SJUNDEÅ DELGENERALPLAN FÖR MARSEUDDEN PLANBESKRIVNING UTKAST

Transkript

1 SJUNDEÅ DELGENERALPLAN FÖR MARSEUDDEN PLANBESKRIVNING UTKAST

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1.1. PLANOMRÅDE PLANENS SYFTE PLANENS CENTRALA INNEHÅLL PLANLÄGGNINGENS FÖRLOPP OCH DELTAGANDE FÖRUTSÄTTNINGAR UTREDNING AV FÖRHÅLLANDENA I PLANOMRÅDET Läge med aveende på tätorttruktur Naturmiljö och landkap Byggd miljö Fornminneobjekt Trafik Markägoförhållanden PLANERINGSSITUATION Rikomfattande mål för markanvändning Landkapplan Utvecklingbild för markanvändningen Delgeneralplan Byggnadordning Fatighetregiter Övriga planer och utredningar MÅL FÖR DELGENERALPLANEN MÅL FÖR DELGENERALPLANEN ENLIGT MARKANVÄNDNINGS- OCH BYGGLAGENS KRAV PÅ DELGENERALPLANENS INNEHÅLL REDOGÖRELSE FÖR DELGENERALPLANUTKASTET PLANENS STRUKTUR OCH DIMENSIONERING SERVICE OCH ARBETSPLATSER SKYDD REKREATION TRAFIK OCH TEKNISK FÖRSÖRJNING DELGENERALPLANBESTÄMMELSERNAS MOTIVERINGAR DELGENERALPLANENS RÄTTSLIGA MOTIVERINGAR BEDÖMNING AV DELGENERALPLANENS KONSEKVENSER UNDERLAG FÖR KONSEKVENSBEDÖMNINGEN KONSEKVENSER FÖR OMRÅDES- OCH SAMHÄLLSSTRUKTUR, LANDSKAP, KULTURLANDSKAP OCH BYGGD MILJÖ KONSEKVENSER FÖR NATUR KONSEKVENSER FÖR TRAFIK KONSEKVENSER FÖR TEKNISK FÖRSÖRJNING KONSEKVENSER FÖR SOCIALA FÖRHÅLLANDEN KONSEKVENSER FÖR SAMHÄLLSEKONOMI OCH NÄRINGAR RÄTTSLIGA VERKNINGAR GENOMFÖRANDE AV DELGENERALPLANEN BESKRIVNINGENS BILAGOR...23 DELGENERALPLAN FÖR MARSEUDDEN planbekrivning 2 / 23

3 BASUPPGIFTER OCH SAMMANFATTNING 1.1. PLANOMRÅDE Delgeneralplanen är belägen i den ödra delen av Sjundeå kommun, vid kuten. Mareudden är belägen i den norra delen av den kyddade delen av Pickalaviken på den vätra idan av Båtviken. Planeringområdet är beläget på den ötra idan av Mareudden nä och gränar till havet, ekonomikogområdet och till bebyggda botadfatigheter. Ungefär hälften av planeringområdet trand tangerar det år 1987 grundade naturkyddområdet vid Klovviken. Planeringområdet är ca 16 hektar tort och det hör till lägenheten Klovviken, var fatighetnummer är 1:62. Av planområdet areal utgör ca 9 ha av landområde. Kommunen utreder eparat planläggningen av Mareudden reterande del PLANENS SYFTE Planläggningarbetet påbörjande fatlog i planläggningöverikten för år Uppgiften är att utarbeta en ändring av området delgeneralplan och att planlägga för fritående måhu. Delgeneralplanen upprätta med rättverkan PLANENS CENTRALA INNEHÅLL Delgeneralplanen är belägen i ödra Sjundeå. Planen kompletterar redan befintligt byggnadbetånd amt den utbyggnad runt planområdet, om delgeneralplanen ger möjlighet till. Avikten är att anpaa det nya området efter den redan byggda miljön. Samtidigt trävar man efter att bevara trandmiljön i naturtilltånd och minimera den byggda miljön ynlighet i trandlandkapet och vid udden. Det nya området anlut till det befintliga vägnätet PLANLÄGGNINGENS FÖRLOPP OCH DELTAGANDE Mareudden delgeneralplan program för deltagande och bedömning höll offentligt framlagt i februari Deltagande och växelverkan ordna enligt en ärkild plan för deltagande och växelverkan. Myndighetamråd om delgeneralplanen förutättningar höll Mareudden delgeneralplan är upprättad av Arkkitehtuuritoimito B & M Oy. Huvudplanerare var arkitekt Jui Murole och biträdande huvudplanerare arkitekt Tuoma Seppänen. WSP Finland Oy anvarade för planeringen av trafik, teknik förörjning och miljö. Från Sjundeå kommun ida ledde planläggningen främt av kommuningenjör Markku Kärkkäinen. Deutom har myndigheter från flera områden deltagit i arbetet med delgeneralplanen. (bilagor: Program för deltagande och bedömning, PM från inledningkedet myndighetamråd) Handläggning av planen: inledningkedet myndighetamråd teknika nämnden teknika nämnden teknika nämnden kommuntyrelen DELGENERALPLAN FÖR MARSEUDDEN planbekrivning 3 / 23

4 2. Förutättningar 2.1. UTREDNING AV FÖRHÅLLANDENA I PLANOMRÅDET Läge med aveende på tätorttruktur Delgeneralplanen är belägen i den ödra delen av Sjundeå kommun, vid kuten. Mareudden är belägen i den norra delen av den kyddade delen av Pickalaviken på den vätra idan av Båtviken. Planeringområdet är beläget på den ötra idan av Mareudden nä och gränar till havet, ekonomikogområdet och till bebyggda botadfatigheter. Ungefär hälften av planeringområdet trand tangerar det år 1987 grundade naturkyddområdet vid Klovviken. Planeringområdet är ca 16 hektar tort, av vilket 9,7 ha är landområde. Området hör till Klovviken egendom, var fatighetnummer är 1:62. Norr om planeringområdet går kutvägen eller tamväg 51. Avtåndet mellan planområdet och kutvägen är 2,5 km. Kommuncentrum ligger på 11 kilometer avtånd. I KTJ-Selaintietopalvelu, Maanmittaulaito kommuncentrumet, d.v.. området vid Sjundeå tation, finn vid idan av järnvägtationen flera kommunala tjänter. De närmate törre botadområdena ligger i Störvik väter om Mareudden och i Kantvik öter om Båtvik i Kyrklätt. Pendlingtrafiken från Sjundeå till huvudtadregionen erbjud goda möjligheter till infartparkering utmed vägen. Det finn parkeringar läng kutbanan vid varje tation ända från Sjundeå till Helingfor. Den närmate infartparkeringen vid kutvägen ligger i anlutning till Sunnanvik korning. Avtåndet från planområdet till Helingfor är ca 40 km och Karttatulote till Helingfor-Vanda flygtation ca 52 km. Tulotettu Läge i grundkartan. Lantmäteriverket: 652/KP/09 Tuloteen kekipiteen koordinaatit: P: I: Tulote ei ole mittatarkka Naturmiljö och landkap Landkap Planområdet betår av obebyggd blandkog om använd för kogbruk. I det huvudakligen flacka området finn några områden med branta berghällar, om ligger högre än DELGENERALPLAN FÖR MARSEUDDEN planbekrivning 4 / 23

5 omgivningen, och några låglänta fuktiga änkor. Yt- och grundvatten Till en del utgör planområdet av en havvik. Naturkyddområdet vattenområden ingår i Pickalaviken fikeförbudområde, där allt annat fike än mete, pimpelfike och fike med kata är förbjudet under tiden åren I planområdet ligger inte något klaificerat grundvattenområde. Natur Skogen i planområdet betår huvudakligen av talldominerad mokog, där det har bedrivit kogbruk. Närmare tranden och i låglänta områden ökat antal och variation av trädarter. Skogvårdåtgärder är genomförda i området. Trädbetåndet går nätan ända fram till trandlinjen och trandängen mellan träden och trandlinjen är nävt tilltagen. Dälden längt inne i Klovviken är planområdet törta och met typika ankmark, där vegetationen avviker från det övriga området. Betåndet hällmarktallkog, om växer på planområdet högta parti, är en värdefull livmiljö enligt koglagen. Strandzonen i planområdet kanta av va. I utredningen av vattenvegetation oberverade inte några ådana arter, om lokalt eller i enlighet med naturkyddförordningen är hotade eller årbara. Hela Pickalaviken hör till Finland viktiga fågelområden och den är ärkilt under flyttningtiden en viktig ratplat för fåglarna. I området vid Mareudden nä oberverade fågelarter om är typika för kogområden. Vid en fågelräkning i planeringområdet anåg dock fåglarna antal och artbetånd vara litet. Den met peciella iakttagelen anåg vara ett lärkfalkpar, om häckar i området. I planområdet finn ett boträd för fikgjue, om är fridlyt med töd av 39 i naturvårdlagen. Markägaren har låtit göra två nya bon i närområdet för den fikgjue om tidigare häckade i planeringområdet. De nya bona ligger vid tällen, om är naturligt mera fördelaktiga för fikgjuen. Under de enate åren har häckningen ägt rum i ett av de nya bona. Det bo, om finn i planeringområdet, har inte använt edan de nya bona byggde. Inga obervationer av flygekorre har gjort i planområdet och området är ingen lämplig livmiljö för flygekorrar. (Mareuddenin maankäytön kehittämieen liittyvä maiema- ja luontoelvity Siuntio) (Siuntion Mareuddenin veikavilliuu ja linnutoelvity 2006) (Maruddenin liito-oravaelvity, Siuntio) (Siuntion Mareuddenin luontoelvityket 2010) Skydd Vattenområdet i planområdet norra del ingår i ett naturkyddområde, om grundade 1987 på anökan av markägaren vid Båtviken. Det utgör av två eparata grupper av holmar med omgivande vattenområden. Det norra av dea vattenområden gränar vid Klovviken till tranden i planeringområdet. Skyddområdet omfatta inte av något kyddprogram. Utdrag ur belutet att inrätta naturkyddområdet: Den aktuella gruppen av holmar har under tiotal år bevarat i naturtilltånd och utgör ett ällynt prov på innerkärgården natur, och området är därför av rikintree med aveende på naturkydd. Skyddandet av området främjar alltå ett betydande allmänt intree. Därför finner läntyrelen med töd av naturvårdlagen 9 och 10 det vara riktigt att förklara de områden, om är markerade i den bilagda kartan, vara naturkyddområde. Den ökande har förelagit att bl.a. landtigningförbud kall gälla om kyddbetämmele i området. Enligt utförd utredning finn inte i området ådana naturkyddapekter, om nödvändigtvi kulle förutätta landtigningförbud. Området ane deutom vara av betydele om rekreationområde. Läntyrelen förbjuder därför inte landtigning i kyddbetämmelerna, och amma kyddbetämmeler gäller därmed i hela området. DELGENERALPLAN FÖR MARSEUDDEN planbekrivning 5 / 23

6 1. I området är det förbjudet att - dika, rena vattendrag och bygga dammar amt på annat ätt kada eller ändra mark- och berggrund, amt ta markubtaner - uppföra byggnader och anläggningar amt anlägga vägar och tigar - fälla kog amt på annat ätt ta eller kada växter och växtdelar med undantag för bär- och vampplockning - jaga och fika amt ofreda djur och kada bon - kräpa ned - göra upp eld och tälta amt övernatta i båt - idka annan verkamhet, om kan ändra landkapbilden eller förämra möjligheterna för växtligheten och djurlivet att 2. Markägaren har, utan att hindra av betämmelerna ovan, rätt att - jaga och fika i området - köta området kogbetånd i enlighet med principerna för kogkötel och naturvård amt en av läntyrelen godkänd plan, utan att ändra landkapbilden. 3. Det är tillåtet att i enlighet med en av läntyrelen godkänd plan avvika från ovan preenterade betämmeler, om det är motiverat med aveende på naturkyddområdet kötel. Den naturvårdlag om gällde år Önkar jordägare å honom tillhörig lägenhet inrätte kyddområde för ändamål, om nämne i 2 mom. 1, ingive anökan därom till landhövdingen jämte bevi om in äganderätt och tydlig bekrivning av området i fråga gräner. Över anökningen inhämte landhövdingen naturkyddinpektören utlåtande. Aner denne det förelagna kyddområdet inrättande befrämja ett beaktanvärt allmänt intree och förordar anökningen, må landhövdingen, efter det vederbörande kommunalfullmäktige i ärendet avgivit yttrande, påbjuda området fredande genom belut, vari bör noggrant angiva, i vilket aveende det kall vara fredat. Sedan belutet blivit kungjort, kall genom landhövdingen åtgärd göra anteckning därom i jordregitret, varjämte kyddområdet kall utmärka å lägenheten karta. Vad ovan äg, äge tillämpning även där flere, vilka ägor gräna till varandra, vilja av dem bilda ett gemenamt kyddområde. 10 I landhövding fredningbelut må till förmån för ägaren fattälla ådana undantag från fredningbetämmelerna, om naturkyddinpektören tilltyrkt. Naturkyddområdet vattenområde ingår i Pickalaviken fikeförbudområde. Fikbetåndet i det nordligare vattenområdet har utrett med provfike med nät. Reultaten av provfiket viar att fikbetåndet i området är mångidigt och rikligt, och att en naturlig förökning ker i området. De arter, om förekom rikligat i fångterna, var abborre, mört och björkna. Även gö fångade, om är en ekonomikt värdefull fik. Fikbetåndet och vattendraget tilltånd i viken anera med ryjefike. (Båtvikenin aarien luonnonuojelualueen kalatoelvity NORDIC-koeverkkokalatukella 2006.) DELGENERALPLAN FÖR MARSEUDDEN planbekrivning 6 / 23

7 Klimat Byggd miljö Planområdet öppnar ig huvudakligen mot öter och öder. Området kogighet kapar ett gynnamt mikroklimat i området och kyddar mot nordliga och vätliga vindar. Öarna i Pickalaviken och Obbnä ger i in tur kydd mot ydliga vindar om blåer från Finka viken. I planområdet finn inga byggnader. Området gränar mot fatigheter med fritående måhu på Mareudden nä. Området är glebygd. Byggnadbetåndet är mycket varierande. Byggnaderna är till törta del uppförda i en eller två våningar och de varierar i torlek från ganka må till avevärt tora. Även fatigheterna torlek varierar. I området finn olika typer av byggnader, faadmaterial amt färgättning. En betydande del av byggnaderna använd året runt Fornminneobjekt Ett fornminneobjekt finn i planområdet. Ett utpritt tenröe, ett gravröe, finn i planområdet norra del vid området norra grän. Utredningen förelår ett meter kyddområde runt fornminneobjektet. (Sjundeå, Pikkala Mareudden Kloviken-Pattuviken alueen muinaijäännöinventointi 2009.) Fornminneobjektet läge i grundkartan. 2:9 1:183 kaava-alueen raja 1:181 Klovviken 2: Trafik I planområdet går en väg. Det är en enkild väg och en vägbetyrele anvarar för underhållet. Vägen anluter till Marudden enkilda väg, om leder till planområdet. Marudden enkilda väg, om anluter till tamväg 51 norr om planområdet, är grubelagd och tällvi mal Markägoförhållanden De land- och vattenområden om omfatta av planändringen är i privat ägo. DELGENERALPLAN FÖR MARSEUDDEN planbekrivning 7 / 23

8 2.2. PLANERINGSSITUATION Rikomfattande mål för markanvändning Landkapplan Landkapplaner och kommuner general- och detaljplaner tyr av de rikomfattande målen för markanvändning från år Statrådet har reviderat målen och nya reviderade mål trädde i kraft Mål om ärkilt berör planområdet är bl.a.: - en fungerande amhälltruktur och att förenhetliga den befintliga trukturen, kapa förutättningar för ett botadbyggande, om är tillräckligt och mångidigt, en god livmiljö amt tillräcklig tillgång på tomtmark; - områden med rik för övervämning beakta och riker eliminera; - främja och upprätthålla ett bra tilltånd i vattendragen; - ett enhetligt och ammanhängande nätverk av grön- och rekreationområden, amt användning av naturområden för rekreation och kydd av grund- och ytvattenförekomter. Nyland landkapplan fattällde av Miljöminiteriet I landkapplanen aknar planområdet beteckningar. Båtviken trand öter om planområdet beteckna om område för tätortfunktioner likom även Störvikområdet väter om Pickala å. Området öder om Kopparnä och golfbanan är betecknat om rekreationområde. Pickala å är en del av Sjundeå å, om ingår i Natura 2000-nätverket och hela ådalen är upptagen om landkapområde av rikintree. I landkapplanen avgräna planeringområdet på den ötra idan av naturkyddområdena vattenområde. (Bilaga: Landkapplan, utdrag.) Landkapplanen 2 uppdatering. Anhängig om etapplandkapplan. Utdrag ur Nyland landkapplan Utvecklingbild för markanvändningen Kommunen lät år 2003 ammantälla en rapport över en utvecklingbild för markanvändningen i Sjundeå Rapporten utarbetade av Arkkitehtitoiminta Kai DELGENERALPLAN FÖR MARSEUDDEN planbekrivning 8 / 23

9 Wartiainen Oy. Kommunfullmäktige grankade rapporten I rapporten kontatera att utvecklingen i Sjundeå är kopplad till utvecklingen i Helingfor metropolområde. Den fortgående poitiva befolkningutvecklingen i huvudtadregionen ökar tillväxttrycket å lång om till Sjundeå. Sjundeå ane vara intreant för dem, om öker ett lantligt boende på rimligt avtånd från Helingfor. Det kvalitativa målet för markanvändningen i Sjundeå är en landbygdtruktur. Tyngdpunkten i utvecklingen av den glea bebyggelen ligger vid landkapet lämplighet och tora tomter. Bytrukturer komplettera å att landkapet bevara. Det kvantitativa målet är en hållbar tillväxt, där man trävar till att utnyttja inveteringar, om byggd infratruktur, å effektivt om möjligt. Södra Sjundeå är ett attraktivt botadområde, där fördelen är bra trafikförbindeler och möjligheter till mångidig rekreation i Störvikområdet. Strävan är att få Störvik och Sunnanvik att i framtiden växa ut till en fortättning på den tomme, om bilda av kyrkbyn och kommuncentrum. (Sjundeå utvecklingbild för markanvändningen) Delgeneralplan I området gäller delgeneralplanen för ydötra Sjundeå, om fattällde år Planen har rättverkningar. Planeringområdet har beteckningen M-2 jord- och kogbrukdominerat område, där det är tillåtet att uppföra byggnader om hänför ig till jord- och kogbruk amt binäringar om töder det i enlighet med byggnadordningen. (Bilaga: delgeneralplan för ydötra Sjundeå, utdrag.) Utdrag ur delgeneralplanen Byggnadordning Kommunen byggnadordning godkände vid kommunfullmäktige möte DELGENERALPLAN FÖR MARSEUDDEN planbekrivning 9 / 23

10 Fatighetregiter Enligt fatighetregitret hör planområdet till lägenheten Klovviken med fatighetnumret 1: Övriga planer och utredningar Utvecklingkorridoren lännentiet omfattar området Kyrklätt, Sjundeå, Ingå, Raeborg och Hangö. Kommunerna har utarbetat en gemenam utvecklingtrategi för markanvändning och trafik. Där kontatera en ärkilt tark tillväxt i Sjundeå till följd av utvecklingen i Helingforregionen. Principen i trafiktrategin är att tegvi öka utbudet av tågtrafik vid tationerna amt att utveckla tåg- och butrafiken på ett ådant ätt att de kompletterar varandra. Kapaciteten på tamväg 51 förbättra på avnittet Kyrklätt korningen med landväg 115. (Lännentiet utredning av utvecklingkorridor 2009) Stamväg 51 bygg ut till motorväg mellan Stenvik och Kyrklätt. Anläggningarbetena på avnittet inledde i början av år Sjundeå kommun, miljöcentralen och myndigheterna har edan år 2003 underökt olika alternativ för planeringområdet. I planerna har förelagit fritående måhu och kopplade måhu amt deutom löningar i bolagform. Byggplaterna antal har i dea alternativ varit Vid myndighetamråd anåg Nyland miljöcentral planförändringen vara möjlig men 12 byggplater vara ett för tort antal. En tomlägenhetutredning betällde av lantmäteriverket våren Den urprungliga tomlägenheten, lägenheten Pickala , kan avgräna på bai av utredningen. Inom tomlägenheten bedömde att det finn ca 307 meter trandlinje för varje byggplat. Vid Pickalaviken vätra trand i Sjundeå finn ca 12 bebyggda byggplater per kilometer trandlinje. Byggplaterna baera på ny planläggning. Tätheten är i tort ett denamma på Kyrklättidan, ca byggplater per kilometer. Byggplaterna är baerade på äldre fatighetdelning. DELGENERALPLAN FÖR MARSEUDDEN planbekrivning 10 / 23

11 3. Mål för delgeneralplanen Målet med delgeneralplanen är att främja en landbygdmäig utveckling av Mareudden. Avikten är att anpaa det nya området efter den omgivande naturmiljön och den redan byggda miljön. Samtidigt trävar man efter att bevara trandmiljön i naturtilltånd och minimera den byggda miljön ynlighet i trandlandkapet. Kommunen får en del av byggplaterna genom ett markanvändningavtal, och det nya området anlut till det befintliga vägnätet. Teknika nämnden har godkänt programmet för deltagande och bedömning och de målättning. Kommunfullmäktige har godkänt markanvändningavtalet med markägaren. Markanvändningavtalet grundar ig på preliminära utkat till markanvändning MÅL FÖR DELGENERALPLANEN ENLIGT MARKANVÄNDNINGS- OCH BYGGLAGENS KRAV PÅ DELGENERALPLANENS INNEHÅLL 1) att amhälltrukturen fungerar, är ekonomik och ekologikt hållbar, 2) att den befintliga amhälltrukturen utnyttja, 3) att behov i anlutning till boendet och tillgången till ervice beakta, 4) att trafiken, i ynnerhet kollektivtrafiken och gång-, cykel- och mopedtrafiken, amt energiförörjningen, vatten och avlopp amt avfallhanteringen kan ordna på ett ändamålenligt och med tanke på miljön, naturtillgångarna och ekonomin hållbart ätt, 5) att det ge möjligheter till en trygg, und och för olika befolkninggrupper balanerad livmiljö, 6) att det ordna verkamhetbetingeler för kommunen näringliv, 7) att miljöolägenheterna minka, 8) att den byggda miljön, landkapet och naturvärdena värna, amt 9) att det finn tillräckligt med områden om lämpar ig för rekreation. Planområdet ligger inom glebygdområde. Målet för planen är att komplettera den befintliga glea trukturen. Exploateringen i den nya markanvändningen följer även den befintliga trukturen. Planeringområdet töder ig på det exiterande vägnätet. Det finn redan en väg i planområdet och vägen framkomlighet kall förbättra å att den varar mot de krav på användbarhet om täll. Stamväg 51 möjliggör bra förbindeler både inom kommunen och ända till huvudtadregionen. De närmate järnvägtationerna är i Sjundeå kommuncentrum och i Kyrklätt. Möjlighet till infartparkering finn vid varje tation fr.o.m. Sjundeå och infartparkering för anlutning till bu mot Helingfor finn vid Kutvägen i Sunnanvikkorningen. Närmate hållplat för kollektivtrafik ligger vid korningen mellan Ötra Kungvägen och Kutvägen eller vid korningen mellan Kabelvägen och Kutvägen. Planeringområdet omfattar i in helhet ca 16 ha, och där planera 8-10 nya byggplater på bai av tomlägenhetutredningen och förhållandena i området. Området anlut till befintlig teknik förörjning amt ett nytt vattenförörjningytem, om kall anlägga. Till följd av att området är litet, töder det ig på tjänter i den omgivande amhälltrukturen. Närmate tjänter återfinn vid kutvägen ervicetation, fritidcentrumet i Störvik och edan vid kommuncentrumet. Kommunen arrangerar kolkjutar i området även för närvarande. Målet för planläggningarbetet är ett högklaigt boende på landbygden. Här vill man betona de poitiva dragen, om närhet till naturen och möjlighet till ditanarbete. Planen töder kommunen innehav av tomtmark. Kommunen får högklaiga trandfatigheter vid idan av planläggningarbetet. Planen bidrar inte till att öka kommunen arbetplater, men DELGENERALPLAN FÖR MARSEUDDEN planbekrivning 11 / 23

12 den för med ig ytterligare invånare, om utnyttjar kommunen tjänter. Man trävar till att bevara å mycket om möjligt av landkapet i naturtilltånd i det nya området, och de nya byggplaterna föröker man paa i den exiterande miljön. Byggplaterna är placerade å, att dagvattnet kan infiltrera och vattendragen inte belata. Man trävar till att beakta miljövärden och kulturhitorika objekt bekantgör och bevara. Det går lätt att bygga i planeringområdet terräng. I planen utveckla principerna för trandnära byggande och kommunen byggnadordning. Närheten till naturen gör det möjligt att använda den omgivande miljön för rekreation. I planen efterträva rymliga gårdområden, om ger möjlighet till mångidig rekreation i direkt anlutning till boendet. Obebyggda kog- och vattenområden runt planområdet bevara för rekreation. I Störvik, om ligger alldele invid, finn ett tort fritidcentrum med ervice, badtrand och marina, om kan angöra även med en tor egelbåt. Söder om Störvik ligger Kopparnä, om i landkapplanen är betecknat om rekreationområde. DELGENERALPLAN FÖR MARSEUDDEN planbekrivning 12 / 23

13 4. Redogörele för delgeneralplanutkatet 4.1. PLANENS STRUKTUR OCH DIMENSIONERING Målet med planen är att bilda en helhet, om är miljömäigt poitiv och högklaig, och om med rymliga byggplater för åretruntboende utvecklar det villamäiga området, om bebo året om. Särkilda värden i området om kall bevara och om är planen förutättning utgör av området egenkaper i landkapaveende och miljö i naturtilltånd. Med planen trävar man till att bevara trandlandkapet i naturtilltånd. Planbeteckningen M (jord- och kogbrukdominerat område) omger byggplaterna, och med den är avikten att bevara området befintliga växtlighet och trädbetånd, och ärkilt det gamla trädbetåndet i trandzonen. Längt inne i Klovviken träcker ig M-området från tranden till den nuvarande vägen och öppnar i in nuvarande utträckning utikten från vägen över den grunda viken till holmarna i närheten. Viken innerta del är våtmark och fuktig trandäng. Med beteckningen M mellan byggplaterna och vägen efterträva en vårdad miljö i naturtilltånd. Planområdet byggplater är i alla alternativ placerade i delar av området, där det är lätt att bygga Planområdet ödra del töder ig på den befintliga vägen. Botadhuen gårdförbindeler anluter till denna väg. En ny vägförbindele ange till området norra del, och till den kan även fatigheter norr om planområdet anluta. Kommunen byggnadordning har följt med aveende på byggplaterna torlek, dera inbörde avtånd amt avtånd till tranden. Byggplaterna byggrätt betäm i enlighet med byggnadordningen. I alla alternativ är det endat tillåtet att uppföra fritående måhu med en botad på byggplaterna. Byggnaderna får högt vara i två våningar. Om byggnaden omfattar en källarvåning, får den inte e ut om en trevåningbyggnad. Batubyggnader har egen byggnadyta. Fatigheterna avgränning mot tranden analyera i en eparat bilaga. DELGENERALPLAN FÖR MARSEUDDEN planbekrivning 13 / 23

14 Alternativ 1 Alternativ 1 omfattar åtta byggplater, om är placerade i två områden. Tre av byggplaterna ligger i området norra del och fem i den ödra. Byggplaterna är glet placerade i planområdet. Alla botadhu är anviade byggplater i detta alternativ. 2:9 Mellanholmen 2:9 Mellanholmen m-1 m M AO 1: :43 2:12 1:181 M m Klovviken W/ 4.4 Rauh. alue Fridl. omr. 2:12 1:181 Klovviken kalanrauhoitualue 4.4 Rauh. alue Fridl. omr. 2:11 AO Lilla Tallholmen 2:11 Lilla Tallholmen Mareudden M p Mareudden v W Pattuviken Pattuviken -3.0 linja pumppaamolle 1:254 1: :252 1:253 1:252 1: Delgeneralplankarta, ALT1 förminkat utdrag Illutration, ALT1 förminkat utdrag DELGENERALPLAN FÖR MARSEUDDEN planbekrivning 14 / 23

15 Alternativ 2 I alternativ 2 ange tio byggplater i planområdet. Antalet byggplater motvarar det tal om få på bai av tomlägenhetgrankningen och om aver antalet bebyggda byggplater i närområdena i förhållande till trandlinjen längd. Exploateringen motvarar exploateringen på udden i övrigt och närliggande område i Kyrklätt. Varje måhu har anviat en byggplat. I planområdet ödra del har ju byggplater anviat och i norra delen tre byggplater. 2:9 Mellanholmen 2:9 Mellanholmen m-1 m M AO 1: :43 2:12 1:181 M m Klovviken W/ 4.4 Rauh. alue Fridl. omr. 2:12 1:181 Klovviken kalanrauhoitualue 4.4 Rauh. alue Fridl. omr. AO Lilla Tallholmen Lilla Tallholmen Mareudden 2:11 M p Mareudden 2:11 v W Pattuviken Pattuviken -3.0 linja pumppaamolle 1:254 1: :252 1:253 1:252 1: Delgeneralplankarta, ALT2 förminkat utdrag Illutration, ALT2 förminkat utdrag DELGENERALPLAN FÖR MARSEUDDEN planbekrivning 15 / 23

16 Alternativ 3 Alternativ 3 möjliggör uppförande av åtta måhu på planområdet, vilket är lika många om i alternativ 1. I detta alternativ ange inte enkilda byggplater, utan ett område där botadhu får uppföra. Detta ger möjlighet till varierande torlek på fatigheterna och en friare placering av byggnaderna på byggnadytan. I planen ange minimiavtånd mellan de olika byggnaderna i gårdområdet, å att planområdet bevara tillräckligt glebebyggt. Fem av byggplaterna har anviat i ödra delen av området och tre i norra delen. 2:9 Mellanholmen 2:9 Mellanholmen m-1 m AO 3 M 1: :43 2:12 1:181 M 1 m Klovviken W/ 4.4 Rauh. alue Fridl. omr. 2:12 1:181 5 Klovviken kalanrauhoitualue 4.4 Rauh. alue Fridl. omr. 2:11 AO 4 Lilla Tallholmen 2:11 3 Lilla Tallholmen Mareudden M p Mareudden 1 2 v W Pattuviken Pattuviken -3.0 linja pumppaamolle 1:254 1: :252 1:253 1:252 1: Delgeneralplankarta, ALT3 förminkat utdrag Illutration, ALT3 förminkat utdrag 4.2. SERVICE OCH ARBETSPLATSER Området töder ig på kommunal ervice, om finn i kommuncentrum. Det är tillåtet att i området uppföra mindre arbetrum, om inte tör boendet. Man vill töda bl.a. möjligheten till ditanarbete med denna löning SKYDD Fornminneobjektet är ett med töd av fornminnelagen (295/1963) fredat fat fornminne. Stenröet eller gravröet (planbeteckning m-1) ligger vid planområdet norra kant. En meter kyddzon runt fornminnet är förelagen. De två grupperna av holmar ydot och öter om planområdet med intilliggande vattenområden är på anökan av markägaren förklarade om naturkyddområden år Vattenområdet i det nordligare fredade området går ända fram till tranden i planområdet norra del. I delgeneralplanen betäm inte om anläggning av bryggor i anlutning till byggplaterna. En DELGENERALPLAN FÖR MARSEUDDEN planbekrivning 16 / 23

17 ärkild utredning om konekvenerna för naturkyddområdet av anläggning av bryggor eller motvarande i vattenområdet har gjort, Mareuddenin rantakiinteitöjen veitörakentamien arvioidut vaikutuket Båtvikenin luonnonuojelualueelle (Uppkattade konekvener för Båtviken naturkyddområde av anläggningar i vattenområdet vid Mareudden trandfatigheter) REKREATION Planområdet med kringliggande områden erbjuder mångidiga möjligheter till rekreation, från de planerade byggplaterna omedelbara närhet ända ut till litet längre bort belägna områden. De tora gårdplanerna ger mångidiga möjligheter till rekreation invid hemmet. Naturen och vattenområdena runt Mareudden planområde ger goda möjligheter till närrekreation året runt. Simtrand och marina finn i Störvik, om ligger aningen längre bort. I Störvik fritidcentrum finn en golfbana amt andra fritidtjänter. Sjundeå å eller Pickala å ingår i ett Natura2000-område och ådalen är ett värdefullt landkapområde av rikintree. I landkapplanen ange ett tort enhetligt område för rekreation öder om Störvik. I Kantvik på Kyrklättidan öter om planområdet ligger en annan marina. De viktigate rekreationområdena och funktionerna i planeringområdet närliggande områden 1. marina (Sjundeå) 2. imtrand 3. Störvik fritidcentrum 4. värdefullt landkapområde av rikintree, om även ingår i Natura 2000-nätverket 5. marina (Kyrklätt) 6. det i landkapplanen angivna rekreationområdet i Kopparnä 4.5. TRAFIK OCH TEKNISK FÖRSÖRJNING Trafik Hållplaterna närmat planområdet ligger vid Stamväg 51. Den närmate hållplaten är vid korningen mellan tamväg 51 och Ötra Kungvägen och den närmate parkeringen för anlutning till butrafik ligger i Sunnanvik. Infartparkering är även möjlig vid Sjundeå järnvägtation. Maruddvägen, om är enkild väg, anluter planområdet till området vägnät och till kutvägen. Kommunen utreder i amarbete med NTM-centralen behoven att förbättra Sunnanvik, Störvik enkilda väg och Maruddvägen anlutningar till tamväg 51. Den enkilda vägen Maruddvägen är för närvarande tällvi mal och kommunen har betällt en DELGENERALPLAN FÖR MARSEUDDEN planbekrivning 17 / 23

18 upprutningplan för vägen. Fatigheterna, om bilda i planområdet, anlut till ett väglag. Med utgångpunkt i upprutningplanen kan de nya väglagmedlemmarna andelar av grundförbättringen betämma. Ett avtal om grundförbättringandelar koppla till handläggningen av planförändringen. I planområdet går en befintlig väg, om leder till fatigheterna öder om området. Vägen är ny och i bra kick. I den norra delen gör vägen linjedragning det möjligt att fortätta vägen norr om planområdet. Vattenförörjning Sjundeå kommun har planer på att dra avlopp- och vattenledningar över havbottnen i Pickalaviken. Avikten är att med avloppöverföringledningen tranportera avloppvattnet från Sjundeå via Kyrklätt till Ebo avloppreningverk för behandling. Rörledningen dra å, att den inte går genom naturkyddområdena vattenområden. I planområdet anlägg en pumptation för ledningen, om anluter Mareudden till detta nya nät för teknik förörjning. Rörledningarna från pumptationen ut i vattendraget ligger inom M-område. Placeringen av pumptationbyggnaden är angiven i delgeneralplanen, fatigheten ange noggrannare i amband med en mera detaljerad planering. Alla planområdet fatigheter anlut till den teknika förörjning om kall anlägga. Om fatigheter bebygg före det att avloppöverföringledningen blir färdig, köt avloppvattnet behandling på något annat ätt. Byggplaterna är placerade å att dagvattnet kan infiltrera och vattendragen belata därför inte. Markgrund och byggbarhet amt föroreninggrad Byggplaterna är placerade på tällen i området, där det är lätt att bygga. Inga kända förekomter av förorenad mark finn i området DELGENERALPLANBESTÄMMELSERNAS MOTIVERINGAR Vid upprättandet av planbetämmelerna för delgeneralplanen tödde man ig huvudakligen på miljöminiteriet anviningar beteckningar och betämmeler i generalplaner. En del av beteckningarna och beteckningätten är utvecklade i amband med detta planläggningarbete, och en del är utarbetade med hjälp av godkända planer för ge en tydligare preentation DELGENERALPLANENS RÄTTSLIGA MOTIVERINGAR Enligt 72 i markanvändning- och bygglagen kan en generalplan med rättverkningar för ett trandområde utgöra grund för anökan om byggnadtilltånd om å är ärkilt betämt. Et markanvändningavtal i enlighet med 91 b i markanvändning- och bygglagen är upprättat för planområdet mellan kommunen och markägaren. I markanvändningavtalet avtala om överföring till kommunen av en del av den värdetegring, om uppkommer till följd av planläggningen. Markanvändningavtalet träder i kraft när planen vunnit laga kraft. Delgeneralplanen för ydötra Sjundeå upprättade år 1992 och fattällde år Mareudden byggrätt i planen baerade ig på en tomlägenhetutredning, och där anviade ingen byggrätt i det område om delgeneralplanen för Mareudden omfattar. Det planlagda området lämpar ig ärkilt bra för boende med beaktande av ituationen i den byggda miljön i Sjundeå och i området närområden. Det naturkyddområde, om markägaren äger och om delvi ligger inom planområdet, bildade utan att markägaren anökte om erättning för detta. Markanvändning i och byggnadrättlig utredning av den del av Mareudden, om ligger utanför planområdet, kommer att utreda eparat. Kommunen utreder markanvändningmål eparat för de olika markägarna. I området finn flera markägare och olika förhållanden, och det är därför naturligt att behandla dem eparat. DELGENERALPLAN FÖR MARSEUDDEN planbekrivning 18 / 23

19 5. Bedömning av delgeneralplanen konekvener 5.1. UNDERLAG FÖR KONSEKVENSBEDÖMNINGEN Bedömningen av planen konekvener utgår från 9 i markanvändning- och bygglagen. Enligt den kall planen baera på tillräckliga underökningar och utredningar. När planen upprätta kall i nödvändig utträckning utreda miljökonekvenerna av att genomföra planen, medtaget amhällekonomika och ociala konekvener amt konekvener för kultur och övriga konekvener. Utredningarna kall utträcka till hela det område, där planen kan bedöma få väentliga konekvener. Utgångpunkten för arbetet med delgeneralplanen för Mareudden var de rikomfattande målen för markanvändning, planerna på landkapnivå och ett flertal utredningar rörande Mareudden planområde. Under arbetet gång gör eventuellt vid behov tilläggutredningar för att löa pecialfrågor. Planen löning följer de rikomfattande målen för markanvändning och främjar dera genomförande. Utredningarna av planområdet konekvener är beaktade om ådana. Konekvenerna av delgeneralplanen för Mareudden riktar ig till törta del mot planområdet närmiljö på udden. Med aveende på tjänter påverka kommuncentrum och trafiken dit av planen. Planen är i enlighet med de rikomfattande målen för markanvändning. Planeringområdet aknar beteckningar i landkapplanen. Planläggningen av området hindrar inte genomförande av exiterande planer eller utveckling av planläggningen i närområden. Planen omfattar tre alternativ. Byggplaterna antal och placering varierar i de olika alternativen. I konekvenbedömningen jämför de olika alternativen. Konekvenerna bedöm under hela planläggningarbetet. Konekvenbedömningen komplettera i enlighet med planförlaget på bai av feedback under den offentliga handläggningen KONSEKVENSER FÖR OMRÅDES- OCH SAMHÄLLSSTRUKTUR, LANDSKAP, KULTURLANDSKAP OCH BYGGD MILJÖ Planlöningen främjar en landbygdmäig utveckling av Mareudden. När planen genomför ändra trandområdet kog till byggplater. Trädbetåndet läng tranden och omgivande kog i naturtilltånd bevara med planbetämmeler å, att landkapbilden i området inte genomgår en betydande förändring. Begränningen av byggnaderna våningantal hindrar högt byggande om yn i landkapet. Byggplaterna antal i relation till trandlinjen är jämförbar med Mareudden och tomlägenheten nuvarande exploatering i Pickalaviken. Exploateringen ane vara lämplig för omgivningen. Planbetämmelerna bevarar området kogiga karaktär och ärkilt trädbetåndet vid tranden bevara, och fatigheterna innehav av egna tränder medför därför ingen betydande förändring av trandlandkapet. Små bryggor er inte törande ut i landkapet och de ändrar inte landkapet väentligt. Det finn redan bryggor vid alla bebyggda fatigheter i området. En brygga, om är törre än byggnadordningen definition av en liten brygga, förutätter tilltånd, och bedömning av anläggning och konekvener av en eventuell törre brygga gör från fall till fall. Planen medger inte anläggning av tora gemenamma bryggor, om klaa om båthamn och vilka konekvener för landkapet kulle vara tora. En tor gemenam brygga kulle medföra behov av muddring. Deponering av muddringmaor i området hindra av planbetämmeler, efterom de förändrar landkapet. Planen innebär ingen rik för fornminneobjektet. DELGENERALPLAN FÖR MARSEUDDEN planbekrivning 19 / 23

20 5.3. KONSEKVENSER FÖR NATUR Nybyggande i ett gammalt område, om dominera av ekonomikog, kommer i någon mån att påverka området naturmiljö. I och med planen kommer naturmiljön andel i förhållande till byggd miljö att minka. Naturutredningen rekommendationer är beaktade i planlöningen. Planlöningen bevarar naturmiljön i tillräcklig utträckning och de delar av området, om naturutredningen förelår att kall bevara. Enligt natur- och landkaputredningen finn det i planområdet inte ådana betydande naturvärden, vilka bevarande kulle rikera av att planen genomför. De byggplater, om de olika alternativen möjliggör, konar naturen i tillräcklig grad för att området värden kall trygga. Alternativen ger utrymme för utikt mot havet och rörledningen till den nya pumptationen. Alternativ 1 (8 byggplater på eparata byggnadytor) följer området hittill glea byggnadätt och gör det möjligt att genomföra havavloppledningen. Alternativ 2 (10 byggplater på eparata byggnadytor) motvarar den exploateringgrad om gäller för Pickalaviken amt en dimenionering i enlighet med tomlägenhetutredningen, och är det met exploaterande alternativet.. I alternativ 3 (8 byggplater på gemenamma byggnadytor) är indelningen av byggplater inom AO-omrpdet friare. Planlöningen påverkar inte nämnvärt holmarna och vattenområdet fredningområde. Eventuella konekvener kan härröra från anläggandet av bryggor och de förblir obetydliga till följd av att bryggtorleken i enlighet med byggnadordningen är liten. De tämligen må bryggorna rikerar inte bevarandet av de värden, om ange i inrättandebelutet för naturkyddområdet, eller uppfyllandet av belutet betämmeler. (Mareuddenin rantakiinteitöjen veirakennutöiden arvioidut vaikutuket Båtvikenin luonnonuojelualueelle ) En fikgjue, om tidigare häckade på udden, har de enate åren häckat i ett bo om byggt i närområdet för detta ändamål. De områden, om i planen förelå bli bebyggda, ligger på ett tillräckligt avtånd från det använda boträdet. Planlöningen rikerar inte bevarandet av det gamla boträdet. Strukturen i planen förämrar inte Pickalaviken egenkaper om ratplat för flyttfåglar, och påverkar inte väentligt livmiljön för de fågelarter, om häckar i området. Planlöningen påverkar inte Pickalaviken fredningområde för fik. Planen får inga kadliga konekvener för vattendragen eller markgrunden. Planeringområdet rekreationvärde är litet, efterom de andra bebyggda fatigheterna på udden har egen trand och byggnader ligger ganka eller mycket nära tranden, och udden centrala delar deutom i betydande utträckning ange om A-område i gällande markanvändningplan. Från planläggningynpunkt upptår ingen verklig betydande allemanrätt i udden inre delar, och trandområdena har inget törre rekreationvärde, utan främt landkap- och ekologikt värde. Förekomten av fatigheter med privata tränder ane inte väentligt förvaga trandzonen ekologika värde KONSEKVENSER FÖR TRAFIK Utvecklingen av tamväg 51 förbättrar planområdet anlutning till huvudtadregionen. Marudden enkilda väg, om leder till planområdet, är inte i ådant kick och inte dimenionerad å att den motvarar de funktionella krav, om täll på den om nuvarande gällande delgeneralplan för ydötra Sjundeå genomför. Vägen är inte heller helt tillräcklig för den trafikökning, om uppkommer till följd av denna plan. En itåndättning av den enkilda vägen, om kall planera och genomföra, förbättrar vägen framkomlighet och ärkilt GC-trafiken trafikäkerhet. Trafikflödet på Maruddenvägen är litet och en låg hatighetbegränning på km/h kan tillämpa, och då är vägen även äker för GC-trafiken. Anlutningen med tamväg 51 bör före med väjningområde på den norra idan för att äkra framkomlighet och trafikäkerhet för trafiken i tamvägen riktning. (Marudden Kantatien 51 liittymä- ja yhteyjärjetelyt tekninen lauunto kaavoituken tueki.) DELGENERALPLAN FÖR MARSEUDDEN planbekrivning 20 / 23

21 Servicetrafiken till pumptationen, om kall anlägga i planområdet, ökar obetydligt ervicetrafiken i området. Vid järnvägtationerna finn möjlighet till infartparkering. Vid kutvägen ligger hållplater och vid hållplaten i Sunnanvik finn parkering för anlutning till butrafik KONSEKVENSER FÖR TEKNISK FÖRSÖRJNING Om planområdet bygg ut enligt planen förbättra möjligheterna att genomföra havavloppytemet avevärt. En anlutning av planområdet till det nya kommunalteknika ytemet främjar vården av vattendragen. Kommunen har belutat anlägga en avloppöverföringledning och vattenledningar i Pickalaviken. Planområdet anlut till detta nya vattenförörjningytem och en pumptation för detta anlägg i området. En befintlig enkild väg i planområdet leder till den planerade tationen KONSEKVENSER FÖR SOCIALA FÖRHÅLLANDEN Planen fortätter en landbygdmäig utveckling av udden och bidrar till utvecklingen av området egen identitet och ociala gemenkap. Planen gör det möjligt att arbeta hemifrån. Området ger goda möjligheter till rekreation redan på vid byggplaterna. Havet och de närliggande olika rekreationtällena ger törre möjligheter till åretruntrekreation. Placeringen av byggplater eparerat från vägen fredar dem för trafik. En väg om lutar i ett område har ingen genomfarttrafik KONSEKVENSER FÖR SAMHÄLLSEKONOMI OCH NÄRINGAR Kotnader för delgeneralplanen genomförande om oraka kommunen, är kommunen andel av de enkilda vägen förbättringkotnader amt kotnader för anläggande av överföringavloppledningen och den teknika förörjningen till området. Skolkjutarna ökar kommunen kotnader. Skolkjutar går redan nu i området och ökningen är därför inte betydande. Markanvändningavtalet ger kommunen betydande intäkter när planen genomför i enlighet med målättningen. Planen hämtar ytterligare invånare till kommunen om kattebetalare och ervicekonumenter. Delgeneralplanen får till följd av in obetydliga omfattning inte några betydande konekvener för näringarna i kommunen RÄTTSLIGA VERKNINGAR Delgeneralplanen kan utnyttja i byggplaneringen och på bai av den kan anöka om byggnadtilltånd (MarkByggL 72 ). Delgeneralplanen upprätta om generalplan med rättverkningar i markanvändning- och bygglagen mening (MarkByggL 72, 137 ). Med delgeneralplanen varken förämra eller begräna förutättningarna för generalplanläggning av de övriga delarna av Mareudden eller rikera markägarna rättigheter. Planen orakar inte orimliga olägenheter för ägarna till grannområdena, och förvårar inte utvecklingen av intilliggande fatigheter markanvändning. Markanvändningen på de andra delarna av Mareudden utred eparat. Myndighetverkan Myndigheterna uppgift, när de planerar åtgärder om rör områdena användning och belutar om dera genomförande, är att e till att åtgärderna inte förvårar generalplanen genomförande (MarkByggL 42.2 ). Generalplanen myndighetverkan rikta både mot de myndigheter om ave i MarkByggL och andra myndigheter. Kommunala och tatliga DELGENERALPLAN FÖR MARSEUDDEN planbekrivning 21 / 23

22 myndigheter kall e till att generalplanen genomförande inte förvåra av övriga planer och åtgärder. Planen förhindrar inte att den gällande delgeneralplanen för ydötra Sjundeå genomför i planområdet närområde. Planbetämmeler I generalplanen ge betämmeler, om behöv vid planering av generalplanområdet, eller när det använd på annat ätt. De berör i detta fall ärkilt en mera detaljerad planering amt tyrning av markanvändning och byggande, eliminering amt begränning av kadliga miljökonekvener och kydd av ärkilda värden (MarkByggL 41 ). Inlöen Miljöminiteriet kan bevilja kommunen tilltånd att löa in ett område, om i generalplanen ange för trafikled, botadbyggande eller amhälleligt byggande i anlutning till detta, och om behöv för amhällutveckling i enlighet med den kommunala planen (MarkByggL 99.3 ). Markanvändningavtal Markanvändningavtalet träder i kraft när planen får laga kraft. 6. Genomförande av delgeneralplanen När planen fått laga kraft är det möjligt att anöka om byggtilltånd. En illutrationbild av delgeneralplanen viar om exempel principen för byggnaderna placering, men avikten är inte att den kall e om anvining för byggnadätt. Om byggnader uppför före det att överföringavloppledningen och den övriga teknika förörjningen genomför, kall e till att avloppvattnet behandla i enlighet med kommunen byggnadordning. Alla fatigheter kall anluta till den kommunala teknika förörjningen, när den är genomförd. Planen kan genomföra under en tidrymd av flera år. Målår för planen lutliga genomförande är Kommunen anvarar för övervakning av planen genomförande och för att planen är tidenlig. DELGENERALPLAN FÖR MARSEUDDEN planbekrivning 22 / 23

23 7. Bekrivningen bilagor 1 Natur- och landkaputredningar 2 Landkapplanen, utdrag 3 Delgeneralplanen för ydötra Sjundeå, utdrag 4 Förminkade kartbilder av delgeneralplanutkaten amt betämmeler 5 Illutrationbilder av delgeneralplanutkaten 6 Programmet för deltagande och bedömning 7 PM från inledningkedet myndighetamråd 8 Fatigheterna avgränning mot tranden Källförteckning Mareuddenin maankäytön kehittämieen liittyvä maiema- ja luontoelvity Siuntio LT-Konultit Oy Siuntio maankäytön kehitykuva Arkkitehtitoiminta Kaj Vartiainen Oy Båtvikenin aarien luonnonuojelualueen kalatoelvity NORDIC-koeverkkokalatukella Haikonen, A. & Vatanen, S Kala- ja veitutkimu Siuntion Mareuddenin veikavilliuu ja linnutoelvity Vakelainen, E. & Yrjölä, R Ympäritötutkimu Yrjölä Oy Lännentiet kehitykäytäväelvity Nyland förbund Siuntio Pikkala Mareudden Kloviken-Pattuviken alueen muinaijäännöinventointi Juila, T Nokia Aet Management Oy Mareuddenin rantakiinteitöjen veirakennutöiden arvioidut vaikutuket Båtvikenin luonnonuojelualueelle : WSP Environmental Kantatilatarkatelu Klovikenin tila , Mareudden, Siuntio Arkkitehtuuritoimito B&M Oy Mareuddenin liito-oravaelvity, Siuntio. Helminen, S Ympäritötutkimu Yrjölä Oy Siuntion Mareuddenin luontoelvityket Jokinen, K; Karlon, R. & Hagner-Wahlten, N Ympäritötutkimu Yrjölä Oy, Bathoue Marudden Kantatien 51 liittymä- ja yhteyjärjetelyt tekninen lauunto kaavoituken tueki WSP DELGENERALPLAN FÖR MARSEUDDEN planbekrivning 23 / 23