Gatu- och fastighetskontoret Markavdelningen, innerstaden Lena Winberg Tfn Dnr :1 samt :1

Transkript

1 GEMENSAMT TJÄNSTEUTLÅTANDE Stadbyggnadkontoret Innertadavdelningen Jan Inghe Tfn Dnr /2003 amt /2003 Gatu- och fatighetkontoret Markavdelningen, innertaden Lena Winberg Tfn Dnr :1 amt :1 Till Stadbyggnadnämnden och Gatu- och fatighetnämnden Remier av program för detaljplaneläggning av Danvikhemområdet amt Kvarnholmen mm i Nacka kommun FÖRSLAG TILL BESLUT att om var på remierna till kommuntyrelen överlämna och åberopa detta tjänteutlåtande att omedelbart jutera detta belut för att remitiden ka klara Ingela Lindh Olle Zetterberg SAMMANFATTNING Nacka kommun har upprättat två programförlag för detaljplaneläggning, ett för Danvikhemområdet och ett för Kvarnholmen mm på Vätra Sicklaön i Nacka, om remitterat till bl a Stockholm tad. Programförlaget för Danvikhem mm omfattar mindre botadkompletteringar, totalt ca 350 lgh för vårdboende om tilltyrk. Programförlaget för Kvarnholmen är mycket omfattande och berör i hög grad Stockholm. Förlaget innebär en W:\gfk.yourvoice.e\work\ \Tjut\09.doc 1 (7)

2 utbyggnad av ca 2000 nya lägenheter och en ombyggnad av befintliga indutrianläggningar och nybyggnader för ca 3000 arbetplater. Totalt planerar Nacka nu för utbyggnader av ca 4000 lgh amt verkamheter på Vätra Sicklaön, vilket är avevärt mer än i tidigare redoviade planer inför planeringen av Danviklöen och Henrikdal trafikplat Stadbyggnad- och gatu- och fatighetkontoren aner att det är mycket poitivt att Nacka med detta förlag, om innebär ett rejält botadtillkott, medverkar till regionen botadförörjning. Det centrala läget och de mycket höga miljökvaliteterna innebär att denna utbyggnad är lämplig. Men kontoren riktar kritik mot den höga biltrafikaltringen amtidigt om man i Hammarby Sjötad vinnlagt ig om en mer begränad biltrafikaltring genom atning på en effektiv kollektivtrafik, främt pårväg och båttrafik. Hela Sydotektorn måte ane ha ett underdimenionerat trafikytem mot Stockholm innertad och norrut. Planerade biltrafikmängder vid Henrikdal trafikplat bedöm kraftigt komma att överkrida. Planerade utbyggnader kan till tor del inte genomföra innan Danviklöenprojektet med en plankild korning vid Henrikdal genomfört. Poitivt är dock att Nacka kommun får en betydligt törre exploateringnytta av Danviklöenprojektet genom den planerade bebyggelen och därmed kan bidra ekonomikt till genomförandet i törre utträckning än vad om tidigare förväntat. Den tora utbyggnaden kommer ockå att altra en mycket omfattande butrafik del vid Henrikdal trafikplat del mot Sluen och innertaden. För att möjliggöra utbyggnaden av en gren av tvärbanan till Kvarnholmen bör förvararbeten för denna gren överväga redan i Danviklöenprojektet. SL har dock avierat att man inte vill bidra till denna del varför finanieringen bör utreda innan belut fatta om Kvarnholmen utbyggnad. Ett alternativt ätt att minka belatningen på Henrikdal trafikplat mm är att bygga ut den planerade bron över Svinderviken även för biltrafik även om kontoren iner att detta innebär en tor ekonomik belatning för Kvarnholmenprojektet. Kontoren kontaterar vidare att de getaltningprinciper om förelå för nybyggnationen knappat är förenliga med den planerade utbyggnaden. Denna bör därför minka alternativt bör andra mer tadmäiga getaltningprinciper formulera. Planerad nybebyggele har mycket tora tadbildeffekter läng Stockholm inlopp och utblickarna från Djurgården och gränar mot Nationaltadparken. Kontoren kontaterar lutligen att en relativt tor del av Hammarbyverket fjärrvärmeanläggning erforderliga utbyggnad behöv för att tillgodoe Nacka utbyggnadplaner. Det finn i Stockholm en konflikt mellan verket utbyggnadplaner och befintlig botadbebyggele amt taden egna botadförörjningplaner. Nacka måte därför engagera ig i de regionala tudier om nu påbörja för att tudera var framtida tillkommande energiproduktion ka förlägga. 2 (7)

3 UTLÅTANDE Bakgrund Nacka kommun har bl a till Stockholm tad överänt del program för detaljplaneläggning av Danvikhemområdet, del program för detaljplaneläggning av Kvarnholmen mm. Förlagen har remitterat till tadbyggnadnämnden, gatu- och fatighetnämnden och tadledningkontoret för yttrande enat För båda programområdena gäller en ny överiktplan antagen av Nacka kommunfullmäktige Danvikhemområdet omfatta deutom av en fördjupad överiktplan antagen Båda programområdena omfatta av Kvalitetprogram för Nacka norra kut från Båda områdena berör även av ett antal rikintreen för kulturminnevården, för kut och kärgård, för farled och för kommunikation. Området gränar till Nationaltadparken i Stockholm och påverkar i hög grad Djurgården vad gäller utblickar mm. Kontoren förutätter att programmen även remittera direkt till Djurgårdförvaltningen. I dea överiktliga program och planer fatlå att de äldre nu nedlagda indutriområdena läng Vätra Sicklaön norra kut ka kunna omvandla och komplettera för ny användning, till tor del botäder. Exploateringen ka ke på i huvudak tidigare exploaterad mark på bergpartierna krön och läng tränder. Befintlig naturmark och obebyggda luttningar ka bevara. De olika områdena ka inte bygga amman utan åtkilja av törre gröna partier. Det befintliga vägnätet ka utgöra ba för området trafikförörjning. Området kollektivtrafikförörjning bör på ikt kunna komplettera med en utbyggnad av en gren av tvärpårvägen. Stockholm tad har tidigare yttrat ig över dea överiktliga planer och program likom över ett antal detaljplaneförlag för utbyggnadprojekt läng Vätra Sicklaön norra kut. Programförlagen Programförlaget för Danvikhem mm innebär möjlighet till mindre botadkompletteringar uppe på bergplatån i direkt anlutning till Danvikhem nuvarande anläggningar. Kompletteringarna omfattar ca 200 lägenheter för olika former av vårdboende. (Område 1 och 2). Programförlaget viar ockå på möjligheter att enare bygga ca 150 lägenheter i anlutning till Kvarnholmvägen. (Område 5). Denna utbyggnad är dock inte möjlig innan Öterleden byggt ut. Se illutration id 8 Programförlaget för Kvarnholmen mm innebär en ucceiv möjlighet till en mycket omfattande tadutbyggnad. Kvarnholmen, om inrymmer nedlagda kvarn- och oljeindutrianläggningar och befintliga botäder med totalt ca kvm BTA yta, förelå bygga ut med ytterligare ca kvm botad- och verkamhetyta. Området äg i in helhet av KF fatigheter AB. Ambitionen är att kapa en taddel med kärgårdkänla om tillfredtäller tadmännikan krav på en variationrik miljö och boendekvalitet amt tjänteektorn krav på repreentativ och inpirerande miljö. Staddelen uppkatta fullt utbyggd kunna innehålla lägenheter för ca 4000 boende ( ca 2000 lgh) och för ca 3000 arbetplater. 3 (7)

4 Kvarnholmen förelå åter bli en holme genom att det tidigare igenfyllda Hätholmundet återkapa. Området förelå trafikförörja i huvudak från befintligt vägnät. En ny bro för kollektivtrafik och för gång- och cykeltrafik förelå bygga från Kvarnholmen yttre del över Svinderviken för direktare kontakt med Nacka Strand och Nacka Centrum. Ett pårreervat för tvärpårvägen läng Kvarnholmvägen redovia. Markägaren planerar att tarta exploateringen genom utbyggnadetapper omfattande Kvarnområdet och Gäddviken. Programmet anger att många yttre faktorer, t ex genomförandet av Danviklöenprojektet, kan komma att påverka utbyggnadtakten. Se illutrationer id 9-11 Kontoren ynpunkter Programförlaget för utbyggnaden av Danvikhem mm innebär en å begränad exploatering att kontoren inte har några ynpunkter utan tilltyrker detta då det ligger helt i linje med tidigare antagna överiktliga program- och plandokument. Kontoren ynpunkter koncentrera itället till kommentarer kring programmet för utbyggnaden av Kvarnholmen mm. Exploateringen torlek och innehåll. Kontoren kontaterar att det nu upprättade programförlaget innebär möjlighet till en mycket tor tadutbyggnad. Nytillkottet med ca kvm BTA yta motvarar tillamman med omvandlingen av den befintliga bebyggelen t ex utbyggnaden av hela Södra Stationområdet. Jämfört med tidigare upprättade program- och plandokument har därmed både den totala exploateringnivån och främt antalet tillkommande lägenheter ökat på Vätra Sicklaön. I Nacka antagna fördjupade överiktplan för Sickla från år 2000 bedöm det totala antalet tillkommande botäder på Vätra Sicklaön uppgå till nya lägenheter och nya ytor för verkamheter till kvm. Bara utbyggnaden av Kvarnholmprojektet innebär ca 2000 lgh och kvm nya verkamhetytor. Till detta kommer tidigare antagna detaljplaner för utbyggnader av Finnboda Varv med ca 550 lgh och kvm verkamhetytor, Saltjökvarn med ca 450 lgh och kvm verkamhetytor och Danviktrand med 150 lgh. Mindre kompletteringar omfattande ett par hundra lägenheter planera eller har redan genomfört kring Henrikdalberget, Finnberget och Danvikhem. Utbyggnaden av Danviklöen projektet innebär möjlighet till ytterligare utbyggnader läng Kvarnholmvägen. Totalt innebär detta att nätan nya lägenheter amt omfattande verkamhetytor planera att bygga ut på Vätra Sicklaön inom Nacka. Kontoren aner att Vätra Sicklaön centrala läge i regionen med ca 3,5 km avtånd till Sluen och med mycket tora miljömäiga kvaliteter motiverar denna omfattande tadutbyggnad. Tillamman med Stockholm direkt angränande tadutbyggnader i Hammarby Sjötad kapa här förutättningar för ett av regionen törta tadutvecklingområden. Detta täller amtidigt tora krav på miljömäiga kvaliteter och infratrukturutbyggnad. 4 (7)

5 Trafikaltring och infratruktur. I programhandlingarna ange att Kvarnholmområdet ka dimenionera för ett parkeringbehov om 1 bilplat/lgh och 1 bilplat/ 25 kvm kontor (motvarar 40 pl/ 1000 kvm verkamhetyta). Motvarande dimenioneringtal är t ex för Hammarby Sjötadprojeket 0,5 bilplater/lgh och 10 pl/ 1000 kvm verkamhetyta. Dimenioneringtal om 40 pl/ 1000 kvm verkamhetyta nyttja i Stockholm enbart för parkeringanläggningar för törre handelområden i yttertaden. I programhandlingarna ange vidare att området kommer att altra en biltrafik om ca f/d om i in helhet ka nyttja Kvarnholmvägen via Henrikdal trafikplat/ Danviktull. Kontoren kontaterar att hittillvarande trafikberäkningar för utformningen av Danviklöenprojektet baera på att dagen trafik om ca f/d vid Kvarnholmvägen anlutning till Henrikdal trafikplat, förvänta öka till ca f/d när Vätra Sicklaön i in helhet byggt ut. Hela denna trafikkapacitet kulle då ta i anpråk för Kvarnholmprojektet vilket inte är realitikt. Den utökade exploateringen på Vätra Sicklaön och det mycket tora bilberoendet pekar itället mot att trafikökningen kommer att bli väentligt törre, narare ca f/d när alla planerade utbyggnader enligt ovan genomfört. Vidare kontaterar kontoren att genomförandet av Danviklöenprojektet är en förutättning för att ytterligare utbyggnader på Vätra Sicklaön ka kunna ke amt att dea utbyggnader tidmäigt måte amordna med Danviklöen genomförande. Den höga biltrafikaltringen är del beroende av höga parkeringtal men även av väg- och kollektivtrafikytemet och erviceplaneringen utformning. Kontoren aner inte att det är uttryck för en god och miljöanpaad planering att i å hög grad om programförlaget nu viar enbart utgå från befintligt vägnät och kollektivtrafikytem. Kollektivtrafikytemet ba förlå utgöra av dagen butrafik, linje 53, om trafikerar innertaden. Vierligen via ett reervat för en framtida möjlig förlängning av tvärpårvägen. Men utbyggnaden är inte redoviad om en förutättning för exploateringen. Detta projekt realim är enligt SL tvekamt främt beroende av olämplig linjeträckning och kapacitetbrit. Likaå kiera en möjlig utbyggnad av nya båtförbindeler till innertaden, vilket är en intreant och troligen nödvändig dellöning för kollektivtrafiken. Detta innebär att det k Sjöbuprojektet bör prioritera. Denna fråga bearbeta f n av SL. Programförlaget redoviar en ny broförbindele över Svinderviken för direktare kontakter inom Nacka vilket är mycket poitivt. Med den höga inriktning på biltrafiktranporter om förlaget amtidigt uttrycker kan dock ifrågaätta om inte denna förbindele även bör kunna nyttja för biltrafik för att minka trafikmängderna vid Henrikdal. Sammanfattningvi aner kontoren att den nu förelagna omfattande tadutbyggnaden kräver en tarkare amplanering mellan kollektivtrafikytemet och bebyggele- och trafiktrukturen utformning å att kollektivtrafiken andel av reandet väentligt kan öka och biltrafikaltringen i motvarande mån minka. Stockholmregionen har mycket tarka traditioner att förvara inom detta planeringområde. Även den lokala erviceplaneringen utformning och innehåll är ännu mycket oäker vilket ytterligare rikerar att öka reandet. Med tanke på den förelagna exploateringen beroende av Danviklöenprojektet, förutätter kontoren att Nacka kommun exploateringnytta medför att Nacka tar ett törre ekonomikt anvar för Danviklöenprojektet genomförande. För att äkra en förbättrad kollektivtrafik bör tvärbanan gren till Kvarnholmen bygga amtidigt om tvärbanan dra in till Sluen. 5 (7)

6 Åtmintone bör förvararbetena utföra för Kvarnholmgrenen redan när Danviklöenprojektet genomför. Bebyggeleutformning, tadgetaltning. Även om Kvarnholmen och aktuella utbyggnader ligger helt inom Nacka får de en väentlig påverkan på miljön främt på Djurgården om ockå ligger i Nationaltadparken. Det är därför även ett rikintree och Stockholmintree. Ett antal grundläggande tadgetaltningprinciper finn för Vätra Sicklaön befintliga bebyggele och om även i de överiktliga planeringdokumenten ave utgöra grund för vidare kompletteringar. De urprungliga indutri- och intitutionanläggningarna ligger åtkiljda från varandra med törre mellanliggande obebyggda kraftfulla natur- och vegetationpartier. Bebyggelen ligger i huvudak antingen på kajplanen läng tränderna eller på bergpartierna krön. På Kvarnholmen ligger även en tor del av indutrianläggningarna i jälva luttningen mot Saltjön. De urprungliga anläggningarna har ofta en mycket kraftfull volym om betår av ucceivt direkt adderade utbyggnader tillkomna under olika tidepoker. Dea principer förelå bibehålla även vid nu aktuella kompletteringar och ombyggnader. Det getaltningmäiga problemet om nu ucceivt förtärk, är att de olika kompletteringprojekten blir å tora i förhållande till de urprungliga anläggningarna att dea getaltningprinciper berättigande kan ifrågaätta. I de projekt om nu ucceivt genomför blir kompletteringarna volymmäigt ofta lika tora om de urprungliga anläggningarna och allt mer ammanbyggda; Saltjökvarn/ Danviktrand repektive Finnboda/ Gäddviken /Kvarnholmen. I Kvarnholmprojektet blir detta mycket tydligt genom den ucceivt utökade exploateringvolymen. De getaltningmäiga konekvenerna blir otydliga, varken ett bibehållande av det urprungliga getaltninggreppet eller en ny mer tadmäig getaltning anpaad till den faktika och i ig lämpliga utvecklingen. I det nu aktuella programförlaget förelå t ex mycket tora och höga kontorvolymer i anlutning till den gamla kvarnanläggningen på kajplanet mot Saltjön. Likaå förelå mindre låga botadpunkthu på kajplanet vid foten av den jättelika befintliga iloanläggningen. Getaltningen känn mycket tillfällig och tvekam i dea delar. Bebyggelen utformning i denna del har mycket tor tadbildmäig påverkan på Stockholm inlopp och utgör fond i utblickar från Skeppbron/ Sluen. Kontoren aner ammanfattningvi att antingen bör projektet volym- och planmäiga utbredning minka å att de urprungliga getaltningidéerna kan tillämpa alternativt bör andra övergripande och mer tadmäiga getaltningprinciper formulera och tillämpa om bättre varar mot den planerade och angränade utbyggnader omfattning. Teknik förörjning. I Nacka överiktplan 2000 ange att en omfattande utbyggnad av fjärrvärmenätet pågår där lokala produktionanläggningar lägg ner och erätt av fjärrvärme från Hammarbyverket i Stockholm. Detta gäller Alphyddan, centrala Sickla, Ö och V Finntorp, Nacka centrum och Jarlaberg. I programförlaget ange inte hur det nu aktuella programområdet ka värmeförörja men tadbyggnadkontoret antar att även detta område planera förörja från Hammarbyverket. I Stockholm finn nu, i amband med utbyggnaden av planområdet Hammarby Gård i Hammarby Sjötad, konkurrerande markanvändninganpråk mellan planer för botadutbyggnader och planer för utbyggnader av Hammarbyverket. Det finn ockå 6 (7)

7 begränningar i Hammarbyverket utvecklingmöjligheter m h t befintlig botadbebyggele och kola i Norra Hammarbyhamnen. Hammarbyverket behöver bygga ut del för utökad produktion för Stockholm behov men även för att tillgodoe Nacka utbyggnadplaner. Mer än en fjärdedel av utbyggnadbehovet beräkna behöva för Nacka del. Kontoren aner att via utbyggnader av Hammarbyverket kan ke inom befintlig fatighet men motätter ig att ytterligare utbyggnader ker på angränande mark. Kontoren aner även att det mycket centrala läget i direkt anlutning till omgivande befintlig tadbebyggele inte heller på ikt är lämpligt för ytterligare utbyggnader. Det är ockå tvekamt om ådana åtgärder kulle kunna ge tilltånd enligt miljöbalken m h t befintlig botadbebyggele. Staden har därför initierat att regionplanekontoret har påbörjat en regional tudie om var framtida ytterligare värmeproduktion lämpligen kan ke. Det är väentligt att även Nacka deltar i dea tudier och att man även inom Nacka aktivt öker lämplig lokaliering för ökad produktionkapacitet. Fortum har under hand angivit att en bergrumanläggning läng Nacka norra kut kan vara en lämplig förläggning. SLUT ILLUSTRATIONER SID (7)