Socialt kapital i Umeå och Umeåregionen

Transkript

1 Scialt kapital i Umeå ch Umeåreginen Vad kan det lära ss m grannskapseffekter? Malin Erikssn Dcent, Universitetslektr Institutinen för scialt arbete

2 Studier m scialt kapital ch hälsa i Umeå ch Umeåreginen Tid Studie Finansiär Bendemiljö ch hälsa i Umeåreginen Enkätundersökning ( individer) Vad kännetecknar hälsfrämjande bendemiljöer? Fkusgrupper med vuxna män ch kvinnr bsatta i Umeå kmmun Bendemiljöns betydelse för jämlikhet i barns hälsa. Barns perspektiv på hälsfrämjande bendemiljöer Scialt kapital sm en resurs i planering ch design av scialt hållbara ch hälsfrämjande bstadsmråden FORTE Umeåreginen Vetenskapsrådet M&M Wallenberg FORMAS

3 Vad är scialt kapital? INDIVIDUELL TILLGÅNG Scial nätverks Apprach Resurser genm deltagande i sciala nätverk Ger fördelar sm inte varit möjligt utan dessa nätverk Ger fördelar för dem sm ingår i nätverken Platser med strt scialt kapital; Många starka lkala sciala nätverk Hög nivå av civilt engagemang Nrmer av ömsesidighet, tillit, förtrende KOLLEKTIV TILLGÅNG Scial sammanhållnings Apprach Kännetecknar hela samhällen / platser Främjar kllektiva ch individuella värden En icke exklusiv tillgång främjar alla sm br i ett mråde

4 Varför scialt kapital? Har det sciala kapitalet välgörande verkningar på individer, närsamhällen ch rent av natiner? Ja, en impnerande ch växande mängd frskning tyder på att scial samhörighet bidrar till hälsa, välstånd ch klkhet (Putnam, 2000, sid. 302) Frskning visar; starkt stöd för ett samband mellan tillgång till individuellt scialt kapital ch gd hälsa Svagare stöd för samband mellan att b i ett mråde sm kännetecknas av högt scialt kapital ch gd hälsa Scialt kapital = ett begrepp sm förklarar vad sm kännetecknar en hälsfrämjande plats

5 Studie 1 Bendemiljö ch hälsa i Umeåreginen Enkät utfrmad utifrån internatinella mätinstrument för scialt kapital representativt utvalda persner i Umeåreginen i åldrarna år Analyser av sambandet mellan scialt kapital & självskattad hälsa på; Individnivå (hela reginen) Bstadsmrådesnivå (Umeå kmmun) Bstadsnivåanalyser; 49 bstadsmråden i Umeå kmmun rankades utifrån nivån av scialt kapital; I mitt bstadsmråde; Är det vanligt att grannar pratar med varandra när man möts Är man beredd att hjälpa varandra Bryr man sig m varandra Förväntas man vara engagerad i frågr sm rör mrådet

6 Är det hälsfrämjande att b i bstadsmråden med mycket högt scialt kapital? Män Kvinnr

7 Berr inte dessa resultat på individernas egen tillgång till scialt kapital? Finns det någn grannskapseffekt av scialt kapital egentligen?

8 Hälseffekt av bstadsmrådesspecifikt scialt kapital efter kntrll för individuellt scialt kapital? Området kännetecknas av; Vanligt att grannar pratar med varandra när man möts Beredd att hjälpa varandra Bryr sig m varandra Förväntas vara engagerad i frågr sm rör mrådet kvinnr Individen; Har gd relatin till grannarna, de tillhör det sciala nätverket Har utfört en tjänst åt en granne under de senaste 12 månaderna Fått tjänst utförd av granne de senaste 12 månaderna

9 Bendemiljö ch hälsa i Umeåreginen Slutsatser Att b i ett bstadsmråde med mycket högt scialt kapital ökar sannlikheten för gd självskattad hälsa för kvinnr men inte för män Även de kvinnr sm inte själva har ett strt scialt kapital verkar gynnas av att b i ett mråde med strt scialt kapital Det behövs mer frskning m genusskillnaderna i sambandet mellan kllektivt scialt kapital ch hälsa

10 Studie 2 Vad kännetecknar ett hälsfrämjande bstadsmråde? Fkusgrupp studie i Umeå kmmun 2011 Män ch kvinnr sm tidigare besvarat enkäten bendemiljö ch hälsa bjöds in att delta Vilka aspekter i bendemiljön upplevs sm hälsfrämjande för män respektive kvinnr? Vilken rll spelar genus ch scialt kapital?

11 Vilka aspekter i bendemiljön upplevs ha psitiv inverkan på hälsan? Högst rankade påståenden Påstående Andel sm instämmer % Män Kvinnr Att känna mig trygg i mrådet Att känna mig hemma i mrådet Att kunna lita på grannar Att grannar pratar/hälsar när man möts Att ha en trivsam utemiljö Framkm i diskussinerna Kravlöst hej med grannar Stöd ch hjälp mellan grannar när det behövs Bra rykte Trygghet Frihetskänsla Naturnära Närhet till service

12 Vad kännetecknar ett hälsfrämjande bstadsmråde? Slutsatser Sciala ch fysiska faktrer samspelar kring vad sm utgör en hälsfrämjande bendemiljö den fysiska miljön påverkar den sciala Scialt kapital i bendemiljön är lika viktigt för män ch kvinnr Kvinnr kan uppleva större krav i bendemiljön jämfört med män Trygghet är lika viktigt för män ch kvinnr men upplevs inte lika självklart av kvinnr Hur stärka lkalt scialt kapital? Bygg in attraktiva tredje mötesplatser Lekplatser, Samfällighetslkaler, Biblitek, etc. Hur ser de lkala behven ut? Satsa på attraktiva ch prmenadvänliga grönmråden ökar scial interaktin Tillgdse behvet av trygghet Trygghetsvandringar etc. Förbättra ryktet för utsatta mråden En utmaning! Upprustning, etablering av attraktiv service, samarbete med media etc.

13 Bendemiljöns betydelse för jämlikhet i barns hälsa & barns perspektiv på hälsfrämjande bendemiljöer REGISTERSTUDIE - sambandet mellan bstadsmrådesspecifikt scialt kapital ch barnlycksfall - Analyserat alla barnlycksfall (0-12 år) i Umeå kmmun under åren Registerdata m barnen, deras familjer ch deras bstadsmråden från Umeå Simsam Lab - Uppgifter m skadr hämtade från skadedatabasen NUS PHOTO-VOICE STUDIE I samarbete med mellanstadiebarn i Umeå kmmun - Samarbete med barn i två sklr i två lika stadsdelar - Barnen har fått ftgrafera platser i sin bendemiljö där de trivs, känner sig glada ch trygga - Fkusgrupper där de fått presentera ch diskutera sina bilder

14 Barns perspektiv på hälsfrämjande bendemiljöer Bstadsmråde 1 Byggdes invånare (2016) Hyresbstäder Väl utvecklat centrum Lägre medelinkmster Bstadsmråde 2 Byggdes 1990 ch framåt 5801 invånare (2016) Blandad bebyggelse Inget centrum Närhet till natur ch rekreatinsmråden

15 Vad karaktäriserar platser där barnen trivs, känner sig glada ch trygga? Platser sm erbjuder; Gemenskap & scialt liv Med familj, vänner ch på scial media Rliga aktiviteter Psitiva känslr Trygghet, avkppling, tröst, rligt Ett eget rum Egen tid, vara ifred,

16 Barns perspektiv på hälsfrämjande bendemiljöer resultat (preliminära) Platser sm erbjuder möjlighet till gemenskap, rliga aktiviteter ch psitiva känslr beskrivs sm hälsfrämjande av barnen Upplevelse av trygghet i utemiljön skiljer sig åt mellan barn i lika typer av bstadsmråden. Tillgång till attraktiva grönmråden, rliga lekplatser ch trygga mötesplatser är jämlikt fördelat mellan lika bstadsmråden. Resurser (eller brist på) i bendemiljö påverkar barns möjligheter till rliga aktiviteter, trygga mötesplatser ch gemenskap (utöver familjens scieknmiska psitin)

17 Bendemiljön - grannskapet har str betydelse för människrs upplevda hälsa ch livskvalitet Str interaktin mellan den fysiska ch sciala miljön Investeringar i fysisk miljö en satsning ckså på den sciala miljön! (men räcker förmdligen inte) Ojämlika villkr ch resurser på bstadsmrådesnivå påverkar människrs tillgång till hälsfrämjande miljöer. Grannskapet kan vara viktigare för hälsa ch livskvalitet hs vissa grupper än andra Barn Äldre Kvinnr? Grannskapseffekter på hälsa ch livsvillkr syns inte alltid i ffentliga register Sammanfattning scialt kapital i Umeåreginen vad kan det lära ss m grannskapseffekter? Måste prata med människr!

18 Scialt kapital i Umeå & Umeåreginen kllegr ch publikatiner - Nawi Ng - Maria Emmelin - Lars Weinehall - Urban Janlert - Lars Dahlgren - Kjerstin Dahlblm - Anneli Ivarssn - Urban Lindgren - Ailiana Santsa 1. Erikssn, M., Dahlgren, L., Janlert, U., Weinehall, L., Emmelin, M. (2010). Scial Capital, Gender, and Educatinal Level - Impact n Self-Rated Health. The Open Public Health Jurnal, 3, Erikssn, M., Ng, N., Weinehall, L., & Emmelin, M. (2011). The imprtance f gender and cnceptualizatin fr understanding the assciatin between cllective scial capital and health: A multilevel analysis frm nrthern Sweden. Scial Science & Medicine, 73: Erikssn, M. (2011). Scial capital and health implicatins fr health prmtin. Glbal Health Actin, 4: Erikssn, M. (2012). Scial kapital ch hälsa förklaringsmdeller ch implikatiner för hälsfrämjande interventiner. Scialmedicinsk tidskrift, årgång 89, häfte 4-5, s Erikssn, M., & Emmelin, M. (2013). What cnstitutes a health-enabling neighbrhd? A grunded thery situatinal analysis addressing the significance f scial capital and gender. Scial Science & Medicine, 97: Erikssn, M. & Ng, N. (2015). Neighbrhd scial capital and wmen s self-rated health - Is there an age pattern? A multi-level study frm Nrthern Sweden. In F. Nyqvist & A. Frsman (Eds.) Scial Capital as a Health Resurce in Later Life: The Relevance f Cntext (pp ). Drdrecht: Springer. 7. Erikssn, M., & Ng, N. (2015). Changes in access t structural scial capital and its influence n self-rated health ver time fr middle-aged men and wmen: A lngitudinal study frm nrthern Sweden. Scial Science & Medicine, 130: Erikssn, M. & Emmelin, M. (2016). Challenges and pprtunities fr lcal develpment initiatives t influence scial capital fr health prmtin purpses: theretical and empirical supprt. In J.P. Larssn & H. Westlund (Eds.), pp Edward Elgar Handbk f Scial Capital and Reginal Develpment. 9. Erikssn, M, Lindgren, U., Ivarssn, A., Ng, N. (2017) Child health and place: Hw is neighbrhd scial capital assciated with child health injuries? Eurpean Jurnal f Public Health, Vl. 27, nr Suppl_3, s Erikssn, M., Dahlblm, K. (2017). What cnstitute health prmting living envirnments frm children's perspectives? Eurpean Jurnal f Public Health, Vl. 27, (Suppl_3) : 508.