Barns perspektiv på hälsofrämjande boendemiljöer

Transkript

1 Barns perspektiv på hälsofrämjande boendemiljöer Malin Eriksson* & Kjerstin Dahlblom** * Socionom, docent i folkhälsovetenskap universitetslektor Institutionen för socialt arbete **Senior lektor, Epidemiologi och global hälsa Umeå Universitet December 2018

2 Studier om socialt kapital och hälsa i Umeå och Umeåregionen Tid Studie Finansiär Boendemiljö och hälsa i Umeåregionen Enkätundersökning ( individer) Vad kännetecknar hälsofrämjande boendemiljöer? Fokusgrupper med vuxna män och kvinnor bosatta i Umeå kommun Boendemiljöns betydelse för (ojämlikhet i) barns hälsa. Barns perspektiv på hälsofrämjande boendemiljöer Socialt kapital som en resurs i planering och design av socialt hållbara och hälsofrämjande bostadsområden FORTE Umeåregionen Vetenskapsrådet M&M Wallenberg FORMAS

3 Studie 1 Boendemiljö och hälsa i Umeåregionen Enkät utformad utifrån internationella mätinstrument för socialt kapital representativt utvalda personer i Umeåregionen i åldrarna år Analyser av sambandet mellan socialt kapital & självskattad hälsa på; Individnivå (hela regionen) Bostadsområdesnivå (Umeå kommun) Bostadsnivåanalyser; 49 bostadsområden i Umeå kommun rankades utifrån nivån av socialt kapital; I mitt bostadsområde; Är det vanligt att grannar pratar med varandra när man möts Är man beredd att hjälpa varandra Bryr man sig om varandra Förväntas man vara engagerad i frågor som rör området

4 Boendemiljö och hälsa i Umeåregionen Slutsatser Att bo i ett bostadsområde med mkt högt socialt kapital ökar sannolikheten för god självskattad hälsa för kvinnor men inte för män Även de kvinnor som inte själva har ett stort socialt kapital verkar gynnas av att bo i ett område med stort socialt kapital Det behövs mer forskning om genusskillnaderna i sambandet mellan bostadsområdesspecifikt socialt kapital och hälsa

5 Studie 2 Vad kännetecknar ett hälsofrämjande bostadsområde? Fokusgrupp studie i Umeå kommun 2011 Män och kvinnor som tidigare besvarat enkäten boendemiljö och hälsa bjöds in att delta Vilka aspekter i boendemiljön upplevs som hälsofrämjande för män respektive kvinnor? Vilken roll spelar genus och socialt kapital?

6 Vilka aspekter i boendemiljön upplevs ha positiv inverkan på hälsan? Högst rankade påståenden Påstående Att känna mig trygg i området Andel som instämmer % Män Kvinnor Att känna mig hemma i området Att kunna lita på grannar Att grannar pratar/hälsar när man möts Att ha en trivsam utemiljö Framkom i diskussionerna Kravlöst hej med grannar Stöd och hjälp mellan grannar när det behövs Bra rykte Trygghet Frihetskänsla Naturnära Närhet till service

7 Vad kännetecknar ett hälsofrämjande bostadsområde? Slutsatser Hur stärka lokalt socialt kapital? Sociala och fysiska faktorer samspelar kring vad som utgör en hälsofrämjande boendemiljö den fysiska miljön påverkar den sociala Socialt kapital i boendemiljön är lika viktigt för män och kvinnor Kvinnor kan uppleva större krav i boendemiljön jämfört med män Trygghet är lika viktigt för män och kvinnor men upplevs inte lika självklart av kvinnor Bygg in attraktiva tredje mötesplatser Lekplatser, Samfällighetslokaler, Bibliotek, etc. Hur ser de lokala behoven ut? Satsa på attraktiva och promenadvänliga grönområden ökar social interaktion Tillgodose behovet av trygghet Trygghetsvandringar etc. Förbättra ryktet för utsatta områden En utmaning! Upprustning, etablering av attraktiv service, samarbete med media etc.

8 Boendemiljöns betydelse för ojämlikhet i barns hälsa & Barns perspektiv på hälsofrämjande boendemiljöer REGISTERSTUDIE - sambandet mellan bostadsområdesspecifikt socialt kapital och barnolycksfall - Analyserat alla barnolycksfall (0-12 år) i Umeå kommun under åren Registerdata om barnen, deras familjer och deras bostadsområden från Umeå Simsam Lab - Uppgifter om skador hämtade från skadedatabasen NUS

9 Förekomsten av barnolycksfall i bostadsområden med olika nivåer av socialt kapital Lägre förekomst av barnolycksfall i bostadsområden med högt socialt kapital Flickor (0-12 år) som bor i bostadsområden med högt socialt kapital har lägre risk att råka ut för olycksfall i bostadsområdet, dvs, områden som kännetecknas av att grannar; pratar med varandra hjälper varandra bryr sig om varandra, och De boende förväntas vara engagerade i området.

10 Vad kännetecknar barns perspektiv på hälsofrämjande boendemiljöer? Syfte & frågeställningar; Att få fördjupad kunskap om vad som kännetecknar en hälsofrämjande boendemiljöer ur ett barnperspektiv. Hur beskriver, upplever och porträtterar barn sina boende- och livsmiljöer? Vilka miljöer upplevs som positiva, stödjande och trygga och vad karaktäriserar dessa miljöer? Vilken betydelse har socialt kapital för barns upplevelse av hälsofrämjande miljöer? Tillvägagångssätt; Kvalitativ studie Aktiv medverkan med mellanstadieelever i två kommunala skolor (39 barn) Photo voice barnen har dokumenterat platser i sina boendemiljöer med digitalkameror. Sedan berättat om sina bilder för varandra i mindre grupper (fokusgrupper) Gemensam uppföljning I klassen där allas bilder visats i ett bildspel Individuell skriftlig uppgift Min bästa plats Pågående analysarbete

11 Medverkande områden Bostadsområde 1 Byggdes invånare (2016) Hyresbostäder Väl utvecklat centrum Lägre medelinkomster Bostadsområde 2 Byggdes 1990 och framåt 5801 invånare (2016) Blandad bebyggelse Inget centrum Närhet till natur och rekreationsområden

12 Uppdrag till barnen Fotografera platser där du; Trivs! Känner dig glad! Känner dig trygg! Kom tillbaka med 3 bilder som du vill presentera för dina klasskamrater Individuell skrivuppgift; Min bästa plats är Där trivs jag bra för att KOM IHÅG! Inga människor får synas på bilderna!

13 Vad karaktäriserar platser där barnen trivs, känner sig glada och trygga? Platser som erbjuder: Gemenskap & socialt liv Med familj, vänner och på sociala media Roliga aktiviteter Lek, idrott, föreningsaktiviteter, dataspel, shopping Positiva känslor Trygghet, avkoppling, tröst, glädje, vara (sig) själv

14 Platser för gemenskap Hemma McDonalds och stan Fotbollsplanen

15 Flicka i Bostadsområde 2 berättar om sin bild från kvarteret där hon bor: Det här är mitt kvarter jag bor på, och i mitten så är det liksom en stor gräsplätt. Fast nu är det fullt med snö där men på sommaren brukar det vara fullt med, alltså en gräsmatta där, alltså en allmän gräsmatta som alla får vara på. Och då brukar alla barn på kvarteret, det är ganska många, då brukar dom samlas och vi brukar sätta upp fotbollsmål, sådana här små, och så brukar vi spela typ alla. Både lite äldre och lite yngre brukar spela tillsammans och ibland är det vuxna med. Och det är ganska kul. Och så brukar dom sätta upp studsmattor också så man kan hoppa studsmatta.

16 Pojke i Bostadsområde 1 berättar om sin bild från skolan: Malin: Berätta, varför valde du den här platsen? Pojke: Ja, ibland så är jag där med [mina kompisar] och bara tar det lugnt innan skoldan börjar. [På den platsen] är man med kompisar [istället för] med familjen. Malin: Just det, det är soffan där du kan sitta och må bra tillsammans med kompisar. Pojke: Precis.

17 Gemenskapsplatser på skolan i bostadsområde 2 Flickor i bostadsområde 2 berättar : Flicka 1: Till exempel här är det en fotbollsplan som alla kan vara på och vara tillsammans och göra saker Flicka 2: Det är ganska socialt också, så man träffar ganska mycket folk på fotbollsplanen där brukar det vara folk hela tiden, ända tills sent på kvällen. Flicka 4: Så då har man typ alltid någon att vara med.det alltid någon där som man kan vara med om ingen annan vill. Flicka 1: Det är väldigt enkelt att bara ta en boll och gå dit

18 Pojkar i bostadsområde 1 berättar : Gemenskapsplatser på skolan i bostadsområde 1 Malin: Finns det något ställe här på Ålidhem där man ofta träffas som barn, som man kan gå till och tänka att ja, men där kan jag träffa kompisar. Pojke 2: Nej. Malin: Är det inte? Pojke 1: (bara i ) skolan.

19 Platser för roliga aktiviteter Hemma Vid datorn Stan Lekparken

20 Pojke i bostadsområde 2 berättar : Pojke: Men, jag spenderar ganska mycket tid att spela fotboll för att jag tycker det är kul och jag har många kompisar som också tycker det är kul. Och även vissa som är äldre än mig som jag brukar vara med på mitt kvarter som spelar väldigt mycket fotboll. Och man hänger på dem och då blir man mer fäst vid fotboll. Malin: Ja, just det, men så det du säger är att fotboll är också ett sätt att lära känna kompisar, är det så? Pojke: Ja. För det är som att ibland kanske man träffar nya personer som vill köra fotboll.

21 Flickor i bostadsområde 1 berättar : Flicka 1: Det är på söndagar så brukar jag och mina tre kompisar, då brukar vi dansa. Malin: Jaha, var då någonstans? Flicka 2: I kvarteret. Flicka 1: Där jag bor. Flicka 1: Det är liksom en dansgrupp, som heter JamaJama. Flicka 1: Och sen så har jag och Isa simträning klockan tre, med Junis. Flicka 2: På Navet. Flicka 1: Det är jätteroligt!

22 Platser för positiva känslor trygghet, trivsel, avkoppling Hemma (eget rum, soffan) Naturen

23 Platser för positiva känslor glädje, lugn, trygghet Flicka i bostadsområde 2 berättar : Flicka 4: Ja, fast då är det två pojkar som är lite äldre de har byggt en träkoja... mellan fyra träd så den hänger typ i luften, och den är ganska stor och så kan man gå upp på taket och, den är liksom allmän för alla, så att alla får vara där. Malin: Ja, är du mest där med kompisar eller själv eller? Flicka 4: Jag har varit där tre gånger själv och byggt mer på den.men det är alltid roligt att hitta nya saker man kan bygga av. Och idag ska jag och min kompis åka hit och fortsätta bygga lite på kojan.

24 Platser för positiva känslor - trygghet Barnen i bostadsområde 1 berättar : Flicka 1: Det är liksom, inne, hemma. När jag kommer in så känner jag mig alltid trygg. Flicka 1: Jag gillar dörren för att liksom för om jag är ensam hemma så kan jag liksom se (i titthålet) om det är någon som jag inte känner eller så Malin: Men har ni dörren låst när ni är hemma? Pojke 1: Ja. Pojke 2: För mig ja. Malin: Max säger att han öppnar inte dörren om någon ringer på, gör ni andra det? Pojke 2: Alltså jag kollar, där uppe. Malin: Jaha, i titthålet?

25 Hälsofrämjande platser Analys av barnens bilder (totalt: 106 bilder) 37 st 69 st % Plats (på bilden) på stan Bostadsområde Bostadsområde 1 2 Hemmet Närområde, bostadsområde Skola 19 0 Offentlig plats: stan, galleria 19 1 Annan plats: stugan, släkt 0 7 Föreningslokal, sportanläggning 2 7 ~100 ~100

26 Barns perspektiv på hälsofrämjande boendemiljöer Slutsatser Platser som erbjuder möjlighet till gemenskap, roliga aktiviteter och positiva känslor beskrivs som hälsofrämjande av barnen Samma arenor erbjuder alla dessa värden Tillgång till attraktiva grönområden, roliga lekplatser och trygga mötesplatser är ojämlikt fördelat mellan bostadsområden. Barnen i Greenfields har tillgång till fler arenor som erbjuder dessa värden. Resurser (eller brist på) i boendemiljö påverkar barns möjligheter till roliga aktiviteter, trygga mötesplatser och gemenskap (utöver familjens socioekonomiska position) En socialt hållbar bostadsplanering skulle kunna kompensera för socioekonomisk ojämlikhet bland barn. Stark koppling mellan fysisk och social miljö Investeringar i den fysiska miljön påverkar också den sociala miljön!

27 Socialt kapital i Umeå & Umeåregionen kollegor och publikationer - Nawi Ng - Maria Emmelin - Lars Weinehall - Urban Janlert - Lars Dahlgren - Kjerstin Dahlblom - Anneli Ivarsson - Urban Lindgren - Ailiana Santosa 1. Eriksson, M., Dahlgren, L., Janlert, U., Weinehall, L., Emmelin, M. (2010). Social Capital, Gender, and Educational Level - Impact on Self-Rated Health. The Open Public Health Journal, 3, Eriksson, M., Ng, N., Weinehall, L., & Emmelin, M. (2011). The importance of gender and conceptualization for understanding the association between collective social capital and health: A multilevel analysis from northern Sweden. Social Science & Medicine, 73: Eriksson, M. (2011). Social capital and health implications for health promotion. Global Health Action, 4: Eriksson, M. (2012). Social kapital och hälsa förklaringsmodeller och implikationer för hälsofrämjande interventioner. Socialmedicinsk tidskrift, årgång 89, häfte 4-5, s Eriksson, M., & Emmelin, M. (2013). What constitutes a health-enabling neighborhood? A grounded theory situational analysis addressing the significance of social capital and gender. Social Science & Medicine, 97: Eriksson, M. & Ng, N. (2015). Neighborhood social capital and women s self-rated health - Is there an age pattern? A multi-level study from Northern Sweden. In F. Nyqvist & A. Forsman (Eds.) Social Capital as a Health Resource in Later Life: The Relevance of Context (pp ). Dordrecht: Springer. 7. Eriksson, M., & Ng, N. (2015). Changes in access to structural social capital and its influence on self-rated health over time for middle-aged men and women: A longitudinal study from northern Sweden. Social Science & Medicine, 130: Eriksson, M. & Emmelin, M. (2016). Challenges and opportunities for local development initiatives to influence social capital for health promotion purposes: theoretical and empirical support. In J.P. Larsson & H. Westlund (Eds.), pp Edward Elgar Handbook of Social Capital and Regional Development. 9. Eriksson, M, Lindgren, U., Ivarsson, A., Ng, N. (2017) Child health and place: How is neighborhood social capital associated with child health injuries? European Journal of Public Health, Vol. 27, nr Suppl_3, s Eriksson, M., Dahlblom, K. (2017). What constitute health promoting living environments from children's perspectives? European Journal of Public Health, Vol. 27, (Suppl_3) : 508.

28 TACK! Frågor & kommentarer?