Kvalitetsarbete för grundskolan Vikmanshyttans skola period 3 (jan-mars), läsåret 2012-2013 1
Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Varje enhet ska i likhet med huvudmannen systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Hedemora kommuns kvalitetsarbete antar en ny skepnad fr o m höstterminen 2012. Utvärdering av olika områden kommer att ske under fyra perioder och redovisas utbildningsnämnden vid sammanträdet som kommer närmast där efter. Period 1 (juli-sept) Period 2 (okt-dec) Period 3 (jan-mars) Period 4 (april-juni) Trygghetsplan Intern kontroll Bokslut Budget Lokal arbetsplan Övergång och Intern kontroll Intern kontroll samverkan Normer och värden Skolan och omvärlden Elevernas ansvar och inflytande Fritids, skola och hem Kunskaper vt Miljöarbete Pedagogiskt ledarskap Bedömning och betyg Kunskaper ht Enkät: personal, nov - (ledarskap) Enkät: vårdnadshavare, feb - (samarbete, information) Enkät: barn, elever, maj - (likabehandling) Kunskaper (statistik Kunskaper (statistik fr lärplattform) fr lärplattform) Redovisning till Un Redovisning till Un Redovisning till Un Redovisning till Un Kvalitetsarbetet ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Rektorn och förskolechefen ansvarar för att kvalitetsarbete vid enheten genomförs på detta sätt. Det systematiska kvalitetsarbetet dokumenteras för varje enhet inom förskola, grundskola, gymnasiet och vuxenutbildningen och redovisas till kvalitetsledaren. Kvalitetsarbetet är ett utvärderingsredskap för att utveckla varje enhetsverksamhet och inriktningen ska vara att öka måluppfyllelsen. Förutsättningar för förskolan måluppfyllelse Nyckeltal - Skolverkets Efterfrågade mått Förskoleklass: Antal elever Grundskolan, grundsärskolan: Antal elever Språkval åk 9 Andel lärare (kvinnor/män) med ped. högskoleexamen Kostnad per elev Genomsnittligt meritvärde åk 9 2
Andel behöriga till gymnasieskolan Modersmål/Studiehandledning Fritidshem: Antal inskrivna barn Gruppstorlek och personaltäthet Barn i omsorg på obekväma tider Andel kvinnor och män Ledningsresurs Specialpedagogisk kompetens Resultat Elevernas ansvar och inflytande Mål Eleverna kan ta ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö. Flickor och pojkar har inflytande, lika stort inflytande över sin utbildning. Mål lå 2012/2013 Klassråd och elevråd en gång i månaden Eleven ska ta ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö Process Läraren har planerat in och genomfört minst ett klassråd i månaden, i samband med kommande elevråd. Eleverna har tränats i mötesteknik med hjälp av läraren. Ansvarig lärare för elevrådet har planerat in elevråd en gång i månaden. Tillsammans med eleverna har vi planerat och utvärderat undervisningen bla i form av LPP Vi har haft dagliga genomgångar av undervisningens innehåll, läxor samt vid avvikande aktiviteter. Vi har fört en dialog med eleverna om studieteknik, eget ansvar och arbetsro, för att få eleverna att förstå att de är en del av arbetsmiljön. Resultat SKL enkäten som genomfördes i åk 5 visar medelvärde: Eleverna ordnar ofta saker själva i skolan: 2,71 (2012: 3,11) Vi elever är med och diskuterar sådant som ordningsregler och miljö i skolan: 3,14 (2012: 3,3) Vi elever får vara med om att planera och diskutera hur skolarbetet ska genomföras: 3,29 (2012: 2,78) 3
Vi har klassråd en gång i månaden eller oftare: 3,43 (2012: 3,67) Lärarna i min skola tar hänsyn till elevernas åsikter: 3,29 (2012: 3,2) Analys Resultaten i SKL-enkäten visar på en sänkning i de två första frågorna som gäller elevernas inflytande. Det kan bero på att eleverna själva inte ordnat med någon egen aktivitet ännu. Förslag som getts av eleverna har inte kunnat genomföras på grund av yttre omständigheter, som väder och vind. Aktivitet med samarbetsövningar i tvärgrupper är planerad till våren. En ökning har skett i frågan kring elevernas möjligheter att vara med att planera och diskutera hur skolarbetet skall genomföras. Vi anser att ökningen är en följd av arbetet med att tydliggöra elevernas möjligheter att påverka undervisningens innehåll och arbetsformer. Även fråga fem visar en liten höjning. Fråga fyra visar på en sänkning. Eftersom vi har haft klassråd minst en gång i månaden vet vi inte varför medelvärdet har sänkts. Vi märker att elevernas ansvar för sin skolgång ökar med ålder och mognad. Vi ser också att dagliga rutiner hjälper eleverna att ta eget ansvar för studier och arbetsmiljö, eftersom de då vet vad som förväntas av dem. Åtgärd Åtgärder och mål vt 2013 och ht 2013 Öka antalet elevledda aktiviteter Metod: - Klassrådet ger förslag till olika uteaktiviteter. - Elevrådet planerar och genomför en uteaktivitet per termin. Pedagogiskt ledarskap Mål Det finns en förskole-/skolkultur där det finns delaktighet, inflytande och ansvar i det gemensamma professionella uppdraget. Det är tydligt vem som har vilken roll och vilket ansvar som är kopplat till rollen. Utvärdering och analys av verksamheten är synligt i kvalitetsarbetet. Process (Beskriv hur ni jobbat med åtgärder, enligt föregående utvärdering av periodens områden) 4
Resultat Elevenkät Ledning för framgångsrik undervisning r inte alls r r r helt Vet ej Totalt Medelvärde Mina lärare visar att de bryr sig om mig som elev. Mina lärare hjälper mig att hitta ett sätt för mig att lära mig på. Mina lärare förklarar för mig vad jag ska kunna för att nå kunskapskraven i de olika ämnena. Mina lärare ser till att det är lugn och ro under lektionerna. 0 0 4 3 0 7 3,43 0 0 1 6 0 7 3,86 0 0 4 3 0 7 3,43 0 0 4 3 0 7 3,43 Mina lärare ger mig ofta beröm och uppmuntran. 0 0 3 4 0 7 3,57 Mina lärare diskuterar arbetssätt, sätt att utvärdera kunskaper, mm, inför varje nytt 0 0 2 5 0 7 3,71 arbetsområde. Totalt 0 0 18 24 0 42 3,57 Roller och ansvar r inte alls r r r helt Vet ej Totalt Medelvärde Mina lärare tycker att undervisningen är väldigt viktig. Mina lärare håller koll på frånvaro och försen ankomst. Mina lärare uppmuntrar mig att aktivt delta i klassråd, elevråd/skolråd/gymnasieråd. Mina lärare ger mig större inflytande idag än jag fick när jag var yngre. 0 0 0 7 0 7 4 0 0 5 2 0 7 3,29 0 0 6 1 0 7 3,14 0 0 3 4 0 7 3,57 Totalt 0 0 14 14 0 28 3,5 5
Ledning av kvalitetsarbetet utvecklingsarbetet Stäm mer inte alls Stäm mer gansk a Stäm mer gansk a Stäm mer helt Vet ej Totalt Medelvärde Mina lärare utvärderar undervisningen tillsammans med 0 0 5 2 0 7 3,29 eleverna. Mina lärare berättar för mig hur går för mig i skolan och vad jag 0 1 3 3 0 7 3,29 eventuellt behöver jobba mer med. Mina lärare uppmuntrar diskussioner om undervisningen. 0 0 4 2 1 7 3,57 Totalt 0 1 12 7 1 21 3,38 6
Personalenkät Ledning för framgångsrik undervisning mycket mycket Totalt Medelvärde Förskolechef/rektor deltar aktivt i pedagogernas yrkesmässiga utveckling. 0 6 10 3 19 2,84 Förskolechef/rektor ger aktivt stöd, stimulans och inspiration till pedagogernas egen lärande 0 10 4 5 19 2,74 om vad som skapar framgångsrik undervisning. I den här förskolan/skolan är förskolechef/rektor förtrogen med 0 3 7 9 19 3,32 verksamheten. Förskolechef/rektor initierar och för samtal på förskolan/skolan om vad som skapar god undervisningskvalitet och utveckling och 0 7 6 6 19 2,95 lärande hos barn/elever. Förskolechef/rektor skapar en organisation som ger förutsättningar för att 0 5 9 5 19 3 lärande/undervisning ska utvecklas. Förskolechef/rektor skapare en organisation som möjliggör att en lärandekultur etableras på 0 4 9 6 19 3,11 förskolan/skolan. Förskolechef/rektor stärker strukturer för kommunikation om undervisning och lärande. 0 7 10 2 19 2,74 Förskolechef/rektor ger pedagoger möjlighet att inhämta goda kunskaper om förskola/skolans 0 2 9 8 19 3,32 styrdokument. Förskolechef/rektor har goda kunskaper om styrdokument. 0 1 9 9 19 3,42 Förskolechef/rektor skapar en förskole/skolkultur där det finns delaktighet, inflytande och ansvar i det gemensamma 0 3 7 9 19 3,32 professionella uppdraget. Totalt 0 48 80 62 190 3,07 7
Roller och ansvar mycket mycket Totalt Medelvärde I den här förskolan/skolan prioriterar förskolechef/rektor sitt pedagogiska ledarskap 0 8 9 2 19 2,68 (enligt din tolkning). I den här förskolan/skolan finns rutiner för att introducera och handleda nyanställda. 1 9 7 2 19 2,53 I den här förskolan/skolan är det tydligt vem som har vilka roller och vilket ansvar de har i 0 1 13 5 19 3,21 de processer som förskolechef/rektor initierar. I den här förskola/skolan är det tydligt om någon annan än förskolechef/rektor fått delegation att besluta i sådana frågor som 0 1 14 4 19 3,16 förskolechef/rektor annars ska besluta. I den här förskolan/skolan fördelas ledarskapet för att göra det uthålligt. 0 5 11 3 19 2,89 I den här förskolan/skolan tar förskolechefen/rektorn ansvar för att barn/elever får inflytande anpassat efter sin 1 5 9 4 19 2,84 ålder. Totalt 2 29 63 20 114 2,89 8
Ledning av kvalitetsarbetet - utvecklingsarbetet mycket mycket Totalt Medelvärde dålligt I den här förskolan/skolan är utvärdering av verksamheten ett viktigt instrument för att 0 0 8 11 19 3,58 utveckla verksamheten. I den här förskolan/skolan har barn/elever inflytande över sin utbildning och sitt lärande. I den här förskola/skolan leder förskolechef/rektor utvecklingsarbetet. 0 4 9 6 19 3,11 0 7 7 5 19 2,89 I den här förskolan/skolan efterfrågas pedagogernas uppföljning och utvärdering av barnens/elevernas 0 0 11 8 19 3,42 utvecklings/kunskapsresultat. I den här förskolan/skolan anpassas verksamheten/undervisningen efter analyser av 0 3 10 6 19 3,16 metoder och resultat. Totalt 0 14 45 36 95 3,23 Analys Elevenkät I tabell 1 Ledning för framgångsrik undervisning, ser vi ett relativt högt medelvärde. De högsta värdena finns på påståendena Mina lärare hjälper mig att hitta ett sätt för mig att lära mig på och Mina lärare diskuterar arbetssätt, sätt att utvärdera kunskaper, mm, inför varje nytt arbetsområde vilket kan tyda på att vi har en ständigt pågående diskussion på skolan, angående hur vi ska arbeta i de olika ämnena för att nå målen. I tabell 2 Roller och ansvar, ser vi att påståendet Mina lärare uppmuntrar mig att aktivt delta i klassråd, elevråd/skolråd/gymnasieråd får ett något lägre medelvärde än de andra påståendena. Detta kan bl a bero på att eleverna har svårt att förstå samt tolka påståendet och svarsalternativet. Varje klass har två elevrådsrepresentanter, vilket leder till att alla elever inte får delta i elevrådet. Därför kan de elever som vill, men ej får delta uppleva det som att de ej deltar aktivt i elevrådet. Tabell 3 - Ledning av kvalitetsarbetet utvecklingsarbetet, visar också ett relativt högt medelvärde. Vi anser att vi driver ett framgångsrikt arbete med det pedagogiska ledarskapet på vår skola. 9
Personalenkät I tabell 1- Ledning för framgångsrik undervisning, ser vi ett lägre medelvärde i de två påståenda: Förskolechef/rektor ger aktivt stöd, stimulans och inspiration till pedagogernas egen lärande om vad som skapar framgångsrik undervisning och Förskolechef/rektor stärker strukturer för kommunikation om undervisning och lärande. Vi upplever att skolledaren inte har haft möjlighet att närvara vid pedagogiska samtal och därför inte kunnat ge oss stimulans och inspiration. I tabell 2- Roller och ansvar, ser vi ett lågt medelvärde för påståendet: I den här förskolan/skolan finns rutiner för att introducera och handleda nyanställda. Vi har i flera år saknat en rutin för detta. I tabell 3- Ledning av kvalitetsarbetet utvecklingsarbetet, även här ser vi ett relativt lågt medelvärde för påståendet: I den här förskola/skolan leder förskolechef/rektor utvecklingsarbetet. Vi tycker att det skett för många nya administrativa förändringar och rutiner som vi inte fått tid till att sätta oss in i, samt att vi saknat ett tydligt ledarskap för detta. Åtgärd Tydliggöra målen och kunskapskraven, för eleverna, i de olika ämnena. Metod: - Skriftliga och muntliga genomgångar och redovisningar tillsammans med eleverna, t ex med hjälp av LPP:er, matriser eller diskussioner. Upprätta en handlingsplan för introduktion och handledning av nyanställda och vikarier. Metod: - Uppdatera rutinhandboken. Kunskaper ht Mål Alla elever ska lämna utbildningen med godkända betyg i alla ämnen. Alla elever ska lämna gymnasiet med godkända betyg inom fyra år. Meritvärdet ska höjas för både flickor och pojkar, kvinnor och män. Meritvärdet ska inte skilja mellan könen. Läroplansmål Åtgärder och mål lå. 2012/2013 Utveckla elevernas läsförståelse Utveckla elevernas skrivförmåga Utveckla elevernas räknemetoder Utveckla elevernas muntliga och skriftliga förmåga i engelska 10
Process Vi har arbetat med strukturerade textsamtal för att öka läsförståelsen både när det gäller skönlitterära och faktatexter. Vi har även arbetat med olika läromedel i läsförståelse; Klubben, Veckans ord, Läsförståelse (blå, röd, gul, A-D, Fakta A), Kod 45, Mellan raderna och Läs och förstå! Några klasser har använt datorprogram som Softogram, Lexia och Trädet för att träna på läsförståelse och stavning. Vi har arbetat aktivt med uppgifter där eleverna har fått öva på att skriva texter med röd tråd och begripligt innehåll. På lågstadiet har det skönlitterära skrivandet övats genom att eleverna har fått skriva texter till Papa Moll-bilder och skrivit gemensamma texter i klassen. På mellanstadiet har eleverna också fått skriva texter till olika bilder. Åk 4 har arbetat med materialet Ars Scribendi och de har även skrivit en roman, Ön. Eleverna i åk 5 har arbetat med Huset-materialet och haft skrivläxor varje vecka. I åk 6 har eleverna fått skriva texter för olika syften och ändamål. I förberedelseklass har bilder varit utgångspunkt för skrivandet. Med hjälp av olika material har eleverna fått skriva texter. Åk 2 och 5 har tillsammans i sina faddergrupper skrivit sagor och illustrerat bilder till dessa. Vi har tränat eleverna i att formulera sig med egna ord när de har skrivit faktatexter. Detta har vi dels övat genom att producera gemensamma texter på tavlan och Smartboard. Från åk 3 har eleverna även fått skriva faktatexter på egen hand, om djur i olika världsdelar. Skrivläxorna i åk 3 har varit inriktade på faktaskrivande om landskapsdjuren. Åk 4 har arbetat med Sveriges landskap och skrivit faktatexter, både gemensamt och enskilt. Åk 5 har främst skrivit faktatexter i arbetet med NTA-lådan Matens kemi och i temarbetet om skogen. Åk 6 har skrivit faktatexter om kroppen och Europa. Vi har haft fler gemensamma matematiska diskussioner med eleverna, t ex genom att arbeta med dagens tal, veckans problem eller liknande. I arbetslaget har vi inte haft möjlighet att diskutera olika räknemetoder och problemlösningsstrategier vid planerad konferenstid. Vi har haft regelbundna samtal på engelska, exempelvis genom att prata om vädret och andra muntliga övningar och lekar. Vi har skrivit gemensamma texter för att utveckla elevernas skrivande. De har även fått skriva meningar och korta berättelser på egen hand, genom att använda bilder eller veckans glosor som inspiration. Resultat På skolan har vi följande åtg- program Åk 2, 1 st i svenska, 1 st i matematik Åk 3, 1 st i svenska, 2 st i matematik Åk 4, 4 st i svenska, 1 st i sva, 2 st i matematik Åk 5, 2 st i svenska, 1 st i matematik Åk 6, 1 st i svenska, 1 st i sva, 2 st i engelska, 2 st i matematik, 1 st i so/no 11
Analys Fler som når målen i ma och sv i år än tidigare. Det finns elever som har åtgärdsprogram trots att de når måluppfyllelsen. Antalet å-program har inte minskat, men det är fler elever som är nära att nå måluppfyllelsen. Små klasser, i ren a-form har lett till större måluppfyllelse, eftersom eleverna har möjlighet att få mer hjälp, samt att åtgärdsprogrammen gör att vi påminns om elevernas behov av extra insatser. Ett nytt moment för hösten var att sätta betyg i åk 6, vilket har varit komplicerat. Det har varit en del oklara besked om vilka som ska ha betyg (vilka nyanlända ska ha?), för lite utbildning och lite tid till samråd. Eleverna på skolan har ett stort läsintresse, både när det gäller egen läsning och högläsning. Vi har satsat mer på varierat läsförståelsematerial med skönlitterära- och faktatexter samt att vi haft pedagogiska diskussioner. För att förbättra elevernas skrivförmåga har vi fokuserat på att välja skrivmetoder som följer en strukturerad arbetsgång där eleverna själva blir medvetna om sin skrivutveckling. 12
Anledningen till att våra pedagogiska matematikdiskussioner inte kommit till beror på att de gemensamma mötestiderna inte räckt till dessa på grund av annat planerat innehåll. Åtgärd Mer planerad konferenstid till matematiska diskussioner. Metod: - Matematiklyftet Stärka lärarnas kunskaper i betygsättning och bedömning. Metod: - Utbildning i betygssättning genom diskussioner, och arrangerade konferenser. - Gemensam rättning av nationella prov i åk 3 och 6. 13