Kvalitetsredovisning

Transkript

1 Gullhedens ch Jäderfrs förskla Handläggare Anette Gttfriedsn, försklechef Datum Sidan 1(15) Kvalitetsredvisning Organisatin Gullhedens ch Jäderfrs förskla består av åtta avdelningar utspridda på fyra ställen inm en radie av ca 8 km. Läsåret startade med att samtliga avdelningar vid Gullheden hade bytt plats under smmaren. De fyra äldrebarnsavdelningarna hade fått flytta in i vårt nybyggda, mderna hus med lkaler anpassade för mdern undervisning. Vid läsårets start utökades försklan med en yngrebarnsavdelning, då det fötts många barn i upptagningsmrådet. Den avdelningen flyttade in i ett av sklans hus, sm tidigare fungerat sm förskla för äldre barn. Den åttnde avdelningen ligger i nära anslutning till Jäderfrs skla. Under vårterminen flyttade den förskleavdelningen till Sätralinjens paviljnger i Sandviken. Flytten föranleddes av de dåliga arbetsförhållandena vid försklan samt undermåliga lkaler ch utemiljö. Försklan leds av en försklechef. Under vårterminen fick försklechef utökat uppdrag att leda ytterligare en förskla med fyra avdelningar i Sandviken. Försklans avdelningar är fördelade enligt nedan; Jäderfrs förskla, 18 barn i åldrarna 1-5 år Halln, 16 barn i åldrarna 1-2 år Smultrn, 16 barn i åldrarna 1-2 år Stenbär, 14 barn i åldrarna 1-1,5 år Björnbär ch Hjrtrn, 40 barn i åldrarna 3-5 år Lingn ch Blåbär, 42 barn i åldrarna 2,5-5 år Försklan har under året haft 146 barn inskrivna. Medarbetarna består av 29 persner, varav fyra är män. Antalet tjänster är 27,17. Av dessa tjänster är 1,57 tjänst sammanlagd resursförstärkning i tre grupper. En tjänst är tillsvidareanställd vikarie på enheten. Vi har ckså 10 % administrativ tjänst. Antalet inskrivna barn/pedaggisk persnal är 5,96. Siffran förklaras med att två avdelningar ligger fristående från de övriga ch har därmed utökad bemanning. (Om avdelningarna hade legat tillsammans hade mtsvarande siffra varit 6,33 barn/pedaggisk persnal). Resurspersnerna är inte inräknade i siffran. Kunskapsförvaltningen Antal pedagger: 20 st. förskllärare, 3 st. barnskötare samt 4 st. behöriga.

2 Datum Sidan 2(15) Persnalmsättning: Under detta år har rekryteringsarbetet varit lycksamt. Vi har lyckats rekrytera många utbildade förskllärare. Förskllärare utgör 77 % av persnalgruppen. Barnskötarna är rutinerade ch har arbetat många år i försklan. Dessa förutsättningar gör det enklare för behöriga att vikariera vid vår enhet. De tidigare långtidssjukskrivna har kmmit tillbaka till arbetet, vilket är riktigt rligt! Försklan har tillgång till en kmmungemensam vikarierganisatin, vilken bkar vikarier till verksamheten. Beställningar av vikariebehv utförs av utsedda pedagger i verksamheten. Vi har även en fast anställd vikarie på enheten. Den används i första hand till planerad frånvar, såsm semester ch frtbildning. Försklan har tillgång till specialpedagg, talpedagg ch lekarbetspedagg. Vid behv finns även tillgång till sklpsyklg. Specialpedaggen är alltid med vid försklans barnknferenser samt finns för handledning i vardagsarbetet. bildstöd. Dagsschema med hjälp av året har specialpedaggen utbildat i användning av AKK, gått genm prgrammet inprint samt infrmerat m användning av bildstöd. Öppettiderna vid Gullhedens förskla kl I Jäderfrs har vi öppet Lkalerna är i varierande skick. Fyra avdelningar är i tppenskick. Två yngrebarnsavdelningar befinner sig i en tillfälligt hyrd paviljng. Den tredje yngrebarnsavdelningen finns i en lkal tillhörande sklan, vilken fungerar, men den är tungarbetad. Under nästkmmande år kmmer även yngrebarnsavdelningarna få flytta över till stra huset, då tre nya avdelningar byggs för ändamålet. Försklelkalerna i Jäderfrs består av en drygt 25 år gammal tillfällig baracklösning. Där är trångt ch det finns inte de utrymmen sm krävs för att bedriva en mdern utbildning i försklan. Försklan flyttades under vecka 9 till andra lkaler i Sandviken. Avdelningen kmmer vara förlagd dit medan det utreds hur försklefrågan ska lösas i Jäderfrs. Utmhusmiljön är riktigt bra vid Gullhedens förskla. Det är gd tillgång till skg ch grönmråden. Där förläggs undervisningen så fta det är lämpligt. Vi har även tillgång till idrttsplats ch sklans gymnastiksal. I Gullhedens försklas närhet finns kmmundelsbibliteket. Jäderfrs förskla tar sig dit med buss. Kmmunala färdmedel till tätrten Sandviken finns, men tiderna passar inte alltid vår verksamhet. Försklans upptagningsmråde består av hyresrättshushåll, egnahemhushåll samt bndgårdar. Försklans sex pedaggiska utvecklingsdagar har använts till: planering, uppföljning ch utvärdering av verksamheten samt arbetsmiljöarbete. 2

3 Datum Sidan 3(15) Årets frtbildningsinsatser har handlat m NTA (Natur ch Teknik åt Alla) vatten, ljud ch ljus, en kmmungemensam föreläsning m användning av IKT i mdern förskla samt praktisk IKT-användning i försklans lärplattenätverk (sju träffar under läsåret). Två medarbetare har utbildats i Bluebts-användning i förskleåldrarna. En medarbetare har utbildats till Lkal Lärarutbildare. Arbetslagen har fått handledning av försklans specialpedagg, både gällande enskilda barn ch gällande arbetssätt i undervisningen. Specialpedaggen utgör ett bllplank vid upprättande av handlingsplaner kring barn med rätt till särskilt stöd. Systematiskt kvalitetsarbete Enheten har en plan för det systematiska kvalitetsarbetet, den finns beskriven i slutet av detta dkument. Ansvar ch rganisatin Försklechef ansvarar för det systematiska kvalitetsarbetet. Till hjälp i arbetet är s.k. LOKare (Lkala Kvalitetsutvecklare). LOK-gruppen träffas ca var tredje vecka ch arbetar med det systematiska kvalitetsarbetet kmbinerat med den vardagliga undervisningen. Uppdraget för LOKarna ingår i rdinarie arbetstid. Delaktighet ch kmmunikatin Arbetslagen representeras av LOKare, vilka fungerar sm ett språkrör mellan försklechef ch arbetslag. LOK-mötena dkumenteras alltid ch prtkllen från mötena läggs alltid ut tillgängligt för alla. LOKarna ansvarar för att det systematiska kvalitetsarbetet når ut till arbetslagen samt för att möjliggöra för alla medarbetare att vara både delaktiga ch ansvariga i det arbetet. Samtliga medarbetare är delaktiga i planering, uppföljning ch utvärdering arbetet. Delaktighet sker i lika mötesfra, t.ex. vid APT (arbetsplatsträff), VHT (verksamhetsträff) ch PUD (pedaggiska utvecklingsdagar). Vårdnadshavare är delaktiga i verksamheten vid lika tillfällen under året. Den dagliga kntakten är mycket viktig för att snabbt ge ch få återkppling i frågr rörande barnen. Därutöver inbjuds till föräldramöten samt utvecklingssamtal m barnet varje termin. Föräldragruppen representeras vid föräldrarådet, sm träffas varje termin. Där lyfts verksamhetsnära frågr samt likabehandlingsarbetet ch resultatet från den årliga brukarenkäten. Brukarenkäten Årets brukarenkät genmfördes i mars månad. Resultatet km mycket sent så medarbetarna har inte haft tillgång till det vid utvärderingen. Försklechef gör en sammanfattning under målmrådet i arbetsplanen. Lära av varandra Samtliga arbetslag representeras i LOK-gruppen ch ges därmed gda möjligheter att lära av varandra. Både gda ch mindre lyckade erfarenheter ger möjlighet att lära nytt ch att mvärdera gammalt. Under året har sju förskllärare deltagit i ett frskningsprjekt, CRe, tillsammans med en frskare vid högsklan i Gävle. Frskningsfältet handlar m förskllärares tankar ch lärande i undervisningen inm naturvetenskap ch teknik för barn i 3

4 Datum Sidan 4(15) åldrarna 1-5 år. Detta samarbete är en fantastisk kmpetensutveckling för de sm deltagit, men även för alla de arbetslag sm deltar. I augusti 2017 åker tre av ss till en frskarknferens i Blgna tillsammans med frskaren för att berätta m våra lärdmar. Prcessförbättringar I det systematiska kvalitetsarbetet ingår att göra kartläggningar av lika slag. Dessa kartläggningar är grunden för planeringen av undervisningen i vardagen. Arbetsplanen följs upp vid tre tillfällen under året. Den slutliga utvärderingen genmförs vid kvalitetsredvisningens sammanställning. Den frtlöpande undervisningen planeras ch följs upp inm frskningsprjektets mall. Därutöver görs kartläggningar ch uppföljningar av barnens språkliga utveckling för att erbjuda en undervisning anpassad för varje barn. Dkumentatin Undervisningen dkumenteras kntinuerligt på lika sätt. Det sker bl.a. med ftgrafier, filmer ch bservatiner. Dkumentatinen utgör underlag för de diskussiner sm förs i arbetslagen ch sm därefter utmynnar i planering ch beslut m frtsatt arbete med undervisningen. Detta år dkumenteras undervisningen till str del med hjälp av de lärplattr sm finns tillgängliga. Slutsatser av kvalitetsarbetet samt framåtsyftande tankar kring utvecklingsarbetet Det är nu fjärde året sm arbetslagen gör kntinuerliga uppföljningar av arbetsplanen ch under den tid sm gått ses en frtsatt mycket gd utveckling i att, i skrift, beskriva undervisningen kpplat till styrdkument ch mål. Vi frtsätter utveckla vårt beskrivande av undervisningen ch vår skicklighet i att utvärdera ch utveckla denna ch inte barnen. Samtidigt ska varje barns förändrade kunnande dkumenteras, vilket sker på andra sätt, t.ex. språkutveckling, sm kartläggs tre gånger underåret ch därefter analyseras undervisningens kvalitet kpplat till barnens förändrade kunnande. Vårt arbete med utmhuspedaggik sm metd är mycket gtt ch det ska vi frtsätta att utveckla ännu mer. Utmhus finns många möjligheter att kmbinera pedaggiken med bl.a. de skapande lärprcesserna. Vi behöver frtsatt se till att sång, musik ch drama får mer plats i vår undervisning. Arbetet med digitala verktyg behöver systematiseras ch bli en naturlig del i det tematiska arbetet. Likabehandlingsarbetet Enhetens likabehandlingsarbete bedrivs enligt vår plan. Vi har en grupp sm ansvarar för arbetet ch gruppens representanter består av medarbetare från varje arbetslag. Inför planens upprättande sker en kartläggning, i barngrupperna, under en månad i början av höstterminen. Därefter samlas gruppen för att identifiera våra förebyggande ch våra främjande mål för läsåret. Alla barngrupper finns representerade i planens lika mål, dck arbetar inte varje barngrupp med vartenda mål. Alla arbetslag vet vilket/vilka mål sm är just deras. Planen följs upp i december samt utvärderas i sin helhet i maj. 4

5 Datum Sidan 5(15) Kunskapsnämndens mål 2016 under perspektivet MEDBORGARE Förskla/skla/fritidshem utfrmas ch anpassas så att alla barn/elever utvecklas så långt sm möjligt utifrån sina förutsättningar. Barns ch elevers inflytande över arbetsfrmer ch innehåll ökar. Alla barn ch elever har likvärdiga möjligheter att pröva ch utveckla förmågr, kunskaper ch intressen utan att begränsas av diskriminerande strukturer. Nrmer ch värden (Lpfö 98/10 2.1) Mål 16/17 Utbildningen utfrmas så att barnen inte riskerar diskriminering eller kränkning. Resultat Vi ser genm fkusbservatiner att barnen har tagit till sig försklans trivselregler ch kan även påvisa för sina kmpisar när de ser att någn gör någt sm inte är kej. Vi ser att barnen använder sig av knfliktlösningar ch visar empati ch respekt för varandra ch varandras åsikter. Vi ser att de flesta barnen använder sig av tidigare erfarenheter för att lösa knflikter. I barnintervjuerna har det framkmmit att alla barn trivs på försklan de har vänner ch får vara med i lek. Barnen använder i str utsträckning stpphanden ch kan även mtivera varför. Risken finns annars att stpphanden upplevs sm en kränkning. De yngre barnen har börjat använda krppsspråket för att visa stpp. Barnen har utvecklat sin förmåga att stå upp för sin rätt ch hävda sin åsikt. Bedömning Det framgår ej i vilken grad målet uppfyllts Målet uppfyllt till viss del Målet uppfyllt i ganska hög grad Målet uppfyllt i hög grad Målet uppfyllt i mycket hög grad Målet helt uppfyllt Analys Resultatet i barngrupperna berr på att vi jbbar nära barnen. Vi bemöter väl ch är medvetna m att vi är förebilder. Vi pratar i arbetslaget m vårt förhållningssätt till barnen ch lika situatiner. Vi delar in barngrupperna i mindre grupperingar för att kunna skapa nära relatiner. Detta bidrar till att samtliga barn blir sedda, hörda ch får talutrymme. Vid behv stöttar vi barnen till att utveckla leken, eller intrducerar en ny lek eller aktivitet. Tillsammans har barn ch lärare arbetat fram trivselregler. Trivselreglerna följs upp under året. Barnen är med ch bidrar till den dagliga trivseln utifrån deras förståelse. Vi upplever även att barnen uppmuntrar varandra i hur man är mt kmpisar. 5

6 Datum Sidan 6(15) Vi ligger steget före för att förebygga att knflikter uppstår. Vi är ckså tydliga med att aktivt förstärka psitiva handlingar genm att använda uppmuntrande rd, tummen upp, stpphanden ch ligger steget före innan en knflikt uppstår. Det förekmmer att barn påpekar saker m andra barn, ch inte förstår att det kan vara en kränkning. Vi ingriper så frt det uppstår sådana tillfällen ch samtalar med barnen. Rllspel använder vi ss av lite grann men skulle önska att föra in det mer, just när det blir aktuella saker sm dyker upp, t.ex. du får inte vara med för att Några avdelningar undervisar i massage bland barnen, vilket bidrar till att barnen får ett psitivt förhållningssätt till varandra. De är lyhörda inför varandra, ch berättar ch lyssnar på varandra hur de vill ha det. Det stärker empatiförmågan. Nya kmpisrelatiner har bildats, då barnen masserar i lika knstellatiner ch inte bara sin bästa kmpis. Vi ser att det ger ett lugn bland barnen ch att beröringen är psitiv. Vi behöver göra justeringar i vårt lgistikschema för att få till mer massage. Kllegialt är vi aktiva i diskussinerna samt belyser eventuella situatiner sm kan utveckla sig till kränkningar, spntana såsm systematiska sm sker i undervisningen ch mellan barnen. Barn med behv av stöd inkluderas i gruppen samt bjuds aktivt in av ss vuxna till ex styrd lek, spel ch andra dagliga aktiviteter. Slutsatser av analys. Hur har vi arbetat ch hur går vi vidare? Vi ser att vi behöver stärka kmmunikatinen mellan barnen. Genm AKK ger vi gett dem ett verktyg i deras kmmunikatin. Genm att kntinuerligt arbeta med AKK ch genm vuxenstöd med delaktiga pedagger vägleder vi barnen i hur man är mt varandra ch sm kmpisar. Vi använder stp-handen ch tummen upp samt vänta-tecken. Vi tränar turtagning i den vardagliga verksamheten ch att dela med sig. Om barn är ledsna visar vi hur man ger tröst ch vi uppmuntrar barnen att hjälpa varandra. Vi undervisar barnen i hur vi visar varandra ömsesidig respekt samt stöttar varandra. Vi använder frtsättningsvis gruppstärkande aktiviteter för att skapa en gemenskap i barngruppen. Vid knflikt, m barnen blir fysiska så går vi in direkt ch reder ut situatinen, men vid annan typ av knflikt har vi ett iakttagande förhållningssätt ch inväntar för att se hur situatinen frtgår samt m barnen kmmer fram till en lösning själva. Vi pedagger finns med bredvid sm stöd. När vi ser att leksituatiner fungerar bra ger vi psitiv förstärkning ch bekräftar vad de gör bra. Genm vanstående arbete vet barnen vilka nrmer sm gäller hs ss på Gullhedens förskla. 6

7 Datum Sidan 7(15) Utveckling ch lärande (Lpfö 98/10 2.2) Mål 16/17 Utbildningen utfrmas så att barnen gynnas i sin utveckling inm mrådena matematik, natur ch teknik. Resultat Matematik, naturvetenskap ch teknik Under året har fem av sju avdelningar arbetat ch ingått i frskningsprjektet CRe. Prjektet har behandlat följande mråden: Matematik: mönster, srtering, par, frm, systematik, matte-dans, prgrammering ch rbt-teknik. Naturvetenskap: Luft, pneumatik, vatten, jämförelser, tyngdlag, kemi, fysik, IKT, ljusspektrum, begrepp, färger ch skuggr. Två avdelningar har arbetat med matematik, naturvetenskap ch teknik i undervisning. De har behandlat matematik med srtering, färgval, frm, rumsuppfattning ch begrepp. Genm lek utfrskar barnen matematik, naturvetenskap ch teknik på lika sätt. Genm metder såsm fkusbservatiner, kartläggningar, intervjuer med barn ch vårdnadshavare samt statistiska analyser av pedaggisk dkumentatin ch CRe-underlag har vi fått fram resultat sm visar barnens lärprcesser ch utveckling. Vi kan även följa de lika temaarbetenas utveckling. Det sm synliggjrts i resultatet genm lika kartläggningar är följande: Barnen har ett utvecklat ch ökat sin medvetenhet kring lika frmer. Tekniken har utvecklats genm pneumatik-material, knstruktinsundervisning ch tematiska arbetssätt sm teknik ingått i såsm vatten, ljus, luft, mönster. Prblemlösningsförmåga inm undervisning (entreprenöriellt lärande). Barnen har börjat använda sig av matematiska ch naturvetenskapliga begrepp i lek, undervisning ch i hemmet. Exempel på lika begrepp sm utvecklats hs barnen ch i undervisningen cirkel, kvadrat, rektangel, triangel ch val, densitet, mlekyler, H20, fast-flytande, smälta, ånga, avdunsta, I ljus har bl.a. barnens förändrade kunnande utifrån kartläggning av frågeställningarna Vad är ljus ch hur ser ljuset ut, ökat. Teknik: Stabilt-instabilt; Barnen har fått ett förändrat kunnande kring dessa begrepp. I Luft-temat med ett- ch tvååringar har barnen utvecklat en förståelse för luft genm att hantera ch använda pneumatik-teknik självständigt. 7

8 Datum Sidan 8(15) Bedömning Det framgår ej i vilken grad målet uppfyllts Målet uppfyllt till viss del Målet uppfyllt i ganska hög grad Målet uppfyllt i hög grad Målet uppfyllt i mycket hög grad Målet helt uppfyllt Analys CRe bidrar till att fkus behålls samtidigt sm en naturlig vidareutveckling växer fram utifrån barngruppen. Det ger ss tid att reflektera kring vårt arbete, våga stanna upp ch inte skynda fram prcessen. Kvalité ligger inte i mängden av görandet. Syftesbeskrivningen ger ett tydligt mål för undervisningens temaarbete. Less is mre - CRe Utgångspunkten är att det ska vara rligt, spännande ch lärrikt. Vi delar in barnen i mindre grupper, ch det fungerar bättre än det gör i str grupp. När vi gör undersökningar i str grupp, blir många barn passiva vilket leder till att de förlrar intresset frt. Vi har hjälp av NTA - upplägget genm dess frågr, innehåll ch struktur. CRe strukturen hjälper ss att smalna av två stra ämnesmråden. Frågeställningen visar på vårt eget kunnande ch vilken kunskap vi vill förmedla till barnen. Det hjälper ss ckså att hålla i temat under en längre perid, ch att utveckla temat. I undervisningen får barnen höra många lika rd ch begrepp, vilket ger barnen begreppsförståelse ch ett utökat rdförråd. Förskllärare ch barnskötare uppmuntrar barnen till att prva själva i utbildningens alla sammanhang. Vi ser genm bservatiner, kartläggningar, pedaggisk dkumentatin, statistik, intervjuer ch CRe-underlag barnens lärande. Barnen uttrycker ch ser matematiska mönsterbegrepp aktivt. Flera barn uttrycker förståelse för mönster med utökat språkbegrepp. Detta har vi uppnått genm undervisning i lika verktyg sam användning av ett varierat arbetssätt. Detta ger individen möjligheten att uttrycka ch förstå vårt tematiska arbete utifrån persnen. Vi lyssnar på barnens spntana reflektiner ch vågar utmana, samt utvecklar materialet ch miljön för att driva utbildningen vidare utifrån det sm barnen visar intresse för. Det tematiska arbetet med matematik, naturvetenskap ch teknik genmsyrar undervisningen med hjälp av litteratur, material, spel, lekar, skapande, sång ch musik. Anpassningen av temat utifrån våra lika åldersgrupperingar är enkel att genmföra ch vidareutvecklingen frtlöper sm en naturlig del av undervisningen. Vi skapar medvetet material inm de lika temamrådena matematik, naturvetenskap ch teknik. Materialet används i den planerade undervisningen ch i den fria leken. Vi undervisar medvetet med repetitin sm metd. Barnen gör aktiviteten flera gånger eftersm det tar en stund innan de förstår aktiviteten. Många är intresserade av aktiviteten ch väljer att delta. 8

9 Datum Sidan 9(15) I verksamhetens lika miljöer bserverar vi att barnen använder undervisningen i andra sammanhang, t.ex. vid miljöskiften. Barnen använder undervisningen sm vi genmfört inmhus även utmhus, i leken, i samspel ch berättar för sina vårdnadshavare hemma. Sm en metd arbetar med didaktiska respnsmöten. Vi har ett övergripande samarbete inm CRe-prjektet med kntinuerliga möten där vi stöttar, diskuterar, analyserar, reflekterar ch utvecklar lika arbetsprcesser. Det bidrar till att synliggöra barnens lärprcesser samt även frskningsprjektets utveckling ch förskllärarnas utvecklingsprcess. Slutsatser av analyser, mål i kmmande AP Arbetet CRe-prjektet hjälper ss att behålla pedaggiskt fkus sm gynnar arbetet med vidareutveckling av barnens kunskaper i utbildningen. Temaarbeten bidrar till att vi aktivt reflekterar ch diskuterar i undervisningen mellan barn/vuxen, barn/barn ch vuxen/vuxen. För att säkerställa resultatet utfrmar vi i höst gemensamma kartläggningsmallar över de fkusmråden vi ska undervisa i. Det underlättar för alla kartläggningar sm genmförs. Även frtsättningsvis har ett övergripande pedaggiskt samarbete sm blir ett frum för det lkala utvecklingsarbetet. Barns inflytande (Lpfö 98/10 2.3) Mål 16/17 Utbildningen utfrmas så att barnen är delaktiga i utfrmningen av utbildningen, både frmellt ch infrmellt. Resultat Infrmellt inflytande: Barnen gör egna medvetna val. De väntar på sin tur ch lyssnar på vad andra säger. De är medvetna m att de kan påverka sin dag ch att deras åsikter är viktiga. Vi ser att användandet av AKK möjliggör kmmunikatin mellan alla barn. Frmellt inflytande: Barnen vet hur röstningsprcessen fungerar samt accepterar majritetsbesluten. Bedömning (markera är bedömning med fet stil) Det framgår ej i vilken grad målet uppfyllts Målet uppfyllt till viss del Målet uppfyllt i ganska hög grad Målet uppfyllt i hög grad Målet uppfyllt i mycket hög grad Målet helt uppfyllt 9

10 Datum Sidan 10(15) Analys Infrmellt inflytande: Under dagen ger vi barnen möjlighet att påverka sin utbildning genm egna val. Genm bservatiner av barnens lek ser vi var barnens intresse ch fkus ligger. Vi mfrmar då miljön för att skapa så bra förutsättningar för barnen sm möjligt; det ska vara lckande, tillgänglig ch utmanade. Vi tar vara på barnens intressen ch följer upp vad barnen vill göra. Även barnens individuella intressen tillgdses i möjligaste mån ch utifrån de förutsättningar sm vi har. Vi utvecklar vårt arbetssätt ch ger barnen verktyg i frm av AKK ch bildkmmunikatin. Metden stärker barnens inflytande ch förmåga att kmmunicera i val. Vi skapar ramar där barnen innanför dessa tillåts ha stra möjligheter att skapa spntana lekar/prjekt. Vi deltar aktivt ch stöttar dem till att fullfölja sina val. Frmellt inflytande: I vår undervisning genmförs barnråd/möten där vi använder ss av demkratiska beslut. Barnen får kmma med förslag på aktiviteter, vilka böcker vi ska läsa, namn på grupper, miljöutfrmning, utflyktsmål ch lika regler. Detta sker genm lika röstningsmetder. Slutsatser av analyser, mål i kmmande AP Vi har ett bra arbetssätt i arbetslagen. Det är ett tillåtande klimat där individuella tankar ch idéer får ta plats. Barnen ger uttryck till att vilja mer, vågar uttrycka sig mer samt har strt intresse i utbildningens innehåll. Utifrån bservatiner anpassar vi miljön tillsammans med barnen, så att alla får samma möjligheter att göra sina egna val under dagen. Vi är flexibla i de aktiviteter vi gör ch bjuder in barnen att delta ch påverka innehållet. Vi vuxna föregår med ett gtt exempel när det gäller gemensamt material ch egna handlingar. Vi pratar med barnen m sakers värde ch att saker går sönder m man kastar dm. Tillsammans med barnen hjälps vi åt att städa det vi lekt med. 10

11 Datum Sidan 11(15) Förskla ch hem (Lpfö 98/10 2.5) Mål 16/17 Samtliga vårdnadshavare känner till att de har möjlighet till inflytande i utbildningen Andelen svar från vårdnadshavare i brukarenkäten ökar jämfört med föregående år Resultat 77 % av vårdnadshavarna känner till att de har möjlighet till inflytande i utbildningen. Endast 36 % påverkar utbildningen. Svarsfrekvensen på enkäten blev 70,5 %, det är en liten sänkning jämfört med föregående års siffra på 71,3 % Svaren fördelas på avdelningarna enligt nedan; Lingn ch Blåbär 75 % Björnbär ch Hjrtrn 76,2 % Smultrn ch Halln 71,9 % Stenbär 64,3 % Jäderfrs 50 % Bedömning Det framgår ej i vilken grad målet uppfyllts Målet uppfyllt till viss del Målet uppfyllt i ganska hög grad Målet uppfyllt i hög grad Målet uppfyllt i mycket hög grad Målet helt uppfyllt Analys De allra flesta vårdnadshavare är mycket nöjda med utbildningen vid Gullhedens Jäderfrs förskla. Närapå alla uttrycker nöjdhet med infrmatin m både vardag ch planer för utbildningen. Nästan alla har gtt förtrende för medarbetarna ch att de bemöts på ett mycket gtt sätt. Barnen är trygga ch trivs ch har rligt när de är i försklan. De får det stöd de behöver ch utvecklar sitt språk ch sin kmmunikatin tillsammans med varandra. Barnen får lära sig att fungera i grupp ch att ta ansvar i förhållande till sin ålder. De får ckså lära sig att ta hänsyn till miljön. Alla barn behandlas likvärdigt. Vårdnadshavare har många tillfällen till inflytande på utbildningen. Om detta infrmeras de vid höstens föräldramöte varje år: Brukarenkäten genmförs i februari-mars varje år. Föräldraråd träffas en gång per termin. Då förs dialg kring utbildningen ch undervisningen med utgångspunkt från arbetsplan, likabehandlingsplan samt frågr sm kmmer från vårdnadshavarna. Barnens utvecklingssamtal genmför varje termin. 11

12 Datum Sidan 12(15) Föräldramöte genmförs i ktber. Då infrmeras m arbetet inför året samt ges möjlighet att ställa frågr. Dagliga kntakten vid lämning ch hämtning ett viktigt tillfälle i vardagen. Om vårdnadshavare vill prata i enrum utan barn bkas tid för detta. Förslagslåda vid ett av föräldraråden km förslaget upp att kntinuerligt kunna föra fram förslag till verksamheten. Då sattes förslagslådr upp i varje entré. Rullande bildspel från föregående vecka finns i flera av entréerna. Vårdnadshavarrum i edwise - en kanal för infrmatin från försklan till vårdnadshavarna. Övergång ch samverkan Arbetet med övergång från förskla till förskla följer den kmmungemensamma planen. Arbetet har fungerat väl detta år. Kunskapsnämndens mål 2016 under perspektivet OMVÄRLD Medarbetare ch chefer har kmpetens ch beredskap att möta de utmaningar ch möjligheter sm digitaliseringen innebär för kunskaps- ch demkratiuppdraget. Mål 16/17 Medarbetarna använder datrn i sitt dkumentatinsarbete. Medarbetarna använder lärplattan i sitt dkumentatinsarbete. Medarbetarna använder de vanligaste apparna på lärplattan tillsammans med barnen. Resultat Bedömning Alla medarbetare använder datrn i sitt dkumentatinsarbete. De flesta har ökat sin kmpetens. Många medarbetare använder lärplattan i sitt dkumentatinsarbete. Samtliga har ökat sin kmpetens. Flera medarbetare använder de vanligaste apparna på lärplattan tillsammans med barnen. Samtliga medarbetare anser att de ökat sin förtrgenhet i användandet av datr ch lärplatta i undervisningen. Det framgår ej i vilken grad målet uppfyllts Målet uppfyllt till viss del Målet uppfyllt i ganska hög grad Målet uppfyllt i hög grad Målet uppfyllt i mycket hög grad Målet helt uppfyllt 12

13 Datum Sidan 13(15) Analys Vid vår enhet arbetar två medarbetare sm har uppdrag att leda kmmunens NGLnätverk (lärplatte-nätverk). Dessa persner fungerar sm igångsättare ch mtr i det digitala arbetet vid enheten. Ytterligare en persn är med sm deltagare i nätverket. Den persnen samt ytterligare en medarbetare, sm arbetar med de yngsta barnen, har ckså deltagit i frtbildning i att använda Bluebts i försklans undervisning. Arbetet med detta är redan igång. Vid flera tillfällen vid våra lika möten ch utvecklingsdagar har dessa persner inspirerat övriga kllegr att använda sig av de digitala verktygen. Förutm bärbara datrer ch lärplattr finns ckså tillgång till trådlösa högtalare samt prjektrer. Trådlöst nätverk finns att tillgå överallt. Sammantaget har både inspiratinen samt tillgången till digitala verktyg gjrt att undervisningen berikats på många sätt. De digitala verktygen används frekvent i den dagliga undervisningen, till dkumentatin av undervisning, till att ge barn återkppling ch inflytande på undervisningen, till att göra vårdnadshavare delaktiga i utbildningen då tekniken används vid utvecklingssamtalen. Tekniken används ckså vid infrmatinssökning ch vid estetiska uttrycksfrmer sm t.ex. dans. Slutsatser av analyser, mål i kmmande AP Den digitala kmpetensen hs medarbetarna har ökat i mycket str mfattning. Många uttrycker frustratin över att tillgången till persnliga digitala verktyg inte finns i tillräcklig mfattning. Området kmmer inte behöva ha en målsättning i kmmande arbetsplan. 13

14 Datum Sidan 14(15) Förslag till målfrmuleringar i kmmande arbetsplan: Nrmer ch värden: Alla förskllärare ch barnskötare är säkra på de lika diskrimineringsgrunderna. Alla förskllärare ch barnskötare undervisar medvetet inm dessa mråden. Utveckling ch lärande: Alla förskllärare ch barnskötare undervisar på lägst nivå C enligt bedömningskriterierna för gd kvalitet i Sandvikens kmmun (inm mrådena nrmer ch värden, språk ch kmmunikatin, lek, matematik, naturvetenskap ch teknik). Barns inflytande: Alla förskllärare ch barnskötare stärker barns inflytande i utbildningen. Alla förskllärare ch barnskötare använder sig av återkppling ch psitiv bekräftelse i sin undervisning (sm ett underlag för att stärka inflytandet för barnen). Förskla ch hem Alla vårdnadshavare vet när de har möjlighet till inflytande i försklan. Alla vårdnadshavare anser att de har möjlighet till inflytande i försklan. Förskllärare ch barnskötare arbetar aktivt för att öka svarsfrekvensen i brukarenkäten. Medarbetare: Alla förskllärare ch barnskötare upplever att deras arbetsinsats bidrar till utveckling av utbildningen. Alla förskllärare ch barnskötare upplever sitt arbete stimulerande ch utvecklande. Alla förskllärare ch barnskötare upplever att de har en rimlig arbetsbelastning. Generellt: Samtliga förskllärare ch barnskötare utvecklar sitt pedaggiska ledarskap. Samtliga medarbetare utvecklar sitt kunnande inm mrådena kartläggning ch analys av undervisningen. Undervisningens fkusmråde föreslås vara inm Nrmer ch värden med inriktning på genus. 14

15 Datum Sidan 15(15) Systematiskt kvalitetsarbete AUGUSTI SEPTEMBER OKTOBER Insklning Intrduktin av Insklning Intrduktin av Trivselbservatiner Lärandebservatiner Barnintervjuer Likabehandlingsplan Trivselbservatiner Lärandebservatiner Barnintervjuer Uppföljning arbetsplan Uppföljning/kartläggning lärmiljö Tema: Värdegrund JULI Smmarverksamhet med fkus på lek ch skapande JUNI Avslutning Tema: Barns intressen MAJ Barnintervjuer Utvecklingssamtal 2 yngre barn Utvärdering arbetsplan Tema: Värdegrund ÅRSPLAN Pedaggiskt arbete SKA GULLHEDENS ch JÄDERFORS försklr Tema: Värdegrund NOVEMBER Lärandebservatiner Barnintervjuer Utvecklingssamtal 1 Tema: Värdegrund DECEMBER Utvärdering utvecklingssamtalen Uppföljning arbetsplan Tema: Värdegrund JANUARI Uppföljning arbetsplan Uppföljning lärmiljö Lärandebservatiner Tema: Barns intressen Tema: Barns intressen APRIL MARS FEBRUARI Trivselbservatiner Lärandebservatiner Barnintervjuer Utvecklingssamtal 2 äldre barn Arbetsplan Arbetsplan Barnintervjuer Uppföljning lärmiljö Arbetsplan Tema: Barns intressen Tema: Barns intressen Tema: Barns intressen 15