5. Linjer och plan Linjer 48 5 LINJER OCH PLAN

Relevanta dokument
Uppgift 3. (1p) Beräkna volymen av pyramiden vars hörn är A=(2,2,2), B=(2,3,4), C=(3,3,3) och D=(3,4,9).

Tentamen 1 i Matematik 1, HF1903, Fredag 14 september 2012, kl

TNA001- Matematisk grundkurs Tentamen Lösningsskiss


Tentamen i Linjär Algebra, SF december, Del I. Kursexaminator: Sandra Di Rocco. Matematiska Institutionen KTH

EGENVÄRDEN och EGENVEKTORER

INLEDNING: Funktioner (=avbildningar). Beteckningar och grundbegrepp

Linjär Algebra (lp 1, 2016) Lösningar till skrivuppgiften Julia Brandes

LINJÄR ALGEBRA II LEKTION 4

Rotation Rotation 187

ÖPPNA OCH SLUTNA MÄNGDER. KOMPAKTA MÄNGDER. DEFINITIONSMÄNGD. INLEDNING. Några viktiga andragradskurvor: Cirkel, ellips, hyperbel och parabel.

Tentamen i Flervariabelanalys F/TM, MVE035

Kontrollskrivning (KS1) 16 sep 2019

Sida 1 av 12. vara ett inkonsistent system (= olösbart system dvs. ett system som saknar lösning). b =.

Tillämpad biomekanik, 5 poäng Plan rörelse, kinematik och kinetik

Lösningar till tentamensskrivning i kompletteringskurs Linjär Algebra, SF1605, den 10 januari 2011,kl m(m + 1) =

1 av 9. vara en icke-nollvektor på linjen L och O en punkt på linjen. Då definierar punkten O och vektorn e ett koordinataxel.

Del A. Lösningsförslag, Tentamen 1, SF1663, CFATE,

Räkning med potensserier

===================================================

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Genomgånget på föreläsningarna Föreläsning 26, 9/2 2011: y + ay + by = h(x)

Anmärkning: I några böcker använder man följande beteckning ]a,b[, [a,b[ och ]a,b] för (a,b), [a,b) och (a,b].

Linjer och plan (lösningar)

Uppgifter 3: Talföljder och induktionsbevis

b 1 och har för olika värden på den reella konstanten a.

Tenta i MVE025/MVE295, Komplex (matematisk) analys, F2 och TM2/Kf2

Problem 2 löses endast om Du hade färre än 15 poäng på duggan som gavs arctanx sin x. x(1 cosx) lim. cost.

{ 1, om i = j, e i e j = 0, om i j.

Del A. x 0 (1 + x + x 2 /2 + x 3 /6) x x 2 (1 x 2 /2 + O(x 4 )) = x3 /6 + O(x 5 ) (x 3 /6) + O(x 4 )) = 1 + } = 1

TNA001 Matematisk grundkurs Övningsuppgifter

Svar till tentan

Tentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 14 dec 2009 klockan 14:00 19:00.

Inledande matematisk analys (TATA79) Höstterminen 2016 Föreläsnings- och lekionsplan

INLEDNING: Funktioner (=avbildningar). Beteckningar och grundbegrepp

101. och sista termen 1

Om komplexa tal och funktioner

Rättande lärare: Niclas Hjelm & Sara Sebelius Examinator: Niclas Hjelm Datum: Tid:

SF1624 Algebra och geometri

TENTAMEN Datum: 16 okt 09

October 9, Innehållsregister

Exempelsamling :: Vektorintro V0.95

Vad är det okända som efterfrågas? Vilka data är givna? Vilka är villkoren?

Ekvationen (ekv1) kan beskriva en s.k. stationär tillstånd (steady-state) för en fysikalisk process.

Analys av polynomfunktioner

Armin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR MASSCENTRUM. vara punkter med motsvarande massor m. . Om O betecknar origo och T masscentrum då gäller

x 1 x 2 x 3 x 4 x 5 x 6 HL Z x x x

LINJÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER AV HÖGRE ORDNINGEN

Övning 3 - Kapitel 35

7 Sjunde lektionen. 7.1 Digitala filter

c n x n, där c 0, c 1, c 2,... är givna (reella eller n=0 c n x n n=0 absolutkonvergent om x < R divergent om x > R n n lim = 1 R.

Stången: Cylindern: G :

Bestäm den sida som är markerad med x.

DEL I. Matematiska Institutionen KTH

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Thomas Erlandsson

3 Signaler och system i tidsplanet Övningar 3.1 Skissa följande signalers tidsförlopp i lämpligt tidsintervall

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Sammanfattning av föreläsningarna 1-6, 29/10-8/11, = m n

NEWTON-RAPHSONS METOD (en metod för numerisk lösning av ekvationer)

1. BERÄKNING AV GRÄNSVÄRDEN ( då x 0 ) MED HJÄLP AV MACLAURINUTVECKLING. n x

H1009, Introduktionskurs i matematik Armin Halilovic POLYNOM, POLYNOMDIVISION, ALGEBRAISKA EKVATIONER, PARTIALBRÅKSUPPDELNING. vara ett polynom där a

SF1624 Algebra och geometri Lösningsförslag till tentamen DEL A. t 2

4. Uppgifter från gamla tentor (inte ett officiellt urval) 6

Förslag till övningsuppgifter FN = Forsling/Neymark, K = Kompendiet Vektorer, linjer och plan, ÖT = Övningstentamen

vara ett polynom där a 0, då kallas n för polynomets grad och ibland betecknas n grad( P(

Borel-Cantellis sats och stora talens lag

Egna funktioner. Vad är sin? sin är namnet på en av många inbyggda funktioner i Ada (och den återfinns i paketet Ada.Numerics.Elementary_Functions)

Linjär Algebra, Föreläsning 2

Tentamen i Statistik, STA A13 Deltentamen 2, 5p 5 juni 2004, kl

Fourierserien. fortsättning. Ortogonalitetsrelationerna och Parsevals formel. f HtL g HtL t, där T W ã 2 p, PARSEVALS FORMEL

. Mängden av alla möjliga tillstånd E k kallas tillståndsrummet.

Tentamenskrivning, , kl SF1625, Envariabelanalys för CINTE1(IT) och CMIEL1(ME ) (7,5hp)

Tentamen 19 mars, 8:00 12:00, Q22, Q26

10.2. Underrum Underrum 89

Armin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR

REGULJÄRA SPRÅK (8p + 6p) 1. DFA och reguljära uttryck (6 p) Problem. För följande NFA över alfabetet {0,1}:

= x 1. Integration med avseende på x ger: x 4 z = ln x + C. Vi återsubstituerar: x 4 y 1 = ln x + C. Villkoret ger C = 1.

Datorövning 2 Fördelningar inom säkerhetsanalys

Stela kroppens rotation kring fix axel

Armin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR. ) De Moivres formel ==================================================== 2 = 1

Tentamen 1 i Matematik 1, HF okt 2018, Skrivtid: 14:00-18:00 Examinator: Armin Halilovic

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Att repetera.

TENTAMEN I MATEMATISK STATISTIK Datum: 13 mars 08

Leica Lino. Noggranna, självavvägande punkt- och linjelasers

Vektorer En vektor anger en riktning i rummet (eller planet) och en längd (belopp). Vektorer brukar ritas som pilar, Vektoraddition

TENTAMEN I MATEMATIK MED MATEMATISK STATISTIK HF1004 TEN kl

ENDIMENSIONELL ANALYS B1 FÖRELÄSNING VI. Föreläsning VI. Mikael P. Sundqvist

Finansiell Statistik (GN, 7,5 hp,, HT 2008) Föreläsning 4 (del 1)

vilket är intervallet (0, ).

RÄKNESTUGA 2. Rumsakustik

Resultatet av kryssprodukten i exempel 2.9 ska vara följande: Det vill säga att lika med tecknet ska bytas mot ett plustecken.

Linjär Algebra, Föreläsning 2

H1009, Introduktionskurs i matematik Armin Halilovic. använder vi oftast induktionsbevis.

Enkel slumpvandring. Sven Erick Alm. 9 april 2002 (modifierad 8 mars 2006) 2 Apan och stupet Passagesannolikheter Passagetider...

Sensorer, effektorer och fysik. Analys av mätdata

6. Samband mellan derivata och monotonitet

================================================

Vid mer än 30 frihetsgrader approximeras t-fördelningen med N(0; 1). Konfidensintervallet blir då

Hambley avsnitt 12.7 (även 7.3 för den som vill läsa lite mer om grindar)

2. Konfidensintervall för skillnaden mellan två proportioner.

Föreläsning F3 Patrik Eriksson 2000

a utsöndring b upptagning c matspjälkning d cirkulation

Transkript:

48 5 LINJER OCH PLAN 5. Lijer och pla 5.. Lijer Eempel 5.. Låt L ara e lije i rummet. Atag att P är e pukt på L och att L är parallell med e ektor, lijes riktigsektor. Då gäller att e pukt P ligger på lije om och edast om P P= t (5.) för ågot reellt tal t. Figur 5.. L Q P P O Pukte Q ka ite ligga på lije då ektor P Q är ite parallell med lijes riktigsektor, ds det fis iget reellt tal t så att PQ= t. a Om i låter = b ara e riktigsektor, P = (,, ) e fi pukt på lije c och P = (,,) e godtcklig pukt blir P P= ekialet med Lijes ekatio ges därmed a = + t a b c = t eller a b c. och illkor (5.) är därmed = + ta = + tb = + tc t R. Löser i ut t frå sstemet oa får i att t = a ekatio ka också skrias på forme = b =, ds lijes c a = b =. c

5. Lijer 49 Eempel 5.. Låt = + ara e lije i plaet. Vi skrier lijes ekatio på parameterform geom att sätta = t och = t +, där t R, ds { ( ) ( ) ( ) = + t eller = + t t R. = t Ritar ( du lije, ) så ser du att de går igeom ( ) pukte (,) och har riktigsektor =. Obserera att äe = är e riktigsektor. Eempel 5.4. Bestäm ekatioe för lije geom P = (,, ) med riktigsektor 4 = 5. 6 Lösig: Eempel 5.5. Bestäm ekatioe för lije geom P = (,,) och P = (,5,7). Ligger pukte P = (,6,) på lije? Jämför med Eempel.9. Lösig:

5 5 LINJER OCH PLAN Eempel 5.6. Låt pukte P = (,,) och lije L : = t, t R. Bestäm P:s ortogoala projektio på L samt astådet frå P till L. Bestäm också spegelbilde a P i L. Lösig:

5. Pla 5 5.. Pla Till ett pla π hör tå motsatt riktade ormalektorer, ortogoala mot arje lije i plaet. E ektor, som är parallell med ågo a dessa kallas e ormal (ektor) till π. Figur 5.7. π Låt ara e ormal till π och låt P ara e pukt i π. Då ligger pukte P också i plaet π om och edast om P P=. (5.) Figur 5.8. Q P P P Låt = A B C ara e ormal till π och P = (,, ) ara e pukt i π. Eligt (5.) gäller att pukte P = (,,) tillhör π om ds = P P= A B C = A( ) + B( ) + C( ), A + B + C = A + B + C. Om i sätter D = A + B + C får i att plaets ekatio på ormalform ges a A + B + C = D. (5.4)

5 5 LINJER OCH PLAN Eempel 5.9. Bestäm ekatioe för plaet geom pukte P = (,,) med ormale = Lösig: Eempel 5.. Bestäm ekatioe för plaet geom puktera P = (,,), P = (,,) och P = (,,). Age ekatioe dels på parameterform och dels på ormalform. Ligger pukte (,, ) i plaet? (ON-bas). Jämför med Eempel 4.9. Lösig:

5. Pla 5 Eempel 5.. Låt pukte P = (,,) och plaet + + = ara gia. Bestäm P:s ortogoala projektio i plaet och beräka P:s atsåd till plaet. Bestäm P :s spegelpukt i plaet. Lösig: Pukte P ligger ite i plaet, t + + =. Ta e godtcklig pukt i plaet t.e. origo O och bilda ektor u = OP=. Frå Eempel. et i att u ka delas upp ortogoalt eligt och u = u u = u = u =, = Koordiatera för pukte Q som är P:s ortogoala projektio på plaet ka fås ur ortsektor OQ= u =. Alltså är Q = (/, /, /). Astådet frå P till plaet ges a u = + + = l.e. Vi bestämmer u P:s spegelbild R i plaet. Spegelektor u s uppfller u s + u u = u s = u u = = Eftersom ortsektor OR= u s =., så är R = (/, /, /).. u P u // O u Q u s R

54 5 LINJER OCH PLAN Eempel 5.. Tå lijer har ekatioera = + s L : = + s respektie L : = + s = + t = + t = a t Bestäm talet a så att lijera skär aradra. Bestäm för detta ärde på a e ekatio för det pla som iehåller de bägge lijera. Lösig: L och L skär aradra om det fis a, s och t sådaa att + s = t + s = + t + s = a t Löser i ekatiossstemet får i att a =, s = och t =. Skärigspukte P = (,5,7). Normal till plaet är e ektor parallell med. Vi får att 7 = = = 5. Plaets ekatio är 7 5 + = D. Sätter i i pukte P fås D = och ekatioe är då 7 5 + =. Figur 5.. L P L

5. Pla 55 Eempel 5.4. Lije = + t Bestäm projektioes ekatioe (ON-bas). + + =. projiceras ikelrät på plaet Lösig: Lijes ekatio isatt i plaets ekatio ger =, = + t, = t + ( + t) t = t =. Skärigpukte är således P = (,,). Projicerar i u lijes riktigsektor = på plaet fås de a riktigsektor = = De projicerade lijes ekatio blir därmed Figur 5.5. 8 7 =. + t 8 7. L P L proj

56 5 LINJER OCH PLAN Eempel 5.6. Skri plaet. + + = på parameterform. = + s t. = + s + t på ormalform. = + s t Lösig:. Sätter i = t och = s får i att = s t. Detta ger att plaet ka skrias på parameterforme = s Plaet är alltså mägde a alla ektorer w = som är parallella med riktigsektorera u = och =. + t.. Plaet går igeom pukte (,,) och späs upp a riktigsektorera = och =. E ormal till plaet är därför = = = e = e + e e e e = Plaet har ormalekatioe 5 + + = D. Sätter i i pukte (,,) i ekatioe får i D =. Plaetsekatio på ormalform är 5 + + =. 5. Figur 5.7. + + = u w (,,)

5. Pla 57 Eempel 5.8. Skär lije L : = 4 + t I så fall ar? Bestäm ikel mella lije och plaet. (ON-bas). plaet + + =? Lösig: Vi söker skärigspukte mella lije och plaet geom att sätta i lijesekatio i plaet och får ( + t) + ( 4 + t) + = t =. Skärigspukte är därmed (,, ). Eftersom lije har riktigsektor = så är ikel θ mella lije och plaets ormal cos θ = = θ = π 4. Vikel mella lije och plaet är därmed π π 4 = π 4., Figur 5.9. L π/4 π/4 (,,)

58 5 LINJER OCH PLAN Eempel 5.. Age skärigslije mella plae ++ = och + =. Bestäm det kortaste astådet frå pukte Q = (,, ) till dea lije. (ON-bas). Lösig: Skärigslije ges a { + + = + = = + t Lije går alltså igeom pukte P = (,,) och har riktigsektor = e godtcklig pukt på lije t.e. P och bilda ektor u = PQ= OQ OP= Vi projicerar u u på lije så att =... Ta Vi får att u = u = u = u + u.. Vidare gäller att u = u u =. Astådet frå Q till lije är lägde a ektor u, ds u = 5 l.e. Figur 5.. ++= L L u Q += u // u P

5. Pla 59 Eempel 5.. Age ett pla sådat att puktera P = (,,) och Q = (5,6,7) ligger på arsi sida om plaet. Age också e pukt som ligger på samma sida om plaet som pukte P. (ON-bas). Lösig: Lije geom puktera P och Q ges a = +t. För t = fås pukte P och för t = 4 fås pukte Q. Detta betder att för arje t som ligger mella och 4 fås e pukt på lije mella P och Q. Vi äljer t.e. t = och får pukte (, 4, 5) och låter ett pla gå igeom dea pukt. Normale till detta pla får ara lijes riktigsektor. Plaets ekatio blir då + + =. För t < får i e pukt på lije som ligger på samma sida som P. T.e pukte (,,4) för t =. Figur 5.. (5,6,7), t=4 ++= (,4,5), t= (,,4), t= (,,), t=

6 5 LINJER OCH PLAN Eempel 5.4. E ljusstråle utgår frå pukte P = (,,) och faller i mot origo. De reflekteras mot plaet + + =. Bestäm ekatioe för de reflekterade stråle. (ON-bas). Lösig: Stråle följer riktige ara plaets ormal och låt u = ka delas upp eligt där och De reflekterade stråle u ut uppfller ds är de faller i mot origo i plaet. Låt = u = u + u, u = u u = u u u ut + u u =, samt kalla de reflekterade Vektor u u ut = u u = u (u u ) = u + u = u + u = De reflekterade stråle följer alltså lije igeom origo med riktige Figur 5.5... P u u u u // u ut O

5. Pla 6 Eempel 5.6. Bestäm astådet mella lijera L = och L = = 4 + t = + t. Jämför med Eempel 5 på sida i boke. Lösig: Vi bestämmer de riktig som är ortogoal mot båda lijera geom att krssa riktigsektorera e e e 5 = = = 5. 5 Låt därför = ara de ektor som är ortogoal mot båda lijera. Vi bildar ektor u som går frå L till L geom u = OP OP = 4 Astådet frå L till L ges därför a u. Det följer att u = u = Astådet frå L till L är alltså u = l.e. =. 6 4. Figur 5.7. L P = (,4,) u P = (,,) L