Rapport från återbesök på Lernias gymnasiala vuxenutbildning 2 oktober 2012

Transkript

1 TILLHANDAHÅLLARAVDEL NINGEN UPPFÖLJNING SENHETEN SID 1 (7) XX EXTERN UTVÄRDERARE LENA KAE V MEDBEDÖMARE ; MARIE EKLUND REKTOR VUXENUTBILDNINGEN I SOLLENTUNA STAFFAN STRÖM REKTOR VUXENUTBILDNINGEN I NACKA Rapport från återbesök på Lernias gymnasiala vuxenutbildning 2 oktober 2012 Rapporten ingår i ett utvärderingsprojekt i samarbete med KSL Box 22049, Stockholm. Telefon Fax Besöksadress Hantverkargatan 2F

2 UPPDRAG OCH GENOMFÖRANDE ÅTERBESÖK Uppföljningsenheten i Stockholms stad genomförde ett utvärderingsuppdrag 2011/12 i ett projekt rörande vuxenutbildning i samarbete med KSL för följande kommuner: Botkyrka, Nacka, Upplands Väsby, Tyresö, Sollentuna och KCNO (Danderyd, Täby, Vallentuna och Vaxholm). För varje utvärderad skola skrevs en utvärderingsrapport där skolans styrkor och svagheter redovisades. Sist i varje rapport föreslogs några prioriterade utvecklingsområden för den utvärderade skolenheten att arbeta vidare med. På uppdrag av de beställande kommunerna genomförs hösten 2012 korta återbesök hos de utvärderade enheterna. Enligt överenskommelse med de beställande kommunerna ska återbesöket omfatta en intervju med ledningen på respektive skola för att få veta hur man har arbetat med de utvecklingsområden som föreslogs i utvärderingsrapporten. Vid återbesöket deltar även den medbedömare som medverkade i den tidigare utvärderingen. MODELL FÖR DEN TIDIGARE UTVÄRDERINGEN Uppföljningsenheten vid Stockholms stads utbildningsförvaltning utvärderar den pedagogiska verksamheten och främjar vuxnas lärande genom att granska måluppfyllelsen utifrån nationella styrdokument kontrollera efterlevnaden av nationella riktlinjer granska hur skolan utvärderar sin egen verksamhet ge rekommendationer om vad som bör förändras och utvecklas Vi genomför vårt uppdrag genom att läsa material som skolan ställer till förfogande och även material från andra källor (ex. från Skolverket) intervjua elever, personal och skolledning. Vid distansutbildning genomförs intervjuerna i regel per telefon. observera verksamheten och göra lektionsbesök. Vid distansutbildning granskas även lärportalen i viss utsträckning. I första hand granskar vi måluppfyllelsen, det vill säga att vi bildar oss en så heltäckande bild som möjligt av hur målen i styrdokumenten tolkas och förverkligas på skolan. Vi gör detta utifrån en prioritering av mål från läroplanen och andra nationella styrdokument. Förutom detta granskar vi skolans förmåga att själv utvärdera sin kvalitet för att förbättra verksamheten. Hög kvalitet innebär enligt Skolverkets definition främst att verksamheten utmärks av att den väl:

3 strävar mot och uppfyller nationella mål svarar mot nationella krav och riktlinjer uppfyller andra mål, krav och riktlinjer som är förenliga med de nationella (t.ex. skolplan, lokal arbetsplan och andra lokala planer) kännetecknas av en strävan till förnyelse och ständiga förbättringar utifrån de förutsättningar man har. 1 OMRÅDEN SOM OMFATTADES AV DEN TIDIGARE UTVÄRDERINGEN Styrning, ledning och kvalitetsarbete Detta område granskas utifrån läroplanen (Lpf 94), men även utifrån skollagen och förordning om kommunal vuxenutbildning samt utifrån forskningsresultat inom området. Beträffande ledarskap granskas inom detta område främst skolledningens arbete medan övrig personals, främst lärares, ledarskap granskas under Kunskaper, utveckling och lärande. Kunskaper, utveckling och lärande Detta område granskas främst utifrån mål och riktlinjer i läroplanen (Lpf 94). Dessutom utgår utvärderingen från tydligt bekräftade forskningsresultat med relevans för dessa mål och riktlinjer. Bedömning och betygssättning Detta område granskas främst utifrån mål och riktlinjer i läroplanen (Lpf 94), Skolverkets Allmänna råd om likvärdig bedömning och betygssättning och Handlingsplan för rättssäker och likvärdig betygssättning. Granskningen av bedömning och betygssättning ska ske på ett sådant sätt att det framgår att området i teori och praktik är nära kopplat till området Kunskaper, utveckling och lärande. I detta avseende utgår granskningen också från vissa allmänt accepterade forskningsresultat. 1 Från Skolverkets verktyg BRUK för kvalitetsarbete i förskola och skola, s 8.

4 RESULTAT FRÅN ÅTERBESÖK Nedan beskrivs de utvecklingsområden som föreslogs i utvärderingsrapporten för den gymnasiala vuxenutbildningen på Lernia i Örnsberg och Liljeholmen i november Därefter följer ledningens beskrivning av hur man har arbetat med utvecklingsområdena på enheten så som det redovisades i återbesöksintervjun den 2 oktober I återbesöket deltog från Lernia marknadsområdeschef, marknadsområdeskoordinator, nationell rektor samt utbildningschef i Örnsberg och Liljeholmen. Som medbedömare deltog rektor för vuxenutbildningen i Sollentuna respektive Nacka. De utvärderade yrkesutbildningarna omfattar idag områdena el, vvs och fastighetsteknik. De tidigare utbildningarna inom ekonomi, handel och butik har lagts ner. Pedagogiskt ledarskap Lernia Utbildning AB har det senaste året stärkt det nära pedagogiska ledarskapet på de utvärderade enheterna så att det numera finns en ansvarig utbildningschef på varje enhet. Det är nu viktigt att de nya utbildningscheferna fortsätter på den inslagna vägen och tar vara på möjligheten att ta ett större pedagogiskt ansvar för verksamheten på respektive enhet och fortsätter att utveckla det nära pedagogiska ledarskapet så att de verkligen blir pedagogiska ledare. Här ingår bland annat det systematiska kvalitetsarbetet och genomförandet av systematiska lektionsbesök hos alla lärare för att utmana lärarna i deras ledarskap i klassrummet. Som utbildningsanordnare inom det formella utbildningsväsendet är det viktigt för Lernia att nyttja det regelverk och den nomenklatur som finns där, till exempel benämningen lärare för dem som undervisar eleverna. Det är också viktigt att klargöra ansvaret för de kommunala rektorerna och hur deras roll ska se ut när det gäller komvux på entreprenad. Sedan förra årets utvärdering har Lernia stärkt det pedagogiska ledarskapet lokalt och har nu en pedagogiskt kunnig och erfaren ledare som stöttar lärarna i deras dagliga arbete. Den lokalt ansvarige utbildningschefen fördelar sin tid mellan enheterna i Örnsberg och Liljeholmen och är där varje dag. Han besöker lektioner och sitter med när lärarna har pedagogiska diskussioner på arbetslagsträffarna, både när det gäller lektionsarbetet och bedömning och betygssättning. Centralt har Lernias nationella rektor utarbetat en checklista som ska användas i samband med lektionsbesök. Man har även påbörjat försök med att lärarna auskulterar hos varandra. Lernia använder fortfarande begreppet utbildningskonsulter för sina lärare, en beteckning som även används formellt i anställningskontrakten, trots att skollagen tydligt anger att det är lärare som ska sätta betyg.

5 Den kommunala rektorns roll i entreprenaderna att skilja från Lernias egen nationella rektor - informerar man lärarna om, men man har inte gjort någon specialsatsning för att reda ut begreppet under det här året. Obehöriga lärare Lernia har tagit olika initiativ för att försöka öka andelen behöriga lärare, framför allt inom yrkessidan, vilket är positivt. Rekryteringsinsatser, fortbildningsinsatser på arbetstid, förhandling med olika lärosäten för att finna lämpliga distansutbildningar är goda initiativ. Vi tror dock att Lernia även måste arbeta ännu mer med att konkret och nära stötta de obehöriga lärarna, besöka lektioner, ge pedagogiska tips, klargöra styrdokument och diskutera hur man gör när man bedömer elevprestationer och sätter betyg. Detta stöd bör ges av en pedagogiskt utbildad och erfaren ledare. Trots ihärdiga försök från Lernia har det varit svårt att rekrytera behöriga yrkeslärare inom berörda yrkesområden, främst inom vvs. Ungefär hälften av lärarna inom el-utbildningen är behöriga, främst då matematiklärarna. Lernia uppmuntrar de obehöriga yrkeslärarna att skaffa sig behörighet och några genomgår också sådan pedagogisk utbildning just nu. Företaget försöker kompensera situationen genom att ge de obehöriga yrkeslärarna ett nära pedagogiskt stöd av en pedagogiskt utbildad och erfaren ledare, se ovan. Systematiskt kvalitetsarbete Lernia bör satsa på att utveckla ett kvalitetsarbete nära varje enhet och i det involvera medarbetare och studerande på ett bättre sätt. När studerande och lärare får bättre återkoppling på olika typer av resultat som är giltiga för den egna enheten kan kvalitetsarbetet bli ett reellt verktyg för ett pedagogiskt förändringsarbete, som engagerar alla parter. Även på aggregerade nivåer, till exempel marknadsområdesnivå och koncernnivå, borde det vara av intresse för företaget att följa upp olika typer av utbildningsresultat på ett tydligare sätt över tid för att se hur den pedagogiska verksamheten utvecklas över tid på en övergripande nivå. Någon typ av årshjul eller liknande borde underlätta för alla att få en god överblick över kvalitetsarbetets olika komponenter. Lernia har sett över hela sitt kvalitetsarbete och skapat en ny kommunikationsportal centralt. Gentemot respektive beställande kommun redovisar man tydligt olika typer av resultat, både elevenkäter och olika studieresultat för den aktuella kommunens elever. Däremot menar man inte att det är relevant för företaget att jämföra elevprestationer inom organisationen nationellt

6 på företags- eller marknadsområdesnivå eftersom förutsättningarna är så olika mellan de olika kommunerna. Man tycker inte det är av intresse att se hur studieresultaten förändras på denna övergripande nivå. Varje kurs avslutas med en utvärdering till eleverna. Återkoppling till elever om såväl enkät- som studieresultat på gruppnivå sker dock oftast endast via elevrådet. Lernia har inom det aktuella marknadsområdet tagit fram en översikt där de olika kvalitetskomponenterna beskrivs på varierande detaljnivå. Validering Skolan har en bra och detaljerad modell för den individuella studieplanen. Den används dock inte särskilt aktivt efter ifyllandet, men den skulle kunna ligga till grund för ett validerande arbetssätt som innebär att skolan arbetar med ett mer individuellt studieupplägg för varje elev och tillvaratar förkunskaper och inriktning bättre än vad som sker idag. Det skulle kunna betyda att en del elever kunde bli klara tidigare med sina studier och komma ut i yrkeslivet snabbare. Skolan jobbar mer med den individuella studieplanen idag än tidigare, men den finns fortfarande enbart i pappersform. Man strävar efter att öka individualiseringen av utbildningen för eleverna, och har idag några elever med yrkeserfarenhet från vvs som förhoppningsvis kan gå snabbare fram i utbildningen och bli klara tidigare. Man har utarbetat en form av arbetsorder på nätet som ska likna situationen i arbetslivet där eleverna själva väljer arbetstempo. Någon särskild strategi för att proaktivt verka för ökad validering har man ännu inte tagit fram. Formativ (framåtsyftande) bedömning Vissa lärare arbetar med formativ (framåtsyftande bedömning), men flera lärare känner inte till den eller har ännu inte förstått tankegångarna bakom denna modell. Enligt eleverna förekommer det ibland lärare som inte vill att de behåller proven för att lära sig mer (det gällde inte nationella prov), lärare som inte kan förklara riktigt hur de har bedömt olika provsvar, lärare som bara bedömer med rätt eller fel utan vidare kommentarer eller lärare som bara bedömer prestationer som utförs vid så kallad aktiv närvaro och inte har lyckats kommunicera till eleverna hur bedömningen går till. I samband med VUX12 och nya kursplaner och nytt betygssystem har samtliga lärare haft fortbildning inom området bedömning och betygssättning. Örnsberg bedriver även ett pilotprojekt inom detta område. Den pedagogiskt ansvarige utbildningschefen har ständigt dialog med lärarna och betygssättning diskuteras på arbetslagsträffarna. Bland annat försöker man att komma ifrån systemet med ett

7 enda stort slutprov som avslutning på en kurs och istället arbeta med kontinuerlig bedömning som är mer framåtsyftande. Likvärdighet i bedömning och betygssättning Företaget bör arbeta mer med att stärka likvärdigheten i bedömning och betygssättning. Den fortbildning som påbörjats, liksom de betygskonferenser som också har initierats, är bra byggstenar i det arbetet. Lernia bör dock vidareutveckla samarbetet med andra lärare inom samma ämnen, både inom koncernen och inom gymnasieskolan, för att säkerställa en god likvärdighet i bedömning. Idag är det mest el-lärarna som har samverkan inom sina ämnen, både lokalt och nationellt, på de enheter som vi besökte. Jämförelse av satta betyg över tid och mellan ämnen och bedömning då lärarna bedömer varandras elever är exempel på metoder som kan stärka likvärdigheten. Fyra - fem dagar per år genomförs fortbildning för lärarna (hel- eller halvdagar) och i samband med VUX12 har fokus legat på kursplaner och bedömning/betygssättning. Ibland bedrivs fortbildningen på nationell nivå och då diskuteras frågorna alltså även utanför det egna arbetslaget. Någon systematisk modell för att i fortsättningen öka likvärdigheten i bedömning och betygssättning har man ännu inte diskuterat. Stockholm Lena Kaev Extern utvärderare Stockholms stad Medbedömare: Marie Eklund Rektor Vuxenutbildningen i Sollentuna Staffan Ström Rektor Vuxenutbildningen i Nacka