan/Hjorthagens förskolor

Transkript

1 ÖSTERMALM KARLAPLAN/HJORTHAGENS FÖRSKOLOR TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (22) Handläggare: Jacky Cohen Verkamhetplan Karlaplan/Hjorthagen förkolor Inledning Förkoleenheten har förkoleverkamhet på fyra adreer. Hjorthagen förkola Artemigatan 61-63, ca 70 barn finn i huet. Förkolan finn i Hjorthagen och är i ett hyrehu på 4 plan. Huet äg av Stockholmhem men en föräljning är på gång till en botadrättförening. Huet är mycket litet och är i tort behov av en upprutning. En tor utegård finn och en tor del av verkamheten är förlagd utomhu. Fältöverten förkola Valhallavägen 152 C, ca 55 barn finn i huet Förkolan finn i markplan på ett hyrehu på teraplanet ovanför Fältöverten köpcentrum, ägare är Centrumkompaniet. Förkolan byggde i början på 70-talet och är i vit behov av upprutning. Till förkolan hör en tor utegård. Breiten förkola Breitenfeldgatan 1, ca 22 barn finn i huet Förkolan ligger i bottenplanet på ett botadrätthu. Förkolan kök kulle behöva ruta upp. Detta kök lagar även mat till Lejonet förkola. Gården till förkolan är liten och den tillgodoer inte förkolan behov. Barn och peronal måte varje dag lämna gården för att öka ig till törre utemiljöer. Lejonet förkola Witttockgatan 3, ca 15 barn finn i huet Förkolan finn i nedre planet på ett botadrätthu, relativt upprutade lokaler. Det finn en bra gård till huet om förkolan får använda. Antalet barn i grupperna på förkolorna varierar mellan barn. Detta beror oftat på lokala förutättningarna då det gäller yta. Grupperna på flera av förkolorna varierar under dagarna då barnen arbetar i olika tvärgrupper utifrån ålder över de.k. avdelninggränerna. Förkolan ledning betår av en förkolechef och en biträdande förkolechef. De itter på olika adreer och har ett gemenamt anvar för förkoleenheten. Olika typer av amrådgrupper finn på alla adreer. I dea råd dikutera och beluta i olika frågor rörande pedagogik, miljö, intagningar etc. Delaktighet är viktig i verkamheten. Viion och värdegrund

2 2 (22) Vårt uppdrag är att inom givna ramar erbjuda och driva förkoleverkamhet för barn i åldrarna 1-5 år. I vårt uppdrag ingår att följa de nationella tyrdokumenten i form av kollag, Lpfö 98 amt Ötermalm Staddelnämnd generella mål. Förkolan ka gör det möjligt för föräldrar att förena föräldrakap och förvärvarbete och vara ett töd för familjerna i dera anvar för barnen omvårdnad och utveckling. Verkamheten ka planera, dokumentera, utvärdera och utveckla i förhållande till ina mål. Genom pedagogik dokumentation ynliggör arbetet och lärandet i våra förkolor. Den är ett redkap för att kontinuerligt utveckla verkamheten. Genom dokumentation i form av foton, bilder och texter av barn egna arbeten får barn, pedagoger och föräldrar underlag för att reflektera över lärandet och utvecklingen. Vår viion är att förkoletiden ho o ka ge barnet tora möjligheter till utveckling och lärande. Våra verkamheter ka känneteckna av kvalitet, engagemang, kunkap och repekt. Varje barn om lämnar våra förkolor för att gå vidare i livet ka göra det om trygga och jälvtändiga individer och med ett gott jälvförtroende och många kunkaper. Den grund om vi tillamman med föräldrarna ger de förta fem åren ka leda till att barnet om vuxen ka fungera i ett amhälle, tycka att varje individ är viktig, kunna e värdet i olikheter amt kunna amarbeta. Utvecklingområden Ett av våra utvecklingområden är att förankra enheten mål i varje medarbetare. Att e den röda tråden genom organiationen. Att binda ihop det enkilda barnet utvecklingplan med avdelningen arbetplan och med enheten åtagande. Att föra pedagogika reonemang kring utveckling och lärande om leder till att kvaliteten på förkolorna höj. Omvärld-möjligheter och hot Förkolan har alltid varit flexibel och detta er vi om något mycket poitivt. I vår nabba amhällutveckling gäller det för våra förkolor att följa med i utvecklingen och föra in den i förkolan. Samtidigt har vår tora kunkap om barn utveckling en tor betydele för hur våra förkolor forma i framtiden. En oro finn för att vi ej får tillräckligt många utbildade pedagoger/förkollärare till våra barn. Vår enhet har under en tidperiod bakåt och framåt haft flera av våra kompetenta förkollärare om gått/går i penion. Det har redan nu viat ig vårt att hitta erättare till dea. Det yn om om det kommer att bli vårigheter att få en budget i balan. År 2008 ger höga lönekotnader i relation till den förelagna ökningen av medel till förkolan. Arbetplaner Pedagogerna på de olika förkolorna har genom dikuioner i olika grupper och ammanhang enat om mål och arbetätt på in förkola. En arbetplan har krivit, håller på att kriva eller omarbeta för att bli en ny arbetplan. Denna plan är alltid i förändring och ka å vara.

3 3 (22) KF: INRIKTNINGSMÅL 1: Stockholm ka vara en attraktiv, trygg och växande tad för boende, företagande och beök KF: MÅL FÖR VERKSAMHETSOMRÅDET: En hållbar livmiljö ka värna och utveckla NÄMNDMÅL: Förvaltningen verkamheter ka bidra till en hållbar livmiljö. Vi åtar o att bidra till en hållbar livmiljö. Ett ekologikt förhållningätt och en poitiv framtidtro ka prägla förkolorna verkamhet. Arbetätt Vi kapar förutättningar för barnet att förtå hur vardagliv och arbete kan utforma å att det bidrar till en bättre miljö. Bla genom att köpa ekologika varor och källortera. Genom att var ute mycket i naturen kan vi lära barnen att repektera djur och växter amt att ej förtöra eller att kräpa ner. Mätning av inköp av ekologika varor. Mätning av elåtgången på förkolorna. KF: MÅL FÖR VERKSAMHETSOMRÅDET: Stockholmarna ka uppleva ett rikt, varierat och tillgängligt kulturoch idrottliv KF: aktiviteter Startdatum Slutdatum Staddelnämnderna ka tillgängliggöra kulturaktiviteter för barn i förkoleåldern NÄMNDMÅL: Alla nämnden verkamheter/boenden ka erbjuda mint två kulturaktiviteter per år. Vi åtar o att ge barnen på våra förkolor ett brett kulturutbud. Alla våra barn ka få olika uppleveler av kultur. Små om tora. Inom förkolan och utanför förkolan. Genom egna pedagoger eller andra pedagoger om är direkt kopplade till olika kulturarrangemang.

4 4 (22) Arbetätt Alla förkolor använder ig av taden breda kulturutbud. Det kan t.ex. vara teater, dan, muik, bild, tadvandringar och olika mueebeök. Genom dokumentation. KF: INRIKTNINGSMÅL 2: Kvalitet och valfrihet ka utveckla och förbättra KF: MÅL FÖR VERKSAMHETSOMRÅDET: Stockholm förkolor och kolor ka ge alla ökad kunkap och utveckling i en trygg miljö KF: aktiviteter Startdatum Slutdatum Staddelnämnderna ka amverka med det lokala föreninglivet och andra aktörer för att erbjuda en mångfald av verkamheter för barn och unga Staddelnämnderna ka planera för att taden upprätthåller barnomorggarantin NÄMNDMÅL: Förkolan arbete med att tidigt uppmärkamma barn problem ka förbättra. Indikator Årmål Periodicitet Andel förkolor om har dokumenterade rutiner för amarbetet med in amarbetkola. Andel förkolor om har rutiner för amarbete mellan förkolan peronal och ocialtjänten peronal. Andel förkolor om har upprättat en handlingplan för arbetet med barn med annat modermål. 100% Tertial 100% Tertial 100% Tertial Aktivitet Startdatum Slutdatum Övergången förkola-kola ka innefatta dokumentation om vad förkolan har arbetat med och barnen lärande Förkolan ka upprätta en handlingplan för arbetet med barn med annat modermål än venka Förkolan ka anpaa den lokala amverkantrategin mellan ocialtjänten och de kommunala förkolorna till egna förhållanden och ta fram egna rutiner Vi åtar o att amarbeta med våra amarbetkolor och följa vår utarbetade handlingplan för övergång förkola-kola, FÖSK.

5 5 (22) En grupp pedagoger från förkola-kola har arbetat fram ett material, FÖSK, med riktlinjer för hur övergången förkola till kola ka gå till. Man kan här följa riktlinjer hur arbetet ka fortkrida månad efter månad. Arbetätt Att följa årplaneringen i FÖSK-dokumentet om tydligt anger arbetättet. och utvärdering ker tillamman med amarbetkolorna. Vi åtar o att amverka med Socialtjänten. Vår amverkan med Socialtjänten äkertäller att barn i farozonen får den hjälp och töd de behöver. Arbetätt Att möta pretigelöt i amtal kring angelägna frågor ger goda möjligheter till amyn. Peronal från förkolor och Socialtjänt möt regelbundet på flera nivåer för kunkaputbyte, konultation och för att tillamman utveckla metoder föratt komma tillrätta med olika problematik. Peronal från förkolan och Socialtjänten gör en gemenam uppföljning och utvärdering av varje ärende. Förkolan åtar ig att ge alla barn goda förutättningar för att tärka in pråkutveckling. Förkolan arbete ka träva efter att lägga grunden för flerpråkighet för barn med annat modermål än venka. Detta ka ke i amråd med barnet föräldrar. Arbetätt Ötermalm har en lokal arbetplan för detta ändamål. Språkutvecklingen dokumentera och följ upp av pedagoger och föräldrar. NÄMNDMÅL: Föräldrarna upplevele av kvaliteten i förkolan verkamhet ka bli bättre. Indikator Årmål Periodicitet Andel förkolor om har rutiner för hur föräldrar får information om förkolan innehåll, arbetätt, normer och värderingar amt om planering och genomförande av verkamheten. 100% Tertial

6 6 (22) Aktivitet Startdatum Slutdatum Förkolan ka arbeta aktivt för att uppnå ett bättre reultat i brukarunderökningen Förkolan tar fram rutiner för hur föräldrarna ge möjlighet att på ett organierat ätt ta del av och framföra åikter om förkolan kvalitetarbete Vi åtar o att ha en god kommunikation med föräldrar och vara lyhörda för dera önkemål. Vårt arbete på förkolan ker i nära amarbete med föräldrarna. Vi vill ge föräldrarna inblick i barnen vardag och kapa förutättningar för ett aktivt föräldrainflytande. Arbetätt Förkolan anvarar för att föräldrarna får en god introduktion i förkolan och i de kultur. Genom daglig kommunikation, utvecklingamtal, olika typer av föräldraamkväm och anlagna tyrdokument får föräldrarna möjlighet till att få en god inblick i förkolan verkamhet. Genom föräldraamtal, föräldraråd och föräldraenkäter. NÄMNDMÅL: Förkolan kvalitetuppföljning ka förbättra. Indikator Årmål Periodicitet Andel förkolor om analyerar och utvärderar in pedagogika dokumentation om en grund för utveckling inför fortatt planering av verkamheten. Andel förkolor om gör kvalitetbedömningar regelbundet om ett led i den kontinuerliga uppföljningen 100% Tertial 100% Tertial Aktivitet Startdatum Slutdatum En gemenam mall för utvärdering ka använda Förkolan ka arbeta med och utgå från kvalitetmått och metoder för utvärdering av förkolan pedagogika arbete Vi åtar o att dokumentera barnen vardag på förkolan. För att via på utveckling och lärande, uppleveler individuellt och i grupp dokumenterar vi det i krift och bild.

7 7 (22) Arbetätt Barn och vuxna använder ig av bilder och texter om ynliggör för deamma. Dokumentationen finn bl.a. på väggar och i pärmar. Dokumentationerna ger möjlighet till möten mellan barn, pedagoger och föräldrar. Ger ockå möjlighet till analy av barnen utveckling och lärande. Vi åtar o att använda ett bedömningunderlag för kvalitetutvärdering. Bedömningunderlaget är ett jälvvärderande material om är indelade i 7 prioriterade målområden om ingår i Stockholm tad kvalitetredovining. Målet är att förkolorna ökar medvetenheten om de egna verkamheterna och vilka möjligheter det finn att gemenamt förbättra dem. Arbetätt Att arbeta med materialet vid planeringdagar, APT och planering/utvärderingdagar. Kontatera våra tarka/vaga idor och utvecklingområden. NÄMNDMÅL: Kvaliteten i förkolan verkamhet ka äkra och utveckla. Förkolan kvalitet ka äkra och utveckla. Vi ka kunna erbjuda barn och föräldrar en förkola om har god pedagogik verkamhet där barngrupperna torlek tämmer väl överen med innehållet. Arbetätt Genom välutbildade pedagoger med hög kompeten ka vi äkra verkamheten pedagogika innehåll. Genom olika typer av kvalitetmätning och analy ka vi e möjligheter till utveckling. KF: MÅL FÖR VERKSAMHETSOMRÅDET: Kvaliteten inom taden omorgverkamheter ka öka - trygghet, värdighet och valfrihet ka prägla hela omorgen KF: aktiviteter Startdatum Slutdatum I amarbete med brand- och räddningnämnden kontinuerligt genomföra informationinater och förebyggande åtgärder för att förbättra brandkyddet för identifierade rikgrupper

8 8 (22) NÄMNDMÅL: De om kommer i kontakt med taddelförvaltningen ka bemöta på ett bra ätt. De om kommer i kontakt med våra förkolor ka bemöta på ett bra och korrekt ätt. Vi lynar och tar tillvara på brukarna och andra ynpunkter och idéer och föröker att i möjligate mån realiera dem. Arbetätt Vi bemöter varje individ, liten om tor, med repekt. Genom brukarunderökning ich peronliga möten. NÄMNDMÅL: Det ka vara lätt att komma i kontakt med taddelförvaltningen verkamheter. Vi åtar o att vara lättillgängliga för kontakt. Vi har en organiation om möjliggör en öppenhet för kontakter. Arbetätt Peronliga möten, telefon eller mobiltelefon med telefonvarare, mailkontakt och via brevpot. Genom brukarenkät och peronliga möten. KF: MÅL FÖR VERKSAMHETSOMRÅDET: Staden ka vara en attraktiv arbetgivare NÄMNDMÅL: Den totala jukfrånvaron, omräknat till heltidantällningar, ka minka 2008 jämfört med Aktivitet Startdatum Slutdatum I dialog med peronalenheten aktivt amarbeta med företaghälovård, föräkringkaa, fackliga organiationer och andra intreenter. Arbeta med förebyggande inater, tidigt ingripande och aktiv kontakt vid nya jukfall Vi åtar o att träva efter att vara en attraktiv arbetplat.

9 9 (22) Vi trävar efter att kapa goda arbetmiljöer åväl pykika om fyika. Arbetätt Att ha tor delaktighet i arbetet och möjlighet att påverka arbetmiljön. Vid lång jukfrånvaro håller vi kontinuerligtt kontakt med den antällda och upprättar tillamman en individuell rehabiliteringplan. Vid hög korttidfrånvaro upprätta en kontakt för att komma tillrätta med orkaen och eventuellt utläa om den har med arbetmiljön att göra. Sjukanmälan till arbetplaten ka lltid ke via en peronalig kontakt. Alla medarbetare uppmuntra till att delta i frikvårdinater. Genom peronliga kontakter. Samarbete med företaghälovården Samarbete med peronalavdelningen. genom tatetik. Övriga nämndmål med åtaganden Bemötande och relationer Vi arbetar utifrån de normer och värden om behandlat i vår Likabehandlingplan. Arbetätt De vuxna männikorna ka vara de goda förebilderna. De ka via att alla männikor har lika värde, liten om tor. Barnet empatika förmåga ka tärka. Viktigt att man om barn lär ig att äga nej till aker om känn obekväma. Bl.a. genom dikuioner i barngrupper och vuxengrupper. Barn utveckling och lärande Vi tar tillvara barnet egna förmåga till utveckling och lärande genom att erbjuda barnet en bra pedagogik förkolemiljö om ka väcka barnet lut, nyfikenhet och kreativitet. Arbetätt Vi ger tid för leken, vi er den fria leken om viktig för allt lärande och ampel med andra. Leken timulerar och utvecklar barnet fantai, empati och jälvbehärkning. Normer och regler träna i leken. Vi kapar medvetet mötetunder i form av amling, måltider, kapande mm. Barnen lärande på våra förkolor ynliggör genom pedagogik

10 10 (22) dokumentation; i bild, krift och tal. Här kan barnen följa in egen utveckling Anvar och inflytande. Vi nyttjar de ituationer där barnet kommer med egna tankar och idéer. Ge utrymme för att ätta önkningar i verket på förkolan inom en nar framtid. Arbetätt Pedagogerna måte vara lyhörda för barnen tankar och önkningar. Att nabbt fånga upp ett ord eller en rörele om uttrycker en önkan om någon förändring för barnet. Att tyda det enkilda lilla barnet. Genom att följa barnet utveckling bl.a. genom dokumentation och föräldraamtal. Samarbetet förkola/hem. Förutättningarna för att ett barn ka få en god förkoletid är att ett gott amarbete finn mellan förkola och hem. Arbetätt Grunden för amarbetet mellan förkola och hem ka grundlägga vi inkolningveckorna då barnet och föräldrarna vita tillamman på förkolan. Förkolan ka ge en god information om in verkamhet och träva efter att föräldrarna känner ig trygga och bekväma på förkolan och med de pedagoger. Genom utvecklingamtal, föräldraamkväm och föräldraråd. Samverkan mellan förkola och kola. Målet är att få till tånd en å midig övergång om möjligt för barnen från förkola till kola. Angeläget är att barn i behov av extra töd är väl förberedda inför övergången. Arbetätt Pedagogerna er till att barnen har de kunkaper och färdigheter om kan gagna dem vid koltarten. Att ha träffar med kolan innan överlämnandet av barnen. Använda ig av handlingplanen om FÖSK-gruppen arbetat ig fram till. Förkola och kola bör träva efter ett gemenamt ynätt på barn utveckling och lärande.

11 11 (22) KF: INRIKTNINGSMÅL 3: Staden verkamheter ka vara kotnadeffektiva KF: MÅL FÖR VERKSAMHETSOMRÅDET: Budgeten ka vara i balan NÄMNDMÅL: Nämnden budget ka vara i balan och prognoäkerheten ka vara hög. Vi åtar o att ha kontroll över vår budget. Förkolan budget bygger på antalet inkrivna barn och barnen ålder. Två gånger om året är mätdatum, i mar och eptember. Arbetätt Åkådliggöra enheten budget vid året början amt ge fortlöpande information vid ledninggruppmöten och vid APT. Påvia reultat av intäkter och utgifter vid mättillfällena. Ha en dialog med medarbetarna om eventuella åtgärder för att få en budget i balan. Genom att följa de ekonomika månadrapporterna. Dialog och uppföljning med ekonomichefen. KF: MÅL FÖR VERKSAMHETSOMRÅDET: Effektivitet och foku på kärnverkamheterna NÄMNDMÅL: De adminitrativa kotnaderna ka fortätta att vara låga och helt minka ytterligare. Vi åtar o att ha en effektiv adminitration. Fördela adminitrativa arbetuppgifter på ett trukturerat ätt. Arbetätt Genom att ha en tydlig organiation med definierade arbetuppgifter. Ta tillvara den kunkap och kompeten om finn ho ledningperonal på förkolorna och ho förvaltningledningen. Regelbundna utvärderingar och analyer.

12 12 (22) Budget 2008 Övriga frågor Bilagor Kvalitetgaranti Likabehandlingplan

13 13 (22) Kvalitetgaranti Hjorthagen / Karlaplan förkolor Förkoleenheten omfattar följande förkolor: Hjorthagen förkola Artemigatan Fältöverten förkola Valhallavägen 152 C Breiten förkola Breitenfeldgatan 1 Lejonet förkola Witttockgatan 3 Förkolorna uppdrag är att inom givna ramar erbjuda och bedriva förkoleverkamhet för barn i åldrarna 1-5 år. Förkoletiden ho o ka ge barnet tora möjligheter till utveckling och lärande. Våra verkamheter ka känneteckna av kvalitet, engagemang, kunkap och repekt. Varje barn om lämnar våra förkolor för att gå vidare i livet ka förhoppningvi göra det om trygga och jälvtändiga individer med ett gott jälvförtroende och många kunkaper. Den grund vi ger de förta fem åren ka leda till att barnet om vuxen kan fungera i ett amhälle, tycka att varje individ är viktig, kunna e värdet i olikheter amt kunna amarbeta. Å T A G A N D E Vi åtar o att ta tillvara på barnet vetgirighet och lut att lära amt att tärka barnet tillit till den egna förmågan. Hur gör vi: Vi tar tillvara barnet egen förmåga och de funderingar Vi har en timulerande miljö om väcker barnen lut, nyfikenhet och kreativitet Vi dokumenterar barnet lek, utveckling och lärande Vi ger tid för fri lek - vi er den fria leken om viktig för allt lärande och ampel med andra. Den fria leken timulerar och utvecklar barnet fantai, empati och jälvbehärkning. Här träna normer och regler Vi kapar medvetet mötetunder i form av amling, måltid, mågrupper för att kunna möta det enkilda barnet behov Vi gör utflykter till kog/grönområden vilket timulerar barnet lut och känla för naturen

14 14 (22) Å T A G A N D E Vi åtar o att finna ett gott amarbete mellan förkola och hem Hur gör vi: Vi föröker ha en daglig kommunikation vid lämning/hämtning av barnet Vi erbjuder utvecklingamtal med föräldrarna. Våra amtal baera på att vi dokumenterar och reflekterar utifrån barnet vardag Vi organierar fler amtal föräldrar/förkola om behov finn Å T A G A N D E Vi åtar o att erbjuda en trygg miljö åväl ocialt om äkerhetmäigt Hur gör vi: Vi har fata rutiner på förkolan Vi vuxna är tydliga förebilder vad om gäller normer och gränättning Vi vuxna är tydliga i tal och kropppråk Vi vuxna uppmärkammar och agerar om barn kränker varandra Vi lär barnet vad nej - topp - luta betyder Vi har ur äkerhetynpunkt överyn 1 gång/år av den inre och yttre miljön genom kyddrond/barnkyddrond/brandkyddrond Vi dokumenterar och rapporterar tillbud och kador Å T A G A N D E Barn i behov av ärkilt töd ka möta utifrån ina behov och tötta i in utveckling Hur gör vi: Vi amarbetar med föräldrar och extern tödperonal Vi kriver en handlingplan för varje barn där vi anger mål och arbetätt Vi utvärderar handlingplanen vid varje termin lut. Utvärderingen ligger till grund för planering av vidare inater R Ä T T E L S E / K O M P E N S A T I O N När vi får in klagomål eller ynpunkter på vår verkamhet är målet att bemöta och eventuellt löa dem omgående. Finn inte utrymme för det tar vi upp frågan på närmate peronalmöte. Vår ledning och våra politiker får regelbunden information om klagomål om inkommit.

15 15 (22) K L A G O M Å L / S Y N P U N K T E R Vår ambition är att ha en hög kvalité på vår verkamhet. Klagomål och ynpunkter ger o möjlighet att löa problem eller miförtånd om är förknippat med klagomålet. Därför är era ynpunkter mycket viktiga. Om ni har ynpunkter på verkamheten, eller aner att vi inte lever upp till våra åtagande önkar vi att ni hör av er å vi får möjligheten att förbättra vår verkamhet Ni kan vända er till pedagogerna i den grupp där barnet är inkrivet, till bitr. förkolechef eller förkolechef. Förkolorna har ett föräldraråd om betår av en repreentant från varje barngrupp. Till dea kan ni ockå vända er om ni har klagomål, ynpunkter eller förbättringförlag. V I L L D U V E T A M E R? Kontakta gärna o om ni vill veta mer. Hjorthagen förkola 08/ Fältöverten förkola 08/ Breiten förkola 08/ Lejonet förkola 08/ S T O C K H O L M Lena Lidén Förkolechef Mat Claeon Tf. Avdelningchef Barn och Ungdom KARLAPLAN / HJORTHAGENS FÖRSKOLOR ÖSTERMALMS STADSDELSNÄMND TELEFON: TELEFON: DENNA GARANTI GODKÄNDES AV ÖSTERMALMS STADSDELSNÄMND

16 16 (22) Likabehandlingplan Hjorthagen/Karlaplan förkolor Handlingprogram för att motverka alla former av kränkande behandling och dikriminering På våra förkolor kall ALLA - barn, peronal och föräldrar - känna ig välkomna, trygga, få uppleva gemenkap och bli repekterade. Mål: Ingen kall utätta för kränkande behandling. Ingen kall kunna utveckla mobbning. Ingen kall känna olut eller rädla för att gå till förkolan. Vi kall lära o att acceptera varandra olikheter. All peronal på förkolan har ett gemenamt anvar för arbetet mot kränkande behandling. All peronal på förkolan är ockå kyldiga att arbeta aktivt för att förebygga, upptäcka och toppa alla former av kränkande behandling. Utgångpunkt är barnet upplevele. Definition: Vad är en kränkande behandling? Begreppet "kränkande behandling" använd om ett amlingbegrepp för olika former av kränkningar. Gemenamt för all kränkande behandling är att någon eller några kränker principen om alla männikor lika värde. En viktig utgångpunkt är den individuella upplevelen och att den om uppger att han eller hon blivit kränkt alltid måte ta på allvar. Kränkningar kan vara * Fyika * Verbala * Pykoociala * Text- och bild

17 17 (22) Detta kan innebära att med ord eller krift bli trakaerad, hånad, hotad, eller få höra ådant man upplever om elakt och obehagligt. Det kan ockå vara att bli lagen, knuffad eller fathållen. Likaå kan en kränkning ke genom blickar, miner, rycktepridning, geter, uckar eller utfryning. RÄTTIGHETER OCH SKYLDIGHETER Lpfö 98 "Förkolan kall ta tillvara och utveckla barnen förmåga till anvarkänla och ocial handlingberedkap, å att olidaritet och toleran tidigt grundlägg. Förkolan ka uppmuntra och tärka barnen medkänla och inlevele i andra männikor ituation. Verkamheten kall prägla av omorg om individen och yfta till att barnen förmåga till empati och omtanke om andra utveckla, likom öppenhet och repekt för killnader i männikor uppfattning och levnadätt. Barn behov av att på olika ätt få reflektera över och dela ina livtankar med andra kall tödja. Den växande rörligheten över nationgränerna kapar en kulturell mångfald i förkolan, om ger barnen möjligheter att grundlägga repekt och aktning för varje männika oavett bakgrund." Lpfö 98 "Förkolan kall vara ett töd för familjerna i dera anvar för barnen fotran, utveckling och växande. Förkolan uppgift innebär att i amarbete med föräldrarna verka för att varje barn får möjlighet att utveckla efter ina förutättningar." Lpfö 98 " I amarbete med hemmet kall barnen utveckling till anvarkännande männikor och amhällmedlemmar främja." Socialtjäntlagen 14 kap. " Myndigheter var verkamhet berör barn och ungdom är kyldiga att genat anmäla till ocialnämnden om de i in verkamhet får kännedom om något om kan innebära att ocialnämnden behöver ingripa till ett barn kydd." FN: konvention om barn rättigheter och lika värde. Ingen får dikriminera.

18 18 (22) Föräldrabalken 6 kap. 2 Den om har vårdnaden om ett barn har ett anvar för barnet peronliga förhållande och kall e till att barnet behov blir tillgodoedda. Barnet vårdnadhavare varar även för att barnet får den tillyn om behöv med hänyn till dera ålder, utveckling, och övriga omtändigheter amt kall bevaka att barnet får tillfredtällande förörjning och utbildning. I yfte att hindra att barnet orakar kada för någon annan kall vårdnadhavaren vidare vara för att barnet tår under uppikt eller att andra lämpliga åtgärder vidta. Lag om förbud mot dikriminering och annan kränkande behandling av barn och elever (SFS) nr 2006:67). 1 Denna lag har till ändamål att främja barn lika rättighet amt att motverka dikriminering på grund av kön, etik tillhörighet, religion eller annan trouppfattning, exuell läggning eller funktionhinder. Lagen har ockå till ändamål att motverka annan kränkande behandling. Denna lag tillämpa på utbildning och annan verkamhet om ave i kollagen (1985:1100) Åtgärder för att nå målen: Organiationnivå * Vid höten föräldramöte får föräldrarna information om förkolan handlingplan mot kränkande behandling. * Inför utvecklingamtalen med föräldrarna får barnen en enkel utformad enkät om hur man triv på förkolan. * Vi kall regelbundet arbeta med våra egna attityder och värderingar. Metoder: * Pågående värdegrundarbete i arbetlagen. Anvarig: Förkolechef * Avdelningmöten, varje månad där barnen välmående tår på dagordningen. * Trivelenkät, dela ut till barnen inför utvecklingamtalen. Anvarig: repektive anvarpedagog. * APT, gemenamt för all peronal. Anvarig: Förkolechef Gruppnivå: * Alla kall medvetet arbeta för den goda gruppen.

19 19 (22) * Den förta tiden på terminen arbetat vi intenivt för att kapa den goda gruppen. * Foku ligger på gemenkap, amarbete och trygghet. * Alla har lika värde oavett kön, etnik bakgrund eller barn med behov av ärkilt töd. Metoder: * Alla vuxna är medvetna om att vi kall vara goda förebilder för barnen. * Tillåt aldrig nedlåtande kommentarer eller handlingar. Vi ingriper direkt när barnen t.ex. vär eller retar varandra. * Vi är obervanta på barnen konflikter och hjälper vid behov till att löa dom. Barnen behöver träna på att löa konflikter, men vi hjälper barnen att bli vänner. * Genom att berömma och bekräfta barnen, viar vi dem dera poitiva idor, detta motverkar kränkande behandling. Vi ka ärkilt uppmärkamma de barn om tenderar att hamna utanför. * Vi pedagoger är alltid nära och med våra barn, både ute och inne, för att kunna e hur ampelet är mellan barnen. * Alla på förkolan använder ett vårdat pråk. * I förkolan dela det inte ut inbjudningkort till barnkala/privata feter. * Vi lägger tor vikt vid barnen lek. Där utveckla barnen pråkligt, ocialt och kognitivt. Metoder om kan använda om ett komplement * Rollekar * Samlingar * Tema: känlor * Barnen utformar regler/normer på förkolan. * Samling för att ummera dagen Individnivå Vi lägger tor vikt vid inkolningen. Det är då grunden till ett bra amarbete med föräldrar och barn lägg. Vi viar barnen att det finn en kommunikation mellan föräldrar och pedagoger på förkolan. Metoder: * Individuella amtal där foku ligger på egna tankar och känlor. * Vi dokumenterar barnet poitiva utveckling genom portfolio. * Vi värnar om en god daglig kontakt för att bygga goda relationer med våra föräldrar. * Vi kallar till utvecklingamtal två gånger per år. * Vi kallar till föräldramöten två gånger per år. Genom detta arbete kapar vi trygga och glada barn om har roligt på förkolan.

20 20 (22) UPPTÄCKA OCH UTREDA/ANALYSERA För att tidigt upptäcka, utreda och analyera arbetar vi enligt följande: Vi tar lärdomar från det förebyggande arbetet och därigenom upptäcker vi de barn om är i behov av hjälp. Vi använder o av: Barnobervationer Barnintervjuer Arbetlagmöten Utvecklingamtal Föräldraamtal Anvarig: enkild pedagog och arbetlag ÅTGÄRDA Vid akuta kränkningar * Samtal med den kränkte * Samtal med den om kränker för att kapa förtåele för hur den andra känner det, uppleva allvaret och för att få lut på kränkningen. * Samtal med berörd peronal * Samtal med förälder Vid upprepande kränkningar: När vi upptäcker att ett barn tenderar att kränka ina kamrater tar vi upp detta med föräldrarna, direkt. * Peronalen gör en analy för att få helhetbild av ituationen. * Förkolechefen informera. * Föräldrarna både till den om kränkt och den om kränker kontakta av peronalen under dagen. * Vid behov upprätta ett åtgärdprogram för båda parter. Medverkande vid upprättandet av åtgärdprogram kan vara peronal (pecialpedagog, förkolepykolog). Återkopplingen ge till berörda föräldrar från peronalen.

21 21 (22) Vuxen/barn När vi om peronal upptäcker kränkning vuxen/barn kall vi prata med den vuxne för att påtala det om hänt. Vi kall belya det olämpliga och gemenamt komma fram till en löning. * Om detta upprepa kall detta rapportera till repektive förkolechef. Peronalanvarig har amtal med berörda vuxna. Långiktiga åtgärder och uppföljning/utvärdering Det förebyggande arbetet ligger till grund för att få ett gått klimat på förkolan. På avdelningmöten e rutinerna över för åtgärder vid alla former av kränkningar. Åtgärdprogram blir en naturlig del att hjälpa och tötta de barn om behöver utveckla in ociala kompeten. Samtal när kränkningar ej upphör (Förkolechef, föräldrar, förkoleteam och berörd avdelningperonal). Kontakt ta med ociala myndigheter när hemmet behöver ytterligare töd. UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING Avdelningperonalen gör kontinuerligt uppföljning och utvärdering av vidtagna åtgärder. Förkolechef alternativt peronal från förkoleteamet kan delta. Kontinuerlig avtämning gör med berörda barn och föräldrar. Arbetet kan utgå ifrån följande frågor: Bekrivning: Vad är målet? Vilka åtgärder har att in? Vad har genomfört till nu? Hur har det gått? Reultat till nu? Analy: Varför blev det om det blev? Var det något om inte fungerade? Värdering: Ska inaterna fortätta? Stämmer det vi gjort med handlingprogrammet? Reflektion: Ska inaterna komplettera eller förändra? Vilka lutater kan vi dra? Vilka lärdomar har vi fått? Aktion/Handlande:

22 22 (22) Vem gör vad och när? DELAKTIGHET OCH ANSVAR Delaktighet Pedagogerna går igenom planen vid varje termin. Förkolechefen deltar På förta föräldramötet på höten informera föräldrarna om planen. Föräldrarna har anvar att ta del av den informationen om ge på föräldramötet om handlingplanen. Anvar Vi bär alla, barn- peronal- föräldrar ett gemenamt anvar i det förebyggande arbetet. Tillamman kapar vi en miljö präglad av omorg och engagemang för varandra. KOMPETENSUTVECKLING All nyantälld peronal får information om handlingplanen. Anvarig: Avdelningperonalen Peronalen tar fram paande litteratur, amt föreläningar för att använda i kompetenutveckling. Författad av Breiten förkola 2007 Catarina Gallo Ulrika Johanon Lillemor Tejler Jeanette Olander