Verksamhetsplan 2008 för idrottsnämnden. Idrottsförvaltningen föreslår att idrottsnämnden beslutar följande.

Transkript

1 IDROTTSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR (25) Handläggare: Ingrid Widegren Telefon: Till idrottnämnden Nr 8 Verkamhetplan 2008 för idrottnämnden Förlag till belut Idrottförvaltningen förelår att idrottnämnden belutar följande. 1. Verkamhetplan för 2008 godkänn. 2. Avgiften för allmän båtplat fattäll till kr per äong att gälla från och med den 1 januari Avgiften för adminitration och drift av kortlå i kolorna gymnatikalar fattäll till kr per kola och år från och med Förvaltningchefen får i uppdrag att utarbeta en detaljorganiation för idrottförvaltningen, i enlighet med bilaga Paragrafen förklara omedelbart juterad. Inger Båvner Förvaltningchef Ärendet beredning Förlag till verkamhetplan för idrottnämnden 2008 har behandlat i förvaltninggruppen den 13 december Information har lämnat till handikapprådet den 4 december 2007.

2 2 (25) Verkamhetplan idrottnämnden 2008 Inledning Idrottnämnden erbjuder ett omfattande och varierat utbud av idrott-, motionoch frikvårdaktiviteter och medverkar till att göra Stockholm till en attraktiv och trygg tad för alla om bor och verkar här. Samverkan och amarbete med idrottrörelen är prioriterat, likom aktiviteter och inater för barn, ungdomar och underrepreenterade grupper. De atningar nämnden planerar för 2008 ka bland annat bidra till ett mer jämtällt och jämlikt idrottande och en ökad tillgänglighet till anläggningarna. En ärkild atning kommer att ke på att förbättra tockholmarna imkunnighet. Idrottnämnden varar även för friluft-, båt- och fikefrågorna i taden. En utökning av de allmänna båtplaterna ka pröva efterom en ökad efterfrågan har kunnat förmärka. Även arbetet med att finna områden och löningar för motorport och kytteverkamhet fortätter. Förutättningarna för trygg vardagmotion ka förbättra, bland annat genom att trygghetanpaa motionpår. Det idrottanknutna våldet ka motverka, och i denna fråga bedriver nämnden ett nära amarbete med Program Support inom brandförvaret. Nämnden ka arbeta för att fler intreenter medverkar i byggande och drift av idrottanläggningar. Avknoppning ka timulera och upphandling av driften av idrottanläggningar och övrig verkamhet om inte är myndighetutövning eller av trategik betydele fortgår. En förhållandevi låg jukfrånvaro bland de antällda vid idrottförvaltningen ka änka ytterligare. Den rediplomering om häloförvaltning idrottförvaltningen erhöll 2007 har lagt grunden för ett fortatt aktivt hälofrämjande arbete inom enheterna. Under 2008 ka metoder vidareutveckla för att följa upp kotnader och intäkter i yfte att än tidigare kunna förute avvikeler jämfört med budget.

3 3 (25) KF: INRIKTNINGSMÅL 1: Stockholm ka vara en attraktiv, trygg och växande tad för boende, företagande och beök Idrottrörelen är en viktig kraft i arbetet för en god folkhäla i Stockholm och för kapandet av en aktiv och rolig fritid för barn och ungdomar. Det töder taden genom att köta och upplåta ett tort antal idrottanläggningar både för inom- och utomhuidrott amt genom ekonomika bidrag. Den organierade idrotten komplettera av taden eget verkamhetutbud på anläggningarna amt kolorna chemalagda idrottverkamhet och tillgång till pontanidrottytor. Folkhäloperpektivet är grundläggande för idrottnämnden om inom itt anvarområde medverkar till att de nationella folkhälomålen uppnå, ärkilt målet om ökad fyik aktivitet. Det ker genom ett verkamhetutbud om inrikta på att tödja ett rikt och varierat idrottliv för alla åldergrupper, med ärkild prioritering av aktiviteter för barn och ungdomar och underrepreenterade grupper. Även om barn och unga idrottande är prioriterat i idrottnämnden arbete ka ockå motion, friluftliv och publik idrott ge goda förutättningar. Det är viktigt att taden fortätter att utveckla verkamhetutbudet vid baden å att de varar mot de behov och önkemål om finn om ett aktivt motionerande för alla grupper, och alla idrottanläggningar bör göra tillgängliga för peroner med funktionnedättning. I amband med upphandlingar inom ramen för den förelagna aktivitetplanen för 2008 kommer förvaltningen i å hög utträckning om möjligt att underlätta för intreerade att ta över driften av anläggningar och övrig verkamhet inom nämnden område. Idrottnämnden atningar på nya och utvecklade idrottanläggningar fortätter under 2008 likom arbetet för att öka nyttjandet av de befintliga anläggningarna. Under året beräkna flera törre inveteringprojekt om tidigare förenat på grund av förlängt planarbete kunna påbörja, bl.a. Skantullhallen och Hjultahallen. Därutöver påbörja även en omfattande flerårig upprutning av Stadion, kontgrä på Ötermalm IP amt om- och tillbyggnader av omklädningrum på flera idrottplater. Idrottatningarna ka medverka till ett jämtällt idrottande. Det ker bl.a. genom den pågående atningen på ridporten. KF: MÅL FÖR VERKSAMHETSOMRÅDET: Stockholm tad ka bli norra Europa met företagvänliga tad KF: indikatorer Årmål KF: årmål Periodicitet Andel upphandlad verkamhet i konkurren 9 % öka år Andel antällda i avknoppade verkamheter 1 % öka tertial

4 4 (25) Fler idrottanläggningar ka driva på entreprenad eller i föreningdrift Förvaltningen upprätthåller kontakter med taten och näringlivet för att underöka möjligheten till medfinaniering av olika typer av idrottanläggningar amt friluftanläggningar och fikevård och biotopvård. Idrottföreningarna i Stockholm ka uppmuntra att ta över driften av idrottanläggningar och olika intreenter ka även kunna engagera i byggandet av nya. Förvaltningen prövar för närvarande i amarbete med externa finaniärer del möjligheten att låta uppföra en idrotthall om bl.a. ka inrymma två fulltora idrottplaner på Stora Moen idrottplat, del att anlägga ett innebandycentrum i Högdalen med tre fulltora idrottplaner och ex mindre planer. Förvaltningen återkommer till idrottnämnden med en redovining av repektive projekt. En kommunikationplan ka ta fram av förvaltningen om en arbetplan för att kapa intree bland föreningar, peronal, företag och andra att ta anvar för driften av idrottanläggningar eller andra anvarområden. Öka kontakten med möjliga finaniärer Underlätta extern finaniering av nya idrottanläggningar Aktivt medverka i kapandet av Event Stockholm Informationkampanjer om avknoppning riktade till antällda inom idrottförvaltningen KF: MÅL FÖR VERKSAMHETSOMRÅDET: En hållbar livmiljö ka värna och utveckla KF: indikatorer Årmål KF: årmål Periodicitet Andel miljöbilar i taden fordonpark inkl. leaade fordon exkl. uttryckning- och pecialfordon 100 % öka år Andel upphandlingar av datorer och övrig elektronikutrutning, kontormöbler, textilier, däck, tädkemikalier och tädtjänter där krav tällt på att prioriterade miljökadliga ämnen inte ingår öka år

5 5 (25) KF: indikatorer Årmål KF: årmål Periodicitet Andel inköpta ekologika livmedel i taden i kronor av totala värdet av inköpta livmedel Andel förnyelebart drivmedel i taden egna etanol- och fordongafordon öka öka halvår halvår En hållbar livmiljö ka värna och utveckla Idrottnämnden verkamheter berör av flertalet mål i Stockholm miljöprogram , men främt inom områdena energi, inomhumiljöer, giftfria byggnader och avfallhantering. Under 2008 aver förvaltningen att arbeta med energieffektivieringar i anläggningarna, konvertering av ga och olja och valet av teknik vid nybyggnation för att ge bättre förutättningar för ett energieffektivt förvaltande. Fatigheterna ka energideklarera under 2008 och de åtgärder om då framkommer ka bl.a. ligga till grund för energiplaneringen. Arbetet med att ge bättre förutättningar för omhändertagande av farligt avfall fortätter under 2008 likom arbetet med att förbättra inomhumiljöerna, eliminera riker och öka äkerheten. Informationinater för att öka peronalen miljömedvetande Genomgång av anläggningar miljöpåverkan KF: MÅL FÖR VERKSAMHETSOMRÅDET: Stockholmarna ka uppleva ett rikt, varierat och tillgängligt kulturoch idrottliv Idrottnämnden anvarar idag genom drift eller upplåtele för cirka 400 idrottanläggningar, varav 200 är gymnatikalar om boka kvälltid och helger genom idrottförvaltningen. Stockholm är relativt väl förörjt med imhallar och bad ett till antal invånare, men i jämförele med de fleta andra kommuner är Stockholm underförörjt när det gäller idrotthallar. Det aboluta flertalet idrotter har dock tillgång till en idrottanläggning för in idrott. De fleta idrotter började om utomhuidrotter. Idag har nätan alla flyttat eller vill flytta inomhu, det gäller främt friidrott och fotboll om även har inomhuanläggningar. Stora inveteringar gör i nya fulltora idrotthallar, kontgräplaner, ridanläggningar och upprutning av befintliga publika anläggningar.

6 6 (25) Fördelning av träningtider ker jämtällt och barn och ungdomar prioritera på attraktiva tider. Barn- och ungdomaktivitet i föreningregi har 0-taxa och nyttjandet är i de fleta fall högt på anläggningarna, både under kol- och föreningtid. En viktig folkhäloinriktning är idrottandet på koltid. Idrottande ker ockå i tor omfattning utanför idrottrörelen. Det gäller bad, beök på gym, gymnatik, danport, löpning på egen hand ov. Idrottnämnden har cirka 3 miljoner beök per år i im- och idrotthallarna och baden, varav 1,3 miljoner är beök på gym eller deltagande i frikvårdaktiviteter. Många ungdomar åväl om vuxna nyttjar privata verkamheter. Idrott är den met integrerade arenan i Stockholm och här möt ungdomar med kilda bakgrunder. Det finn dock tarka amband mellan ocioekonomik bakgrund och idrottande. Detta gör kolan, där alla ungdomar nå, till en viktig plat för att kapa ett långiktigt, helt livlångt, intree för motion och idrottande. Samtidigt är det viktigt att idrottförvaltningen utformar idrottanläggningarna på ett ätt om gör att alla grupper känner ig välkomna och att alla anläggningar är tillgängliga. Idrottföreningar om får töd av taden bör aktivt arbeta för att motverka dikriminering. Förvaltningen förelår en förändring i bidragreglerna allmänna förutättningar i ärkilt ärende till nämnden den 18 december Den förelagna ändringen har följande formulering: Syftet med taden töd till barn- och ungdomverkamhet är att genom en bred föreningverkamhet ge möjlighet till en omfattande och timulerande fritid. Stockholm tad arbetar i enlighet med FN: barnkonvention. En förutättning för att töd ka ge är att verkamheten inte trider mot intentionerna i barnkonventionen. Det förutätt ockå att ingen dikriminering av religiöa, politika, etnika eller exuella käl förekommer i föreningen verkamhet. Inte heller får någon individ neka inträde i föreningen på grund av ovantående käl. En förening förelå ockå kunna bli avtängd från bidraggivning och återbetalningkyldig om barn/ungdomar inte ge plat i föreningen verkamhet av politika, religiöa, etnika eller exuella käl. Tillamman med SISU idrottutbildarna kommer förvaltningen under året att initiera ett arbete kring etik och moralfrågor för föreninglivet. Kommunfullmäktige har avatt medel för att genomföra "Spindeln i fritidnätet", en amordning av taden inater kring kultur- och fritidfrågor för barn och ungdomar med funktionnedättning. Idrottförvaltningen ka initiera och amordna ett nätverk för berörda förvaltningar i taden, förutom idrottförvaltningen även kulturförvaltningen, taddelförvaltningarna m.fl. Uppföljning av verkamheten Det är viktigt att kunderna uppfattar att kvaliteten i idrottnämnden verkamhet är hög. En kontinuerlig uppföljning av verkamhet och uppatta mål har genomfört under flera år. Grankningen gör med utgångpunkt åväl från taden budget och

7 7 (25) nämnden verkamhetplan om från det idrottpolitika programmet. Reultatet följ upp bl.a. genom kundunderökningar om Ung livtil, fritid- och kulturvanetudien för vuxna, USK-underökningen m.m. amt genom uppföljning av bokning av tider i idrottanläggningar genom fälttudier av nyttjandet etc. Vid följande anläggningar ka verkamhetuppföljningar göra genom kundenkäter under 2008: im- och idrotthallar fritående idrotthallar kolidrotthallar (pilotprojekt). KF: indikatorer Årmål KF: årmål Periodicitet Stockholmarna upplevele av utbudet av taden idrottanläggningar Nyttjandegrad av taden idrottanläggningar (ej fulltora hallar) Nyttjandegrad av taden idrottanläggningar (fulltora hallar) Antal beök i im- och idrotthallar (avgiftfinanierad verkamhet) - ta fram 2008 år 55 % öka tertial 80 % öka tertial t öka tertial Antalet föreningdrivna anläggningar 11 t öka år Stockholmarna motionvanor 57 % öka år Antalet beviljade EU-finanierade projekt (idrottnämnden) 1 t öka år KF: aktiviteter Startdatum Slutdatum Planera för nya arrangemangarenor Idrottanläggningar ka bli mer tillgängliga för peroner med funktionnedättning Lägga foku på nyinveteringar i anläggningar för flickor och kvinnor idrottande Genomföra projektet Spindeln i fritidnätet Idrottföreningar om får töd av taden ka aktivt arbeta för att motverka dikriminering, bl.a. p.g.a. exuell läggning Satning på tockholmarna imkunnighet Förtärka anläggningutbudet på Ötermalm IP

8 8 (25) Idrottnämnden ka tillhandahålla ändamålenliga anläggningar där föreningar, kolor och övriga ka kunna utöva idrott och motion Motion och idrott ka vara tillgängligt för alla oavett kön, ålder, etnik, ocial eller ekonomik bakgrund. Nämnden riktar ärkilda inater mot grupper om i mindre utträckning än andra öker ig till nämnden verkamheter. Att upplåta ändamålenliga och funktionella idrottanläggningar med aktivitetytor inom- och utomhu är ett av idrottnämnden huvuduppdrag. Förvaltningen arbetar fortlöpande med att göra idrottanläggningarna attraktiva och funktionella. Anläggningarna upplåt till idrottföreningar för dera aktiviteter, till kolor för chemalagd kolidrott och till allmänheten i form av pontanidrott. Lokaler och ytor ka vara tillgängliga för alla, de ka vid varje upplåteletillfälle vara funktionella för den aktuella verkamheten och de ka hålla rena och frächa. Idrottnämnden diponerar årligen 10,0 mnkr inom trafiknämnden budget för att tillgänglighetanpaa idrott- och friluftanläggningar. Åtgärderna genomför i befintliga anläggningar efter amråd med idrottnämnden handikappråd, och tillgänglighetfrågor beakta även i amband med nybyggnation. För drift och adminitration av kortlå i kolorna gymnatikalar har förvaltningen uttagit en fat avgift per kola och år på kr. Förvaltningen förelår att avgiften höj till kr per kola och år från och med Verkamheten planera efter förutättningen att erbjuda ett brett utbud av lämpliga "kom igång"- aktiviteter för att nå målgrupperna Verkamheten ka planera för att uppfylla ett jämlikt och jämtällt idrottande Fortatt inventering av tillgängligheten för peroner med funktionnedättning Samarbete med Stockholm idrottförbund och enkilda föreningar inom ramen för taten idrottatning "Idrottlyftet"

9 9 (25) Idrottnämnden ka vara en aktiv avtalpart och ervicegivare vid evenemang Stockholm är landet förnämta evenemangtad ett till antalet evenemang av högre kla och till variationrikedom. En händelerik tad med ett rikt utbud av evenemang inte bara berikar och timulerar medborgarna utan inpirerar många gånger ockå till egna idrottaktiviteter. Idrottnämnden ka erbjuda arrangörer och publik trygghet amt hög ervicenivå, genom att tillhandahålla funktionella evenemangarenor/anläggningar. Nämnden ka medverka till att goda förutättningar råder för återkommande arrangemang åom VM, EM och World Cup-tävlingar i Stockholm. Staden ka kapa goda förutättningar för arrangörer att planera, etablera och genomföra evenemang i Stockholm. Idrottförvaltningen kommer att vidareutveckla amarbetet med andra förvaltningar, myndigheter och organiationer för att undanröja eventuella hinder. Stockholm Viitor Board AB, polimyndigheten och miljöförvaltningen är några exempel på amarbetpartner. Under 2008 kommer både törre och mindre muik- och idrottevenemang att genomföra där idrottnämnden bitår med kompeten och anläggningar. Förutom konerter kommer bl.a. evenemang om Stockholm Europride, DNgalan, Stockholm maraton, Midnattloppet och Eken cup att genomföra. Idrottevenemangen kommer att rikta ig både mot elit och bredd, eniorer och ungdom. Vid idan om traditionella evenemangarenor om exempelvi Stockholm tadion och Erikdalbadet kommer nya evenemangytor att öka. Nya ytor och anläggningar för att genomföra evenemang kommer att öka Idrottnämnden marknadföring amt amverkan med SVB och Event Stockholm ka öka Idrottnämnden ka prioritera barn och ungdomar Idrottnämnden anvarar för töd till föreninglivet i Stockholm och bidraggivningen vänder ig till idrottklubbar, religiöa föreningar, nykterhetorganiationer, politika ungdomorganiationer, couter m.fl. Bidragen vänder ig i huvudak till åldergruppen 7-20 år och den totala bidragumman uppgår till cirka 57 mnkr. Fördelningen av föreningtödet framgår av bilaga 4. Föreninglivet tår för det i ärkla törta fritidutbudet i Stockholm. Cirka 65 procent av barnen i kolår 4-6, 55 procent i kolår 7-9 och cirka 45 procent av

10 10 (25) eleverna på gymnaiet är aktiva i Stockholm föreningliv. Vid en jämförele mellan idrottföreningar och övrigt föreningliv har idrotten cirka 60 procent av föreningarna, 80 procent av medlemmarna och 85 procent av den genomförda verkamheten. Av de bidragberättigade medlemmarna är cirka 40 procent flickor. Idrottnämnden töd till föreninglivet betår av det kontanta föreningtödet amt töd i form av nolltaxa eller ubventionerad taxa vid förhyrning av taden idrottanläggningar. Det kontanta tödet till föreninglivet barn- och ungdomverkamhet utgår del i form av generellt bidrag till föreningar i enlighet med idrottnämnden fattällda regler, del i form av projekttöd om bevilja för angelägen barn- och ungdomverkamhet. I tödet ingår ockå bidrag till via ärkilda verkamheter om exempelvi Fryhuet och Xit Tjejforum där taden har upprättade amarbetavtal. Även ridporten amt några pecifika idrottverkamheter och anläggningar ge ärkilt töd. Fördelningen av tider i taden idrottanläggningar till föreningarna ker i nära amarbete med de olika pecialditriktidrottförbunden; Stockholm fotbollförbund, Stockholm handbollförbund etc. Förvaltningen viktigate uppgift, förutom att bevaka att tiderna fördela rättvit mellan pojkar och flickor, är att e till att de olika idrotterna får de tider de är berättigade till. Förbunden har edan en viktig uppgift att i amråd med förvaltningen fördela tiderna rättvit mellan de olika föreningarna. Omfattningen på bokningverkamheten är tor, i genomnitt boka det in cirka träning-/mötetillfällen per dag året om. För att bättre tödja föreninglivet ka föreningträffar genomföra. Detta kan ke antingen genom att delta i föreninglivet ditriktorganiationer träffar eller genom att förvaltningen jälv bjuder in till eminarier och olika typer av informationmöten. Staden har idag 0-taxa för tävlingidrottande ungdomar mellan 7-20 år under äong, vilket är ett viktigt bidrag för att underlätta idrottandet för denna målgrupp. Uppföljning av målet om prioritering av barn och ungdomar gör bland annat i redoviningen av fördelningen av attraktiva tider, där ambitionen är att 80 procent av tiderna i taden idrottanläggningar mellan kl. 16:00-21:00 ka gå till barn och ungdomar mellan 7-20 år. Samverkan med kolan är en av de viktigate vägarna för att nå alla barn och ungdomar med fyik aktivitet. En utökad amverkan dagtid mellan bad-, imoch idrotthallar och kolor kring frikvårdaktiviteter är enligt förvaltningen en av flera vägar att nå fler i den äldre ungdomgruppen. Idrottnämnden erbjuder under port-, ommar- och hötlov ett brett utbud av aktiviteter och därutöver erbjud varje vecka ett tort antal lektimmar på imhallarna. God amverkan med föreninglivet ligger till grund för nämnden

11 11 (25) barn- och ungdomtöd. Vidare kommer ärkilda atningar att genomföra för att nå inaktiva barn, exempelvi atning på överviktiga barn. Inom im- och aktivitetbokningen prioritera imkola för barn, kolim och kurer för barn och ungdomar. Många föreningar, dock inte idrottföreningar, har vårt att nå ut med itt budkap och därmed ockå vårt att bl.a. rekrytera nya medlemmar. Tillamman med SUS, Stockholm län Ungdom Samarbetorganiation, kommer förvaltningen att ta fram förlag på åtgärder om kan uppmärkamma föreninglivet förutättningar. Inom im- och aktivitetbokningen utbud prioritera barn och ungdomar Lovaktiviteter genomför under port-, ommar- och hötlov Ökad tid för imkoleverkamhet ka avätta i imhallarna Idrottnämnden ka tödja föreninglivet amt de förbund och övriga organiationer En underökning av hur föreninglivet uppfattar, amt om de har förlag på förbättringar av, bokning- och bidraghandläggningen och de regelverk ka genomföra Idrottnämnden ka erbjuda ett varierat och ökat utbud för idrott och motion i imhallarna Stockholm tad 14 imhallar ka under 2008 fortätta att arbeta för att kapa goda förutättningar för fyik aktivitet för medborgarna. Aktiviteterna ka vara av kilda lag för att nå alla taden invånare. Trender och önkemål bör följa för att alla målgrupper ka nå, i ynnerhet de om idag är inaktiva. Marknadföringen ka timulera taden invånare till fyik aktivitet amt lyfta fram förvaltningen utbud om en reur ur ett folkhäloperpektiv. Simhallarna har ockå en omfattande föreningverkamhet. Anläggningarna anvarar för att verkamhetytorna motvarar kunden förväntningar på ervicen. Föreningamverkan ka tärka å att det finn ett ömeidigt förtroende och anvar för anläggningen och verkamheten, och dialogen ka exempelvi föra vid anläggningråd. Skolelever utgör en tor kundgrupp i imhallarna och enheterna ka verka för ett bra amarbete och en god miljö för ungdomar om beöker anläggningarna.

12 12 (25) Fyik aktivitet på recept innebär att vården ordinerar patienter fyik aktivitet itället för eller i komination med läkemedel. Stockholm tad imhallar har utbildade kontaktperoner för peroner med recept och arbetet e om ett viktigt led i att tärka den folkhäloprofil om imhallarna trävar efter. Träning på idrottnämnden gym lockar en bred målgrupp vilket förvaltningen vill tärka genom att erbjuda en ännu bättre kvalitet och ervice. Peronalen utbilda utifrån uppdrag och utrutning. Idrottnämnden erbjuder ockå ett tort utbud av gruppträning åom aerobic, pinn, vattengympa, yoga och tep-up. Anläggningarna ka träva efter ett brett utbud av aktiviteter. Simkolan riktar ig till Stockholm amtliga kolor och allmänheten, både barn och vuxna. Målet är att öka imkunnigheten i Stockholm. Simkola och kolim är en betydelefull del av integrationarbetet amt förbättrar den allmänna äkerheten för medborgarna. Arbetet med att förbättra imkunnigheten ker i amarbete med näringlivet, föreningar, kolor och Svenka Livräddningällkapet. I budget 2008 tillför nämnden 5,0 mnkr, bl.a. för att möjliggöra en omfattande atning på tockholmarna imkunnighet. Förvaltningen återkommer narat med förlag till hur atningen ka genomföra. Indikator Årmål Periodicitet Kundnöjdhet på kvaliteten i verkamheten för im- och idrotthallar 3,9 år Satningar på att nå inaktiva och icke föreninganlutna barn, ungdomar och vuxna kommer att genomföra, exempelvi fyik aktivitet på recept, möjliggörandet av pontanidrott och atning på överviktiga barn amt livtil- och viktminkningkurer Satningar på flickor och kvinnor idrottande kommer att genomföra, exempelvi kvinnoim, motiongrupper för kvinnor amt utveckling av gruppträning för att locka tonårflickor Samarbetet med imhallarna tora målgrupper förening och kola ka utveckla Simhallarna ka genomföra gemenamma marknadföring- och informationinater Kvalitetäkring av verkamheten ker genom uppföljning av enkätvar amt handlingplaner för att åtgärda briter Simkoleverkamheten ka kvalitetäkra

13 13 (25) Idrottnämnden ka förvalta, utveckla och förnya idrottanläggningarna Förvaltningen bygger, förvaltar och erbjuder Stockholm föreningliv, kolor och allmänhet idrottanläggningar av god kvalitet för träning, tävling och motion. Behovet av fler funktionella idrottanläggningar är tort och många företrädare för åväl idrotter, kolor och allmänhet uppvaktar nämnden och förvaltningen om att jut dera önkemål ka tillgodoe. Nämnden anläggningbetånd uppgår idag till cirka kvm lokalyta. Därutöver tillkommer omfattande aktivitetytor utomhu i form av friidrottytor, ibanor, bollplaner, baängbad m.m. om ockå kräver underhåll. De ammanlagda aktivitetytorna för verkamheten inom- och utomhu uppgår till drygt kvm. Syftet med nämnden fatighetunderhåll är att vidmakthålla anläggningarna värde, funktion, tandard, miljö, äkerhet och goda driftekonomi. Med en kraftig ökning av inveteringanlagen under enare år har nämnden anläggningbetånd förändrat väentligt. Ett tort antal kontgräplaner har tillkommit och aktivitetytorna i imhallarna har utvecklat. Detta har lett till ökat antal beök på anläggningarna och ett väentligt ökat nyttjande av omklädningutrymmen, vilket i ig medför ett ökat litage och därmed ökat underhålloch upprutningbehov. Förvaltningen kommer under året att e över möjligheten att hyra idrottlokaler. Bland annat kommer hyreavtalet aveende Liljeholmhallarna att omförhandla då nämnden har blivit erbjuden ett långiktigt avtal med en utökad lokalyta. Nuvarande avtal aveende Bromma Sporthallar löper ut under 2008, och förvaltningen ka underöka möjligheten att förlänga avtalet med ytterligare två år. Förvaltningen anvarar för att inveteringar i befintliga och nya idrottplater och inomhuhallar planera och genomför å att anläggningbetåndet upprätthåll, förbättra och utöka amt att det finn en god geografik pridning av idrottanläggningar över hela taden. I uppdraget ingår även upprutning och moderniering av verkamhetytor och idrottinventarier och atningarna ka ke både för bredd- och elitverkamhet. Under höten 2007 har förvaltningen påbörjat projekteringen av en 11-manna kontgräfotbollplan och två 7-manna kontgräfotbollplaner på befintlig gruyta på Ötermalm IP. Förvaltningen bedömer att grundläggande markarbeten kan påbörja under juni 2008 och att dea arbeten ka vara färdigtällda under november när den kontfruna rundbanan för kridkor pola. Avlutande markarbeten och utläggning av kontgrämattan planera till våren 2009.

14 14 (25) Förvaltningen prioriterar ombyggnad och upprutning av taden ridanläggningar i enlighet med tidigare fattällt program. Åtgärder om planera under 2008 är tälla i ordning omklädningrum och duchar amt att utöka antalet tallplater i Enkede ridanläggning. På Grimta ridanläggning avluta arbetena med det nya ridhuet under våren. På Åkehov ridanläggning planera byggtart för ett nytt ridhu till höten Förvaltningen atar därutöver reurer på att påbörja byggnationen av nya fulltora idrotthallar, bl.a. Skantullhallen och Hjultahallen. I likhet med de anläggningar om driv i egen regi kommer förvaltningen att fortätta att utveckla de föreningdrivna anläggningarna byggnader och verkamhetytor. Bland annat planera under året om- och tillbyggnad av omklädningbyggnader vid exempelvi Hagätra, Hammarbyhöjden och Vätberga IP. Förbättra infratrukturen och tillgängligheten genom fler beökparkeringar och nya verkamhetytor Planera för effektivare ytor och utökning på via anläggningar Idrottnämnden ka utveckla förutättningarna för det rörliga friluftlivet Idrottnämnden anvarar för friluft-, båt- och fikefrågor och en fortatt utveckling av dea verkamheter har tor betydele för många männikor fritid. Nämnden fortätter även att tillamman med krankommunerna hitta områden och regionala löningar för motorport och kytteverkamhet. Båtportfrågorna har varit i foku under flera år. I en tid när taden växer har främt vinteruppläggningplaterna i innertaden ifrågaatt. Förvaltningen fortätter att arbeta för att vinteruppläggningplater även i framtiden ka finna i närheten av hamnanläggningarna. Förvaltningen adminitrerar de allmänna båtplaterna. Under enare år har en ökad efterfrågan märkt och för närvarande tår cirka peroner i kö. Förvaltningen har därför i amråd med exploateringkontoret påbörjat en inventering om möjligheten att utöka antalet allmänna båtplater och då främt i anlutning till Hammarby Sjötad, Kungholmen och i väterort. Förvaltningen förelår inför 2008 en höjning av avgiften för allmänna båtplater från kronor till kronor per äong. Fikevård och tillkapande av bättre fikeuppleveler ker bland annat genom utplantering av fik och kräftor. Ett regionalt amarbete med krankommuner och läntyrelen bidrar till ökade möjligheter. Fikevårdföreningar hjälper förvaltningen att vårda och bevaka rätten till det fria handredkapfiket.

15 15 (25) Bevaka båtporten intreen när det gäller vinteruppläggningplater och utökning av allmänna båtplater Idrottnämnden ka utveckla och främja kultur- och fritidutbudet för peroner med utvecklingtörning eller autim Nämnden handikappkonulenter utvecklar och främjar fritidutbudet för peroner med utvecklingtörning eller autim om bor i gruppbotad i Stockholm tad. Uppdraget gäller alla apekter av fritid; friluftliv, idrott, kultur och ocial amvaro. För att få en å bred verkamhet om möjligt lägg en tor del av arbetet på amverkan med bl.a. föreningar och organiationer. Dea genomför verkamheten med ekonomikt töd, marknadföring och råd från konulenterna. Konulenterna finn även till hand för att tödja och konultera taden ordinarie fritidverkamheter för att inkludera även fritidomorgen målgrupp. En viktig del i arbetet är att producera och prida information om fritiden, utreda målgruppen önkemål och behov amt amordna och arrangera ett emeterutbud för målgruppen. Mint 110 peroner kommer att få emeteraktivitet genom idrottnämnden och de amarbetpartner. Samverka med andra nämnder, föreningar och organiationer amt producera och prida information om kultur- och fritidutbudet till målgruppen Utreda målgruppen behov och önkemål Samordna och arrangera ett emeterutbud för målgruppen KF: MÅL FÖR VERKSAMHETSOMRÅDET: Stockholm ka uppleva om en ren, vacker och trygg tad Idrottnämnden ka arbeta för att förbättra förutättningarna för trygg vardagmotion, bl.a. genom att trygghetanpaa motionpår. Nämnden anvarar för ett antal kid- och motionpår om är belägna utanför Stockholm tad gräner. Förvaltningen fortätter under 2008 arbetet med att trygghetanpaa befintliga motionpår i Ågeta och Nackareervatet, och deutom kommer liknande förbättringar att genomföra i och omkring de motionpår om utgår från Hellagården. Förvaltningen planerar under 2008 att påbörja arbetet med att anlägga ett nytt kid- och motionpår i Nackareervatet med tart vid Hammarbybacken och med en anlutning till Hellagården.

16 16 (25) Repektive taddelnämnd anvarar för de motionpår om är belägna inom tadgränen. Förvaltningen kommer att utgöra experttöd till de taddelförvaltningar om förvaltar kid- och motionpår inom taden gräner och för vilka det planera för olika trygghetanpaande åtgärder. Förvaltningen ingår i åväl tyrgrupp om arbetgrupp för rekreation och naturmiljö inom ramen för Stockholm vattenprogram. Repektive nämnd ka inom in budget bidra till att förlagen genomför. Idrottnämnden ger Stockholmallianen (AIK, Hammarby och Djurgården) ett årligt töd om kr för itt arbete med upportervåldet. Förutom det har förvaltningen för avikt att tillamman med Projekt Supporter (Stockholm brandförvar) och Stockholmallianen under året genomföra ett eminarium för att lyfta frågan om det idrottanknutna våldet. KF: aktiviteter Startdatum Slutdatum Genomföra trygghetanpaning av motionpår i amarbete med idrottnämnden och trafik- och renhållningnämnden Planera för hur Stockholm ka utveckla om tad på vattnet med bad, kajliv, boende, tranporter etc Samarbeta för att motarbeta det idrottanknutna våldet Klotter ka anera på idrottnämnden fatigheter inom 24 timmar Idrottförvaltningen ambition är att, på amtliga anläggningar, anera klottret inom 24 timmar efter att det rapporterat. De törre anläggningarna kommer att prioritera och de anläggningar om har högta prioritet är Stockholm Stadion, Erikdalbadet, Erikdalhallen och Zinkendamm IP. Därefter anera övriga bemannade anläggningar. Stötande och raitikt klotter anera omedelbart vid upptäckt på amtliga anläggningar. Idrottförvaltningen har under enare år anerat klotter för cirka 1,0 mnkr per år. För år 2007 har 1,6 mnkr avatt och förvaltningen förelår att motvarande umma, 1,6 mnkr, avätt även under Fem upphandlade entreprenörer anlita för klotteraneringen och avtalen löper på två år med optionrätt under ytterligare ett år. Under 2008 kommer förvaltningen att underöka om amverkan med andra lokalförvaltande nämnder och bolag kan leda till en effektivare måluppfyllele.

17 17 (25) Indikator Årmål Periodicitet Andel av till förvaltningen rapporterade briter om åtgärda inom 24 timmar efter rapporttillfället ta fram 2008 tertial Beökare i taden idrottanläggningar ka känna ig trygga och äkra Samtlig peronal vid taden im- och idrotthallar ka ha genomgått livräddningkur och utbildning i brandkydd och ytematikt brandkyddarbete. Peronalen ka rondera mint två gånger i timmen i anläggningen omklädningrum och duchrum. Vid nämnden ammanträde i december 2007 redoviar förvaltningen i ärkilt ärende arbetet med att tärka tryggheten och äkerheten vid im- och idrotthallarna. I hallarna förekommer åväl tölder och kadegörele om hot, våld och olika former av trakaerier. I utlåtandet redovia flera åtgärder för att minka dea problem. Bland annat förelå: - Inrättande av tydliga trivelregler (ordningregler) på anläggningarna - Teknika löningar - Särkilda utvärderingar av bland annat trivel och äkerhet - Utbildning av peronalen i konflikthantering - Kameraövervakning på utatta anläggningar och plater Gemenamma och tydliga trivelregler ka införa för anläggningarna KF: INRIKTNINGSMÅL 2: Kvalitet och valfrihet ka utveckla och förbättra KF: MÅL FÖR VERKSAMHETSOMRÅDET: Stockholmarna ka erbjuda ökad valfrihet och mångfald KF: indikatorer Årmål KF: årmål Periodicitet Antal genomförda avknoppningar 1 t öka tertial KF: aktiviteter Startdatum Slutdatum Underlätta för idrottföreningar att ta över driften av idrottanläggningar

18 18 (25) Fler idrottanläggningar ka driva på entreprenad eller i föreningdrift Idrottnämnden ka under kommande år fortätta arbetet med upphandling av driften av idrottanläggningar och övrig verkamhet om inte är myndighetutövning eller av trategik betydele. Kvalificeringkrav på kompeten och erfarenhet täll och nämnden ätter villkor för verkamheten om garanterar inriktning, kvalitet och prioriterade målgrupper. Anläggningarna upphandla var för ig för att möjliggöra för mindre aktörer, t.ex. föreningar, att delta. Särkilda informationinater ka göra för att timulera föreningar till ett ökat anvartagande för driften. I bilaga 7 redovia idrottnämnden aktivitetplan. För att timulera till avknoppning kommer förvaltningen inte att lägga egenregianbud där intree för avknoppningar kan förvänta finna. Särkilda möten kommer att hålla med information om avknoppning och möjligheter för antällda att få tillgång till upphandlat avknoppningtöd. Informationinater genom ärkilda möten om möjligheter till anknoppning och upphandlat anknoppningtöd till antällda KF: MÅL FÖR VERKSAMHETSOMRÅDET: Staden ka vara en attraktiv arbetgivare KF: indikatorer Årmål KF: årmål Periodicitet Sjukfrånvaro 5,2 % minka halvår Medarbetarindex ta fram 2008 år Friknärvaro ta fram 2008 år Andel chefer med chefkörkort ta fram 2008 år Peronalomättning (externt) ta fram 2008 år Peronalomättning (internt) ta fram 2008 år Idrottförvaltningen ka fortätta vara en hälofrämjande arbetplat Idrottförvaltningen vill främja peronalen häla bl.a. genom att timulera till frikvårdaktiviteter. Förutom möjligheten att beöka idrottförvaltningen egna anläggningar ubventionerar idrottförvaltningen frikvårdaktiviteter för

19 19 (25) medarbetarna. Genom amarbete med idrottförvaltningen idrottförening ker ett antal aktiviteter under året. Idrottförvaltningen blev rediplomerad om häloförvaltning Syftet med rediplomering är att hälofrågor ka ingå om en naturlig del i peronalanvarig chef ledarkap och i det dagliga arbetet. Rediplomeringen innebär att grunden är lagd för ett lokalt aktivt hälofrämjande arbete vid den egna enheten. Peronalanvarig chef tillamman med utett häloombud upprättar lokala handlingplaner med mätbara mål. Med häloinater mena både fyika, pykika och ociala aktiviteter amt kot och tobak. En tyrgrupp inom förvaltningen varar för det trategika arbetet och de centrala inaterna. Förvaltningen trävar efter att änka jukfrånvaron med 0,1 procentenheter i förhållande till redoviad jukfrånvaro 2007, om uppgick till 5,3 procent. Genom att tidigt uppmärkamma åväl korttid- om långtidjukfrånvaro, och vidta relevanta åtgärder i form av rehabilitering eller andra inater, kan jukfrånvaron minka ytterligare. Förvaltningen bedriver idag ett aktivt rehabiliteringarbete i nära amarbete mellan peronalenheten, anvarig chef, föräkringkaan och företaghälovården. Idrottförvaltningen har en tor andel mångåriga medarbetare, ett tort antal har kifttjäntgöring och arbetet kan i ig vara relativt tungt, inte mint fyikt. En jämtälldhet- och mångfaldplan redovia i bilaga 5. Samtliga enheter, eller områden med mindre enheter, uter häloombud. Häloombuden träffa mint fyra gånger per år och får utbildning efter behov Samtliga enheter, eller områden med mindre enheter, upprättar lokala aktivitetplaner om följer de mätbara hälomål om följ upp i hälodelen i Spårhunden Lokala aktivitetplaner om lämna till anvarig för internt häloarbete i januari ammantäll och redovia i ledninggruppen

20 20 (25) KF: INRIKTNINGSMÅL 3: Staden verkamheter ka vara kotnadeffektiva KF: MÅL FÖR VERKSAMHETSOMRÅDET: Budgeten ka vara i balan KF: indikatorer Årmål KF: årmål Periodicitet Nämnden budgetföljamhet efter teknika juteringar (%) Nämnden budgetföljamhet före teknika juteringar (%) Nämnden prognoäkerhet T1 Nämnden andel indikatorer med hög måluppfyllele Nämnden prognoäkerhet T2 100 % (inga avvikande årmål på nämndnivå) 100 % (inga avvikande årmål på nämndnivå) +/- 1 % (inga avvikande årmål på nämndnivå) ta fram /- 1 % (inga avvikande årmål på nämndnivå) tertial tertial år år år Budgeten ka vara i balan Idrottnämnden har under flera år genomfört verkamheten inom fattälld budget. En avgörande förutättning för idrottnämnden möjlighet att behålla verkamheten oförändrad är dock en fortatt poitiv intäktutveckling inom imhallarna verkamheter. Förvaltningen kommer att vidareutveckla metoder för uppföljning av kotnader och intäkter under 2008, för att tidigare kunna förute avvikeler jämfört med budget. Förbättra prognoäkerheten genom att utveckla budgetuppföljningen KF: MÅL FÖR VERKSAMHETSOMRÅDET: Effektivitet och foku på kärnverkamheterna Idrottförvaltningen arbetar kontinuerligt för att effektiviera energianvändningen i nämnden anläggningar. Utbyggnad av nya anläggningar och ett ökat utnyttjande

21 21 (25) av befintliga anläggningar gör dock att det är vårt att minka den amlade energianvändningen. Kotnaden för energi påverka ockå av ökade marknadprier för bl.a. el och fjärrvärme. Ett program för energieffektiviering ka ta fram under 2008 med utgångpunkt från det tidigare förvaltninguppdraget för energi. Programmet ka innehålla en åtgärdplan med inveteringbehov och förlag till prioriteringar och en tidplan. Det ka ockå fånga upp de åtgärdförlag om framkommer i de energideklarationer om genomför under 2008 för cirka 40 anläggningar. Via förändringar förelå i förvaltningen organiation, e bilaga 8. En ny avdelning inrätta förening- och betällaravdelningen om bl.a. får anvaret för föreningtöd, fördelning och bokning av tider, utvecklingfrågor aveende verkamhetupphandling och forkning amt idrottlyftet och Spindeln i fritidnätet. Även Träfftugan, fritidverkamhet för barn och ungdomar med funktionnedättning, förelå tillhöra den nya avdelningen. KF: indikatorer Årmål KF: årmål Periodicitet Adminitrationen andel av de totala kotnaderna 7,3 % minka år Energikotnader i taden idrottanläggningar 73,9 mnkr minka år KF: aktiviteter Startdatum Slutdatum Utredning av vilka åtgärder om kan göra för att tärka idrottföreningarna egna intäkter Stödja föreningar om öker EU-bidrag Förbättra amarbetet med kommuner i regionen om nya anläggningar Utarbeta plan för änkta energikotnader och ökad användning av klimatneutrala energikällor Adminitrationen verkamhet ka prägla av god ervice Adminitrationen ka utgöra ett töd främt till nämnden amt till förvaltningen ledning och verkamhetanvariga. Hög tillgänglighet, nabbhet, korrekt handläggning och ett gott bemötande ka prägla arbetet. Under 2008 kommer foku att ligga på att utveckla ekonomiadminitrationen och ekonomityrningen, i mar övergår löneadminitrationen till ervicenämnden och under höten 2008 genomför ett verionbyte av Agreo. Den under 2007 påbörjade implementeringen av det nya kaa- och entréytemet fullfölj under 2008.

22 22 (25) Indikator Årmål Periodicitet Bokningen genomnittliga telefonkötid 4 min. år Se över och förbättra rutiner och ytem för ökad effektivitet och kvalitet inom adminitrationen Bokningen ervice gentemot föreningar och andra kunder ka bli nabbare och effektivare Brukarna delaktighet ka öka och dera ynpunkter ka hantera nabbt och effektivt Brukarmedverkan och brukarinflytande är viktiga inlag i driften av idrottanläggningar och i utbudet av olika verkamheter. Det är viktigt att anläggningråden har en aktiv roll och timulera till medverkan. Inflytande och brukarmedverkan kan ke på olika ätt. Kundenkäter ger nämnden många ynpunkter på verkamheten från allmänhet och föreningliv. Detta är en del av grunden för brukarmedverkan och förvaltningen aver att ytterligare tärka det befintliga amarbetet om finn i dag amt utveckla nya brukaravtal. Samtliga bemannade anläggningar ka bjuda in verkamma föreningar till anläggningråd mint två gånger per år. Under 2008 kommer ockå ytemet för klagomål- och ynpunkthanteringen att revidera om ett led i att äkra kvaliteten i nämnden verkamhet. Indikator Årmål Periodicitet Antal genomförda möten med anläggningråden 80 t. år Idrottnämnden rutin för ynpunkthantering revidera Budget 2008 Idrottnämnden budget 2008 uppgår till 548,7 mnkr netto, varav 342,5 mnkr aver driftkotnader och 206,2 mnkr aver avkrivningar och intern ränta. I budget 2008 tillför nämnden 5,0 mnkr för en ärkild atning på ökad imkunnighet m.m. amt 6,9 mnkr om en atning på kärnverkamheten. Anvaret för bidrag till 4H och SISU amt 3,6 mnkr överför från kulturnämnden och budgeten för Centralbadet minka med 0,4 mnkr på grund av ett nytt avtal fr.o.m. den 1 november Därutöver ålägg nämnden ett effektivieringkrav om 10,8 mnkr och ett ökat intäktkrav med 23,1 mnkr. Det ökade intäktkravet är en anpaning till 2007 år verkamhetnivå och även kotnadbudgeten utöka med 16,2 mnkr.

23 23 (25) Budgetjuteringen innebär att nämnden endat får tillgodoräkna ig 30 procent av intäktökningen under 2007, och att effektivieringkravet därmed öka med ytterligare 6,9 mnkr till totalt 17,7 mnkr. Inom nämnden verkamhet beräkna nettokotnadökningar om ammanlagt 14,8 mnkr jämfört med Tillamman med effektivieringkravet ger detta ett ammanlagt finanieringbehov om 32,5 mnkr. De ökade nettokotnaderna aver ökade lönekotnader om 8,4 mnkr, ökade energi- och övriga kotnader om 3,8 mnkr amt ärkilda atningar på via anläggningar om 2,6 mnkr. De ökade kotnaderna finaniera huvudakligen genom ökade intäkter från imhallarna om ammanlagt 13,1 mnkr amt ökade planhyror om 1,8 mnkr, ökade hyreintäkter om 1,8 mnkr och ökade övriga intäkter med 0,6 mnkr. Därutöver har amtliga verkamheter ålagt ett ammanlagt effektivieringkrav om 8,3 mnkr och medel för atningar i kärnverkamheten om 6,9 mnkr har tagit i anpråk. Under 2008 avätt 47,9 mnkr för fatighetunderhåll, vilket är en utökning med 1,0 mnkr jämfört med verkamhetplanen för Huvuddelen av underhållåtgärderna kommer enligt förlaget att anlå för åtgärder i im- och idrotthallar amt törre idrottplater. En fördelning av underhållanlaget redovia i bilaga 3. Från och med 2002 utgör utomhuidrotten i väterort en intraprenad efter upphandling av driften av verkamheten. Verkamheten driv om intraprenad även under Avtämning mot kommunfullmäktige budget mnkr KF-budget Verkam- Förändring hetplan Driftbudget Kotnader 767,9 792,2 + 23,6 - drift och underhåll 561,7 585,3 + 23,6 - avkrivningar 108,2 108,2 0 - internräntor 98,0 98,0 0 Intäkter 219,2 242,8 + 23,6 Netto 548,7 548,7 0 Inveteringar Utgifter 325,0 325,0 0 Inkomter 0,0 0,0 0 Netto 325,0 325,0 0 Jämfört med kommunfullmäktige budget innebär förvaltningen förlag till

24 24 (25) verkamhetplan en ökad budgetomlutning med 23,6 mnkr. Ökade entréintäkter, planhyror och hyreintäkter finanierar ökade kotnader för löner, energi och övrigt utöver den ökning om ingår i budgeten. En pecificering av förlag till budget 2008 redovia i bilaga 1. Inveteringar I budget 2008 uppgår nämnden inveteringbudget för upprutning och utveckling av idrottanläggningarna till 325,0 mnkr under 2008, 220,0 mnkr under 2009 och 175,0 mnkr under Nämnden amtliga inveteringar under perioden ka inrymma inom de angivna årliga inveteringramarna. Nämnden budget 2008 indela enligt följande: mnkr KF-budget VP 2008 Reinveteringar m.m. 91,5 53,3 Exploateringprojekt 49,5 21,5 Ridanläggningar 43,0 26,3 Upprutning kolidrotthallar 43,0 43,0 Upprutning idrottplater 90,0 115,6 Idrotthallar vid kolor 28,0 15,0 Moderniering av badanläggningar 30,0 34,0 Generell nedrundning -50,0 0 Övriga anläggningar 0 5,0 Retkotnader 0 11,3 Summa inveteringar 325,0 325,0 Fördelningen i KF-budgeten baera på planeringen i nämnden budgetunderlag om utarbetade i februari På grund av ändrade budgetförutättningar och ändrade prioriteringar är förlaget till verkamhetplan ändrat i förhållande till budgetunderlaget. Behovet av upprutning och utveckling i idrottanläggningarna är tort, och nämnden inveteringram under 2008 medger en omfattande atning på reinveteringar och nyinveteringar i anläggningarna. Under den närmate treårperioden beräkna byggnation av ett antal törre anläggningar kunna genomföra efter flera år planering och föreningar om upptått på grund av ändrade detaljplaner, överklaganden och fördyringar, vilket krävt nya belut. Belutläget innebär i flera fall att byggtart kulle kunna ke under 2008 med färdigtällande under 2009, men den minkande inveteringramen under medför tora vårigheter att inrymma törre nyinveteringar där huvuddelen av kotnaden kulle belata Den minkade ramen har därför medfört att förvaltningen i förlaget till verkamhetplan har tvingat prioritera ned och enarelägga flera angelägna upprutning- och nyinveteringprojekt. I förta hand har pågående och belutade projekt prioriterat.

25 25 (25) En pecificering av inveteringplaneringen med beräknade utgifter och kommentarer per projekt redovia i bilaga 2. Rik- och väentlighetanaly Rik- och väentlighetanalyen bekriver de främta rikområdena, bl.a. ITäkerhet/kaaytem, luft- och vattenkvalitet i anläggningarna, brott mot förvaltningen och de kunder, olyckor, incidentrapportering och brandkydd. Rikanalyen ka e om ett verktyg att göra rikhanteringen till en integrerad del av verkamheten. Analyen är ockå en av utgångpunkterna vid framtagningen av nämnden internkontrollplan. Rik- och väentlighetanalyen ökar förutättningarna för att den årliga kontrollen fokuerar på rätt områden. Idrottnämnden har antagit en äkerhetpolicy och en plan för informationförmedling vid kri har tagit fram. Behovet av en förvaltningövergripande katatrofplan kvartår. Den interna kontrollen ka medverka till bättre kunkap om organiationen, till att belut och uppdrag verktäll, till att upptäcka och förebygga briter amt att utveckla organiationen. Målet är att den interna kontrollen ka vara en integrerad del av tyrningen av verkamheten och att den ka uppleva om ett töd. Nämnden ka årligen fattälla en internkontrollplan (bilaga 6). I planen för 2008 redovia tio områden om prioritera för kontroll. Prioriteringen grunda på obervationer, erfarenheter och förvaltningen rik- och väentlighetanaly. I internkontrollplanen redovia vad om ka kontrollera, hur det ka göra, tidperiod, kopplingen till rik- och väentlighetanalyen amt utförare. Förutom de kontrollobjekt om ingår i internkontrollplanen pågår en kontinuerlig kontroll och överyn av verkamhet och ekonomifunktioner. Kopplat till internkontrollen är ockå utformningen av förvaltningen regler och riktlinjer amt bevarandet av reviionrapporter. Uppföljning ker av de eventuella åtgärder om följer av internkontrollen. Bilagor 1. Specificering av budget Inveteringprogram inkl kommentarer per projekt 3. Underhållplan Fördelning av föreningtödet 5. Jämtälldhet- och mångfaldplan 6. Internkontrollplan med rik- och väentlighetanaly 7. Aktivitetplan 8. Förvaltningen organiation