Valle och Mika HAPARANDA

Transkript

1 Valle och Mika HAPARANDA

2 Goda exempel på förebyggande arbete i Haparanda Familjecentral Compassen Norrbs Arbete i skolan

3 Mamma-& Pappagrpper med Valle & Mika på Familjecentralen Samtal och vägledning i Föräldraskap Relationer Familjeangelägenheter Barnppfostran Vägledning

4 Reflektion från pappagrppen Hej. Här kommer lite information om vad jag anser om föräldragrppen och dess möten/information. Ni är gld värd för oss föräldrar. Särskilt för de som pplever föräldraskap för första gången, men även för oss som har lite bagage men behöver råd, stöd eller hjälp i någon form. Man kan alltid vända sig till er när man inte kan lösa en tanke eller ett problem man blivit helt ställd inför. Men även bara för att få någon att prata av sig med, vilket känns skönt. Sedan är j alla möten man haft med föräldragrppen och mamma/pappa kväll ett mycket bra sätt för oss att få kontakt med likasinnade som befinner sig i samma sitation som en själv. Där får man lära känna och kanske finna nya kontakter som man inte ens hade haft tanke på att ty sig till. Det öppnar dörrar till något helt nytt och nderlättar för oss. Jag anser att det borde ordnas fler såna här tillfällen och möjligheter. Ett varmt tack till er som engagerar sig i oss individer med och tan problem. Ni tar er tid för att få oss att känna oss välkomna och ppskattade. Känns skönt när man känner att man får ett lyft framåt i livet, vilket gör att man får ny ork och energi att klara vardagen. Med varma hälsningar Stefan Lindgren

5 Reflektioner från mammagrppen Bra att prata tillsammans om relationer och föräldraskap. Både för blivande föräldrar och för oss som har barn och en vanlig vardag. Givande att män håller i mammaträff, då en som kvinna kan få tänka r en annan synvinkel. Inför mammakvällen hade jag inga direkta förväntningar. Jag tycker denna kväll var givande och lärorik. Det togs pp saker som man själv inte tänker på eftersom man lätt blir hemmablind och inte tänker på dessa småviktiga saker. Något som var nyttigt var att det som togs pp kom från manligt perspektiv.

6 COMPASSEN Gemensam samverkansplats för Individ & Familjeomsorgen och Elevhälsan Alla kan hamna i svårigheter och kriser. Hos Compassen kan d och din familj få råd och stöd. Syftet med Compassen att stärka och effektivisera de förebyggande insatserna för våra barn/ nga och deras familjer. Vi arbetar tifrån de behov ni har och det ni vill ha hjälp med. Vi ser familjen som en helhet, där de olika familjemedlemmarna påverkar varandra. D är välkommen att kontakta oss för rådgivning och stödsamtal, för hela eller delar av familjen. Enskilda samtal går också bra. Vi erbjder pp till 3 samtal till att börja med. Fler samtal kan beviljas. Vi använder ordet låg tröskel som kan definieras på följande sätt: Lättillgängligt, Okomplicerat, Tidiga insatser, Anonymitet Välkommen att kontakta oss: Vem som helst i familjen kan kontakta Compassen för att boka ett möte. Mötet kan sedan ske i våra lokaler på Stationsgatan 52 i Haparanda, hemma hos dig eller på någon annan plats.

7 Norrbs- gemensamma riktlinjer för samverkan för barn och nga. Rtiner för personal 1. Ta initiativ. Var och en som i sin yrkestövning pptäcker behov av stöd, tredning och insatser för barn/nga ska initiera insatser i den egna verksamheten och ta pp frågan om samverkan med andra aktörer bör ske. 2. Agera om barnets behov är sammansatt. Med sammansatt behov menas att barnet/den nge kan behöva hjälp av mer än en kompetens/aktör, som finns i en annan verksamhet. Bedömning görs av verksamhetschefen eller av chefen tsedd person. Har individen ett sammansatt behov, ska d ta kontakt med barn och föräldrar för att få till stånd ett nätverksmöte. 3. Håll nätverksmöte inom 10 arbetsdagar. Kallelse till nätverksmötet görs av den som tagit initiativ till det. Alla kallade aktörer måste komma till mötet. Mötet leds av initiativtagande aktör.

8 fortsättning rtiner. 4. Upprätta en samordnad individell plan (SIP). Samverkansplanen ska visa vem som har ansvar för vad. Den pprättas enligt en given mall och delas vid mötet t till alla inblandade. 5. Utse en samordnare för ärendet. Denne ansvarar för att koordinera insatser och håller kontakt med barn/den nge och föräldrar. 6. Rapportera avvikelser vid ppföljning av planen. Rapport görs på särskild blankett. Gröna kortet- inplastat kort med rtiner och checklista för det praktiska arbetet. Samtalsledare tbildade för att skapa trygghet och delaktighet för mötesdeltagarna.

9 Arbete i skolan Förebyggande mobbningsarbete i hel klass tillsammans med pedagogerna. Aktivitets terapi. ACT. (Acceptance and Commitment therapy) Projekt på en skola att få vårdnadshavare mer delaktig i barnens skolgång. Utvecklingssamtal direkt i början av terminen, alla har samma frågor som man går igenom med vårdnadshavarna. Föräldrakväll bara för papporna/mammorna.

10 Exempel på frågor till tvecklingssamtal Hr sklle ni beskriva er familj? Ex, förmågor/ styrkor Hr sklle d beskriva ngdomen? Ex, förmågor/styrkor Varför är d glad/stolt över att vara vårdnadshavare till? Varför är d glad/stolt över din pappa/ mamma? Hr sklle d beskriva skolan och klassen som ngdomen går i? Trivs ngdomen i skolan? Hr fngerar samvaron med klasskamrater? Vad är lätt respektive svårt i skolan? Lärarens beskrivning hr skolsitationen ser t för ngdomen! Finns det behov av mera hjälp i skolan? Vad gör ngdomen på fritiden? Finns det en lärare eller någon annan vxen i skolan som ngdomen kan vända sig till om han/hon så önskar? Är det någonting som ngdomen sklle behöva träna mera på? Har ni sökt och fått hjälp? Hr fngerar samarbetet mellan hem och skola i sin helhet? Har ni önskemål för framtiden? Hr kan d som ngdom få en bra skolgång? Hr kan d som vårdnadshavare stödja ngdomen i skolgången? Hr kan d som lärare stödja ngdomen i skolan?

11 Delaktighet i skolan Normal arbetsgång i skolan är att man har informationsträff/föräldramöte i början av september dit ngefär 25 % av föräldrarna kommer. Sedan börjar man med tvecklingssamtal i november/december där man talar om till föräldrarna vad deras barn inte har hnnit med. Våran tanke är att man vänder på arbetsgången. Skolan har informationsmöte/föräldramöte direkt när skolan börjar. Sedan börjar man med tvecklingssamtal direkt för då når man alla föräldrar. VI har skrivit en mall med stödfrågor som lärarna kan använda nder samtalen. Under samtalens gång lyfter man även frågan om ni som föräldrar behöver stöd i relationen med barnet. I oktober/november har vi en kväll bara för pappor, där vi lyfter vi fram hr viktiga vi män är i barns liv och tveckling. Avsltar med en mammakväll, där vi lyfter fram kvinnans viktiga roll i barns liv och tveckling. Vi hoppas att vi med detta kan bidra till en positiv tveckling i skolans arbete samt att det bidrar till en bra relation mellan föräldrar/elever och skolans personal. Och detta sklle vara en del till våran gemensamma mål att bli Norrbottens bästa skola. Där föräldrarna får berätta om barns förmågor och andra starka sidor. Vi frågar även om förälderns förmågor och andra starka sidor som sklle knna nyttjas inom skolans verksamhet. Ex frilftsdagar, andra aktiviteter. När man får en bra relation nder samtalet kan man även lyfta frågan till föräldern om det finns någonting som ditt barn bör träna mera på. Syfte: Att få vårdnadshavare mer delaktig i barnens skolgång på Marielndsskolan. Att relationen mellan skolan och föräldrarna stärks i en positiv anda.

12 Möta och vara synlig i elevers och föräldrars vardag, ex, elevfiket, matsal, familjecentral.

13 Avsltning Om vi bygger starka och trygga barn så behöver vi inte laga så många trasiga vxna. Investera i ditt barns hälsa och välbefinnande, så slipper d investera i deras ohälsa. Ta t glädjen i förskott det värsta som kan hända är att d har varit i glad i onödan.