Solgårdens förskola Kvalitetsredovisning

Transkript

1 Förskla Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(15) Erja Svenssn Slgårdens förskla Kvalitetsredvisning Organisatin Slgårdens förskla ingår sedan augusti 2013 i ett försklemråde tillsammans med Fäbgårdens förskla. Ansvarig för verksamheterna är försklechef. April 2015 fick försklan ny försklechef sm delas med Fäbgårdens förskla sm tidigare. Slgårdens förskla består av 4 avdelningar, fördelade på två avdelningar för barn 1-3 år ch två avdelningar 3-5 år. Under året har försklan haft 73 barn inskrivna. Försklans öppettider är måndag-fredag Antalet barn/rdinarie pedaggisk persnal har under året varit ca På försklan finns 12 tjänster fördelade på 13st persner, varav 11st förskllärare ch 2st barnskötare. Samtliga anställda är kvinnr. I kmmunen finns en central vikarierganisatin sm underlättar vid behv av vikarie. Slgårdens förskla har tillagningskök med egen kck. Försklans yttre miljö har gda förutsättningar för en pedaggisk verksamhet med stra möjligheter till lek, lärande, utfrskande ch utmaningar för alla barn. Försklans närmiljö bjuder på skg av varierande karaktär. Försklans stöd ch utvecklingsteam Vid försklan arbetar en utbildad specialpedagg. Den yrkesprfessinen utgör tillsammans med försklechefen försklans stödteam. Specialpedaggen delas mellan flera av kmmunens försklr. Specialpedaggens arbete riktar sig framförallt mt försklans arbetslag. Specialpedaggen kartlägger ch bserverar verksamheten/utbildningen, därefter handleds arbetslagen för att vidareutveckla utbildningen. På försklan följs kmmunens arbetsplan, ch dess rutiner, för barn med särskilda behv. I kmmunen finns även tillgång till talpedagg sm arbetar på liknande sätt sm specialpedaggen. Vid behv finns tillgång till utbildade lekarbetspedagger samt lekarbetsrum på närliggande förskla. Försklan har vid behv tillgång till de lika yrkeskmpetenserna vid kmmunens centrala elevhälsa. Kunskapsförvaltningen

2 Datum Sidan 2(15) 2. Systematiskt kvalitetsarbete Ansvar ch rganisatin Ansvarig för det systematiska kvalitetsarbetet är försklechef. Ansvarig för det systematiska kvalitetsarbetet på respektive avdelning är alla förskllärare där lkala kvalitetsutvecklaren (LOK:aren) är sammanhållande av arbetet. Försklechef ch LOK representanter från varje avdelning bildar en LOK-grupp, sm tillsammans arbetar med att ta fram ch presentera förslag till kvalitetsarbetet för övriga medarbetare. LOK möte var 4:e vecka ch heldag eller halvdag vid behv. Arbetsplatsträffar (APT) sker 1gång i månaden. Ansvarig är försklechef i samarbete med förskllärare. Dessa syftar till att vidareutveckla den pedaggiska verksamheten på lång sikt, samt att ge infrmatin från försklechef så att persnalen blir delaktiga i verksamhetens eknmi ch annan viktig infrmatin. Dkumentatinen sparas digitalt. Arbetslagsmöten ch pedaggisk utvecklingstid. Ansvarig är LOK:are ch arbetslaget. Syftar till att kartlägga verksamhetens nuläge samt hur den pedaggiska verksamheten ska utvecklas på krt sikt. Analys ch reflektinsmaterial - avdelningens dkumentatin används sm underlag. Dkumentatinen sparas på försklan. Arbetsplan (ht). Ansvarig är försklechef i samråd med förskllärare. Syftar till att synliggöra försklans mål ch arbetssätt inför kmmande läsår. Används sm underlag vid kmmande utvecklingssamtal. Utvecklingssamtal medarbetare (ht). Ansvarig är försklechef ch medarbetare. Syftar till att fkusera på medarbetarnas mål, förutsättningar ch stöd inför kmmande läsår. Dkumenteras av både chef ch medarbetare ch sparas på försklan. Utvecklingssamtal för barn/vårdnadshavare (ht ch vt). Ansvarig är förskllärare. Detta syftar till att ge vårdnadshavare en bild av barnets förmågr, utveckling ch lärande, trygghet ch trivsel samt vad verksamheten kmmer att utmana barnens lärande med. Dkumentatinen sparas på försklan. Barnknferenser (ht ch vt). Ansvarig är försklechef i samråd med förskllärare ch specialpedagg. Syftar till att genm tidiga insatser säkerställa att alla barn ges det stöd sm behövs för en psitiv utveckling. Psykscial skyddsrnd (enkät via mejl, ht). Ansvarig är försklechef i samråd med förskllärare. Syftar till att kartlägga den psyksciala arbetsmiljön på försklan. Förbättringsmråden väljs ut ch dkumenteras i en handlingsplan för kmmande år. Pedaggiska utvecklingsdagar fördelade under året, 3dag/termin. Ansvarig är försklechef tillsammans med LOK:arna. Syfte är att utveckla verksamhetens innehåll genm att göra kvalitetsredvisning, plan för systematiskt kvalitetsarbete, plan för diskriminering ch kränkande behandling (likabehandlingsplan) ch fastställa nya mål i verksamhetens årliga arbetsplan. 2

3 Datum Sidan 3(15) Fysisk skyddsrnd (vt). Ansvarig för genmförandet är försklechef i samråd med förskllärare, skyddsmbud, samt Sandviken hus sm är ansvarig för lkalerna. Syftar till att kartlägga den fysiska arbetsmiljön på försklan. Dkumenteras via skyddsrndsprtkll. Lönesamtal (vt). Ansvarig är försklechef ch medarbetare. Syftar till att utvärdera medarbetarnas arbetsinsats under läsåret ch därmed ny lön. Dkumenteras av både chef ch medarbetare ch sparas på försklan. Delaktighet ch kmmunikatin Medarbetare Arbetsplatsträffar (APT) sker en gång i månaden, enligt FAS, försklechef ansvarar. Ett öppet dkument med dagrdning innehållande infrmatinspunkter, pedaggisk dialg ch beslut finns tillgängligt på edwise. Det ger alla på Slgårdens förskla möjligheten att lägga in ärenden inför kmmande APT. Dialg sker i hela arbetsgruppen innan beslut fattas. LOK- möte 1gång i månaden där försklechef träffar lkala kvalitetsutvecklarna (LOK:arna) Dessa syftar till att främja ch driva verksamhetsutveckling på försklan. Innehåll: systematisk kvalitetsarbete, infrmatin ch aktuella frågr inför nästkmmande APT eller pedaggiska utvecklingsdag. Viss del av kmmunikatin ch en str del av infrmatin sker via edwise ch kmmunens Intranät. Under året har försklan 6st pedaggiska utvecklingsdagar då försklan är stängd, 3 på höstterminen ch 3 på vårterminen. Dessa är frum för hela arbetslaget samt försklechef att följa upp, utvärdera ch reflektera över försklans mål, resultat ch vidareutveckla frtsatt arbete i verksamheten. Syfte är att utveckla verksamhetens innehåll genm att göra kvalitetsredvisning, plan för systematiskt kvalitetsarbete, plan för diskriminering ch kränkande behandling (likabehandlingsplan) ch fastställa nya mål i verksamhetens årliga arbetsplan. Arbetslagsmöten ch pedaggisk utvecklingstid. LOK:are ch arbetslagen ansvarar för arbetslagsmöten. Syftar till att kartlägga verksamhetens nuläge samt hur den pedaggiska verksamheten ska utvecklas på krt sikt, sm sedan blir underlag för utvecklingssamtal, barnknferenser ch kvalitetsredvisning. Analys ch reflektinsmaterial - avdelningens dkumentatin används sm underlag. Dkumentatinen sparas på försklan. Utvecklingssamtal för medarbetare Varje höst i september sker utvecklingssamtal mellan medarbetare ch försklechef. Särskild mall används sm underlag för att kmmunicera m ch dkumentera de egna målen för varje förskllärare. Målen ska hämtas ur den lkala arbetsplanen ch ska vara kpplad till försklans lärplan. Syftar till att fkusera på medarbetarnas mål, förutsättningar ch stöd inför kmmande läsår. Dkumenteras av både chef ch medarbetare ch sparas på försklan. 3

4 Datum Sidan 4(15) Barnknferenser ht ch vt Syftar till att genm tidiga insatser säkerställa att alla barn ges det stöd sm behövs för en psitiv utveckling. Handlingsplaner för barn ch/eller persnal skrivs vid behv. Dkumentatin från knferensen skrivs av förskllärare ch försklechef ch sparas på försklan. Lönesamtal sker på våren utifrån en arbetsutvärdering av de mål sm bestämdes på utvecklingssamtalet. Brukare Arbetsplan Infrmatin ch dialg m försklans arbetsplan, innehåll ch resultat från brukarenkät sker på föräldramöte varje höst. Syftar till att synliggöra försklans mål ch arbetssätt inför kmmande läsår. Utvecklingssamtal för barn/vårdnadshavare Utvecklingssamtalen knyter an till försklans lärplan (Lpfö98), lkala arbetsplan samt plan för diskriminering ch kränkande behandling (likabehandlingsplan) ch dess målsättningar. Och syftar till att ge vårdnadshavare en bild av barnets förmågr utveckling ch lärande, trygghet ch trivsel, samt vad verksamheten kmmer att utmana barnen med. Dkumentatinen sparas på försklan. Föräldraenkät Syftar till att ge vårdnadshavare möjlighet att påverka verksamheten ch dess innehåll. Bearbetas ch används enligt försklans rutiner. Kvalitetsredvisning, arbetsplan, plan för diskriminering ch kränkande behandling (likabehandlingsplan) ch brukarenkät finns tillgängliga på utsedd plats på försklan. Dkumentatin ch verksamhetspärm samt styrdkument finns tillgängligt på varje avdelning. Lära av varandra Under året har förskllärare/barnskötare deltagit i utbildningar gällande: AKK(Alternativ ch kmpletterande kmmunikatin). NTA utbildning luft ch vatten. Språktåget. LOK-utbildning för LOK:arna. LOK-utbildning gällande plan för diskriminering ch kränkande behandling (likabehandlingsplan) LOK-utbildning: Analys. Redvisning av frtbildning sker på APT, verksamhetsmöten eller utvecklingsdag efter överenskmmelse med försklechef. Det kan ske muntligt, digitalt, med bilder/material. Läst litteratur med leken sm fkus ch haft reflekterande gruppdiskussiner. 4

5 Datum Sidan 5(15) Prcessförbättringar Kntinuerlig reflektin, utvärdering ch planering av arbetet med Lpfö-98 ch lkal arbetsplan sker på pedaggisk utvecklingstid, verksamhetsmöte. Pedaggisk dkumentatin samlas i verksamhetspärm på respektive avdelning ch används sm analys ch diskussinsunderlag. Frågeställningar sm används för att fånga upp ch förnya/förbättra verksamheten ch arbetssätt. Hur arbetar vi med barns tankar, idéer, intressen ch erfarenheter? Hur tänker vi? Hur går vi vidare? Hur utmanar vi barnen? Vad fungerade bra? Vad behöver vi ändra på ch på vilket sätt? Hur har vi utvecklat? Hur vet vi det? Vad har det lett till? Observatiner ch samtal med barnen ligger till grund för försklans frtsatta arbete för att nå målen ch mäta resultaten. Detta dkumenteras på avdelningen. Kntinuerliga barnknferenser, uppförande av handlingsplaner ch uppföljning av dessa med inbkade avstämningsmöten gör att arbetet blir mer effektivt ch genmlyst. Resultatet av kmmunens gemensamma föräldraenkät för försklan, visar på utvecklingsmråden för verksamheten. Varje avdelning analyserar vad vi varit framgångsrika i ch vad sm behöver utvecklas. År med lågt svarsdeltagande för Slgårdens förskla används det kmmunövergripande resultatet. Delutvärdering av arbetsplanen sker i december. Den slutliga utvärderingen av målen i den lkala arbetsplanen görs på försklans utvecklingsdag i maj ch sammanställs till försklans kvalitetsredvisning. Resultat ch analys av kvalitetsredvisningen ch plan för diskriminering ch kränkande behandling (likabehandlingsplan) är grund för utvecklings- ch förbättringsmråden i den nya arbetsplanen. Pedaggisk revisin sker i september-ktber vart annat år, dess syfte är att stödja ch utveckla kvalitetsarbetet, sprida ansvar med fkus på ökad måluppfyllelse för verksamheten. Slgårdens förskla deltg i pedaggisk revisin ht-2013, slutsatserna från denna revisin används i det frtsatta utvecklingsarbetet av försklans verksamhet, kvalitetsredvisning ch ny arbetsplan. Varje förskllärare har i det årliga utvecklingssamtalet i september en dialg med försklechef ch egna mål för verksamhetens utveckling utifrån lärplan ch arbetsplan sätts. Dessa följs sedan upp i lönesamtal där försklläraren kan se sin del i kvalitetsarbetet på försklan. Dkumentatin Verksamhetsdkumentatin Verksamhetspärm är till för barn, föräldrar ch persnal. Den ska finnas tillgänglig på varje avdelning. Dkumentatinen anknyter till försklans lärplan Lpfö98, lkala 5

6 Datum Sidan 6(15) arbetsplan samt plan för diskriminering ch kränkande behandling (likabehandlingsplan). I verksamhetspärmen finns ftn ch dkumentatin av den dagliga verksamheten/utbildningen. Mycket av den dkumentatin sm sitter i verksamhetspärmen har tidigare varit uppsatt på väggarna för att visa den verksamhet sm pågår. Verksamhetspärmen används även vid barnens utvecklingssamtal, planeringar, utvärderingar ch vid kvalitetsredvisning. Barnpärm med underlag för enskilda barn. Syftet är att följa barnets utveckling ch lärande. Är endast till för arbetslaget. Används för planering, reflektin ch dkumentatin. Arbetslag lyfter eventuella frågeställningar inför barnknferens. Förvaras inlåst på försklan. Pedaggpärm med underlag för analys ska finnas på varje avdelning. Den är endast till för persnalen ch arbetslagets analysarbete. Dkumentatin förs utifrån försklans lärplan (Lpfö98), arbetsplanen, plan för diskriminering ch kränkande behandling (likabehandlingsplan) ch föräldraenkäten. Förvaras inlåst på försklan. Kunskapsnämndens mål 2014 under perspektivet MEDBORGARE Kunskapsförvaltningens verksamheter lägger grunden för frtsatt utbildning ch arbetsliv, demkratiskt samhällsliv ch persnlig utveckling. Alla barn upplever att försklan är stimulerande, trygg ch lärrik. Alla elever klarar kunskapskraven. Sklan utfrmas ch anpassas så att alla elever får stöd ch stimulans att utvecklas så långt sm möjligt utifrån sina förutsättningar. Barns ch elevers inflytande över arbetsfrmer ch innehåll i undervisningen förstärks, liksm deras frmella inflytande. Alla barn ch elever har likvärdiga möjligheter att pröva ch utveckla förmågr, kunskaper ch intressen utan att begränsas av diskriminerande strukturer. 3. Nrmer ch värden (här ingår likabehandlingsarbetet) Mål från arbetsplanen Vi ska sträva efter att varje barn utvecklar respekt ch hänsyn för varandra Likabehandlingsplan/Plan mt diskriminering ch kränkande behandling Främjande mål Att alla barn ska ges möjlighet att visa känslr. Att alla barn ska bli respekterad ch accepterad för den de är. Förmåga att ta hänsyn till ch leva sig in i andras situatin. 6

7 Datum Sidan 7(15) Förebyggande mål Att barnen ska kunna visa empati ch lyssna på varandra. Resultat Barnen lyssnar in ch respekterar varandra mer nu. Vi ser att barnen vill hjälpa varandra i större utsträckning ckså. De yngre barnen kan till viss mån ta hänsyn till varandra ch de är medvetna m att det är fel att ta saker, knuffas ch bitas. Det är inte alltid att de låter bli att göra dessa saker ändå. Barnen pratar ch påminner varandra m hur man ska vara ch visar därigenm hur man är en bra kmpis. Oftast leker flera barn tillsammans ch i lika knstellatiner avsett, kön, ålder eller etnicitet bl.a. Barnen visar känslr på lika sätt genm att använda sig av krppspåk, ansiktsuttryck ch tecken. Många av barnen har förstått att man kan tycka ch känna lika m saker ch situatiner. Barnen kan ta egna initiativ till att vänta på sin tur ch även en del av de yngsta barnen har utvecklat en förståelse för turtagning. Knflikterna mellan barnen har minskat på alla avdelningar. Bedömning Målet uppfyllt i hög grad Analys Vi har arbetat knsekvent med nrmer ch värden ch följer upp de situatiner sm sker genm att diskutera ch ställa mtfrågr. Genm detta har barnen fått tänka efter ch kmma med egna lösningar. Mycket arbete har skett runt hur man är en bra kmpis, sm alla barn kan relatera till. Vi har jbbat med indelningar av barnen i lika grupper, både mindre ch större. Vi kan se att samarbetsövningar ch temaarbeten i dessa grupper har lett till att barnen leker mer i lika ch nya kamratknstellatiner i den fria leken. Vi har arbetat med känslr på lika sätt sm tecken, dramatiserat med handdckr, känslkrt ch böcker. Detta har förstärkt förståelsen för våra lika känslr kan man se i barnens agerande i leken. Vi har arbetat aktivt med turtagningsövningar vilket ckså visat sig bland barnen. Cyklarna ute på gården ch sångpåsen på samlingen är tydliga aktiviteter där vi kan se den ökade förståelsen för turtagning. Genm det genmtänkta ch planerade arbetet med nrmer ch värden på alla avdelningarna så har knflikterna minskat. Barnen får själva kmma med egna lösningar sm gett dem tillfälle till eftertanke. Handlingsplanen sm fanns sedan tidigare kring bitningar, blev uppdaterad ch använd. Slutsatser av analys - mål i kmmande AP Ett knsekvent arbete med målen har gett ett gtt resultat ch visar att de valda arbetssätten varit väl fungerande. Målen i arbetsplanen kmmer att överföras till nästa års arbetsplan eftersm de alltid är lika viktigt. Ett frtsatt ch utvecklat arbete, ch det gda resultatet vill behållas. Delutvärderingarna behöver förbättras på alla avdelningar ch kmmer att finnas sm en stående punkt på alla PUT-möten. Där förs diskussiner ch arbetet följs upp. 7

8 Datum Sidan 8(15) 4. Utveckling ch lärande Mål från arbetsplanen Vi ska sträva efter att varje barn utvecklar sitt språk ch lika sätt att kmmunicera Resultat Barnen har ökat sitt språk ch rdförståelsen. De/vi förstärker rden med hjälp av tecken. Bildstöd ch arbetsmaterialet Språktåget har använts. Barnen samtalar ch förklara för varandra rds innebörd. De håller sig till samtalsämnet mer. Många av de äldre barnen har även börjat använd skriftspråket. Intresset ch kncentratinen för bkläsning har ökat bland barnen. Vi har sett ch hört i dansmatten att barnen har lärt sig många lika lägesrd ch rumsuppfattning. Ett intresse har väckts för NTA då barnen själva kmmer ch ber m att få göra lika experiment. Bedömning Målet uppfyllt till ganska hög grad Analys Vi har använt ss av tecken, bildstöd, föremål ch symbler. Det arbetet i både mindre ch större grupper har gett barnen många möjligheter att uttrycka sig på lika sätt. Med hjälp av Ipaden har vi tränat språket genm att sätta rd på saker ch berätta m det vi ser, det har blivit tydligt ch knkret för barnen samtidigt sm de fått använda sig av teknik. Vi har även använt ss av språkpåsar ch böcker sm vi sett ökat barnens intresse för språket. Det kntinuerliga arbetet med Språktåget varje vecka visar barnens utveckling i språktågsanalyserna. Vi ser ch hör att barnen lär mycket av varandra, t.ex. när de äldre barnen började med rim ch sammansatta rd så följde de yngre barnen med ch började härma. Vi tar tillvara på dessa tillfällen genm att inkludera alla i samtalet. Ett gemensamt förhållningssätt att hålla sig till samtalsämnet har gett gda resultat. Vi har sökt fakta kring det vi samtalar m vilket ckså ökat kunskapsnivån ch gett alla nya insikter. Det har varit givande ur ett samarbetsperspektiv ch likabehandlingsplanen har varit levande. Hs de yngre barnen har arbetsmaterialet Babblarna bidragit med kunskaper m siffrr, färger, begrepp, lägesrd ch rumsuppfattning. De äldre barnen har haft planerad aktivitet med Dansmatte både på försklan ch på gymnastiken vilket ökat förståelsen för begrepp ch rumsuppfattning. Både Dansmatte ch Babblarna materialet har varit lättförståeligt ch barnen har tagit till sig det på ett psitivt sätt ch ökat sina kunskaper. De äldre barnen har fått utmaningar genm lika material för att utveckla skriftspråket, ch detta har uppmuntrats. Insikten i att det skrivna rdets betydelse inte alltid är samma sak, t.ex. Oliver ch liver har stärkts. 8

9 Datum Sidan 9(15) Ett kntinuerligt arbete med NTA-experimenten varje vecka har gett barnen möjlighet att prva på vid många tillfällen. Slutsatser av analys - mål i kmmande AP Arbetssättet med Språktåget har gett en gd utveckling hs barnen ch är väl fungerande vilket gör att vi planerar ett frtsatt arbete med det. Det kmmer att finnas en stående punkt på PUT-möten där vi för diskussiner ch följer upp arbetet med utveckling ch lärande. 5. Ansvar ch inflytande Mål från arbetsplanen Vi ska sträva efter att varje barn tar eget ansvar ch ges möjlighet till inflytande Resultat Genm bservatiner har vi sett att: Barnen vågar utmana, prva på ch påverka sin dag t.ex. på gymnastiken, i aktiviteter ch samlingar. Försklans material finns tillgängligt ch barnen tar mer eget ansvar för det. Barnen stannar kvar i en aktivitet ch slutför den innan de påbörjar en ny. De yngre barnen har dck svårt att stanna kvar i aktiviteten en längre stund. Det vi kan se är att vuxennärvar ökar möjligheterna för det. Barnen är intresserade av sin lekmiljö ch framför egna önskemål. De är aktiva i arbetet med att strukturera upp lika lärandemiljöer. Vi röstar m lika saker för att barnen ska få insikter ch förstå att de kan påverka sin vardag på försklan genm demkratiska prcesser. Barnen är mer aktiva ch delaktiga i undanplckning både inne ch ute. De äldre barnen tar även mer ansvar för materialet medan de yngre frtfarande kan ha lite svårt för just detta. De yngre barnens intresse för Babblarna ledde till att det temaarbetet påbörjades, med aktiviteter sm målning, matematik ch dans. Sm en följd av detta har även en del barn gjrt matematiska övningar hemma sm föräldrar kan se är kpplade till det arbetet sm förts på försklan med Babblarna. Bedömning Målet uppfyllt till ganska hög grad Analys Det här har gett resultat: Vi uppmuntrar ch tillåter barnen att våga prva på i en tillåtande miljö. Vi tar upp knsekvenser av sitt handlande med materialet ch diskuterar fram en lösning tillsammans kring det. 9

10 Datum Sidan 10(15) Vi arbetar medvetet med att barnet ska stanna i en aktivitet en längre stund, där vi lyfter vikten av att påbörja, utföra ch avsluta den. Vi försöker att arbeta i mindre grupper med aktiviteter sm t.ex. spel eller pussel både med yngre ch äldre barn. Vi tar in önskemål, lyssnar in ch diskuterar med barnen m hur de vill ha sina lärandemiljöer ch skapar sedan dessa tillsammans. Vi låter barnen vara med ch rösta för att skapa en förståelse för demkrati. Förståelsen för, att ibland kan man få sm man vill ch ibland inte, har ökat. Barnen har getts möjlighet till inflytande över sin vardag på försklan. På äldrebarnsavdelningarna har pedaggerna diskuterat fram en tydlig struktur för rutiner kring undanplckningen, ch detta har gett resultat hs barnen. På yngrebarnsavdelningarna har pedaggerna valt att byta ut material regelbundet för att det ska bli nytt ch spännande att plcka ihp. Lådr ch lekbackar är märkta med bilder för att skapa förutsättningar för en lättare srtering av materialet. Undanplckning fungerar bättre de gånger vi arbetar i mindre grupp ch med deltagande pedagg. Försklan har tagit tillvara på barnens intressen ch utvecklat deras inflytande ch kunskaper. Dessa förmågr har barnen fört vidare till hemmen enligt föräldrarna. Förskla ch hem kmpletterar varandra i lärandesituatiner. Slutsatser av analys - mål i kmmande AP Ett tydligt förhållningssätt från ss pedagger har gjrt det tydligt för barnen ckså att veta vad sm gäller angående försiktighet m materialet ch undanplckning. Vi behöver frtsätta att sträva efter, ch att utveckla, ett gemensamt förhållningssätt på hela försklan för arbetet med ansvar ch inflytande. 6. Förskla ch hem Innan start på försklan bjuds vårdnadshavare in till ett startsamtal med förskllärare. Därefter erbjuds 3-dagarsinsklning/föräldraaktiv insklning. Under dessa dagar deltar vårdnadshavare hela tiden, de ges därmed en gd möjlighet till insyn i försklans arbete ch verksamhet. Uppföljningssamtal/utvecklingssamtal erbjuds 1-2 månader efter insklningen. Två gånger per läsår erbjuds utvecklingssamtal till vårdnadshavare. I övrigt bjuds det in till ytterligare samtal vid behv eller vid vårdnadshavares önskemål. Varje månad skrivs ett månadsbrev/infrmatinsbrev på vissa avdelningar sm skickas ut till vårdnadshavare på mejl. Försklan inbjuder till aktiviteter sm föräldrafika, föräldramöte, luciafirande ch smmarfest vid bestämda tidpunkter årligen. Samtliga vårdnadshavare har möjlighet att utvärdera ch påverka verksamheten genm kmmunens årliga föräldraenkät, denna var digital vt-15. Från återkpplingen av denna enkät väljs nya utvecklingsmråden ut inför kmmande läsår. Svarsfrekvensen på föräldraenkäten var låg. Trligtvis berende på att den var digital i år ch alla vårdnadshavare inte uppmärksammat den på samma sätt sm tidigare år. 10

11 Datum Sidan 11(15) Mål från föräldraenkäten Att alla föräldrar ska känna till målen i arbetsplanen Tydliggöra infrmatinen m verksamheten via månadsbrev Att tydliggöra för föräldrarna vårt arbete kring språket Att tydliggöra att det finns fler sätt att kmmunicera på Resultat När vi har lyft frågan på utvecklingssamtal m arbetsplanen har vi sett att en del av föräldrarna inte tagit till sig infrmatinen via månadsbrev eller dkumentatinerna. Bland de äldre barnens föräldrar har det ställts frågr ch visats större intresse kring verksamheten. Bland föräldrarna till de yngre barnen har intresset varit mindre ch infrmatinen har inte alltid nått fram. Föräldrarna har blivit mer medveten ch ställer frågr kring språkarbetet. Genm dkumentatin har vi sett att barnen har fått större rdförråd ch språkförståelse. Barnen använder tecken ch krppsspråk när de kmmunicerar på försklan ch i hemmet. Bedömning Målet uppfyllt till ganska hög grad Analys Vi har genm månadsbrev ch dkumentatiner försökt att delge föräldrarna vad vi har för mål i arbetsplanen men de har visat sig att intresset inte varit så strt. Många av föräldrarna har dåligt med tid att ta del av verksamheten. Genm att vi har skickat månadsbrev till privata mejladresser har intresset varit större bland de äldre barnens föräldrar. Genm att vi ställt frågr till föräldrarna runt infrmatinen i månadsbrevet har vi sett att de inte har läst. Vi har arbetat med språktåget ch andra frmer av språkarbete kntinuerligt ch vi har visat föräldrarna hur vi arbetar, ch vårt material. Vi har använt ss av bildstöd, teckenstöd ch krppsspråk (AKK) sm en del av det dagliga arbetet i verksamheten sm vi uppmärksammat vårdnadshavare. Förbättringsmråde På yngrebarnsavdelningarna kmmer vi att prva att skicka månadsbrev via mejl. Detta kan ge föräldrarna större möjlighet att läsa när de har tid. 11

12 Datum Sidan 12(15) 7. Övergång ch samverkan Kmmunens försklr ch grundsklr har sedan våren 2010 en gemensam översklningsplan ch tillika tidsplan, gällande blivande 6-åringar. Översklningen har fungerat bra både till grundsklan ch till andra försklr. MEDARBETARE Kunskapsnämndens mål 2014 Medarbetarna har en hälssam arbetssituatin. Medarbetarna har kmpetens för att stödja alla barn ch elever så att de når kunskapskraven. Mål från arbetsplanen Vi ska sträva efter att använda ss av varandras kunskaper. Vi vidareutvecklar vårt arbete ch användandet av nytt material i vårt systematiska kvalitetsarbete. Att all persnal tar ansvar för att vi ska ha en gd arbetsmiljö på försklan, så att frågeställningarna angående hälssam arbetssituatin har ett bra värde i medarbetarenkäten. Resultat På avdelningarna har vi arbetat medvetet med NTA, Språktåget ch BNS. Vi delger varandra våra kunskaper ch vi kan se resultat hs barnen genm ett ökat intresse. Genm nytt kartläggningsmaterial till Språktåget så har vi sett ett dkumenterat resultat inm språkutvecklingen. Genm att vi läst bken Att undervisa i försklan så har vi ckså förändrat vårt arbetssätt till viss del, bl.a. vår intrduktin till nya aktiviteter för barnen. Genm mer samarbete mellan persnal ch avdelningar så har försklan fått en känsla av att alla känner sig mer delaktiga. Vi ber ckså varandra m mer åsikter ch hjälp. Bedömning Målet uppfyllt i mycket hög grad Analys Vi har använt ss av varandras kunskaper genm att ge tips ch lyfta tankar från arbete på avdelningarna ch frtbildning. Vi har haft ett mer planerat ch genmtänkt arbete sm gett resultat ute i barngrupperna. Språktågsanalysen ger en tydlig bild av barnens språkutveckling. Genm bken sm vi läste fick vi mer förståelse m hur viktig intrduktinen är gällande nya aktiviteter. I vårt arbete har vi lagt mycket vikt vid just detta sm vi sedan sett gett ett bättre resultat ch en större förståelse hs barnen. 12

13 Datum Sidan 13(15) Genm att vi arbetar mer med att delge varandra vårt arbete på avdelningarna genm t.ex. wrkshps, material ch arbetssätt så har alla blivit mer delaktiga ch inkluderade i en gemenskap sm mynnar ut i utveckling. Slutsatser av analys - mål i kmmande AP Frtsätta delge varandra kunskaper från utbildningar ch ta tillvara varandras intressen ch idéer. Kunskapsnämndens mål 2014 under perspektivet HÅLLBAR SAMHÄLLSUTVECKLING I Sandvikens försklr ch sklr får alla barn ch elever kunskap ch stöd för en hälssam livsstil ch för att bidra till ett eklgiskt hållbart samhälle. Mål från arbetsplanen Vi ska sträva efter att varje barn tar ansvar för vår miljö Resultat Genm bservatiner har vi sett att: Barnen tar mer ansvar ch visar intresse för miljön t.ex. i skgen. De tar reda på efter sig i skgen, bryter inte grenar på träd ch buskar. Barnen tar tillvara naturmaterial för att skapa med. Barnen är med ch kmpsterar ch spsrterar, tar reda på trasiga leksaker på gården. Detta sker även spntant. De tar ett större ansvar för undanplckningen av material både inne ch ute. Bedömning Målet uppfyllt till viss del Analys Det här har gett resultat Vi har pratat m vikten av att vara rädd m vår miljö ch vårt material vilket har visat sig i att barnen tar ett större ansvar för detta. Vi har diskussiner m kmpstering ch srtering dagligen. Alla avdelningar kmpsterar matavfall ch vid tillfälle går vi till återvinningsstatinen. Ett medvetet arbete med ansvar ch srtering kan vi se har gett resultat. 13

14 Datum Sidan 14(15) Slutsatser av analys - mål i kmmande AP Ett förtydligande i vårt arbetssätt kring hållbar samhällsutveckling behövs. Miljön är var ch ens ansvar för en hållbar samhällsutveckling. Kunskapsnämndens mål 2014 under perspektivet EKONOMI Verksamheterna anpassas till givna eknmiska ramar. Samverkan över nämnds-/förvaltningsgränser samt med andra huvudmän för att stimulera en psitiv livsutveckling hs barn ch ungdmar vilket även syftar till gd eknmisk hushållning. Verksamheten rättar sig efter givna eknmiska förutsättningar. Kunskapsnämndens mål 2014 under perspektivet OMVÄRLD Verksamheterna inm kunskapsförvaltningens ansvarsmråde präglas av respekt för alla människrs lika värde. Verksamheterna inm kunskapsförvaltningens ansvarsmråde vilar på vetenskaplig grund ch beprövad erfarenhet genm att samarbeta med reginens högsklr. Mål från arbetsplanen Vi ska sträva efter att varje barn väcker ett intresse för sin/vår närmiljö ch lika kulturer. Resultat Barnen visar ett strt intresse för lika språk, flaggr, djur ch växter. De sjunger Brder Jakb på fem lika språk sm svenska, engelska, arabiska, finska ch indianspråk. Barnen visar intresse för lika länder. De pratar ch berättar m lika resr sm både de själva ch närstående har gjrt. Flera av barnen visar ett strt intresse för det engelska språket ch ställer frågr m vad vissa rd heter. Barnen pekar/frågar m det de ser i vår närmiljö t.ex. fåglar sm flyger ch myrr sm kryper. Vi har lånat böcker m djur ch natur för att läsa ch titta i där barnen visat strt intresse. Barnen har fått prva på mat från ett annat land för att få in mvärld i utbildningen. De uppfattade inte att det var någt speciellt med det. Däremt har de uppmärksammat att en del barn inte äter fläsk. Vi har lånat böcker ch lyssnat på musik från andra kulturer men barnen har inte visat intresse. 14

15 Datum Sidan 15(15) Bedömning Målet uppfyllt till viss del Analys Barnens intresse m var vissa djur lever har gett ss en bild av hur världen ser ut ckså då vi använt ss av en jrdglb. Vi har tittat på djurens hemmiljö på datrn ch då har vi även fått in digital teknik i arbetet. Barnens intresse för flaggr har fått utlpp i lika diskussiner sm de för när de tittar på flaggplanscher. De pratar ch frågar m vilket land de tillhör. Det har blivit till ett gemensamt intresse för alla. Barnen lär av varandra. Barnen har byggt upp ett intresse kring det engelska språket. Barn med annat mdersmål ch resr bidrar till att utöka rdförråd ch kunskaper m lika kulturer hs barnen. Tillfällen då barnen får prva på mat från andra kulturer/länder måste förankras ch förberedas m syftet är att öka denna förståelse. Det måste finas ett sammanhang ch intrduceras på ett tydligt sätt. Detta är någt vi tar med ss till vidare arbete, men ckså kunskapen m att barn inte ser saker alltid på ett sätt sm vi vuxna förväntar ss. Barnens intressen har lyfts ch arbetats med, sm t.ex. barnvisr på engelska. Däremt valde barnen brt böcker från andra kulturer ch då fick vi planera andra arbetssätt för att få in andra kulturer i försklan. Slutsatser av analyser - mål i kmmande AP Vi skulle behöva förtydliga vårt arbetssätt i perspektivet mvärld. Vi behöver ckså tydligöra vårt mål ch hur vi intrducerar lika saker för barnen. 15