Kvalitetsredovisning Järbo och Jäderfors förskolor

Transkript

1 Handläggare Datum Sidan 1(25) Kvalitetsredvisning Järb ch Jäderfrs försklr Organisatin Kunskapsförvaltningen Järb Jäderfrs förskla består av sex avdelningar utspridda på fem ställen inm en radie av ca 8 km. Detta är en tillfällig lösning då vi väntar på att få nybyggda lkaler där avdelningarna i Järb, till slut, kmmer samsas under samma tak. Den sjätte avdelningen ligger i nära anslutning till Jäderfrs skla. Försklan leds av en försklechef. Försklans avdelningar är fördelade enligt nedan; Backastugan, 18 barn i åldrarna 1-5 år. Ktten, 14 barn i åldrarna 1-2 år. Tuvan, 16 barn i åldrarna 1-2 år. Paviljngen, 40 barn i åldrarna 2-5 år. Skgsgläntan, 22 barn i åldrarna 3-5 år. Vilen, 23 barn i åldrarna 3-5 år. Försklan har under året haft 133 barn inskrivna. Medarbetarna består av 27 persner, varav tre är män. Antalet tjänster är 25,06. Av dessa tjänster är 2,31 tjänst sammanlagd resursförstärkning i tre grupper. Antalet inskrivna barn/pedaggisk persnal är 5,3. Siffran förklaras med att tre avdelningar ligger fristående från de övriga ch har därmed utökad bemanning. (Om avdelningarna hade legat tillsammans hade mtsvarande siffra varit 6,33 barn/pedaggisk persnal). Resurspersnerna är inte inräknade i siffran. Antal pedagger: 16 st. förskllärare, 3 st. barnskötare ch 1 st. med annan utbildning samt 7 st. behöriga. Persnalmsättning: Persnalgruppen har haft flera långtidssjukskrivningar under året. Flera medarbetare har slutat då de fått nytt arbete. Rekryteringsarbetet är besvärligt då tillgången på utbildad persnal minskar i förhållande till behvet i kmmunen. Då Järbs ch Jäderfrs försklr ligger ca minuters bilfärd från centrala Sandviken, är det svårare att få behörig persnal, då många tycker det är lång resväg. Försklan har tillgång till en vikarierganisatin, vilken bkar vikarier till verksamheten. Beställningar av vikariebehv utförs av utsedda pedagger i verksamheten. Under året har anställts fast placerade vikarier på enheten. Dessa används i första hand till planerad frånvar, såsm semester ch frtbildning.

2 Datum Sidan 2(25) Försklan har tillgång till specialpedagg, talpedagg ch lekarbetspedagg. Vid behv finns även tillgång till sklpsyklg. Specialpedaggen är alltid med vid försklans barnknferenser samt finns för handledning i vardagsarbetet. Öppettiderna vid enheten i Järb är kl I Jäderfrs har vi öppet Lkalerna är i varierande skick. Flera avdelningar är mycket trånga ch andra avdelningar är i behv av upprustning. Ett arbetslag befinner sig i en tillfälligt hyrd paviljng, där mtsvarande två avdelningar befinner sig. Paviljngen är den bäst utfrmade lkalen för förskleverksamhet i mrådet. Arbete pågår med planering för uppbyggnad av en ny ch bra förskla i Järb. Första etappen blir klart under smmaren 2016 ch till hösten flyttar fyra avdelningar in där. Försklelkalerna i Jäderfrs består av en drygt 24 år gammal tillfällig baracklösning. Där är trångt ch det finns inte de utrymmen sm krävs för att bedriva en mdern utbildning i försklan. Utmhusmiljön är däremt riktigt bra, i Järb, med gd tillgång till skg ch grönmråden. Där förläggs undervisningen så fta det är lämpligt. Vi har även tillgång till idrttsplats ch sklrnas gymnastiksalar. I Järb försklas närhet finns kmmundelsbibliteket. Jäderfrs förskla tar sig dit med buss. Kmmunala färdmedel till tätrten Sandviken finns, men tiderna passar inte alltid vår verksamhet. Utmhusmiljön i Jäderfrs är svårhanterad då försklegården ligger på samma yta sm sklans gård, vilken är mycket str ch har en mängd gömda ytr sm gör det svårt att ha en överblick på barngruppen vid utevistelse. Försklans upptagningsmråde består av hyresrättshushåll, egnahemhushåll samt bndgårdar. Försklans sex pedaggiska utvecklingsdagar har använts till: planering, uppföljning ch utvärdering av verksamheten arbete med likabehandlingsplanen frtbildning i stresshantering samt arbetsmiljöarbete. Årets frtbildningsinsatser har handlat m Barn med NeurPsykiatriska Funktinsnedsättningar, NTA ljud (Natur ch Teknik åt Alla), kmmungemensam lekföreläsning, försklans lärplattenätverk, AKK (Alternativ Kmpletterande Kmmunikatin), en persnalföreläsning m stresshantering samt pedaggiska caféer i samregi med fyra andra försklr i kmmunen (temat vid caféerna utgick från Snja Sheridans bk Att undervisa barn i försklan. Två medarbetare har utbildats till Lkala Lärarutbildare ch en medarbetare har studerat vid Försklelyftet. Arbetslagen har fått handledning av försklans specialpedagg, både gällande enskilda barn ch gällande arbetssätt i undervisningen. Specialpedaggen utgör ett bllplank vid upprättande av handlingsplaner kring barn med rätt till särskilt stöd. 2

3 Datum Sidan 3(25) Försklrna i Sandviken deltar i ett SIS-prjekt där målsättningen är att göra undervisningen mer tillgänglig för alla barn ch i synnerhet för barn med rätt till stöd i sin utveckling ch sitt lärande. Detta prjekt drivs i Järb i samarbete med specialpedaggen. Systematiskt kvalitetsarbete Enheten har en plan för det systematiska kvalitetsarbetet, den finns beskriven på två lika sätt i slutet av vår arbetsplan (bilaga 1). Utöver detta har vi en checklista sm försklechef fyller i, så att vi inte missar någt vi bestämt att vi ska göra. Systematik finns även för mötesrganisatinen (bilaga 2) ch för kmpetensutvecklingen (bilaga 3). Ansvar ch rganisatin Försklechef ansvarar för det systematiska kvalitetsarbetet. Till hjälp i arbetet är s.k. LOKare (Lkala Kvalitetsutvecklare). LOK-gruppen träffas ca var tredje vecka ch arbetar med det systematiska kvalitetsarbetet kmbinerat med den vardagliga undervisningen. Uppdraget för LOKarna ingår i rdinarie arbetstid. Delaktighet ch kmmunikatin Arbetslagen representeras av LOKare, vilka fungerar sm ett språkrör mellan försklechef ch arbetslag. LOK-mötena dkumenteras alltid ch prtkllen från mötena läggs alltid ut tillgängligt för alla. LOKarna ansvarar för att det systematiska kvalitetsarbetet når ut till arbetslagen samt för att möjliggöra för alla medarbetare att vara både delaktiga ch ansvariga i det arbetet. Samtliga medarbetare är delaktiga i planering, uppföljning ch utvärdering arbetet. Delaktighet sker i lika mötesfra, t.ex. vid APT (arbetsplatsträff), VHT (verksamhetsträff) ch PUD (pedaggiska utvecklingsdagar). Vårdnadshavare är delaktiga i verksamheten vid lika tillfällen under året. Den dagliga kntakten är mycket viktig för att snabbt ge ch få återkppling i frågr rörande barnen. Därutöver inbjuds till föräldramöten samt utvecklingssamtal m barnet varje termin. Föräldragruppen representeras vid föräldrarådet, sm träffas varje termin. Där lyfts verksamhetsnära frågr samt likabehandlingsarbetet ch resultatet från den årliga brukarenkäten. Brukarenkäten Vi gläds över resultatet på årets brukarenkät! På alla frågr utm en (den sm handlar m kännedm m teman ch arbetsmråden) ligger vi antingen på kmmunens medelvärde eller ett par snäpp över. Mycket rligt! När vi läser vårdnadshavarnas kmmentarer så är de överlag psitiva ch nöjda med den utbildning deras barn får hs ss. En del avdelningar har låg svarsfrekvens, vilket vi måste ta tag i nästa år. Lära av varandra Samtliga arbetslag representeras i LOK-gruppen ch ges därmed gda möjligheter att lära av varandra. Både gda ch mindre lyckade erfarenheter ger möjlighet att lära nytt ch att mvärdera gammalt. Under året har arbetsgrupper med lika syften träffats för pedaggiska diskussiner samt för erfarenhetsutbyte från varandras undervisning. Innehållet i dessa grupper har under året varit språkarbete, natur ch teknik, användande av lärplatta samt likabehandlingsarbete. 3

4 Datum Sidan 4(25) Prcessförbättringar I det systematiska kvalitetsarbetet ingår att göra kartläggningar av lika slag. Dessa kartläggningar är grunden för planeringen av undervisningen i vardagen. Där ingår ckså att följa upp delar av arbetsplanen varje månad. Dessa uppföljningar åtföljs av skriftlig feedback från försklechef. Feedbacken diskuteras därefter i arbetslagen ch utgör en grund för frtsatt arbete med dialg kring undervisningen. Dkumentatin Undervisningen dkumenteras kntinuerligt på lika sätt. Det sker bl.a. med ftgrafier, filmer ch bservatiner. Dkumentatinen utgör underlag för de diskussiner sm förs i arbetslagen ch sm därefter utmynnar i planering ch beslut m frtsatt arbete med undervisningen. Slutsatser av kvalitetsarbetet samt framåtsyftande tankar kring utvecklingsarbetet Att använda en grupp för att samla ihp arbetet med att systematiskt utveckla undervisningen i försklan är ett bra arbetssätt. Det är nu tredje året sm arbetslagen gör kntinuerliga uppföljningar av arbetsplanen ch under den tid sm gått ses en frtsatt mycket gd utveckling i att, i skrift, kunna beskriva undervisningen kpplat till styrdkument ch mål. Vi frtsätter utveckla vårt beskrivande av undervisningen ch vår skicklighet i att utvärdera ch utveckla denna ch inte barnen. Samtidigt ska varje barns förändrade kunnande dkumenteras, vilket sker på andra sätt, t.ex. språkutveckling, sm kartläggs tre gånger underåret ch därefter analyseras undervisningens kvalitet kpplat till barnens förändrade kunnande. Det syns i uppföljningarna att arbetet med skapade lärprcesser behöver utvecklas. Vi har en svårighet då de fysiska förutsättningarna i byggnaderna inte är ptimala just nu. Detta kmmer under de kmmande åren att ges bättre förutsättningar eftersm vi flyttar in i ett nytt försklehus, anpassat till mdern förskleverksamhet. Även vårt arbete med naturvetenskap ch teknik kmmer få bättre förutsättningar av samma anledning. Vårt arbete med utmhuspedaggik sm metd är mycket gtt ch det ska vi frtsätta att utveckla ännu mer. Utmhus finns många möjligheter att kmbinera pedaggiken med bl.a. de skapande lärprcesserna. Vi behöver även se till att sång ch musik får mer plats i vår undervisning. Detta kmmer vi att kunna vidareutveckla i vårt nya rörelse- ch mtrikrum. Rummet är så strt att vi kan samlas hela försklan där samtidigt. Likabehandlingsarbetet Enhetens likabehandlingsarbete bedrivs enligt vår plan. Vi har en grupp sm ansvarar för arbetet ch gruppens representanter består av medarbetare från varje arbetslag. Inför planens upprättande sker en kartläggning, i barngrupperna, under ett par veckr i början av höstterminen. Därefter samlas gruppen för att identifiera våra förebyggande ch våra främjande mål för läsåret. Alla barngrupper finns representerade i planens lika mål, dck arbetar inte varje barngrupp med vartenda mål. Alla arbetslag vet vilket/vilka mål sm är just deras. Planen följs upp i december samt utvärderas i sin helhet i maj. 4

5 Datum Sidan 5(25) Kunskapsnämndens mål 2015 under perspektivet MEDBORGARE Kunskapsförvaltningens verksamheter lägger grunden för frtsatt utbildning ch arbetsliv, demkratiskt samhällsliv ch persnlig utveckling. Alla barn/elever upplever att de pedaggiska verksamheterna är stimulerande, trygga ch lärrika. Barns ch elevers inflytande över arbetsfrmer ch innehåll i undervisningen förstärks, liksm deras frmella inflytande. Alla barn ch elever har likvärdiga möjligheter att pröva ch utveckla förmågr, kunskaper ch intressen utan att begränsas av diskriminerande strukturer. Nrmer ch värden Mål 15/16 I Järb ch Jäderfrs försklr utfrmas verksamheten så att barnen kan välja aktiviteter utifrån sina egna intressen, stimuleras till samspel ch interaktin, inte riskerar diskriminering eller kränkning. Resultat Barnen väljer lek ch aktivitet utifrån egna intressen. Valkrt används sm metd för barn sm har svårt att välja. Barnen stimuleras ch utvecklas i sin förmåga till samspel ch interaktin genm att de använder sina förvärvade kunskaper m hur man löser knflikter ch är en bra kmpis. Sciala färdigheter såsm turtagning, empati ch knfliktlösning sker i de lika aktiviteterna under dagen. Vi ser att några barn använder sig av tidigare erfarenheter för att lösa sina ch sina kmpisars knflikter. De äldre visar ftast de yngre. Barnen har börjat upptäcka att de kan ha nytta av varandra ch samspelar för att lösa kluringar. Barn utesluts inte i lika hög grad ur lekar jämfört med höstterminens intervjuer. Alla barn svarar att de kan få hjälp av en vuxen när de behöver det. På föräldraenkäten (högsta värde är 4,0) fick vi följande resultat på frågr sm rör kränkande behandling ch diskriminering: 3,7 Bedömning Det framgår ej i vilken grad målet uppfyllts Målet uppfyllt till viss del Målet uppfyllt i ganska hög grad Målet uppfyllt i hög grad Målet uppfyllt i mycket hög grad Målet helt uppfyllt Analys Vi ger barnen tillgång till material utifrån barnens lek, idéer ch önskemål för att kunna bygga ch utveckla lika lekar ch lekmiljöer. Vi bygger upp våra teman utifrån barnens intressen. Vi bestämmer tillsammans med barnen vilka trivselregler vi ska ha för att kunna vara en bra kmpis ch veta hur vi ska göra för att alla ska trivas, ha rligt ch vilja kmma till försklan. Genm att barnen själva är med att skapa sina egna trivselregler, blir det enklare för ss att påminna 5

6 Datum Sidan 6(25) dem m det. Vi relaterar ch kpplar flera ggr varje dag till våra trivselregler i den dagliga undervisningen. Enligt barnintervjuerna sm är gjrda i september framkm det att barn inte alltid får vara med ch leka. Vi har tagit tag i detta ch bserverar mycket kring dessa barn, vi är nära i leken för att fånga upp vad sm sägs. Vi lägger in samarbetsövningar i lika knstellatiner för att medvetet få in dessa barn i gruppen. Vid intervjufrågr under våren säger barnen att de får vara med. Vi arbetar med att få in ett lugn i grupperna. Några avdelningar började med att intrducera valkrt på en samling. Vi har knäppt krt på alla rum på avdelningen ch plastat in. Utifrån dessa krt väljer barnen vilken aktivitet de vill vara i. Vi pratar m vikten av att stanna kvar i en aktivitet eller ett rum i taget. Barnen tar sitt eget krt ch sätter upp på valfritt rum på avdelningen, barnet talar m vad den hade tänkt leka med i detta rum. Barnen har kmmit överens m att det räcker med att vara 4 st i de lika rummen. Om det blir fullt i ett rum så kan man sätta sig på kö ch göra någt annat under tiden. Genm att göra detta har vi märkt att det blir lugnare på avdelningen. Barnen stannar kvar längre i en lek/aktivitet. Nu på slutet har vi inte använt valkrten utan barnen delar upp sig själva. Vi intrducerar ch leker mycket regellekar. Detta har lett till att de äldre barnen kan leka dessa lekar själva. Vi vuxna behöver inte vara med alla gånger men är med när vi kan ch behövs. De yngre barnen behöver hjälp av en vuxen för att delta i dessa lekar. Vid knflikter har pedaggerna på några avdelningar spelat frumteater för barnen där de har fått hjälpa de vuxna att lösa knflikterna. Barnen kpplar till sitt eget handlande ch använder lösningar sm de hört tidigare från ss vuxna ch från våra trivselregler. Vi delar upp gruppen i flera mindre grupper för att det ska finnas utrymme för egna val i en lugnare miljö. På några avdelningar har vi fått persnalförstärkning för att kunna ge bästa förutsättningar till en trygg lekmiljö för alla barn. Vi anpassar kntinuerligt miljö/material efter barns intressen ch lekar. Vi använder ss mycket av gruppstärkande aktiviteter för att barnen ska stimuleras till samspel ch interaktin. De får prva på samarbetsövningar där alla behövs för att genmföra övningen. Resultatet sm vi fick från barnen i intervjuerna har gjrt ss mera bservanta på det sm barnen upplever sm prblemmråden ch anpassar vår undervisning efter det. Vårt förhållningssätt sm pedagger är att vi lyssnar på barnens lekförslag ch intressen ch stöttar de sm inte har någnting att göra. Vi visar nyfikenhet för deras lekar ch deltar m barnen bjuder in ss eller när vi ser att det behövs. Slutsatser av analysen Att bygga undervisningen på barnens intresse är framgångsrikt eftersm barnen tycker att det är rligt ch när man har rligt lär man sig. Barnen (speciellt de äldre) anammar våra trivselsregler. Knflikter uppstår men kan ftast lösas på verbal väg. Vi frtsätter att kppla vardagshändelser både psitiva ch prblematiska till våra trivselregler. Diskrimineringsmålet är någt vi alltid kmmer att jbba med, då det hela tiden uppstår nya situatiner. Vi sätter in resurser när vi ser att det behövs ch på så sätt är det ett ständigt pågående arbete. Att erbjuda många lika aktiviteter ch ge många valmöjligheter för barnen gör att de sällan har tråkigt, det finns alltid någt att göra. Om det skulle bli tråkigt en stund, så skapas tid för eftertanke, bra det med! 6

7 Datum Sidan 7(25) Utveckling ch lärande Mål 15/16 I Järb ch Jäderfrs försklr utfrmas verksamheten så att barnen gynnas i sin utveckling inm mrådena språk, matematik, natur ch teknik, IKT samt scialt. Resultat Alla avdelningar har gjrt språkkartläggningar för att ta reda på var barnen är i sin språkutveckling. Samtliga barn har utvecklats i sitt språk. För att ta reda på barnens kunnande så har lika kartläggningsmetder använts bl.a. intervjuer före ch efter ett tema. På föräldraenkäten (högsta värde är 4,0) fick vi följande resultat på frågrna: På försklan utvecklar mitt barn sin förmåga att använda matematik: 3,5 Mitt barn utvecklar sitt språk i försklan: 3,7 På försklan utvecklar mitt barn sin förmåga att kmmunicera med andra: 3,8 På försklan utvecklar mitt barn sin förmåga att förstå naturvetenskapliga fenmen: 3,6 Bedömning Det framgår ej i vilken grad målet uppfyllts Målet uppfyllt till viss del Målet uppfyllt i ganska hög grad Målet uppfyllt i hög grad Målet uppfyllt i mycket hög grad Målet helt uppfyllt Analys Utifrån språk kartläggningar framkmmer det var barngrupperna befinner sig på för nivå i sin språkutveckling samt vilka barn sm har svårigheter med sitt språk. En metd för att utveckla barnens språkutveckling är att alla avdelningar har använt sig av Språktåget på lika sätt varje dag. Avdelningarna använder sig av sånger, ramsr, mungympa, flansagr ch sagläsning. Vi har även förstärkt språket i vardagen till de barn sm inte har det verbala språket genm AKK (bild ch tecken). Även i barnens lek under året har vi pedagger aktivt deltagit för att kunna bservera samt lyssnat in barnens sätt att kmmunicera med varandra. Genm att vara delaktig sm pedagg i allt med barnen sm till exempel matsituatinen, på ch avklädning, blöjbyten mm. har vi haft möjligheter att sätter vi rd på allt vi gör. Därmed ge barnen ett utökat rdförråd. Detta ser vi tydligast att vi gör på yngrebarnsavdelningarna, där flera av barnen inte har kmmit så långt i språket. Inm matematik har vi tex spelat spel, räknat barnen i samlingen varje dag (även på lika språk), pratat m dagar/månader/årstider, sjungit ch ramsat, byggt pärlplattemönster, delat frukt i fjärdedelar/halvr sv. Vi har medvetet använt matematikrd i våra dagliga samtal med barnen. Vi har arbetat med lika begrepp sm på, under, över, bredvid, bakm ch framför. Genm uppdragskrt har barnen t.ex. fått öva att ställa sig bakm ett träd, 7

8 Datum Sidan 8(25) sätta sig under någt, hitta en str sten eller en liten sten. De har fått srterat material på lika sätt t.ex. naturmaterial eller leksaker i färghögar. De har även fått leta krta ch långa pinnar ch sedan srterat pinnarna i strleksrdning. De har utvecklats i att lyssna in instruktiner ch har genm dessa övningar fått större förståelse för många matematiska begrepp. När vi arbetar med lika begrepp har vi ställt frågr sm t.ex. Vet ni vad den här heter? Hur ser denna frm ut? Hur många hörn har denna frm? Hur många djur är det på tavlan? Om jag tar brt detta djur hur många är det då kvar?. Vi ser att de flesta av barnen visar intresse ch är psitiva till att arbeta med matematik på lika sätt. Även vårdnadshavarna har berättat på utvecklingssamtalen att barnen pratat m lika frmer eller andra övningar vi gjrt hemma. Inm NTA har avdelningarna arbetat med ljud ch vatten på lika sätt. Experiment har gjrts där vi t.ex. tillverkat lika instrument t.ex maracas ch gitarrer. Barnen har prvat på ljudövningar där man ska lyssna på någt ljud ch gissa vad det är, tex. riva ett papper, hälla upp vatten, vässa en penna m.m. Syftet med dessa övningar ch experiment har varit att barnen skulle få upp intresset för vad ljud var ch hur man kunde arbeta med ljud på lika sätt. Att det är viktigt att använda hörseln ch vara uppmärksam ch att det går att tillverka ljud sm låter på lika sätt. Vi har även experimenterat med vattnets lika frmer sm is, ånga, snö. De flesta av barnen har deltagit aktivt ch varit intresserade av experimenten. De äldre barnen har haft mer intresse av att reflektera ch resnera, medan de yngre barnen helst arbetat aktivt. Utifrån detta har vi utvecklat vårt arbetssätt utifrån barnens behv inm NTA. Ett exempel på vardagsteknik från en avdelning där barnen gick in i snickarrummet utan en tanke på vad de skulle göra där inne ch hur det skulle gå till. För att ändra detta bestämde sig pedaggerna att barnen skulle göra en ritning av vad de skulle knstruera inne i snickarrummet. Barnen började nu göra ritningar ch tillverka efter detta. Kreativiteten ökade ch många nya alster skapades. Barnen lärde sig använda hammare, såg ch spik på ett säkert sätt. IKT arbetet har utvecklats på samtliga avdelningar bl,a genm att vi har blivit inspirerad i lika nätverksgrupper. Vi pedagger har blivit mer trygg med lärplattan ch hur vi ska använda den i verksamheten. Vi har intrducerat QR kder i barngrupperna sm använts i verksamheten,tex sångsamling, uppdrag m.m. Vi har använt ss av lika språkstimulerande appar, sm vissa har blivit rekmmenderade av lgped. Även appar sm stimulerar barn med annat mdersmål än svenska. Vi har använt ss av Quiver appen, där barnens teckningar blev i 3D frmat ch blev levande. Slutsatser av analysen Alla använder sig alla av samma språkkartläggningar samt arbetsmaterialet Språktåget. Detta gör att vi får ett enhetligt resultat. Under året har arbetsgrupper med lika syften träffats för pedaggiska diskussiner samt för erfarenhetsutbyte från varandras undervisning. Innehållet i dessa grupper har under året varit språkarbete, natur ch teknik, användande av 8

9 Datum Sidan 9(25) lärplatta samt likabehandlingsarbete. Genm att träffas i dessa grupper har verksamheten getts många utvecklingsmöjligheter. Vi har under detta år verkligen insett vikten av att göra kartläggningar av verksamheten. Tidigare tg vi inte reda på vilka kunskaper sm barnen hade innan vi startade upp ett prjekt/teman. Vi hade tidigare inget att mäta med när vi var klara med prjekt/teman. Det har vi nu genm alla kartläggningar. Vi tar med ss funderingarna m vilka kartläggningar sm är viktiga för ss pedagger för att kunna mäta lärprcessen hs barnen i verksamheten, samt att vi är på rätt väg. Barns inflytande Mål 15/16 I Järb ch Jäderfrs försklr utfrmas verksamheten så att barnen ges utrymme till lika frmer av samarbete ch demkratiska beslut, har möjligheter att välja aktiviteter under dagens lpp, både inmhus ch utmhus. Resultat Vuxna tar vara på barns intressen genm att välja temamråden utifrån dessa. Barn väljer aktiviteter både inmhus ch utmhus, året runt. Barnen gör sin röst hörd ch uttrycker åsikter. Barnen väljer självständigt aktiviteter.. De äldre barnen har barnmöte flera gånger varje månad, ibland i strgrupp, ibland i mindre grupper, ibland spntant, ibland planerat. Barn kan påverka inköp av pedaggiskt material. Bedömning Det framgår ej i vilken grad målet uppfyllts Målet uppfyllt till viss del Målet uppfyllt i ganska hög grad Målet uppfyllt i hög grad Målet uppfyllt i mycket hög grad Målet helt uppfyllt Analys Vuxna föregår med gtt exempel när det gäller gemensamt material ch egna handlingar, vi pratar med barnen m sakers värde ch att saker går sönder m man kastar dem. Tillsammans med barnen hjälps vi åt att städa ihp det vi har lekt med. Vi har lådr ch hyllr uppmärkta så att barnen lätt ska veta var saker ska stå. Vi utvecklar lekmiljöerna efter barnens intresse ch förmågr. Vi har genm bservatiner ch tillsammans med barnen anpassat miljön, så att alla ska kunna ha samma möjligheter ch göra sina egna val under dagen. I bservatiner ser vi att de äldre barnen fta valde lekar sm de själva valt utifrån intressen. De äldre väljer ftast att ha en kamrat vid sin sida i sina lekar. I leken har de ett samspel med varandra hur en lek skulle lekas. När man frågade de äldre barnen m de får bestämma över sin lek svar de att de får bestämma själva, vad de ska leka ch vart de ska befinna sig på gården. När vi går ut på gården så lyssnar vi vuxna på vad barnen har för förslag till lekaktiviteter ch ser till att det 9

10 Datum Sidan 10(25) genmförs. Vi har även övat barnen i de demkratiska grundprinciperna genm att prata m mitt, ditt ch vårt. Barnråd har vi haft där vi samtalat m kmpisregler, val av aktiviteter, intressen eller sagr ch lika utflyktsmål. Vi har haft diskussiner, röstat på lika alternativ ch tagit majritetsbeslut. Vi har även pratat m vad sm är tillåtet i utmhusmiljön. Vi har diskuterat igenm händelser ch barnen har fått fundera ut lösningar. De har vid flera tillfällen blivit tillfrågade m vilket material de tycker vi ska ha mer av på försklan ch vi har sedan gjrt nya inköp utifrån deras intressen. De äldre barnen har även varit med ch tittat i inköpskatalger. Verksamheten är planerad så att alla barn vid många tillfällen under dagen kan välja själva vad de vill göra, både inmhus ch utmhus. Vi har varit närvarande vuxna sm funnits med i barnens vardag, för att ge barnen trygghet. Då vi har mycket lek ch mycket material tillgängligt på våra avdelningar så har barnen fått möjlighet att ha inflytande på sina aktiviteter under dagen. Vi har jbbat med att barnen ska få en förståelse för demkratiska prcesser: där de tränat på att framföra ch argumentera för sina åsikter, ta del av andras, reflektera, ta ställning till lika dilemman, kmprmissa ch respektera gemensamma beslut. Detta gör vi i alla situatiner, då det är många människr sm ska trivas, utvecklas ch må bra hs ss. Vi har hört att barnen använder sig av dessa prcesser när de ska välja aktivitet ch vill ha med sina kamrater på sin lek. Slutsatser av analysen När vi bserverar ch samtalar med barnen ser vi att de flesta av barnen i vår förskla är nöjda med sin dag i försklan ch att de får göra aktiviteter de gillar ch att vi vuxna visar intresse ch lyhördhet för deras åsikter. Att utarbeta trivselregler i barngrupperna är ett gtt fundament att bygga möjlighet för barns inflytande i undervisningen. Förskla ch hem Mål 15/16 I Järb ch Jäderfrs försklr finns väl fungerande rutiner för insklning, finns väl fungerande rutiner för utvecklingssamtal, får vårdnadshavarna infrmatin m verksamheten i strt. Resultat Det finns tydliga blanketter ch rutiner för både insklning ch utvecklingssamtal Alla vårdnadshavarna blir erbjudna att kmma på utvecklingssamtal. Samtalet skrivs ut så båda vårdnadshavarna kan ta del av innehållet m de inte närvarat. Vi infrmerar m verksamheten genm att skriva på whitebardtavlan varje dag, genm att vi sätter upp bilddkumentatiner, på föräldramötet samt genm infbrev i hallen. De flesta föräldrar är nöjda med första kntakten med försklan ch insklningssamtalet, enligt intervjufrågr. Föräldrar upplever att det är svårt att fylla i insklningsfrågrna sm de ska ha med sig till utvecklingssamtalet. Oftast gör vi detta tillsammans. 10

11 Datum Sidan 11(25) På föräldraenkäten (högsta värde är 4,0) fick vi följande resultat på frågeställningar kpplade till målmrådet: Jag anser att insklningen varit bra: 3,7 Jag får tillräcklig infrmatin m försklans verksamhet: 3,3 Det senaste utvecklingssamtalet gav bra infrmatin m mitt barns utveckling ch lärande: 3,8 Bedömning Det framgår ej i vilken grad målet uppfyllts Målet uppfyllt till viss del Målet uppfyllt i ganska hög grad Målet uppfyllt i hög grad Målet uppfyllt i mycket hög grad Målet helt uppfyllt Analys En avdelning genmför sin insklning genm att alla vuxna har lika str del i insklningarna. Föräldrar sm har barn sen tidigare i verksamheten ser detta sm en str fördel då barnen själva får ty sig till den vuxen de vill. Det ger ckså en mindre sårbarhet m en vuxen skulle bli sjuk under insklningsperiden. Vid behv kan insklningen förlängas m barnet behöver det. Vi genmför uppföljningssamtal några veckr efter insklningen med samtliga familjer, dessa genmfördes i nvember. Föräldrar är nöjda med infrmatinen de får ch känner sig trygga med att lämna barnen. De ser att deras barn trivs. En förälder påpekar dck att det inte känns lika tryggt att lämna barnen när det är många vikarier i verksamheten. Ett föräldrapar önskade två veckrs insklning vilket de ckså fick. Det finns föräldrar sm önskar att det finns utsedd ansvarspedagg sm kliver fram mer ch är tydligare med insklning ch tider. Vi behöver bli tydligare vid insklningssamtalet m vad sm gäller under insklningen: t.ex. namnge en ansvarspedagg eller vara tydlig med att alla pedagger har samma ansvar för barnen. Utvecklingssamtal har genmförts med alla föräldrar två gånger under året. Vi har tillsammans med inbjudan ch frågeställningar skickat med en verksamhetsberättelse för terminen så att de kan vara förberedda inför samtalet. I texten beskrivs hur varje barn tagit del av undervisningen. På själva samtalet utgår vi sedan från det underlaget ch berättar m deras barn. Vi firade lucia med ett uppträdande för alla barns familjer ch på vårterminen bjöd vi in till utställning ch filmvisning av vårt tema. Slutsatser av analysen Vi tycker att det är svårt att nå fram till föräldrar med den infrmatin vi ger ut. Föräldrarna läser inte heller det sm läggs ut på edwise. Få föräldrar svarar på de frågr vi skickar ut i förväg till uppföljningssamtal ch utvecklingssamtal. Föräldrafika är uppskattat då det fanns tid till samtal både mellan ss ch vårdnadshavarna samt dem emellan. Vi anser att på det sätt vi lagt upp utvecklingssamtalen ger vårdnadshavarna en gd inblick i både verksamhet ch sitt eget barns lärande ch utveckling. 11

12 Datum Sidan 12(25) Samverkan med förskleklass, skla ch fritidshem Mål 15/16 I Järb ch Jäderfrs försklr fungerar översklningen till förskleklassen, vid Gullhedsklan, enligt kmmunens plan för övergångar. Resultat Vecka 42: infrmatin lämnas m barn sm behöver anpassningar i sklan. Vecka 12: meddelar antal barn sm behöver anpassningar i förskleklassen Vecka 17: överlämningsmöte kring barn i behv av stöd Vecka 19 ch 20: överlämningsmöten kring övriga barn Vecka 19: förskllärare från förskleklassen besöker avdelningarna Vecka 21 ch 22: översklningsträffar Alla barnknferenser samt avslutningssamtal var gjrda i tid sm anges i planen. Vid två tillfällen under året har sklans ch försklans verksamheter träffats ch berättat m hur vi jbbar med språk, matematik, naturvetenskap, tillgänglig utbildning. Bedömning Det framgår ej i vilken grad målet uppfyllts Målet uppfyllt till viss del Målet uppfyllt i ganska hög grad Målet uppfyllt i hög grad Målet uppfyllt i mycket hög grad Målet helt uppfyllt Analys Samarbetet i år har varit mycket bättre ch samtalsklimatet mycket gtt. Pedaggerna från förskleklassen har gjrt besök i försklan inför första översklningstillfället. Detta är en mycket bra insats för att bygga nya relatiner. För att förbättra sklans ch försklan kunskaper m varandras verksamheter har vi av Sklinspektinen ålagts att förbättra våra rutiner. Vid träffen på sklan kändes det sm de inte var förberedda på vad de skulle prata m. Vid träffen på försklan var endast förskleklass ch fritidshem representerat, inte någn lärare eller rektr, inte heller persnal från Jäderfrs skla. 12

13 Datum Sidan 13(25) Uppföljning, utvärdering ch utveckling Mål 15/16 I Järb ch Jäderfrs försklr används flera fungerande metder för uppföljning ch utvärdering, används dkumentatiner av verksamheten till stöd för att påverka undervisningens innehåll ch arbetssätt, finns infrmatin m det enskilda barnet ch verksamheten i strt, baserat på verksamhetens dkumentatin. Resultat Flera arbetslag har arbetslagsreflektin ch avdelningsmöten sm utvecklar arbetssättet mycket samt ger samsyn ch gd struktur. Vi har en bra uppföljningsmall sm fungerar. Det finns bilder, anteckningar/bservatiner/dkumentatiner sm styrker enskilda barnens ch verksamhetens utveckling, t.ex. till utvecklingssamtalen.. Vi har ftramar sm visar verksamheten i strt. Vi känner till ch använder ss av språkkartläggningar, barnintervjuer, brukarenkäter, ltusdiagram, bilddkumentatin, bservatiner, gemensam ch enskild reflektin m det vi bserverat ch dkumenterat, månatliga uppföljningar av AP. Uppföljningarna varje månad ger de flesta arbetslag gd insikt i sitt dagliga arbete. De ger möjlighet att utveckla verksamhetens innehåll. I de pedaggiska dkumentatinerna ser vi verksamhetens ch barnens individuella utveckling. Via LOK ch arbetsgrupperna får vi insikt i varandras arbete ch på så sätt drar vi nytta av varandra. Verksamhetsuppföljningar med feedback har inte varit till stöd för ett arbetslag då tid att diskutera ch reflektera kring feedbacken inte funnits. På föräldraenkäten (högsta värde är 4,0) fick vi följande resultat på frågeställningar kpplade till målmrådet: Jag får tillräcklig infrmatin m försklans verksamhet: 3,3 Det senaste utvecklingssamtalet gav bra infrmatin m mitt barns utveckling ch lärande: 3,8 Jag känner till vilka teman ch arbetsmråden försklan arbetar med: 2,7 Bedömning Det framgår ej i vilken grad målet uppfyllts Målet uppfyllt till viss del Målet uppfyllt i ganska hög grad Målet uppfyllt i hög grad Målet uppfyllt i mycket hög grad Målet helt uppfyllt Analys Vi dkumenterar verksamheten med både bilder ch text. En verksamhetspärm finns med bilder ch text utifrån arbetsplanens mål. Vi använder den på våra utvecklingssamtal. Vi utvärderar verksamheten i månatliga uppföljningar. 13

14 Datum Sidan 14(25) Vi gör språkkartläggning ch matematikkartläggning. Vi har dialg m våra utvecklingssamtal i varje arbetslag. Tid till att göra dkumentatinen pedaggisk har inte hunnits med en några av arbetslagen. Tid till att gå igenm försklechefs feedback för att reflektera vidare har inte hunnits med i flera arbetslag. Vi dkumenterar främst på gemensam reflektinstid där vi lyfter fram det vi har sett under veckan sm har gått ch bygger vidare på barnens funderingar. Bilder sätts även upp på väggen så att barnen kan se vad de gör. När nya bilder kmmer upp på väggen diskuterar barnen med varandra vad de har varit med m. Vi visar även dkumentatiner på barnens lärande vid utvecklingssamtal med föräldrarna. Ett arbetslag beskriver hur de km fram till system för att få till kntinuerliga reflektiner varje vecka. Dessa reflektiner, samt verksamhetsmötena, har haft en mycket str betydelse för hur arbetet kunnat följas upp ch förbättras. För våra temaarbeten finns en tydlig struktur, där man kan se en tydlig utveckling, såsm nulägesbeskrivning, undervisningssätt, analys ch resultat. Slutsatser av analysen Vi har ett system för dkumentatin ch utvärdering, men vi behöver få till lgistiken bättre. Under nästa år då vi kmmer befinna ss i samma hus med fyra avdelningar samlade vilket kmmer underlätta för att frigöra tid för arbetslagens reflektiner. Genm att följa vårt system för kvalitetsarbetet har vi sett verksamhetens ch barnens utveckling. Genm att använda ltusdiagram har vi fått överblick över verksamhetens innehåll ch frtskridande. Försklechefens ansvar Mål 15/16 I Järb ch Jäderfrs försklr är försklechefen den pedaggiska ledaren, i möten, i samtal ch i vardagsarbetet, ser försklechefen till att enhetens mål ch sätt att arbeta presenteras för vårdnadshavarna, leder försklechefen det systematiska kvalitetsarbetet på ett fungerande sätt. Resultat 95 % av medarbetarna anser att försklechefen är den pedaggiska ledaren. Samtliga föräldrar, sm deltagit, har fått den infrmatin de har rätt till vid föräldramöten ch föräldraråd. Samtliga medarbetare har infrmerat vårdnadshavarna m deras barns utveckling ch lärande kpplat till den undervisning sm bedrivits. Samtliga medarbetare har, vid de terminsvisa utvecklingssamtalen, infrmerat vårdnadshavarna m verksamheten i strt. Därutöver får vårdnadshavarna infrmatin vid de dagliga lämningarna ch hämtningarna. Försklechefen leder det systematiska kvalitetsarbetet enligt enhetens nggrant utarbetade system med månadsvisa uppföljningar av lika delar av utbildningen. 14

15 Datum Sidan 15(25) Bedömning Det framgår ej i vilken grad målet uppfyllts Målet uppfyllt till viss del Målet uppfyllt i ganska hög grad Målet uppfyllt i hög grad Målet uppfyllt i mycket hög grad Målet helt uppfyllt Analys Två enkätundersökningar har medarbetarna fyllt i under året. Enkäten ställer de frågr sm behövs utifrån målfrmuleringarna. Enkäten visar att nästan alla medarbetare, vid årets slut anser att försklechefen är den pedaggiska ledaren med mycket höga förväntningar på vad sm ska uppnås. Detta år har ett mycket nggrant system för det systematiska kvalitetsarbetet utarbetats. Eftersm det är ett alldeles nytt sätt att arbeta har det ibland upplevts sm mycket mfattande. Men det ses även sm ett sätt att samla ihp infrmatin att dels använda under året, dels ett sätt att samla infrmatin för att kunna bedöma barns förändrade kunnande kppla till den undervisning sm bedrivits. Slutsatser av analysen Till nästa år kmmer systemet för kvalitetsarbetet att förenklas med utgångspunkt från de erfarenheter vi har från detta läsår. Kunskapsnämndens mål 2015 under perspektivet MEDARBETARE Medarbetarna har en stimulerande ch hälssam arbetssituatin. Medarbetarna har kmpetens för att stödja alla barn ch elever så att de når kunskapskraven. Mål 15/16 Medarbetarna har en stimulerande ch hälssam arbetssituatin, kmpetens för att stödja alla barn ch elever så att de når de kmmande kunskapskraven. Resultat 92 % av medarbetarna anser sig ha en hälssam arbetssituatin. 95 % av medarbetare uttrycker att de har tillräcklig eller mycket hög kmpetens att möte stödja barnen i deras utveckling ch lärande. centralt. Bedömning Det framgår ej i vilken grad målet uppfyllts Målet uppfyllt till viss del Målet uppfyllt i ganska hög grad Målet uppfyllt i hög grad Målet uppfyllt i mycket hög grad Målet helt uppfyllt 15

16 Datum Sidan 16(25) Analys Två enkätundersökningar har medarbetarna fyllt i under året. Enkäten ställer de frågr sm behövs utifrån målfrmuleringarna. Ibland blir arbetsbelastningen ganska hög ch då gäller det att samtala med varandra. Denna dialg är ett framgångskncept. Ibland bestämmer vi att en arbetsuppgift får ta lite längre tid än planerat. Det viktiga är att vi håller ss friska. I samband med de terminsvisa skyddsrnderna genmför även en minienkät, där medarbetarna svarar på hur de tycker att det fungerar i arbetet just nu. Detta ger en möjlighet för försklechef att snabbt fånga upp m ett arbetslag behöver extra stöd. Försklechef har under vårterminen genmfört månadsvisa samtal där medarbetare har haft möjlighet att lyfta angelägna frågr med försklechef. Vi anser ss ha hög kmpetens i att stödja barn sm har behv av det. Vi har en säkerhet i att kunna knsultera både specialpedagg ch talpedagg, m vi anser att vi behöver. Vi inte många handlingsplaner för barn att arbeta efter ch endast ett fåtal där talpedaggen behöver knsulteras. Varje termin genmförs barnknferenser med specialpedaggen, för att ha kntinuerliga samtal kring de barn sm behöver stöd. Däremellan besöker specialpedaggen verksamheten i vardagen. Specialpedaggen deltar även i samtal med vårdnadshavare m behv finns för det. Detta är ett viktigt stöd för medarbetarna. Slutsatser av analysen Vi frtsätter med månadssamtal ch minienkäter. Vi skriver alltid tillbud då det kunde hänt en allvarligare lycka, både när det gäller barn ch vuxna. 16

17 Datum Sidan 17(25) Kunskapsnämndens mål 2015 under perspektivet HÅLLBAR SAMHÄLLSUTVECKLING I Sandvikens försklr ch sklr får alla barn ch elever kunskap ch stöd för en hälssam livsstil ch för att bidra till ett eklgiskt hållbart samhälle. Mål 15/16 I Järb ch Jäderfrs försklr utfrmas undervisningen så att barnen ges möjlighet att erövra kunskaper m natur ch miljö, får möjlighet att uppleva aktiviteter sm bidrar till hållbarhet ch hälsa. Resultat Barnen har större förståelse för kretslpp ch att värna m natur ch miljö. Barnen har ökade kunskaper m hur man srterar skräp ch varför det är viktigt. Barnen erbjuds varierade aktiviteter sm utvecklar mtrik ch hälsa. De flesta barn har utvecklat sin mtrik. Föräldrar väljer m hur barnen ska sva, ute eller inne. På föräldraenkäten (högsta värde är 4,0) fick vi följande resultat: På försklan lär mitt barn sig varför det är viktigt att ta hänsyn till miljön: 3,4 Mitt barn får tillräckliga möjligheter att röra på sig i försklan: 3,7 Mitt barn utvecklar sin mtrik i försklan: 3,8 Bedömning Det framgår ej i vilken grad målet uppfyllts Målet uppfyllt till viss del Målet uppfyllt i ganska hög grad Målet uppfyllt i hög grad Målet uppfyllt i mycket hög grad Målet helt uppfyllt Analys Vi försöker få barnen att tänka på kretslppet i naturen ch att vi ska vara rädda m miljö ch har bl.a. planterat kärnr från frukt vi ätit. Vi har även planterat lika blmfröer. Det har samtalats en del m vattnets kretslpp ch att faktiskt dinsaurierna druckit samma vatten sm vi. En avdelning hade förmånen att ha Sara Wennerqvist (förälder) på besök en förmiddag ch pratade med henne m vilka djur sm finns i skgen, hur deras päls ser ut, vad de äter, hur ser tänderna ut skillnad mellan köttätare ch gräsätare, hur bajset ser ut, hur det ser ut i marken där de gått(ftavtryck) etc. Vi har varit miljöhjältar ch har vid flera tillfällen plckat skräp i vår närmiljö. Vi pratar med barnen m att man ska vara rädd m naturen. Vi är förebilder ch visar ch berättar för barnen hur man gör i ch med närmiljön. Barnen i gruppen har visar strt intresse för detta ch samlar nu skräp på eget initiativ under prmenader. En avdelning har använt sig av Spsrteringsspelet på lärplattan. Några avdelningar har besökt återvinningscentralen ch övat sig på att srtera sitt eget 17

18 Datum Sidan 18(25) skräp. Genm att titta på miljöhjältarna Barr ch Pinne så har de fått förståelse för varför det är viktigt att skräpet hamnar rätt ch fått kunskap m hur skräpet kan återvinnas till nya saker. Vi har mycket utmhusverksamhet ch barnen få stra möjligheter till rörelse varje dag. Vi har rörelse både på gården, i kuperad terräng i skgen, samt genm lika danslekar eller i gymnastiksalen. Vi prvar på lika lekar ch bygger lika mtrikbanr. De äldsta har fått prva på skridskåkning ch skidåkning under vinterhalvåret ch övriga har vistats varje dag i pulkabackarna. Vi har även besökt lekparker, biblitek ch ftbllsplanen. Vi saknade att få gå till skgen under tiden då vargen härjade i byn. Vi använder gärna återvinningsmaterial när vi skapar. Vi pratar med barnen m att inte slösa på papper, att man kan rita mycket på ett papper. Om man klipper tar man ett använt papper eller katalger. Man tar lagm med papper när man tvättar händerna. Vad är lagm? Vi går in ch visar. Vi är ute minst en gång m dagen, då vi anser att det är viktigt. Några avdelningar äter utmhus under de delar av året sm tillåter detta, vilket vi upplever ger en psitiv matsituatin. Slutsatser av analysen Barnen har erbjudits rika möjligheter till varierande aktiviteter sm utvecklar mtriken, skapat en förståelse för djur ch natur samt ett hållbart samhälle. Det finns gtt m möjlighet i vårt närsamhälle Järb ch Jäderfrs. Kunskapsnämndens mål 2015 under perspektivet EKONOMI Verksamheterna anpassas till givna eknmiska ramar. Mål 15/16 Verksamheten i Järb ch Jäderfrs försklr håller de givna eknmiska ramarna. Resultat Verksamheten i Järb ch Jäderfrs gick med ett undersktt på kr under budgetåret Medarbetarna har fått kntinuerliga redvisningar av budgetläget under månaderna mars, april, maj, september, ktber, nvember ch december. Bedömning Det framgår ej i vilken grad målet uppfyllts Målet uppfyllt till viss del Målet uppfyllt i ganska hög grad Målet uppfyllt i hög grad Målet uppfyllt i mycket hög grad Målet helt uppfyllt 18

19 Datum Sidan 19(25) Analys Underskttet i budgeten förklaras av behvet av resurspedagger till barn i behv av stöd. Detta eknmiska behv har inte justerats fullt ut från centralt håll. En str del av underskttet har kmpenserats av vikarier med betydligt lägre löner än rdinarie medarbetare skulle haft. Detta sker ibland på bekstnad av den pedaggiska kvalitén i undervisningen. Att infrmera medarbetarna m hur vi ligger till budgetmässigt ger ett handlingsutrymme sm är psitivt när det gäller att göra en del större ch dyrare inköp till verksamheten. Slutsatser av analysen Det är lättare att hålla budget m vi har billiga vikarier inne i verksamheten, än när vi har behöriga medarbetare på plats. Kunskapsnämndens mål 2015 under perspektivet OMVÄRLD Verksamheterna inm kunskapsförvaltningens ansvarsmråde präglas av respekt för alla människrs lika värde. I Järb ch Jäderfrs försklr genmsyras undervisningen av respekt för alla människrs lika värde, finns fungerande trivselregler i varje barngrupp, finns fungerande spelregler i varje arbetslag. Resultat De flesta barn använder stpphanden ch tummen upp. Alla barn erbjuds aktiviteter där de får öva turtagande, lyssna på varandras åsikter, reda ut missuppfattningar med hjälp av vuxen ch fundera på hur man gör m alla inte tycker ch tänker lika. Trivselregler finns på alla äldrebarnsavdelningar. Spelregler finns i varje arbetslag. Bedömning Det framgår ej i vilken grad målet uppfyllts Målet uppfyllt till viss del Målet uppfyllt i ganska hög grad Målet uppfyllt i hög grad Målet uppfyllt i mycket hög grad Målet helt uppfyllt Analys Vi genmför lika gruppstärkande aktiviteter. Vi ch barnen delar upp ss i lika rum. Vi ser att leken kan frtsätta längre m det är färre barn ch m en pedagg deltar. På flera avdelningar förstärker vi språket med tecken, så att det blir ett naturligt inslag i vår vardagliga verksamhet, detta för att alla ska förstå ch bli förstådda. Vi ser att många barn tar till sig tecken ch tecknar lika rd. 19

20 Datum Sidan 20(25) Vi är närvarande ch i dialg med barnen ch bekräftat dem psitivt. Vi använder ss av varandra sm förebilder ch tar vara på varandras likheter ch egenskaper. Vi framhäver barnens gda egenskaper ch försöker sprida ett gtt scialt samspel. På avdelningarna med de yngsta barnen använder vi ss av Babblarna för att visa på likheter, färg, utseende (frm), röstläge. Eftersm Babblarna är ppulära använder vi ss av dessa i lika sammanhang. Vuxna visar hänsyn mt varandra ch mt barnen både i rd ch i handlingar. I leken lär sig barnen att ta hänsyn gentemt kmpisarna. Vuxna visar barnen respekt för deras åsikter ch tankar. Vid måltiderna får barnen öva sig i att vänta på sin tur ch lyssna på varandra. I leken får barnen lära sig dela med sig av sakerna. Med de yngre barnen arbetar vi aktivt med Stpphanden när ett önskat beteende har uppstår eller när någt känns fel ch på så vis visa vad man vill ch inte vill. För de äldre handlar det mer m att berätta ch respektera varandras stpp. Vi agerar förebilder för barnen ch har därför fått den respns vi ser. Barn gör sm vi gör inte sm vi säger! När det gäller människrs lika värde lånar vi bl.a. böcker från bibliteket ch samtalar med barnen m det vi läst. Vi uppmuntrar alla barn att leka med lika material avsett kön ch ser att de fta väljer aktiviteter utifrån icke traditinella könsmönster eller könsrller. Vi diskuterar vad pjkar ch flickr leker med eller vilka rller de har när de leker. Barnen har fta klka åsikter m detta ch tycker att man ska få leka med vem man vill ch vilka lekar man vill. Vi pratar fta m att det är bra att vara lika ch att våra likheter är en tillgång. Vi samtalar m barn i andra länder i t.ex. samlingar eller vid matsituatinen. Dessa diskussiner påbörjas av barnen själva eller kan utmynna från någnting man läst. När barn visar intresse fångar vi stunderna. Vi inspirerar barnen till att lära sig rd på lika språk ch räknar ch samtalar m vad lika saker heter i vardagen. Barn är nyfikna på andra länder ch samtalar gärna m det. Vi tillåter barn att vara ifred med sina tankar ch känslr, kunna gå ifrån ch vara själv m de känner för det. Det är viktigt att verkligen lyssna på barnen ch på varandra, lyfta fram likheter ch att visa på att allas åsikter ch tankar är viktiga, även respektera andras saker, lådr ch hyllr. Vi uppmärksammar barn på att de är förebilder för varandra. Många av barnen i gruppen talar m hur man ska lösa knflikter med kmpisar. Vi hör även barnen undervisa varandra m hur man gör m någn inte lyssnar eller m hur man turas m i leken. Detta är svårare för de yngsta barnen i gruppen då de frtfarande är mycket i jaget, men våra äldre i gruppen är duktiga på att hjälpa ss pedagger med att visa hur man kan göra. Trivselregler är upprättade tillsammans med barnen. Det vi fkuserade på när vi gjrde reglerna var vad man fick göra. Reglerna sitter på väggen för att vi ska ha dem levande i vardagen. Vi pratar m reglerna tillsammans med barnen ch vi alla har skrivit under dkumentet. Om det uppstår knflikter så pratar vi m de gemensamma regler vi har. 20

21 Datum Sidan 21(25) Barnen är väl medvetna m dem, ch accepterar då det vi kmmit överens m. De får chans att reflektera ch tänka mvänt. Skulle du vilja att någn gjrde så mt dig, hur skulle det kännas? Vi berättar för barnen att de har rätt att visa alla känslr men inte agera på ett sätt sm skadar eller stör någn annan eller där man skadar sig själv. Några avdelningar har plckat ut rd från trivselreglerna ch diskuterat rdets betydelse. Ett rd sm har diskuterats flitigt är snäll. Vi upplever att barnen har ett trevligare bemötande mt varandra nu, än tidigare. Genm dagliga bservatiner ser vi att vårt värdegrundsarbete har gett resultat, vi har sått ett frö hs samtliga barn kring ämnet. På några avdelningar har våra spelregler i arbetslaget fungerat bra under läsåret. Det känns sm vi har lyft det sm behövs till diskussin ch arbetar för att hitta lösningar när saker inte fungerar. Vi har högt i tak ch ställer upp för varandra. Andra avdelningar har inte aktivt använt ss av det dkument där vi skrivit våra gemensamma spelregler ch diskuterat vad det betyder i praktiken ch vardagen. Slutsatser av analysen Vi ser att när barnen själva är delaktiga i besluten, tar de till sig på ett bättre sätt. Resultatet i barngruppen är svårt att se då vi nu lägger en grund i arbetet. I barngruppen har vi många barn i yngre åldrar sm befinner sig i egcentriska stadiet vilket leder till att de har svårt att sätta in sig i andras situatiner. Att ha trivselregler i barngrupperna har gett ett mer psitivt klimat. Att ha spelregler i arbetslaget underlättar när det kör ihp sig i kmmunikatinen. 21