Kvalitetsredovisning

Transkript

1 Pinnhagens förskla Handläggare Datum Sidan 1(11) Anette Gttfriedsn, försklechef Kvalitetsredvisning Organisatin Pinnhagens förskla består av fyra avdelningar. Avdelningarna är fördelade på två avdelningar med barn i åldrarna 3-6 år ch två avdelningar med barn i åldrarna 1-3 år. Sm mest har 68 barn varit inskrivna. Medarbetarna består av 14 persner, samtliga kvinnr. Antalet tjänster är 14,00. Av dessa tjänster är 1,0 tjänst resursförstärkning ch 0,5 tjänst vår husvikarie. Antalet inskrivna barn/pedaggisk persnal är 5,66. Siffran förklaras med att en avdelning har färre barn med anledning av flera barn i behv av stöd. (Om vi haft fullt barnantal hade mtsvarande siffra varit 6,33 barn/pedaggisk persnal). Resurspersnerna är inte inräknade i siffran. Antal pedagger: 5 st. förskllärare, 5 st. barnskötare ch 1 st. med annan utbildning samt 3 st. behöriga. Sammansättningen har varierat mycket under året. Persnalmsättning: Persnalgruppen har haft några långtidssjukskrivningar under året. Några medarbetare har slutat då de fått nytt arbete. Rekryteringsarbetet är besvärligt då tillgången på utbildad persnal minskar i förhållande till behvet i kmmunen. Försklan har bytt försklechef under verksamhetsåret. Bytet skedde i januari månad. Försklechefen ansvarar även för Gullhedens förskla i Järb. Försklan har tillgång till en vikarierganisatin, vilken bkar vikarier till verksamheten. Beställningar av vikariebehv utförs av utsedda pedagger i verksamheten. Under året har anställts fast placerad vikarie på enheten. Denna används i första hand till planerad frånvar, såsm semester ch frtbildning. Försklan har tillgång till specialpedagg, talpedagg ch lekarbetspedagg. Vid behv finns även tillgång till sklpsyklg. Specialpedaggen är alltid med vid försklans barnknferenser samt finns för handledning i vardagsarbetet. Specialpedaggen utgör ett bllplank vid upprättande av handlingsplaner för arbetslag eller enskilda barn. Detta år har specialpedaggen även intrducerat arbetslagen i användandet av AKK, presentatin av prgrammet inprint samt användning av dagsschema med bildstöd. Kunskapsförvaltningen

2 Datum Sidan 2(11) Öppettiderna vid enheten är kl Lkalerna är i ganska slitet skick. Försklan öppnade 1990 ch endast partiell rust har skett då stra behv uppstått. Redan från start var lkalerna trånga trts att barngrupperna var ca 5 färre per avdelning då jämfört med idag. Utmhusmiljön är ganska bra, men en hel del lekutrustning börjar på att ha tjänat ut. Många trädetaljer behöver bytas, lagas eller ljas in. Vid utflykter går vi till näraliggande parkmråden. Vi har nära till kmmunens stadsbiblitek ch även till kulturarrangemang i kmmunens Kulturcentrum. Vi har närhet till lkaltrafik m vi vill åka till Högb, ett fantastiskt friluftsmråde endast några kilmeter brt.. Försklans upptagningsmråde består av hyresrätter, villr ch radhus. Försklans sex pedaggiska utvecklingsdagar har använts till: planering, uppföljning ch utvärdering av verksamheten arbete med likabehandlingsplanen samt arbetsmiljöarbete. Årets frtbildningsinsatser har handlat m NTA (Natur ch Teknik åt Alla), kmmungemensam IKT-föreläsning, försklans lärplattenätverk, AKK (Alternativ Kmpletterande Kmmunikatin) samt en påbörjad kmpetensutvecklingsinsats i likabehandlingsplanens arbete. Enhetens LOKare (lkala kvalitetsutvecklare) har deltagit i utbildning inm Försklelyftet. Finskt förvaltningsmråde Sandvikens kmmun är finskt förvaltningsmråde. De familjer sm önskar plats på förskla med finsk prfil får den platsen på Pinnhagens förskla, där en avdelning har förutsättningar för det. Under året har tre barn med finska sm mdersmål haft sin plats på Pinnhagen. Systematiskt kvalitetsarbete Enheten har en plan för det systematiska kvalitetsarbetet, den finns beskriven i slutet av detta dkument. Ansvar ch rganisatin Försklechef ansvarar för det systematiska kvalitetsarbetet. Till hjälp i arbetet är s.k. LOKare (Lkala Kvalitetsutvecklare). LOK-gruppen har träffats regelbundet under höstterminen. Under vårterminen har tre LOKare slutat ch istället har enhetens förskllärare träffats vid enstaka tillfällen. Delaktighet ch kmmunikatin Arbetslagen representeras av LOKare/förskllärare, vilka fungerar sm ett språkrör mellan försklechef ch arbetslag. LOKarna/förskllärarna ansvarar för att det systematiska kvalitetsarbetet når ut till arbetslagen samt för att möjliggöra för alla medarbetare att vara både delaktiga ch ansvariga i det arbetet. Samtliga medarbetare är delaktiga i planering, uppföljning ch utvärdering arbetet. Delaktighet sker i lika mötesfra, t.ex. vid APT (arbetsplatsträff), VHT (verksamhetsträff) ch PUD (pedaggiska utvecklingsdagar). 2

3 Datum Sidan 3(11) Vårdnadshavare är delaktiga i verksamheten vid flera tillfällen under året. Den dagliga kntakten är mycket viktig för att snabbt ge ch få återkppling i frågr rörande barnen. Därutöver inbjuds till föräldramöten samt utvecklingssamtal m barnet varje termin. Brukarenkäten Resultatet från årets brukarenkät km sent ch har inte varit tillgängliga för arbetslagen vid arbetet med denna redvisning. Sammanlagd svarsfrekvens 47 %, fördelas på avdelningarna enligt följande: Dungen 52,4 % Ängen 60 % Tuvan 43,8 % Lyckan 31,2 % Sammanfattande redvisning av svaren: Vårdnadshavarna har högt förtrende för medarbetarna, samt får ett mycket gtt bemötande vid lämning ch hämtning. Barnen trivs ch är trygga. De har rligt i försklan ch får det stöd de behöver. Vårdnadshavarna är nöjda med miljön, både inmhus ch utmhus. De är ckså nöjda med barnens språk- ch kmmunikatinsutveckling samt deras mtriska utveckling. Vi har fått lägre nöjdhet när det gäller barnens utveckling inm mrådena matematik, naturvetenskap ch miljö. Vårdnadshavarna anser att utvecklingssamtalen är bra ch att de får den infrmatin de vill ha m sina barn. De är inte lika uppdaterade när det gäller innehållet i försklans undervisning samt vilka teman sm används. När det gäller att påverka innehållet i försklan så är de nöjda med den möjlighet sm finns, men de använder inte möjligheten i samma utsträckning. Prcessförbättringar I det systematiska kvalitetsarbetet ingår att göra kartläggningar av lika slag. Dessa kartläggningar är grunden för planeringen av undervisningen i vardagen. Arbetsplanen har följts upp vid ett tillfälle under året. Det var när nya försklechefen började. Detta mråde kmmer behöva förbättringsåtgärder under nästkmmande år, bl.a. en genmtänkt utvecklingsrganisatin sm stödjer vardagsrganisatinen. Dkumentatin Arbetslagen använder sig av ftdkumentatiner, kryssystem samt vanliga dkumentatiner i sitt arbete. Dkumentatinen behöver förbättras med en utvecklad systematik. Slutsatser av kvalitetsarbetet samt framåtsyftande tankar kring utvecklingsarbetet Kvalitetsarbetet behöver en utvecklad systematik för att kunna göra slutsatser kpplat till den undervisning sm bedrivs. En utvecklings måste ske där fkus flyttas från barnen till att utvärdera ch följa upp undervisningen. Samtidigt ska varje barns förändrade kunnande dkumenteras, vilket sker på andra sätt, t.ex. språkutveckling, med tillhörande kartläggning tre gånger underåret ch 3

4 Datum Sidan 4(11) därefter analysera undervisningens kvalitet kpplat till barnens förändrade kunnande. Arbetet med digitala verktyg behöver systematiseras ch bli en naturlig del i det tematiska arbetet. Likabehandlingsarbetet Likabehandlingsarbetet har inte fungerat på ett tillfredställande sätt detta år. Den plan sm finns är gammal ch bygger på en kartläggning gjrd hösten Mt slutet av året har två pilter utbildats i hur likabehandlingsplanen ska utarbetas med grund från kartläggningar i varje barngrupp. Arbetet med att utbilda kllegrna samt påbörja likaplanearbetet kmmer igång under augustiseptember Kunskapsnämndens mål 2016 under perspektivet MEDBORGARE Förskla/skla/fritidshem utfrmas ch anpassas så att alla barn/elever utvecklas så långt sm möjligt utifrån sina förutsättningar. Barns ch elevers inflytande över arbetsfrmer ch innehåll ökar. Alla barn ch elever har likvärdiga möjligheter att pröva ch utveckla förmågr, kunskaper ch intressen utan att begränsas av diskriminerande strukturer. Nrmer ch värden Mål 16/17 På Pinnhagens förskla arbetar alla lärarna medvetet med att stärka ch bekräfta barnen. Vi ger barnen verktyg för hur de själva kan säga ifrån ch respektera när någn annan säger ifrån. Resultat Våra bservatiner ch dkumentatiner har visat: De flesta av de äldsta barnen har verktyg för att säga ifrån ch respektera när någn annan säger ifrån. Många av de yngsta barnen har verktyg för att säga ifrån, t.ex. med hjälp av stpphanden samt att verbalt säga nej. Några barn förstår sidbekräftelsens funktin, dvs. när ett barn sm befinner sig vid sidan m får psitiv uppmärksamhet så krrigerar barnet sig självt för att ckså få psitiv uppmärksamhet. Bedömning Det framgår ej i vilken grad målet uppfyllts Målet uppfyllt till viss del Målet uppfyllt i ganska hög grad Målet uppfyllt i hög grad Målet uppfyllt i mycket hög grad Målet helt uppfyllt 4

5 Datum Sidan 5(11) Analys Vi har delat barngrupperna utifrån deras behv, intressen ch förmågr. Vi har haft lika grupper lika dagar. Vi har lekt gemensamma rganiserade lekar ch gett psitiv bekräftelse, vilket lett till att barnen fått en vi känsla. Vi har haft samlingar vid lika tillfällen under dagen då vi reflekterat över vad vi gjrt ch barnen har fått berättat hur de upplevt det. Vi har sett att när vi pratar med barnen i samlingen ch vid andra situatiner m hur vi är mt varandra så lyssnar de ch kan återkppla till tex hur man är när man är en bra kmpis. Vi jbbar med att visa empati ch känslr. Vi pratar m likheter ch likheter. När vi vuxna bekräftar känslrna ch återkpplar dem via drama sm tex känslbllar ch teater samt lyfter det i hur kändes det för dej nu? Så upplever vi att det fungerar sm en bra metd. Vi har medvetet undervisat i leksignaler genm dramalekar ch teater. Vi bejakar ch benämner barnens känslr. Vi pratar m känslr, läser böcker, vi har känslbllar. Vi har funnits med i samspelet med barnen ch uppmuntrat dem att säga/göra stpp. Slutsatser av analyser, mål i kmmande AP Oavsett hur arbetslaget ser ut i höst, så börjar vi med förhållningssätt gentemt hur vi är mt varandra ch mt barnen, spelregler. Till hösten kmmer vi få fler barn ch att dessa är yngre ch då kmmer vi att frtsätta med leksignaler ch vikten av att respektera ch lyssna på varandra. 5

6 Datum Sidan 6(11) Utveckling ch lärande Under detta läsår har vi inte haft någt mål under utveckling ch lärande. Därför kan vi inte heller uppge några mätbara resultat inm mrådet. Vi har arbetat på följande sätt inm dessa mråden: Språk: Vi har haft läsgrupper efter maten ch läsning vid matbrden. Vi har arbetat med språkliga aktiviteter utifrån Språktåget. Vi har dagligen använt ss av ramsr, samtal m hur, vad vi gör ch har gjrt, återberättande. Vi språkbadar barnen under hela dagen genm att vi finns nära ch deltar i deras aktiviteter, ställer frågr ch ger barnen tid till att samtal. Vi har bkstäver ch siffrr synliga för barnen. Utmaningar, prblemlösningar är återkmmande aktiviteter. Några arbetslag använder sig av AKK ch dagsschema med stödbilder. Vi läser böcker, jbbar med flansagr, samtalar ch benämner, upprepar mycket. Matematik: Vi har arbetat med antal, färg frm ch begrepp, srtering. Knstruktinslek, srtering, efter mallar ch med lika material. Vi har arbetat ch pratat m mönster, mängder ch lika begrepp. Vi har undervisat i vardagsmatematik, vi har matematikprblemlösningar dagligen för varje barn. Pratar ch leker med siffrr, srterar, färg ch frm. Räknar barn ch saker. Naturvetenskap ch teknik: Experiment, sand/vatten/snö ch sm handlat m vatten. Vad sjunker, vad sjunker inte, hur beter sig vattnet i sanden hur får man det att stanna kvar. Vi använder ss av knstruktinsmaterial sm barnen fått bygga fritt ch efter mallar. Vi har undervisat i NTA, fast ch flytande frm, vatten ch lja, Vi har experimenterat ett vulkanutbrtt (kemiska reaktiner) ch playddeg. Vi har intrducerat lika målningstekniker. IKT: Vi har sökt fakta, arbetsmaterial vid samlingar för ett visst syfte sm ljudövningar ch sagr mm. Vi har ckså dansat tillsammans med musik ch bild sm visats sm strbild på väggen. Scialt: Tema arbete runt traditiner, affär ch känslr. Respekt gentemt varandra ch att vi alla är lika ch att man får tycka lika. Gemensamma lekar, rganiserade, dramalekar ch fantasilekar har funnits i vår verksamhet dagligen. Vi har undervisat i leksignaler: turtagning, samförstånd, ömsesidighet. Vi tränar på att stå i centrum ch ta plats samt att lyssna på varandra. 6

7 Datum Sidan 7(11) Resultat I våra bservatiner har vi sett: Barnen visar intressen för siffrr ch bkstäver, en del kan skriva enkla rd ch en kan läsa, många skriver sitt namn. De äldre barnen leker rllekar i lika gruppknstellatiner ch väldigt långa stunder, de kan frtsätta nästa dag. De leker blandat i åldrar ch kön. De äldre barnen visar strt intresse för prblemlösningar ch matematikövningar liksm mtriska ch fysiska övningar, språkövningar ch experiment. Ett arbetslag har gjrt språkkartläggning med både tecken ch rd. Alla yngre barn har utvecklat sitt språk. Bedömning Det framgår ej i vilken grad målet uppfyllts Målet uppfyllt till viss del Målet uppfyllt i ganska hög grad Målet uppfyllt i hög grad Målet uppfyllt i mycket hög grad Målet helt uppfyllt Analys Förskllärare ch barnskötare är tillåtande ch inspirerande genm att ta vara på barnens intressen ch utfrma miljön på avdelningen ch utmhus så att det är möjligt för barnen att få en bra lärande miljö. Vi strukturerar dagen så att barnen får en harmnisk vistelse på försklan så att de rkar, vågar delta, att blir trygga. På den finska avdelningen använder vi det finska språket i den dagliga undervisningen ch de finska barnen tycker att det är rligt att lära ut finska till resten av barngruppen. Vi är medlekande med de yngsta barnen på glvet i samspel ch lika situatiner. Vi undervisar medvetet med språket ch utmanar ch stimulerar språket dagligen. Vi undervisar i dagsrutinerna vilket skapar trygghet. Slutsatser av analyser, mål i kmmande AP Vi frmulerar mål för mrådet i nästa arbetsplan. 7

8 Datum Sidan 8(11) Ansvar ch inflytande Mål 16/17 På Pinnhagens förskla är verksamheten utfrmad så att barnen ska vara delaktiga ch kunna påverka sin vardag. Resultat I våra bservatiner ch kartläggningar har vi sett följande: Bedömning De flesta barnen är delaktiga i sin vardag. De flesta barnen kan påverka sin vardag. Det framgår ej i vilken grad målet uppfyllts Målet uppfyllt till viss del Målet uppfyllt i ganska hög grad Målet uppfyllt i hög grad Målet uppfyllt i mycket hög grad Målet helt uppfyllt Analys Förskllärare ch barnskötare intrducerar material, plckar fram vartefter behv upptäcks, plckar undan m det behövs. Lekmiljöerna utvecklas ch anpassas för att främja att leken. Förskllärare ch barnskötare är lyhörda för barnens lika intressen. Vi srterar/städar tillsammans med barnen efter avslutad aktivitet. Barnen har inflytande på vad de vill göra under sin dag på försklan ch förskllärare ch barnskötare finns med ch vägleder ch inspirerar. Att ha material i små lådr är ppulärt. Materialet är srterat i lika ämnen såsm matematik, teknik ch språk. Förskllärare ch barnskötare uppmuntrar barnen att våga ta för sig. Slutsatser av analyser, mål i kmmande AP Vi intrducerar lekvalskrt under nästa läsår för att alla ska få möjlighet att välja utifrån egen vilja. Vi utvecklar inflytandet genm att sätta upp bilder sm visar material sm är valbart. Rubriken för mrådet ändras till Barns inflytande, lika sm i lärplanen. 8

9 Datum Sidan 9(11) Kunskapsnämndens mål 2016 under perspektivet MEDARBETARE Medarbetarna upplever att närmaste chef är bra på att rganisera ch utveckla verksamheten. Medarbetarna har en stimulerande ch hälssam arbetssituatin. Medarbetarna upplever att de har inflytande över sin arbetssituatin. Mål 16/17 Alla lärare ska bli förtrgen med likabehandlingsplanen, sm ska vara ett levande dkument i verksamheten. Resultat Arbetslagen har lika uppfattning i huruvida målet är uppfyllt överhuvudtaget. Bedömningen nedan är gjrd av försklechef. Bedömning Det framgår ej i vilken grad målet uppfyllts Målet uppfyllt till viss del Målet uppfyllt i ganska hög grad Målet uppfyllt i hög grad Målet uppfyllt i mycket hög grad Målet helt uppfyllt Analys Vid vårterminens arbetsutvärderingar tillsammans med försklechef visar det sig att samtliga medarbetare missuppfattat syftet med målet samt hur det skulle arbetats med under läsåret. Slutsatser av analyser, mål i kmmande AP Ny likabehandlingsplan tas fram under augusti-september. 1 ktber 2017 ska den vara färdig. En arbetsgrupp bildas för att utarbeta planen. Två pilter är utsedda. Samtliga medarbetare ska under nästa läsår känna till diskrimineringsgrunderna. 9

10 Datum Sidan 10(11) Förslag till målfrmuleringar i kmmande arbetsplan: Nrmer ch värden: Alla förskllärare ch barnskötare är säkra på de lika diskrimineringsgrunderna. Alla förskllärare ch barnskötare undervisar medvetet inm dessa mråden. Utveckling ch lärande: Alla förskllärare ch barnskötare undervisar på lägst nivå C enligt bedömningskriterierna för gd kvalitet i Sandvikens kmmun (inm mrådena nrmer ch värden, språk ch kmmunikatin, lek, matematik, naturvetenskap ch teknik). Barns inflytande: Alla förskllärare ch barnskötare stärker barns inflytande i utbildningen. Alla förskllärare ch barnskötare använder sig av återkppling ch psitiv bekräftelse i sin undervisning (sm ett underlag för att stärka inflytandet för barnen). Förskla ch hem Alla vårdnadshavare vet när de har möjlighet till inflytande i försklan. Alla vårdnadshavare anser att de har möjlighet till inflytande i försklan. Förskllärare ch barnskötare arbetar aktivt för att öka svarsfrekvensen i brukarenkäten. Medarbetare: Alla förskllärare ch barnskötare upplever att deras arbetsinsats bidrar till utveckling av utbildningen. Alla förskllärare ch barnskötare upplever sitt arbete stimulerande ch utvecklande. Alla förskllärare ch barnskötare upplever att de har en rimlig arbetsbelastning. Generellt: Samtliga förskllärare ch barnskötare utvecklar sitt pedaggiska ledarskap. Samtliga medarbetare utvecklar sitt kunnande inm mrådena kartläggning ch analys av undervisningen. Undervisningens fkusmråde föreslås vara inm Nrmer ch värden med inriktning på genus. 10

11 Datum Sidan 11(11) Systematiskt kvalitetsarbete Vad När Vem Ansvar Kvalitetsredvisning Maj All persnal Försklechef ch LOKare Arbetsplan Augusti LOKare Försklechef Medarbetarsamtal September Förskllärare ch Försklechef barnskötare Likabehandlingsplan Sep-kt Förskllärare, barn ch vårdnadshavare Försklechef ch arbetslaget Medarbetarenkät Sep-kt Medarbetare Föräldramöte Sep-kt Vårdnadshavare Försklechef ch arbetslaget Utvecklingssamtal barn Okt-nv Vårdnadshavare Förskllärare, barnskötare Barnknferens Okt-nv Specialpedagg Försklechef ch arbetslag APT 2 h 1 ggr/mån Arbetslaget Försklechef ch LOKare Utvecklingsdagar 6 dagar/läsår Försklechef LOKare ch arbetslaget Verksamhetsmöten 1 ggr/mån kväll 1 g/v dagtid Försklechef LOKare ch arbetslaget LOK-möten LOKare Försklechef Brukarenkät Januari Vårdnadshavare Försklechef Uppföljning av brukarenkät Mars-april Försklechef LOKare ch arbetslaget Servicedeklaratin Mars Vårdnadshavare Försklechef Arbetsutvärdering April-maj Förskllärare Försklechef Lönesamtal Utvecklingssamtal barn April-maj Vårdnadshavare Ansvarig förskllärare Överlämning till förskleklass ch fritidshem Enligt plan för hela kmmunen Mttagande skla Försklechef Förskllärare Specialpedagg 11