Kvalitetsarbete för förskolan Stallgården period 2 (okt-dec), hösten 2014

Transkript

1 Kvalitetsarbete för förskolan Stallgården period 2 (okt-dec), hösten

2 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Varje enhet ska i likhet med huvudmannen systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Hedemora kommuns kvalitetsarbete antar en ny skepnad fr o m höstterminen Utvärdering av olika områden kommer att ske under fyra perioder och redovisas utbildningsnämnden vid sammanträdet som kommer närmast där efter. Period 1 (juli-sept) Period 2 (okt-dec) Period 3 (jan-mars) Period 4 (april-juni) Trygghetsplan Intern kontroll Bokslut Budget Lokal arbetsplan Övergång och Utveckling och Intern kontroll samverkan lärande Normer och värden Miljöarbete Barns inflytande Uppföljning, utvärdering och utveckling Pedagogiskt Förskola och hem ledarskap Enkät: personal, nov - (ledarskap) Enkät: vårdnadshavare, feb - (samarbete, information) Enkät: barn dec - (inflytande, likabehandling) Redovisning till Un Redovisning till Un Redovisning till Un Redovisning till Un Kvalitetsarbetet ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Rektorn och förskolechefen ansvarar för att kvalitetsarbete vid enheten genomförs på detta sätt. Det systematiska kvalitetsarbetet dokumenteras för varje enhet inom förskola, grundskola, gymnasiet och vuxenutbildningen och redovisas till kvalitetsledaren. Kvalitetsarbetet är ett utvärderingsredskap för att utveckla varje enhetsverksamhet och inriktningen ska vara att öka måluppfyllelsen. Förutsättningar för förskolans måluppfyllelse Nyckeltal - Skolverkets Efterfrågade mått Inskrivna barn: 51 Gruppstorlek: 3 avdelningar Personaltäthet (kvinnor/män): 8,65 Barn i omsorg på obekväma tider: 2 Män i förskolan:1 Modersmål: Svenska, ryska, polska, arabiska, amharinja, persiska, finska och creol Ledningsresurs: 1,0 förskolechef som delas mellan fyra förskolor, 0,25 arbetslagsledare, 0,25 pedagogista Specialpedagogisk kompetens: 1,0 som delas mellan samtliga förskolor i kommunen 2

3 Resultat Övergång och samverkan Mål Hedemoras rutiner för överlämning mellan förskoleklass, fritidshem och skola följs, Brobygge. Alla elever med behov av särskilt stöd ges särskilt utrymme vid överlämning. Läroplansmål Process Överlämning mellan förskola och förskoleklass Överskolningssamtal mellan pedagog från förskolan och förskoleklassen har gjorts innan sommaren Barnen har tillsammans med sina föräldrar besökt förskoleklassen Rutinerna för överlämning mellan förskola och förskoleklass har inte reviderats Inget planeringsmöte för överskolning har skett Övergångar mellan avdelningar En överskolningsplan har påbörjats Vi har en dialog med vårdnadshavarna inför överflyttar Barnen har hälsat på den avdelning de ska börja på. Vi anpassar besöken efter barnens behov. Överinskolningar mellan avdelningarna har skett kontinuerligt under året. Kommunikationen mellan pedagoger fungerar bra ibland. Resultat Överskolningarna till förskoleklasserna har fungerat bra. Kommunikationen med pedagogerna i förskoleklassen har varit bra. Förskolecheferna har inte kallat till något revideringsmöte. Rektorn från skolan har inte kallat till någon överskolningsplanering. Överskolningsplanen på förskolan är inte klar, det fattas delar. Alla i personalgruppen vet inte om att den finns påbörjad. Dialogen med vårdnadshavarna har fungerat bra och de har varit delaktiga i överflytten till den nya avdelningen. Alla överinskolningar inom förskolan har fungerat bra. Förskolan tar emot många barn ifrån andra länder under hela året och därför blir det ett flöde av barn. Det finns inga tydliga rutiner för samtal pedagoger emellan och tiden är kort då vissa överinskolningar måste beslutas och ske snabbt. Analys Pedagogerna i förskoleklassen har varit lyhörda för den information de fick från förskolan. De tyckte att informationen de fick var bra. Specialpedagogen har varit ett stöd för pedagogerna vi överskolningsplaneringen och vid några överskolningssamtal. Pedagogerna på förskolan tycker att det skulle vara bra att vara med på revideringsmötet och att det ska var ett planeringsmöte för överskolningen. Det är viktigt att förskolan får alla dokument som skolan skickar ut till de blivande förskoleklassbarnen. Detta för att förskolan ska kunna vara ett stöd för föräldrarna speciellt för utländska föräldrar. De är många dokument att hålla reda på och vi behöver bli bättre på att ta bort gamla dokument i datorn så att viktiga mappar bli synligare. Vi ser fördelar med att en överinskolningsplan för att få rutiner för överinskolningar. De har varit andra viktiga saker att diskutera på förskolan så överskolningsplanen har inte prioriterats så högt. Anledningen till att 3

4 överinskolningarna fungerat bra är att vi lyssnat in och varit lyhörda för barn och önskemål/behov. De är svårt att planera barngrupperna då ett barn kan börja och sluta från den ena dagen till den andra. De har gått bra att ta emot barn från andra länder då vi har haft möjlighet att ta hjälp av arabisktalande personal i arbetet med barnen och samtal med vårdnadshavare. Vi behöver få bättre kommunikationsrutiner pedagoger emellan. Åtgärd Pedagogerna från förskolan ska vara med och revidera övergångsrutinerna mellan förskola och förskoleklass Planera överskolningen med skolan Göra klar överinskolningsplanen och ta upp den på arbetsplatsträffen för att tydliggöra att den finns och var man hittar den på datorn. Stående punkt om eventuella överflyttningar av barn på arbetsplatsträffen. Miljöarbete Mål Miljötänkande och hållbara lösningar genomsyrar förskolan/skolans verksamheter. Utbildningsförvaltningens handlingsplan Process En ny handlingsplan för Grön Flaggarbetet har lämnats in Grön Flaggruppen har träffats, men för sällan och för korta stunder. Minimiljöstation. Samtliga avdelningar har en kompostpåse och en pappersinsamlingsbehållare. En del barn har varit till återvinningsstationen för att källsortera. Vi har också ett soprum där barn varit med och sorterat olika förpackningar och papper. Miljösamlingar med de äldre barnen där vi bl. a pratat om återvinning Det har ritats mycket på ett slentrianmässigt sätt. Kretsloppstänket har berörts i och med besök till en hönsgård. Barn från alla tre barngrupperna har fått gå till hönsgården och matat hönsen med matrester. Vi har använt oss av återvinningsmaterial t.ex. förpackningar i affär som barnen lekt med. Resultat Tack vare vår handlingsplan i Grön Flagg så har miljöarbetet kommit mer i fokus. Eftersom vi har träffats sällan i Grön Flaggruppen har vi inte blivit helt trygga/bekväma med Grön Flaggs nya dokument. Minimiljöstationen blev i mindre omfattning än vad vi planerat och tänkt. De äldsta barnen har varit de som källsorterat mest. Miljösamlingarna har gjort barnen intresserade av få följa med till återvinningsstationen och det har skapat delaktiga barn. Pappersförbrukningen är väldigt hög. Att gå till hönsgården har gjort att barnen har fått en förberedande orientering i kretsloppstänkande. 4

5 Analys Grön Flaggruppen har blivit bortprioriterad pga. att andra grupper konkurrerar om tiden. Det är omöjligt att sätta sig in i dokument om man inte får mer tid. Behöver vi en gemensam föreläsning eller del av utbildningsdag? Vi hade för stort mål från början med miniåtervinningsstationerna. Vi tänkte att vi skulle sortera och återvinna flera olika material och ha återvinningsstationer på varje avdelning. Vi upptäckte att det blev för stort. Vi valde att på varje avdelning ha pappersåtervinning och kompost. När vi går till återvinningsstationen hämtar vi källsorteringsmaterial från köket. Miljösamlingen och aktiviteten återvinning är nära kopplade i tid och det har gjort att det hos barnen skapas en förväntan inför att gå iväg till återvinningsstationen. Vi försöker ha olika storlekar på papperet och pratar med barnen om vilket papper de behöver för sitt projekt. Vill barnen övningsklippa uppmuntra vi till att de ska ta begagnade papper från pappersinsamlingen eller någon tidning. För att få medvetna miljömedborgare behöver vi tidigt lägga grunden för kretsloppstänkande. Även om de yngsta barnen inte förstår hela processen med kretsloppet så blir det ett inlärt beteende som skapar positiva varor. Åtgärd Om miljöarbetet ska genomsyra verksamheten mer behöver vi nytändning allihop. Se till att de flesta barn får vara delaktiga i att källsortera i någon form. Samt att de får förståelsen för varför vi gör det t.ex. genom samtal. Använda oss av förpackningarna i lek och skapande aktiviteter mer. Lärande genom lek. Varför har vissa förpackningar EKO eller KRAV-märkning? Ge barnen alternativ till aktiviteter. När de väljer att rita få dem att tänka på hur de förbrukar. Få förståelsen för att papper kostar pengar och miljöpåverkan. Visa på vad man kan klippa i, ex gamla tidningar. 5