HANDBOK FÖR PERSPEKTIVFRÅGOR HANDBOK FÖR PERSPEKTIVFRÅGOR JÄMSTÄLLDHET BARNS RÄTTIGHETER TILLGÄNGLIGHET MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER FOLKHÄLSA

Transkript

1 HANDBOK FÖR PERSPEKTIVFRÅGOR PERSPEKTIVFRÅGOR HANDBOK FÖR JÄMSTÄLLDHET BARNS RÄTTIGHETER TILLGÄNGLIGHET MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER FOLKHÄLSA 1

2 HANDBOK FÖR PERSPEKTIVFRÅGOR Denna krift har ammantällt av: Malin Stenman, Läntyrelen i Södermanland län Deign och produktion: Ditt Kreativa Team i Nyköping, kream.e Tryck: TMG Taberg Datum: Oktober

3

4 Förord LÄNSSTYRELSEN HAR EN BRED VERKSAMHET och många uppdrag där vi möter medborgare och verkar för en ocial, miljömäig och ekonomik hållbarhet och amhäll utveckling. Som medarbetare har vi gemenamt att vi ka förhålla o till och arbeta med de å kallade perpektivfrågorna i läntyreleintruktionen 5. Denna handbok yftar till att konkretiera vad 5, punkterna 1 6 innebär för vår verkamhet och vårt arbete. Handboken bekriver hur vi kan använda ett jämtälldhetperpektiv och könuppdelad tatitik, verka för barn rättigheter, arbeta med tillgänglighet och funktionhinderperpektivet, likom mänkliga rättig heter och folkhäla. Den är tänkt om ett töd i arbetet och innehåller både fakta, analymetoder och fördjupningar inom de olika perpektiven. Handboken finn tillgänglig i åväl elektronikt om tryckt format. Att integrera perpektivfrågorna i vår verkamhet förutätter kunkaper om perpektiven innehåll och inne börd, men ockå kännedom om hur de kan påverka varandra. Det kräver även en förmåga att analyera hur männikor förutättningar, inflytande och delaktighet kan kilja ig åt beroende av faktorer om kön, ocioekonomik bakgrund, etnik tillhörighet, funktionvariation, ålder, religion och exuell läggning och könöverkridande identitet/uttryck. Om vi belyer perpektivfrågorna kontinuerligt kan vi i högre utträckning repektera, kydda och uppfylla de mänkliga rättigheterna och arbeta med kyddet mot dikriminering i hela läntyrelen verkamhet. Jag hoppa att denna handbok, tillamman med kompetenutveckling och praktikt arbete kan vara ett töd i detta. Claudia Gardberg Morner 4

5 Innehållförteckning Läntyreleintruktionen 5 6 Jämtälldhet 22 Mänkliga rättigheter 58 Syfte, prioritering och verkamhetintegrering 8 Upplägg och handlingplaner 10 Att integrera perpektivfrågor i läntyrelen verkamhet 11 Styr- och ledningytem 13 Verkamhetområden om kan integrera med perpektivfrågor 14 Kortlekar för reflektioner 16 Andra kärningpunkter 17 Agenda Globala målen 18 Interektionalitet hur makordningar ampelar 20 Exempel på hur jämtälldhet är kopplat till läntyrelen verkamhet 27 Att göra en jämtälldhetanaly 28 Fördjupning om jämtälldhet 30 Barnet rättigheter 34 Exempel på hur barnperpektivet är kopplat till läntyrelen verkamhet 39 Att göra en barnkonekvenanaly 40 Fördjupning om barn rättigheter 42 Tillgänglighet och funktionhinderperpektiv 46 Exempel på när tillgänglighet ka belya kopplat till läntyrelen verkamhet 51 Att göra en tillgänglighetanaly 52 Fördjupning om tillgänglighet och funktionhinder 54 Exempel på rättigheter om aktualiera i läntyrelen verkamhet 62 Ett rättighetbaerat arbetätt 63 Att göra en rättighetanaly 64 Fördjupning om mänkliga rättigheter 66 Folkhäla 70 Exempel på hur folkhäla är kopplat till läntyrelen verkamhet 75 Fördjupning om folkhäla 76 Referener 81 5

6 HANDBOK FÖR PERSPEKTIVFRÅGOR Läntyreleintruktionen 5 FÖRORDNING (2017:868) MED LÄNSSTYRELSEINSTRUKTION 5 PUNKT Integrera ett jämtälld hetperpektiv i in verkamhet genom att belya, analyera och beakta kvinnor och män amt flickor och pojkar villkor METODER FÖR ANALYS: Jämtälldhetintegrering 2 Genomgående analyera och preentera individbaerad tatitik med kön om övergripande indelninggrund om det inte finn ärkilda käl mot detta Könuppdelad tatitik 3 Vid belut och andra åtgärder om kan röra barn analyera konekvenerna för dem och därvid ta ärkild hänyn till barn bäta Barnkonekvenanaly 6

7 FÖRORDNING (2017:868) MED LÄNSSTYRELSEINSTRUKTION 5 PUNKT Vid amråd, belut och andra åtgärder verka för tillgänglig het och delaktighet för peroner med funktionnedättning METODER FÖR ANALYS: Tillgänglighetanaly HANDBOK FÖR PERSPEKTIVFRÅGOR Integrera de mänkliga rättigheterna i in verkamhet genom att belya, analyera och beakta rättigheterna i den egna verkamheten, ärkilt kyddet mot dikriminering Rättighetbaerat arbetätt & interektionell analy 6 Verka för att det av rik dagen fattällda nationella folk hälo målet uppnå genom att folkhälan beakta inom län tyrelerna arbete med bl.a. regional tillväxt, amhäll planering, krihantering amt alkohol och tobak Beakta folkhäla internt 7

8 HANDBOK FÖR PERSPEKTIVFRÅGOR Syfte, prioritering och verkamhetintegrering SYFTET MED HANDBOKEN är att konkretiera läntyrelen uppdrag inom jämtälldhet, barnperpektiv, tillgänglighet/funktionhinderperpektiv, mänkliga rättigheter och folkhäla. Samtliga uppdrag finn inkrivna i läntyreleförordningen (2017:868) med läntyreleintruktion, 5, punkt 1 6. De förta punkterna i 5 utgår i in helhet från mänkliga rättig heter. Vi ka beakta de mänkliga rättigheterna i den egna verkamheten och då ärkilt kyddet mot dikriminering, i enlighet med dikrimineringlagtiftningen. Det är den nationella jämtälldhetpolitiken, barnrättpolitiken, funktionhinderpolitiken, politiken för mänkliga rättigheter och folkhälopolitiken om ligger till grund för läntyrelen uppdrag i läntyreleintruktionen 5, punkt 1 6. Handboken är tänkt att fungera om ett internt töd och kunkapunderlag om viar på metoder för att integrera perpektivfrågorna i verkamheten, amt ger exempel på hur frågorna berör läntyrelen verkamhet och ökar kunkapen om frågorna internt. 5 Läntyrelen ka vidare 1. integrera ett jämtälldhetperpektiv i in verkamhet genom att belya, analyera och beakta kvinnor och män amt flickor och pojkar villkor, 2. genomgående analyera och preentera individ baerad tatitik med kön om övergripande indelninggrund, om det inte finn ärkilda käl mot detta, 3. vid belut och andra åtgärder om kan röra barn analyera konekvenerna för dem och då ta ärkild hänyn till barn bäta, 4. vid amråd, belut och andra åtgärder verka för tillgänglighet och delaktighet för peroner med funktionnedättning, 5. integrera de mänkliga rättigheterna i in verkamhet genom att belya, analyera och beakta rättigheterna i den egna verkamheten, ärkilt kyddet mot dikriminering, 6. verka för att det av rikdagen fattällda nationella folkhäla målet uppnå genom att folkhälan beakta inom läntyrelerna arbete med bl.a. regional tillväxt, amhällplanering, krihantering amt alkohol och tobak 8

9 HANDBOK FÖR PERSPEKTIVFRÅGOR

10 HANDBOK FÖR PERSPEKTIVFRÅGOR Upplägg och handlingplaner För varje perpektivfråga finn ett avnitt i handboken. Det inled med en preentation av perpektivet, tillamman med en möjlig analy metod. Efter det finn en fördjupad del, om politiken om våra uppdrag grundar ig på, kopplingen till mänkliga rättigheter och frågebatterier. I handboken ynliggör även vilka mål i Agenda 2030 om knyter an till perpektiven utifrån uppdraget i regleringbrevet. För att det ka bli hanterbart att integrera perpektivfrågor har ett perpektiv jämtälldhetintegrering valt ut om prioriterat under höten 2018 och Samtliga verkamheter ka arbeta med jämtälldhetintegrering. Utöver jämtälldhet kommer verkamheten att välja ytterligare relevanta perpektivfrågor kommande år, utifrån verkamheten yfte, målgrupper och förutättningar. Kännedom om amtliga perpektivfrågor och vårt uppdrag inom dea ka dock finna på funktionnivå. Under perioden kommer därför övergripande information att hålla utifrån handboken om övriga perpektiv: åom barn rättigheter, tillgänglighet/funktionhinderpolitik, mänkliga rättigheter och folkhäla. Samtliga funktioner och enheter ka arbeta med jämtälldhetintegrering För mer information om hur vi kommer att arbeta arbeta internt på läntyrelen, e bilagan. 10

11 Att integrera perpektivfrågor i Läntyrelen verkamhet Perpektivfrågorna ka genomyra hela verkamheten enligt läntyreleintruktionen. Det tillhör läntyrelen kärnuppdrag att arbeta med jämtälldhet, barnperpektivet, tillgänglighet, mänkliga rättigheter och folkhäla. För att arbetet ka bli ytematikt kräv det tid, reurer, kunkap, ledningen töd, praktikt arbete, utpekade målättningar och uppföljning. Framgångfaktorer Att centrala tyr- och kontroll funktioner äker täller att perpektivfrågorna finn med i tyr ytem och verkamhetplanering. Att det finn kunkap om frågorna i organi ationen på både handläggar- och chefnivå. Ett viktigt ätt att bekämpa okunkap, fördomar och negativa attityder är kompeten utveckling. HANDBOK FÖR PERSPEKTIVFRÅGOR Erfarenheter från arbete med jämtälldhet på läntyrelerna och forkning om jämtälldhet och annat förändringarbete viar på några tydliga framgångfaktorer för att arbetet ka lycka, bli hållbart och leda till förändringar och verkamhetutveckling. 1 Att det finn ett tarkt, uttalat och tydligt töd från ledningen om innebär att arbetet med frågorna är prioriterat. Att det finn internt töd för medarbetarna. Att arbetet är direkt kopplat till den egna verkamheten och upplev relevant. 1 Se exempelvi Handlingplan för läntyrelen arbete med jämtälldhet och jämlikhet 2017 i Vätra Götaland, Rapport 2014:14,. 12, amt Läntyrelen Vätra Götaland rapport 2012:

12 HANDBOK FÖR PERSPEKTIVFRÅGOR

13 Styr- och ledningytem Syftet med att integrera perpektivfrågorna i verkamheten är att det därmed blir en naturlig del av handläggningen och arbetet på Läntyrelen. I början, innan det finn grundläggande kunkap och praktik erfarenhet av att integrera perpektivfrågorna kan det uppleva om ytterligare en arbetuppgift. Att integrera perpektiven kräver ett långiktigt och ytematikt arbetätt. Perpektivfrågorna bör integrera i läntyrelen tyr- och ledningytem och därmed på ett tydligt ätt finna med i verkamhetplanering, uppföljning och redoviningar. Århjulet illutrerar hur perpektivfrågorna behöver inkludera i varje tårtbit av århjulet och finna med i amtliga delar. I verkamhetplanering och budgetplanering om inled i mitten av året inför nätkommande år, amt i planering och framtagande av enheterna och funktionerna handling planer. Perpektivfrågorna ka även integrera i uppföljning 1 och 2 och tydligt redogöra för i år redoviningen. Rutiner för att följa upp arbetet med perpektivfrågorna i olika ammanhang är viktigt för att arbetet ka ke ytematikt. Frågorna kan aktualiera i exempelvi: tyr och ledningytem, vid ärendehandläggning, beredningar, i projektproceer, beviljandet av bidrag, vid framtagande och revideringar av trategier och vid tillyn. 2 December Årredovining Uppföljning 2 Auguti Århjul Perpektivfrågor Verkamhetplanering Januari Upprättande av handlingplaner April Uppföljning 1 HANDBOK FÖR PERSPEKTIVFRÅGOR För exempel om hur perpektivfrågorna berör olika områden, e

14 HANDBOK FÖR PERSPEKTIVFRÅGOR Verkamhetområden om kan integrera med perpektivfrågor 01 Styrdokument Det är viktigt att perpektivfrågorna finn med i läntyrelen tyrande dokument. Det ätter tydligt foku på frågorna och ger frågorna mandat, amt ökar förutättningarna för att nå ut i verkamheten alla delar. Detta kan göra genom att jämtälldhetintegrera dokument eller genom att belya konventioner om FN: konvention om rättigheter för peroner med funktionnedättning eller barnkonventionen i tyrdokument och påpeka vikten av att perpektiven integrera i arbetet. 03 Bidrag och projekt Att perpektivfrågorna integrera i läntyrelen bidraggivning och projekttöd gör att vi tydligare kan äkertälla att externa parter belyer frågorna. Det gör det ockå tydligt vad läntyrelen tår för. Om bidragtagare och projektägare beaktar exempelvi funktionhinder eller arbetar med jämtälldhetintegrering och tydligt bekriver hur det går till i anökningförfarandet, blir bidragen och projekten mer inkluderande. Det kräver dock att vi täller krav och följer upp. 04 Värdegrundarbete, bemötande och arbetmiljö 02 Mål och uppföljning Att ha mätbara mål, både kvalitativa och kvantitativa, är ett viktigt verktyg i arbetet med perpektivfrågorna. Det ger en tydlig bild av vad om ka göra, vad om behöver förbättra och underlättar även uppföljningen. Det är även viktigt att ange vem/vilka om anvarar för arbetet och ha en tidplan. Arbetet med en inkluderande, jämtälld och jämlik organiationkultur om baerar ig på den tatliga värdegrunden och läntyrelen egna kärnvärden: helhetyn, anvar och repekt bör tydligt koppla till perpektivfrågorna och genomlya av dea. Hur medarbetare på läntyrelen bemöter medborgare och invånare i länet påverkar förtroendet för o om myndighet, men ockå hur väl vi jälva efterlever våra kärnvärden. Repekt pekar ärkilt på vikten av perpektivfrågorna: att vi repekterar mänkliga rättigheter och inte dikriminerar. Att i bemötandeituationer vara medveten om detta och ha ett inkluderande bemötande är viktigt för medborgarna tillit och förtroende. 14

15 05 Samråd Perpektivfrågor ka även aktualiera i amråd. Läntyrelen bör aktivt involvera peroner om vanligtvi inte deltar i amråd och tillhör underrepreenterade grupper. Det kan handla om att involvera peroner med exempelvi funktionnedättning i frågor om berör dem, gällande tillgänglighetanpaning av lokaler, möten och aktiviteter. Det kan t.ex. handla om att bjuda in nationella minoriteter i frågor om berör dem, eller belya för kommuner om anordnar amråd inom amhällplanering vikten av att könfördelningen är jämtälld och att kvinnor och män ge lika möjligheter till inflytande och makt. 06 Rekrytering, kompetenförörjning och arbetmiljö Perpektivfrågorna ka finna med i vår rekrytering och kompetenförörjning. Det kan innebära att perpektiven finn med i dokumentation, tyrdokument och rekryteringproceer för att via att vi verkar för en arbetplat om känneteckna av jämtälldhet och inkludering. Förändringar i dikrimineringlagtiftningen 2017 innebär att amtliga törre arbetgivare ka dokumentera hur de arbetar med aktiva åtgärder om inkluderar amtliga ju dikrimineringgrunder 3 : kön, könöverkridande identitet eller uttryck, etnik tillhörighet, religion eller annan trouppfattning, funktionnedättning, exuell läggning och ålder. Med aktiva åtgärder kan läntyrelen arbeta proaktivt med perpektivfrågorna. Den offentliga ektorn ka även vidta ändamålenliga åtgärder för att antälla peroner med funktionhinder, amt identifiera och undanröja hinder och barriärer för tillgänglighet både aveende fyik tillgänglighet och kommunikation. 07 Kunkaphöjande inater HANDBOK FÖR PERSPEKTIVFRÅGOR Utbildning bör genomföra kontinuerligt på myndigheten för att äkertälla att det finn aktuell kunkap i perpektivfrågorna, amt verka för praktik tillämpning av de metoder om finn för analy. Perpektiven kan även väva in i högre grad i de många utbildningar, eminarier och konferener om läntyrelen anordnar för externa parter

16 HANDBOK FÖR PERSPEKTIVFRÅGOR Kortlekar för reflektioner EN METOD FÖR ATT ARBETA med perpektivfrågorna är att använda ig av olika MethodKit-kortlekar. Det är kortlekar om jämtälldhet, privilegier och jämtälld amhällplanering om kan använda för att reflektera, dikutera och öka förtåelen för hur jämtälldhet, mänkliga rättigheter och interektionalitet påverkar vår verkamhet, vårt bemötande och medborgarna förutättningar. Det finn tre olika orter kortlekar att låna till exempelvi funktionmöten, projekt, workhop eller utbildningtillfällen. Det finn intruktioner för hur korten kan använda i kortlekförpackningen. Kortlekarna om finn att låna är: MethodKit för jämtälldhet för att förbättra jämtälldhetarbetet i organiationen. En amling med 51 kort om kan hjälpa till i att få arbetet med jämtälldhet att gå från ord till handling. MethodKit med privilegier öka medvetenheten om privilegier och normer. En amling med 51 kort om hjälper er att dikutera normer, mångfald, dikriminering och killnad på en möjligheter i livet. MethodKit för jämtällda plater Planera & bygg inkluderande plater. En kortlek om innehåller 30 kort med områden om hjälper er att jämtälldhetintegrera och planera mer jämtällda plater. 16

17 Andra kärningpunkter Agenda 2030 Agenda 2030 är en agenda för förändring och hållbar utveckling. Regeringen ambition är att Sverige ka vara ledande i genomförandet av agendan. Den betår av 17 globala mål om världen regeringoch tatchefer enat om. Målen är angelägna för hela amhället och har en omfattning om inrymmer nätintill alla läntyrelen uppdrag. Agenda 2030-delegationen preenterade i en delrapport 2017 ex fokuområden för arbete med agendan i Sverige, områden De områden om regeringen kommer prioritera är: där Sverige utmaningar är om tört, men där ockå möjligheter till löningar finn. Det förta området: ett jämlikt och jämtällt amhälle, berör i hög grad den här handboken och läntyrelen perpektivfrågor. Jämlikhet och jämtälldhet och repekten för mänkliga rättigheter är avgörande för att kapa ett hållbart amhälle. I Regeringen Handlingplan för Agenda , å lyft även fokuområdet fram, med ärkilda åtgärder kommande år. 4 Varje avnitt i handboken viar vilka globala mål om är direkt kopplade till repektive perpektivfråga, amt vårt uppdrag: HANDBOK FÖR PERSPEKTIVFRÅGOR ett jämlikt och jämtällt amhälle hållbara amhällen en amhällnyttig, cirkulär och biobaerad ekonomi ett tarkt näringliv med hållbart företagande hållbar och häloam livmedelkedja tärkt kunkap och innovation Läntyrelerna ka, i amverkan med andra aktörer inom länen, verka för att målen i Agenda 2030 nå amt prida information om Agenda arbetet på regional och lokal nivå. 4 Regeringkanliet, Handlingplan för Agenda

18 HANDBOK FÖR PERSPEKTIVFRÅGOR Världen ledare har förbundit ig till 17 Globala mål för att uppnå fyra fantatika aker till år Att avkaffa extrem fattigdom. Att minka ojämlikheter och orättvior i världen. Att främja fred och rättvia. Att löa klimatkrien. Genom de Globala målen för hållbar utveckling kan det här uppnå. I alla länder. För alla männikor. Om målen ka fungera måte alla känna till dem. GOD HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE GOD UTBILDNING FÖR ALLA JÄMSTÄLLDHET Säkertälla häloamma liv och främja välbefinnande för alla i alla åldrar Säkertälla en inkluderande och jämlik utbildning av god kvalitet och främja livlångt lärande för alla Uppnå jämtälldhet och alla kvinnor och flickor egenmakt INGEN FATTIGDOM Avkaffa all form av fattigdom överallt RENT VATTEN OCH SANITET FÖR ALLA Säkertälla tillgång till och hållbar vatten- och anitetförvaltning för alla INGEN HUNGER Avkaffa hunger, uppnå tryggad livmedelförörjning, uppnå en bättre kothållning och främja ett hållbart jordbruk HÅLLBAR ENERGI FÖR ALLA Säkertälla att alla har tillgång till tillförlitlig, hållbar och modern energi till en överkomlig kotnad 18

19 ANSTÄNDIGA ARBETSVILLKOR OCH EKONOMISK TILLVÄXT HÅLLBAR INDUSTRI, INNOVATIONER OCH INFRASTRUKTUR Verka för en inkluderande och långiktigt hållbar ekonomik tillväxt, full och produktiv yelättning med antändiga arbetvillkor för alla Bygga upp en mottåndkraftig infratruktur, verka för en inkluderande och hållbar indutrialiering och främja innovation Minka ojämlikheten inom och mellan länder BEKÄMPA KLIMAT- FÖRÄNDRINGARNA Vidta omedelbara åtgärder för att bekämpa klimatförändringarna och de konekvener Bevara och nyttja haven och de marina reurerna på ett hållbart ätt i yfte att uppnå en hållbar utveckling Skydda, återtälla och främja ett hållbart nyttjande av landbaerade ekoytem, hållbart bruka kogar, bekämpa öken pridning, hejda och vrida tillbaka mark förtöringen amt hejda förluten av biologik mångfald HANDBOK FÖR PERSPEKTIVFRÅGOR HÅLLBARA STÄDER OCH SAMHÄLLEN Göra täder och boättningar inkluderande, äkra, mottåndkraftiga och hållbara Främja fredliga och inkluderande amhällen för hållbar utveckling, tillhandahålla tillgång till rättvia för alla amt bygga upp effektiva och inkluderande intitutioner med anvarutkrävande på alla nivåer HÅLLBAR KONSUMTION OCH PRODUKTION Främja hållbara konumtion- och produktionmönter Stärka genomförandemedlen och återvitaliera det globala partner kapet för hållbar utveckling 19

20 HANDBOK FÖR PERSPEKTIVFRÅGOR Interektionalitet hur maktordningar ampelar I arbete med frågor om jämtälldhet, barnperpektivet, funktionhinder, mänkliga rättigheter och folkhäla är det bra att känna till vad ett interektionellt förhållningätt betyder och tillämpa det i verkamheten. Ett interektionellt förhållningätt innebär att vara medveten om hur olika maktordningar amverkar och påverkar männikor förutättningar, amt att använda den kunkapen i analyen. Apekter om kön, exuell läggning, ålder, etnicitet, religion, kla och funktionförmåga påverkar männikor möjligheter i olika ituationer. Maktordningar kopplat till funktionförmåga och kön kan exempelvi medföra ökade hinder, trakaerier eller hot. Genom att vara uppmärkamma på hur maktordningar amverkar, kan vi förebygga och förhindra flerfaldig dikriminering och ifrågaätta generalieringar och fördomar om männikor. Männikor har olika förutättningar, vilket påverkar dera möjligheter i livet och amhället. Som exempel: har en utrike född man utan funktionnedättning, om bor i en tortad andra förutättningar till ett aktivt liv och delaktighet i amhället än en utrike född man med en fyik funktionnedättning, om bor i glebygd. Likaå har 20

21 en akademik utbildad inrike född kvinna andra förutättningar på arbetmarknaden idag, i jämförele med en inrike född kvinna om inte har färdig gymnaieutbildning. Om det även finn andra faktorer, om exempelvi pykik ohäla eller att vara nyanländ, kan det ockå påverka en förutättningar. Den interektionella matrien 5 Sociala kontruktioner Begränade möjligheter, riker eller hot kan även aktualiera i mötet med Läntyrelen, vilket gör det viktigt att vara uppmärkam på hur maktordningar amverkar. Kategori Norm Migynnad grupp Förtryck Kön Mannorm Icke-man Sexim Hudfärg/ra 6 Vithetnorm Icke-vit Raim Kla Medelklanorm Arbetarkla, underkla Klaförtryck Etnicitet Etnik majoritet Etnik minoritet Etnocentrim 7 Sexualitet Heteronorm Homo, Bi, Queer Heteroexim Funktion Funktionnorm Funkiperon Ableim, funkofobi Könidentitet Cinorm Tranperon, Interexuell Ciexim HANDBOK FÖR PERSPEKTIVFRÅGOR Jämtäll.nu, Så gör du jämtälldhetintegrering med interektionellt perpektiv, 6 Ra är ett omdikuterat begrepp, men använd här för att tala om raifierade ituation och trukturell dikriminering och raim om drabbar en betydande del av amhället medborgare enbart på grund av dera hudfärg. 7 Innebär att den egna etnika gruppen är allting centrum och måtttock mot vilken alla jämför. 21

22 HANDBOK FÖR PERSPEKTIVFRÅGOR Jämtälldhet 22

23 Avnittet handlar om följande punkter enligt läntyrelen förordning, e id 4 5: 1 Integrera ett jämtälld hetperpektiv i in verkamhet genom att belya, analyera och beakta kvinnor och män amt flickor och pojkar villkor 2 Genomgående analyera och preentera individbaerad tatitik med kön om övergripande indelninggrund om det inte finn ärkilda käl mot detta Jämtälldhetintegrering Könuppdelad tatitik HANDBOK FÖR PERSPEKTIVFRÅGOR Läntyrelen uppdrag inom jämtälldhet är kopplat till följande mål i Agenda 2030: INGEN FATTIGDOM GOD HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE GOD UTBILDNING FÖR ALLA JÄMSTÄLLDHET ANSTÄNDIGA ARBETSVILLKOR OCH EKONOMISK TILLVÄXT HÅLLBARA STÄDER OCH SAMHÄLLEN 23

24 HANDBOK FÖR PERSPEKTIVFRÅGOR DE FÖRSTA TVÅ PUNKTERNA i 5 handlar om läntyrelen uppgifter inom jämtälldhet. Vi ka belya jämtälldhetperpektivet i vår verkamhet, amt använda o av könuppdelad tatitik. Arbetet med jämtälldhet ka alltå göra utifrån både ett kvalitativt och ett kvantitativt angreppätt. Jämtälldhetanaly Den förta punkten innebär att vi dagligen i våra belut ka göra en analy om hur beluten påverkar kvinnor och män, amt flickor och pojkar villkor och förutättningar. Utgångpunkten är att kvinnor och män, amt flickor och pojkar ka ha amma rätt och möjligheter i amhället och i ina egna liv. Skillnader i livvillkor och ojämn fördelning av makt och inflytande om grundar ig i kön är ett amhäll problem om ka och kan motverka. Utgångpunkten är att kvinnor och män, amt flickor och pojkar ka ha amma rätt och möjligheter i amhället och i ina egna liv. I analyen ka därför kvinnor och män förutättningar vara i foku och yftet blir att upptäcka vilka normer och trukturer om påverkar Läntyrelen verkamhetområden, för att kunna belya britande jämtälldhet och åtgärda den. Genom att ynliggöra kvinnor och män förutättningar och möjligheter till makt och inflytande kan vi ta jämtällda belut, men även främja jämtälldhet i länet. Att ha med ig jämtälldhetperpektivet under hela proceen i belutfattandet: vid planering, genomförande, utvärdering och uppföljning är en trategi om kalla för jämtälldhetintegrering. 24

25 Könuppdelad tatitik Den andra punkten handlar om könuppdelad tatitik. Könuppdelad tatitik är nödvändigt för att kunna ynliggöra kvinnor, män, flickor och pojkar förutättningar, levnadvillkor och möjligheter till inflytande och delaktighet inom olika områden. Med tatitiken kan orättvior ynliggöra, exempelvi att ett vit kön förfördela eller privilegiera eller att det råder en jämtälld fördelning. Läntyrelen är kyldig att använda ig av könuppdelad tatitik. Jämtälldhetpolitika mål Det övergripande jämtälldhetpolitika målet är att kvinnor och män ka ha amma makt att forma amhället och ina egna liv. Målen förutätter att amma rättigheter, kyldigheter och möjligheter råder mellan kvinnor och män inom livet alla områden. Det kulle innebära att kvinnor och män har lika villkor och möjligheter gällande inflytande, makt, ekonomi, utbildning, omorg, tid, häla och rätten till in egen kropp. Målet med jämtälldhetarbete är att alla, oavett kön och könidentitet, ka kunna leva itt liv utan att begräna av tereotypa företällningar om män och kvinnor och att makten fördelar ig jämtällt mellan kvinnor och män. Målet är uppdelade i ex olika delmål, om läntyrelerna ka arbeta utifrån (e näta ida). HANDBOK FÖR PERSPEKTIVFRÅGOR

26 HANDBOK FÖR PERSPEKTIVFRÅGOR Delmål 1 Delmål 2 Delmål 3 Regeringen övergripande jämtälldhetmål En jämn fördelning av makt och inflytande Ekonomik jämtälldhet Jämtälld utbildning Kvinnor och män ka ha amma makt att forma amhället och ina egna liv Kvinnor och män ka ha amma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare och forma villkoren i belutfattandet. Kvinnor och män ka ha amma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete om ger ekonomik jälvtändighet livet ut. Kvinnor och män, flickor och pojkar ka ha amma möjligheter och villkor när det gäller utbildning, tudieval och peronlig utveckling. Delmål 4 Jämn fördelning av det obetalda hem- och omorgarbetet Kvinnor och män ka ta amma anvar för hemarbetet och ha möjlighet att ge och få omorg på lika villkor. Delmål 5 Jämtälld häla Kvinnor och män, flickor och pojkar ka ha amma förutättningar för en god häla amt erbjuda vård och omorg på lika villkor. Delmål 6 Män våld mot kvinnor ka upphöra Kvinnor och män, flickor och pojkar ka ha amma rätt till kropplig integritet. 26

27 Exempel på hur jämtälldhet är kopplat till Läntyrelen verkamhet Företagtöd och projekt Fler män än kvinnor bevilja företagtöd och projektmedel på generell nivå. Det kan bero på hur handläggare tolkar anökningar, men även värderar peronerna om tår bakom anökningarna, branchen de är aktiva inom och dera möjligheter till genomförande. Det kan även handla om att länet aktörer omedvetet gör prioriteringar om gynnar män och brancher om av tradition varit mandominerade, när de väljer ut vilka näringar om ka prioritera i regional utveckling (exempelvi: tillverkningindutri, infratruktur, IT). Kvinnor och män driver i hög utträckning företag inom olika områden på grund av en könegregerad arbetmarknad. Att fler män får tillgång till medel kan även bero på att informationen inte gått ut till kvinnor och män i likvärdig utträckning och att det akna trategier för att nå underrepreenterat kön. Genom att jämtälldhetintegrera projektproceen och tälla krav i anökan, vid rapporteringtillfällen, och i uppföljning kan jämtälldheten öka. Samhällplanering Den fyika planeringen påverkar våra möjligheter att förvärvarbeta, bo tryggt och få vardagen att fungera. Det är viktigt att både kvinnor och män, amt flickor och pojkar erfarenheter och behov ta tillvara i amhällplaneringen. Kvinnor deltidarbetar mer, använder kollektiv trafik i högre utträckning och tar ett törre anvar för barn, än vad män gör. Som läntyrele har vi goda möjligheter att ha med o jämtälldhetperpektivet i yttranden och remier. Utöver både könen delaktighet och repreentation i planeringproceen, är det viktigt att jämtälldhetperpektivet finn med i amtliga delar av den överiktliga planeringen. För att kvinnor, män, flickor och pojkar kunkaper, erfarenheter och behov ka kunna tillvarata i planeringen och kapa ett bredare och bättre underlag, bör jämtälldhet integrera i överiktplaneringen. Finn det inte med i det om lägger grund trukturen för mark- och vattenanvändning och är vägledande för detaljplanering, rikerar det att inte finna med överhuvudtaget. Djurkydd Läntyrelen anvarar för djurkyddkontroller på regional och lokal nivå. Att djur far illa eller inte köt på rätt ätt kan även innebära att det finn männikor i huhållet om inte mår bra, eller far illa. Forkning viar att våld mot djur och våld mot männikor hänger amman. Erfarenheter från kontakter med kvinnojourer viar att amma förövare om utövat våld och vanvård mot ällkap- eller hudjur ockå ofta utätter kvinnor och/eller barn för våld. 8 HANDBOK FÖR PERSPEKTIVFRÅGOR

28 HANDBOK FÖR PERSPEKTIVFRÅGOR Att göra en jämtälldhetanaly 1 2 Inventering A Vilka verkamheter? B Underök verkamheterna Kartläggning & analy A Identifiera målgrupp B Kartlägg könmönter med könuppdelad tatitik C Välj verkamhet Gör en inventering av er funktion verkamhet och hur den kan koppla till jämtälldhet och främja jämtälldhet. Ta utgångpunkt i de jämtälldhetpolitika målen när ni formulerar frågetällningar och koppla dea till er faktika verkamhet. Vilka jämtälldhetpolitika mål är vår verkamhet tydligat kopplad till? Följdfrågor: Påverkar verkamheten kvinnor och män möjligheter till makt och inflytande? Påverkar verkamheten kvinnor repektive män ekonomi? Påverkar verkamheten kvinnor och män rätt till utbildning? Påverkar verkamheten kvinnor och män fördelning av föräldrapenning, vård av barn och anhöriga eller obetalt hemarbete? Påverkar verkamheten kvinnor och män rätt till häla? Påverkar verkamheten kvinnor och män utatthet för våld/våldutövande? Se de jämtälldhetpolitika målen om ammanhängande, de olika områdena påverkar ofta varandra. Ekonomin kan exempelvi påverka en möjligheter till makt, eller påverka en häloituation. Prioritera ett område Gör en prioritering bland era verkamheter där ni väljer ett område om ni vill arbeta vidare med. Det handlar om att göra ett trategikt val av verkamhet ur jämtälldhetynpunkt. Med trategikt val kan innefatta hur mycket det påverkar och/eller hur många, i hur tor utträckning ni kontrollerar frågan eller har makt över den, hur aktuellt det är och vilka medel/reurer ni har till ert förfogande etc. 28

29 C 3 4 Målformulering Åtgärder A Bekriv konekvener Gör en jämtälldhetanaly B Bekriv önkad verkamhet A Betäm åtgärder HANDBOK FÖR PERSPEKTIVFRÅGOR I den andra delen fördjupar ni analyen och er vidare på kvinnor repektive män ituation, förutättningar och behov. Se om det finn könkillnader och analyera om det beror på ojämtälldhet eller om det finn andra käl till att det er olika ut. I det här teget behöver ni ha tillgång till åväl könuppdelad tatitik om tidigare underökningar och forkning, amt en kännedom om jämtälldhet och genu kopplat till verkamhetområdet. Titta om det finn på Jämtäll.nu, eller om ni behöver ätta er in i området genom att ta del av aktuell forkning, tatitik eller tidigare arbete. C Lita möjliga förändringar I den tredje delen er ni vidare på vad en eventuell ojämtälldhet får för konekvener för kvinnor repektive män, och går vidare till att e på hur verkamheten bör utforma för att bli mer jämtälld. Ni litar upp de förändringar om bör göra för att rätta till ojämtälldheten, både i er egen verkamhet, men kanke ockå i andra. B Mät reultat Sit men inte mint precierar ni de åtgärder om behöver genomföra i verkamheten, hur och när dea ka göra och av vem. Det är viktigt att ni ätter upp en handlingplan för arbetet. Hur kan en uppföljning göra och hur reultatet kan mäta? 29

30 HANDBOK FÖR PERSPEKTIVFRÅGOR FÖRDJUPNING OM Jämtälldhet Jämtälldhetpolitik Den allmänna förklaringen om de mänkliga rättigheterna gäller alla männikor utan undantag. Förklaringen artiklar gäller lika för alla männikor oavett könidentitet. År 1979 kom FN: Kvinnokonvention. Kvinnokonventionen är en av nio kärnkonventioner och tog fram efterom vi hitorikt ett att via grupper behöver ärkilt kydd. Syftet med konventionen är att eliminera alla former av dikriminering av kvinnor och äkertälla att alla tater garanterar att kvinnor har amma rättigheter om män, inkluive rätten att inte bli mihandlad, våldtagen eller trakaerad på andra ätt. Sverige har ratificerat konventionen. De innebär att den är juridikt bindande men inte en lagtext. Arbetet med jämtälldhet har dock töd i lagen. Rätten till fri abort, föräldraledighet och tillgång till barnomorg reglera i lagen. Löner, rekrytering och dikriminering om är kopplade till jämtälldhetarbete omfatta ockå av lagar. Regering och rikdag har belutat om mål för den venka jämtällhet politiken. Dea mål ka alla myndigheter bidra till att uppnå. Målen preentera för förta gången i propoitionen Makt att forma amhället och itt eget liv nya mål i jämtälldhetpolitiken (prop 2005/06:155). I maj 2006 antog målen av rikdagen utvecklade målen ytterligare i krivelen Makt, mål och myndighet feminitik politik för en jämtälld framtid (Skr. 2016/17:10). Det övergripande jämtälldhetpolitika målet är att kvinnor och män ka ha amma makt att forma amhället och ina egna liv. Jämtälldhetpolitiken kan dela in i tre delar: de nationella jämtälldhetpolitika målen, jämtälldhetintegrering och den teoretika baen om ger förtåele för britande jämtälldhet: genuytemet. Varför? Teori Genuytemet Vad? Politik Svenk jämtälldhetpolitik Hur? Strategi Jämtälldhetintegrering 30

31 Jämtälldhetintegrering Är den politikt belutade trategin om använd för att uppnå regeringen jämtälldhetpolitika mål. Jämtälldhetintegrering innebär att ett jämtälldhetperpektiv ka ingå i alla belut om påverkar männikor villkor, å att alla kvinnor och män, amt flickor och pojkar kan leva jämtällda liv. Jämtälldhet mellan kvinnor och män kapa där belut fatta, reurer fördela och normer upptår. Genom att analyera utifrån ett jämtälldhetperpektiv i den dagliga verkamheten och läntyrelen amtliga akområden, kan jämtälldhet belya, analyera och beakta och vår verkamhet kan bidra till ökad jämtälldhet. Rapport 2018:1 En läntrategi Att för amverka ett jämtällt kring Södermanland enamkommande barn om avviker/ förvinner Arbetätt och rutiner i Södermanland län Läntyrelen har även i uppdrag att amordna, tödja och följa upp arbetet med jämtälldhetintegrering i länet. Vi ka verka för att de jämtälldhetpolitika målen får genomlag i länet och analyera och följa upp målen i relation till regionala förhållanden. HANDBOK FÖR PERSPEKTIVFRÅGOR Uppdraget innebär även att amordna och förtärka regional amverkan på området, amt att ta fram en regional trategi för jämtälldhet i länet. Strategin är riktad till kommuner, landting, myndigheter och civila amhället. Södermanland läntrategi kan du läa på publikationer/en-lantrategi-for-ett-jamtalltodermanland html 31

32 HANDBOK FÖR PERSPEKTIVFRÅGOR Genu och genuytemet Begreppen genu och genuytem lanerade i Sverige av Yvonne Hirdman, profeor i hitoria vid Stockholm univeritet och Södertörn högkola, i lutet av 1980-talet. Det är en teori för att förklara britande jämtälldhet i amhället och kvinnor ociala underordning. Vårt biologika kön och könorgan är något vi föd med, medan genu är den ociala kontruktionen av kön och det om formar o individer genom kultur, pråk och vårt tänkande. Genu handlar om de förväntningar och företällningar om både individer och amhället har om hur kvinnor och män, repektive flickor och pojkar bör uppträda, tala och e ut. Genuytemet innebär att uppdelningen mellan kvinnor och män upprätthåll av båda könen och amhället, vilket leder till att kvinnor och män i hög utträckning tillkriv olika uppgifter, roller och poitioner i amhället. Genuytemet bygger på två principer: könen iärhållande och manlig överordning. Könen iärhållande innebär att kvinnor och män, amt flickor och pojkar och det vi uppfattar om kvinnligt repektive manligt/flickigt repektive pojkigt håll iär i amhället och e om varandra motater. Det medför att kvinnor och män finn på olika arenor i amhället, både horiontellt och vertikalt. Uppdelningen mellan könen på arbetmarknaden är ett exempel på detta, där kvinnor och män befinner ig i olika yrken och ektorer. Vård, omorg och kola är exempelvi mer kvinnodominerat medan indutri, teknik och IT är mer mandominerat. Kvinnor och män återfinn även på olika poitioner inom amma brancher, där det är vanligare att män når de högta chefpoitionerna medan kvinnor oftare återfinn i aiterande yrken. Manlig överordning och hierarkin yttrar ig bland annat i att det män gör betrakta om mer värdefullt. Exempel på det är att män tjänar mer än kvinnor, har högre genomnittinkomt och att det finn oförklarade lönekillnader mellan könen. 9 Män har även mer makt än kvinnor. Det manliga betrakta även om norm i högre utträckning, medan kvinnor e om undantag och om det avvikande. Exempel på det är uttryck om damfotboll, kvinnlig företagare och att begreppet pojkflicka ofta har poitiva aociationer, medan det motvarande begreppet flickpojke ällan använd i poitiva ordalag. 10 Det ociala könet och könmönter kapa och upprätthåll både på det peronliga planet och på det trukturella planet av åväl kvinnor om män. Jämtälldhetarbete och jämtälldhetpolitiken yftar till att bryta denna ordning och det är fört då om vi uppnått ett jämtällt amhälle. 9 SCB, På tal om kvinnor och män, Lathund om jämtälldhet Hirdman Yvonne, 2003, Genu om det tabila föränderliga form, Liber. 32

33 Övergripande frågor för att jämtälldhetintegrera verkamheten Har vi kopplat vårt arbete till En läntrategi för jämtälldhet i Södermanland eller använt o av denna handbok för perpektivfrågor i arbetet? Uppmärkamma kvinnor och män, flickor och pojkar förutättningar och behov i verkamheten? Kan verkamheten koppla till något av de jämtälldhetpolitika målen? Hurdå? Har vi med könuppdelad tatitik inom relevanta områden? Har den könuppdelade tatitiken använt om grund för planering, belut och prioriteringar? Har jämtälldhetperpektivet analyerat på fler tällen än under ett eparat avnitt om jämtälldhet? Tip på hur du jämtälldhetintegrerar olika områden: Nationella ekretariatet för genuforkning har tagit fram guiderna: Så gör du - för dig om arbetar med jämtälldhetintegrering på en myndighet: Så gör du: Jämtällda remier Så gör du: Jämtällda tyrdokument Så gör du: Jämtälld bidraggivning Så gör du: Jämtälld kommunikation Så gör du: Jämtällt bemötande Så gör du: Jämtälldhetintegrering med ett interektionellt perpektiv Andra guider: HANDBOK FÖR PERSPEKTIVFRÅGOR Frågor kopplat till information och kommunikation Ta Trappan Elva teg till Jämtälld rekrytering Kan kvinnor och män ta del av informationen på ett likvärdigt ätt? Till vilka kicka inbjudan ut? Är tiderna för mötet eller konferenen tillgängliga för både män och kvinnor, utifrån dera levnadvillkor? Hur led mötet och vilka ämnen dikutera? Välgrundat En guide för att jämtälldhet- och jämlihetäkrade belut i verkamheter och kommuner Alla ka med En guide till inkluderande kommunikation Se alla fulltändiga länkar på id 82. Hur porträttera kvinnor och män på bilder i kommunikationmaterialet? 33

34 HANDBOK FÖR PERSPEKTIVFRÅGOR Barn rättigheter 34

35 Avnittet handlar om följande punkt enligt läntyrelen förordning, e id Vid belut och andra åtgärder om kan röra barn analyera konekvenerna för dem och därvid ta ärkild hänyn till barn bäta Läntyrelen uppdrag inom barn rättigheter är kopplat till följande mål i Agenda 2030: Barnkonekvenanaly HANDBOK FÖR PERSPEKTIVFRÅGOR INGEN FATTIGDOM GOD HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE GOD UTBILDNING FÖR ALLA JÄMSTÄLLDHET HÅLLBARA STÄDER OCH SAMHÄLLEN 35

36 HANDBOK FÖR PERSPEKTIVFRÅGOR BARNS RÄTTIGHETER UTGÅR FRÅN FN: konvention om barnen rättigheter, kallad barnkonventionen. Sverige antog barnkonventionen Läntyrelen ka leva upp till och repektera barnet rättigheter. Alla barn och unga ka ha lika goda möjligheter oavett barnet eller de föräldrar bakgrund, hudfärg, kön, pråk, religion, exuella läggning, åikter, ociala urprung eller funktionnedättning. Barnkonventionen 11 kommer att inkorporera i venk lag den 1 januari Konventionen yftar till att ge barn oavett bakgrund rätt att behandla med repekt och få komma till tal, ge möjlighet till utveckling och trygghet, amt delaktighet och inflytande. Regeringen målättning är att Sverige ka vara ett av världen bäta länder att växa upp i, amt att varje flicka och pojke oavett bakgrund eller funktionförmåga ka känna ig trygg och ge de bäta förutättningarna för att utveckla in potential. Barn ka kunna växa upp om fritt tänkande männikor och kunna delta på egna villkor i amhällutvecklingen. Barnrättpolitiken målättning är att förbättra uppväxtvillkoren för alla barn. Konventionen definierar barn om varje männika under 18 år. Den innehåller 54 artiklar om alla är lika viktiga och utgör en helhet, men det finn fyra artiklar i barnkonventionen om är vägledande för hur konventionen ka tolka. De fyra grundprinciperna: Artikel 2 Alla barn är lika mycket värda och har amma rättigheter. Ingen får dikriminera. Artikel 3 Barnet bäta ka komma i främta rummet vid alla belut om rör barn. Begreppet barnet bäta är konventionen grundpelare och har analyerat mer än något annat begrepp i barnkonventionen. Vad om är barnet bäta måte avgöra i varje enkilt fall och hänyn ka ta till barnet egen åikt och erfarenhet. Artikel 6 Alla barn har rätt till liv, överlevnad och utveckling. Artikeln handlar inte bara om barnet fyika häla utan ockå om den andliga, moralika, pykika och ociala utvecklingen. Artikel 12 Varje barn har rätt att uttrycka in mening och höra i alla frågor om rör barnet. Barnet åikt ka beakta i förhållande till barnet ålder och mognad. 11 Barnkonventionen är ett rättligt bindande internationellt avtal om klargör att barn är individer med egna rättigheter. Sverige har ratificerat konventionen, vilket är juridikt bindande och innebär att vi har valt att anpaa och ändra våra lagar å att de överentämmer med barnkonventionen betämmele. 12 Att inkorporera barnkonventionen innebär att konventionen har amma rättliga tatu om andra nationella lagar och kan därmed enam ligga till grund för belut i domtolar och myndigheter. 36

37 HANDBOK FÖR PERSPEKTIVFRÅGOR

38 HANDBOK FÖR PERSPEKTIVFRÅGOR Barnkonekvenanaly Barnkonekvenanaly 13 är ett verktyg för att omätta barnkonventionen i handling. Genom att ynliggöra, utreda och analyera vilka konekvener ett belut eller förlag kan få för barn. Genom att analyera kan belutfattaren via att barnet bäta har beaktat, amt på vilka grunder ett belut har fattat. Grupper av barn eller enkilda barn om är ärkilt utatta eller migynnade ka identifiera. I barnkonekvenanalyen är det viktigt att utgå ifrån verkamheten och vilket anvar och möjlighet Läntyrelen har att påverka barn bäta i olika ammanhang. Det är även viktigt att fundera över vilka frågetällningar om ka tälla och att dea finn med tidigt i arbetproceen å att barn delaktighet får reell effekt vid belutfattandet. Att göra en barnkonekvenanaly innebär att identifiera vilka belutproceer om berör barn och unga och ta reda på vilka förändringar om kan behöva göra i ordinarie arbete. Deutom ka analyen hjälpa till att förebygga eventuella negativa konekvener om ärendet kan medföra för barn och unga. Konekvener om bör beakta är till exempel konekvener för barn: häla, trygghet, äkerhet, tillgänglighet och allmänna utveckling. Med analyen ka barn erfarenheter, intreen, åikter och behov i frågor om kan beröra dem fattälla. Det är viktigt att ha ett ytematikt arbetätt för att öka möjligheterna för att barn bäta beakta i beluten. För att kunna bedöma barn bäta måte barnet jälv ge möjligheter att framföra ina åikter och detta ka ockå tillmäta betydele i belutfattandet. De vuxna belutfattarna ka måna om att faktikt lyna. 13 Barnombudmannen har tagit fram ett faktablad om förklarar mer ingående hur barnkonekvenanalyer kan göra och vad om är viktigt att tänka på. Faktabladet hittar du här. 38

39 Exempel på hur barnperpektivet är kopplat till Läntyrelen verkamhet Integration Ett av uppdragen handlar om enamkommande barn. Läntyrelen ka amordna kommunerna mottagande av dea barn. Varje år kommer barn om aknar medföljande vårdnadhavare och föräldrar till Sverige. Läntyrelen ka inom uppdraget exempelvi föra dialog med kommunerna om tillgång till boendeformer, utbildning, häla, fritid och gode män. Uppdraget ka ta utgångpunkt i barn konventionen. Ett ätt att inkludera barn perpektivet kan vara att tydligare ta tillvara på enamkommande barn och unga egna åikter, behov och förutättningar och uppmuntra att kommunerna ockå gör det. häla, då barn i regel är känligare för exponering av hälovådliga ämnen. Detta kan aktualiera kopplat till områden där barn gärna vita, åom på kolgårdar, lekplater och i parker. Djurkydd Ett ätt att arbeta med kopplingen våld i nära relationer och våld mot djur (e. 27), med foku på barn utatthet är att öka medvetenheten kring problematiken och utarbeta rutiner för oro anmälningar till ocialtjänten när det vid djurtillyn kan finna käl att mitänka att barn far illa. HANDBOK FÖR PERSPEKTIVFRÅGOR Friluftliv Läntyrelen friluftlivuppdrag innebär att vi ka ha ett rikt friluftliv och ett av de tio nationella målen är att naturen ka vara tillgänglig för alla. Att öka tillgängligheten till naturen- och kultur landkapet berör även barn tillgänglighet. Samhällplanering Läntyrelen kan yttra ig i över kommunerna överiktplaner, planprogram och detaljplaner för att äkra att kommunen analyerar konekvener och tar hänyn till barn bäta. Det kan exempelvi handla om att ta hänyn till männikor häla och framförallt barn Frågor att tälla ig vid handläggning På vilket ätt, direkt eller indirekt, berör barn eller unga av denna fråga/detta belut? Har barn och unga egna åikter tagit tillvara i arbetet/inför belutet? Hurdå? Innebär belutet att barn och ungdomar bäta prioritera? Hurdå? Innebär belutet att vi tagit hänyn till barn och ungdomar häla, utvecklingbehov och äkerhet? Hurdå? Innebär belutet att vi tagit hänyn till funktionhindrade barn och ungdomar behov? Hurdå? 39

40 HANDBOK FÖR PERSPEKTIVFRÅGOR Att göra en barnkonekvenanaly 14 1 A Kartläggning Kartläggning av konekvener och relevant kunkap Identifiera vilka frågetällningar och konekvener om bedöm vara relevanta att belya inför ett belut. Kartlägg även vilken exiterande kunkap om finn i form av tatitik, forkning, rapporter m.m. Det kan även vara kunkap om behöver ta fram om knyter an till frågetällningarna: Vilka barn berör av belutet? Vilka konekvener är met relevanta att belya? Vilken kunkap om knyter an till frågetällningarna finn eller bör ta fram? 2 Dokumentation A Dokumentation i belutunderlag Det om framkommit i kartläggningfaen dokumentera i relevanta delar av belutunderlaget. Genom att dokumentera frågetällningarna och inhämtade fakta ynliggör barnperpektivet i belutfattandet. Under kartläggningen kan det även vara relevant att inkludera berörda barn och ungdomar och/eller företrädare för barn intreen. För läntyrelen del kan det bli aktuellt att låta barn och ungdomar involvera under kartläggningfaen, men även när belut- /programförlag går ut på amråd eller remi. Vilken kunkap inhämta från berörda barn och ungdomar och/eller företrädare för barn? 14 Texten i analyen är hämtad från Läntyrelen Skåne krift Barnkonekvenanalyer i läntyrelen belutfattande vägledande riktlinjer. 40

41 3 A Analy av konekvener & prövning av belut Under analyfaen utred vilka konekvener belutet kan få för barn, både poitiva och negativa, utifrån olika intreen. Eventuella intreekonflikter lyft även fram. Analyen innebär att man gör en ammantagen helhetbedömning av alla relevanta faktorer. Analyen av vad om är bät för barnet kall utgå från den kunkap om har inhämtat och från gällande lagtiftning, beprövad erfarenhet och rådande praxi. I detta kede är det viktigt att redovia om och hur man tagit tällning för barn bäta när man hamnar i intreekonflikter och motivera våra tällningtaganden. I den lutliga belutmotiveringen bör det alltå framgå huruvida man beaktat barn behov eller om barnet behov måte ge vika för andra intreen. Analy Finn det ärkilda problem eller intreekonflikter med att beakta barnet bäta i förlaget? Motivera varför ett eventuellt annat intree väger tyngre än barnet bäta. För läntyrelen räkning kan det i detta kede bli aktuellt med amråd eller remirundor inför lutligt belut. Då är det viktigt att e över hur barn och/eller företrädare för dem får tillfälle att yttra ig. Samrådformerna bör antagligen ockå e över å att man ger barn och ungdomar bäta möjliga förutättningar att komma till tal utifrån ina förutättningar, inte våra. Hur får barn och/eller de företrädare komma till tal i läntyrelen remi-/amrådförfarande? Hur bereder vi möjligheter för barn att inkomma med ynpunkter utifrån ina förutättningar?? HANDBOK FÖR PERSPEKTIVFRÅGOR

42 HANDBOK FÖR PERSPEKTIVFRÅGOR FÖRDJUPNING OM Barn rättigheter BARNENS RÄTTIGHETER UTGÅR FRÅN FN: konvention om barnen rättigheter, kallad barnkonventionen. Konventionen upprättade 1989 av FN: generalföramling och Sverige ratificerade konventionen Preci om kvinnokonventionen kom barnkonventionen till för att det på 1970-talet framkom att barn var i behov av ett extra tarkt kydd. Barnkonventionen definierar vilka rättigheter om borde gälla för alla barn i hela världen. Ingen killnad får göra utifrån amhälle, kultur, etnicitet, funktionhinder, religion eller andra apekter. Barnkonventionen lår fat att barn är individer med egna rättigheter och betonar föräldrarna och den utvidgade familjen anvar och roll för barnet men ålägger amtidigt taten anvar att kydda barnet mot ut nyttjande, vanvård eller övergrepp. 15 Barnkonventionen har på olika ätt fört in i venk lagtiftning. Föräldrabalken, kollagen, lagen om töd och ervice till via funktionhindrade (LSS) och ocialtjäntlagen är exempel på lagtiftning där barnperpektivet finn med. 15 Barnombudmannen, (beökt ) 42

43 Strategi för att tärka barnet rättigheter i Sverige Regeringen har en trategi för att tärka barnet rättigheter i Sverige. 16 Strategin utgår från mänkliga rättigheter och räknar upp ett antal principer, om uttrycker grundläggande förutättningar för att kunna tärka barnet rättigheter. Strategin ka använda om en utgångpunkt för offentliga aktörer på tatlig och kommunal nivå om vill äkertälla barnet rättigheter. Följande principer finn uppräknade i trategin: All lagtiftning om rör barn ka utforma i överen tämmele med barnkonventionen. Barnet fyika och pykika integritet ka repektera i alla ammanhang. HANDBOK FÖR PERSPEKTIVFRÅGOR Barn ka ge förutättningar att uttrycka ina åikter i frågor om rör dem. Barn ka få kunkap om ina rättigheter och vad de innebär i praktiken. Föräldrar ka få kunkap om barnet rättigheter och erbjuda töd i itt föräldrakap. Belutfattare och relevanta yrkegrupper ka ha kunkap om barnet rättigheter och omätta denna kunkap i berörda verkamheter. Aktörer inom olika verkamheter om rör barn ka tärka barnet rättigheter genom amverkan. Aktuell kunkap om barn levnadvillkor ka ligga till grund för belut och prioriteringar om rör barn. Belut och åtgärder om rör barn ka följa upp och utvärdera utifrån ett barnrättperpektiv. 16 Strategi för att tärka barnet rättigheter i Sverige: contentaet/2a f24fee99b910d3ceac4bd1/trategi-for-att-tarka-barnet-rattigheteri-verige ( ) 43

44 HANDBOK FÖR PERSPEKTIVFRÅGOR Läget i Sverige De fleta barn i Sverige är trygga och har bra livvillkor. Barn häla och ociala förhållanden är generellt ett goda och barn tällning har tärkt mer och mer i venk lagtiftning. Men tudier viar att barn uppväxtförhållanden påverka av att växa upp i olika områden och taddelar och att apekter åom kön, boendeort, familjen ocio ekonomika tillhörighet och funktionhinder inverkar på hur väl barn rättigheter uppfyll. 17 Nämnda apekter ampelar och påverkar barn möjligheter att ha en rik och meningfull fritid, barn upplevele av trygghet, en god häla och att uppnå kunkapmålen i kolan. Att klara kolan ämre än andra, ha häloproblem och inte kunna tillgodoe ig demokratika och ociala rättigheter enare i livet kan alltå bli konekvener av att barn rättigheter inte uppfyll. Barn ocioekonomika tillhörighet och familjen ekonomi påverkar i hög grad barnet möjligheter barn i Sverige beräkna leva i relativ fattigdom, det är en barnfattigdom på 12 procent. 18 En tark orak till det är att de om anvarar för den huvudakliga omorgen för barnen aknar nödvändiga reurer. Det kan bottna i arbetlöhet, jukdom, funktionvariation, låg utbildning eller plittrade familjeförhållanden. Den ekonomika ituationen påverka i hög grad av hur familjeammanättningen er ut, föräldrarna utbildningnivå, familjen bakgrund och viteletid i Sverige och om föräldrar har vag eller oäker anknytning till arbetmarknaden. Stört rik att vara ekonomikt utatta är barn var föräldrar aknar arbete, eller barn till enamtående föräldrar. 19 Att ha utrike födda föräldrar och vara född i Sverige, eller där barnet ockå är fött utrike är ekonomikt utatta i högre grad än barn om är födda i Sverige med inrike födda föräldrar. 17 Skillnaderna Stockholm, Kommiionen för ett ocialt hållbart Stockholm, , 19 Rädda Barnen, Barnfattigdom i Sverige, årrapport

45 Barnombudmannen Barnombudmannen har i uppdrag att med kunkap och kvalitet företräda barn och ungdomar, driva och bevaka dera rättigheter och intreen utifrån barnkonventionen. Barnombudmannen tar även fram rapporter om berör barnet rättigheter, om bland annat ekonomi, häla, utbildning och trygghet. Statitik på idan Max 18 tatitik om barn och unga, kan vara ett hjälpmedel i ärenden där barnet rättigheter ka belya och barnperpektivet lyfta. HANDBOK FÖR PERSPEKTIVFRÅGOR Tip på material: Läntyrelen Örebro län, Checklita Barnperpektiv Läntyrelen i Skåne län, Samhällbyggnadenheten, Skåne i utveckling 2002: 39, ISSN , Hur beakta barn intreen i fyik planering? Läntyrelen Vätra Götaland län: Barnkonventionen i den fyika planeringen 45

46 HANDBOK FÖR PERSPEKTIVFRÅGOR Tillgänglighet och funktionhinderperpektiv 46

47 Avnittet handlar om följande punkt enligt läntyrelen förordning, e id Vid amråd, belut och andra åtgärder verka för tillgänglig het och delaktighet för peroner med funktionnedättning Läntyrelen uppdrag inom tillgänglighet är kopplat till följande mål i Agenda 2030: Tillgänglighetanaly HANDBOK FÖR PERSPEKTIVFRÅGOR GOD HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE GOD UTBILDNING FÖR ALLA JÄMSTÄLLDHET ANSTÄNDIGA ARBETSVILLKOR OCH EKONOMISK TILLVÄXT HÅLLBARA STÄDER OCH SAMHÄLLEN 47

48 HANDBOK FÖR PERSPEKTIVFRÅGOR DEN FJÄRDE PUNKTEN BESKRIVER läntyrelen uppgifter kopplat till tillgänglighet och funktionhinder. Peroner med funktionnedättning har rätt att leva ett jälvtändigt liv och delta i amhället om alla andra. Sverige ratificerade FN: konvention om rättigheter för peroner med funktionnedättning Konventionen yftar till att garantera och äkertälla att peroner med funktionnedättning kan åtnjuta ina mänkliga rättigheter. Utgångpunkten är att det går att ta bort och förebygga funktionhinder genom förändringar i miljö och omgivning. Peroner med funktionnedättning har rätt att leva ett jälvtändigt liv och delta i amhället om alla andra. Alla lagar och all offentlig verkamhet i Sverige ka följa konventionen artiklar. Organiationer inom det offentliga Sverige är å kallade anvarbärare. Det innebär att myndigheter, landting, regioner och kommuner är kyldiga att repektera, kydda, uppfylla och främja rättigheterna om lå fat i konventionen. Funktionhinderpolitiken innebär att alla männikor, oavett funktionförmåga, ka ha amma möjligheter att vara delaktiga i amhället och ta del av mänkliga rättigheter. Statliga myndigheter har ett ärkilt anvar gällande tillgänglighet i lokaler, verkamhet och information. Varje myndighet måte analyera in egen verkamhet och ta tällning till vad tillgänglig hetkraven innebär för dem. Myndigheten för delaktighet (MFD) uppföljning viar att peroner med funktionnedättningar fortätter att dikriminera i amhället. 21 Det kan handla om migynnande trukturer på exempelvi arbetmarknaden, i kollektivtrafiken, kolan eller vården. Dikriminering är även vanligt 20 FN: konvention om rättigheter för peroner med funktionnedättning: 21 Nationellt mål och inriktning för funktionhinderpolitiken, propoition /188,

49 beroende av britande tillgänglighet i den offentliga miljön eller att individer hindra att använda hjälpmedel. Dikriminering ker även genom direkta handlingar på individnivå, orakade av okunkap, tereotypa företällningar och fördomar om peroner med funktionhinder. Funktionhinderpolitikt mål Det nationella målet för funktionhinderpolitiken är att, med FN: konvention om rättigheter för peroner med funktionnedättning om utgångpunkt, uppnå jämlikhet i levnadvillkor och full delaktighet för peroner med funktionnedättning i ett amhälle med mångfald om grund. Målet ka bidra till ökad jämtälldhet och till att barnrättperpektivet ka beakta. Målet fatlog av regeringen i propoition 2016/17:88 Nationellt mål och inriktning för funktionhinderpolitiken. För att nå det nationella målet ka genomförandet av funktionhinderpolitiken inrikta mot fyra områden: principen om univerell utformning befintliga briter i tillgängligheten individuella töd och löningar för individen jälvtändighet att förebygga och motverka dikriminering. Tillgänglighet Inom funktionhinderområdet betyder tillgänglighet att kapa möjligheter för alla, oavett funktionförmåga, att kunna delta i amhället på jämlika villkor. Målet att nå ett tillgängligt amhälle omfattar alla amhället områden. Peroner med funktionnedättning ka ha tillträde till den fyika miljön, tranporter och anläggningar amt ha tillgång till information, kommunikation, varor, produkter och tjänter, inkluive digitala löningar. Ett ätt att arbeta med tillgänglighet är genom univerell utformning. Det innebär att redan från början i utveckling och deign ta hänyn till männikor olika behov och förutättningar. Peroner med funktionnedättning En individ funktionförmåga. Funktionnedättning bekriver nedättning av funktionförmåga. Den kan vara pykik, fyik eller intellektuell. Exempel är: nedatt yn, nedatt hörel, nedatt röreleförmåga och nedatt kognitiv förmåga. Funktionhinder Sampel mellan peroner med funktionnedättning och hinder om är betingade av attityder och miljö, vilket motverkar det fulla och verkliga deltagandet i amhället för peroner med funktionnedättning på jämlika villkor om andra. HANDBOK FÖR PERSPEKTIVFRÅGOR

50 HANDBOK FÖR PERSPEKTIVFRÅGOR Männikor är olika och har olika funktionvariationer, förutättningar, behov och önkemål. Att integrera ett funktionhinderperpektiv För att en verkamhet ka vara tillgänglig bör funktionhinderperpektivet genomyra verkamhetplanering, upphandling, rekrytering av peronal och utbildning, amt förändringar i lokaler. Detta täller krav på myndigheten peronal- och arbetmiljöarbete. Preci om vid arbete med exempelvi jämtälldhet, innebär integrering att perpektivet ka finna med ytematikt under hela arbetproceen, för att undvika att det blir en ärkild fråga om endat hantera av en ärkild reur. Att integrera ett funktionhinderperpektiv innebär att i all planering och i allt genomförande utgå ifrån att männikor är olika och har olika funktionvariationer, förutättningar, behov och önkemål. För att nå målet om tillgänglighet, måte funktionhinderperpektivet finna med i all planering och i alla belut och proceer om rör den interna verkamheten. Tillgänglighetfrågorna behöver därför lyfta i uppdrag och aktiviteter i verkamhetplaneringen. Det ka även lyfta i policydokument om peronalpolicy, jämlikhet- eller mångfaldpolicy och arbetmiljöpolicy. Arbetet med tillgänglighet kan dela in i tre olika pår: Att göra verkamheten tillgänglig innebär att integrera funktionhinder perpektivet i myndigheterna planering, belut och proceer amt att ta itt anvar om arbetgivare. Arbetet ka vara planmäigt och trategikt. 22 Att göra informationen tillgänglig innebär att göra det möjligt för peroner med funktionnedättning att kommunicera med och inom myndigheten och ta del av information via tryckta medier, telefon, webb, film och möten. 23 Att göra lokalerna tillgängliga betyder att peroner med funktion nedättning ka kunna beöka en myndighet och kunna ta del av och delta i verkamheten där. Lokalerna ka ockå fungera om arbetplat för peroner med funktionnedättning , 23, 24 Informationen är hämtad från Myndigheten för delaktighet, ( ) 50

51 Exempel på när tillgänglighet ka belya kopplat till Läntyrelen verkamhet Läntyrelen lokaler, kommunikation och verkamhet Männikor ka oavett funktionvariationer, kunna åväl beöka om arbeta på läntyrelen. Detta innebär att enkelt avhjälpta hinder ka åtgärda och vår information, fyika utformning av lokaler och verkamhet tillgänglighetanpaa. Exempel på vad om kan behöva åtgärda är nivåkillnader om utetänger de om använder rulltol och att amtliga antällda ka kunna använda arbetplaten datorer, telefoner och övrig kontorutrutning, amt att miljön tillgänglighetanpaa om nya behov uppkommer. Upphandling Upphandlingreglerna i Lag om offentlig upphandling (LOU) och Lag om upphandling inom förörjningtjänterna (LUF) anger att när det om ankaffa ka använda av fyika peroner ka de teknika pecifikationerna betämma med beaktande av amtliga användare behov, däribland tillgänglighet för peroner med funktionnedättning. Samhällplanering I läntyrelen arbete inom amhällplanering är det viktigt att verka för tillgänglighet. Ett ätt att göra det kan vara att bjuda in repreentanter från funktionhinderrörelen till amråd. Det kan röra ig om frågor inom tranporter, byggnationer och överiktplanering. Naturreervat Läntyrelen uppdrag kring naturreervat möjliggör att öka tillgängligheten och underlätta för peroner med funktionnedättning på flera olika ätt. Att utarbeta ärkilda plattformar vid naturreervat för att underlätta för peroner med nedatt röreleförmåga, utarbeta vägviare vid tigar för peroner med kognitiva nedättningar, tillgängliga ratmöbler och anpaade informationtavlor för peroner med olika funktionnedättningar är exempel på åtgärder. HANDBOK FÖR PERSPEKTIVFRÅGOR

52 Att göra en tillgänglighetanaly HANDBOK FÖR PERSPEKTIVFRÅGOR A Anvar och policy Anvar för arbetet med tillgänglighet, upprättande av policy I det förta teget å bör Läntyrelen avätta reurer för arbetet. Välj ut nyckelperoner om har anvar för att planera och bevaka tillgängligheten för information, lokaler och peronal. Läntyrelen behöver även ta tällning till vad tillgänglighetkraven innebär. Förhållningättet bör bekriva i ett tyrdokument eller en policy. Analy och handlingplan A Anta policy och upprätta handlingplan Analyera verkamheten och e vad om kräv för att lokaler, kommunikation och information amt övrig verkamhet ka vara tillgänglig. Det kan även handla om externa informationträffar, amråd, repreentation och konferenlokaler. För att kapa full delaktighet i verkamheten och jämlikhet i levnadvillkor för peroner med funktionnedättning ka Läntyrelen identifiera och undanröja hindren. Det förta teget är att ta fram en handlingplan. Handlingplanen bör innehålla följande delar: Nulägeanaly där ni bekriver nuläget utifrån ett tillgänglighetperpektiv. Inventeringar av information, kommunikation och lokaler. Åtgärdplan med prioriteringar planen ka bekriva vilka åtgärder om kall göra omedelbart och vilka om ka ke på ikt. En plan för uppföljning där det framgår hur ni ka utvärdera åtgärderna. 52

53 3 4 Förbättringåtgärder A Genomföra förbättringåtgärderna Eventuella prioriterade åtgärder bör genomföra kyndamt. Statliga myndigheter ka ha tillgängliga lokaler, kommunikation och information. A Uppföljning Uppföljning Det går alltid att förbättra tillgängligheten. Handlingplanen är därför inte definitiv utan ändra tändigt. Se till att planen innehåller tidpunkter för uppföljning, utvärdering och revidering HANDBOK FÖR PERSPEKTIVFRÅGOR

54 HANDBOK FÖR PERSPEKTIVFRÅGOR FÖRDJUPNING OM Tillgänglighet och funktionhinder Funktionhinderpolitiken Funktionhinderpolitiken innebär att alla männikor, oavett funktionförmåga, ka ha amma möjligheter att vara delaktiga i amhället och ta del av mänkliga rättigheter. Regeringen nya mål för funktionhinderpolitiken är: Det nationella målet för funktionhinderpolitiken är att, med FN: konvention om rättigheter för peroner med funktionnedättning om utgångpunkt, uppnå jämlikhet i levnadvillkor och full delaktighet för peroner med funktionnedättning i ett amhälle med mångfald om grund. Målet ka bidra till ökad jämtälldhet och till att barnrättperpektivet ka beakta. 54

55 För att nå det nationella målet ka genomförandet av funktionhinderpolitiken inrikta mot de fyra områdena: Principen om univerell utformning Univerell utformning innebär att amhället utforma med medvetenhet om den variation om återfinn i befolkningen och möjliggör att peroner med funktionnedättning får möjlighet att verka i vardagen på amma villkor om männikor utan funktionnedättning. Samhället ka utforma å att det i törta möjliga utträckning kan använda av alla. Det innebär att amhället kapar tillgänglighet och delaktighet för peroner med funktionnedättning. Befintliga briter i tillgängligheten Arbete med att identifiera och åtgärda befintliga hinder för att öka tillgängligheten är en prioriterad inriktning för genomförande av funktionhinderpolitiken. Individuella töd och löningar för individen jälvtändighet Tillhandahållande av individuella töd och löningar är prioriterat och kan i många fall vara avgörande för individen möjlighet till delaktighet. Univerell utformning är inte alltid tillräckligt och då kan individuella töd och löningar vara nödvändiga. Exempel är: hjälpmedel, peronlig aitan, ledagning och färdtjänt. Syftet är att äkertälla oberoende, jälvbetämmande och jälvtändighet ho individen och därmed möjliggöra delaktighet i amhället. Det är viktigt med hög kvalitet och hög rättäkerhet gällande individuella töd och löningar vilket bla. innebär likvärdighet oavett boendeort. HANDBOK FÖR PERSPEKTIVFRÅGOR Att förebygga och motverka dikriminering Principen om icke-dikriminering är central i både FN-konventioner om mänkliga rättigheter om i venk lagtiftning och nationell politik. Sedan 1 januari 2015 finn ett förbund mot dikriminering i form av britande tillgänglighet 25. Arbetgivare ka även arbeta aktivt för ett förebyggande och främjande arbete för att motverka dikriminering och verka för lika rättigheter. Jut det förebyggande arbetet är viktigt kopplat till att motverka dikriminering kap 4 3 Dikrimineringlagen. 55

56 HANDBOK FÖR PERSPEKTIVFRÅGOR Statliga myndigheter anvar Hela det offentliga Sverige ka vara ett föredöme om arbetgivare och ha en inkluderande verkamhet om inte utetänger individer. Offentliga verkamheter lokaler ka vara tillgängliga för alla oavett funktionförmåga. Det innebär att peroner med funktionnedättning både ka kunna beöka lokalerna och arbeta där. 26 Statliga myndigheter har ett ärkilt anvar för tillgänglighet i lokaler, verkamhet och information. Vägledande är förordningen (2001: 526) om de tatliga myndigheterna anvar för att funktionhinderpolitiken genomför. 27 Kraven på offentliga verkamheter lokaler är högre än bygglagtiftningen minimikrav, vilket bland annat innebär att verkamheten måte åtgärda lokaler om inte är tillgängliga. Myndigheten ka äkra att verkamheten, informationen, kommunikationen och lokalerna är tillgängliga för peroner med funktionnedättning och ka därför analyera in egen verkamhet och ta tällning till vad tillgänglighetkraven innebär för den pecifika myndigheten. Myndigheten ka därmed verka för att de nationella funktionhinderpolitika målen nå. Exempel på tillgänglighet i lokaler: Det ka gå att ta ig till och in genom entrén. Det ka inte finna nivåkillnader om utetänger de om använder rulltol. Skyltar ka vara välplacerade med tydlig text å att de med nedatt yn kan hitta rätt i byggnaden. Växter om kan kapa problem för dem med allergi, ka inte finna. Alla, både antällda och beökare, ka kunna uppfatta utrymninglarm och information i amband med utrymning. Alla antällda ka kunna använda arbetplaten datorer, telefoner och övrig kontorutrutning Myndigheten för delaktighet, 27 Myndigheten för delaktighet:

57 HANDBOK FÖR PERSPEKTIVFRÅGOR

58 HANDBOK FÖR PERSPEKTIVFRÅGOR Mänkliga rättigheter 58

59 Avnittet handlar om följande punkt enligt läntyrelen förordning, e id Integrera de mänkliga rättigheterna i in verkamhet genom att belya, analyera och beakta rättigheterna i den egna verkamheten, ärkilt kyddet mot dikrimninering Läntyrelen uppdrag inom mänkliga rättigheter är kopplat till följande mål i Agenda 2030: Rättighetbaerat arbetätt & interektionell analy HANDBOK FÖR PERSPEKTIVFRÅGOR INGEN FATTIGDOM GOD HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE GOD UTBILDNING FÖR ALLA JÄMSTÄLLDHET ANSTÄNDIGA ARBETSVILLKOR OCH EKONOMISK TILLVÄXT HÅLLBARA STÄDER OCH SAMHÄLLEN 59

60 HANDBOK FÖR PERSPEKTIVFRÅGOR FEMTE PUNKTEN HANDLAR OM att integrera de mänkliga rättigheterna i Läntyrelen verkamhet. Även om alla övriga perpektiv i handboken är kopplade till mänkliga rättigheter, innebär integrering av mänkliga rättigheter att fundera på hur vi om antällda på läntyrelen kan bidra till att rättighetinnehavare det vill äga invånare i Södermanland län kan tillgodoe ina mänkliga rättigheter. Utgångpunkten är alltå invånarna perpektiv och förhållningättet om använd för att arbeta med mänkliga rättigheter är ett rättighetbaerat arbetätt. Med arbetättet analyera eventuella briter i repekten för mänkliga rättighet inom myndigheten anvarområde. Att inte dikriminera är en grundprincip för all offentlig verkamhet. De mänkliga rättigheterna är förpliktigande för tat, kommun, regioner och landting. Vi är anvarbärare och vår verkamhet ka kvalitetäkra mot innehållet i de mänkliga rättigheterna. Län tyrelerna har en viktig roll i arbetet med att äkertälla att konventionåtaganden beakta på regional och lokal nivå. Politik för mänkliga rättigheter Regeringen har en trategi för det nationella arbetet med mänkliga rättigheter och läntyrelerna är en viktig part. Det övergripande målet i trategin är: För att äkertälla full repekt för Sverige internationella åtaganden om mänkliga rättigheter behöver en ammanhållen truktur för att främja och kydda de mänkliga rättigheterna etablera. Strukturen bör betå av: ett tarkt rättligt och intitutionellt kydd av de mänkliga rättigheterna, ett amordnat och ytematikt arbete med mänkliga rättigheter inom offentlig verkamhet, och ett tarkt töd för arbete med mänkliga rättigheter inom det civila amhället och inom näringlivet Regeringen krivele 2016/17:29, Regeringen trategi för det nationella arbetet med mänkliga rättigheter, Stockholm. Myndigheten för delaktighet: 60

61 Som en del av trategin aver även regeringen att följa hur principen om fördragkonform tolkning 29 tillämpa i myndigheter verkamhet. Repektera rättigheter Innebär att agera repektfullt gentemot invånarna rättigheter. Läntyrelen ka inte förvåra för individer om använder rättigheten. Maktmibruk och övertramp ka följa upp. 30 Skydda rättigheter Går ut på att kydda individer mot kränkningar. Detta gäller ockå vid våld mellan enkilda eller grupper. Grova former av kränkningar och övergrepp ka lagföra. 31 Uppfylla rättigheter Handlar om att ge invånare töd för att utöva rättigheterna fullt ut. Det kan uttrycka genom jukföräkringar för arbeträtten, vaccination program för rätten till häla, eller olika arrangemang för rätten till politikt deltagande. 32 Medborgerliga rättigheter Rätt till peronlig äkerhet Rätt till peronlig integritet Rätt till rättvia rättegångar Rätt till upprättele Rätt att inte dikriminera Politika rättigheter Rätt till förening- och manifetationfrihet Rätt till åikt-, information-, och yttrandefrihet Rätt att delta i amhällutvecklingen och att röta Rätt att kydda mot raoch religionhat Ekonomika rättigheter Rätt till arbete och chyta arbetvillkor Rätt till en tillfredtällande levnad tandard, inkluive en lämplig botad Rätt till ocialt kydd, inkluive ocialföräkring Sociala rättigheter Rätt till familjeliv Rätt till fritt amtycke Rätt att åtnjuta högta möjliga fyika och pykika häla Kulturella rättigheter Rätt till utbildning HANDBOK FÖR PERSPEKTIVFRÅGOR Rätt att delta i kulturlivet 29 Både myndigheter och domtolar är kyldiga att å långt det är möjligt tolka venka rättregler på ett ådant ätt att de blir förenliga med Sverige konventionåtaganden, vilket uppnå genom.k. fördragkonform tolkning. 30, 31, 32 Texten är tagen från Metodtöd för ett rättighetbaerat arbetätt, Läntyrelerna. Rätt att till kydd för forkning 61

62 HANDBOK FÖR PERSPEKTIVFRÅGOR Exempel på rättigheter om aktualiera i Läntyrelen verkamhet Rätten till likabehandling och kyddet mot dikriminering Rätten till en tillfredtällande levnadtandard Rätten till lämplig botad Rätt till ocial trygghet Rätten till fria val och till delaktighet i amhällutvecklingen Rätt till högta möjliga fyika och pykika häla Barnet rätt att få komma till tal I läntyrelerna regleringbrev finn ett tydligt uppdrag gällande nationella minoriteter rättigheter: Läntyrelerna ka redovia hur lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetpråk har tillämpat i läntyrelerna interna och externa inater utifrån målet för minoritetpolitiken. 33 Målet för minoritetpolitiken är att ge kydd för de nationella minoriteterna, tärka de nationella minoriteterna möjligheter till inflytande och tödja de hitorika minoritetpråken å att de håll levande. Minoritetpolitiken har tre delområden: 1 Dikriminering och utatthet, 2 Inflytande och delaktighet Rätten att ta del av amhället tjänter oavett funktionförmåga Nationella minoriteter rättigheter 3 Språk och kulturell identitet. De fem erkända nationella minoriteterna i Sverige är: Judar, romer, urfolket amer, verigefinnar och tornedalingar. De hitorika minoritetpråken är jiddich, romani chib, amika, finka och meänkieli. Att jut dea minoriteter är nationella minoriteter är för att de är folkgrupper om kiljer ig från majoritetbefolkningen, har egen identitet, uttalad amhörighet och har funnit i landet i hundratal år. För amerna del handlar det om tuental år. De nationella minoriteterna har även en egen kultur, ett eget pråk och judarna även en egen religion. Med minoritetpolitiken vill taten ge minoriteterna en chan att bevara, främja och utveckla pråk och kultur Rikdagen har belutat om En tärkt minoritetpolitik (prop. 2017/18: 199). Lagändringar kommer att träda i kraft från 1 januari Regeringen har därutöver belutat om krivelen Nytart för en tärkt minoritetpolitik (kr. 2017/18:282) för att ytterligare tärka den venka minoritetpolitiken.

63 Ett rättighetbaerat arbetätt UTIFRÅN ETT RÄTTIGHETSPERSPEKTIV är Läntyrelen både myndighet utövare och å kallad anvarbärare, det vill äga den aktör om anvarar för att upprätthålla de mänkliga rättigheterna och äkra och uppfylla rättigheterna för rättighetinnehavare. Anvarbäraren upprätthåller åtaganden om mänkliga rättigheter genom att vidta olika åtgärder. Att upprätthålla åtaganden om mänkliga rättigheter ker ällan endat av en enda myndighet, utan ker parallellt i amhället av flera olika aktörer, på olika ätt. Detta genom att organiationer, myndigheter, regioner med fler om ockå utövar offentlig makt i in verkamhet, upprätthåller åtaganden om mänkliga rättigheter eller briter i att göra det. Rättighetinnehavare Alla invånare har rättigheter om en födlorätt. Anpråk Rättighetinnehavaren gör anpråk på ina rättigheter. Mänkliga rättigheter Bild från Metodtöd för rättighetbaerat arbetätt, läntyrelerna. Anvarbärare Alla organiationer med offentlig makt åom myndigheter, regioner, landting och kommuner anvarar för rättigheterna. Läntyrelen är anvarbärare. HANDBOK FÖR PERSPEKTIVFRÅGOR Rättighetinnehavarna är alla männikor om har rättigheter om en födlorätt. Med ett rättighetperpektiv rikta blicken mot makt förhållandet i amhället mellan anvarbärare och rättighetinnehavare. Rättighetinnehavare kan göra anpråk på rättigheterna gentemot anvarbäraren, antingen direkt eller indirekt. Detta förutätter dock att hen har kunkap och medvetenhet om ina rättigheter, eller blir upplyt om dea. Åtgärder Anvarbäraren upperätthåller åtaganden om mänkliga rättigheter genom att vidta åtgärder. Läntyrelerna har gemenamt tagit fram ett metodtöd för rättig het baerat arbete. Metodtödet förklarar vad ett rättighet baerat arbetätt är och hur det kan implementera i läntyrelen verkamhet. I Metodtödet finn även exempel på hur mänkliga rättigheter är kopplade till läntyrelen verkamhet. 63

64 HANDBOK FÖR PERSPEKTIVFRÅGOR Att göra en rättighetanaly 1 2 A MR-Samband Principen om MR-Samband Det förta teget ynliggör vilka mänkliga rättigheter den valda verkamheten kommer i kontakt med. Analyen börjar med att ta reda på MR-ambanden: att klargöra beröringpunkter mellan verkamheten och de mänkliga rättigheterna. Rättighetinnehavarna perpektiv A Principen om rättighetinnehavarna perpektiv När du identifierat MR-ambanden å är näta teg att fokuera på rättighetinnehavaren perpektiv och ituation. Det förta teget är att göra en målgruppanaly kring vilka rättighetinnehavarna är. Vilka är männikorna om påverka av inaten/verkamheten? 34 Om det finn beröringpunkter äger venka åtaganden att taten och därmed ockå vi på Läntyrelen bör ta hänyn till detta. Detta gäller även när andra intreen i Läntyrelen verkamhet tår i konflikt med regler om mänkliga rättigheter. MR-amband kan identifiera på olika nivåer. Det kan finna i olika lagar om tyr verkamheten; regleringbrev, intruktioner, genom att fördjupa ig i MR-konventioner eller bland medarbetare egna erfarenheter. Ibland ynliggör alltå MR-ambanden direkt i våra olika uppdrag, men det kan ockå kräva en analy för att tydliggöra ambanden. Medarbetare kunkaper och erfarenheter inom området, kontakt med olika målgrupper, klagomål eller media kan ockå uppmärkamma olika amband mellan läntyrelen verkamhet och mänkliga rättigheter. Alla männikor är rättighetinnehavare. Utifrån Läntyrelen horiont är rättighetinnehavare de enkilda individer om berör av Läntyrelen verkamhet antingen direkt eller indirekt. När en målgruppanaly är klar ka myndigheten göra en bedömning om hur väl målgruppen jälva kan utöva de rättigheter om aktualiera i de pecifika fallet. Med hjälp av dikrimineringgrunderna och målgruppanalyen bör analyen ynliggöra om det finn rättighetinnehavare om tillhör en utatt eller migynnad grupp. Analyen kartlägger relevanta levnadförhållanden för rättighetinnehavare och eventuella briter om behöver åtgärda. 34 Läntyrelen i Vätra Götaland har tagit fram en målgruppanaly för att analyera målgrupper, e id 12, 64

65 3 Åtgärdanvar A Principen om åtgärdanvar Målet med rättighetbaerat arbete är att gå från att upptäcka tillkortakommanden och briter till att göra förbättringåtgärder. Att åtgärda briter kan handla om att inrätta kanaler för inflytande och delaktighet, göra tillgänglighetanpaningar, e över hur perpektivfrågorna ka redogöra för av organiationer om öker bidrag eller tilltånd, utveckla handläggarrutiner eller väcka frågorna kontinuerligt i olika möteammanhang. HANDBOK FÖR PERSPEKTIVFRÅGOR Åtgärderna ka utforma utifrån de utmaningar eller tillkortakommanden om analyen viat, åtgärden ka även inrymma inom Läntyrelen behörighet på aktuellt område. TIPS: Läntyrelen Kronoberg gjorde en genomlyning av verkamheten regleringbrev utifrån mänkliga rättigheter och hållbarhetmålen (nuvarande Agenda 2030). 65

66 HANDBOK FÖR PERSPEKTIVFRÅGOR FÖRDJUPNING OM Mänkliga rättigheter DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA är ett ytem av normer och utfäteler om garanterade levnadvillkor för alla männikor. Det venka ytemet för mänkliga rättigheter betår av de internationella konventioner om Sverige tillträtt, amt venka lagar och förordningar om införlivar mänkliga rättigheter. MR-konventioner är avtal mellan tater om täller krav på hur invånare ka behandla. Konventionerna är baerade på den allmänna förklaringen om mänkliga rättigheter. FN: allmänna förklaring om de mänkliga rättigheterna från 1948 är en internationell överenkommele och har nämnt tidigare i handboken. Förklaringen om de mänkliga rättigheterna utgår från alla männikor rätt till frihet och lika värde. Det är rättigheter om gäller alla oavett ra, hudfärg, kön, pråk, religion, politik eller annan uppfattning, nationell eller ocial härkomt, egendom eller tällning i övrigt i amhället. 35 Den allmänna förklaringen tillatte efter hemka övergrepp och miär under andra världkriget. Med förklaringen enade FN: generalföramling om att männikovärdet är univerellt 35 Beteckningen "tällning i övrigt" omfattar bland annat könöverkridande identitet, exuell läggning, hälotilltånd, funktionnedättning, egendom och hemvit. 66

67 och omfattar alla individer, oavett medborgarkap, kön, ålder eller tällning i övrigt. Männikovärdet behövde kydda genom mänkliga rättigheter och kan åberopa vid förtryck, övergrepp, mi förhållanden och marginaliering. 36 I den allmänna förklaringen och de efterföljande konventionerna definiera mänkliga rättigheter. Mänkliga rättigheter omfattar medborgerliga och politika rättigheter, amt ekonomika, ociala och kulturella rättigheter. Dikrimineringförbudet är centralt i arbetet. Rättigheterna om är upptagna i den allmänna förklaringen och MR konventionerna är: Univerella och gäller på alla plater under alla äkerhetfaer och på alla orter HANDBOK FÖR PERSPEKTIVFRÅGOR Lika, det vill äga omfattar alla individer, utan någon form av dikriminering Oantatliga, efterom de inte kan köpa, älja eller förhandla bort Odelbara, det vill äga för att använda en rättighet kräv de andra rättigheterna Förpliktande då de motvara av anvar ho offentliga aktörer Repektfulla efterom de inte kan använda för att kränka andra individer rättigheter Sanktionerade därför att övergrepp ka beivra och leda till upprättele för den kränkta 36 Metodtöd för ett rättighetbaerat arbetätt, Läntyrelerna för mänkliga rättigheter. 67

68 HANDBOK FÖR PERSPEKTIVFRÅGOR Kärnkonventioner Sverige har åtagit ig att följa ju konventioner, om ockå tillhör gruppen av internationella MR-konventioner. Konventionen om avkaffandet av alla former av radikriminering Konventionen om medborgerliga och politika rättigheter Konventionen om ekonomika, ociala och kulturella rättigheter Konventionen om avkaffande av all lag dikriminering av kvinnor (Kvinnokonventionen) Konventionen om tortyr och annan grym, omänklig eller förnedrande behandling eller betraffning Konventionen om barn rättigheter (Barnkonventionen) Konventionen om rättigheter för peroner med funktionnedättning Sverige är även anluten till flykting konventionen och Europakonventionen om kydd för de mänkliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Europakonventionen är inkorporerad i venk lag, vilket innebär att den antagit om venk lag. 68

69 Frågor att bevara för att ta reda på MR-ambanden Ta reda på vilka målättningar verkamheten har, finn det koppling till någon eller några rättigheter? Finn det beröringpunkter till mänkliga rättigheter i genomförandet av en verkamhet? Om det ingår att förmedla fakta till allmänheten å upptår exempelvi kopplingar till rätten till information. Vad äger offentliga utredningar, FN: grankningrapporter eller rapporter från idéburen ektor om ambanden mellan verkamheten och mänkliga rättigheter? Har någon peron fört fram ynpunkter om verkamheten amband med mänkliga rättigheter? Ta reda på vilka lagar om tyr verkamheten? Finn det amband till någon eller några rättigheter? Tänk på... Bely ambanden utifrån en helhetyn på verkamheten, kanke finn det flera rättigheter eller frågor om är centrala att beakta. Rättighetinnehavarna förutättningar ka beakta och analyera utifrån kön, oavett MR-amband, utifrån läntyrelen uppdrag inom jämtälldhet. Prioritera de tydliga ambanden mellan rättigheterna å ena idan, och myndigheten anvarområde och påverkanmöjligheter å andra idan. Detta för att äkertälla konkreta och påvibara reultat. Hur kan jag ta reda på rättighetinnehavaren perpektiv? Genom att ta reda på vilka peroner, det vill äga rättighetinnehavare, om på olika ätt påverka av verkamheten (målgruppanaly utifrån kön, etnik bakgrund, ålder med mera). Analyera hur väl målgruppen kan tillgodogöra ig ina rättigheter, med töd i tickorden tillgång, åtkomlighet, anpaningbarhet, överkomlighet och kvalité. Genom att gå igenom dikrimineringgrunderna för att e om det finn ärkilt utatta peroner eller grupper i målgruppen. Genom att etablera kanaler för inflytanderåd med rättighetinnehavarna jälva. Genom att föra en kontinuerlig dialog med det civila amhället. (Texterna på denna ida är hämtade från Metodtöd för ett rättighetbaerat arbetätt) HANDBOK FÖR PERSPEKTIVFRÅGOR

70 HANDBOK FÖR PERSPEKTIVFRÅGOR Folkhäla 70

71 Avnittet handlar om följande punkt enligt Läntyrelen förordning, e id Verka för att det av rik dagen fattällda nationella folk hälo målet uppnå genom att folkhälan beakta inom län tyrelerna arbete med bl.a. regional tillväxt, amhäll planering, krihantering amt alkohol och tobak Läntyrelen uppdrag inom folkhäla är kopplat till följande mål i Agenda 2030: Beakta folkhäla internt HANDBOK FÖR PERSPEKTIVFRÅGOR INGEN FATTIGDOM GOD HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE GOD UTBILDNING FÖR ALLA JÄMSTÄLLDHET ANSTÄNDIGA ARBETSVILLKOR OCH EKONOMISK TILLVÄXT HÅLLBARA STÄDER OCH SAMHÄLLEN 71

72 HANDBOK FÖR PERSPEKTIVFRÅGOR DET ÖVERGRIPANDE NATIONELLA MÅLET för folkhälopolitiken är att kapa amhälleliga förutättningar för en god och jämlik häla i hela befolkningen och att luta de påverkbara häloklyftorna inom en generation 37. Syftet med ett medvetet folkhäloarbete är att förbättra villkoren för de grupper om är ocialt och ekonomikt met utatta och om därmed löper tört rik att drabba av ohäla och för tidig död. Alla, oavett kön, könidentitet, klatillhörighet, etnik tillhörighet, religion eller annan trouppfattning, exuell läggning, funktionnedättning eller ålder ka ge amhälleliga förutättningar för en god häla på lika villkor. Att vara frik, fri från juk domar, häloproblem och lidande är centralt och viktigt för männikor. En befolkning om är frik och mår bra kapar bättre förutättningar för vältånd och ökad tillväxt i amhället genom minkad jukfrånvaro, ökad yelättning, högre produktivitet och minkade behov av vård och omorg. Folkhälan har utvecklat poitivt i Sverige och för befolkningen om helhet, men häloklyftorna har ökat under de enate decennierna. Folkhäloarbetet är ett gemenamt anvar och kräver inater från de fleta ektorer i amhället det offentliga, det privata och de ideella organiationerna amt från individerna jälva. Häla är en av de högt värderade apekterna av livet. Omkring 90 procent av befolkningen i Sverige uppger att häla är mycket viktigt. 38 Att vara frik, fri från jukdomar, häloproblem och lidande är centralt och viktigt för männikor. Till detta kommer att en god häla ockå är en viktig förutättning och reur för att kunna göra det man vill i livet. Detta gäller inte mint möjligheten att utbilda ig, arbeta och förörja ig, likom att delta i amhälllivet i övrigt. Hälan har tor inverkan på en individ möjligheter till inflytande, makt och delaktighet över itt eget liv Regeringen propoition 2017/18:249, God och jämlik häla en utvecklad folkhälopolitik. 38 SOM-underökning 2016

73 Folkhälan betämningfaktorer Folkhäloarbete är inriktat på hälan betämningfaktorer, dv. de livvillkor, miljöer, produkter och levnadvanor om påverkar hälan. Folkhäloarbete innebär ytematika inater för att förbättra männikor livvillkor och uppnå god och jämlikt fördelad häla. Betämningfaktorerna finn på alla olika nivåer i amhället. Följande målområden är centrala för att uppnå en god och jämlik häla. 39 Folkhälan målområden 01 Det tidiga livet villkor 02 Kunkaper, kompetener och utbildning Frågor att tälla ig vid handledning Berör belutet/inaten något eller några av folkhälopolitiken mål områden? I å fall, hur? 03 Arbete, arbetförhållanden och arbetmiljö Har något eller några av målområdena i folkhälo politiken beaktat? På vilket ätt? 04 Inkomter och förörjningmöjligheter HANDBOK FÖR PERSPEKTIVFRÅGOR Boende och närmiljö 06 Levnadvanor 07 Kontroll, inflytande och delaktighet 08 En jämlik och hälofrämjande hälo- och jukvård 39 Regeringen propoition 2017/18:249, God och jämlik häla en utvecklad folkhälopolitik. 73

74 HANDBOK FÖR PERSPEKTIVFRÅGOR

75 Exempel på hur folkhäla är kopplat till Läntyrelen verkamhet Jämtälldhet I läntyrelen jämtälldhetuppdrag utgår arbetet från de jämtälldhet politika målen. Ett av de ex delmålen handlar om jämtälld häla. Forkning viar att kvinnor och män i hög grad bemöt olika och behandla olika inom vård och omorg. Kvinnor och män häla kiljer ig även åt i flera aveenden. Folkhälan betämningfaktorer påverkar ockå kvinnor och män på olika ätt. Exempelvi påverkar utbildningbakgrund och levnadvanor kvinnor och män livlängd. Ett av de ex delmålen handlar om jämtälld häla. HANDBOK FÖR PERSPEKTIVFRÅGOR Tillyn inom alkohol och tobak Den venka alkohol- och tobakpolitiken har tillkommit för att värna kyddet om folkhälan. Lagtiftningen yftar till att begräna alkoholen och tobaken medicinka och ociala kadeverkningar. Arbetet handlar till tor del om att minka tillgängligheten på alkohol och tobak och kydda befolkningen från en kadlig konumtion. Skyddet av barn och unga ka ärkilt värna, till exempel genom att minderåriga helt förhindra att börja använda alkohol och/eller tobak. Tillynen är en central del av det tillgänglighetbegränande arbetet. Integration Det integrationpolitika målet är lika rättigheter, kyldigheter och möjligheter för alla oavett etnik och kulturell bakgrund. Läntyrelen olika uppdrag inom integration är ofta kopplade till folkhäla. Målgrupperna för integrationarbetet är aylökande, enamkommande barn och via nyanlända med uppehålltilltånd. Läntyrelen arbetar på olika ätt med folkhälofrågor till exempel inom utbildning, kompetenförörjning, boende, barn villkor, förörjningmöjligheter, levnadvanor, inflytande och delaktighet etc. 75

76 HANDBOK FÖR PERSPEKTIVFRÅGOR FÖRDJUPNING OM Folkhäla FOLKHÄLSA ÄR ETT SAMLANDE BEGREPP för befolkningen hälotilltånd inom en given avgränning och omfattar åväl nivå om fördelning av hälan. En god folkhäla handlar ålede inte bara om att hälan bör vara å bra om möjligt, den bör ockå vara å jämlikt fördelad om möjligt. En annan central dimenion i begreppet folkhäla är ynlig görandet av de oraker, å kallade betämningfaktorer, om bidrar till killnader i häla mellan olika grupper amt gör att hälan varierar över tid. Folkhälan betämningfaktorer 40 Betämningfaktorer är tatitikt värderade förutättningar för häla och ohäla. Betämningfaktorer brukar grovt dela upp i livvillkor och levnadvanor. Kön, ålder, utbildning, ekonomi, ociala nätverk och arbetmarknadanknytning är exempel på betydele fulla liv villkor. Motion, kot, alkohol- och tobakvanor är exempel på levnad vanor. Levnadvanor amvarierar ofta med livvillkor. Betämningfaktorer kan både öka och minka riken för ohäla och benämn utifrån karaktären på effekterna om rikfaktor repektive frikfaktor. Livvillkor: Kön Ålder Utbildning Ekonomi Sociala nätverk Arbetmarknad - anknytning Levnadvanor: Motion Kot Alkohol- och tobakvanor 40 Merparten av texten i detta avnitt är hämtad från och inpirerad av texten i Sörmlandtrategin. Sörmlandtrategin ett folkhälodokument? En rapport av regiontyrelen beredning för jämlik häla, Regionförbundet Sörmland,

77 Livvillkor Levnadvanor Häla/Ohäla Relationen mellan livvillkor, levnadvanor och häla/ohäla kan något förenklat bekriva i form av denna modell. HANDBOK FÖR PERSPEKTIVFRÅGOR Gynnamma livvillkor är ofta aocierat med mer häloamma levnadvanor vilket i in tur är aocierat med häla eller frånvaro av jukdom (vit pil). Livvillkoren har dock även ibland en fri tående betydele för häla/ohäla (blå pil). Hälan/ohälan har i in tur en (återverkande) effekt på både livvillkor och levnadvanor (treckad pil); till exempel innebär pykik ohäla ofta både ocial och ekonomik marginaliering amt ogynnamma levnadvanor. Omvänt innebär god häla möjligheter att invetera gynnamt i både livvillkor och levnadvanor. En god folkhäla bör ockå vara å jämlikt fördelad om möjligt. 77

78 HANDBOK FÖR PERSPEKTIVFRÅGOR Samband Den generella modellen för relationen mellan livvillkor, levnadvanor och häla/ohäla kan pröva genom olika ambandanalyer om anger mer pecifika förhållanden. Forkningen på området är omfattande men några exempel från venk forkning nämn nedan: Relativ fattigdom har tydliga amband med allmänt dåligt hälotilltånd. Fattigdom är i in tur tarkt relaterat till poition på arbetmarknaden (utanför Norden) än bland venkfödda amtidigt om det förekommer tora regionala killnader mellan venkar. Sambandet mellan ocial poition och fyik aktivitet viar edan mitten av 00-talet på en tenden till att vuxna med kort och utbildningnivå. utbildning, arbetlöa, jukkrivna arbetare (i Arbetlöa och lågutbildade uppviar ocioekonomik mening), peroner födda utanför Låg utbildning, avaknad av nära vänner och ämre kotvanor än högre utbildade. Fetma är Europa, peroner om aknar kontantmarginal brytning med familj utgör tarka rikfaktorer för mer än tre gånger å vanligt bland flickor med och om har låg inkomt tenderar utöva lägre pykik ohäla. lågutbildade mödrar om bland flickor med grad av fyik aktivitet. högutbildade mödrar, medan det för pojkar är Goda relationer och ocialt töd, yelättning och trivel på arbetet amt ekonomik nätan dubbelt å vanligt med fetma bland dem Kultur konumera med tora killnader med lågutbildade mödrar. utifrån utbildningnivå. Det är två-tre gånger trygghet är livvillkor av betydele för jälvrapporterad pykik häla. Barn om idrottar har högre jälvkänla, å vanligt med kulturkonumtion ho högkoleutbildade jämfört med dem om enbart har ingår i fler ociala nätverk, är mer emotionellt Det är drygt tre gånger vanligare att grund eller folkkola. Män med lägre utbildning tabila amt lider mindre av pykoomatika lågutbildade män röker varje dag, än män uppviar lägre kulturkonumtion än dito kvinnor. bevär. Eviden finn ockå för att även måttlig med hög utbildning. Var fjärde kvinna med regelbunden motion kan förebygga depreiva Friluftliv bland ungdomar uppviar likaå låg utbildning röker varje dag jämfört med var bevär ho barn och ungdomar. mönter utifrån ociala variabler. Barn till tjugonde kvinna med hög utbildning. föräldrar tillhörande övre medelkla utövar Det finn ociala mönter (familjen ocioekonomika tatu) beträffande ungdomar De törta grupperna dagligrökare är friluftliv oftare än barn från lägre medelkla arbetlöa, förtidpenionerade och långtidjukkrivna. Daglig rökning är ockå betydligt amt arbetarkla. och medlemkap i idrottföreningar men inte lika tydliga mönter vad gäller fyik aktivitet vanligare bland invandrare från övriga Europa oberoende av ammanhang. 78

79 Att påverka folkhälan via generella inater Folkhäloarbete handlar till tor del om att ynliggöra och betona generella inater, men amtidigt bevaka utvecklingen för grupper i marginalen och vid behov förtärka inater mot dea. Detta förhållningätt är mycket tydligt i de nationella folkhälomålen med tillhörande målområden vilka till tor del beaktar politik- och amhällektorer om har helt andra huvudakliga anvarområden än folkhäla. Folkhälan påverka alltå i tor utträckning även av allmänna politika belut, konjunkturer, amhället reurer och prioriteringar på olika nivåer amt förändringar i värderingar och beteenden. Hitorikt ett har både aviktliga, planerade åtgärder och mer oaviktliga (för folkhäloyftet) händeler och proceer haft tark betydele för folkhälan utveckling. HANDBOK FÖR PERSPEKTIVFRÅGOR Sverige har emellertid även en lång tradition att bedriva det om nu kalla folkhälopolitik. De inater om genomfört har påverkat både hälan och medellivlängden, vilken fördubblat edan mitten av 1700-talet. Utvecklingen går dock inte enbart att tillkriva folk hälo politika inater. Förändringar i befolkningen häla, juklighet och dödlighet måte förtå utifrån amhället förändrade truktur och amhällutvecklingen i tort. 79