Public serviceredovisningen. Public service-redovisningen 2017

Transkript

1 Public erviceredoviningen 2017 Public ervice-redoviningen

2 Sverige Utbildningradio AB Kontakt: UR Strategi, Stockholm Redaktör: Mette Hultgren Skribenter: Gabriella Ekelund, Pia Lyckeberg Ståhle, Jannike Qvarnköld, Karl Erikon, Peder Olon AD: Mat Laron Omlagbilden är tagen i amband med inpelningen av UR: tv-erie Nationen, fotograf Mattia Bardå UR: public ervice-redovining 2017 har behandlat och belutat av UR: tyrele den 22 februari Public ervice-redoviningen 2017

3 Innehåll Kapitel 1 Inledning 1.1 Vd har ordet UR i ett föränderligt medielandkap Året public ervice-redovining...5 Kapitel 2 Det här vill UR 2.1 Oberoende Värde Genomlag...7 Kapitel 3 Detta har UR bidragit med 3.1 Värde för amhället och individen Mångfald och pegling Relevan och användbarhet Tillgänglighet och ökbarhet Slutater...11 Kapitel 4 Kvalitet och utveckling 4.1 Uppdrag och kvalitet UR-metoden Externa produktionbolag Publicitikt anvar Samverkan och återkoppling Utveckling och utbildning Prier och utmärkeler Svenka pråket Grankningärenden Nya tjänter Sändningkvalitet Teknik utveckling...17 Kapitel 5 Här finn UR 5.1 Radio Tv Text-tv UR på nätet UR och ociala medier Utlåning i digitala nätverk Kärnverkamhet och kompletterande verkamhet...22 Kapitel 6 Bredden i utbudet 6.1 Utbildningområden Barn och unga Utbildningprogram och folkbildande program Ämneområden Utbud i tiden...26 Kapitel 7 Särkilda uppdrag och målgrupper 7.1 Jämtälldhet, mångfald och pegling Definition och mål Mångfald och pegling i programproduktion Repreentation, rekrytering och utbildning Att mäta mångfald Nyheter och amhällbevakning Kultur Barn och unga Barn Unga Nyheter och fakta Kulturella och kontnärliga uppleveler för barn och unga Nyproduktion och egenproduktion Utveckling av programverkamheten för äldre barn och unga Tillgänglighet för peroner med funktionnedättning Textning Teckenpråktolkning Syntolkning God hörbarhet Upplät text Tillgänglighet för barn och unga med funktionnedättning Program för ärkilda målgrupper Dialog Ökad tillgänglighet via digitala plattformar Minoritetpråk Program på finka, amika, meänkieli, romani chib och venkt teckenpråk UR: utbud Minoritetpråk för barn och unga Program på jiddich Program på andra minoritetpråk Dialog Variation i produktionformer Det utökade utbildninguppdraget Särkilda atningar Normkritik Hållbar utveckling Nationella minoriteter MIK-atning...49 Kapitel 8 Användarna 8.1 Här finn användarna Lynande Tittande Synpunkter från användarna Synpunkter från lärarna Synpunkter från allmänheten Synpunkter från barn...53 Kapitel 9 Reuranvändning 9.1 Intäkter Kotnader Reurförbrukning per utbildningområde Produktivitet och kotnadeffektivitet Produktivitet Effektmått Utveckling över tid Inveteringar Åtgärder för ökad effektivitet och produktivitet Koncernamarbeten Sidoverkamhet Kommeriella amarbeten...59 Kapitel 10 Planer inför framtiden 10 Planer inför framtiden...61 Kapitel 11 Bilagor 11.1 Kontakter Bilaga uppfyllele av krav i ändningtilltånd och anlagvillkor Minoritetpråk alla bolagen...65 Public ervice-redoviningen

4 1.1 Vd har ordet: Med användaren ännu mer i centrum Genom att producera redaktionellt oberoende program med en hög pedagogik kvalitet, har UR i nart 40 år bidragit till utbildningen. UR medverkar med itt utbildning- och folkbildninguppdrag till att barn, elever, tudenter och lärare i hela Sverige, från förkola till högkola, får tillgång till ett akligt och redaktionellt oberoende utbildningutbud i form av pedagogikt getaltade radio- och tv-program. Ett utbud om breddar, förtärker och kompletterar det andra gör på utbildningområdet och inom folkbildningen. Därigenom har UR på ett anvarfullt ätt varit med och kapat förutättningar för att tärka utbildningen och public ervice demokratika uppdrag. UR ka göra killnad i männikor lärande och har därför alltid haft användarna i foku. Tidigare benämnde de av UR om publik, när det enbart handlade om ändning i radio och tv. Redan på 90-talet var det för UR: del foku på efteranvändning ut i kolarna via AV-/mediecentraler. I dag gör detta genom att användarna jälva via internet och lutna nätverk öker rätt på utbildningprogrammen i klarummen, lärarrummen, vid kökbordet, på buen etcetera. Begreppet användare har därigenom åter fått en ny innebörd i det nu allt mer digitalierade medielandkapet. För UR: del handlar det fortatt om att kombinera journalitik och pedagogik, men teknik, kommunikation och relationbyggande med målgrupperna är ockå kritika framgångfaktorer var ett utvecklingår för UR. Den nya användarlogiken täller andra krav på organiation och arbetätt, nya och uppdaterade teknika ytem (redigering, backup, lagring), utveckling och fördjupning av dialog och kontakt med användarna likom utveckling av ökfunktioner på de digitala plattformarna. UR har växlat om från avdelningekonomi till projektekonomi. Ingen del av UR tår utanför förändringen - en pännande utvecklingrea om öppnar upp nya möjligheter, bitvi turbulent, men med tort lärande om UR har med ig in i Under 2017 har UR prövat olika vägar för att bättre nå ut och kapa relation med användarna i yfte att äkertälla trovärdighet och relevan med målet att öka effekten i lärandet. Att producera volymer för ändning i broadcat balanera med att ockå nå ut med programutbudet på digitala plattformar där en tor del av målgrupperna finn. UR har fortatt att utveckla olika former av amverkan, både med pecifika målgrupper, olika myndigheter och en ökad bredd av externa produktionbolag. UR gjorde under 2017 fortatta programatningar inom de tre fokuområdena Ny i Sverige, MIK (medie- och informationkunnighet) och Kunkapmålen i kolan. Särkilda atningar gjorde ockå på hållbar utveckling, normkritik och program både om de nationella minoriteterna hitoria i Sverige amt program på de nationella minoritetpråken. Sedan länge är moderna pråk prioriterade i programutbudet och några av de met populära radioprogrammen i UR: programutbud är de återkommande pråk - och nyhetprogrammen Newreel, Qué paa? och Nouvelle en françai. I tider då allt färre elever väljer att läa moderna pråk fyller UR: pråkutbud en viktig funktion. UR förtärker, breddar och kompletterar de utbildninginater om gör av andra, ofta inom områden där det finn FOTO: Lil Trulon mycket litet kommeriellt intree. Ett exempel är lärarpodden Didaktorn om tar upp å pecifika frågor att ett avnitt ällan angår alla, men alltid engagerar via extra mycket. UR gör årligen en effektmätning med hjälp av Novu. Den viar att nio av tio bland allmänheten och nätan alla lärare (98 procent) känner till UR. 88 procent av lärarna om använder UR: program kan tänka ig att rekommendera utbudet till kollegor, vilket betyder att målet att nio av tio lärare ka vilja rekommendera utbudet vid utgången av 2019 nätan är nått. I via lärargrupper är målet redan nått med råge. Ett annat mål är att åtta av tio lärare ka ane att UR: utbud peglar mångfalden av männikor i amhället, det aner i enate mätningen 76 procent av lärarna. Glädjande är ockå att 77 procent av lärarna upplever att UR: utbud bidrar i eleverna lärande var ockå året då UR vann två kategorier i det venka tv-priet Kritallen, Året dokumentärprogram: Say omething (om våld i nära relationer) och Året realityprogram: Zero impact (om hållbar utveckling). Användningen av UR: program ökade under Upppelningarna av UR: tv-program på webben ökade med nio procent jämfört med De met använda programmen på UR: webbplater under 2017 var Livet i Boktavlandet med tre äonger amt Livet i Mattelandet, bägge erierna riktar ig till 6-9 åringar. Dea program hade vid årkiftet 2017/18 tartat över 2,7 miljoner gånger edan premiären. Användningen av UR: radioprogram på webben ökade med 14 procent jämfört med Förutom att trömma UR: ljudfiler finn flera titlar att ladda ner och under 2017 ökade antalet nedladdningar med 150 procent. En tarkt bidragande orak till den kraftiga ökningen är UR: lanering av NPF-podden, där en pykolog och en logoped varar på lynarna frågor om neuropykiatrika diagnoer. UR: uppdrag handlar i grunden om att tärka vårt demokratika amhälle. Demokrati bygger på att alla kan vara med och påverka. Då är kunkap och ett källkritikt förhållningätt nödvändigt. Det börjar i förkolan och fortätter i ett livlångt lärande. Ingen ka behöva tå utanför det demokratika amtalet för att man aknar kunkap är det valår och UR fyller 40 år i allmänheten tjänt. UR fortätter att bidra med utbildning- och kunkapprogram, både för kolan och den breda allmänheten. Både i broadcat och på digitala plattformar. Men fört avlutar vi Välkommen till UR: public erviceredovining! Per Bergkrantz, tf vd 4 Public ervice-redoviningen 2017

5 1.2 UR i ett föränderligt medielandkap Likom övriga public ervice-bolag och andra medieaktörer befinner ig UR i en förflyttning från broadcat till online för att följa användarna förändrade medievanor. Utmaningarna för att nå publiken på åväl kort om lång ikt kräver därför olika trategier. Ännu å länge når UR ina användare på i huvudak två olika ätt; en växande andel av användarna, företrädevi lärare och elever inom den formella utbildningen, hittar programutbudet online medan en fortfarande väentlig, men minkande andel av allmänheten, hittar utbudet via broadcat. Digitalieringen påverkar användarbeteende och medievanor vilket i in tur får betydele även i kolan. Lärare använder i allt högre utträckning rörligt material i underviningen och barn och unga är uppkopplade tora delar av dygnet vakna timmar och vana att kunna ta del av utbudet av rörligt material på de plattformar och vid den tidpunkt de jälva väljer. Omtällningen täller krav och UR fortätter att tälla om organiation och arbetätt för att framtidäkra verkamheten förmåga att nabbt kunna anpaa ig till nya användarbehov och beteenden med en löpande planering och nära dialog med användare och målgrupper. UR: roll att bidra till lärandet och ökad kunkap i amhället betyder i allt högre grad att utbudet behöver vara ökbart och lätt att använda, både inom utbildningväendet och för den breda allmänheten. För att möta användarna behöver UR: utbud finna även på andra plattformar, åväl på SVT: och Sverige Radio plattformar om på tredjepartplattformar, exempelvi i ociala medier. UR ka dock aldrig bli beroende av kommeriella aktörer plattformar och kommer även fortatt vara där med retriktivitet. Syftet med UR: närvaro på tredjepartplattformar är att öka möjligheterna att upptäcka av och ha dialog med användare om är våra att nå enbart på de egna plattformarna. UR: utbud kan främja barn, unga och vuxna lärande och utveckling och därmed bidra till att tärka demokratika värden. Därför måte UR fortätta utveckla dialogen med användarna för att e till att möta upp med ett utbud om gör killnad och om kommer till användning. och i yttrandefrihetgrundlagen. I året redovining har UR utvecklat definitioner, mål och reultatbekrivningar ytterligare. Bland annat redogör för en metod för ett nytt effektmått (kapitel 9) om både tar hänyn till hur och i vilken utträckning ett enkilt program har använt amt hur tor lärandeeffekt ett program har. Under 2017 har tort foku legat på att utveckla och fördjupa kontakterna med olika användare. Erfarenheten av det arbetet viar tydligt att relationbyggande med användare ker på de plattformar och de ätt om är pecifika för repektive grupp av användare. Med hänyn till att de tre public ervice-bolagen har olika uppdrag, tyrning, förutättningar och mål kan inte alla definitioner eller indikatorer vara gemenamma. Varje bolag behöver ge egna exempel och bekrivningar och ibland även egna definitioner och indikatorer om bät motvarar det pecifika uppdraget. Allt om redovia i tabeller och text aver ändningar i marknätet om inte annat ange. UR ka göra killnad i männikor lärande och har därför alltid haft användarna i foku Likom förra året redoviar UR tid och innehåll uppdelat på yngre barn, äldre barn och unga. En vi överlappning mellan åldergrupperna förklara av att utbildningtadier avgräna med läår i tället för kalenderår. I alla tabeller återge utbildningområden enligt tabellen längt ned på idan: I kapitel 2 redovia vad UR vill bidra med och i kapitel 3 bekriv effektiviteten utifrån UR: uppatta effektmål och hur UR bidrar till amhälle och individ. Kapitel 4 bekriver UR: produktionproce och publicitika anvar amt utvecklingen inom ett antal områden. I kapitel 5 redovia utbudet fördelat på kanaler och tjänter på olika plattformar, och kapitel 6 viar på bredden i utbudet. I kapitel 7 redovia uppföljningen av ärkilda public ervice-uppdrag. Kapitel 8 bekriver hur användarna tar emot UR: utbud. Kapitel 9 redoviar intäkter och kotnader, produktivitetförbättringar och produktivitet amt metod för det nya effektmåttet. Och it, i kapitel 10, bekriver UR planer för framtiden. n FOTO: Chri Stein 1.3 Året public ervice-redovining Public ervice-redoviningen viar hur UR under 2017 fullgjort det uppdrag om fattällt av rikdag och regering och om finn bekrivet i ändningtilltånd och anlagvillkor, i radio- och tv-lagen Utbildningområde Motvarar utbildningtadium Yngre barn (0 9 år) Förkola amt grundkola åk F 3 Äldre barn (9 12 år) Grundkola åk 4 6 Unga (12 19) Grundkola åk 7 9 amt gymnaium Högkola Inkluderar bl a Lärarutbildning och fortbildning Folkhögkola/tudieförbund Organierad folkbildning Folkbildning Allmänt folkbildande program Public ervice-redoviningen

6 2 Det här vill UR UR är ett oberoende public ervice-bolag med ett ärkilt uppdrag att förtärka, bredda och komplettera det andra gör inom utbildningområdet. UR producerar, änder och tillgängliggör radio- och tv-program för alla åldrar och alla utbildningtadier. Utbudet prägla av mångfald och peglar hela landet och den variation om finn ho befolkningen. 2.1 Oberoende UR har till uppgift att bedriva programverkamhet inom utbildningområdet i allmänheten tjänt. Verkamheten ka prägla av oberoende och tark integritet och bedriva jälvtändigt i förhållande till åväl taten om olika ekonomika, politika amt andra intreen och maktfärer i amhället. UR har ett ärkilt uppdrag att förtärka, bredda och komplettera det andra gör inom utbildningområdet. Därför producerar, änder och tillgängliggör UR radio- och tv-program för alla åldrar och alla utbildningtadier, från förkola till högkola, inkluive folkhögkolor och tudieförbund, amt även allmänt folkbildande program. UR prioriterar under tilltåndperioden tre fokuområden inom både utbildning och folkbildning: Kunkapmålen i kolan, MIK (medie- och informationkunnighet) amt Ny i Sverige. UR: unika röt UR: program utmärk av ett pedagogikt getaltande, publicitikt oberoende, hög trovärdighet och hög kvalitet både till form och innehåll. Programmen använd, uppkatta av målgrupperna och vinner även prier. Deutom är UR: program tillgängliga för de fleta under en lång tid på de digitala plattformarna. UR: programproduktion bygger på en kombination av oberoende journalitik amt pedagogikt getaltande och berättande vilket gör UR till en unik medieaktör. I uppdraget ingår ockå att användarna, ärkilt inom utbildningväendet, ka ge möjligheter att framföra ynpunkter och önkemål gällande programverkamheten. UR har alltid det publicitika anvaret och gör det redaktionella urvalet inför, under och efter varje produktion och publicering. UR: utbud har alltid ett pedagogikt yfte oavett om programmen riktar ig till barn, ungdomar eller vuxna användare. Programproduktionen utgår från användarna behov, tyrdokument inom utbildningen amt bygger på vad forkningen i dag vet om pedagogik och kognition, begreppbildning och inlärning. UR gör killnad i männikor lärande UR: program ka ha effekt på längre ikt än bara den enate ändningen/publiceringen. För att programmen ka kunna göra killnad i männikor lärande kräv att de är användbara inom utbildningen och behöver därför ha en hållbarhet om är längre än till exempel ett nyhet- eller aktualitetprogram. Det betyder i in tur att UR har en rik programkatt om är hållbar över tid. I december 2017 fann drygt program tillgängliga på UR: digitala plattformar och drygt i UR: lutna nätverk inom utbildningväendet. 2.2 Värde Programutbudet ka tillföra värde för användarna, i form av ökad förtåele, kunkap och bildning. UR har under året arbetat med att ta fram en ny metod för att kunna mäta effekt på lärandet, om genom både kvalitativa och kvantitativa mätningar tar fata på hur användbart programmet är utifrån ett lärandeperpektiv, vilket redovia i kapitel 9. Deutom underöker UR årligen användarna attityder utifrån tre definierade områden (e nedan) med vartdera två till fyra effektmål för tilltåndperioden. Reultaten redovia i kapitel 3 och 8. Målet är att användarna attityder under perioden ka utveckla å att effektmålen har uppnått vid utgången av UR fortätter att utveckla utbudet inom de tre fokuområdena: Kunkapmålen i kolan, MIK (mediainformationkunnighet) och Ny i Sverige. Dea områden är även prioriterade amhällfrågor och UR: programutbud inom dea områden varar mot amhället behov och bidrar därmed till amhällnyttan. 6 Public ervice-redoviningen 2017

7 FOTO: Lil Trulon Inpelning av Orka plugga i UR: green creen tudio. UR underöker deutom lärare och allmänheten uppfattning om i vilken utträckning UR: program bidrar till amhällvärde likom individuellt värde. 2.3 Genomlag Mångfald och pegling Att öka mångfalden åväl i programutbudet om bland medarbetarna är ett trategikt mål för UR och ett ätt att höja kvaliteten på programmen. UR: programutbud ka vara till för alla och ka pegla förhållanden i hela landet och den variation om finn i befolkningen. Under 2017 har UR arbetat med att ta fram en tydligare policy och definition av mångfald och pegling. Detta för att kunna arbeta mer trukturerat för att öka mångfald och pegling, både i programutbudet och bland medarbetare, men ockå för att kunna följa upp arbetet på ett mer ytematikt ätt. Se kapitel 7.1. UR har edan tidigare definierat två effektmål på detta område: åtta av tio användare ka ane att UR: utbud peglar hela befolkningen (mät i Novu årliga underökning) amt mångfalden av medverkande i UR: programutbud ka öka. Det enare målet mät via den mångfaldmätning av UR: utbud om forkare vid Lund univeritet årligen gjort edan Under 2017 har UR påbörjat arbetet med att utveckla en kompletterande intern mångfaldmätning av UR: utbud, e kapitel 7.1. På ikt hoppa UR därmed att tydligare kunna mäta hur arbetet med att öka mångfalden i programutbudet utveckla över tid. Relevan och användbarhet UR: utbud ka bidra till ökad förtåele, kunkap och bildning oavett ålder, förutättningar och utbildningnivå. UR utgår alltid från användarna behov, och tår i tändig kontakt med dem. Del för att ta del av dera ynpunkter om bidrar till att utveckla programverkamheten och del för e till att programmen är relevanta. Inom området användbarhet har UR edan tidigare definierat två effektmål: del att åtta av tio användare upplever att UR: utbud bidrar i dera lärande, del att nio av tio pedagoger vill rekommendera UR: program till en kollega. Två effektmål har tillkommit: åtta av tio pedagoger aner att UR: utbud bidrar i dera elever lärande amt ju av tio åringar tycker att de lär ig av UR: program. Likom för övriga effektmål gäller att de ka vara uppnådda vid utgången av De nytillkomna effektmålen mät i Novu årliga attitydunderökning och reultaten redovia i kapitel 3 och 8. Tillgänglighet och ökbarhet UR: programutbud ka finna där användarna finn och med god tillgänglighet. Huvuddelen av programutbudet finn fritt tillgängligt under lång tid på de digitala plattformarna UR Play, UR Skola amt ett lutet nätverk inom utbildningväendet, UR Acce. Den omfattande förvandling av mediebranchen om är tydlig bort från broadcat till en huvudakligen digital ditribution och användning, täller tora krav på UR och andra medieaktörer. I ett allt törre utbud av mediekanaler i kombination med ett mer individualierat användarbeteende blir det viktigare än tidigare för UR att e till att programutbudet både är ökbart och hittbart för att det ka bli använt. UR arbetar kontinuerligt med att göra programutbudet tillgängligt för fler och flera olika användargrupper med pecifika behov, till exempel genom att utveckla metadata, ökfunktioner och tillgänglighet för peroner med funktionnedättning. UR: effektmål inom området är del att åtta av tio användare upplever att UR: utbud är lätt att hitta, del att åtta av tio användare ka ane att utbudet är lätt att ta del av oavett individen förutättningar. n Public ervice-redoviningen

8 I De ytterta barnen möter tittaren barn boatta i de ytterta platerna i Sverige å långt man kan komma i de fyra vädertrecken. Vad är unikt för jut den platen? Hur mår den? Emilia i Abiko berättar om in plat. FOTO: Ewa Cedertam 8 Publicervice-redoviningen 2017

9 3 Detta har UR bidragit med UR bidrar till åväl amhäll- om individuell nytta, både i traditionella ändningar och online, med ett utbud om tärker kunkapnivån i alla utbildningtadier från förkola till högkola, tudieförbund och folkhögkolor. UR bidrar ockå till folkbildning för allmänheten. UR utgår alltid från användarna behov för att programmen ka uppleva om relevanta, trovärdiga och användbara. Användningen av UR: utbud ker i allt högre grad på olika digitala plattformar och det täller tora krav på vidareutveckling av UR: arbetätt och tillgänglighet. I takt med att användarna rör ig bort från linjärt broadcat-tittande och -lynande måte UR, i likhet med andra mediebolag, arbeta för att möta användarna på de plattformar där de finn för att de ka hitta och ta del av programutbudet. UR: kvalitet och relevan utveckla 85%Av lärarna och anpaa alltefterom digitalieringen lår igenom inom utbildningen och amhället med förändrade pedagogika behov och användarbeteenden. Med hjälp av en törre attitydunderökning via Novu kartlägg årligen användarna intällning till programutbudet och till UR om mediebolag. Fyra grupper intervjua: lärare i alla tadier, allmänheten år, föräldrar med hemmavarande barn i åldern 0 17 år amt barn 8 15 år gamla. Reultaten i 2017 år underökning viar att UR bidrar till åväl amhällnytta om individuell nytta och att UR: program upplev om trovärdiga, relevanta och användbara. UR har att upp effektmål för användarna uppfattning om mångfald och pegling, användbarhet och tillgänglighet. Varje effektmål redovia under repektive rubrik. 3.1 Värde för amhället och individen Kännedomen om UR är hög. Nätan alla lärare (98 procent) känner till UR: verkamhet och 90 procent av allmänheten vet vad om tår bakom UR: logotyp. Underökningen viar ockå, likom föregående år, att pedagoger har en poitiv intällning till UR och er UR om en trovärdig aktör. 66 procent av lärarna och 56 procent av allmänheten aner att UR har ett högt amhällvärde, vilket ligger i nivå med föregående år reultat. När det gäller värde för individen kiljer är mycket eller ganka poitivt intällda till UR ig reultaten mellan grupperna mer. 61 procent av lärarna jämfört med 27 procent bland allmänheten (31 procent bland föräldrar) aner att UR har ett mycket eller ganka tort värde för dem om individer. Lärare i årkurerna F 3 (72 procent) och 4 6 (71 procent) aner att UR har ett ännu högre individuellt värde. Dea lärare uppviar ockå högre reultat gällande kännedom, attityd och användning vilket troligen bidrar till de poitiva reultaten. Kvinnor och högutbildade tillkriver ockå UR ett högre värde än andra, både vad gäller värde för amhälle och individ. Peroner var båda föräldrar är födda utomland aner i högre grad än andra att UR har ett tort värde för amhället. Skillnaden i attityd mellan lärare och allmänhet har annolikt in förklaring i att UR: programutbud både är mer känt och använt bland landet lärare medan Diagram Andel av lärare och allmänhet om aner att UR har ett mycket eller ganka tort värde för amhället i tort (procent). Källa: Novu. 100 % 80 % 60 % 40 % 20 % 0 % Allmänhet Lärare (2015 tällde frågan endat till allmänheten) Diagram Andel av lärare och allmänhet om aner att UR har ett mycket eller ganka tort individuellt värde (procent). Källa: Novu. 100 % 80 % 60 % 40 % 20 % 0 % Allmänhet Lärare (2015 tällde frågan endat till allmänheten) Public ervice-redoviningen

10 Dokumentärerien Nåt måte göra utpelar ig i taddelen Hageby i Norrköping. Ett område med låg utbildningnivå och hög arbetlöhet. I över ett år följer vi Toni Haddo, Natalia Bonilla och Thoma Lindquit i dera kamp för att männikor om kommer till Norrköping ka få en ärlig chan att bli en del av amhället. FOTO: Liun Riad utbudet i broadcat är vårare att identifiera för tittare och lynare efterom UR änder i Sverige Radio och SVT: kanaler likom i Kunkapkanalen är det inte jälvklart för användarna att det är UR om är avändare. 3.2 Mångfald och pegling UR har om effektmål att åtta av tio användare vid utgången av 2019 aner att UR: utbud peglar hela befolkningen. Året attitydunderökning viar att i gruppen lärare ökar den andelen och når nu 76 procent, bland allmänheten är andelen lägre, runt hälften aner att UR: utbud peglar hela befolkningen (diagram 3.2). Ett annat effektmål är att mångfalden av medverkande ka öka årligen i UR: utbud. Detta mät via den mångfaldmätning av UR: utbud om forkare vid Lund univeritet årligen gjort edan 2010, reultatet redovia i kapitel Relevan och användbarhet UR: effektmål att 90 procent av lärarna vid utgången av 2019 vill rekommendera utbudet till UR om varumärke är mycket väl känt bland allmänheten. en kollega är nära att uppfylla. 88 procent av alla lärarna i underökningen är villiga att rekommendera UR: utbud till kollegor och för lärare i förkola och åk F 3 är andelen en bit över 90 procent. Dea iffror ökar ockå jämfört med förra året (diagram 3.3.). Ett annat effektmål är att åtta av tio användare vid utgången av 2019 upplever att UR: utbud bidrar i dera lärande. Reultatet från året underökning viar att 76 procent av lärarna aner att UR: utbud bidrar i dera eget lärande. Bland allmänheten är reultatet dock lägre, runt hälften upplever att UR: utbud bidrar till dera lärande. Förkollärare är de om i tört utträckning (84 procent) aner att UR: utbud bidrar i dera eget lärande och detta är en ignifikant ökning jämfört med föregående år. Ett nytt effektmål är att åtta av tio pedagoger aner att UR: utbud bidrar i dera elever lärande. Året underökning viar att 77 procent av lärarna aner att UR: utbud bidrar i dera elever lärande. Lärare i årkurerna F 3 (86 procent) och 4 6 (85 procent) aner i högre grad än övriga lärare att UR: Diagram 3.2 Andel av lärare och allmänhet om aner att UR: utbud peglar mångfalden av männikor i amhället (procent). Källa: Novu. 100 % Diagram 3.3 Andel av lärare och allmänhet om kan tänka ig att rekommendera UR: utbud till kollegor (procent). Källa: Novu. 100 % 76 % Av lärarna aner att UR: utbud peglar hela befolkningen 80 % 60 % 40 % 80 % 60 % 40 % 88 % Av lärarna vill gärna rekommendera UR: utbud till en kollega 20 % 0 % Lärare Allmänhet % 0 % Lärare Allmänhet % Av lärarna upplever att UR: utbud bidrar i dera elever lärande 10 Public ervice-redoviningen 2017

11 Jack och jorden utveckling. När Jack kommer med in kla till det tora muéet får han till uppgift att hitta fakta om jorden utveckling. Jack miter i väg och hamnar på en helt egen upptäcktfärd i mueet olika krymlen och upplever mängder av olika tidåldrar. Illutrationer: Peter Bengton och Selma Svenon utbud bidrar i dera elever lärande. Dea lärare har ockå högre kännedom om UR och har en mer poitiv attityd till UR amt använder UR: utbud i högre utträckning än andra lärare vilket troligen har en gynnam effekt på reultatet. UR har även belutat om ytterligare ett effektmål om tar fata på lärandet: ju av tio åringar tycker att de lär ig av UR: program. I 2017 år attitydunderökning intämde 65 procent i påtåendet UR har program om jag lär mig aker av vilket är en något törre andel än föregående mätning där 61 procent intämde i påtåendet. 3.4 Tillgänglighet och ökbarhet Ett av effektmålen är att åtta av tio användare vid utgången av 2019 upplever Diagram 3.4 Andel av lärare och allmänhet om aner att UR: utbud är lätt att hitta på webben (procent). Källa: Novu. 100 % 70 % Av lärarna har mycket eller ganka god kännedom om UR 68 % 0 % Av lärarna använder årligen Lärare Allmänhet program från UR i underviningen 80 % 60 % 40 % 20 % att UR: utbud är lätt att hitta. Lärare i åk F 3 ligger nära det målet, 77 procent tycker att UR: utbud är lätt att hitta. Totalt aner 65 procent av lärarna att UR: utbud är lätt att hitta. Ett delmål i detta är att användarna ka ane att UR: utbud är lätt att hitta på webben och här intämmer hela 83 procent av lärarna inom åk F 3 och tre av fyra lärare i förkola och åk 4 6. Som tidigare nämnt är dea lärare UR har program om jag lär mig aker av. flitiga användare av UR. Bland allmänheten aner endat tre av tio att UR: utbud är lätt att hitta. Bland allmänheten är det fler om aner att UR: utbud är lätt att hitta i tv- och radioutbudet, medan fler lärare tycker att UR: utbud är lätt att hitta på 72 % Av lärarna upplever att UR: utbud är lätt att hitta på webben webben. Återigen viar det ig att atningen på den digitala plattformen UR Skola fungerar väl medan det fortfarande är en utmaning för UR att göra ig edda och hörda i broadcat (diagram 3.4.). Vad gäller tillgänglighet är målet att åtta av tio användare upplever att UR: utbud är lätt att ta del av oavett förutättningar. Bland lärare håller 77 procent med i påtåendet och bland allmänheten intämmer knappt hälften, reultaten ligger på amma nivå om föregående år. 3.5 Slutater En del av förklaringen till allmänheten lägre iffor när det gäller alla de effektmål UR har tällt upp beror rimligen på att en lägre andel av de varande bland allmänheten faktikt tar del av UR: utbud. En annan delförklaring är att tittare och lynare om tar del av UR: utbud i SVT och Sverige Radio har vårt att identifiera det om program från UR efterom UR bortett från Kunkapkanalen änder i andra kanaler. UR om varumärke är dock mycket väl känt bland allmänheten och UR om del av public ervice har höga förtroendeiffror. Av attitydunderökningen framgår att de om verkligen använder programutbudet i ignifikant högre utträckning vill rekommendera utbudet, aner att det peglar hela befolkningen, upplever att utbudet är lätt att hitta amt att det bidrar i dera lärande. Detta gäller för åväl gruppen lärare om gruppen barn. En lutat om kan dra av reultaten i underökningen är att det finn en tor potential att öka åväl användningen om uppkattningen av UR: programutbud. Exempel på hur UR har arbetat för att nå användarna i pecifika målgrupper på nya ätt ge i kapitel 8.3. n Public ervice-redoviningen

12 Geografen tetamente Europa. Följ med Holger, Emé och Mortenen på äventyr genom Europa. Upplev Europa regioner och e olika natur- och kulturlandkap. Under rean täll vi inför geografika frågor, om varför olika plater er ut om de gör och hur männika och natur ampelar. FOTO: Pernilla Thelau 12 Public ervice-redoviningen 2017

13 4 Kvalitet och utveckling UR utgår från användarna behov och för dialog med flera olika målgrupper för att äkra att programmen är relevanta, men ockå för att möta användarna på de plattformar där de hittar UR. Programmen använd, uppkatta av målgrupperna och vinner även prier. 4.1 Uppdrag och kvalitet UR producerar radio-, tv- och webbproduktioner med ett utbildande innehåll. Genom hög publicitik kvalitet i fakta, urval, getaltning och uppleveler, kombinerat med kunkap inom åväl pedagogik om kognition om vad om underlättar lärande, främja lut till lärande och delande av kunkap vilket bidrar till att höja kunkapnivån i amhället. UR: kvalitet och relevan utveckla och anpaa allt efterom digitalieringen lår igenom inom utbildningen och amhället med förändrade pedagogika behov och användarbeteenden. UR: program utmärk av ett pedagogikt getaltande, publicitikt oberoende, hög trovärdighet och hög kvalitet både till form och innehåll UR-metoden UR: programutbud ka göra killnad i männikor lärande oavett ålder, förutättningar och utbildningnivå. Utbudet inrikta mot barn- och ungdomutbildning, högkole- och annan vuxenutbildning, tudieförbund och folkhögkolor amt folkbildning. Det om utmärker ett UR-program är det utbildande innehållet om i in tur täller ärkilda krav på produktionproceen. För att programutbudet ka bidra till ökat lärande kräv en kunkap om målgrupperna pecifika behov i repektive utbildningtadie. Utifrån omvärldanalyer, behov och beteende ho användare formulera uppdrag till verkamheten för produktion, publicering, kommunikation och tillgängliggörande. I UR: uppdrag ingår att förtärka, bredda och komplettera det andra gör inom utbildningområdet vilket förutätter en kontinuerlig bevakning av och dialog med utbildningektorn. Genom amverkan med användare, pedagoger och forkare utforma och utveckla UR: utbud med foku på utbildningområdena behov, å om det kontinuerligt kartlagt i dialog, förtudier och omvärldanalyer. UR: ammantagna utbud ka både tilltala en allmänhet i Sverige Radio och SVT: kanaler amt Kunkapkanalen och komma till nytta inom utbildningområdet. Det ka kunna använda under lång tid och därför är UR: verkamhetplanering inriktad på att tillgodoe både nya och långiktiga behov. I UR: planering fattäll vad om ka producera och ända inom varje utbildningområde och ämne amt vilka programprojekt om ka prioritera. I amband med detta planera även för lärarhandledningar om ger tip och råd kring hur programmen kan använda i utbildningammanhang. För att äkra att utbudet motvarar utbildningen behov målätter UR användarna upplevele av användbarhet och tillgänglighet. Målen följ upp i attitydunderökningar om ockå viar på hur användarna bedömer kvalitet, e kapitel 3 och Externa produktionbolag För UR är det väentligt att medverka till att det finn en ektor med venka fritående produktionbolag; externa medverkande och olika produktionformer bidrar till att göra UR: utbud varierat. När UR gör utlägg reulterar det ofta i en variation i getaltningen vilket i in tur bidrar till en mångfald i berättandet. UR äkertäller i alla kontakter med externa produktionbolag att det finn kunkap om de villkor om gäller för UR: verkamhet, exempelvi krav på opartikhet, oberoende, aklighet, mångfald, pegling och jämtälldhet. UR har tydliga rutiner för betällning och inköp av extern produktion, och har kriterier för hur inkommande programförlag värdera. De krav om UR täller på amarbetpartner för extern produktion finn formulerade i de avtal om UR upprättar med produktionbolagen. Där finn kapitel om behandlar programregler med paragrafer om otillbörligt gynnande, aklighet och opartikhet. Deutom finn riktlinjer för rättighethantering vid produktionutläggningar och amproduktioner amt programinköp. UR trävar efter en mångfald i val av externa producenter och under 2017 har UR ytematikt arbetat med att initiera amarbeten med ådana externa producenter om UR inte tidigare har amarbetat med. Målättningen är att prida uppdragen å mycket om det är möjligt i yfte att bidra till mångfald och en variation i produktionformerna. UR änder inte ponrade program, däremot kan det förekomma indirekt ponring i inköpta program, helt i enlighet med villkoren i ändningtilltåndet. När UR köper viningrätter av exempelvi dokumentärer äkertäll oberoendet genom publicitik kontroll. UR föräkrar ig om att programinnehållet följer ändningtilltåndet och att det inte finn någon aktör om på något ätt gynna i programmet. Information om eventuella ponorer lämna i programmen eftertexter. Alla medarbetare om arbetar med betällning och inköp är utbildade i dea frågor. Public ervice-redoviningen

14 I Habla ya! reer programledaren Tika med de venka tonåringarna Carl och Matilda till Málaga. I Spanien ger Tika ungdomarna olika pråkliga utmaningar om de måte tala panka för att klara av. Här yn Carl och Tika. FOTO: Charlotta Tengroth Publicitikt anvar UR föräkrar ig inför varje publicering om att programinnehållet följer ändningtilltåndet, radio- och tv-lagen amt yttert även yttrandefrihetgrundlagen, oavett om det handlar om program om är producerade internt, av externa bolag eller inköpta dokumentärer eller pråkprogram. Utgivarkapet dela av innehållchef, produktionchef amt exekutiva producenter och det för en kontinuerlig dikuion i programprojekten kring publicitika principer. Programkapande är en proce där URmedarbetare gör urval och avvägningar, varje dag, i varje program och inför varje publicering, både för att föräkra ig om att programinnehållet följer ändningtilltåndet och andra riktlinjer amt håller en hög kvalitet till åväl innehåll om form. UR genomför därför kontinuerligt och vid behov internutbildning för medarbetare om de programrelaterade betämmelerna. I amarbete med SVT och Sverige Radio arrangera även varje år programpolitika eminarier om medarbetare deltar i Samverkan och återkoppling Användarna av UR: programutbud, ärkilt inom utbildningväendet, ka enligt ändningtilltåndet ge möjlighet att framföra ynpunkter och önkemål gällande programverkamheten. UR amverkar med flera utbildningintaner, enkilda forkare, myndigheter och organiationer runtom i landet både för att få värdefull återkoppling på de program om publicerat och för att inhämta kunkap om de behov om finn. Under 2017 har UR haft kontakt med flera hundra aktörer med koppling till utbildningväendet. Se bilaga Utbildningektorn UR för en nära dialog med användarna och amverkar med olika utbildningaktörer och -verkamheter för att äkertälla att utbudet möter de behov om finn inom utbildningväendet repektive tadier. Pedagoger, tudenter, elever och förkolebarn deltar i teter, utvärderingar och referengrupper kring programmen vilket ökar förutättningarna för att programutbudet upplev om relevant och därmed blir använt. Dialogen ker åväl genom peronliga möten om via digitala ociala nätverk. Pedagoger och blivande lärare har till exempel nått genom Lärlabbet blogg, om även har publicerat olika gätbloggare (aktiva lärare, rektorer, forkare inom utbildningektorn), och via andra ociala nätverk. Under 2017 gick UR in i ett utforkande av delvi nya arbetätt och metoder för att komma ännu närmare användarna. Det fann bland annat ett behov av att möta lärare ännu mer direkt. Kontakterna ligger därför numera allt oftare på individnivå vilket medför att kopplingen till exempelvi enkilda förkolor, kolor och univeritet inte längre är lika tydlig. Arbetet har inneburit att UR ännu mer aktivt öker upp lärare över hela Sverige. Bland annat har UR under 2017 varit i kontakt med många enkilda lärare via kvalitativa telefonintervjuer. I ett annat projekt knöt drygt tjugo lärare till UR för ett tätare amarbete å kallade UR-lärare. Dea valde ut å att de kulle repreentera å olika lag kolor, upptagningområden och kommuner om möjligt. UR-lärarna repreenterade alla åldrar, från förkolan till gymnaiet amt alla kolämnen. Projektet är nu under utvärdering för att e hur det kan vidareutveckla. I amband med att programmen änd i radio och tv eller publicera på webben preenterar UR: mediepedagoger programmen för förkolor och kolor på olika utbildningmäor och konferener. Flera medarbetare deltar även på törre mäor om till exempel Bok- och bibliotekmäan för att preentera UR: utbud och möta användare. De ynpunkter och önkemål om 14 Public ervice-redoviningen 2017

15 Romerna Hitoria 1900-tal. Hur har det varit att leva och växa upp om rom i Sverige under 1900-talet? I tv-erien berätta om den politik om förde mot romer och hur många reanderomer terilierade och hamnade på barnhem. FOTO: Mikael Blommé fram kommer före, under och efter produktio ner och om användarna och publi ken framför i peronliga möten, via UR.e, ociala medier, dialoggrupper och UR: kundtjänt ger viktig återkoppling till UR: fortatta verkamhet. UR-dialogen UR har länge arbetat med att ta fram kunkaphöjande radio- och tv-program för de nationella minoriteterna och på de nationella minoritetpråken. Sedan flera år ingår det i UR: uppdrag att föra en trukturerad dialog med dea grupper för att öka inkludering och delaktighet i de produktioner om genomför. Detta gäller även olika grupper inom funktionhinderrörelen (e kapitel 7.5.8). UR har utvecklat och förbättrat kommunikationen under Målättningen är att genomföra mint ett dialogmöte per år och grupp. En utökad dialog och kommunikation med användarna är nödvändig för att föräkra ig om att programutbudet blir både hittat och använt av dea grupper. UR har bedrivit arbetet med att inkludera användarna i olika nationella minoritetgrupper i produktionerna för att de ka kunna vara medkapande. Att de minoriteter om ka använda programutbudet er och hör ig jälva är viktigt och en del av peglinguppdraget, möjligheten till identifikation tärker deutom lärandet. Under 2017 har UR producerat och änt Romerna hitoria 1900-tal (åk 7 9), amt producerat Samerna tid (folkbildning) och Min amika hitoria (åk 7 9), med ändning I nämnda projekt har dialog med och medverkan av berörda grupper varit en föräkran för att kapa ett trovärdigt och relevant innehåll. UR påbörjade 2017 arbetet med att ta fram en ny kommunikationplan för att tärka ynlighet och tillgänglighet för program om nationella minoriteter och på nationella minoritetpråk. Ett viktigt mål är att fler lärare ka använda programmen. 4.2 Utveckling och utbildning Användningen av UR: utbud ker i allt högre grad på olika digitala plattformar och det täller tora krav på vidareutveckling av UR: arbetätt och tillgänglighet. Det är ockå i huvudak oraken till den omorganiation om UR inledde I takt med att mediekonumtionen blir allt mer individualierad ökar vikten av kunkap om användarna, dera behov och mediebeteende. För att nå de olika målgrupperna kartlägger och underöker UR regelbundet hur behoven er ut ho användarna likom mediebeteendet bland annat genom förtudier och i dialog med referengrupper. Detta för att äkra ett berättande och tilltal om riktar ig till den aktuella målgruppen. Under 2017 har UR genomfört flera utbildninginater internt med foku på användarna, bland annat deltog ett antal programprojekt i ett pilotprojekt med yfte att fördjupa inikterna om användarna behov och beteende. Redaktionerna för åväl Tänk till om Orka plugga, om båda riktar ig till unga, har under 2017 nått ut och ökat engagemang och dialog med den unga vårnådda målgruppen. Utan att ge avkall på det publicitika anvaret har redaktionen för Tänk till kapat klipp tillamman med de unga användarna med yftet att höja unga röter. Genom detta arbetätt och innehåll har Tänk till nått fram till fler och kapat mer engagemang än tidigare. Såväl Tänk till om Orka plugga har tartat om Youtubekanaler och dialogen med användarna har inledningvi kett i ociala medier för att kapa kontakt med användarna. Nu pågår arbete med att e till att allt material även finn på UR: egna plattformar. Lä mer om utveckling av programverkamheten i kapitel En annan törre utbildningatning under året har fokuerat på UR: arbete med att öka mångfald och pegling i åväl programutbud om bland medarbetare. Se mer kapitel 7.1. Public ervice-redoviningen

16 Say omething. Iabell uppväxt har präglat av att e in mamma mihandla av in pojkvän. Say omething kildrar relationen mellan Iabell och henne mamma, hur de föröker förtå varandra och finna förlåtele. Say omething vann en kritall i kategorin Året dokumentärprogram. FOTO: Film & Tell / UR 4.3 Prier och utmärkeler Flera av UR: program för både radio och tv amt poddcat har under 2017 nominerat till flera kvalitetprier och även vunnit några. För förta gången vann UR två Kritaller med programerien Zero impact i kategorin Året realityprogram och dokumentärfilmen Say omething (en amproduktion) om vann kategorin Året dokumentärprogram. Ytterligare tre produktioner blev nominerade till Kritallen: PK-mannen, i kategorin Året fakta och aktualitetprogram, Skolpojkarna i kategorin Året dokumentärprogram amt Geografen tetamente Europa i kategorin året barn- och ungdomprogram. Geografen tetamente Europa var även nominerat till Nordic Kid Award. Förutom att vinna en Kritall blev Zero impact deutom nominerad till Japan Prize och Prix Europa. Även en radioproduktion, Världen bäta berätteler, var nominerad till Prix Europa i kategorin Radio fiction och poddcaten NPF-podden var med och tävlade i kategorin Digital Audio. Ett av UR: inköpta program, Timecode, har deltagit i flera tävlingar, bland annat European Film Award och Goya Award där den vann i kategorin Bäta kortfilm. Filmen var även med och tävlade om en Ocartatyett i kategorin Bet live action hort film. 4.4 Svenka pråket UR har ett ärkilt anvar för det venka pråket och de tällning i amhället. UR, SVT och Sverige Radio amarbetar kring en pråkvårdenhet om arbetar för att öka den pråkliga kompetenen. Språkvårdarna arrangerar eminarier, ger enkilda råd till medarbetare amt ger ut ett pråkbrev om förmedlar pråkråd kräddarydda för programbolagen. Det finn även en webbaerad pråkdataba med pråkråd, Dixi. UR har en titelpolicy för program- och erietitlar om prioriterar korrekt och vårdad venka. Vidare kvalitetgranka alla programbekrivande texter utifrån olika regelverk, till exempel Svenka krivregler och Svenka Akademien ordlita. UR arbetar på flera olika ätt med ämnet venka. UR har ett tort och varierat utbud av litteraturprogram i radio för barn och ungdomar med uppläningar, dramatieringar och författarpreentationer. Av det totala radioutbudet 2017 ände UR närmare 49 timmar i ämnet venka, motvarande iffra för tv var 121 timmar. Förutom rena pråkinriktade program är ett övergripande mål för UR: barnproduktioner att programmen ka ha ett pråkutvecklande perpektiv, bekriva begrepp om är kopplade till programmen kunkapinnehåll amt hjälpa eleven att jälv formulera ig på ett för ämnet relevant pråk. 4.5 Grankningärenden Under 2017 ände UR program (ändningtillfällen), fördelat på tv-program och radioprogram. Till Grankningnämnden inkom gällande UR: program totalt 14 anmälningar där elva anmälningar avåg tv-program och tre anmälningar avåg radioprogram. Av de anmälda programmen är två inköpta program om viat i Kunkapkanalen, ju är barn- och ungdomprogram (betående av egen- eller amproduktioner amt ett utlägg), och övriga aver målgruppen högkola/folkbildning (betående av amproduktioner och egenproduktioner). Samtliga anmälda program, utom ett om i krivande tund är under behandling, har avkrivit eller friat genom ordförandebelut. Grunden för anmälningarna var huvudakligen opartikhet och aklighet, och de övriga programmen anmälde på grunden mediet genomlagkraft. Under 2017 har UR ombett att inkomma med tre ytt- 16 Public ervice-redoviningen 2017

17 Zero Impact. Familjen Akbar Kurda har antagit utmaningen att genomgå en klimatmart livtilförändring. På 30 dagar ka familjen förändra ina levnadvanor å att koldioxidutläppen inte övertiger två ton per peron och år. Zero Impact vann en kritall i kategorin Året realityprogram. FOTO: Saga Berlin randen för tv-program om ände under 2016, alla tre avåg inköpta program för Kunkapkanalen. Programmen prövade för opartikhet och aklighet och amtliga friade av Grankningnämnden efter UR: yttranden. Under 2017 inkom ingen begäran om genmäle eller beriktigande till UR. Internt uppdagade det under året en felaktighet om föranledde en rättele. 4.6 Nya tjänter Under 2017 har inga nya permanenta programtjänter eller tjänter av törre betydele lanerat inom ramen för UR: kärnverkamhet eller kompletterande verkamhet. Inte heller har tjänter på förök lanerat under året. 4.7 Sändningkvalitet UR änder i Sverige Radio och SVT: kanaler, vilka har analog utändningteknik för markänd ljudradio och digital utändningteknik vid ändning av bild och ljud för markänd tv. Alla tv-produktioner producera och leverera i hd-kvalitet. Kabel-tv-operatörer och andra ka med hänyn till användarkvalitet kunna välja att ditribuera i hd-kvalitet. Till Sverige Radio levererar UR digitala ljudfiler i hög kvalitet. Vid all ljudmixning, för både radio och tv, tar UR tor hänyn till UR: policy om hörbarhet (e kapitel 7.5.4) Under 2017 har UR förberett för ny mätteknik, å kallad loudne-mätning, vilken ka jämna ut nivåkillnaderna mellan de utända programmen i alla Sverige Radio och SVT: ändningtjänter, detta gör i amarbete med övriga Public Service-bolag. Alla program kvalitetkontrollera innan utändning för att äkertälla hög teknik ändningkvalitet vad gäller ljud och bild. Även material om tillgängliggör på webben genomgår en liknande kvalitetgrankning. Hela UR: programutbud texta med hjälp av ett textningbolag. Varje undertextfil om kicka till UR kvalitetgranka fört av textningbolaget innan leveran till UR. Därefter gör UR en teknik tickprovkontroll av varje undertextfil innan den leverera till SVT för ändning. För de program om änd via UR: programkontroll (UR Samtiden om änd på eftermiddagar och helger i Kunkapkanalen) gör kvalitetkontroller på liknande ätt. 4.8 Teknik utveckling Den teknika kvaliteten på ändningarna ka vara hög vilket kräver att UR kontinuerligt lägger tid och reurer på utvecklingarbete, nya rättighetlöningar och teknikinveteringar för att följa med i utvecklingen av teknik och tillgänglighet. Det innebär att tekniken för produktion och ditribution kontinuerligt uppgradera och förbättra. Under 2017 har UR gjort betydande teknika inveteringar för att äkertälla produktionflöden och kvalitet, bland annat har ett nytt video-redigeringytem för tv (Adobe Premiere) infört, likom ny mjukvara, (Strawberry Production Aet management), för att trukturera och ortera allt inpelat material inför redigering. Detta har initialt krävt en törre utbildninginat för all berörd peronal. För att äkertälla allt material har UR under 2017 även uppdaterat och äkrat det centrala lagringytemet om därmed är mer robut men ockå lättare att öka i än tidigare. Även ett nytt backupytem har infört under året. Sytemen för ljudbearbetning uppdatera kontinuerligt för att äkertälla funktion och driftäkerhet. Sammantaget har det kett en omfattande utveckling av flera teknika ytem med yftet att kapa robutare och äkrare ytem för redigering, lagring och ändning. n Public ervice-redoviningen

18 Tripp, Trapp, Träd. Ekollonen Tripp och Trapp bor i Träd. Tripp är liten och Trapp är tor men tört är Träd. Varje morgon ramlar Tripp och Trapp ner från Träd för att vara med om äventyr. På utflykterna täll Tripp och Trapp inför utmaningar och får träffa oväntade invånare om bor i Träd. Och i Träd bio via filmer om vardagrutinerna för barn i förkoleåldern. FOTO: Goldpoone picture/deiné AB 18 Publicervice-redoviningen 2017

19 5 Här finn UR UR: programutbud änd i radio och tv och tillgängliggör på UR: digitala plattformar. Under 2017 har radiolynandet likom nedladdning av ljudfiler ökat. Tittning på linjär tv fortätter att minka amtidigt om treamingen på de digitala plattformarna ökar. Tabell Sändningtid i radio per kanal (timmar) RADIO P P P P4 Rik TOTALT Tabell Sändningtid i radio förtaändning och reprier (timmar) RADIO Förtaändning Reprier TOTALT Tabell Sändningvolym i tv per kanal (timmar) TV SVT SVT SVT Kunkapkanalen Barnkanalen TOTALT Tabell Sändningvolym i tv förtaändningar och reprier (timmar) TV Förtaändning Reprier TOTALT UR: produktioner änd i radio och tv amt online. UR änder i marknätet i Sverige Radio och i SVT: kanaler, amt i Kunkapkanalen, om UR driver tillamman med SVT. Sändningtider och ändningvolymer beluta i amråd med Sverige Radio och SVT och reglera i ändningtidavtal. Avtalen är ramar för planeringen under hela tilltåndperioden, men tiderna kan ockå jutera över tid, i amråd mellan bolagen. UR: utbud i radio och på tv publicera ockå på UR Play, UR.e, UR Skola och kunkapkanalen.e. En del material publicera enbart på webben. 5.1 Radio Radioändningar av UR-program har 2017 ökat med 4 timmar jämfört med 2016, till 396 timmar (392). Fördelningen mellan kanalerna följer amma mönter om tidigare, med met ändningvolym i P1 och P4. Tabellerna och viar hur ändningvolymen i radio fördelat ig mellan kanaler amt mellan förtaändningar och reprier. 5.2 Tv I ändningvolym räknat är Kunkapkanalen UR: främta ditributionkanal. Drygt 80 procent av UR: tv-utbud, timmar, har under 2017 änt i Kunkapkanalen. Programmen i Kunkapkanalen riktar ig till vuxna (högkola, pedagoger, folkbildning) och allmänhet (folkbildande), och betår av både dokumentärer och egenproducerade program, om exempelvi UR Samtiden. Under 2017 har UR: ändningtid minkat något i alla tv-kanaler utom i SVT24 där den ökat något edan Förklaringen är del att en tydligare inriktning på utbildninguppdraget gjort att UR minkat atningen på primetimetider (räkna om ändningar mellan klockan 20 och 22) i SVT1 och SVT2, del att fördelningen av ändningtid mellan UR och SVT kan variera något från år till år då kanalen ändningplanera av en bolaggemenam kanalledning om ka anpaa utbudet utifrån ett tittarperpektiv. Ökningen i SVT24 beror på ett ökat antal ändningar av yn- och teckentolkade program om framför allt änd i denna kanal. Tabellerna och viar hur UR: tv-ändningar 2017 fördelat ig på kanaler amt mellan förtaändningar och reprier. 5.3 Text-tv UR: ervice i text-tv innehåller tablåinformation på de idor om viar hela Public ervice-redoviningen

20 programutbudet från SVT och UR i amtliga tv-kanaler. Utöver den ervicen tillhandahåller UR information om företaget ärkilda uppdrag på de idor UR jälvtändigt förfogar över. 5.4 UR på nätet Under 2017 har UR ytterligare utvecklat och anpaat den digitala närvaron till de olika målgrupperna behov och beteenden när det gäller mediekonumtion. Syftet är att möta användarna på UR: digitala plattformar men ockå på andra plattformar där användarna befinner ig. UR.e På UR.e kan allmänhet och arbetökande läa om UR: uppdrag och UR om arbetplat. På denna ajt finn information om via radio- och tvprogram amt premeddelanden från UR. Här finn ockå information om rör UR: produktionformer och målgrupper, amt riktlinjer för vad ett programförlag till UR behöver innehålla och relevanta kontaktperoner. UR Skola UR Skola är UR: ervice för pedagoger inom utbildningväendet och amtidigt en tjänt tillgänglig för alla. UR Skola innehåller cirka program, med lång tillgänglighettid, om kan använda inom utbildning och fortbildning. Under 2017 har ett omfattande arbete gjort med byte av teknik plattform i yfte att kunna erbjuda användarna av UR: material en ännu mer tabil treamingtjänt. På UR Skola finn även kompletterande material om tödjer användningen av programmen. Det är lärarhandledningar, tudiehandledningar och arbetmaterial, undertextning på olika pråk amt möjlighet att markera och länka till avnitt för att ituationanpaa användningen av program för utbildning. UR Play UR Play vänder ig till en kunkapintreerad allmänhet. Där preenterar UR drygt program. Innehållet kan ortera, och är därmed ökbart, på olika genrer och format och även efter programlängd. Under 2017 har UX- och deignförbättringar gjort på UR Play alla plattformar, för att nå användarna bättre. Bland annat har Syntolkat och Teckenpråk lagt till under Kategorier för att tydligare tillgängliggöra programmen för användare med yn-och hörelnedättningar. Den nya funktionen Autoplay pelar automatikt upp näta avnitt om man tittar på en erie, och Nedladdningbart -knappen tillåter användarna att para ett program, för att e det vid ett enare tillfälle, utan uppkoppling. Alla UR Play appar (ios, Android, Apple tv) har uppdaterat löpande under året, den met markanta uppdateringen kan man e på Android-appen, om nu är native, vilket innebär att appen är kriven direkt för den marta mobilen operativytem. En native ios-app för UR Play beräkna lanera i början på UR och ociala medier I dag publicerar UR itt radio- och tv-utbud i Kunkapkanalen, i Sverige Radio och SVT: kanaler amt på de egna digitala 20 Public ervice-redoviningen 2017

21 plattformarna (UR Play, UR Skola och kunkapkanalen.e). UR ditribuerar och marknadför därför itt utbud även via kommeriella tredjepartplattformar, peciellt för de målgrupper UR har vårt att nå i broadcat och på ina egna plattformar. Via målgrupper, ärkilt i de yngre åldergrupperna, nå i nuläget främt via tredjepartplattformar vid idan om kolan. Även om UR är närvarande på tredjepartplattformar förlitar UR ig aldrig på dea utan trävar efter att värna itt teknika/kommeriella oberoende. Detta gör UR genom att vara närvarande på tredjepartplattformar med konekvent retriktivitet. Med kommunikationen i ociala medier trävar UR efter att bredda och öka kännedomen om UR och UR: utbud. Genom att preentera relevant innehåll för olika målgrupper, amt bygga relationer till och föra dialog med användarna bidrar UR till ökat lärande, dikuion och inpiration att dela med ig till andra. Deutom hoppa UR öka användningen av UR: utbud genom att driva konvertering till de egna plattformarna. Dialogen i ociala medier ger ockå användarna möjlighet att komma med ynpunkter på UR: produktioner och bidra till programutveckling. Under 2017 har UR tagit fram en policy för UR: närvaro på kommeriella tredjepartplattformar, däribland ociala medier. UR: policy omfattar kriterier och principer för UR: publicering av programinnehåll i ociala medier. UR: hållning till kommeriella tredjepartplattformar är att UR: närvaro där är viktig men att den amtidigt ka vara retriktiv och prägla av oberoende och tark integritet/tort anvar. Syftet med policyn är att äkertälla att UR: närvaro i ociala medier är retriktivit. Det innebär att UR gör följande överväganden vid varje val av en tredjepartplattform och vid varje publicering på den: n Uppfyll UR: generella utgångpunkter/principer? n Uppfyll UR: kriterier för urval av plattformar? n Uppfyll UR: principer för att ditribuera/marknadföra på de utvalda plattformarna? n Vad gör UR om principerna bryt? UR och Facebook Användningen av UR: Facebook-konton ökade under I lutet av året uppgick antalet peroner om följer något av UR: konton till över Under 2017 nådde UR ett brett genomlag för en yngre målgrupp genom Tänk Till-kanalen där tor räckvidd kombinera med högt engagemang ho användarna. Kanalen hade en tadig tillväxt av följare under Även kanaler med malare målgrupper om UR: Lärlabbet viar under 2017 högt engagemang kring innehållet. Som tidigare år viat har Lilla Aktuellt Teckenpråk Facebook-kanal en trogen publik om tar del av UR: nyhetprograminnehåll. En viktig funktion fyller även UR Skola om kan lyfta fram aktuella program från UR: programbank kopplat till läroplan, tudieår eller andra utbildningapekter. Youtube Under 2017 har UR fortatt att tillgängliggöra program, delar av program och webbunika klipp på Youtube för att nå olika målgrupper, till exempel ungdomar, nyanlända och lärare. Mer än en FEJK är en radioerie där programledarna Anna Charlotta Gunnaron (till vänter) och Maja Åtröm (till höger) med hjälp av populärkulturen tar ig an ämnet kritikt tänkande. De viar med en rad exempel att fake new inte är nytt, utan att männikan alltid hanterat falka hitorier och medvetet ljugande. FOTO: Joefiné Nettelbladt Public ervice-redoviningen

22 Podden Didaktorn är mal, nördig och viktig. Natanael Derwinger intervjuar Navid Modiri om konflikthantering i kolan och varför det är å vårt att prata med folk om inte tycker om du. Målgruppen är lärare. FOTO: Andrea Viklund fjärdedel (27 procent) av alla venkar använder Youtube varje dag, och användningen ökar. Bland åringar använder 86 procent Youtube varje dag, och alla använder Youtube mint en gång i månaden. Tänk till-kanalen tar upp frågor om berör unga liv exempelvi identitet, MIK, yrkeval och normer. Orka plugga-kanalen fokuerar på unga behov och utmaningar kopplat till kolan och ger råd och trategier för en bra tudieteknik. Innehållet i båda kanalerna ta fram i nära amarbete med målgruppen för bäta nytta och relevan. För Orka Plugga fungerar Youtube ofta om en programbank där flera äldre inlag använd lika ofta om nyare innehåll. Ny i Sverige-kanalen riktar ig till nyanlända och lär ut enkla venka ord om fungerar i vardagliga ituationer producerade UR även en julkalender med utmaningar för lärare och elever i årkur 5 om en del av UR: atning på programmering: Programmera mera 2.0. Poddar UR erbjuder flera program om poddändningar vilket möjliggör nedladdning för lyning även offline. UR: poddutbud finn på UR Skola och även på Itune, Acat och Spotify och betår av bland annat erierna Didaktorn, Skolminiteriet, Bildningbyrån, Mifforadio och Barnaminiteriet dokumentär. Under året har poddformatet utvecklat vidare och utöver de redan etablerade webbexkluiva poddarna NPF-podden, UR_pedagogerna och Didaktorn, har det under året tillkommit två nya om källkritik: Fejk och Kjellkritik, om båda ände i radio. Ytterligare en radioerie om har poddat och om under året väckte tor uppmärkamhet var Jobba, ova dö om männikan relation till arbetet. Deutom poddade några av UR: nyhetprogram på de moderna pråken panka, tyka, franka och engelka: Que paa, Nachrichten auf Deutch, Nouvelle en Françai och Newreel. 5.6 Utlåning i digitala nätverk UR kan även erbjuda lärare och pedagoger användning av ett utökat programutbud riktade till målgrupper från förkola till gymnaiekola och folkhögkola /tudieförbund, via UR Acce om är en löenordkyddad tjänt. Genom att kolor och andra utbildninganordnare runt om i landet luter avtal med UR och Copywede förbinder ig utbildninganordnaren att inrätta en egen mediecentralverkamhet, eller Antalet nedladdningar av ljudfiler har ökat med 150 procent. anlita en extern mediecentral, för att kunna använda UR-programmen i UR Acce. En ådan inrättad eller anlitad mediecentral får tillgång till att ladda ner UR: programutbud från UR: tjänt och göra det tillgängligt i underviningverkamhet. Utöver programfiler och metadata finn undertexter för tv-program, lärarhandledningar och annat arbetmaterial kopplat till programmen. I lutet av december 2017 fann det drygt program tillgängliga via UR: lutna nätverk. 146 fritående kolor, 40 univeritet och högkolor, 134 tudieförbund och folkhögkolor amt amtliga 290 kommuner har avtal med UR och Copywede för användning av utbudet i lutna nätverk. Kungliga biblioteket ger via Libri tillgång till information om och länkar till UR-program om finn tillgängliga via nätverken. 5.7 Kärnverkamhet och kompletterande verkamhet De medel om UR tilldela ka använda för företaget kärnverkamhet, att producera och ända radio- och tv-program till allmänheten, amt till kompletterande 22 Public ervice-redoviningen 2017

23 TÄNK TILL har om yfte att vara demokratitärkande genom att höja unga röter. I erien Ordet är mitt läte poeten Faya Mohamud upp en dikt. FOTO: Haben Solomon verkamhet i yfte att utveckla och tödja kärnverkamheten och förbättra möjligheterna för allmänheten att tillgodogöra ig utbudet. Den kompletterande verkamheten ka utgå från och ha en tydlig koppling till kärnverkamheten (anlagvillkor 2017). Allmänheten tar i dag inte enbart del av radio och tv genom traditionella ändningar utan via många fler plattformar och kanaler. Lynande och tittande på olika digitala plattformar blir allt vanligare, ärkilt i de yngre åldergrupperna. Därmed har att ända radio- och tv-program till allmänheten fått en vidare betydele och omfattar tillgängliggörande av radio och tv åväl i marknätet om på olika plattformar. I anlagvillkoren finn ockå angivet att UR ka delta i den teknika utvecklingen av produktion- och ditributionteknik för radio och tv. För att nå tittarna är det nödvändigt att kärnverkamheten tillgängliggör på olika plattformar. Utifrån ovantående reonemang aner UR att kärnverkamhet är: n att producera program och att n tillgängliggöra program på olika plattformar, åväl linjärt om ickelinjärt. Följande verkamheter ingår därmed i kärnverkamheten: n Produktion av program n Sändningar av program i marknätet n Sändningar av program online, direkt, imultant med ändning i marknät eller webbexkluivt n Olika playtjänter där program om tidigare änt i marknätet eller online finn tillgängliga för upppelning. UR definierar kompletterande verkamhet om det arbete om gör i yfte att komplettera kärnverkamheten. UR: kompletterande verkamhet betår av n pedagogikt tödmaterial i form av exempelvi lärarhandledningar och övninguppgifter n text, ljud och bild om har koppling till och tödjer programmen användning, exempelvi lärare om i videoinlag berättar hur de använder och arbetar med UR-material eller pelliknande applikationer om yftar till att öka eleverna engagemang och förtåele. UR: kompletterande verkamhet är nära ammanlänkad med eller ingår om integrerade delar i produktionarbete och produktionbudget och går inte att kilja från kärnverkamheten. Ofta kan information om amla in för att producera ett program komma till nytta även när en lärarhandledning till amma program ta fram. På liknande ätt kan delar av ett program (kärnverkamhet) bearbeta för att använda i marknadföring (kompletterande verkamhet). Olika produktioner reulterar i och kräver olika mycket kompletterande material. Det är nät intill omöjligt att identifiera och ärredovia kotnader för den kompletterande verkamheten från kärnverkamheten. UR trävar emellertid efter att bibehålla god kontroll och balan mellan kärnverkamhet och kompletterande verkamhet. Den huvudakliga verkamheten, en övervägande del av allt UR gör, är kärnverkamhet. God balan är enligt UR när kärnverkamhet är det dominerande i verkamheten, inte kompletterande verkamhet. På UR arbetar de fleta törre delen av in tid med att producera eller tillgängliggöra program, alternativt med att tödja dem om har om huvudaklig arbetuppgift att producera eller tillgängliggöra program. UR kan därmed, utan att det exakt mät i kronor, kontatera att en övervägande del av företaget reurer tydligt går till kärnverkamhet. UR bedömer att balanen mellan kärnverkamhet och kompletterande verkamhet är god. n Publicervice-redoviningen

24 6 Bredden i utbudet UR erbjuder radio- och tv-program för alla åldrar och alla utbildningtadier, amt även allmänt folkbildande program. Bredden i utbudet bidrar till kunkapinhämtning för alla. Barnprogram, föreläningar, dokumentärer och folkbildande program utbildar och fortbildar inom alla tänkbara ämnen. 6.1 Utbildningområden Utbudet från UR är indelat i olika ämnen och nivåer av utbildning. På å ätt anpaa innehållet i programmen till relevanta kunkapmål och pedagogika behov för repektive utbildningtadie. I utbildningområdet högkola ingår lärarutbildning och lärarfortbildning. Som yngre barn räkna förkola och grundkola åk F 3, om äldre barn grundkola åk 4 6 medan unga räkna om grundkola åk 7 9 amt gymnaiekola. Utöver dea finn program för utbildningområdet folkhögkola och tudieförbund amt allmänt folkbildande program. Tabell Sändningvolym i radio och tv per utbildningområde (timmar) Utbildningområde Radio Tv Radio Tv Yngre barn Äldre barn Unga Högkola Folkhögkola och Studieförbund Folkbildning Totalt Tabell Sändningvolym tv per utbildningområde antal program amt andel av totala utbudet Utbildningområde Volym Antal % volym % antal Barn och unga % 38 % Högkola % 32 % Folkhögkola och tudieförbund % 2 % Folkbildning % 28 % Totalumma % 100 % Tabell Sändningvolym radio per utbildningområde antal program amt andel av totala utbudet Utbildningområde Volym Antal % volym % antal Barn och unga % 59 % Högkola % 20 % Folkhögkola och tudieförbund % 7 % Folkbildning % 14 % Totalumma % 100 % 6.2 Barn och unga Nära hälften av de program om UR producerar och tillgängliggör är för barn och unga men av total ändningvolym utgör barn- och ungdomprogrammen 18 procent. Däremot är antalet program för barn och unga utbildning törre än antalet program för högkola eller folkhögkola och tudieförbund. Se tabellerna och Efterom program för barn och unga generellt är väentligt kortare, av pedagogika och kognitiva käl, än program för vuxna ger jämförele i antal program därför en mer rättviande bild av hur redaktionellt arbete och kotnader fördelar ig i UR: totala utbud. UR: foku på barn och unga är naturligt då en majoritet av de om är i utbildning finn inom barn- och ungdomkola. Omkring två miljoner elever finn inom förkola, fritidhem, kola och annan pedagogik verkamhet. Skolan är en av amhället möteplater för lärande, åiktbildning, informationutbyte och bildning och är den kanke viktigate platen för åväl individuell om demokratik utveckling. 24 Public ervice-redoviningen 2017

25 NPF-podden är en av UR: met nedladda ljudfiler. I podden vara pykologen Bo Hejlkov Elvén och logopeden Ulrika Apeflo på lynarna frågor om neuropykiatrika diagnoer. FOTO: Patrik Svedberg 6.3 Utbildningprogram och folkbildande program UR: mål är att till övervägande del ända program för det formella utbildningväendet amt för det organierade lärandet inom folkbildningen. UR: programutbud ka förtärka, bredda och komplettera de inater om gör av andra inom utbildningområdet. Under 2017 var andelen utbildningprogram 74 procent av total ändningvolym och andelen för allmän folkbildning var 26 procent. För att ärkilja program för det formella utbildningväendet och den organierade folkbildningen har UR gjort ett förtydligande i den interna definition om tyr hur programutbudet regitrera. För utbildningprogram gäller att utbudet tar in utgångpunkt i pedagogikt behov, i läro- eller kurplan eller motvarande eller i amarbete med en utbildninganordnare. Till ett utbildningprogram är det möjligt att utveckla pedagogik handledning eller mediepedagogikt töd. Ett allmänt folkbildande program i UR: utbud har ockå pedagogikt yfte men har inget krav på förankring eller knytning till tyrdokument eller annat utbildningdokument. Samtliga program katalogiera, bekriv och metadatamärk för att göra ökbara. 6.4 Ämneområden Bredden i UR: utbud återpegla i den mångfald av ämnen om UR producerar, änder och tillgängliggör under ett år. Från utbildningprogram i kolämnena till folkbildande program om hållbar utveckling eller neuropykiatrika diagnoer till mala, nichade program för må, pecifika målgrupper. Det går å otroligt fort när han blir arg! Från noll till hundra! En mamma och en förkollärare ringer tillamman in till programmet NPF-podden. Det de berättar är allmängiltigt och engagerar många föräldrar och lärare. Avnittet Starka känloutbrott om 7-åringen är ett av UR: met pelade och met delade program via podd, webb och ociala medier i ämnet neuropykiatrika diagnoer, trot att det ände redan höten NPF-podden alla andra program var under 2017 några de met nedladdade ljudfilerna från UR. I föreläningen Många har åikter om ADHD bemöt fördomar och miförtånd kring ADHD och diagnoticering och i tv-programmet Jag funkar möter tittaren Therea om berättar om in nedfördelade begåvning. Hon är en analytik, fantaifull ingenjör med diagnoen aperger. Alla dea program behandlar på olika ätt en aktuell fråga om engagerar och berör olika grupper i amhället. NPF-podden med itt användarnära tilltal, föreläningarna om bygger kunkap och bemöter fördomar, expertien om delar med ig av metoder och den dokumentära röten om är en av alla dea barn och vuxna om jälv hanterar in funktionvariation. För att underlätta användning av UR: utbildningprogram dela programutbudet in enligt barn- och ungdomkolan ämnen, kompletterat med övergripande ämnen om till exempel pedagogika frågor repektive värdegrund. Se tabell 6.4. En relativt tor andel av programutbudet i tv kan klaificera om amhälle och ekonomi. Ett käl till det är att inköpta dokumentärer ofta har ett brett ämneanlag. På amma ätt har UR Samtiden många föreläningar ämnekodade om amhälle. UR har fortatt att producera radioerier i pedagogika frågor åom Lärarrummet om porträtterar lärare och Skolminiteriet om belyer aktuella kolfrågor. Tv-erien Lärlabbet tudent tar upp frågor om ledarkap, konflikthantering och planering. I erien Från vardagpråk till kolpråk berättar lärare forkare och lärarfortbildare om metoder kring pråkutveckling. Lärarpodden Didaktorn tar upp å pecifika frågor i ina kvartar att ett avnitt ällan angår alla, men alltid Public ervice-redoviningen

26 Moderland. Moder Mothanna Magid mitänkte, jagade och grep efter anklageler om att vara terrorit. Bara några dagar efter att han grep läppte han fri. I dokumentären berättar han hur det kände och alla frågor han har. Han undrar vad om hände och varför jut han blev gripen och förhörd för ett å allvarligt brott. FOTO: David Wikdahl engagerar via extra mycket. Serien tar upp pedagogik, didaktik, kollegialt lärande, kolpolitik och forkning. Utbudet klaificera ockå enligt SAB, ett klaifikationytem för venka bibliotek. Detta möjliggör del en etablerad och hållbar kunkaporganiation av UR: hela utbud över tid, del att alla program från UR blir ökbara via öktjänten Libri om viar över 10 miljoner titlar från cirka 400 bibliotek. Att ha hög kvalitet på klaificeringen av UR: utbud är avgörande ur flera apekter. Antalet tillgängliga program är omfattande och deutom under många Tabell 6.4 Ämnefördelning i total ändningvolym radio och tv (timmar) Ämne Radio Tv Etetika ämnen 1 61 Geografi och miljö 249 Hitoria, religion och filoofi Häla och amlevnad IT och media 3 90 Matematik 3 33 Naturvetenkap och teknik Pedagogik Samhälle och ekonomi Språk Svenka Svenka om andrapråk Nationella minoritetpråk Moderna pråk Övriga pråk 1 16 Övrigt 1 92 Totalt år. En del program blir inaktuella och gallra ut, andra kan använda i underviningen i kolan under lång tid om via pråkprogram till exempel. UR bibehåller genom klaificeringen en för branchen fulltändigt unik kunkap om hela in produktion om deutom använd för ortering och ökning via egna webbtjänter och de externa ökmotorer om användarna föredrar. 6.5 Utbud i tiden Under 2017 har UR gjort ett antal ärkilda atningar inom områden om är aktuella och angelägna för kolan och amhället i tort. Under höten 2017 använde hahtaggen #metoo för att avlöja män exuella trakaerier mot kvinnor. Debatten om konekvener av patriarkatet och mannormer tog fart, men den hade på ina håll redan påbörjat via UR: utbud. UR inledde året med flera erier om ur olika perpektiv problematierar normer. Livet om vit, heteroexuell man i erien PK-mannen belyer bland annat mannormen. I erien Normer i foku får tittare möta peroner om arbetat normkritikt. Genom erien Nationen får man grunden för att förtå normer betydele genom hitorien. Digitaliering, artificiell intelligen och automatiering är ockå aktuella ämnen UR har änt program om. Tverien Programmera mera 2.0 vänder ig till elever i mellantadiet och yftar till att elever i åk 4 6 eleverna ka få hjälp att förtå tekniken bakom kärmen. För de om vill fördjupa ig i robotteknik finn både flera föreläningar och dokumentärfilmen Skaparen av mänkliga robotar. Hur kolan ka möta den nabba teknika utvecklingen med robotar, nanoteknik och artificiell intelligen dikutera i avnittet Skolan och framtiden i radioerien Skolminiteriet. Radioerien Fejk viar med en mängd exempel att fenomenet fake new inte är nytt, utan att männikan alltid hanterat falka hitorier, medvetet ljugande och konpirationteorier. Och radioerien Kjellkritik lyfter hur källkritika vi behöver vara i en komplex tid. Under 2017 ände dramaerien Berätta för mig för åk 4 6. Serien är tänkt att använda om dikuionunderlag för frågetällningar om mobbning, utatthet och grupptryck. Min brora heter Noa är en inlät berättele för radio av författaren Anna-Clara Tidholm om raim, vänkap och om att tå upp för det man tror på. Serien vänder ig till åk F 3. För högtadiet finn korta avnitt i erien Näthat med Nellie och Daniel. I radioerien Bildningbyrån Tänka mot trömmen om vänder ig till målgruppen folkhögkola/tudieförbund porträttera omtalade peronligheter tänkande; Ellen Key, Hanna Arendt, Sokrate, Gandhi och många fler. Genom bredden i utbudet kan UR göra killnad i lärandet för många olika målgrupper i kolan och amhället i tort. n 26 Public ervice-redoviningen 2017

27 Fira ortodox påk med Belul ur barnradioerien Högtider. Följ med Belul och henne familj när de firar den ortodoxa påken. Den ortodoxa påken varar i flera dagar under vilka man beöker kyrkan, junger, ber och äter god mat. Under påken bryt fatan och då får man äta kött, fik och ägg igen. Men Belul tycker att det bäta med påken är att vara tillamman med familjen och leta efter påkägg. FOTO: Lil Trulon Public ervice-redoviningen

28 Antonia Rodrigue da Silva teckenpråktolkar i UR: tudio. FOTO: Lil Trulon 28 Publicervice-redoviningen 2017

29 7 Särkilda uppdrag och målgrupper UR: programutbud ka pegla förhållanden i hela landet och den variation om finn i befolkningen amt om helhet prägla av folkbildningambitioner. Det innebär att UR producerar radio- och tv-program, poddar och klipp pecifikt riktade till flera olika målgrupper utifrån användarna behov och beteenden. UR är till för alla. 7.1 Jämtälldhet, mångfald och pegling För att uppnå en hög programkvalitet och ge möjlighet för användarna att både känna igen ig och möta nya perpektiv i programutbudet är det ett trategikt mål för UR att öka mångfalden bland de medverkande i programutbudet. En av förutättningarna för att nå det målet är att även öka mångfalden och lyfta in fler perpektiv bland medarbetarna. Genom att ta vara på en variation av röter, åikter och perpektiv trävar UR efter att pegla hela befolkningen å att alla om tar del av utbudet ka kunna identifiera ig i delar av det. UR är till för alla och utbudet ka vara relevant för användarna. Enligt ändningtilltåndet ka UR: programverkamhet bedriva ur ett jämtälldhet- och mångfaldperpektiv. Programmen ka utforma å att de genom tillgänglighet och mångidighet tillgodoer kiftande förutättningar och intreen ho befolkningen i hela landet. Programutbudet ka pegla förhållanden i hela landet och den variation om finn i befolkningen amt om helhet prägla av folkbildningambitioner. För att detta ka yna och märka i det UR producerar och publicerar under året arbetar UR kontinuerligt och i varje enkilt projekt för att äkertälla att jämtälldhet, mångfald och pegling är utgångpunkter i varje produktion. Se kapitel för exempel Definition och mål UR har under 2017 arbetat med att revidera och uppdatera åväl mångfaldtrategi och -policy om definition av begreppen mångfald, jämtälldhet och pegling. Under året har även ett arbete påbörjat med att inventera hur varje redaktion och projekt arbetar för att mångfald, jämtälldhet och pegling ka vara jälvklara utgångpunkter i programprojekten. Ett företagövergripande projekt har under året pågått om ka utveckla, målätta, ytematiera och driva frågor om främjar att flera perpektiv är repreenterade i frågor om utbud, rekrytering, arbetmiljö, utbildning och utveckling. Efterom mångfald är ett begrepp om förändra i takt med att amhället förändra, kan nya betydeler inkludera alltefterom. Betydeler och foku för mångfald kiftar ockå genom programmen uppdrag och målgrupper. UR: definition av mångfald och pegling tar hänyn till flera apekter: kön, venk/utländk bakgrund, regional pegling, ocioekonomik bakgrund, utbildningnivå, religiö tro/livåkådning, kulturell identitet, nationella minoriteter, funktionvariationer, exuell orientering/identifikation och ålder. För att UR ka vara en relevant medieaktör för hela landet och den variation om finn i befolkningen är det viktigt att männikor med olika bakgrund och perpektiv yn och hör i programmen och är delaktiga i att producera dem. UR har ett antal målättningar när det gäller mångfaldarbetet: Det ka finna en balan mellan kvinnor och män, åväl i programutbudet om bland antällda. Detta mål följ upp via HR-avdelningen vad gäller antällda, för programutbudet via mätningar om gör av forkare vid Lund univeritet varje år amt via en intern mångfaldmätning om är under utveckling. Se kapitel Mångfald i åväl programutbud om bland medarbetare ka öka. Detta mål följ upp via nämnda underökning vid Lund univeritet, Novu attitydunderökning och via en intern mätning om är under utveckling (ny för 2017). Vad gäller peronalen ammanättning följ detta upp via uppgifter från HR-avdelningen. Lä mer i kapitel Mångfald och pegling i programproduktion För att ytematikt arbeta med att alla projekt tar hänyn till mångfald och pegling ka varje programprojekt/ redaktion göra upp en plan för arbetet och om töd för det finn en checklita. Syftet är att kunna göra medvetna val om vilka perpektiv om lyft, vem om tillåt att vara berättare, vilka om ynliggör i produktionerna och i vilka roller. UR efterträvar ockå att undvika framtällningar om förtärker tereotypa företällningar. Public ervice-redoviningen

30 Retorikmatchen 2017: Avgörandet tod mellan Centrumkolan från Växjö och Muikugglan från Karlkrona. Det började med en debatt om antalet lovdagar i venka kolan och de ita talen för äongen var inpirerade av Martin Luther King met berömda tal, här kallade Vi har en dröm. Vann gjorde Centrumkolan med Nadra Ali Awil och Hamza Maovic, här i blåa tröjor. 30 UR producerar program både med, för och om olika grupper om vanligtvi är underrepreenterade i medierna. För att äkertälla ett relevant innehåll arbetar UR trukturerat med dialoger och inkludering i programproceen, till exempel med referengrupper om bitår med akkunkap. Under produktionen av programerien Romerna hitoria 1900-tal utvecklade redaktionen en metod för delaktighet om innefattar regelbunden och löpande dialog med de olika grupperna inom den nationella minoriteten romer, likom med målgruppen för programmen (elever och lärare). Detta gjorde både i början då kunkapinhämtning, reearch och nätverkande tår i foku likom löpande under proceen, då kunkap bygg på och i lutet då programmen kvalitetäkra ur många olika apekter. Den djupa förtåelen för en minoritgrupp perpektiv, hitoria, kultur, pråk och utmaningar kan endat tillägna genom dialog och nära amarbete med de om bär kunkapen i det här fallet romerna jälva. På å ätt kan Public ervice-redoviningen 2017 tereotypa bilder och berätteler undvika och innehållet kvalitetäkra både faktamäigt och genom repreentation. Detta bidrar till autentikt berättande, ökad trovärdighet, kvalitet och relevan. Möjligheten till identifikation tärker deutom lärandet. UR har under hela proceen fullt ut axlat anvaret för det redaktionella oberoendet och förmedlat och äkrat de grundläggande och aboluta public ervice-värdena, om till exempel aklighet och oberoende. Tv-erien Zero impact är ett annat exempel på hur UR kan arbeta för att öka mångfald och motverka tereotypa bilder. Redaktionen arbetade medvetet med catingen av deltagarna för att de kulle repreentera flera olika perpektiv med hänyn till kön, etnicitet, ocioekonomik tatu och geografik pridning. Fyra familjer deltog för att var och en under 30 dagar pröva om det är möjligt att änka familjen koldioxidutläpp till FN: mål om max två ton per peron och år. I erien får tittarna möta familjer med åväl helvenk om nyvenk bakgrund från åväl välbärgade Ötermalm i Stockholm om förort och landbygd, kärnfamiljer om enamtående förälder med barn. På detta ätt lycka Zero impact bidra till att pegla olika förhållanden i hela landet. Två andra produktioner om kan nämna är del PK-mannen, var yfte är att ynliggöra hur fördomar om peroner om på ett eller annat ätt avviker från normen påverkar dem och amhället, amt Nationen. Genom att berätta om hitorika händeler ur ett normkritikt perpektiv breddar programmen bilden av vilka om framträder i hitoriekrivningen. Deutom programledde varje avnitt i Nationen av peroner om annar ällan är repreenterade i medierna. När det gäller barnprogram är det kanke tydligate exemplet på hur pegling av hela landet getalta i radioerien Retorikmatchen om genom itt upplägg riktar ig till elever i årkur ex över hela landet. Varje kla repreentera av en kille och en tjej. I finalen mötte 2017 Centrumkolan från Växjö och Muikugglan från Karlkrona.

31 FOTO: Lil Trulon Vad om är viktigt och hur mångfald betona kan kifta mellan redaktioner och produktioner beroende på målgrupp och ämneval. UR Samtiden om pelar in föreläningar över hela Sverige arbetar till exempel ytematikt med att hålla en jämn fördelning mellan män och kvinnor om föreläer. I möjligate mån föröker redaktionen även pela in föreläningar med vi geografik pridning. Däremot finn det parametrar om redaktionen inte kan påverka, om till exempel ålderfördelningen eller etnikt urprung bland dem om föreläer. Inpelningarna av föreläningarna är en pegling av hur den akademika föreläningvärlden i Sverige er ut. UR har om effektmål att åtta av tio användare vid utgången av 2019 ka ane att UR: utbud peglar hela befolkningen. Året Novuunderökning viar att i gruppen lärare ökar den andelen och når nu 76 procent. Bland allmänheten är andelen lägre, runt hälften aner att UR: utbud peglar hela befolkningen, e diagram Repreentation, rekrytering och utbildning Under 2017 har ett företagövergripande projekt pågått om ka utveckla, målätta, ytematiera och driva frågor om främjar att flera perpektiv är repreenterade i frågor om utbud, rekrytering, arbetmiljö, utbildning och utveckling. Projektet har bland annat initierat amtal, en rad workhop med inbjudna experter och medarbetare, föreläningar och labbar om tar fata på hur UR kan öka repreentationen och mångfalden åväl i programmen om bland antällda om programutbudet. Frågor om lyft är till exempel hur mångfald definiera och hur den äkertäll och ytematiera i program och produktioner. Hur mät mångfald bland antällda och i programutbudet utan att tumma på etik och peronlig integritet? Och vad händer om vi inte mäter? Projektet avluta under förta halvåret Att mäta mångfald För att ta reda på hur mångfald repreentera i programutbudet genomför edan 2010 kontinuerliga underökningar av Lund univeritet på uppdrag av UR två gånger per år enligt modellen yntetika veckor. Mätningarna genomför genom analy av amtliga ändningar under en yntetik vecka på våren och en på höten. Syntetik vecka innebär en analytik kontruktion, där underökningen utgår från material under en period om ju veckor, där måndagen ändningar analyera under förta veckan, tidagen under andra veckan, ondagen under tredje veckan och å vidare. Där mät mångfald utifrån antal repreenterade peroner ur ett tittar- och lynarperpektiv. De medverkande koda utifrån bland annat kön, etnicitet, nationellt minoritetpråk, funktionvariation, teckenpråk och ålder. Även tereotyper mät utifrån ju kriterier om expert, offer, hjälte med flera. Mätningen för 2017 viar en obalan mellan kvinnor (42 procent) och män (58 procent) och är en förämring jämfört med de närmat föregående åren. (Se tabell 7.1.4). Public ervice-redoviningen

32 Radiodokumentären Pojkarna på Diani Beach var ett av UR: bidrag till Muikhjälpen år tema var Barn till alu. FOTO: Karin Anderon Procentandelen experter är generellt högre bland männen än bland kvinnorna vilket även det är en förämring. Andelen peroner ur nationella minoriteter i programmen har däremot ökat enate året, likom antalet teckenpråkiga amt aktörer med åväl fyik om pykik funktionvariation. Reultaten för UR måte dock tolka med föriktighet. De yntetveckor om mäter mångfald förlägg inte med jälvklarhet jut de veckor om UR har en tablålagd temaatning. Detta innebär att en del av utbudet, till exempel program på jiddich, inte har noterat i mätningen efterom programmen har änt under en annan tid än under yntetveckorna. Enkilda program med ett högt antal medverkanden kan få ett oproportionerligt tort genomlag då mätningen endat gör på de program om änd under en begränad mättid. Och omvänt kan urvalmetoden leda till att program med aktörer om till Tabell Andelen kvinnor och män i programutbudet exempel kulle kunna väga upp obalanen mellan könen överhuvudtaget inte mät efterom de inte änd under den aktuella mätperioden och därför inte kommer med i mätningen. För att ytterligare mäta mångfalden i programutbudet har UR under 2017 påbörjat utvecklingen av en intern mätning om yftar till att kartlägga hur arbetet har bedrivit och hur det har påverkat de enkilda programprojekten. Preci om i mätningen om utför av forkare vid Lund univeritet tar den interna mångfaldmätningen fata på mångfald utifrån antal repreenterade peroner ur ett tittar- och lynarperpektiv. De medverkande koda utifrån bland annat kön, etnicitet, nationellt minoritetpråk, funktionvariation, teckenpråk och ålder. Deutom innehåller den interna mätningen även en del där projekten får vara på ett antal frågor för att kartlägga hur de arbetat med frågor kring repreentation och pegling. Kvinnor och män i utbudet Kvinnor 40 % 48 % 46 % 42 % Män 60 % 52 % 54 % 58 % TOTALT 100 % 100 % 100 % 100 % Genom att kartlägga arbetet ytematikt kan kunkapen prida internt och höja kompetenen kring UR: mångfaldarbete. Den interna mätningen har tillkommit om ett komplement till mätningen från Lund univeritet. Efter 2016 år mätning, om inte viade på någon törre förändring av mångfalden i programutbudet, trot upplevelen från redaktionerna att arbetet går framåt, belöt inom det pågående mångfaldprojektet att kaffa en mer detaljerad bild av hur mångfaldarbetet utveckla. Under 2017 har UR utvecklat metoden och 2018 kommer den interna mätningen förhoppningvi att kunna genomföra fullt ut. Reultaten från utvärderingen av metoden indikerar att den interna mätningen kan bli ett värdefullt tillkott i arbetet med att utvärdera hur mångfald-arbetet framkrider. Även antalet antällda vid UR 2017 viar på en vi obalan mellan könen med 58 procent kvinnor och 42 procent män vilket är på amma nivå om de föregående åren. Däremot har repreentationen bland medarbetarna ökat något under UR trävar efter en jämn könfördelning bland de antällda och kommer de närmate åren antränga ig för att nå en bättre balan. 32 Public ervice-redoviningen 2017

33 FOTO: IBL, FN, Gettyimage Vad är kritikt tänkande? Och hur tänker man kritikt? I Bildningbyrån radioerie Tänka mot trömmen får lynaren ta del av olika hitorika peroner kritika tankar om många gånger utmanat och utvecklat in amtid. 7.2 Nyheter och amhällbevakning har hänt med vårt förhållningätt till fakta och kunkap. För radion producerade UR till exempel erierna Fejk (gymnaium och unga vuxna) om med hjälp av populärkultur viade att falka nyheter inte är något nytt fenomen, och Kjellkritik om underöker hur vi kan vara källkritika i den medievärld där allt fler publicerar och delar fakta. UR Samtiden pelade under 2017 in föreläningerier om Har vi blivit mer faktareitenta? och Sanning eller konekven? UR Samtiden pelade även in alla Nobelpritagarna föreläningar och publicerade dea på UR Play innan de ände i broadcat för att de nabbt kulle bli tillgängliga. UR har likom tidigare år deltagit i Muikhjälpen om varje år amlar in pengar till Radiohjälpen. Till året tema, Barn till alu, producerade UR åväl radio-om tv-inlag till målgrupperna åk 7 9 amt gymnaiet. Till exempel radiodokumentären Pojkarna på Diani beach, tv-inlagen Bacha bazi i Afghanitan och Barnbrudar i Libanon. På grund av året tema producerade inga program för yngre målgrupper. En del av UR: amhällorienterande program bekriv vidare i kapitel 7.8 Särkilda atningar under året. Public ervice-redoviningen 2017 UR har inte ett grankande nyhetuppdrag om de övriga public ervicebolagen, men kompletterar och breddar den nyhetrapportering om Sverige Radio och SVT bidrar med. Genom ett tort utbud av amhällorienterande och faktabaerade program kan UR ge barn, unga och vuxna möjlighet att fördjupa ig i aktuella nyhethändeler och amhällfrågor. Huvudparten av programmen kan använda för att förtärka, bredda och komplettera underviningen i klarummen. UR: nyhetförmedling är begränad till barn och unga och nyhetutbudet för dea redovia i kapitel Samhällorienterande program förekommer i hög utträckning i UR: programutbud för både barn, unga och vuxna. Det kan handla om åväl nyproducerade om äldre program. Exempel på fördjupande amhällprogram är Skolminiteriet (radio) om edan 2007 grankar och belyer aktuella och viktiga kolfrågor genom levande reportage, egna underökningar och fördjupande amtal, varje vecka. Redaktionen lyfter må om tora ödefrågor i kolan värld. Det kan handla om trender och tendener i kolan innehåll, men ockå om de konflikter om upptår i mötet mellan kolan och det omgivande amhället. Brännande aktuella frågor om religiöa frikolor vara eller icke vara, kolvalet effekter på egregationen eller minoriteter rätt till en likvärdig utbildning är exempel på områden där kolan påverka av den politika utvecklingen och av tongångarna i amhälldebatten. Där öker Skolminiteriet gärna var bortom den nabba nyhetrapporteringen. För målgruppen årkur åk 4 6 producerade och ände 2017 Så funkar Sverige, en tv-erie om våra demokratika rättigheter och kyldigheter. UR har under flera år haft foku på att utveckla ett programutbud inom MIK, medie- och informationkunnighet. Till exempel har Radioprogrammet Bildningbyrån under året producerat erien Tänka mot trömmen om i 30 program grundligt tar upp vad kritikt tänkande är och hur man tänker kritikt. Under 2017, då begrepp om alternativa fakta, trollfabriker och faktareiten varit frekventa i amhälldebatten, har UR bidragit med flera programerier, både för radio och tv och flera målgrupper, för att belya och klargöra vad om 33

34 I Joanna Lumley japanka äventyr får tittarna följa henne på rea genom Japan. Bland annat åker hon ibrytare, fågelkådar, tränar karate och beöker den årliga nöfetivalen i Sapporo. FOTO: Burning Bright Production 34 Public ervice-redoviningen 2017

35 Min revolution Finland ocialitike regeringchef Okari Tokoi trävar efter att frigöra itt land från det ryka tyret. Parallellt öker de 17-åriga väninnorna Olivia och Iida törre jälvtändighet för egen del. Hitorien tar in början våren 1917 när det ryka tarväldet kollapar och Finland er in chan till frigörele. FOTO: Yleiradio OY/UR 7.3 Kultur I UR: uppdrag ingår att erbjuda ett mångidigt utbud om peglar de olika kulturer om finn i Sverige och innehåller program från olika delar av världen. Det finn i UR: utbud ett tort antal program om peglar kultur i olika ammanhang i olika delar av Sverige och världen. Tittaren och lynaren får möta männikor om är bärare av olika kulturuttryck. I utbudet finn program för alla åldrar, alla målgrupper med innehåll om engagerar, peglar och fördjupar. Detta gäller oavett om programmen är utlägg, inköp, amproduktioner eller egna produktioner. Här nedan ge några exempel på program om ände under 2017 och om om peglar olika kulturer. I radioerien Högtidmuik (åk F 3) bjuder artiter på muik om kommer från olika religiöa traditioner. Tv-erien Geografen tetamente Europa (åk 4 6) låter tittaren uppleva Europa regioner och e olika natur- och kulturlandkap. Serien har ockå teckenpråktolkat. Tänk till karaktär är en tv-erie (åk 7 9) för den om ylar med, eller är nyfiken på, coplay, rollpel och lajv. Hur kan man förändra amhället genom populärkultur? Popreel (åk 7 9) är en tv-erie i ämnet engelka om underöker populärkulturen världen över. Tv-erien Romerna hitoria 1900-tal (åk 7 9) kildrar hur det har varit att leva och växa upp om rom i Sverige under 1900-talet. I lumområdet Kibera i Nairobi, Kenya, bor det omkring två miljoner männikor. I radioprogrammet Barnexhandel i Kenya (åk 7 9) träffar lynaren bland annt två tonårtjejer om har ålt ex edan de var 14 år för att kunna förörja ig jälva och ina måykon. Programmet var en del av Muikhjälpen. Kortfilmklubben amika (åk 7 9/ gymnaium). Femtonåriga Máigon och henne bäta vän Ánne-Sire bor i ett litet amhälle på den arktika tundran. Flickorna är uttråkade och längtar efter äventyr och betämmer ig för att lifta någon annantan. Min revolution 1917 (gymnaium) är en erie om de keenden om föregick Finland jälvtändighetförklaring den 6 december Helt knäpp (gymnaium) är en vart komedi om fyra unga peroner i Finland och hur de på olika vägar hamnar på en luten pykiatrik avdelning. Hitorien är påhittad, men bygger på berätteler ur verkligheten. I tv-erien Muikliv (folkhögkola/folkbildning) berättar kvinnliga muiker om ina individuella ätt att arbeta med och relatera till muik, med yfte att inpirera ungdomar att arbeta inom muikbranchen. Det nya hemmet i Alperna (folkbildning) är en dokumentär om Café Waldluft ett före detta turithotell i tyka Alperna. När turimen inade och gäterna blev färre belöt ägarinnan ig för att upplåta hotellet för aylökande. På Café Waldluft bor numera männikor från hela världen. Raving Iran (folkbildning/gymnaium) Gömda i en liten krubb bakom täckta fönter Kanke it på bollen i Sverige, men nu har jag upptäckt UR-appen och det är tor rik att jag aldrig kommer att luta kolla på tv. Magikt! i Teheran producerar två dj:ar förbjuden technomuik i törta hemlighet. Med nunnor genom Indien (folkbildning) Filmmakaren Caroline Riegel reer tillamman med en grupp buddhitika nunnor genom Indien. Nunnorna kommer från den lilla byn Zankar om ligger vid Himalaya fot och har aldrig tidigare utforkat itt hemland. Till fot genom Centralamerika (folkbildning) Upptäckreanden Levion Wood börjar vandringen på en öde trand i ydötra Mexiko. Han tar ig genom djungel, mangroveträk och ruiner från den gamla mayakulturen. Efter två veckor och drygt 40 mil når han gränen till Belize. Public ervice-redoviningen

36 7.4 Barn och unga Redan i förkolan lägg grunden för att barn ka förtå vad demokrati är. Barnkonventionen paragraf om inflytande är integrerad i läroplanen. Barn och unga kan och förvänta göra ina röter hörda och de har rätt att bli lynade till. De ka ockå få möjlighet att öva på att lyna för att få förtåele för andra åikter. Utan denna grund akna förutättningar för meningfullt lärande. All produktion från UR utgår från en genuin nyfikenhet på barn och unga ituation, en övertygele om att alla har en medfödd lut att lära och att barn kompeten ynliggör och förtärk när de blir bemötta demokratikt. Utifrån detta barnperpektiv och denna barnyn har UR producerat program om både lägger grunden inför koltarten och breddar och förtärker undervining i kolan ämnen. Syftet är del att bidra till att alla barn och unga får möjlighet att nå kunkapmålen, del att förtärka underlaget till viktiga dikuioner om hur vi bemöter varandra och hur man upptäcker ina egna förutfattade meningar om rikerar att hindra förtåele för en annan männika perpektiv. Totalt ände UR 651 timmar för barn och unga i radio och tv under 2017 (149 timmar radio och 502 timmar tv) amt publicerade material på internet. Hur ändningarna för barn och unga 2017 fördelade ig på radio, tv och webbexkluiv publicering framgår av tabell Fördelningen på ämnen e i tabell Valet av publiceringform avgör av möjligheten att nå önkad effekt, antingen i en pedagogik kontext, eller för det enkilda lärandet. Alla produktioner utgår från ett kontaterat behov och ta fram i amverkan med användarna uttryckta önkemål i olika ammanhang. Det kan handla åväl om beök ho pedagoger, barn och elever om möten med olika referengrupper eller att målgruppen bjud in för att titta på produktioner under arbete. Allt för att äkertälla att produktionerna kompletterar undervining på ett relevant ätt med ett tilltal och en pedagogik getaltning om fångar målgruppen intree. Programmen ka både engagera och tödja inlärningen. Det händer ockå att UR blir uppvaktade. En imponerande informationinat från två klaer i årkur fem ledde till att UR producerade och under 2017 ände ytterligare en äong i den älkade tv-erien om geografi: Geografen tetamente Europa Barn Programmen för barn utgår från den yn på lärande och de kunkapkrav och grundläggande värden om läroplanerna bekriver. Det handlar om att möta Så funkar Sverige.I Sverige får vi äga vad vi vill å länge vi inte kränker någon. Och alla får vara med och betämma. Det kalla demokrati. Det är inte demokrati överallt i världen och det har inte alltid varit det i Sverige. kunkapbehoven, men även kurplanerna centrala innehåll amt kunkapkrav. Deutom peglar programmen vår amtid viktigate frågor i olika tor utträckning beroende på målgruppen ålder. Det yngta barnet lärande börjar i de allra vardagligate ituationerna om att gå till förkolan, de rutiner om ramar in en vanlig dag, väder och natur, kroppen funktioner och utveckling, relationer med kompiar, föräldrar och andra. Tripp, Trapp, Träd är ett pedagogikt magain i form av tv, radio och en app. Här finn agor, rimånger och dokumentärer med tark igenkänning för 3 5 åringar. Lärande och identifikation går lekfullt och humoritikt hand i hand i ett litet barn tempo. Både tv- och radioerien har änt nya avnitt under 2017 och appen har vidareutvecklat, lä mer i kapitel 7.8. Tabell Radio, tv- och webbexkluiva ändningar 2017 för barn och unga (timmar) Ämne Radio Tv Webbexkluivt Totat Yngre barn (0-9 år) Äldre barn (9-12 år) Unga (12-19 år) Tabell Radio- och tv-ändningar 2017 för yngre och äldre barn amt unga fördelade på ämnen (timmar) Ämne Yngre barn Äldre barn Unga Radio Tv Radio Tv Radio Tv Etetika ämnen 1 1 Geografi och miljö Hitoria, religion och filoofi Häla och amlevnad IT och media Matematik Naturvetenkap och teknik Pedagogik 18 Samhälle och ekonomi Språk Svenka Nationella minoritetpråk Moderna pråk Övriga pråk Övrigt 1 18 Totalt Illutration: Patrik Agemalm 36 Public ervice-redoviningen 2017

37 I Programmera Mera 2.0 är yftet att elever i åk 4 6 ka få hjälp att förtå ig på tekniken om ligger bakom det om händer på kärmen. Foku är att ätta in programmering i ett ammanhang, narare än att lära ut programmeringpråk. Zinab, Eira och Malte. FOTO: Lil Trulon Barnen i tv-erien De ytterta barnen (åk F 3) har en djup kunkap om den natur, det djurliv och det kulturlandkap där de bor. Dea plater ligger å långt man kan komma i vart och ett av de fyra vädertrecken. Barnen är tittaren guide i in hemmiljö. De har ett och upplevt hur miljön där de bor är utatt för klimatförändringar, föroreningar och utläpp. Barn har bra koll. Det viar ig i radioerien Tidagkollen med Farzad. I varje avnitt intervjua ett barn om har riktigt bra kunkap inom ett ämne om fotboll, truppgymnatik, lajm eller om 7-åriga Benjamin från Vetlanda om vet allt om laddar. Serien tar in utgångpunkt i ett källkritkt förhållningätt. I radioerien Retorikmatchen deltar elever i årkur 6 från hela landet. Eleverna tävlar i förmågan att uttrycka ig övertygande. I finalen debatterade antalet lovdagar, att våga tå upp mot raim och rätten till in egen kropp. Inpirationen till talen var Martin Luther King tal Jag har en dröm, om ockå finn tillgängligt på UR: plattformar. Till erien finn arbetblad och lärarhandledningar med övningar. Serien har änt edan Tv-erien Geografen tetamente Europa (åk 4 6) är den tredje äongen av en mycket omtyckt berättele om ingenjör Mårtenon och Holger Nilon äventyr. Serien bekriver Europa utifrån de olika regioner och ger exempel på många olika natur- och kulturlandkap. Spänning, äventyr, humor och fanta tika naturcenarier bidrar till att kartan i klarummet får liv. I andra äongen av tv-erien Programmera mera 2.0 (åk 4 6) lär ig elever hur programmering fungerar genom att programmera helt utan datorer och mobiler. Syftet är att öka kunkapen om den teknik och de grundläggande principer om ligger bakom programmering. Hur robotar är programmerade kan till exempel jämföra med hur männikan använder ina innen. De fleta barn i åldern 9 12 känner igen ig i tv-erien Berätta för mig. Serien handlar om mobbning, utatthet och grupptryck och är dramatierade ituationer om utgår från amtal med elever i målgruppen Unga Under 2017 har UR producerat flera erier om normer för att komplettera värdegrundarbetet i grundkola och gymnaiet. För att kunna dikutera normer behöver man fört få yn på dem. Det är oynliga värderingar och företällningar om vi er om jälvklara. I korta klipp på en eller ett par minuter för webb i erien Få yn på normerna preentera normer om exualitet, köntillhörighet, kropp och venkhet till exempel. I flera erier problematiera normerna, bland annat i erien PK-mannen (åk 7 9, gymnaiet). Får man äga handikappad om någon om har en funktionvariation? Hur er en venk ut? Är det oförargligt att kämtamt kalla någon kärring eller bög? När programledaren i erien PK-mannen möter andra om bryter normen upptäcker han att han kanke inte var å öppen och fördomfri om han berömt ig om att vara. Att förmedla handlingkraft och hopp i kombination med kunkaper har varit målet för produktionerna för ungdomar om klimathotet. I erierna Zero impact (gymnaiet) och Klimatrean (åk 7 9) följer vi fyra venka familjer när de reer till olika delar av världen för att möta plater och männikor om på olika ätt påverka hårt av rika länder miljöfarliga livtil. Väl hemma efter ina reor får vi ta del av hur de föröker minka in förbrukning av energi, prylar och kött. Målet är att änka koldioxidutläppen till FN: mål om max två ton per peron och år och på å ätt förbättra framtidutikterna för kommande generationer. Till erien Klimatrean finn lärarhandledning med begrepp eleverna fört bör behärka för att arbeta med erien, förlag på dikuionfrågor, övningar och fördjupninguppgifter amt guidande citat ur läroplanen kurplaner i kolämnen om amhällkunkap, naturkunkap, biologi, kemi, geografi och internationell ekonomi. UR: Youtubekanal Tänk till har om yfte att vara demokratitärkande genom att höja unga röter med utgångpunkten att även unga behöver public ervice. Till en början delade kanalen klipp från andra UR-produktioner för att nå den vårnådda målgruppen åringar och redan under förta året nådde man långt fler i målgruppen än via andra produktio- Public ervice-redoviningen

38 Popreel beöker vi kontnärinnan Anindita Dutta och henne kontverk Everything End and Everything Matter på uttällningen India Art Fair. I bild Anindita arbetar med det ita av kontverket. ner. Under 2017 har redaktionen arbetat vidare och amproducerar nu kortare klipp med, av och för unga och har på å ätt nätan fördubblat in publik. Redaktionen har bland annat följt tävlingen Orten bäta poet, ett nationellt förortmäterkap i poetry lam, där flera av deltagarna har blivit filmade och publicerade på Tänk till. Under rubriken Ordet är mitt framför unga olika lag berätteler om de jälva kickat in manu till och om de edan fått hjälp med att bearbeta och edan filma. Innan ett klipp publicera har redaktionen kontakt med unga om får reagera och tycka till kring det pecifika klippet för att föräkra ig om ett relevant innehåll och uttryck innan det lägg ut. Tänk till-redaktionen tår hela tiden i kontakt med ina användare både via ociala medier men ockå genom peronliga möten, i referengrupper och ute på kolor och andra ammanhang. Under året har redaktionen ret runt i landet till bland annat Umeå, Uppala, Göteborg och Malmö för att träffa målgruppen och kapa dialog. Vad är det unga jälva vill lyfta fram? Och hur vill de getalta detta? Dialog och amkapande med målgruppen har reulterat i en törre publik och Tabell Nyheter för barn och unga 2017 i radio och tv (ända timmar) Ämne Radio Tv Totalt Barn 1,50 16,50 18,00 Unga 10,50 10,50 Totalt 12,00 16,50 28,50 många gånger leder klippen till dialog mellan ungdomar i kommentarfälten, vilket ockå kan e om ett mått på att man lyckat Nyheter och fakta UR: erier Lilla Aktuellt kola och Lilla Aktuellt teckenpråk tar upp veckan viktigate händeler för regelbunden användning i klarummet. Även radioproduktionerna av nyhetprogram för pråkundervining använd regelbundet i klarummen. Under 2017 har användandet av falka nyheter dikuterat i medier. Det fångade bland annat upp i en radioerie för gymnaiet, Fejk om jut detta fenomen. Med hjälp av populärkulturen viar radioerien att fake new alltid funnit. Under året har UR änt ammanlagt 28,5 timmar nyheter för barn och unga, fördelat på radio och tv enligt tabellen Exempel på nyhetprogram för unga: Nouvelle en Françai är korta nyheter om politik, ociala frågor, kultur och nöjen producerat på franka i Pari. Programerien finn i två vårighetnivåer för åk 7 9 och gymnaiet. Qué paa? är nyhetprogram på två olika pråknivåer från den pankpråkiga världen om port, politik kultur och amhälle, för åk 7 9 och gymnaiet. Nachrichten af Deutch är nyheter från de tykpråkiga länderna om änd på två vårighetnivåer, för åk 7 9 och gymnaiet. Och på engelka producerar UR Newreel (åk 7 9) där enate nytt från FOTO: Nicla Jenen den engelkpråkiga världen preentera på lätt engelka. Det kan handla om politik, port, muik och amhälle. Exempel på faktaprogram för barn: Äta löv och baja jord är en erie för förkolebarn om vad matjord är och hur det blir till. Daggmakar och andra jorddjur är både tädare och jordtillverkare. I erien Om evolution lär ig elever i åk 4 6 om arterna och dera uppkomt. The grammar company är en engelk uppföljning av erien Grammatikbolaget för åk 4 6. Nu handlar det om engelk grammatik. Så funkar Sverige (åk 4 6) är korta animerade program om våra demokratika rättigheter och kyldigheter. Exempel på faktaprogram för unga Barn till alu (tv) och Barnexhandel i Kenya (radio) (åk 7 9) är två erier om trafficking om var 2017 år tema i Muikhjälpen. UR bidrog bland annat med dea program och tillhörande lärarhandledningar. I erien Barn till alu berättar barnen jälva om hur de drabba. I Barnexhandel i Kenya träffar vi tonårtjejer och å kallade beachboy om förörjer ig genom att älja ex. I tv-erien Forkare för framtiden (gymnaiet) möter tittarna forkarna om formar morgondagen. I varje avnitt lär man känna en forkare och hen drivkrafter. Forkarna kommer ur den aboluta eliten av venk vetenkap och alla bär de på en viion om vad vetenkapen kan bidra till. I tv-erien Nationen (gymnaium, folkhögkola) ynliggör den dolda hitorien, den del om inte har platat i hitorieböckerna. Serien föröker via att vår hitoria berätta på olika ätt beroende på vem berättelen utgår ifrån och vilken tällning eller tatu berättaren repreenterar Kulturella och kontnärliga uppleveler för barn och unga Exempel på program för barn om gett kulturella och kontnärliga uppleveler: Småagor (förkola) är bilderböcker för öronen. I radioerien läer en kådepelare texten och bilderna måla med hjälp av ljud och muik. Berättelerna ger avkoppling och förtärker pråklig kompeten. Tripp, Trapp, Träd (radio) är ockå uppläningar av agor för barn i förkoleåldern. Tv-erien Pikaia är en japank animé för åk 4 6 om handlar om framtiden. Männikoläktet har lämnat jordklotet och lever i rymdkolonier. I erien Högtidmuik (F 3) pelar artiter muik från olika religiöa traditioner. Ett av programmen innhåller muik med den eritreanka ortodoxa kören Abune Tewahdo Aregawi om junger bröllopången Yredeande Amlakne. Överatt 38 Public ervice-redoviningen 2017

39 Vara Kille.Kortfilmer baerade på inkickade berätteler om att växa upp om kille. Om förväntningar, våld, vänkap, exuella trakaerier och om att våga vara vag. från tigrinja till venka heter palmen Vår Gud räddar o. I alla tider har männikor berättat agor och hitorier. Berättelerna har vandrat över världen och blivit tidlöa. Nya berätteler har flätat amman med gamla. I radioerien Världen bäta berätteler får vi höra de allra met välkända. Serien började ända redan 2016 och under 2017 har fler program tillkommit. Serien vänder ig till åk 4 6. UR erbjuder alltid uppläningar av barnböcker av välkända barnbokförfattare. I radioerien Min brora heter Noa får vi höra Anna-Clara Tidholm berättele om raim, vänkap och om att tå upp för det man tror på. Skådepelerkan Happy Jankell läer. Exempel på program för unga om gett kulturella och kontnärliga uppleveler: I radioerien Popreel för åk 7 9 underök populärkulturen betydele i världen och hur man kan förändra amhället med de hjälp. Kortfilmklubben (tv) preenterar ett tort utbud av pråktärkande filmer på en mängd olika pråk. Programmen, är tänkta att använda i pråkundervining men är inte traditionella pråkprogram utan har ett varierande innehåll om handlar om männikor, livet, döden, kärlek, konflikter, ex, rätt och fel. På UR Skola kan den om tittar välja mellan textning på talat pråk, på venka eller ta bort undertexten helt. Målgrupp: grundkola 7 9 och gymnaiekola. Filmen Timecode är en pank kortfilm regierad av Juanjo Giménez om blev Ocarnominerad Filmen kan e på UR Skola i flera år. Den är en kvart lång och kan använda i pankaundervining i gymnaiekolan. Zu Iherer eigenen Sicherheit är en tyk pännande kortfilm om likaå är en kvart lång och kan använda i tykaunderviningen Nyproduktion och egenproduktion UR änder en omfattande egenproduktion för barn och unga. Tabellen viar volymerna för I egenproduktion ingår även amproduktioner och produktionutlägg Utveckling av programverkamheten för äldre barn och unga För att ha en chan att nå äldre elever är val av berättarform likom att vara aktuell i ämnevalen viktigt. Att fånga upp det om dikutera i amhället och fördjupa ämnena med program i olika format och olika berättartekniker är ockå tackamt om komplement till en underviningituation har präglat av dikuioner om effekten av falka nyheter, mannormen Tabell Andel egenproduktion av nyproduktion för barn och unga i radio och tv FOTO: Loa Bie bakidor och klimatfrågan. I alla dea områden har UR producerat angelägna programerier om inbjuder till reflektion och vidare dikuioner och därför kan komplettera underviningen med engagemang och igenkänning. Radioerien Fejk (gymnaium) utgår från populärkultur och viar med en mängd exempel att männikan alltid fått hantera falka hitorier, medvetet ljug och konpirationteorier. Det handlar bland annat om krämelhitorier om gått övertyr, att ompröva hitorika kildringar, hur vi förändrat vår yn på vetenkapen och varför män och kvinnor bekriv på olika ätt i upplagverk. I lutet av 2017 fann ett varierat utbud om mannormen på plat på UR: plattformar när dikuionerna om #metoo atte fart i medierna. Serien Vara kille (åk 7 9) är korta filmer publicerade på UR Skola baerade på inkickade berätteler om att växa upp om kille. De handlar om förväntningar kring våld, vänkap, exuella trakaerier och om att våga vara vag. Avnitten är fyra minuter långa och fungerar om dikuiontart. Tv-erien PK-mannen (gymnaium) ynliggör normer genom att programledaren bedrägliga jälvbild om att vara fördomfri om och om igen avlöja. I avnittet Livet om macho underök man- och makulinitetnormer. Lärarhandledningen innehåller dikuionfrågor om vad om egentligen är manligt och kvinnligt, vilka tereotyper om finn och vilka förväntningar om man jälv upplever på det kön man definierar ig om. Det pelar ingen roll hur bra, faktapäckat och korrekt ett program är om inte formen tilltalar målgruppen. Val av genre är avgörande för att få tittaren att fånga av berättelen. I tv-erien Zero impact valde därför realitygenren en berättarform om tilltalar unga. Reality bygger på känlor och erien varvar fakta och information med att följa fyra familjer om får uppleva klimathoten inpå bara kinnet. Hur känn det att vara klimat-mart? Hur jobbigt är det egentligen? Det får man inyn i när man följer de familjer om åker till olika delar av världen för att jälva e och uppleva effekterna av miljöförtörelen. Serien arbetade ockå om för direkt användning i undervining i högtadiet och kalla då Klimatrean. Till den enare hör en lärarhandledning med konkreta förlag på dikuionfrågor, fördjupningfrågor och information om användbara förkunkaper. Radio nyprod Radio nyprod Radio egenprod Tv nyprod Tv egenprod Barn Unga Totalt Public ervice-redoviningen

40 7.5 Tillgänglighet för peroner med funktionnedättning För att nå önkad effekt måte UR: utbud vara enkelt att hitta, funktionellt att använda och möjligt att prida och dela. Tillgänglighet är mer än bara ditribution och användarupplevele, det handlar ockå om att möta peciella behov, exempelvi yn- och teckentolkning, verioner och navigation på flera pråk. Dea olika målgrupper har väentligt pecifika och kiftande behov inemellan och är många gånger målgrupper om andra medieaktörer inte riktar ig till pecifikt. UR använder numera internt termen funktionvariation, om ett reultat av programbolaget mångfaldarbete. I redoviningen nedan väljer dock UR att använda funktionnedättning, åom det formulera i ändningtilltåndet. UR har ett ärkilt uppdrag för att öka möjligheten för peroner med funktionnedättning att ta del av UR: utbud och att förbättra tillgängligheten. Det långiktiga målet är att hela utbudet ka göra tillgängligt för alla, oavett bakgrund, utbildningnivå eller funktionnedättning. UR ka finna för alla i amhället och programutbudet ka vara användbart och leda till ett ökat lärande för alla. Tillgängligheten för barn och unga ka prioritera. UR ka vidare prioritera god hörbarhet, producera program för ärkilda målgrupper och ha en dialog med de berörda grupperna. I fråga om program om, och för, peroner med funktionnedättning får UR tillamman med Sverige Radio och SVT fördela anvaret för olika lag inater och en gemenam överenkommele lämnade in till Kulturdepartementet den 15 december 2016 för år I ett ärkilt regeringbelut med krav på tillgänglighet till tv-ändningar ange ockå ärkilda kvoter om UR och SVT ka uppfylla aveende textning, yntolkning och teckenpråktolkning. För 2017 har SVT och UR krav på ig att texta alla förproducerade program på venka amt 65 procent av de direktända programmen på venka. Vidare ka tre procent av utbudet av tv-program på venka teckenpråktolka och lika tor andel av utbudet ka yntolka. UR: övergripande mål är att öka tillgängligheten och att producera program om inkluderar peroner med normbrytande funktionvariationer. Detta täller i in tur krav på en kontinuerlig dialog med berörda målgrupper och kompetenutveckling ho medarbetarna för att uppnå målen. Under året har medarbetare därför bland annat deltagit i den av UR, SVT, Sverige Radio och organiationerna Lika Unika och Funktionrätt Sverige gemenamt arrangerade NO-Land är en erie producerad direkt på venkt teckenpråk. NO-land lär ut grundläggande begrepp inom kemi och biologi. PS Funk-dagen (e kapitel 7.5.8), amt flera interna workhop och eminarier (e kapitel 7.1.3). Att öka tillgängligheten är en del av UR: arbete med att öka mångfalden Textning UR har under 2017 förett alla program på annat pråk än venka med överättningtext. Detta gäller dock inte de pråkprogram om av pedagogika käl änd på repektive pråk eller texta på pråket i fråga. Samtliga icke-direktända tvprogram på venka har under 2017 textat, vilket gör att UR lever upp till kravet på att 100 procent av de icke direktända programmen på venka ka vara textade. Av den totala ändningtiden på timmar ände 1 385,5 timmar på venka, vilket motvarar 43 procent. Under 2017 har UR inte direktänt några tv-program på venka vilket gör att kravet, att mint 65 procent av de direktända programmen på venka ka texta, inte aktualierat under Teckenpråktolkning Under 2017 var kvoten för teckenpråktolkade program för UR tre procent av tv-programutbudet på venka, tillgängligheten för barn och unga ka prioritera. UR aner att tillgängligheten till program för barn och unga har prioriterat när mint 60 procent av antalet ända timmar teckenpråktolkade program är riktade mot barn och unga. Se tabell Av dea program ka mint 40 procent vara riktade till barn och mint 40 procent till unga. För att äkra pråklig kvalitet och förbättra eleven förtåele, om är av tor vikt vid inlärning av ett ämne, använder UR i törta mån icke hörande tolkar. Tolken utgår från ett manu, krivet på teckenpråk, i tället för en direkttolkning om utför av en hörande. Det medför en väentlig kvalitethöjning då pråket blir korrekt efterom det förmedla av en infödd teckenpråktalare. Förutom att teckenpråktolka program producerar UR även program direkt på teckenpråk, e kapitel Vilka program UR väljer att teckenpråktolka dikutera i de referengruppmöten UR har kring dea frågor. Generellt ett prioritera aktualitetprogram och program inom de ämnen där man kan e att teckenpråktalande elever har ämre reultat än venktalande, till exempel inom NO-ämnena. Ett exempel på programerie inom ämneområdet om teckenpråktolkat är Programmera mera 2.0, för årkur 4 6. Under 2017 har UR även producerat NO-Land, en erie Tabell Teckenpråktolkade program och yntolkade program antal timmar och andel Program Teckenpråktolkade Syntolkade Volym Procent Volym Procent Barn och unga 29,4 64,7 % 28,5 63,0 % Vuxna 16,0 35,3 % 16,5 37,0 % Totalt 45,4 100 % 45,0 100 % FOTO: Lil Trulon 40 Public ervice-redoviningen 2017

41 Lilla Amanda längtar alltid till näta årtid och henne drömmar är alltid fulla av fina naturbilder, blommor, bär och vamp. Det finn alltid något att längta till. Finn på venka, amharika, arabika, ayrika, bonika, jiddich, kirundi, kurdika, perika, turkika och yntolkat. om behandlar grundläggande begrepp inom biologi och kemi för åk 7 9, direkt på venkt teckenpråk. Exempel på programerier om teckenpråktolkat 2017 är: n Amanda längtar (förkola) n Berätta för mig (årkur 4 6) n Geografen tetamente Europa (årkur 4 6) n PK-mannen (årkur 7 9, gymnaiet) n Zero impact (gymnaiet) n Nationen (gymnaiet, folkhögkola) n Nåt måte göra (allmänt folkbildande) Syntolkning Kvoten för yntolkade program för UR år 2017 var tre procent av tv-programutbudet på venka. Samma principer tillämpa vad gäller fördelningen av yntolkning av program riktade till barn och unga om för teckenpråktolkning, det vill äga mint 60 procent av det totala utbudet av yntokade program ka rikta till barn och unga, och av dea ka mint 40 procent vardera rikta till barn repektive unga. Se tabell Även om andelen av det yntolkade utbudet. Under 2017 har UR haft om målättning att öka kunkapen internt kring yntolkning för att höja och garantera kvalitén på tjänten. Under året har därför den grupp om anvarar för yntolkningen fördjupat kontakten med brukare av tjänten för att få återkoppling på UR: yntolkningar likom förlag till förbättringar. Utöver dialog med målgruppen har UR deltagit i åväl eminarium tillamman med bland annat SVT, leverantörer av yntolkning och brukare av yntolkningtjänter, om konferen anordnad av Myndigheten för delaktighet. Under höten påbörjade deutom två yntolkningproducenter vid UR en yntolkningutbildning på Fellingbro folkhögkola. Utbildningen är en ditanutbildning på 50 procent om träcker ig över två terminer med examination till ommaren Under året har UR även förbättrat ökfunktionaliteten på UR Play genom att lägga in yntolkning repektive teckenpråktolkning om ökkategori, vilket ger en enkel preentation av alla yn- eller teckenpråktolkade program i en vy. Efterom merparten av UR: program använd i en klarumituation är det viktigt att yntolkningen inte tör filmen efterom det bör vara möjligt för hela klaen att e den yntolkade verionen. Program om innehåller mycket ynintryck och lite dialog bör prioritera. I övrigt baera urvalet för vilka program om ka yntolka generellt på aktualitetgrad och under året har flera av de program om ingått i ärkilda atningar även yntolkat i amband med att programmen har premiäränt. Exempel på programerier om yntolkat är: n Amanda längtar (förkola) n Hur vet du det? (åk F 3) n Berätta för mig (åk 4 6) n Geografen tetamente Europa (åk 4 6) n PK-mannen (åk 7 9, gymnaiet) n Zero impact (gymnaiet) n Muikliv (folkhögkola) n Nationen (gymnaiet, folkhögkola) n Nåt måte göra (allmänt folkbildande) ANIMATION: Selma Svenon FOTO: Daniel Stein God hörbarhet UR prioriterar god hörbarhet i all programproduktion. Som en del i målättningen att amtliga användare ka kunna ta del av UR: utbud betona ärkilt vikten av hörbarhet och tydlighet för peroner med funktionnedättning. Under ljudinpelning och bearbetning inom radio-, tv- och webbproduktion är arbetet med god hörbarhet en central del. För att äkertälla ljudkvalitet och hörbarhet i programutbudet ljudbearbeta en tor del av programmen utifrån ett hörbarhetperpektiv. UR: ljudtekniker har en kontinuerlig dikuion kring hörbarheten i programmen och deltar i mäor och andra kompetentärkande evenemang. Till exempel deltog de i mitten av oktober i den årligen återkommande AES-mäan med cirka beökare. AES (Audio Engineering Society) är en förening för ljudtekniker världen över om bland annat tar fram teknika tandarder amt främjar forkning och utbildning inom ljudteknik. UR har en hörbarhetpolicy och ett arbetdokument med praktika råd kring hörbarhet om är väl kända av alla medarbetare. Inför tarten av en produktion deltar i regel alltid ljudtekniker för att redan från tart beakta god hörbarhet genom hela produktionen. Deutom ingår alltid ljudtekniker vid inpelning av UR-produktioner Upplät text UR ka enligt tillgänglighetbelut tillhandahålla tjänten upplät text. Då UR inte har någon egen programtjänt är det SVT om tår för denna tjänt Tillgänglighet för barn och unga med funktionnedättning UR ka beakta behoven ho peroner med funktionnedättning och tillgängligheten till program för barn och unga ka prioritera. UR teckenpråk- och yntolkar program för barn och unga amt vuxna inom en rad olika ämnen. Utbudet för barn och unga är inriktat på användning i en utbildningituation men ka ockå fungera i andra ituationer då barn och unga tittar. UR aner ig under 2017 levt upp till ändningtilltåndet villkor om att prioritera tillgängligheten av program för barn och unga. Deutom har UR nått det internt uppatta målet om att mint 60 procent av antalet ända timmar teckenpråkrepektive yntolkade program ka vara riktade mot barn och unga. Av dea program ka mint 40 procent vara riktade till barn och 40 procent till unga. UR har under 2017 fortatt att producera program direkt på teckenpråk: Lilla Aktuellt teckenpråk (åk 4 6) om änd på fredagar och NO-land (åk 7 9) en erie om grundläggande begrepp Public ervice-redoviningen

42 Läa med. Sara har en orm om hudjur. Henne kompi Hani tycket att det är väldigt kontigt. Om venka ormar och om perpektiv. Långamt berättat och textat för att nybörjarläaren ka kunna träna in lähatighet. ILLUSTRATION: Jeika Berglund inom kemi och biologi. Fördelen med att producera direkt på teckenpråk är att pråket blir korrekt från början. Vid amproduktioner med hörande program (till exempel Programmera mera 2.0 eller Hur vet du det?) kräv det anpaningar till den icke hörande målgruppen då det gäller manu och cenografi med mera efterom via hörande manu innehåller ånger, rim och dylikt om är oanvändbart på teckenpråk. Produktion direkt på teckenpråk medför högre kotnader än annan produktion. Bland annat kräv det fler funktioner vid inpelningar än vad hörande produktioner behöver. Till exempel medverkar alltid biittare om kvalitetäkrar att det blir ett tydligt och bra teckenpråk likom teckenpråktolkar om möjliggör kommunikation mellan hörande och döva medarbetare. Kvaliteten blir väentligt högre vid en produktion om redan från tart riktar ig till en ärkild målgrupp, i detta fall teckenpråktalande. För att öka möjligheterna för barn och unga med funktionnedättning att ta del av UR: utbud har UR under 2017 utvecklat amarbetet med Specialpedagogika kolmyndigheten (SPSM). Samarbetet yftar både till att komplettera och fördjupa kunkapen om hur behoven er ut ho olika grupper av barn och unga med funktionnedättningar, men ockå att prida information om UR: utbud och hur det kan använda för olika målgrupper. UR producerar alltid program för barn och unga för att alla ka vara inkluderade och ett program ka fungera för alla om itter i ett klarum. Det kan till exempel innebära att berättandet är relativt långamt och att ljud och bild är tydliga. Delar av programutbudet om i förta hand riktar ig till åk F 3 kan även vara användbart i ärkolan åk 4 6. Till exempel erien Läa med (åk F 3) där läningen tår i centrum. Alla delarna har ett lugnt tempo men varierar i uttryck och vårighetgrad. Idén är att barnen/eleverna ka läa texten om berätta på textreman och på å vi öva lähatigheten. På UR Skola finn även en klippfunktion vilket gör det möjligt att dela upp ett avnitt i kortare delar och på å vi anpaa till elever om har vårt att hålla koncentrationen under längre tid. Det har ockå viat ig att textningen av program är ett extra töd inte bara för de med hörelnedättning utan även för elever med pråktörning eller om av andra käl har pråkvårigheter. Även de yntolkade programmen har viat ig vara användbara för grupper i behov av extra pråktöd. UR aner ig därför uppfylla villkoret i ändningtilltåndet om att prioritera tillgängligheten för barn och unga med funktionnedättningar, utöver yn- och hörelkada Program för ärkilda målgrupper UR producerar och änder utbildningprogram om kan använda i grundärkolan, gymnaieärkolan och Lärvux. Flera av de programerier om UR producerar kan använda av fler än den primära målgruppen. UR har anpaat innehållet i program för barn och unga med funktionnedättningar på följande vi: Under 2017 ände UR Läa med (åk F 3) i förta hand men programmet riktar ig även till grundärkolan. På amma ätt förhåller det ig med radioerien Tidagkollen med Farzad (åk F 3). UR producerar och änder edan höten 2009 Mifforadio där programledarna alla har en intellektuell funktionnedättning. Under 2017 har UR påbörjat ett omfattande arbete fört att tärka utbudet riktat mot ärkolan alla tre kolformer (grund-, gymnaieärkolan och Lärvux). Del gör en inventering av vilka program i UR: utbud om använd av repektive målgrupper och del kommer UR att under 2018 producera program både för radio och tv mot ärkolan målgrupper. Att alla UR-program har textning är inte bara till töd för peroner med hörelnedättning utan ockå för peroner om behöver töd i form av pråkförtärkning. Det kan handla om elever om har någon form av pråktörning eller om har en kognitiv funktionnedättning. Elever med pråktörning är en grupp var behov upplev om efteratta, enligt SPSM. 42 Public ervice-redoviningen 2017

43 Nationen : Rätten att leva om andra. I Sverige har intällningen till peroner med normbrytande funktionvariationer varierat genom hitorien. Under 1900-talet rubricerade de om innelöa, omyndighetförklarade och intitutionalierade. Journaliten Catrine Lundell berättar om hur de under 1940-talet utatte för medicinka experiment. FOTO: Lil Trulon På liknande ätt om med de textade programmen har det framkommit i kontakten med SPSM att yntolkade program använd av fler målgrupper än de med ynnedättning, framförallt för grupper om är i behov av ett pråktärkande utbud Dialog För att föräkra ig om att amtliga tillgänglighettjänter håller en hög kvalitet och användbarhet, utvärdera årligen utbudet bland annat genom dialogmöten med olika grupper inom funktionhinderrörelen. Syftet med dialogmötena är att inhämta användarna återkoppling på programutbudet och tillgängliggörandet för att utveckla och anpaa utbudet vidare. UR arrangerade i maj ett dialogmöte med Synkadade rikförbund (SRF) och deltog med egen programpunkt på SRF: yntolkningeminarium den 21 eptember. I eptember beökte UR: dövredaktion De döva dag i Jönköping där flertalet dövorganiationer och männikor kopplade till dövvärlden deltog. Syftet med UR: närvaro var att prida information kring vad och vilka program UR gör riktade mot målgruppen. Närvaron på dagen gav ockå värdefull återkoppling till UR. I november bjöd UR in den teckenpråkiga dialoggruppen till ett dialogmöte. Repreentanter från organiationer, myndigheter och förbund om är inriktade på venkt teckenpråk, dövfrågor, dövkultur amt familjer eller anhöriga till döva, hörelkadade, hörelnedatta eller med pråktörning deltog. En återkommande ynpunkt både från De döva dag och mötet med dialoggruppen har varit att UR: teckenpråktolkade utbud inte yn tillräckligt väl för att fler ka hitta det. Dea ynpunkter har bland annat lett till ett utvecklingarbete om yftar till att det teckenpråktolkade utbudet på UR: plattformar ka bli åväl ynligare om lättare att öka efter. I oktober 2017 anordnade UR, Sverige Radio och SVT tillamman med organiationerna Lika Unika och Funktionrätt Sverige, den årliga PS Funk-dagen, om är ett heldageminarium med foku på funktionrättfrågor och valprogrammen om public ervice ka producera under valåret En uppföljande workhop med foku på ökad delaktighet för peroner med normbrytande funktionvariation höll i januari Deutom deltar UR, tillamman med SVT och Sverige Radio, i en amverkangrupp, Nordic Diverity group, där Norden alla public ervice-bolag medverkar och träffa årligen för att dela kunkap, erfarenheter och perpektiv kring mångfaldarbetet i repektive bolag. Under året har UR även haft regelbundna möten med Specialpedagogika kolmyndigheten (SPSM) för att bevaka utvecklingen av olika pecialpedagogika behov inom kolan. Även via nätverk, eminarier, forkning och rapporter amlar UR kunkap om de behov om finn ho repektive målgrupp Ökad tillgänglighet via digitala plattformar De digitala plattformarna är viktiga verktyg i UR: arbete med att göra utbudet tillgängligt för många och möjligt att ta del av utbudet när användarna kan och vill titta/lyna. Hela UR: utbud finn på de digitala plattformarna där utbudet deutom finn tillgängligt under lång tid. I lutet av 2017 betod det ammanlagda utbudet av program tillgängliga på UR Skola, UR Play och UR Acce. UR har redan i dag tillgängliggjort ett tort programutbud för peroner med funktionnedättning genom teckenpråk- och yntolkning av en del av utbudet. De digitala plattformarna ger tora möjligheter att anpaa UR: utbud för målgrupper med pecifika behov, till exempel pågår en utveckling av program för dövblinda vilka utgör en mycket liten målgrupp med oerhört pecifika behov. Genom att tillgängliggöra program för liknande mindre målgrupper kan UR utöka utbudet och tillgängligheten för dea. Public ervice-redoviningen

44 Berätta för mig. Rodde går i exan och när jobbiga aker händer å pratar han med torayter Julia. Han berättar om grupptryck, mobbning och rädlor. Vad ka man göra när man får reda på att någon blir mobbad? Hur ka man kydda ig från grupptryck? Berätta för mig finn på venka, finka, meänkieli, nordamika, jiddich och teckenpråktolkat. FOTO: Marku Jordö 7.6 Minoritetpråk UR änder både radio- och tv-program på minoritetpråk och venkt teckenpråk. Utöver de i ändningtilltåndet pecifikt angivna nationella minoritetpråken har UR även änt program på jiddich likom tio andra minoritetpråk. UR: ändningar på de nationella minoritetpråken och venkt teckenpråk har ökat med 85 procent edan Under 2017 har bland annat program på venkt teckenpråk ökat väentligt. Se tabell UR: program på minoritetpråk och venkt teckenpråk har bland annat en utbildande ambition och utgår från de utbildning- och pråkbehov om finn, i ynnerhet ho barn och unga i de aktuella målgrupperna. UR kartlägger vilka pråktärkande och pråkutvecklande program om det finn behov av, bland annat genom de dialoggrupper inom varje nationellt minoritetpråk om UR regelbundet har kontakt med, men ockå genom kontakt med olika kolmyndigheter och forkare. Målet är att förtärka, bredda och komplettera det andra inom utbildningväendet gör vad gäller minoritetpråk. Produktionerna yftar till att öka pråkkunkaperna och amtidigt vara ett töd för dem om inte helt behärkar pråken Program på finka, amika, meänkieli, romani chib och venkt teckenpråk Enligt ändningtilltåndet ka de tre public ervice-företagen ammantagna programutbud på de nationella minoritetpråken amika, finka, meänkieli och romani chib amt på venkt teckenpråk öka årligen och ökningen ka vara betydande. Bedömningen kan inte göra utifrån en jämförele i timmar efterom public ervice-bolagen ändningvolymer på pråken kiljer ig markant. Sverige Radio änder exempelvi mer än hundra gånger fler timmar än UR och mer än tio gånger å många timmar om SVT. För att kunna göra en amlad bedömning av bolagen utbud på de olika pråken, använder programbolagen i tället ett index. Språkutbudet (per pråk) 2013 motvarar index 100. För varje år räkna index per bolag upp eller ner utifrån förändring av ända timmar. Index kan i de tre bolagen växla mellan åren och de olika pråken. Om en ärkild atning gör på ett pråk något år kanke det inte ökar lika mycket nätföljande år. Indexberäkningen ger en bild av utvecklingen och möjliggör en bedömning av bolagen ammantagna ökning både totalt och per pråk. Bolagen ammantagna utbud 2017 motvarade index Diagram Utveckling av minoritpråk ammantaget alla bolag. Mål 2019: index Finka Samika Meänkieli Romani chib Teckenpråk TOTALT 44 Public ervice-redoviningen 2017

45 169, vilket bolagen menar är en betydande ökning jämfört med indexet Målet är att public ervice-företagen index i lutet av tilltåndperioden ka motvara mint 155. Se diagram I bilaga 11.3 finn mer detaljer om viar hur dea iffror tagit fram UR: utbud Under 2017 har UR änt totalt 128 timmar radio och tv på de nationella minoritetpråken amika, finka, meänkieli och romani chib amt på teckenpråk, vilket är en ammantagen ökning med 14 procent jämfört med Se tabell I volymen är inte webbexkluiv publicering inräknad. Över 75 procent av UR: utbud på nationella minoritetpråk och teckenpråk är riktat mot barn och unga, vilket gör att UR aner ig uppfylla kravet i ändningtilltåndet om att ta hänyn till de pråkliga behoven ho barn och unga om tillhör pråkliga eller etnika minoritetgrupper eller är teckenpråkiga. Se tabell Minoritetpråk för barn och unga Enligt ändningtilltåndet ka UR ka ta hänyn till de pråkliga behoven ho barn och unga om tillhör pråkliga eller etnika minoritetgrupper eller är teckenpråkiga. För UR innebär det att producera program med pedagogikt kunkapperpektiv och att programmen ka vara både pråkutvecklande och pråkförtärkande. Programutbudet ka även ynliggöra och ge ökad kunkap om minoritetpråk och teckenpråk. Sverige Radio, SVT och UR får inemellan fördela anvaret rörande inater på minoritetpråk och teckenpråk. Överenkommele gällande 2017 lämnade in till Kulturdepartementet och Myndigheten för pre, radio och tv den 15 december Under 2017 har UR atat ärkilt på att öka utbudet på venkt teckenpråk till barn och unga. Sammantaget har utbudet på teckenpråk ökat med 16 timmar eller 76 procent. Se tabell Under en tilltåndperiod prioritera av reurkäl olika pråk och målgrupper under olika år. Merparten av UR: program, i ynnerhet pråkprogrammen har en lång hållbarhet och programmen finn tillgängliga och använd under flera år via UR Skola och URAcce. Programexempel barn och unga UR producerar olika former av pråkförtärkande program för barn och unga. Del gör nyproduktioner, del verionera program med textning eller voice-over. Exempel på nyproduktioner under 2017 är till exempel Vim i rymden (F 3) på nordamika, kortfilmen Hilbe Biigá (gymnaium) på amika. Språkliga verioner innebär att ett program på venka bearbeta och komplettera med en eller flera röter på andra pråk till en ny verion. Exempel på programerier om verionerat är Fel väder (förkolan) på finka. Serien Berätta för mig (4 6) har verionerat på jiddich, finka, meänkieli och nordamika Program på jiddich UR ka likom övriga public ervicebolag, även erbjuda ett utbud på det nationella minoritetpråket jiddich. Under 2017 har UR änt program på jiddich på drygt 11 timmar vilket nätan är en fördubbling av antalet ända timmar på jiddich jämförele med Se tabell Exempel på program är tv-erien Berätta för mig (åk 4 6) om är Tabell UR: ändningvolym i radio och tv på nationella minoritetpråk och venkt teckenpråk (timmar) Språk Finka Meänkieli Romani chib Samika Teckenpråk Totalt Tabell UR: ändningvolym i radio och tv på nationella minoritetpråk, venkt teckenpråk och jiddich fördelat på barn, unga och vuxna (timmar) Språk Barn Unga Vuxna Totalt Finka 9,97 10,57 16,17 36,70 Meänkieli 13,18 1,50 3,00 17,68 Romani chib 17,10 1, ,90 Samika 12,17 0,67 4,44 17,27 Teckenpråk 17,98 19, ,15 Jiddich 2,42 0 8,78 11,19 Totalt 70,40 33,70 23,60 127,70 verionerad på jiddich och för en vuxen publik pelade UR Samtiden in Jiddicheminariet Program på andra minoritetpråk UR änder även program på övriga minoritetpråk för barn och unga i åväl radio om tv. Under 2017 ände UR program på tio andra minoritetpråk, utöver de nationella minoritetpråken Exempel på program är Amanda längtar (förkolan) om verionerat på amharika, bonika, kurdika/kurmanji, perika och turkika. Läa med (åk F 3) om verionerat på arabika och tigrinja, där foku ligger på läning och barnen/ eleverna kan öva in lähatighet genom att läa texten om preentera på en textrema Dialog UR bjuder varje år in till dialogmöten med varje nationell minoritetgrupp. Målet är att ha mint ett fyikt möte per år och grupp. Från UR: ida deltar alltid vd och trategichef amt antällda om arbetar med produktioner för och om aktuell nationell minoritetgrupp. I april, maj och juni bjöd UR in de verigefinka, tornedalka och amika dialoggrupperna och under höten i oktober, november och december bjöd de jiddichtalande repektive teckenpråktalande amt romani chibtalande dialoggrupperna in. Genom att kontinuerligt bjuda in repreentanter från de olika minoritetgrupperna utbyt kunkap om och behov i de olika användargrupperna vilket bidrar till att de program om producera upplev om relevanta och trovärdiga med hög kvalitet av berörda grupper. Utöver dialoggrupperna arbetar UR med olika referengrupper om bland annat betår av repreentanter från målgrupperna. Referengrupperna bjud in åväl vid tarten av en produktion om löpande och inför publicering. Syftet med referengrupperna är att öka identifikation, kvalitetäkra innehållet och undvika tereotypa bilder och berätteler. De nationella minoritetgrupperna har hitorikt varit dikriminerade och oynliga vilket gör att dialogen med dea bygger på att kapa förtroende och tillit om måte vårda och underhålla. Detta arbete är tidkrävande, men är en förutättning för att UR kan producera ett utbud om upplev om ant och relevant för och av användarna, åväl på repektive nationellt minoritetpråk om om de nationella minoritetgrupperna. Under 2017 har UR inlett en törre atning på program om de nationella minoriteterna hitoria i Sverige, e mer i kapitel 7.9. Public ervice-redoviningen

46 7.7 Variation i produktionformer Inom UR förekommer fyra olika produktionformer om tillamman med utomtående medverkande är en förutättning för att UR ka kunna uppfylla in viion att göra killnad i männikor lärande. Produktionerna dela in i egenproduktion, amproduktion, produktionutlägg och inköp. Likom tidigare år utgjorde huvuddelen av förtaändningarna under 2017 i radio och tv av egenproduktion. Sändningvolymen i radio repektive tv fördelad på olika produktionformer framgår av tabellerna och Som utomtående medverkande räknar UR programantällda och arvoderade medverkande. Utomtående medverkan i den egna produktionen kan berika på flera ätt, till exempel genom pecifik kompeten, ämnekunkap eller mångfaldperpektiv. Genom att göra produktionutlägg och amproduktioner likom inköp amt att låta utomtående medverka i programproduktionen verkar UR för mångfald i programverkamheten. Under 2017 har antalet programutlägg minkat något vilket delvi har in förklaring i att UR ytematikt arbetat med att initiera amarbeten med ådana externa producenter om UR inte tidigare har amarbetat med. Målättningen är att prida uppdragen å mycket om det är möjligt i yfte att bidra till mångfald och en variation i produktionformerna. Totalkotnaden för utomtående medverkan och produktionamarbeten har minkat med 8 procent jämfört med Dock är det fortfarande en ökning med 6,3 procent i förhållande till Se tabell Tabell Radio: ändningvolym fördelat på olika produktiontyper (timmar/år) Utbildningområde Egenproduktion Samproduktion Varav venka Varav utländka Produktionutlägg Varav venka Varav utländka Summa produktion Förvärv Varav venka Varav utländka TOTALT Tabell Tv: ändningvolym fördelat på olika produktiontyper (timmar/år) Utbildningområde Egenproduktion Samproduktion Varav venka Varav utländka Produktionutlägg Varav venka Varav utländka Summa produktion Förvärv Varav venka Varav utländka TOTALT Tabell Kotnader för utomtående medverkan och andra produktionamarbeten (milj kr/år) Utbildningområde Medverkande 18,3 20,3 18,5 Programantällda 31,2 39,0 27,9 Totalt 49,5 59,3 46,4 Andra lag produktionamarbeten* 47,0 34,2 39,7 Varav venka 36,1 23,4 32,5 Varav utländka 10,9 10,8 7,2 Totalt utomtående medverkan och produktionamarbeten 96,4 93,5 86,1 *Inkluderar ej kotnader för upphovrättavtal, överättningbolag, avtal om muikrättigheter, filmavtal etc. 7.8 Det utökade utbildninguppdraget UR fick i och med nuvarande ändningtilltånd ett ännu tydligare utbildninguppdrag med uppgift att utveckla och vidga itt utbildningutbud. Programverkamheten ka inkludera barn- och ungdomutbildning, högkoleoch annan vuxenutbildning likom den organierade folkbildningen i form av tudieförbund och folkhögkolor. Programutbudet ka om helhet deutom prägla av folkbildningambitioner. Det innebär att alla UR: produktioner har någon form av lärande inlag. UR: uppdrag att utveckla och vidga utbildningutbudet tolkar UR om att ytterligare utveckla pedagogika produktioner av hög kvalitet. Utveckling behöver i denna mening, enligt UR, inte liktälla med volymökning, utan kan ave utökad amverkan eller ett utvecklat arbetätt om leder till att utbudet på ett bättre och tydligare ätt motvarar de behov om olika utbildninganordnare har har UR fortatt att utveckla utbildninguppdraget, bland annat genom att tillgängliggöra fler program om kan använda i en utbildningituation. Genom upphovrättliga avtal med Copywede har UR rätt att utan löenord tillgängliggöra en katalog med egenproducerade program via UR: webbdomäner. Programmen kan tillgängliggöra i denna katalog under fem år från och med premiärvining. UR har genom avtal även förlängt publiceringtiden för via program. Detta har underlättat genom UR: utökade medeltilldelning. En del av att utveckla utbildninguppdraget handlar om att föräkra ig om att nå användarna och underlätta å att programmen kommer till användning. Under 2017 har flera redaktioner arbetat med att utveckla dialog och amverkan för att på olika ätt underlätta användningen av programmen. Till exempel har Bildningbyrån under 2017 fördjupat amarbetet med folkhögkolor under produktionen av radioerien Tänka mot trömmen. Samarbetet har bland annat reulterat i att det finn lärarhandledningar krivna till erien alla 30 avnitt. Även till radioerien Småagor (förkolan) finn det numera lärarhandledning. För de allra yngta har UR under 2017 även fortatt utvecklingen av Tripp, Trapp Träd, om både är radio, tv och en app om är ett pedagogikt verktyg om barn kan använda på egen hand eller tillamman med pedagoger. Under 2017 tillkom två nya äonger, ammanlagt 16 nya avnitt vardera för radio repektive tv och appen. Totalt finn nu fem äonger och en teckenpråktolkad äong. Nytt för 2017 var ockå en lärarhandledning 46 Public ervice-redoviningen 2017

47 Familjen Ohlon Fleetwood betår av två vuxna och två barn om bor på Ötermalm i Stockholm. Ohlon Fleetwood har antagit utmaningen i Zero impact att under 30 dagar minka ina koldioxidutläpp. För att få motivation reer familjen till Ghana dit en tor del av vätvärlden överblivna elektronikavfall tranportera. Väl hemma börjar familjen minka äta vegankt och åka kommunalt. FOTO: Saga Berlin för förkollärare till alla fem äonger om del bekriver det pedagogika yftet, del ka inpirera till nya ätt att använda appen på tillamman med barnen. Appen har utvecklat i amarbete med bland annat tudenter vid intitutionen för informatik vid Umeå univeritet amt förkollärare om har gett återkoppling kring appen funktionalitet. Appen äg och vidareutveckla helt av UR. Utbudet riktat mot högkola har till tora delar utgjort av de föreläningar om UR Samtiden pelat in och tillgängliggjort. På å vi blir föreläningar med koppling till högkoleektorn och forkningen tillgänglig för allmänheten och kan använda i utbildning, fortbildning och livlångt lärande. Under 2017 har UR Samtiden utvecklat förberedelerna, vid ett antal utvalda föreläningar, för att höja kvaliteten på de inpelade föreläningarna. Arbetet har bland annat inneburit ett tätare amarbete med åväl arrangörer av föreläningarna om föreläarna vilket medfört törre tidåtgång inför varje inpelning. UR Samtiden kommer under 2018 utvärdera arbetet och vidareutveckla arbetet med inpelningarna. Minka kunkapklyftorna UR har de enate åren kunnat utveckla töd i arbetet med att minka kunkapklyftorna i amhället, exempelvi med program riktade till elever om har vårt att nå kunkapmålen. UR har gjort ärkilda atningar på kolan kärnämnen, på venka och läkunnighet med till exempel Livet i Boktavlandet, Läugen, med flera program och på matematikkunkaper med Livet i Mattelandet, Matilda mattegåta och Livet hårda kola med flera. Även UR: atning Orka plugga, om är en Youtubekanal, yftar till att minka kunkapklyftor och ger elever trategier och tip på hur de bättre kan ta ig an kolarbete. Under 2017 har redaktionen utvecklat amkapandet med målgruppen, bland annat genom att göra beök på kolor och i klarum, för att möta målgruppen på hemmaplan, i kolan. Elever har gett möjlighet att tycka till om färdigproducerade klipp, men ockå att vara med och tycka till om manu på klipp om ännu inte producerat. Redaktionen trävar efter hög trovärdighet och äkthet i repliker vilket är ytterligare ett käl att ta hjälp av målgruppen för att hamna rätt. Genom intervjuer, deltagande på lektioner och aktiv dialog på ociala medier underöker och kartlägger redaktionen målgruppen behov kontinuerligt. Under 2017 har redaktionen prioriterat att rea till täder utanför Stockholm, bland annat Göteborg, Örnköldvik, Umeå, Jokkmokk, Mariefred, Malmö och Helingborg, för att träffa målgruppen och pela in material. Detta för att pegla hela Sverige och ha en aktiv dialog med ungdomar i hela landet. Under höten 2017 har innehållet vidgat till att även inkludera program om pykik häla och motivation, till exempel klipp om växande tankeätt, emotionell kompeten, tyrfoku, inre och yttre motivation alla exempel på förutättningar om gör det enklare att klara av kolan. UR för en trukturerad dialog med olika utbildningaktörer och relevanta myndigheter för att fortätta utveckla och vidga utbildningutbudet. Genom amverkan med pedagoger och forkare, utbildningintitutioner och myndigheter kan utbudet utveckla för att paa de aktuella behoven inom utbildningen. UR: mål är att programutbudet ka inpirera till lärande och möta och tötta behoven inom olika underviningformer. Public ervice-redoviningen

48 PK-mannen lever i företällningen att han är en öppen peron med få fördomar. Han är vit, hetero, tockholmare, medelkla, man och har inga funktionnedättningar. PK-mannen gör mitag i mötet med peroner om på olika ätt är normbrytare och får dem att känna ig utatta. Programerien kan använda i kolan arbete med värdegrund och att främja alla individer lika värde och lika rättigheter. FOTO: Eliabeth Ohlon Wallin Särkilda atningar Under 2017 har UR gjort ett antal ärkilda atningar inom områden om är aktuella och angelägna för kolan och amhället i tort. Ett par ådana områden är normkritik och hållbar utveckling om var nya för Några områden om nationella minoriteter hitoria löper under flera år likom program inom fokuområdena MIK (medie- och informationkunnighet) Ny i Sverige och Kunkapmålen. Exempel på program inom Ny i Sverige är till exempel Ny i Sverige-kanalen, om lär ut venka ord, och dokumentärerien Nåt måte göra om utpelar ig i taddelen Hageby i Norrköping där utbildningnivån är låg och arbetlöheten hög. Botadbolaget Hyrebotäder tartar Portalen för att få ut Hagebyborna i arbete. Under 2015 börjar aylökande yrier öka ig till Portalen om föröker anpaa in verkamhet efter de nyanlända. Målet är att alla ka nå förörjning å fort om möjligt. UR: utbud yftar till att användarna ka utveckla in kunkap om och förtåele för komplexa frågor amt utveckla ett kritikt tänkande om tärker förmågan att bilda ig en egen uppfattning. Det är kunkap, förtåele och förmågor om kan bidra till att motverka kunkapklyftor och den rik för demokratin om filterbubblor utgör. Public ervice-redoviningen Normkritik UR inledde 2017 med flera erier om ur olika perpektiv problematierar normer, hur normer fungerar och vad om händer när normer bryt. I tv-erien PK-mannen (gymnaium och folkbildning) möter tittaren PK-mannen: han är vit man, hetero, tockholmare, medelkla och utan funktionnedättningar. PK-mannen gör mitag i mötet med peroner om på olika ätt är normbrytare och får dem att känna ig utatta. Han gör det inte av illvilja utan om en konekven av att jälv aldrig ha tillhört någon utatt grupp. I Nationen (folkbildning) ynliggör den dolda hitorien, den del om inte har platat i hitorieböckerna. Serien föröker via att vår hitoria berätta på olika ätt beroende på vem berättelen utgår ifrån och vilken tällning eller tatu berättaren repreenterar. En viktig apekt i programmet är ockå att koppla hitorika händeler till amtida fenomen och förhållanden, till exempel att via att afrofobi har rötter i lavhandeln. Genom att bredda bilden av vilka om ingår i kollektivet Sverige kan vi få en förtåele för att det hela tiden har gjort val när hitoria har nedtecknat. Få yn på normerna (åk 7 9) bekriver och definierar vad normer är och varför de finn, i Normer i foku (lärarfortbildning) möter tittaren peroner om medvetet arbetar normkritikt Hållbar utveckling Att det är hög tid att få ner koldioxidutläppen för att broma pågående klimatförändringar är världen forkare och ledare tämligen överen om. År 2016 var det varmate året edan mätningarna tartade år 1880 och år 2017 er ut att bli det tredje rekordvarma året globalt ett. Hållbar utveckling är ett ämne om är ynnerligen aktuellt och klimatförändringen är något om oroar många. I tv-erien Zero impact (gymnaium) likom Klimatrean (åk 7 9) möter tittaren fyra familjer om antagit utmaningen att genomgå en klimatmart livtilförändring. Familjerna har 30 dagar på ig att förändra ina levnadvanor å att de inte överbelatar miljön. I Tänk till-kanalen möter vi två av deltagarna och genom Olivia rea och Lana rea följer vi dera känlor, tankar och uppleveler under inpelningen av Zero impact. I tv-erien Totalt globalt (åk 4 6) täll två tävlande mot varandra i en fiktiv frågeport om hållbar utveckling. I erien Big Citie (folkbildning) kildra konkreta exempel på hur man på individ- och amhällnivå kan minka miljöbelatning och motverka ociala problem. Det handlar bland annat om boendealternativ i Korea, fikodling mitt i Berlin, hemlöa ituation i Malayia och kulturellt amarbete i Jordanien.

49 UR Samtiden - Har vi blivit mer faktareitenta? Hur er man om repreentant från politiken, journalitiken repektive kyrkan på fakta- och kunkapreiten? Ett amtal mellan Lina Nordquit (L), regionråd i Uppala, Jack Werner, journalit och grundare av Viralgrankaren, och Ander Wejryd, ärkebikop emeritu. Inpelat den 23 februari 2017 på Citykonditoriet, Stockholm. FOTO: Sportground AB/UR Nationella minoriteter UR inledde under 2017 arbetet med att producera och ända program om de nationella minoriteterna hitoria i Sverige, vilka för det tora flertalet är okända hitorier. Satningen kommer att pågå under tre år. Fört ut var tv-erien Romerna hitoria 1900-tal (åk 7 9) om i fyra delar berättar om hur det varit att leva och växa upp om rom i Sverige under 1900-talet, att inte ha amma demokratika rättigheter om venka medborgare. För åk 4 6 producerade Romerna nittonhundratal med Dolly och Duan där tittaren får möta flera romer om bland annat berättar om hur det kunde vara att ofta behöva flytta, bo i tältläger och hur det var att gå i kolan och möta fördomar på grund av in härkomt. Syftet med programmen är att möta kolan behov av material om de nationella minoriteterna för att kunna förtå dera hitoria och verklighet i dag. I erien peronliga berätteler får tittarna, utifrån olika perpektiv, ta del av enkilda männikor uppleveler och minnen av livet om rom i Sverige då och nu MIK-atning UR har under flera år haft foku på att utveckla ett programutbud inom MIK, medie- och informationkunnighet. Och det finn i flera produktioner med ett mer eller mindre inbyggt MIK-perpektiv i och med att mycket av UR: programinnehåll bygger på evidenbaerad vetenkap och kunkap där källkritik är ett naturligt inlag. Under 2017 har till exempel radioprogrammet Bildningbyrån producerat erien Tänka mot trömmen om i 30 avnitt grundligt tar upp vad kritikt tänkande är och hur man tänker kritikt. Genom erien får lynaren ta del av olika hitorika peroner kritika tankar om många gånger utmanat och utvecklat in amtid. I en tid då begrepp om alternativa fakta, trollfabriker och faktareiten varit frekventa i amhälldebatten har UR under 2017 bidragit med flera programerier, både i radio och tv och för flera målgrupper, för att belya och klargöra vad om har hänt med vårt förhållningätt till fakta och kunkap. För radion producerade UR till exempel erierna Fejk, målgrupp gymnaium och unga vuxna, om med hjälp av populärkultur viade att falka nyheter inte är något nytt fenomen, och Kjellkritik om underöker hur vi kan vara källkritika i den Jag har följt Tänk till på Youtube i något år och jag tycker om de erierna å himla mycket. Det är å könt att någon prioriterar o om annar inte får yna i media. medievärld där allt fler publicerar och delar fakta. UR Samtiden pelade under 2017 in föreläningerier om Har vi blivit mer faktareitenta? och Sanning eller konekven? Och i barnradion har Tidagkollen med Farzad (åk F 3) om har ett källkritikt anlag i jakten på ny kunkap änt. n Public ervice-redoviningen

50 Lär dig engelk grammatik med Mat och Britt-Inger på The Grammar Company. Varje epiod tar upp en apekt av engelk grammatik i tal, grafik och ång. I programerien talar man huvudakligen engelka. FOTO: Lil Trulon 50 Public ervice-redoviningen 2017

51 8 Användarna UR ka bedriva programverkamhet inom utbildningområdet i allmänheten tjänt. För att lycka bidra och göra killnad i männikor lärande är det nödvändigt att både ha god kännedom om användarna vad de behöver, hur de beter ig och att möta dem på de plattformar där de finn. Likom övriga medieaktörer befinner ig UR i en utmanande förflyttning från broadcat till online. Ett tydligt krav från användarna är att programmen ka vara tillgängliga för dem när de väljer att titta/lyna. Det täller törre krav på tillgänglighet både vad gäller hur länge ett program är tillgängligt och hur tort utbudet är likom hur lätt det är att hitta det. Alltefterom tekniken utveckla och UR: utbud ockå tillgängliggör på nya plattformar ökar komplexiteten i att följa användningen. Å andra idan öppna nya möjligheter till att lära mer om, och lära känna användarna genom den dialog om UR kan ha med dem via bloggar, videoplattformar och andra ociala medier. Dialogen med användarna ger viktig återkoppling på programutbudet och är en viktig del i utvecklingen av nya program. Efterom alla UR: program tillgängliggör på webben och via mediecentraler når varje program en törre publik än den om tar del av programmen via ändning i broadcat. Möjligheten till en flexibel och långiktig användning kapar en unik bredd i utbudet och gör att användarna kan ta del av program om änt för flera år edan, men om fortfarande är relevanta. Ett av de met använda programmen på UR: webbplater under 2017 var till exempel Livet i Boktavlandet med tre äonger där förta äongen ände Även Livet i Mattelandet från 2015 tillhör de met använda erierna under Dea program har hittill tartat över 2,7 miljoner gånger edan premiären. Via Mediamätning i Skandinavien AB (MMS) och Kantar Sifo följer UR tittandet och lynandet av UR-program i radio, tv och på webben. Användningen på UR: webbplattformar och via mediecentralerna följ ockå upp internt via bland annat Google Analytic. Det räcker emellertid inte att mäta hur många om har tagit del av UR: program för att kunna avgöra hur UR lycka. Komplettera användarmätningarna med en årlig attitydunderökning bland lärare och allmänhet ilken redovia i kapitel 3. Fört när det äkertällt att utbudet både når fram till och är relevant för målgrupperna kan det avgöra om UR uppfyller uppdraget och når viionen att göra killnad i männikor lärande. 8.1 Här finn användarna Allt UR änder i radio och tv publicera på UR: webbplattformar vilket gör det möjligt för användarna att välja hur och när de vill ta del av programmen. Användarna beteenden förändra och olika grupper beter ig på olika ätt. Genom att följa och förtå användarna beteenden kan utbudet tillgängliggöra där användarna finn och anpaa efter repektive plattform. Yngre peroner använder oftare mobilen och ociala medier om källa och mediepelare medan äldre publik använder traditionell radio eller tv för mediekonumtion. På UR Skola webbplat ker beöken huvudakligen under koldagen medan beöken på UR Play är mer frekventa under kvälltid. Att UR Skola beök till törta delen beök under koldagen indikerar att programmen förekommer i underviningammanhang, om i ett klarum eller motvarande. Enligt UR: egna webbunderökningar höten 2017 beöker 71 procent av användarna UR Skola i in yrkeroll där majoriteten är lärare/pedagoger. 78 procent är nöjda med itt beök. Av beökarna på UR Play under 2017 angav 81 procent att de beökte webbplaten om privatperon. 74 procent av användarna var nöjda med itt beök. UR publicerar medieinnehåll via drygt tjugo olika Facebook-konton. Via konton är avedda för en bredare målgrupp medan andra är avedda för en malare publik. Innehåll från UR återfinn även på Youtube med fyra olika, aktiva kanaler. Under 2017 har UR: radioprogram funnit tillgängliga även via Itune, Spotify och Acat vilket gör att användare har flera möjligheter att ta del av UR: radioprogram digitalt. UR når även användare med hjälp av apparna Tripp, Trapp, Träd om är riktad till förkolan amt ABC-Raketen om vänder ig till en bredare åldergrupp barn. Tripp, Trapp, Träd appen har under 2017 varit en viktig kanal för att nå de yngta barnen med över användare per månad. 8.2 Lynande UR änder program i amtliga Sverige Radio riktäckande radiokanaler: P1, P2, P3 och P4. Flet lynare har UR: program om änd i P4. Under året hade programerierna Fejk, Kjellkritik, och Retorikmatchen alla mer än en halv miljon lynare i radio. Radiolynandet mät av Kantar Sifo. Användningen av UR: radioprogram på webben uppmätte 2017 till cirka treamingtarter (UR Skola och UR Play), vilket är en ökning med 14 procent jämfört med En treamingtart äger inte hur tor del av programmet lynaren har tagit del av. Antal treamingtarter går därför inte att jämföra med lynariffror för broadcat. Antalet treamingtarter indikerar hur tort intreet är för ett vit program på webben, men det är vårt att utifrån treamingtarter utläa hur många om har tagit del av programmet. Det kan till exempel vara en hel kolkla om lynat tillamman på en upppelning. Några av de met populära radioprogrammen för UR är de återkommande pråk och nyhetprogrammen Newreel, Qué paa? och Nouvelle en françai. Dea pela främt upp på dagtid och från UR Skola plattform. Det är därför mycket troligt att Public ervice-redoviningen

52 det ker i ett underviningammanhang. Aveende användning av UR: radioprogram på webben har programmen riktade mot yngre barn flet upppelningar under Förutom att trömma UR: ljudfiler finn flera titlar att ladda ner i form av ljudfiler. Under 2017 har det kett nedladdningar jämfört med under 2016 en ökning med 150 procent. En tor anledning till ökningen är att fler av UR: program nu är tillgängliga på itune/podcater. En annan tarkt bidragande orak till ökningen är laneringen av NPF-podden om riktar ig till alla om är intreerade av frågor om rör barn med neuropykiatrika diagnoer. Under 2017 var NPF-podden den tredje met nedladdade ljudfilen på UR: webbplattformar. Programmet änd inte i eterradio men har över nedladdningar och treamtarter via Itune. Även programmet Didaktorn om inte heller änd i eterradio och riktar ig till lärarfortbildning hade under 2017 över nedladdningar. UR: program finn ockå tillgängliga för användning via mediecentralerna. All användning via mediecentraler kan anta ke i utbildningammanhang. Medan användningen av nya radioprogram är hög på webben, yn användningen av äldre program främt ho mediecentralerna. Användning av radioprogram via mediecentralerna uppgick under 2017 till cirka tarter vilket var en ökning med 15 procent jämfört med Tittande Tv-tittarvanorna har förändrat under de enate åren med allt mer tittande via play-tjänter och minkat tittande på linjär-tv. Den genomnittliga tittartiden via broadcat minkade under 2017 med fem procent, eller åtta minuter, till 140 minuter jämfört med året innan. Samtidigt har amtliga typer av playtjänter (Play, VOD och SVOD) ökat i användning. Barn och unga 3 24 år erätter i allt högre grad tv-tittandet med trömmat innehåll. Allra met minkar åringarna itt tv-tittande bara var tredje er på linjär-tv under en genomnittlig dag. Även i den äldta gruppen, över 60 år, e en minkning av tv-tittandet, under 2017 med fyra procent. Men de äldre är fortfarande de överläget flitigate linjär-tv-tittarna. Youtube är den tora dominanten ho den yngre publiken. Bland 9 19-åringar använder 8 av 10 Youtube (MMS Trend o Tema 2017:3) varje dag. Demografin för att titta på rörlig bild har en tor betydele för UR: förutättningar att nå alla användare. Den yngta målgruppen i MMS-mätningarna ägnar i dag tv endat en fjärdedel av den tid de äldta gör. För UR-utbudet kan tvpubliken variera från ett par tuen upp till över trehundra tuen per program beroende på kanal, ändningtid och ammanhang. UR: publikiffror på linjär-tv träcker ig under 2017 från över på en erietitel till ett par tuen på en annan. Tittariffror under är inte tatitikt äkertällda. Då UR återfinn i SVT1, SVT2, Barnkanalen, SVT24 eller Kunkapkanalen utbud följer tittarmöntret ofta kanalen publik i tort. Detta innebär ockå att variationen är tor för publikiffrorna på UR: produktioner. Tittningen på UR: program i broadcat följer de generella möntren i tv-konumtion. Det går inte att ärkilja upp- eller nedgångar för olika kategorier av program, det vill äga de olika utbildningtadierna om UR: utbud riktar ig till. I UR: uppdrag är foku främt på användning inom utbildningen över tid. Sett till upppelningarna av UR: tv-program på webben uppgick antal treamingtarter under 2017 till ammanlagt cirka 9,7 miljoner vilket är en ökning med 9 procent jämfört med Det totala antalet penderade timmar på UR Skola/UR Play, vilket mät av MMS, ökade amma period med cirka 4 procent. Varken treamingtarter eller penderade timmar varar på hur många om tagit del av varje tv-program. I ett utbildningammanhang kan till exempel elever ta del av amma treamingtart. Måtten indikerar därför narare intreet för programmet på webben än motvarar hur många om tagit del av det. Likom för radio är användningen av tv-program på webben högt för program riktade till yngre barn. En förklaring till ökningen av konumtionen av rörlig bild på UR: plattformar är att nya titlar om Geografen Tetamente hade premiär av en ny äong. I amband med premiären ökade även användningen av de tidigare äongerna för erien. Förutom att nya titlar tillkommer finn det flera äldre program med en tadigt ökande användning. Användning av tv-program via mediecentralerna uppgick under 2017 till cirka tarter vilket är ungefär amma iffra om jämfört med Synpunkter från användarna Det är tredje året i rad om Novu genomför en tor attitydunderökning under november månad. I denna mät utöver attityder även kännedom om och användning av UR: utbud amt nämnda effektmål (e kapitel 3). Fyra grupper intervjua i underökningen: lärare i alla tadier (fritidhem, förkola, åk F 3, åk 4 6, åk 7 9, gymnaiet, folkhögkola/ tudieförbund och högkola/univeritet), allmänheten år, föräldrar med hemmavarande barn 0 17 år amt barn 8 15 år. Under november 2017 genomförde telefonintervjuer med totalt 800 lärare, 100 lärare inom varje tadium. Allmänheten intervjuade via webb i Novu Sverigepanel, totalt genomförde intervjuer varav extrafrågor har tällt till 952 föräldrar med barn 0 17 år amt att 204 barn mellan 8 och 15 år har intervjuat Synpunkter från lärarna UR har en fortatt tark poition bland lärarna, de använder UR: program i tor Streamtarter tv och radio, UR Skola och UR Play Antal nedladdningar av ljudfiler / år UR Skola UR Play Public ervice-redoviningen 2017

53 FOTO: Lil Trulon Ina och Simon är två användare om tar del av UR: utbud och om gärna delar med ig av ina tankar och ynpunkter kring utbudet. På å vi hjälper de UR att utveckla programmen. utträckning, har en god kännedom om och mycket poitiv intällning till UR. Enligt Novu attitydunderökning 2017 (e kapitel 3) uppger ju av tio lärare att de har mycket god kännedom om UR. För lärare inom åk F 3, 4 6 och 7 9 är andelen drygt 80 procent. 85 procent av lärarna är mycket eller ganka poitivt intällda till UR. Lärare i åk F 3 och 4 6 amt inom folkhögkola och tudieförbund är ännu mer poitivt intällda än lärare överlag. Drygt ex av tio lärare använder video eller audio i underviningen varje månad, andelen årliga användare ligger nu på drygt 80 procent. 45 procent av lärarna använder video och audio från UR i in undervining varje månad och det är nu nätan ju av tio om använder UR årligen. Lärare i åk F 3 (87 procent) och 4 6 (84 procent) använder program från UR årligen i högre grad än andra. Förutom att lärarna tycker att UR: program håller hög kvalitet, nätan åtta av tio håller med om detta i hög grad, å aner 62 procent att UR: program ökar elever lut att lära. Drygt hälften av lärarna tycker att UR: program är tydligt kopplade till tyrdokumenten. Lärare i åk F 3 och 4 6 aner i högre grad än andra lärare att UR: program ökar elever lut att lära amt att UR: program är tydligt kopplade till tyrdokumenten. Lärarna har överlag mycket poitiva attityder till UR och UR: utbud. Åtta av tio intämmer i mycket hög grad i påtåendet att UR är en trovärdig aktör, drygt ju av tio lärare intämmer ockå i mycket hög grad i påtåendet att UR: program är både användbara och relevanta. Lärare i åk F 3 håller med om detta i högre grad än lärarna överlag och utöver ovan nämna värdeord å intämmer de ockå i hög grad i påtåendet att UR även är inpirerande, motiverande och nytänkande. UR: webbplater är de viktigate informationkällorna när lärarna öker information om UR, men även SVT är en viktig informationkälla amt andra lärare. Sociala medier får även en allt törre betydele om informationkälla Synpunkter från allmänheten Nära nog amtliga känner till UR i någon mån och nio av tio vet vem om tår bakom UR: logotype. Högutbildade och peroner mellan 35 och 64 år har en högre kännedom om UR: logotype och bakom dea döljer ig troligtvi många lärare och föräldrar till kolbarn. Sex av tio är poitivt intällda till UR. Av de om tar del av UR: program varje månad är nio av tio poitivt intällda till UR. Ungefär varannan har någon gång under det enate året ett eller hört något program från UR. Bland föräldrar är andelen något högre än bland allmänheten totalt ett. De om är högutbildade har i något högre utträckning tagit del av program från UR under det enate året. Med tanke på kännedomen å är det dock troligt att fler ett eller hört något från UR fat de inte lagt märke till att det är jut UR om tår bakom programmet. Efterom UR änder i SVT: och SR: kanaler amt Kunkapkanalen är det inte jälvklart för användarna att det är UR om är avändare. Andelen om uppger att de tittar på program från UR via tv-ändning går ner och ligger nu på cirka en fjärdedel. En grupp om ticker ut vad gäller månatlig användning av UR är peroner med annat modermål än venka, det gäller både tv-ändningar amt ociala medier, poddar och Youtube. Allmänheten förknippar UR: utbud med program inom utbildning, fakta och amhälle. Kvinnor förknippar även UR med program för barn och unga, dokumentärer och program om kultur och hitoria. Föräldrar förknippar ockå oftare än allmänheten överlag UR med barnprogram, men även pråkprogram Synpunkter från barn Kännedomen om UR är hög bland barn. Nio av tio barn känner igen UR: logotype och av dea kan ex av tio äga vilket företag om ligger bakom logotypen. Åtta av tio har hört tala om UR/Utbildningradion. Tre av fyra barn minn att de ett något program från UR medan tre av tio barn minn att de lynat på något program från UR. De program om de pontant nämner om de tagit del av är Geografen tetamente, Livet i Boktavlandet och Lilla Aktuellt kola. n Public ervice-redoviningen

54 FOTO: Lil Trulon 54 Publicervice-redoviningen 2017

55 9 Reuranvändning UR finaniera via radio- och TV-avgiften. Rikdagen belutade inför 2017 om en medeltilldelning till UR på 419,4 Mkr, motvarande 5,1 procent av de totalt Mkr om tilldelade public ervice-bolagen. Digitalieringen och den nya användarlogiken täller andra krav på organiation och arbetätt. Det handlar bland annat om fördjupning av dialog och kontakt med användarna likom utveckling av ökfunktioner på de digitala plattformarna amt nya och uppdaterade teknika ytem. Därför har UR under 2017 genomfört en omfattande omorganiation. UR har ockå gått från avdelningekonomi till projektekonomi. Detta för att kapa en mer flexibel truktur där UR nabbare kan anpaa ig till nya behov och krav i en digital tid. Genom att övergå till projektekonomi underlätta och förbättra både kotnadkontroll och verkamhettyrning. Ett av målen är att lättare kunna följa hur reurerna använd i varje enkilt programprojekt. Omtällningen har påverkat hela organiationen vilket även yn i den ekonomika redoviningen. nordika och andra europeika public ervice-bolag. Summa totala intäkter uppgick 2017 till 383,4 Mkr. 9.2 Kotnader UR: totala kotnader uppgick 2017 till 383,4 Mkr, av dea utgör 64,5 procent programproduktionkotnader, jämfört med 75 procent Dea kotnader inkluderar direkta programkotnader för produktion men även kotnader för exempelvi ändningplanering, rättigheter och programinköp. Till programproduktionkotnaderna räkna ockå det pedagogika utveckling- och kontaktarbete om ingår i alla UR-produktioner. En del av dea kotnader har från och med 2017 inkluderat direkt i programprojekten, vilket är en förklaring till det lägre beloppet på 4,9 Mkr jämfört med tidigare år. Se tabell Övergången från avdelningekonomi till projektekonomi har inneburit en del direkta övriga kotnader, amtidigt om en del roller har omdefinierat och hör till andra enheter än tidigare, vilket förklarar en del av minkningen av andelen programproduktionkotnader. I och med omorganiationen och de förändringar i programproduktionen om den tillfälligt medfört är det vårt att göra en direkt jämförele mellan 2017 och föregående år. Den främta förklaringen till de lägre programproduktionkotnaderna är att omtällningen till ny organiation bidragit till en förkjutning av en del programproduktion till Även en del kotnader om klaificerat om övriga kotnader, om till exempel kotnader för produktionnätverk, har en direkt koppling till programproduktionen. Merparten av reurerna ka använda till programproduktion och även 9.1. Intäkter Från de erhållna avgiftmedlen från rundradiokontot, 419,4 Mkr, gör mindre omfördelningar mellan public ervicebolagen. UR äger tillamman med SVT och Sverige Radio två gemenamma dotterbolag: Radiotjänt och Sverige Radio Förvaltning AB, SRF. Dea bolag finaniera med avgiftmedel från de tre public ervice-bolagen. Efter överförda avgiftmedel amt förändring av kuldförda avgiftmedel (vilket framförallt aver enarelagda programproduktioner) blir de intäktförda anlagmedlen för året 381,9 Mkr. Summa intäkter vid idan av avgiftmedel under 2017 var 1,5 Mkr. Övriga intäkter betår till exempel av produktionbidrag från amarbeten med Tabell 9.1. UR: intäkter (Mkr) Intäkter (Mkr) Erhållna avgiftmedel från rundradiokontot 403,1 411,2 419,4 Jutering mellan programbolagen 0,1 0,9 0,1 Totalt erhållna avgiftmedel 403,2 412,1 419,5 Avgiftmedel överförda till RIKAB -8,8-8,7-7,1 Avgiftmedel överförda till SRF -19,8-18,0-18,5 Delumma -28,6-26,7-25,6 Förändring kuldförda avgiftmedel -16,9-1,8-12,0 Summa intäktförda avgiftmedel 357,7 383,6 381,9 Samproduktioner och royalty 3,0 0,3 1,0 Lönebidrag 0,2 0,3 0,2 Valutakurvinter 0,2 0,1 0,2 Övriga intäkter (t ex vint vid föräljning av makiner och inventarier) 0,5 0,6 0,1 Summa övriga intäkter 3,9 1,3 1,5 Summa 361,6 384,9 383,4 Sidoverkamhet 0,0 0,0 0,0 Summa intäkter 361,6 384,9 383,4 Public ervice-redoviningen

56 Tabell UR: kotnader (Mkr) UR: kotnader Tv-produktion 246,7 250,1 208,6 Radioproduktion 35,4 39,3 38,8 Summa programproduktion 282,1 289,3 247,4 Varav pedagogikt utveckling- och kontaktarbete 10,4 9,6 4,9 Ditribution 3,0 2,8 3,1 Övriga kotnader 76,5 92,8 132,9 t ex IT/teknik, inveteringar, peronalkotnader, kommunikationkotnader mm Summa kotnader 361,6 384,9 383,4 Sidoverkamhet Summa kotnader 361,6 384,9 383,4 Tabell Kotnadandel per utbildningområde (procent). I utbildningområdet högkola ingår lärarutbildning och lärarfortbildning Kotnadandel per utbildningområde Yngre barn 15,9 13,4 15,8 Äldre barn 10,8 20,3 16,2 Unga 27,4 21,0 26,0 Högkola 20,0 22,7 19,4 Studieförbund och folkhögkola 9,0 8,5 5,9 Folkbildning 16,9 14,1 16,7 Summa kotnader Tabell UR: totala kotnader fördelade per utbildningområde (Mkr) Kotnader per utbildningområde Yngre barn Äldre barn Unga Högkola Studieförbund och folkhögkola Folkbildning Summa kotnader FOTO: Lil Trulon med de förändringar och omtändigheter om rått 2017 har UR uppfyllt det kravet. Övriga kotnader betår till törta delen av kotnader för de å kallade tödfunktionerna, om till exempel trategi, HR, ekonomi, trategik kommunikation, IT/teknik och inveteringar. I dea funktioner ingår tjänter och kotnader om i förta hand går att hänföra till töd för programverkamheten. Därför kan man inte liktälla tödfunktionerna med overheadkotnader. Övriga kotnader är högre 2017 jämfört med 2016 beroende på omtruktureringkotnader av olika lag. Kotnaderna betår till törta delen av peronalkotnader av engångkaraktär, ökade inveteringkotnader, bland annat i ändningplaneringytem, nätverk, videoredigeringytem för tv amt kotnader i amband med att införa ett mer effektivt, aktivitetbaerat arbetätt. Det har bland annat medfört förändringar och ommöbleringar i lokalerna och merparten av alla golv har förett med ljuddämpande mattor för att bidra till en bättre arbetmiljö. Som ditribution räkna kotnaden för ditribution av markändningar för radio (81 procent) och kotnaden för internetditribution (19 procent) Reurförbrukning per utbildningområde UR: programutbud är riktat till olika målgrupper, eller utbildningområden. Kotnadandel per utbildningområde fördelar ig enligt tabell Kotnaden per område kan variera mellan åren beroende på de atningar UR gör för att tillgodoe behoven inom repektive utbildningområde. Andelen för utbildningområdena yngre barn, äldre barn och unga har ammantaget ökat åren 2015 till 2017 vilket ligger i linje med UR: ambition att tärka utbudet för barn och unga. 9.3 Produktivitet och kotnadeffektivitet Redoviningen av UR: effektivitet bekriv i kapitel 3. Där redogör UR för vilka effekter om har nått bland annat utifrån flera trategika effektmål: n 76 procent av lärarna upplever att UR: utbud bidrar i dera lärande n 77 procent av lärarna aner att UR: utbud bidrar i dera elever lärande n 88 procent av lärarna vill rekommendera UR: program till en kollega UR har valt att inte redovia en ren nittkotnad per producerad eller änd timme om produktivitetmått, då det inte är en bra indikator på UR: produktivitet. Ett traditionellt produktivitettal om kotnad per timme tar framförallt 56 Public ervice-redoviningen 2017

57 inte hänyn till en för UR mycket viktig kvalitetfaktor om utgör av hur länge en produktion kan använda de hållbarhet. UR har därför arbetat fram ett produktivitetmått om inkluderar hållbarhet och om utgår från utbildninguppdraget och peglar hur effektivt UR har producerat programutbudet i förhållande till kotnaderna Produktivitet UR: produktivitetmått utgår från en kvalitetapekt och möjliggör en jämförele av olika kategorier av produktioner, det vill äga produktioner per utbildningområde, i förhållande till kotnad. En viktig kvalitetapekt är hur lång hållbarhet ett program förvänta ha och hur länge det kan använda i utbildningen. Därför har UR valt att mäta produktivitet utifrån en å kallad hållbarhetfaktor. För att fattälla hållbarhetfaktorn för ett program/en programerie bedöm varje produktion utifrån fattällda kriterier. Exempel på dea kriterier är om kunkapinnehållet är betändigt över tid, om animation använd för att förtärka pedagogiken och därmed hållbarheten, om programmen innehåller daterat faktainnehåll eller om det rör ig om en aktualitet. Tabell Hållbarhetfaktor per utbildningområde För varje program/programerie uppkatta en förväntad hållbarhettid, 1 år, 5 år eller 10 år, om använd om faktor i produktivitetberäkningen. UR har även valt att väga in om innehållet hållbarhettid utifrån nämnda kriterier beror på en inat från UR: ida eller inte. Följaktligen har exempelvi filmade föreläningar ofta fått en kortare hållbarhettid, del efterom det kan handla om aktualiteter, del efterom föreläningen anordna av extern part och UR därmed har begränade möjligheter att påverka innehållet pedagogika kvalitet och hållbarhet. Utifrån ovantående reonemang har UR tagit fram ett medelvärde per utbildningområde baerat på hållbarhettid multiplicerat med produktionvolym om ger en hållbarhetfaktor. Exempel: produktionen Geografen Tetamente Europa fick en hållbarhettid på 5 år, denna multiplicera med produktionvolymen 4 timmar vilket ger en hållbarhetfaktor på 20. Hållbarhetfaktor = hållbarhettid ggr produktionvolym Utbildningområden Tv Radio Tv Radio Yngre barn 9,3 7,5 9,7 8,8 Äldre barn 6,2 4,0 5,8 5,3 Unga 6,7 4,6 5,4 2,9 Högkola 1,2 5,0 1,2 5,0 Folkhögkola och tudieförbund 6,6 5,0 5,5 5,0 Folkbildning 6,8 7,5 5,0 7,3 Totalt 6,1 5,6 5,4 5,7 Tabell Produktivitet per utbildningområde radio (kotnad/prod timme juterat för hållbarhet) Produktivitet per utbildningområde radio Yngre barn 30,1 31,3 23,9 Äldre barn 33,0 51,3 28,9 Unga 39,3 34,3 44,5 Högkola 47,2 51,6 48,6 Folkhögkola och tudieförbund 19,4 37,4 59,4 Folkbildning 12,5 10,9 13,8 Totalt 26,3 28,9 28,5 Tabell Produktivitet per utbildningområde tv (kotnad/prod timme juterat för hållbarhet) Produktivitet per utbildningområde tv Yngrebarn 109,6 95,6 71,4 Äldrebarn 95,0 139,5 107,4 Unga 116,7 114,9 136,5 Högkola 81,7 89,2 71,7 Folkhögkola och tudieförbund 71,8 163,0 49,5 Folkbildning 22,1 32,2 29,8 Totalt 40,8 46,5 42,7 På amma ätt beräkna alla produktioner inom varje utbildningområde. Därefter dividera det ammanlagda värdet med den totala produktionvolymen om ger en viktad hållbarhetfaktor per utbildningområde. Se tabell När produktionen inom ett utbildningområde på detta ätt har klaificerat, kan utbildningområdet totala kotnad för varje producerad radiorepektive tv-timme dividera med det framräknade värdet, hållbarhetfaktorn per utbildningområde, för att få fram produktivitetmåttet för utbildningområdet. Produktivitet = totala kotnaden / hållbarhetfaktor På detta ätt har UR ett produktivitetmått om tar hänyn till hållbarhet och kvantitet i förhållande till kotnaderna. Måttet ger ockå en mer rättviande jämförele av kotnader per utbildningområde. Obervera att hållbarhetfaktorn framräknad föregående år, 2016, även har använt retroaktivt för att beräkna produktiviteten för Se tabell amt Kotnaden delad med hållbarhetfaktorn (hög hållbarhetfaktor = programmet använd under lång tid) gör att en dyr produktion om beräkna hålla under lång tid kan jämföra med en billig produktion om kanke inte håller lika länge. Radioutbudet har generellt en lägre hållbarhetfaktor än tv-utbudet för barn och unga amt för folkhögkola och tudieförbund. Se tabell Anledningen beror delvi på att radiokanalerna P3 och P4, där den törta delen av UR: radioutbud för dea utbildningområden änd, har en profil med tarkare koppling till aktualiteter och programmen har därmed en lägre hållbarhetfaktor. Det gäller peciellt utbudet för äldre barn och unga. Tv-utbudet för yngre barn har en lägre nittkotnad än utbudet för äldre barn och unga. Detta kan förklara med att utbudet för äldre barn och unga har ett törre inlag av aktualiteter och därmed en kortare hållbarhet än till exempel dramatieringar för yngre barn vilka är användbara under lång tid. Högkoleutbudet, om till övervägande del betår av inpelade föreläningar, bedöm ha en lägre produktivitet. Även om den produktionen kan bedöma vara kotnadeffektiv är värdet i användbarhet över tid inte förutägbart. UR pelar in ett kunkapinnehåll om någon annan kan äga ha producerat, och har därmed begränade möjligheter att tyra över innehållet pedagogika kvalitet eller hållbarhet Effektmått Förutom de mått på effektivitet om UR: effektmål utgör (preentera i kapitel 3) har UR under året arbetat med att ta Public ervice-redoviningen

58 Genom att lägga ihop de tre olika värdena för användning och edan multiplicera med lärandebetyget räkna måttet för lärandeeffekt fram. FOTO: Lil Trulon fram effektmått om kan påvia vilken lärandeeffekt enkilda program har. Metoden är inte tänkt att aggregera och använda på företagnivå för trender eller liknande utan kommer att vara till hjälp i enkilda produktioner. Användandet av dea effektmått förvänta däremot ha en mer långiktig poitiv påverkan på de övergripande effektmål om preentera i kapitel 3. En projektgrupp har under höten utvecklat och prövat hur olika indikatorer kan bekriva lärandeeffekten för att ta fram ett mått om kan komplettera och tödja UR: övergripande effektmål. Till en början har metoden endat prövat mot ett urval tv-program. Två kriterier har identifierat, användning och lärande, om edan har kombinerat för att få fram ett mått på lärandeeffekt. En tv-produktion per målgrupp om änt i broadcat under 2016 har valt ut för att utveckla metoden. Målgrupperna är förkola, årkurerna F 3, 4 6, 7 9 amt gymnaiekola. Användning betår av tre olika kvantitativa mått (bekriv nedan) om väg amman. Lärande mät via en kvalitativ webbenkät om bevara av lärare om använt programmet. Nedan redogör för kriterierna för användning och lärande. Användning Publiktorlek broadcat Publiktorlek i broadcat mätt av MMS (Mediamätning i Skandinavien) uttryckt i rating, det vill äga genomnittlig publik per minut av ändning. Endat förtaändning. Webbpublik konoliderad 28 Webbpublik de förta 28 dagarna efter publicering. Webbpublik är umman av total tittartid av ett pecifikt program via webben dividerat med programmet längd. Streaming tart antal tarter i nitt per månad uppmätta under de 12 förta månaderna från och med förta publicering. Lärande Lärande har mätt genom en kvalitativ webbenkät där lärare har bevarat fyra frågor med aveende på lärandeeffekt. Frågorna bevara enligt en 5-gradig kala där 5 är högta betyg. Lärandebetyget reulterar i en procentat där högta betyg, 5:or i allt, kan ge 100 procent. Webbenkäten har tällt till lärare, bland annat för att det är vårt för en elev att katta itt eget lärande. Frågorna om bevarat är: n I vilken grad aner du att programmet har bidragit till dina elever lärande? n I vilken utträckning återkopplar du till programmet i din fortatta undervining? n Hur annolikt är det att du kommer att använda programmet igen i din undervining? n Hur annolikt är det att du kommer att rekommendera det här programmet till kollegor? Tabell Metod för mått på lärandeeffekt utprövat på Grym kemi Grym Kemi Publik broadcat Ett av programmen om använt för att ta fram måttet är Grym kemi (gymnaiekola) Genom att kombinera användningkriterier med lärandebetyg har ett mått tagit fram enligt följande. Grym kemi hade en publik på i broadcat, i webbpublik och treamingtarter. Webbpublik och treamingtarter har edan viktat högre efterom målgruppträffen i dea kan anta vara törre än i broadcat då det är en aktiv handling att tarta en upppelning repektive att öka upp programmet på webben. De tre olika värdena för användning lägg ihop, multiplicera med lärandebetyget och räkna om till ett mått på lärandeeffekt, vilket i exemplet med Grym kemi blev 20,9. Se tabell De övriga programmen om UR prövat att ta fram effektmått på har reulterat i nedantående index. Se tabell Effektmåttet är inte tänkt att använda för att direkt jämföra programmen inemellan eller för att aggregera till ett mått på hela utbudet. Poängen är att mäta programmet effekt mot det uppatta effektmålet och utifrån utfal- Webbpublik Streamingtarter Lärandebetyg Lärandeeffekt Index Användning ,5 Viktning faktor Reultat % ,9 Tabell Index lärandeeffekt Målgrupp Program Index lärandeeffekt Förkola Doki 8,3 Årkur F 3 Programmera mera 10,0 Årkur 4 6 Lämyteriet 14,3 Årkur 7 9 Pregunta Ya 5,1 Gymnaium Grym kemi 20,9 58 Public ervice-redoviningen 2017

59 let kunna dra lärdomar för att kunna förbättra utformningen och planeringen av produktioner. Därför kommer varje programprojekt ätta effektmål enligt kriterierna redan vid projekttart. Ambitionen är att fler produktioner ka ätta ina effektmål enligt liknande principer under UR kan edan 12 månader efter publicering tämma av den faktika effekten och ge var på i vilken utträckning programmet nått upp till effektmålet. Exempelvi kulle programmet Grym kemi kunna e ut enligt nedan: i projektuppdraget anta användning och lärandeeffekt ge effektmålet 22. Efter 12 månader från förta publicering mät effekten till 20,9. Detta innebär att programmet nått 95 procent av itt uppatta effektmål. På amma ätt går det att räkna fram i hur hög grad varje program når det uppatta effektmålet. Tabell är endat exempel för att illutrera hur det kulle kunna e ut. Varje produktion har olika förväntningar på var och hur programmen använd vilket gör att kriterierna för effektmålen varierar. Till exempel kan treaming anta ha en törre publik för en vi produktion än broadcat. Varje programprojekt avgör vilka kriterier om är viktigat och detta påverkar ockå hur man ätter effektmålet. Under 2018 har UR för avikt att utveckla effektmåttet vidare för att även kunna tillämpa på program om är folkbildande amt även på radioutbudet. Sammanfattningvi har UR under 2017 utvecklat en metod för att få fram ett effektmått. Metoden behöver utveckla vidare och näta teg är att programprojekten redan i inledningen av ett projekt ätter upp ett effektmål om edan kan utvärdera och mäta i andel uppnådd effekt Utveckling över tid Målättningen är att kunna via på en poitiv trend där produktiviteten ökar utan att avkall på kvaliteten gör. Effektmåttet är tänkt att vara ett internt mått för att kunna följa upp och analyera reultat utifrån uppatta mål. Metoden för hur effektmåttet ka beräkna är under utveckling, i ett förta kede har enbart program om använd i utbildningkontext valt likom program om änd via broadcat. För andra typer av produktioner kräv en fortatt utveckling av metoden Inveteringar Under 2017 har UR inveterat i ett nytt ändningplaneringytem och nätverk, videoredigeringytem för tv amt implementerat Office 365. Löpande underhållinveteringar har gjort för utbyte av bland annat erver, datorklienter, telefoner, kameror och uppgradering av mjukvaror Åtgärder för ökad effektivitet och produktivitet I början av 2017 rullade den nya organiationen ut i yfte att moderniera och anpaa arbetet efter nya medievanor och krav. Produktionen ka bli mer flexibel och projektbaerad. Ett aktivitetbaerat arbetätt, i yfte att kunna arbeta mer effektivt, har tegvi infört under UR har fortatt att fokuera på en mer renodlad projektekonomi, med företaggemenam kontinuerlig planering och löpande uppföljning itället för tidigare avdelningekonomi. Syftet är att göra organiationen mer kotnadeffektiv och flexibel Koncernamarbeten Under 2017 avlutade de tre programbolagen i amarbete med SRF ett tiotal törre gemenamma upphandlingar. Under amma period påbörjade ytterligare ett antal upphandlingar om kommer att avluta våren Avlutade upphandlingar avåg bland annat bevakningtjänter, evenemang, tryckeritjänter, produktionfordon, LSS-kamera och tillbehör, printtjänter, nätverkprodukter, arkitekttjänter, tädtjänter, pottjänter amt LTO-band (datalagringytem Linear Tape-Open). Påbörjade upphandlingar var bland annat företaghälovård, ynunderökningtjänter, banktjänter, reebyråtjänter, taxitjänter, prenumerationtjänter, teknika konulter, låytem, OB-buar, fakturaväxel amt flyttjänter. Den ytematika upphandlingproceen bidrar till tändig produktionförbättring. Proceen leder ockå till ökad tandardiering av varor och tjänter, vilket i in tur leder till kotnadminkningar. Tidåtgången från kontaterat inköpbehov till färdigt avtal och kotnaden för upphandlingkonulter har minkat. Sverige Radio Förvaltning AB (SRF) SRF är ett kunkap- och erviceföretag om anvarar för gemenamma erviceoch tödfunktioner åt de tre programbolagen SVT, Sverige Radio och UR. SRF arbetar på uppdrag av de tre programbolagen och köter verkamheter om bibliotek, arkiv, telefonväxel, ditribution, frikvård och fatighetförvaltning. SRF är även fatighetägare i Stockholm, Göteborg och Umeå där SVT, Sverige Radio och UR bedriver programverkamhet. SRF äg av SVT (61 procent), Sverige Radio (34,4 procent) och UR (4,6 procent) och finaniera genom att programbolagen avtår avgiftmedel enligt en kotnadfördelningmodell. Antalet antällda är 70. Lokaler Programbolagen amlokalierar och amutnyttjar lokaler där å är möjligt och rationellt. Alla tre bolagen är amlokalierade i Göteborg och Stockholm. Sverige Radio och SVT är amlokalierade i Borå, Halmtad, Kalmar, Karlkrona, Linköping, Skellefteå, Uddevalla, Viby, Örnköldvik, Övertorneå och till vi del i Kiruna. UR och Sverige Radio är amlokalierade i Malmö. Bolagen har gemenamt med SRF ett fatighetråd om amordnar lokal- och fatighetfrågor. Programamarbeten Sverige Radio och UR amarbetar kring Barnmorgon med Farzad. SVT och UR amarbetar kring Lilla Aktuellt Skola. Alla tre bolagen och Radiohjälpen amarbetar kring Muikhjälpen. 9.4 Sidoverkamhet UR har under 2017 inte bedrivit någon idoverkamhet. 9.5 Kommeriella amarbeten UR har under 2017 inte deltagit i några kommeriella amarbeten. n Tabell Exempel på enkilda program uppnådda effekt Målgrupp Program Index lärandeeffekt Andel uppnådd effekt Förkola Doki 8,3 87 % Årkur F 3 Programmera mera 10,0 93 % Årkur 4 6 Lämyteriet 14,3 73 % Årkur 7 9 Pregunta Ya 5,1 88 % Gymnaium Grym kemi 20,9 95 % Public ervice-redoviningen

60 Syftet med Tänk till är att göra unga männikor röter hörda. Målgruppen är åringar. Tillamman med målgruppen amkapa materialet. På bilden yn inpelningen av Tänk till talkhow med unga om unga frågor. FOTO: Lil Trulon 60 Publicervice-redoviningen 2017

61 10 Planer inför framtiden En grundbult för UR är att producera program om ger kunkap och möjlighet att förkovra ig i olika ämnen. UR vill kapa lut för lärande inom hela utbildningen, från förkola till högkola och en bred allmänhet. Med programutbudet vill UR bidra till att tärka demokratin och vara en tydlig motvikt till falk information, ryktepridning och hot och hat på nätet går Sverige till val. För UR innebär det en atning på ett tort utbud av program om rör Sverige tatkick, demokratika rättigheter och kyldigheter riktat till åväl elever inom grundoch gymnaiekola om folkhögkola och en bred allmänhet. Det är ett val om rikerar att utätta för olika påtryckningar inte bara öppet av politika partier, debattörer och olika intreegrupper utan även aktörer med grumliga avikter och identiteter. Flera internationella exempel de enate åren har viat hur främmande makter likom olika antidemokratika krafter kan föröka påverka utgången i nationella val. Det venka valet äger rum i ett amhällklimat där falk information och ryktepridning är något alla behöver förhålla ig till. Behovet av akliga källor, verktyg för källkritik och grundkunkaper kring hur demokratin fungerar har aldrig varit viktigare. UR har, i in roll om kunkaptärkande medieaktör, en unik möjlighet att koppla ihop frågor kring kunkap och källkritik, vilken kunkap eller fakta man kan lita på och hur man arbetar källkritikt. Det finn därför en tark och logik koppling mellan UR: ärkilda utbildninguppdrag, att tärka utbudet inom MIK (Medie- och informationkunnighet) och att koppla det till valet 2018, och även fortättningvi. UR: tre fokuområden Kunkapmålen i kolan, MIK (medie- och informationkunnighet) och Ny i Sverige kommer under 2018 att prägla av rikdag- och kommunalval. Totalt får cirka fler venka medborgare röta i 2018 år val jämfört med 2014 år rikdagval. Det kräv åväl information- om utbildninginater för att tärka förutättningarna för det demokratika amhället, för att medborgarna ka utnyttja ina rättigheter genom att ta tällning och röta i de politika valen. Grunden för att kunna ta del av de demokratika rättigheterna lägg redan i förkolan, vidare genom grund- och gymnaiekola, fortatta tudier och ut i arbetlivet. Här vill UR fortätta att bidra med utbildning- och kunkaphöjande program om i förlängningen tärker demokratin. Att tärka de nationella minoriteterna är en del av arbetet med att värna mänkliga rättigheter och demokratin. Under 2018 kommer UR att bidra genom att producera, ända och tillgängliggöra en rad erier om de nationella minoriteterna hitoria i Sverige. Samerna tid (folkbildning) och Min amika hitoria (åk 7-9) inleder den atningen och följ edan av programerier kring ytterligare tre. Program om behöv och om kan göra killnad. Kunkapen bland allmänheten kring vilka om är Sverige nationella minoriteter är låg. I en Novu-underökning betälld av UR om genomförde i januari 2018 framkom att tre av tio inte en vet vad en nationell minoritet är. På frågan om hur många olika erkända nationella minoriteter det finn i Sverige varade 36 procent att de inte vet. Bara 18 procent vite att de är fem till antalet. I läroplanen för grundkolan tår det att alla elever ka ha fått kunkaper om de nationella minoriteterna kultur, pråk, religion och hitoria när de går ut årkur 9. UR för kontinuerlig dialog med lärare över hela landet och vet att många tycker att det är vårt att undervia om nationella minoriteter i tillräcklig utträckning. Ett av de törta problemen, enligt lärarna, är att det akna relevant material, åväl för eleverna om för den egna fortbildningen. Behovet av relevanta program om de nationella minoriteterna kultur, pråk, religion och hitoria är alltå tort. Här kan UR göra killnad. Ett annat område om UR kommer fokuera extra på 2018 är de naturvetenkapliga ämnena för grundkolan amtliga tadier. I den dialog om UR har med åväl enkilda lärare om kolor och kolmyndigheter efterfråga fler pedagogikt getaltande program inom ämneområdet. Med populära och väl använda erier om Grym kemi (gymnaiet) Programmera mera 2.0 (åk 4-6) och Livet i mattelandet (F-3) i programutbudet har UR bidragit till att fylla användarna behov av program inom naturvetenkapliga ämnen och under 2018 påbörja en flerårig atning för att utöka utbudet. Under 2018 fyller UR 40 år i allmänheten tjänt. Det ka åklart fira bäta ättet att uppmärkamma det på är att fortätta producera program om utbildar och bildar, väcker nyfikenhet och lut att lära inom en rad ämnen för alla åldrar och utbildningtadier. För radio och för tv, i broadcat och på digitala plattformar. Med användarna i foku ka UR fortätta att producera redaktionellt oberoende program med en hög pedagogik kvalitet. UR fortätter att göra killnad i männikor lärande. n Public ervice-redoviningen

62 11 Bilagor 11.1 Kontakter FOTO: Mat Laron UR tår i tändig kontakt med en mängd kolor, utbildninganordnare, myndigheter och organiationer runt om i landet. Under 2017 gick UR in i ett utforkande av delvi nya arbetätt och metoder för att komma ännu närmare användarna. Det fann ett behov av att möta lärare ännu mer direkt. Deutom möter UR utbildningvärlden på delvi nya ytor i en allt mer digitalierad värld. Kontakterna ligger numera allt oftare på individnivå vilket medför att kopplingen till exempelvi enkilda förkolor, kolor och univeritet inte längre är lika tydligt. Lä mer kapitel Här följer några exempel på aktörer inom och nära utbildningvärlden om projektutvecklare haft amarbete och dialog med under året. Förkolor och kolor Förkolan Täppan, Stockholm Slottvången förkolor, Helingborg Solliden förkola, Öterund Vaxmora förkola, Sollentuna Ängdal förkola, Bunkeflotrand Vaxmora förkola, Sollentuna Ängdal förkola, Bunkeflotrand Katarina Norra kola, Stockholm Kiruna Samekolan, Kiruna Manillakolan, Stockholm Mörbykolan, Danderyd Novia Engelka kolan, Stockholm Röjökolan, Sollentuna Svenka kolan i London, London, Storbritannien Sverigefinka kolan, Stockholm Tunakolan, Tumba Victor Rydberg kola, Sundbyberg Vårbykolan, Vårby Ängdal kolor, Bunkeflotrand Gymnaier Angeredgymnaiet, Göteborg Apero Idrottgymnaium, Göteborg Enkilda gymnaiet, Stockholm Globala gymnaiet, Stockholm Moraberg tudiecentrum, Södertälje Norra Real, Stockholm NTI Odenplan, Stockholm Polhemgymnaiet, Gävle Särkola St Botvid gymnaium, Botkyrka Svenka kolan i London, London, Storbritannien Vaa Real, judika tudier, Stockholm Voxnadalen gymnaium, Edbyn Gryningkolan i Södertälje ärkola Rikgymnaiet för döva och hörelkadade, Örebro Högkolor och univeritet Högkolan i Halmtad, Halmtad Malmö högkola, Malmö Mälardalen högkola, Väterå Stockholm kontnärliga högkola (Stockholm dramatika högkola), Stockholm Södertörn Högkola, Huddinge Göteborg univeritet, Göteborg Karltad univeritet, Karltad Karolinka intitutet, Solna Lappland Univeritet, Rovaniemi, Finland Linnéuniveritetet, Kalmar/Växjö Stockholm univeritet, Stockholm Uppala univeritet, Uppala Studieförbund /folkbildningorganiationer ABF, Arbetarna bildningförbund Folkuniveritetet Medborgarkolan Studiefrämjandet Studieförbundet Bilda Studieförbundet Vuxenkolan Folkhögkolor Boön idrottfolkhögkola, Lidingö Botkyrka Folkhögkola, Norborg Fryhuet folkhögkola, Stockholm Gotland folkhögkola, Heme Jakobberg folkhögkola, Järfälla Kalix folkhögkola, Kalix Kritinehamn folkhögkola, Kritinehamn Organiationer BRIS Barnen rätt i amhället Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplyning Civil Right Defender Demokratiakademin Der Nayer Dor Fanzingo Finlandintitutet Folkbildarforum Folkbildningrådet Forum för levande hitoria Funktionrätt Sverige Frantzwagner Sällkapet Förbundet Folkhögkollärarna Föreningen för hörelkadade och döva barn med familjer Författarcentrum Giron ami teáther Hörelkadade rikförbund Intitutet Dan i kolan Jiddichförbundet Jiddichkultur i Göteborg KomTek Kulturhuet Stadteatern Lika unika LISA, Rikförbundet för lärare i venka om andrapråk Lärarförbundet Lärarförbundet Student Lärarna Rikförbund Lärarna Rikförbund tuderandeförening Malmö Ungdomcentral Met Nuoret Mind NSPH, Nationell amverkan för pykik ohäla Retorikcentrum i Sverige RFSL Ungdom RFSU Right Livelihood Rikteatern Tyt teater Romkt Information- och kunkapcenter, Göteborg Romka Kulturcentret i Malmö Romka ungdomförbundet Rädda Barnen Röda Koret Rörelefolkhögkolorna intreeorganiation Sametinget Samekoltyrelen Samika Ungdområdet Sáminuorra Samikt pråkcentrum Svenka Tornedalingar Rikförbund Tornionlaakolaiet Svenka Samerna Rikförbund Sverigefinka rikförbundet Sverige Jiddichförbund Sverige röter Sverige Skolledarförbund Tehara Media, Malmö Tornedalteatern Unga hörelkadade förbund Unga med ynnedättning Ung Media Sverige UuiTeatteri Vaa Real, judika tudier Webbtjärnan Vi Unga Myndigheter och offentliga aktörer Barn- och elevombudet, Skolinpektionen Handiam - myndigheten för handikappolitik amordning Hjärnkoll - NSPH Intitutet för pråk och folkminnen, Språkrådet Myndigheten för tillgängliga medier Myndigheten för ungdom- och civilamhällefrågor Nationellt centrum för venka om andrapråk Nordicom Samekoltyrelen Sametinget Skolinpektionen Skolverket Specialpedagogika kolmyndigheten Staten medieråd UMO - Ungdommottagningen på nätet Världen barn Företag Datorn i Utbildningen Gleerup Lernia Nationalencyklopedin, NE Nobelmueet Skolporten Pedagogika reurcentrum/ Mediecentraler AV Media Skåne AVC Botkyrka-Huddinge AV-centralen, Aveta AV-centralen, Järfälla AV-Media Kalmar län AV-Media Kronoberg Region Kronoberg, Växjö AV-media, Katrineholm AV-media, Region Dalarna, Falun AV-Media, Trelleborg AV-Media, Ytad tadbibliotek Folkbildningnätet / folkbildning.net GR Utbildning Läromedel, Göteborg Haninge Mediecenter It-media, Ljudal kommun Learnify Lärande IKT, Norrköping LärMedia/Materielrummet AB, Linköping Läromedelcentralen, Halmtad Läromedelcentralen, Ludvika MediaCenter i Väterbotten län MediaCenter Norrbotten MediaCenter Region Väterbotten Mediacenter, Jönköping län Mediapoolen Vätra Götaland Mediateket, Helingborg Mediecenter Värmland Mediecentrum Bollnä Mediotek, Sundvall Medioteket, Stockholm Pedagogik inpiration, Malmö Pedagogikt mediecentrum Gotland Skoldatateket Hudikvall SLI Education, Väterå SLI Utbildningförvaltningen, Uppala SLI, Vadtena Utbildning Gävle 62 Public ervice-redoviningen 2017

63 Bilaga 11.2 Bilaga uppfyllele av krav i ändningtilltånd och anlagvillkor Villkor Utfall Kapitel ST 1 Sända ljudradio- och tv-program UR har änt 396 timmar radio och timmar tv 5.1, 5.2 ST 2 Sända ökbar text-tv UR har änt text-tv 5.3 ST 3 Ska kunna ta emot av alla UR ändningar har kunnat nå av hela befolkningen 4.7, 5 ST 4 Använda analog utändningteknik för ljudradio UR använde analog ändningteknik i radio 4.7 ST 5 Använda digital utändningteknik vid ändning av tv UR använde digital ändningteknik i tv 4.7 ST 6 Hög kvalitet vid utändning Den teknika kvaliteten var hög 4.4 Samverka i teknika frågor Ingå avtal API enligt europeik tandard Under 2017 har inga teknika frågor varit aktuella för amverkan Senate avtalet är från 2014 om programguider Har ej använt ådan tjänt ST 7 Mångidigt programutbud Svenka pråket Jämtälldhet och mångfald Spegling av hela landet UR har en pridning i utbudet mellan olika utbildningtadier och ämnen 42,9 procent av UR: ändningar är på venka, UR värnar venka pråket Ny definition och policy har tagit fram procent av lärarna aner att UR: utbud peglar hela befolkningen , ST 8 Utveckla och vidga itt utbildningutbud Utbildningutbudet har utvecklat och vidgat 7.8 Programverkamhet inom utbildningområdet och därutöver 6.1 ett utbud av folkbildningprogram Inkludera barn- och ungdomutbildning, högkole- och annan 6 vuxenutbildning amt tudieförbund och folkhögkolor Förtärka, bredda och komplettera de inater om gör av andra 6 Användarna ka ge möjligheter att framföra ynpunkter och önkemål gällande programverkamheten , ST 9 Variation i produktionformer UR har haft variation i produktionformer 7.7 ST 10 Barn och unga Språkliga behov ho barn och unga Varierat utbud, omfattande nyproduktion för barn och unga Ta hänyn till pråkliga behov ho barn och unga tillhörande pråkliga eller etnika minoriteter ST 11 Tillgänglighet UR har uppfyllt kraven på tillgängliggörande och tillgänglighet 7.5 ST 12 Mångidigt utbud om peglar de olika kulturer om finn UR har ett mångidigt utbud om peglar olika kulturer ST 13 Minoritetpråk Bolagen utbud på nationella minoritetpråk och venkt teckenpråk 7.6 har ökat betydande ST 14 Opartikt och akligt UR har utövat ändningrätten opartikt och akligt 4.5 ST 15 Beriktigande och genmäle Ingen begäran om beriktigande eller genmäle har inkommit ST 16 Enkilde privatliv Utbildningar genomför för att repektera den enkilde privatliv ST 17 Tv: och radion ärkilda genomlagkraft Utbildningar genomför likom redaktionella amtal för att ta hänyn ST 18 Reklam UR änder inte reklam ST 19 Direkt ponring Ingen ponring har förekommit Indirekt ponring ST 20 Reklam enligt 17 Reglerna följ ST 21 Produktplacering Ingen produktplacering förekommit ST 22 Hög äkerhet UR håller hög äkerhet ST 23 Beredkapplaner UR kickar årligen in en beredkapplan till MSB och Kulturdepartementet Samråd med MSB Samarbete med MSB ker Höjd beredkap Public ervice-redoviningen

64 AV 1 Villkor Utfall Kapitel Verkamheten ka bedriva rationellt, åtgärder ka vidta för UR har drivit verkamheten rationellt och gjort åtgärder 9 ökad effektivitet och produktivitet för ökad produktivitet och effektivitet AV 2 Kärn- och kompletterande Medlen har huvudakligen använt till kärnverkamheten 9 AV 3 Sidoverkamhet UR har under 2017 inte bedrivit idoverkamhet 9.4 AV 4 Rikab UR anlår medel till RIKAB 9.1 AV 5 Rikab UR är delägare 9.1 AV 6 Ditribution SVT tår enligt avtal för UR: ditributionkotnader 9.1 AV 7 Sändningar UR har änt i SR: och SVT: kanaler 4.7, 5.1, 5.2 AV 8 Sändningar i Sverige och utanför Allmänheten kan ta emot UR: ändningar utan ärkild betalning utöver 4.7 radio- och tv-avgiften AV 9 Olika plattformar UR: utbud änd i SR: och SVT: kanaler och på olika plattformar online 4.7, 5 AV 10 Kärn-, kompletterande och idoverkamhet UR har en god balan mellan kärnverkamhet och kompletterande 5.7 verkamhet AV 11 Anmälan av nya permanenta tjänter Inga nya tjänter har tartat 4.6 AV 12 Tillgängligheten till och kunkap om programmen Samarbeta med aktörer inom utbildning och forkning UR amverkar med flera aktörer , 7.6 AV 13 Överenkommeler mellan bolagen Har gjort mellan bolagen och änt in till Kulturdepartementet och MRTV 7.5, AV 14 Regional indelning av organiation AV 15 Dialog med externa produktionbolag UR för dialog 4 AV 16 Sändningtid Avtal finn och ingen oenighet har upptått AV 17 Upphörande av ändningtilltånd AV 18 Budgetunderlag Lämnade den 1 mar inkluive redovining av RIKAB: verkamhet AV 19 Redovining av uppdraget Se denna public ervice-redovining AV 20 Reviorer Reviorer grankar åväl denna redovining om Budgetunderlagen Reviorintyg bifoga 64 Public ervice-redoviningen 2017

65 Bilaga 11.3 Minoritetpråk alla bolagen 2013 SR SVT UR Totalt SR SVT UR Snitt Finka Samika Meänkieli Romani chib Teckenpråk Totalt SR SVT UR Totalt SR SVT UR Snitt Finka Samika Meänkieli Romani chib Teckenpråk Total SR SVT UR Totalt SR SVT UR Snitt Finka Samika Meänkieli Romani chib Teckenpråk Total SR SVT UR Totalt SR SVT UR Snitt Finka Samika Meänkieli Romani chib Teckenpråk Total SR SVT UR Totalt SR SVT UR Snitt Finka Samika Meänkieli Romani chib Teckenpråk Total Sammantaget index Exempel Mål 2019 Finka Samika Meänkieli Romani chib Teckenpråk Totalt Public ervice-redoviningen

66 I Färgerna hemligheter reer programledaren och forkaren Helen Czerki jorden runt för att ta reda på hur det kommer ig att vår planet är å full av färger. Saltet vita färg, här på botten av Death Valley USA, är egentligen en återpegling av alla färger. FOTO: Robert Hollingworth 66 Public ervice-redoviningen 2017

67 Publicervice-redoviningen

68 Sverige Utbildningradio AB Oxentierngatan Stockholm ur.e urplay.e urkola.e 68 Public ervice-redoviningen 2017