Verksamhetsberättelse med bokslut för år 2016 för Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd

Transkript

1 Rinkeby-Kita taddelförvaltning Tjäntetlåtande Dnr: Sid 1 (96) SDN Handläggare Till Johan Hernman, Alex Baena Rinkeby-Kita taddelnämnd Telefon: , Verkamhetberättele med boklt för år 2016 för Rinkeby-Kita taddelnämnd Förlag till belt 1. Verkamhetberättele med boklt för år 2016 godkänn och överlämna till kommnfllmäktige och reviorerna 2. Överföring av reltenheterna amlade relt till reltfonden godkänn i enlighet med vad om redovia i bilaga 2 3. Nämnden begär ombdgetering om 1,7 mnkr i enlighet med vad om redovia i ärendet 4. Omedelbar jtering Prik Derk taddeldirektör Bilagor: 1. Boklt för år Reltenheterna relt Jämtälldhet- och mångfaldplan Internkontrollplan 2016

2 Sid 2 (96) Sammanftande analy Rinkeby-Kita taddelförvaltning bedömer t kommnfllmäktige fyra inriktningmål har ppnått nder året. Ett ockholm om håller amman Rinkeby-Kita taddelnämnd leder och amordnar ett lokalt tvecklingarbete om yftar till t öka den ociala hållbarheten i taddelområdet. En förtättning för en tveckling om gör killnad är en omftande amverkan mellan taddelnämnden, facknämnder, taden bolag, polien och andra myndigheter, priva fatighetbolag och civilamhället. Att kapa förtättningar för goda ppväxtvillkor för barn och ngdomar och för t bryta vxna tanförkap är nyckelfaktorer i tvecklingarbetet. Ett klimmart ockholm Nämnden verkamheter bidrar till ett klimmart ockholm genom t minka energianvändningen i verkamheterna. Verkamheterna bidrar även genom t ta hand om avfall för återvinning, i allt törre omftning köpa ekologika livmedel amt minka förekomt av olämpliga kemikalier i verkamheterna. I verkamhetberättelen har ockholm tad miljöprogram inarbet i de delar nämnden har ett genomförandeanvar. Ett ekonomikt hållbart ockholm Nämnden bidrar till inriktningmålet genom ett omftande förbättringarbete om inneftar överyner av verkamheterna. Arbetet med t aktivt tödja, motivera och erbjda arbetfrämjande iner till peroner om är beroende av ekonomikt bitånd vidaretveckla kontinerligt. En betydande faktor för familjer möjlighet till etablering i amhället är tillgång till förkola. Förkoleverkamheten omftar edan janari 2016 en introdktionförkola om vänder ig till nyanlända familjer. Ett demokrikt hållbart ockholm Rinkeby-Kita taddelnämnd arbete med t leda och amordna ett lokalt tvecklingarbete går enligt plan. I förkolan grndlägg demokrika värderingar och repekt för mänkliga rättigheter. Normkritik och likabehandling är tvecklingområden om är prioriterade och ingår i förkoleverkamheten fortbildningplan för Förvaltningen tvecklar det preventiva arbetet i yfte t pptäcka, förebygga och motverka våld i nära relioner. Kompetentvecklinginer har genomfört för t tärka äldre möjlighet till inflytande och delaktighet i den omorg de tar del av. Förvaltningen har nder året arbet med t ta fram en gemenam värdegrnd. Samtliga medarbetare har varit delaktiga och de framtagna värdeorden är klara för t implementera nder Förvaltningen medarbetare ka vara öppna, nytänkande och via och kapa tillit. Ekonomikt tfall När det gäller det ekonomika tfallet redovia ett överkott om 13,9 mnkr före bokltdipoitioner och 11,1 mnkr efter bokltdipoitioner.

3 Sid 3 (96) Uppföljning av Kommnfllmäktige inriktningmål KF: inriktningmål: 1. Ett ockholm om håller amman Rinkeby-Kita taddelnämnd ka leda och amordna ett lokalt tvecklingarbete om yftar till t öka den ociala hållbarheten i taddelområdet. En förtättning för en tveckling om gör killnad är en omftande amverkan mellan taddelnämnden, facknämnder, taden bolag, polien och andra myndigheter, priva fatighetbolag och civilamhället. Att kapa förtättningar för goda ppväxtvillkor för barn och ngdomar och för t bryta vxna tanförkap är nyckelfaktorer i tvecklingarbetet. KF: mål för verkamhetområdet: 1.1 Alla barn i ockholm har goda och jämlika ppväxtvillkor Uppfyll helt Förvaltningen arbetar för t barn och ngdomar får ina grndläggande behov tillgodoedda genom trygga och tabila ppväxtförhållande och förtättningar om gynnar dera tveckling. Genom förvaltingen öppna föräldrakaptöd åväl om genom bitåndbedömda iner till föräldrar och barn kapa förtättningar för god tveckling för barn i taddelområdet. Det förebyggande föräldrakaptödet ge i form av råd och töd till föräldrar, enkilt eller i grpp, och erbjd alla föräldrar vid förvaltningen två familjeh. Bedömningar och belt i den ociala barnavården grnda på barn och föräldrar åikter och önkemål, tälld mot bäta tillgängliga knkap från forkning amt praktiken erfarenheter. Barn om placera tanför hemmet tillföräkra en god tveckling genom ytemik ppföljning och tät peronlig kontakt med anvarig handläggare inom förvaltningen. Samverkan ker med andra verkamheter och myndigheter om möter barn och föräldrar, och är avgörande för det förebyggande arbetet. Antalet familjer om tar emot förörjningtöd fortätter t minka. För närvarande lever barn i genomnitt per månad i familjer om har ekonomikt bitånd var antalet Vid den enate mätningen i november hade 505 barnfamiljer förörjningtöd. Det är 61 färre jämfört med motvarande månad Förvaltningen bedriver ett väl tbyggt förebyggande arbete för t förhindra vräkningar. Ingen barnfamilj med förtahandkontrakt har vräkt nder året. I förvaltningen tredningar om iner för peroner med fnktionnedättning täll frågan om det finn barn eller minderåriga ykon, i familjen. I bedömningen ta ärkild hänyn till barn i form av t generöare omftning av beviljad in beakta. Vid tredning om iner för barn och nga med fnktionnedättning är brkaren, tifrån ålder och förmåga, delaktig i tredningen. Barn och nga i taddelområdet deltar i lägre tträckning än i övriga taden i fritidaktiviteter. Därför prioritera t barn och nga får informion om lämpliga aktiviteter. Nämnden förkolor ka erbjda en trygg och äker förkolemiljö där barnen har möjlighet t tveckla tifrån ina egna förtättningar. Tillgången till förkollärare är avgörande för en verkamhet med hög kvalitet. Nämnden förkolor har högt andel förkollärare i taden,

4 Sid 4 (96) 46 %. En tydligt organierad trktr för t ta emot tderanden från förkollärartbildningen är en av de tregier om bidrar till nyrekrytering av förkollärare. Under året har nio förkollärare om gjort in verkamhetförlagda del av tbildningen i Rinkeby-Kita rekryter. Verkamheten har tifrån reltet ök möjligheterna t ta emot tderanden från förkollärartbildningen genom t två förkoleenheter är å kallade övningförkolor. Övningförkolorna har kapacitet t ta emot en högre andel förkollärartdenter på verkamhetförlagd tbildning, å kallad vf-tbildning, än övriga förkolor. Fortbildning för förkollärare till vf-handledare är prioriter och nder året har ytterligare ca 20 handledare tbild för t öka möjligheterna t ta emot tdenter. Totalt har verkamheten ca 55 vf-handledare. Repreentanter från verkamheten har ockå deltagit i den rekryteringmäa, "Framtiden pedagog", om taden anordn nder höten. Arbetet med t tveckla befintliga och tforma nya tregier för t öka och behålla andelen förkollärare fortätter nder För t ytterligare tärka medarbetarna möjligheter t anpaa den pedagogika miljön för alla barn har iner för t öka den pecialpedagogika kompetenen genomfört nder året. Ytterligare pecialpedagoger har rekryter och en fortbildning om tillgänglig lärmiljö i amarbete med pecialpedagogika kolmyndigheten har genomfört. Indikor tfall män/ pojkar kvinnor/ flickor tfall VB 2015 Årmål KF: årmål Period Andel barn om lever i familjer om har ekonomikt bitånd 9,8 % 11 % högt 11,1 % högt 3,3 % VB 2016 aden paraplyytem ger inte möjlighet till könppdelad titik för barn. Andel enheter om genomför ytemikt barnäkerhetarbete 100 % 100 % 100 % Nämnden har jälv fattällt målvärdet 2016 Målet ppnå. Barnäkerhet är ett kontinerligt pågående arbete. Arbetet omftar både fyik äkerhet och t äkertälla t barnen bäta i enlighet med FN: barnkonvention ligger till grnd för verkamheten tformning. Andel förkollärare av totalt antal antällda (Årarbetare) Andel förkollärare med kompeten inom genpedagogik/normkritik 46 % 40,2 % 40 % VB % 0 % 8 % 10 % Öka medarbetare deltar i den genfortbildning om förvaltningen anordnar i amarbete med Södertörn högkola. Andel förkolor med mindre än 25 procent förkollärare 6,25 % 0 % 0 % 0 % 2016 Två förkolor har mindre än 25 procent förkollärare. Iner för t behålla och öka andelen förkollärare är prioriterade och planera kontinerligt. Andel nöjda föräldrar 85 % 86 % 83 % 86 % 85 % 85 % 2016

5 Sid 5 (96) Indikor tfall män/ pojkar kvinnor/ flickor tfall VB 2015 Årmål KF: årmål Period Målet ppnå då taden årliga förkoleenkät viar t 85 % av föräldrarna är nöjda med in förkola. Av föräldrar till pojkar är 86 % nöjda och av föräldrar till flickor är 83 procent. Antal barn per grpp 12,9 barn/avd. Målet ppnå då det genomnittliga antalet barn är 12,8 barn per avdelning. 14,7 barn/avd. högt 16 högt 16 VB 2016 Antal förkolebarn per antälld (årarbetare) 4,5 t 4,01 t högt 4,9 högt 4,9 VB 2016 Peronalen bedömning av "förkolan förmåga t tödja barn lärande och tveckling" 3,4 3,62 3,8 3, Kriterierna för bedömning delvi är nya för året. Även modellen för jälvktningen mätning förändrade. Tidigare erfarenhet viar t arbetlag med hög kompeten tenderar t granka in verkamhet mer kritikt än arbetlag med en lägre kompeten. Denna erfarenhet i kombinion med de förändrade kriterierna tyrker året relt då medarbetarna omdömen om det egna arbetet är lägre ktade än tidigare. Enheterna ppföljningar viar t arbetet med kvalitetindikorn tärker pedagogerna kompeten och möjlighet till reflektion över verkamheten kvalitet och t detta bidrar till verkamheten tveckling. Kltrnämnden ka i amråd med tbildningnämnden och taddelnämnderna genomföra en läning De kommnala förkolorna deltar i taden projekt ockholm högläer. addelnämnderna ka erbjda förkolan medarbetare kompetentveckling och möjlighet till vidaretbildning till barnkötare eller förkollärare. 20 barnkötare deltar i den grndtbildning till förkollärare om taden erbjder. Under året tartade fortbildning i pråktveckling, genpedagogik, interkltrellt förhållningätt i förkolan, kapande verkamhet, handledartbildning till vfhandledare amt rörele och memik. addelnämnderna ka initiera ett arbete för t öka inkrivninggraden i områden med i dag låg andel inkrivna barn. Verkamheter om öppen förkola och introdktionförkola är en viktig arena för t nå föräldrar om änn inte har ina barn i förkola. Öppen förkola finn i taddelarna Rinkeby, Hby och Akalla. Öppen förkola planera t öppna i taddelen Kita. De kommnala förkolorna kommer t amverka med öppen förkola i yfte t nå fler föräldrar med informion om förkolan verkamhet. En introdktionförkola finn i Rinkeby och vänder ig till nyanlända familjer och familjer om tidigare haft vårdnadbidrag. Vid introdktionförkolan får både barn och föräldrar hjälp och töd t träna venka pråket och möjlighet t knyta kontakter med andra föräldrar och barn. Föräldrarna får ockå en introdktion i det venka amhället och vad det innebära t vara förälder i ett nytt land. Verkamheten vid introdktionförkolan är välbeökt. Ytterligare en introdktionförkola planera öppna i Hby nder Utbildningnämnden ka i amarbete med taddelnämnderna treda behov av och förtättningar för t på ikt knna införa en rätt till en nära förkola om gör t förkolebarn och dera föräldrar inte behöver tranportera ig orimligt långt.

6 Sid 6 (96) Arbetet med t treda behov och förtättningar för rätt till nära förkola initiera och amordna av tbildningnämnden. Utbildningnämnden ka i amarbete med kommntyrelen och taddelnämnderna treda en änkning av åldern för allmän förkola till två år ålder. Arbetet med t treda en änkning av åldern för allmän förkola till två år initiera och amordna av tbildningnämnden. En änkning klle innebära t fler barn har tillgång till avgiftfri förkola. Utbildningnämnden ka i amarbete med taddelnämnderna följa pp andelen förkollärare och vid behov bitå taddelnämnderna i arbetet t ta fram handlingplaner för t öka andelen förkollärare. Arbetet med t följa pp och ta fram handlingplaner för t öka andelen förkollärare initiera och amordna av tbildningnämnden. Rinkeby-Kita har högt andel förkollärare i taden 46 %. Utbildningnämnden ka i amarbete med taddelnämnderna treda och ta fram förlag till IT-knkapcertifiering av verkamhetanvariga på förkolor. Arbetet med t treda och ta fram förlag till IT-knkapcertifiering initiera och amordna av tbildningnämnden. Utbildningnämnden ka i amråd med taddelnämnderna ta fram en tregi för modermål, pråktveckling och flerpråkig verkamhet i förkolan. Utbildningnämnden har nder året i amarbete med taddelnämnderna tform tregier för modermål, pråktveckling och flerpråkig verkamhet. De kommnala förkolorna i Rinkeby-Kita tillämpar tregierna. Utbildningnämnden ka i amråd med taddelnämnderna ta fram kvalitetmått för förkolan i yfte t verka för må barngrpper, god peronaltäthet, tbilningnivå och ändamålenliga miljöer. Arbetet med t ta fram kvalitetmått för förkolan i yfte t verka för må barngrpper initiera och amordna av tbildningnämnden. De kommnala förkolorna i Rinkeby-Kita håller de av taden rekommenderande antalet barn i grpperna. Nämndmål: Barn i taddelnämnden förkolor har en trygg och äker förkolemiljö Uppfyll helt Förkolorna organierar det dagliga arbetet grnd på alla barn bäta och rätt till en trygg och äker omorg. Omorgen, både den fyika och den relionella, är grndläggande förtättningar för tveckling och lärande. Barnkonekvenanalyer ka pprätta när verkamhetförändringar om påverkar barnen vitele i förkolan ka genomföra. Förkolan medarbetare ka ynliggöra det barnet varit med om i den dagliga kontakten med vårdnadhavarna.

7 Sid 7 (96) Förvänt relt Barnen är trygga och tveckla. Vårdnadhavarna har knkap om vad barnet är med om på förkolan och hr verkamheten innehåll bidrar till barnet lärande och tveckling. Ett femtiotal av förkolan medarbetare deltog nder våren vid Barnrättdagarna om arrangerade av Barnombdmannen och tiftelen Allmänna Barnhet. Dagarna behandlade arbetet med t omätta barnkonventionen i praktiken. Arbetet med t tforma rtiner och arbetätt för barnkonekvenanalyer avltade nder året och implementering av merialet inled nder våren Efter amråd med taden barnombdman kommer några jteringar av merialet t genomföra inför implementeringarbetet. Verktyget är ett töd för arbetlagen och ka äkertälla t barnkonventionen praktikt omätt i verkamheterna och därmed ätta fok på barnet rättigheter. Barnäkerhetronder bidrar till t den fyika miljön kontinerligt granka tifrån ett barn äkerhetperpektiv. Verkamheten bedömning är t det kontinerliga arbetet med barnäkerhetronder, barnkonekvenanalyer är centrala verktyg för barnen trygghet i förkolorna om bidrar till ett ök fok på barn bäta. Olika former av kommnikion med vårdnadhavarna är grndläggande för t förmedla verkamheten innehåll och för t föräldrar ka ppleva t de har knkap om och pplever trygghet då barnen vita på förkolan. Förkoleenheterna ppföljningar viar t olika former av form kontinerligt pröva och ompröva för t motvara förkolan och vårdnadhavarna behov och förtättningar. Indikor tfall män/ pojkar kvinnor/ flickor tfall VB 2015 Årmål KF: årmål Period Andel vårdnadhavare om pplever t förkolan i in helhet är trygg och äker 86 % 87 % 85 % 87 % 2016 Reltet från taden årliga förkolenderökning viar t 86 % av vårdnadhavarna pplever förkolan om trygg och äker. En något högre andel vårdnadhavare till pojkar pplever förkolan om trygg och äker. Då endat en procent kiljer mellan mål och relt tillamman med enheterna ppföljningar bedömer förvaltningen t målet om helhet ppfyll. Förkolan medarbetare ka erbjda fortbildning om bemötande och kommnikion Ett pilotprojekt om bemötande och kommnikion inom Dalen förkolor inledde nder året. Den förta delen av projektet, nlägeanaly med tillhörande handlingplan, är genomförd. Uppföljning av projektet ker nder våren Då enheten tök med ytterligare en förkola inkldera den i projektet nder våren 2017.

8 Sid 8 (96) Förkoleverkamheten ka tforma riktlinjer och rtiner för arbetet med barnkonekvenanalyer Arbetet med t tforma riktlinjer för genomförande av barnkonekvenanalyer ltförde nder året. Riktlinjerna tgår från förkolan läroplan, kollagen och Barnkonventionen. Efter amråd med taden barnombdman planera en mindre jtering av merialet nder våren Nämndmål: Barn i taddelnämnden förkolor tvecklar in förtåele för memik Uppfyll helt Förkolorna verkamhet lägger ärkild vikt på t ynliggöra memik och memika begrepp i vardagen. Barnen blir i en trygg miljö tmanade och inpirerade till tforkande och lärande genom lek, ampel och kommnikion och tvecklar därigenom in förtåele för memik och memika begrepp. Förvänt relt Varje barn har möjlighet t tifrån ina förtättningar tveckla in förtåele för memik och memika begrepp. Memik och memika begrepp är ett av flera centrala områden i förkolan läroplan. Ca 25 medarbetare deltar i en fortbildning om rörele och memik begrepp om tart nder året. Liknande fortbildning har genomfört tidigare med poitivt relt. Tidigare erfarenheter viar t j fler medarbetare inom amma enhet om deltar i en fortbildning j törre blir genomlaget i verkamheterna. Totalt har ett extiotal medarbetare deltagit i fortbildningen. Förkolan ppföljningar viar t medarbetarna tillamman med barnen arbetar med memika begrepp både koppl till olika ttryckformer och integrer i vardagliga itioner. Lokala nätverk, kollegialt lärande och digitala hjälpmedel är exempel på verktyg för t tveckla verkamheten. Uppföljningarna bekräftar t då barnen möter memik kontinerligt och i olika itioner bidrar detta till t öka dera förtåele för, och tillägna ig grndläggande memika begrepp. Barnen dela ofta in i mindre grpper vilket ökar medarbetarna möjligheter t ppmärkamma varje enkilt barn och tärker barnen möjligheter till tveckling. aden årliga förkolenderökning viar t 75 % av vårdnadhavarna pplever t dera barn ppmntra t tveckla itt memika tänkande. Grnd på reltet från nderökningen och förkolan läroplan fortätter förkolorna kontinerliga tvecklingarbete om memik tillamman med iner för t ynliggöra för vårdnadhavarna vad memik och memika begrepp i förkolan kan vara.

9 Sid 9 (96) Indikor tfall män/ pojkar kvinnor/ flickor tfall VB 2015 Årmål KF: årmål Period Arbetlaget bedömning av "förkolan förmåga t tödja barn lärande och tveckling" aveende barn memika tveckling 3,3 3, Kriterierna för bedömning delvi är nya för året. Även modellen för jälvktningen mätning förändrade. Tidigare erfarenhet viar t arbetlag med hög kompeten tenderar t granka in verkamhet mer kritikt än arbetlag med en lägre kompeten. Denna erfarenhet i kombinion med de förändrade kriterierna tyrker året relt då medarbetarna omdömen om det egna arbetet är lägre ktade än tidigare. Då barn memika tveckling är ett eget område i webbindikorn äkertäll t memik i enlighet med läroplan för förkolan fortt är ett prioriter område. Förkoleenheterna verkamhetberätteler viar ockå t arbetätt för t integrera memik i den vardagliga verkamheten kontinerligt granka och tveckla. Förkolorna ka tveckla ina arbetätt med memik och memika begrepp Fortbildning i memik genom dan om ttryckform för förkolan medarbetare inledde nder året. Förkolorna verkamhetberätteler viar t interna nätverk och kollegialt lärande är medel för t tveckla arbetet med t integrera memik och memika begrepp i vardagliga itioner. Flera enheter bekriver ockå digitala verktyg om töd för t tärka barnen memika förtåele. Nämndmål: Barn i taddelnämnden förkolor tvecklar ina pråkliga och kommnikiva förmågor Uppfyll helt Barnen möter en pedagogik miljö om ger dem möjlighet t tveckla ina pråk, både modermål och venka, och om tvecklar dera förmåga t ttrycka ppleveler, tankar och erfarenheter genom olika kapande ttryckformer. Förvänt relt Barnen kan ttrycka ig genom olika pråk och ttryckformer. Verkamheten är tformad å t miljön motvarar bekrivningen i taden kvalitetindikor för förkola nder området Skapande verkamhet och olika ttryckformer amt Barn pråkliga och kommnikiva tveckling, nivå fyra. Språk och kommnikion är ett av flera centrala områden i enlighet med förkolan läroplan. Ett tveckl och varier pråk är grndläggande för alla barn tveckling och en förtättning för goda relt i kolan. Fortbildning om flerpråkiga barn pråktveckling om ökar medarbetarna möjligheter t tforma en miljö med ett varier och pråktimlerande

10 Sid 10 (96) merial genomför därför kontinerligt. Förkolorna arbetar ofta i mindre grpper vilket ökar medarbetarna möjligheter t ppmärkamma det enkilda barnet och bidrar på å vi till t tärka barnen möjlighet t tveckla pråk och ttryckformer genom ök trymme för amtal, argmention och förhandling. Under 2016 rekryterade en pråktreg med ppdraget t kartlägga och identifiera tvecklingbehov i yfte t tärka medarbetarna kompeten inom barn pråk- och knkaptveckling. Kartläggningen genomförde nder höten 2016 och relterade i fortbildninginer om inled nder Reltet av taden årliga förkolenderökning viar t 80 % av vårdnadhavarna pplever t dera barn ppmntra t tveckla itt pråk. Grnd på reltet från nderökningen och läroplanen fortätter det kontinerliga arbetet med t öka medarbetarna kompeten, tveckla arbetätt och metoder amt t ynliggöra arbetet för vårdnadhavarna. Indikor tfall män/ pojkar kvinnor/ flickor tfall VB 2015 Årmål KF: årmål Period Arbetlaget bedömning av "förkolan förmåga t tödja barn lärande och tveckling" med inriktning på barn pråkliga och kommnikiva tveckling 3,5 3, Kriterierna för bedömning delvi är nya för året. Även modellen för jälvktningen mätning förändrade. Tidigare erfarenhet viar t arbetlag med hög kompeten tenderar t granka in verkamhet mer kritikt än arbetlag med en lägre kompeten. Denna erfarenhet i kombinion med de förändrade kriterierna tyrker året relt då medarbetarna omdömen om det egna arbetet är lägre ktade än tidigare. Då barn pråkliga och kommnikiva tveckling är ett eget område i webbindikorn äkertäll tillamman med förkolan läroplan t pråktveckling fortt är ett prioriter område. Förkoleenheterna verkamhetberätteler bekräftar t arbetätt för t tärka barnen flerpråkiga pråktveckling tändigt tvärdera och tveckla. För t öka kvaliteten i verkamheterna planera fortbildninginer kopplade till pråk och kommnikion inför Förkolan medarbetare ka erbjda fortbildning i flerpråkighet Fördjpningfortbildning i flerpråkiga barn pråktveckling erbjd medarbetarna kontinerligt. Utbildningen omftar totalt tre dagar. Under året har ett femtiotal medarbetare deltagit i fortbildningen. För t ytterligare tärka arbetet med flerpråkig pråktveckling har en kartläggning av enheterna fortbildningbehov genomfört nder höten. Kartläggningen relt ligger till grnd för fortbildninginer om planera för Förkolan medarbetare ka erbjda fortbildning om pråktveckling genom olika kapande ttryckformer Fortbildning i kapande verkamhet med betoning på pråk inledde nder året. Fortbildningen omftar amtliga medarbetare inom förkoleverkamheten och avlta nder våren 2017.

11 Sid 11 (96) Förkolorna ka tveckla ina arbetätt med litterr och högläning Samtliga av förvaltningen 32 förkolor har två läombd med ärkilt ppdrag t verka för högläning och litterr. Läombden har deltagit i fortbildning genom tadbiblioteket projekt ockholm högläer. Fortbildningen inledde nder 2015 och avlta nder våren Förkoleenheterna ppföljningar viar t läombden tillamman med olika interna form för arbetet med pråk, högläning och litterr har bidragit till t medarbetarna kompeten ök och t högläning prioritera och i allt högre grad använd medvetet för t tärka barnen pråk. Nämndmål: Barn, ngdomar och föräldrar möter en knkapbaerad ocialtjänt Uppfyll helt Bedömningar och belt i den ociala barnavården grnda på knkap från tre källor; - knkap om brkarna önkemål, åikter och ition, - bäta tillgängliga knkap från forkning amt - praktiken erfarenheter. Genom olika aktiviteter ka medarbetare möjligheter och kicklighet i t hämta in och omätta relevant knkap från dea tre knkapkällor öka. Förvänt relt Bedömningar och belt om rör barn och ngdomar är välgrndade och tgår från barnet bäta. Flera tvecklingarbeten om involverar medarbetare har genomfört nder året. Bland ann har intervjer med barn om är eller har varit i kontakt med ocialtjänten hållit och ett förenkl ytem för t följa pp effekterna av ocialtjänten iner har tagit fram. Dea tvecklingarbeten bedöm ha bidragit till fördjpade dikioner i arbetgrpperna om hr arbetätt kan förbättra å t varje belt grnda på bäta tillgängliga knkap från de tre knkapkällorna. Med detta tvecklingarbete om tgångpnkt har arbetätt tform för t göra barn, ngdomar och föräldrar mer delaktiga i åväl tredningproceen om vid genomförande och ppföljning av in. Barn, ngdomar och föräldrar priva nätverk ka involvera i åväl tredningarbete om vid iner. 40 nya medarbetare har nder året genomgått två dagar grndtbildning i nätverkarbete. En grpp medarbetare har nder året tagit fram en rtin för arbetätt för t använda nätverkarbete vid både tredning på barn- repektive ngdomenhet och vid vårdnad-, boende och mgängetredning.

12 Sid 12 (96) Följa pp och analyera effekterna av ocialtjänten iner. Ett förenkl ytem för ppföljning av effekterna av ocialtjänten iner i öppenvård har tarbet och infört nder året. Genom tbildninginer öka medarbetare knkaper om aktell forkning inom för ppdraget relevanta områden. Policyn för kompetentveckling och kompetentvecklingplan har revider. Samtliga medarbetare har tillamman med medarbetare vid relionvåldteamet inom Socialtjänt - vxna deltagit i en heldagföreläning om våld i nära relion. Utbildning i det reviderade BBIC-ytemet har genomfört. Medarbetare deltar i tbildningar och konferener där åväl forkning om metoder är relevanta för ppdraget behandla. Tre medarbetare har deltagit i en påbyggnadtbildning för ocialekreterare om 7,5 högkolepoäng. Genomföra brkarnderökningar med barn, ngdomar och föräldrar. Intervjer med 13 barn och ngdomar har genomfört. Relten har behandl i eminarieform och ligger till grnd för tvecklingarbete. Iner för t rekrytera och behålla medarbetare. Arbete har pågått i ledninggrpp, amverkangrpp och i förvaltningen tyrgrpp för implementering av ockholm tad handlingplan för t förbättra ocialekreterare arbetition. Fler nya tjänter har tillkap och det adminitriva tödet till ocialekreterare har tök. En ny enhet för handläggning av enamkommande barn har inrätt. Chefer och arbetledare har genomgått av taden anordnade tbildningprogram i ledarkap. Under året har introdktiontbildningar för nyantällda medarbetare genomfört. Policy för kompetentveckling och kompetentvecklingplan har revider. En medarbetardialog har genomfört, med yfte t dela knkaper om det ociala arbetet förtättningar och tmaningar amt fånga pp förbättringidéer för verkamheten tveckling. KF: mål för verkamhetområdet: 1.2 Tidiga ociala iner kapar jämlika livchaner för alla Uppfyll helt Förvaltningen erbjder vid familjehen i Rinkeby och Hby råd och töd till föräldrar, både enkilt och i grpp. Samverkan ker med öppen förkola, mödravård- och barnavårdcentral. I amarbete med diefrämjandet komplettera förvaltningen förebyggande föräldrakaptöd med föräldrräffar i tdiecirkelform. För t i ett tidigt kede ppmärkamma barn till föräldrar med egna vårigheter ker regelbnden amverkan mellan barnavårdtredande verkamhet och verkamheter inom och tanför förvaltningen om riktar ig till vxna. Regelbnden amverkan ker ockå med förkolor, kolor och barnhälovården, för t informera om ocialtjänten arbete med barn, om anmälningkyldighet och om barn rätt till töd och kydd. Förvaltningen har nder året erbjdit vxna peroner med mibrk olika iner för t hantera in livition. Särkilt prioriterad är målgrppen nga vxna i rikzonen t tveckla mibrk och ocial tlagning. Antal klienter med komplexa vårdbehov i form av pykik fnktionnedättning och mibrk ökar. Detta kräver tät amverkan mellan förvaltningen och landtinget pykiri och beroendevård.

13 Sid 13 (96) För t motverka hemlöhet arbetar förvaltningen verkamheter för t tödja peroner t finna en långiktigt hållbar boendeition. Vidare bedöm det vräkningförebyggande arbetet vara en viktig del i arbetet mot hemlöhet. Förvaltningen anhörigkonlent har nder året arbet för t nå t till anhöriga med informion. Rtiner för t informera om rätten till töd för anhöriga har pprätt för bitåndhandläggarna inom fnktionnedättning, ocialpykiri och äldreomorg. På intranätet har det pprätt en ida med informion om anhörigtöd och var medarbetare kan vända ig när de träffar en anhörig i behov av töd. Anhörigkonlenten har även arbet med t hitta nya kanaler, för t prida informion om anhörigtöd. Anhörigkonlenten har i amarbete med Järva pykirin erbjdit anhöriga två föreläningar om allvarlig pykik ohäla. Ett amarbetprojekt med tdieförbndet Vxenkolan har tart nder året med anhöriggrpp för anhöriga till pykikt jka. I amverkan med anhörigkonlent i Spånga-Tenta har ett amarbete med venka kyrkan diakoner pprätt. Anhöriggrpper har nder 2016 erbjdit för anhöriga till peroner med bipolär jkdom, chizofreni/pyko, demen, troke, nga med neropykirika fnktionnedättningar och pykik ohäla. Förvaltningen har även erbjdit föreläningerie om tre, träff för par där en drabb av jkdom, ärkild anhöriggrpp för män om är anhörig till peron med demen och för peroner om förvärvarbetar och vill delta i grppaktivitet för anhöriga på kvälltid. Förvaltningen fältaitenter, medborgarvärdar och ngdomvärdar har arbet ppökande i hela taddelområdet. Extra rerer har t in vid ärkilda händeler nder året och fältaitenter och medborgarvärdar har haft en aktiv roll vid de tillfällen förvaltningen tillhandahållit kritöd. Järva ngdommottagning har både mottagning och verkar ppökande. Poli, kola och taddelförvaltningen fortätter t amverka inom MYS (Myndigheter i Samverkan) i yfte t motverka kriminalitet, våld och droger. Ett gemenamt våldförebyggande projektet har påbörj och arbetet fortätter nder Inom pilotprojektet "Samverkan, kola och ocialtjänt" arbetar ocialpedagoger på taddelområdet kommnala grndkolor. Målgrppen är elever i årkr 7-9, med hög frånvaro, om rikerar t akna gymnaiebehöriget. Målättningen är t öka dera möjligheter t gå vidare till gymnaietdier. Projektet viar på fortt goda relt. addelförvaltningarna Rinkeby-Kita och Spånga-Tenta driver gemenamt projektet "Sociala ingrpper" för målgrppen kriminella nga vxna mellan år. Målättningen är t få ngdomar i målgrppen t lämna kriminalitet och pphöra med droger och itället komma i arbete, praktik eller tbildning. Feriejobb tgör en av olika iner i yfte t nderlätta för ngdomar t kaffa ig arbetliverfarenhet och framtida referener. Förvaltningen har inför ommaren mottagit 1810 anökningar från ngdomar om ökt feriearbete. Utav dea var 1775 i rätt målgrpp. Trettio anökningar har överfört till fackförvaltningar för vidare handläggning. Förvaltningen har för egen del erbjdit 1449 ngdomar i åldergrppen år ett ommarjobb, varav 1212 tackade ja och antällde av förvaltningen. Inför jllovet erbjöd 129 ngdomar feriearbete och 104 tackade ja och antällde av förvaltningen. Samverkan med Jobbtorg har ockå bidragit till t fler ngdomar har en plan för arbete, praktik och tbildning. Ungdomgårdarna och träffpnkterna har erbjdit barn och ngdomar ett varier tbd av

14 Sid 14 (96) kltr, tflykter, läger och pontanidrott på lov, kvällar, och helger. Indikor tfall män/ pojkar kvinnor/ flickor tfall VB 2015 Årmål KF: årmål Period Andel barn och ngdomar om varit aktella för iner inom individ och familjeomorgen (Utredningtyp BoU eller Vxen) och om inte är aktella 12 månader efter avltad in (inom IoF, BoU och Vxna, 0-19 år) 85,4 % 86,7 % 83,7 % 83,6 % 84 % 84 % VB 2016 Andelen barn och ngdomar om återaktaliera inom 12 månader har fortt t minka och förvaltningen ppnår årmålet. Andel enkilda om har fått töd i enlighet med itt belt inom ocialpykirin 72,61 % 70,37 % 74,44 % 57,98 % 90 % Nämnden har jälv fattällt målvärdet 2016 Inom ocialpykirin finn ett gemenamt ppföljningintrment för ppföljningen på individnivå, DUR. Trot t årmålet ej nått e reltet poitiva tveckling ifrån föregående år om en framgång i arbetet t kapa jämlika livchaner för alla. Andel in/iner avltade enligt plan inom vxna mibrk 20 % 15,5 % 35,3 % 15 % 17 % 35 % VB 2016 Andelen kvinnor om har avlt planerade iner är högre än för män. Totalt har 17 kvinnor och 58 män påbörj iner varav 6 kvinnor och 9 män avlt inerna enligt planeringen. Reltet kommer t följa pp och analyera. Andel peroner med iner inom ocialpykirin om är nöjda med hr tredningen av dera behov av töd genomförde 65 % 64 % 67 % 81 % 81 % 80 % 2016 Reltet viar en förämring jämfört med föregående år. En orak kan vara t belt har förlängt tan t tredning av behovet genomfört i tillräcklig omftning. Vidare analy av reltet kommer t genomföra. Andel ppnådda delmål inom ocialpykirin 58,57 % 45,8 % 60 % Nämnden har jälv fattällt målvärdet 2016 Förvaltningen har inte tillgång till könppdelad titik. Reltet för indikor ta fram via individppföljning av mål/delmål, totalt antal delmål jämfört med antal ppnådda delmål. Här e en poitiv tveckling ifrån föregående år om är nära årmålet. Andelen föröklägenheter om övergått till eget kontrakt reler till totala antalet föröklägenheter i nämnden 35 % 7 % 2 % 30 % 25 % 25 % 2016 Antal hemlöa 169 t 99 t 70 t 350 t Nämnden har jälv fattällt målvärdet 2016

15 Sid 15 (96) Indikor tfall män/ pojkar kvinnor/ flickor tfall VB 2015 Årmål KF: årmål Period Indikorn är ny för året. Kartläggningen av antalet hemlöa i taden ker på ppdrag av ocialförvaltningen vartann år. Mätningen 2016 viar en minkning av antalet hemlöa i Rinkeby-Kita med 158 peroner jämfört med Fler män jämfört med kvinnor är hemlöa. Relten kommer vidare t analyera. Socialnämnden ka i amarbete med taddelnämnderna genomföra en överyn av arbetet med taden bdget- och kldrådgivning Överynen är genomförd. Ett ärende preentera på ocialnämnden i början av Socialnämnden ka i amarbete med taddelnämnderna e över rtiner och arbetätt för alkohol- och tobaktillyn. Socialnämnden ka återkomma med förlag på åtgärder för hr arbetet kan tveckla för t nå pp till en effektiv, liktällig och rättäker myndighettövning i hela taden En överyn har genomfört och ett ärende preentera på ocialnämnden i janari addelnämnderna ka i amarbete med ocialnämnden kartlägga arbetet med enamkommande barn om förvinner eller avviker amt tärka arbetet rikt mot enamkommande barn om vita i taden rikmiljöer och tveckla iner anpaade efter målgrppen Förvaltningen tärker arbetet med de enamkommande barnen genom tök amarbete med familjetödenheten och med fältaitenterna. Nämndmål: Barn och nga häla och tveckling äventyra inte av förälder mibrk, pykika ohäla eller andra vårigheter Uppfyll helt Bekrivning Målgrppen är barn och ngdomar var föräldrar har betydande egna vårigheter om kan leda till t de briter i in omorgförmåga. Barnen häla och tveckling rikerar om en följd av detta t kada. För t barnet ka tveckla gynnamt behöver föräldrarna få egna adekva iner. Förvänt relt Genom töd och iner till både föräldrar och barn ka förtättningar kapa för en god tveckling ho barnet. Barn om placera tanför hemmet ka ha möjligheter till en god relion till ina föräldrar och, om det är det bäta för barnet, knna återförena med ina biologika föräldrar eller trygga genom en vårdnadöverflyttning till familjehemmet.

16 Sid 16 (96) Vid familjehen i Rinkeby och Hby bedriv förebyggande föräldratödverkamheter och båda verkamheterna har tveckl nder året. Hembeök till nyblivna föräldrar i Rinkeby tillamman med barnjkköterkor från barnavårdcentralen har genomfört nder året. Detta arbetätt är mycket ppkt av föräldrarna. I amarbete med diefrämjandet anordna föräldracirklar, i vilka ca 1000 föräldrar har deltagit. Grppverkamheten Barnkraft anordna för familjer där föräldrar lider av pykik ohäla. Vid familjehet i Rinkeby bedriv även förebyggande familjerättligt arbete, där föräldrar kan få rådgivning aveende kilmäa, vårdnad-, boende-, och mgängefrågor. För t i ett tidigt kede ppmärkamma barn till föräldrar med egna vårigheter har amarbetrtiner mellan olika enheter inom förvaltningen tveckl. Socialtjäntinpektörerna kvalitetgrankning av förvaltningen arbete med barn till föräldrar med mibrk viade bland ann på behovet av ökad amverkan mellan barn- repektive vxenenheten, vilket har initier efter detta. Samverkan med barnhälovården, mödravården, vxenpykirin och barnhabiliteringen har fortkridit nder året, likom amarbetet med förkolorna i taddelområdet. Samarbetet bidrar till t barn var föräldrar har egna vårigheter pptäck tidigare, å t dera behov av töd kan tillgodoe innan problemen blivit alltför tora. En informiontelefon för familjerättfrågor har inrätt och informionbrev med erbjdande om familjerätten tjänter har kick till amtliga föräldrar om anökt om kilmäa. Syftet är t genom informion, råd, töd och erbjdande av frivilliga amarbetamtal förebygga konflikter mellan föräldrar om har eller aver eparera. Behandlingarbete i ocialt tta familjer med omftande tödbehov har pågått nder året. Arbetätt för målgrppen ompröva och tveckla fortlöpande. Nya arbetätt behöv för t knna tillgodoe målgrppen kiftande behov har pågått nder året. Indikor tfall män/ pojkar kvinnor/ flickor tfall VB 2015 Årmål KF: årmål Period Andel barn, ngdomar och/eller föräldrar om tackar ja till in i form av öppenvård 66,77 76, Andel barn, ngdomar och föräldrar om tackar ja till erbjdna iner i egen öppenvård har mink något nder perioden jämfört med år En förklaring till denna minkning kan vara den höga peronal- och knkapomättningen inom barnoch ngdomenheterna. Förvaltningen arbetar med t förbättra arbetätten för t motivera föräldrar, barn och ngdomar t ta emot de iner de bedöm behöva. Barnet/den nge förälder har förändr itt beteende å t barnet/den nge behov tillgodoe. 62, % 2016 Mätmetoden har förändr nder året och mätningar har ej genomfört i alla ärenden, varför reltet inte är helt tillförlitligt. Av totalt 27 genomförda ppföljningar av in i öppenvård, där problemiken var förälder vårigheter t tillgodoe barnet grndläggande behov, bedömde t inen varit verkam och generer poitiv förändring för barnet, tifrån ppt mål i 17 fall.

17 Sid 17 (96) Förbättrad amverkan mellan barn- och vxenenheterna Samarbete och knkaptbyte mellan de olika barn-, ngdom- och vxenenheterna har kett i form av informionträffar, i yfte t nderlätta amverkan i enkilda ärenden. Även trktrerad amverkan med BVC, MVC och BUP ker regelbndet. De interna amarbetrtinerna mellan verkamheter för barn och vxna har revider. Utbilda medarbetare i neropykirika fnktionnedättningar (Program för delaktighet) Medarbetare har deltagit i ocialförvaltningen tbildning i neropykirika fnktionnedättningar. Utveckla familjehen i Rinkeby och Hby Verkamheterna i familjehen i Rinkeby och Hby har tveckla nder året. Ett fördjp föräldratödprogram för föräldrar till tonårngar erbjd. Samarbete med kolorna elevvårdteam har tveckl. I amarbete med diefrämjandet anordna tdiecirklar på tem förälder i nytt land. Samtal har fört med landtinget barnhälovård, i yfte t åtadkomma en längre hållbar ning på hembeökprogrammet. Öppna temräffar har hållit nder höten i Rinkeby familjeh. Tjänten om föräldralot har permanent. Nämndmål: Barn och nga agerar i enlighet med lagtiftning och har en livtil om gynnar dera tveckling Uppfyll delvi Målgrppen är barn och ngdomar med allvarligt detrktivt och antiocialt beteende om kriminalitet, användande av droger amt ppförande- och beteendeproblem. Förvänt relt Att andelen barn, ngdomar och föräldrar om tar emot erbjdna iner ökar och t målen ppnå för en ökande andel barn och ngdomar i målgrppen. Arbetet med ociala ingrpper (SIG) för ngdomar med kriminellt beteende pågår, även om det nder en period har varit vårt t få ngdomar t delta. Samarbetet med den lokala poliorganiionen har med anledning av detta tveckl, genom bland ann fler träffar och erfarenhettbyte, vilket bedöm ha förbättr förtättningarna för t ge töd till målgrppen. Behandlingrelten för öppenvårdinen Mlti Sytemic Therapy (MST) är goda och förvaltningen efterträvar t fler föräldrar med yngre barn erbjd denna in. Medarbetare kompeten i t bedöma barn, ngdomar och dera föräldrar behov av töd amt motivera till förändring har ök med hjälp av tbildning och internt tvecklingarbete. Förtättningar för t ta tillvara barn, ngdomar och föräldrar priva nätverk för t åtadkomma poitiva förändringar för barn och ngdomar har därmed ockå förbättr.

18 Sid 18 (96) Indikor tfall män/ pojkar kvinnor/ flickor tfall VB 2015 Årmål KF: årmål Period Andel barn, ngdomar och/eller föräldrar i målgrppen om tackar ja till in i form av öppenvård. 64,8 % 76,62 % 70 % 2016 Andel barn, ngdomar och föräldrar om tackar ja till erbjdna iner i egen öppenvård har mink något nder perioden jämfört med år En förklaring till denna minkning kan vara den höga peronal- och knkapomättningen inom barnoch ngdomenheterna. Förvaltningen arbetar med t förbättra arbetätten för t motivera föräldrar, barn och ngdomar t ta emot de iner de bedöm behöva. Barnet/den nge har pphört med droger % 2016 Mätmetoden har förändr nder året och mätningar har ej genomfört i alla ärenden, varför reltet inte är tillförlitligt. Av nio ppföljningar i ärenden där ngdom fått öppenvårdbehandling med målet t pphöra med droger bedömde t målet ppnått i fyra fall. Barnet/den nge har pphört med kriminalitet % 2016 Mätmetoden har förändr nder året och mätningar har ej genomfört i alla ärenden, varför reltet inte är tillförlitligt. Av totalt 19 genomförda ppföljningar av öppenvårdbehandling för ngdomar i målgrppen bedömde reltet om poitivt i 15 fall. Inom ramen för BUS-amverkan (Barn och ngdom i behov av ärkilt töd från kommn och landting) tveckla gemenamma rtiner och arbetätt för barn i behov av ärkilt töd för t amordna iner från fler än en hvdman. (Program för delaktighet.) För t förbättra amverkan om enkilda barn i behov av töd från flera hvdmän tillämpa arbetformen BUS Individform. Arbetformen betår av nätverkmöten för profeionella, där överenkommeler mellan hvdmän kan träffa tan t familjer deltar. I de fall där arbetformen har tillämp har överenkommeler knn nå, vilket gynn barnet/ngdomen. Samarbeta med bl. a. fältverkamhet, poli och kola i ociala ingrpper för ngdomar i rikzonen för antiocialt beteende Den förebyggande arbetformen SIG för nga, om yftade till t tidigt fånga pp ngdomar i åldern år om rikerade ogynnam tveckling, har efter tvärdering pphört nder året. Skälet till detta är t allt för få ngdomar blev aktalierade för inen. Nämndmål: Barn och nga har en fngerande kolgång Uppfyll helt Målgrppen är barn och ngdomar om har behov av ocialtjänten töd för t klara in kolgång och få ltbetyg. Föräldrar till dea barn kan behöva töd för t kapa goda förtättningar för detta.

19 Sid 19 (96) Förvänt relt Andelen barn och ngdomar om har god närvaro i kolan och om ppnår knkapmålen ökar. I behandlingppdragen till öppenvården, där målet är t barnet/ngdomen har en fngerande kolgång, har tonvikt lagt på arbetet med t förtärka amarbetet mellan hem och kola. Kommnikionen mellan kola och ocialtjänt har förbättra genom t informion i hvdak överför i möten där föräldrar och barn deltar. De nya lokala rtinerna för amverkan mellan kola och ocialtjänt har revider nder året. Nya arbetformer för barn med behov av iner från olika hvdmän har implementer nder året. Familjehemplacerade barn kolrelt följ pp ytemikt, vilket har bidragit till tveckling av arbetätt i töd till familjehemmen i dera ppdrag t tödja barnen kolpretioner. Majoriteten av de barn om förvaltningen har placer i familjehem, om gått hela in kolgång i Sverige, fllföljer grndkolan med godkända betyg. I princip amtliga har gått vidare till gymnaietdier, några med anpaad tdiegång. För de enamkommande barnen har tort fok leg på t äkertälla dea barn rätt till kolgång. Även läxhjälp, ommarjobb och fritidyelättningar erbjd. Indikor tfall män/ pojkar kvinnor/ flickor tfall VB 2015 Årmål KF: årmål Period Andel barn, ngdomar och/eller föräldrar om tackar ja till in i form av öppenvård. 64,79 76, Andel barn, ngdomar och föräldrar om tackar ja till erbjdna iner i egen öppenvård har mink något nder perioden jämfört med år En förklaring till denna minkning kan vara den höga peronal- och knkapomättningen inom barnoch ngdomenheterna. Förvaltningen arbetar med t förbättra arbetätten för t motivera föräldrar, barn och ngdomar t ta emot de iner de bedöm behöva. Barnet/den nge har betydande närvaro i kolan. Barnet/den nge ppnår knkapmålen i kolan % % 2016 Mätmetoden har förändr nder året och mätningar har ej genomfört i alla ärenden, varför reltet inte är tillförlitligt. Av totalt 28 ppföljningar bedömde det i 21 fall t inen gett avedd effekt, å t målet om en fngerande kolgång för barnet var ppfyllt.

20 Sid 20 (96) Fortt tveckling av arbetätt för ppföljning av familjehemplacerade barn kolgång Vid rekryteringar av familjehem betona ärkilt familjehemmet förmåga t tödja barnet i kolitionen. Barnet tbildning och kolition följ pp ytemikt. De enamkommande barnen erbjd läxhjälp, ommarjobb och fritidyelättning. Svårigheten med t nå fram med ådana erbjdanden till jorhem och familjehem om har enamkommande barn boende ho ig har identifier. Följa pp och fortätta arbeta enligt amverkanöverenkommelen mellan förkola, kola och ocialtjänt. (Program för delaktighet) Den lokala amarbetöverenkommelen mellan förvaltningen och kolan har revider i amarbete med amtliga berörda enhetchefer och rektorer. Vid den enate revideringen identifierade områden där lokala rtiner aknade. Rtiner har n tagit fram. Samverkan pågår ockå inom ramen för den lokala BUS-överenkommelen för amverkan om barn i behov av ärkilt töd från flera hvdmän. Konltiontöd ka använda om nderlag för amtal med kolperonal, förälder och barnet/den nge Genom förbättrade arbetätt, om bygger på trktrerad mntlig konltion med kolan, ökar föräldrar och barn delaktighet i amarbetet mellan familj, kola och ocialtjänt. Ta fram nya arbetätt för barn och ngdomar med hög kolfrånvaro. En arbetgrpp har bild för t tveckla de interna arbetätten för målgrppen barn och ngdomar om är föremål för tredning och in med anledning av hög kolfrånvaro. Knkapöverföring och amarbete med pilotprojektet amverkan kola ocialtjänt (PPSS) planera. Upprätta fler Samordnad individell plan, SIP, för barn i behov av töd från både ocialtjänt och hälo- och jkvård. (Program för delaktighet) Samordnad individell plan (SIP) har använt för de barn om behövde det. Nämndmål: Barn och ngdomar känner tillit och framtidtro Uppfyll delvi Samverkan inom förvaltningen och med andra myndigheter och frivilliga organiioner ka främja barn och ngdomar ppväxtförhållande. Barn och ngdomar gör delaktiga och har inflytande i frågor om rör dem. Ett ppökande arbete bedriv av fältaitenter, medborgarvärdar och ngdomvärdar. Ungdommottagningen ger råd och töd till ngdomar pp till 23 år. På mottagningen arbetar peronal om har HBTQ-kompeten. Ungdomgårdarna och träffpnkterna erbjder flickor och pojkar ett varier tbd av kltr, tflykter, läger och pontanidrott på lov, kvällar, och helger. Ungdomar i åldergrppen år erbjd feriearbete.

21 Sid 21 (96) Förvänt relt Ett ppökande arbete bidrar till t ngdomar blir edda och inte hamnar i rikzonen för ohäla och detrktivt beteende. Samverkan med Jobbtorg och Arbetförmedlingen leder till t fler ngdomar har en plan för arbete, tbildning och praktik. En dialog mellan ngdomar, myndigheter och civilamhället främjar tilliten till amhället. Fältaitenter, medborgarvärdar och ngdomvärdar möter, genom dera ppökande arbete, många av taddelområdet barn och ngdomar i offentliga miljöer om gor och torg, på kolor och mötepler och på ocial media. De har nder året arbet med t motverka mibrk, kriminalitet, eller ann anti-ocialt beteende, förmedla trygghet och motivera och inpirera till tdier, arbete och ann amhällengagemang. Ett arbete med t tveckla medborgarvärdarna roll om informionkanal pågår. Arbetet yftar till t förtärka dialogen med taddelområdet invånare, däribland ngdomar. Förvaltningen ngdomtreg och projektledare för flickor organiering har ockå haft dialoger med taddelområdet ngdomar och två olika fokgrpper har bild. Grpperna har arbet med frågor om mänkliga rättigheter och egenmakt och tformar tillamman med förvaltningen en handlingplan för tärkt egenmakt ho ngdomar och bidrar till förvaltningen tredning om tärkt organiering bland flickor. En ärkild arbetgrpp amordnar förvaltningen arbete mot våldbejakande extremim och förvaltningen tarbetar en lokal handlingplan. Pilotprojektet amverkan kola ocialtjänt (PPSS) viar på fortt poitiva relt för ngdomar om ingår i projektet, i form av minkad frånvaro och en ökad andel om går t grndkolan med behöriga betyg. Järva ngdommottagning har både mottagning och har arbet ppökande på kolor i taddelområdet. Alla ngdomverkamheter har erbjdit veckovia tjejkvällar/tjejform och några har även anordn killkvällar/killform. Inpirionkvällar på tem "tdier och arbete" har organier för ngdomar i åldern år på träffpnkten Reactor. Kvällarna led av peroner med erfarenhet från arbetlivet inom både offentlig, priv och idébren ektor. Händelerika och varierande lovprogram har arranger för barn och ngdomar nder amtliga kollov. Ungdomgårdar och träffpnkterna har nder höten deltagit i en enkätnderökning om varje år tför inom det landomftande nätverket KEKS (Kvalitet och Kompeten i Samverkan). Förvaltningen ngdomverkamheter regitrerade totalt 220 enkätvar (93 flickor, 124 pojkar och tre om inte ppget kön). I enkäten ingår frågor om bemötande och trygghet på ngdomverkamheterna. Reltet ammantäll och redovia i "INDEX trygghet och bemötande". Index för Rinkeby-Kita taddelförvaltning ppgick till 97 procent, vilket är fem procentenheter högre än KEKS-nittet. Motvarande index om knyter an till frågor om gemenkap, egen identitet, poitiv förväntan och rättvia ppgick till 95 procent, fyra procentenheter högre än KEKS-nittet. Under året erbjöd total 1578 ngdomar från Rinkeby-Kita taddelområde feriearbete. Det var 1319 ngdomar om tackade ja till erbjdandet och krev på ett antällningavtal. Förvaltningen har nder året amarbet med drygt 130 arbetpler inom både kommnala verkamheter och bolag, entreprenörer och ideella föreningar.