Kvalitetsarbete för förskolan Bikupan period 3 (jan mars), läsåret

Transkript

1 Kvalitetsarbete för förskolan Bikupan period 3 (jan mars), läsåret

2 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Varje enhet ska i likhet med huvudmannen systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Hedemora kommuns kvalitetsarbete antar en ny skepnad fr o m höstterminen Utvärdering av olika områden kommer att ske under fyra perioder och redovisas utbildningsnämnden vid sammanträdet som kommer närmast där efter. Period 1 (juli-sept) Period 2 (okt-dec) Period 3 (jan-mars) Period 4 (april-juni) Trygghetsplan Intern kontroll Bokslut Budget Lokal arbetsplan Övergång och Utveckling och Intern kontroll samverkan lärande Normer och värden Miljöarbete Barns inflytande Uppföljning, utvärdering och utveckling Pedagogiskt Förskola och hem ledarskap Enkät: personal, nov - (ledarskap) Enkät: vårdnadshavare, feb - (samarbete, information) Enkät: barn dec - (inflytande, likabehandling) Redovisning till Un Redovisning till Un Redovisning till Un Redovisning till Un Kvalitetsarbetet ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Rektorn och förskolechefen ansvarar för att kvalitetsarbete vid enheten genomförs på detta sätt. Det systematiska kvalitetsarbetet dokumenteras för varje enhet inom förskola, grundskola, gymnasiet och vuxenutbildningen och redovisas till kvalitetsledaren. Kvalitetsarbetet är ett utvärderingsredskap för att utveckla varje enhetsverksamhet och inriktningen ska vara att öka måluppfyllelsen. Förutsättningar för förskolan måluppfyllelse Datum för statistik: Barnenkäter Inskrivna barn, totalt: 25 Antal grupper: 3 Antal årsarbetare : 3.8 Barn i omsorg på obekväma tider: 0 Antal män i förskolan: 0 Antal barn med annat modersmål, än svenska: 5 Modersmål på enheten: Svenska, Norska, Danska, Holländska och thai Ledningsresurs: 1,0 förskolechef som delas mellan 5 förskolor, 1 arbetslagsledare på förskolan Specialpedagogisk kompetens: 1,0 specialpedagog som delas mellan samtliga kommunala förskolo 2

3 Resultat Utveckling och lärande Alla barn i förskolan ökar sin nyfikenhet och sitt lärande i matematik och språk genom lek i en stimulerande miljö. Förskolan stärker alla barns, flickor och pojkars möjligheter att utveckla sitt modersmål och sin kulturella identitet. Insatser för barn, flickor och pojkar, i behov av särskilt stöd görs både i förskolan och skolans tidiga år. Läroplansmål Alla barn i förskolan ökar sin nyfikenhet och sitt lärande i matematik och språk genom lek i en stimulerande miljö. På våra personalträffar har vi börjat diskutera hur vi ska utveckla vår miljö och vårt material, för att det ska bli mer intressant och utvecklande för barnen? Vi har märkt upp materialet med bilder för att få en tydlig miljö för barnen. Vi har tagit in lera som ett nytt material i barnens skapande. Vi har abetat fram en handlingplan i jämställdhet. Ett gemensamt projekt har startats på alla förskolor i Hedemora med syfte att bygga en relation till en plats. Vi på Bikupan har valt att ha Garpenberg som vårt undersökningsområde. Vi har tänkt att gruvan är en plats med många undersökningsmöjligheter. Vi har också besökt husen där barnen bor, och vi har varit vid Kuppen, som är en sjö med badplats.vi har ett ställe i skogen som vi ofta återvänder till. Barnens upplevelser har vi fotograferat,och sedan reflektera kring bilderna tillsammans med barnen. Barnen har fått möjlighet att ta del av sagor och berättelser varje dag. En person som ingår i ett projekt på biblioteket Äldre läser för barn, kommer en gång i veckan och läser och berättar för barnen. Barnen har delats i små grupper. Vi sjunge dagligen i våra grupper. Vi arbetar med NTA-lådorna vatten och luft. Vi arbetar med Grön Flagg tema vatten. Där barnen har fått undersöka och utforska olika fenomen kring is och snö. Barnen har fått möjlighet att följa fenomen i naturen. Vad händer när det blir vår/sommar? Barnen har arbetat med att bygga och konstruera med olika sorters material. Resultat Det har satt igång mycket tankar och funderingar kring material och miljö, vi funderar också hur vi ska binda ihop så att vi får in ett genustänkande i miljön. Vi upplever att barnen har lättare se skillnad och hitta då materialet sorteras i färg, form, storlek, men vi har upplevt att barnens sorterande tillbaks i lådorna har fallit lite under våren. Barnen har valt att arbeta mycket med lera sedan vi introducerade den. Vi har observerat att barnen är intresserade av varandras hus och att de berättar för varandra och samtalar utifrån bilderna kring projektet. De pratar mycket med varandra om Kuppen som är en gemensam plats för barnen även på fritiden. Vi har också kunnat väva ihop våra besök vid Kuppen med vårt vattentema i Grön Flagg. 3

4 Barnen har varit mycket intresserade av att undersöka och utforska vatten på många olika sätt. Det har blivit aktiviteter som barnen gärna själva frågar efter. De har själva startat lek med vatten både inomhus och utomhus. Tex. har de grävt vattenbäckar på gården under våren och funderat kring, var tar vattnet vägen i marken? Barnen har varit i vattenrummet och experimenterat med vatten, undersökt volym, mängd. Vi har observerat att barnen använder de ord och begrepp som kommer in i våra projekt. Vi har fotograferat barnens arbeten, men vi har inte skrivit ner så mycket kring barnens tankar och funderingar i deras arbeten och lek. Diskussionerna har resulterat i att vi pedagoger har börjat med att diskutera vår barnsyn hur tänker vi kring barnens hantering av miljö och material? Vi har mycket tillgängligt material för bygg och konstruktion, det lockar och bjuder in barnen till att bygga och konstruera. Leran blev en riktig igångsättare i barnens tredimisionella skapande. Leran är den typ av material som blir till och ger barnen många möjligheter till att skapa, undersöka och konstruera. Vi introduserade leran noga för barnen, vilket också förmodligen bidragit till att materialet blev intressant och tydligt. Vi tänker att de områden som vi valt att ha som projekt är intressanta för barnen på olika sätt. Barnen visar gärna upp var de bor och är även intresserade av var de andra barnen bor. Kuppen är ett ställe som många barn har ett förhållande till sedan tidigare, då många barn är där på sin fritid tillsammans med sina familjer. Barnen har genom projektet och i arbetet med Grön flagg fått möjlighet att ta del av nya ord och begrepp. I de lästunder som vi erbjudit barnen har barnen fått möjlighet att få lyssna i små grupper, där deras möjlighet till koncentration och reflektion blivit större. Det har blivit en trevlig uppskattad och spännande upplevelse för barnen. Vatten är ett material som fångar barnen och ger många möjligheter till att undersöka och utforska kring. För att vi mer ska få syn på barnens tankar och funderingar kring sitt lärande utifrån miljön och i arbetet med projekten, behöver vi utveckla dokumentationen och lyssna in och skriva ner det barnen säger. Vi fortsätter att diskutera vår barnsyn kring material och miljö på våra personalträffar 2ggr/mån Vi gör förändringar i miljön så att det blir mer tydlig och tillgänglig för barnen. Läsestunder i små grupper Utvecklar vårt arbete i pedagogisk dokumentation Förskolan stärker alla barns, flickor och pojkars möjligheter att utveckla sitt modersmål och sin kulturella identitet. Vi har sjungit sånger tillsammans med barnen på olika språk. Vi har barn med föräldrar från Norge, Danmark, Holland, Thailand. Vi har uppdaterat vår välkomstskylt med nya språk och flaggor. Vi har våra traditioner på förskolan kring jul och påsk mm. Då har samtalen kring olikheter kring våra traditioner lyfts fram ur ett positivt perspektiv. 4

5 Resultat Barnen är intresserade och tycker om att sjunga sånger på olika språk och att diskutera flaggorna från de olika länderna. Barnen har blivit vana att lyssna på och ta till sig olika språk, de vet att man kan komma från olika kulturer och länder. Diskussioner om olikheter kommer upp spontant vid olika tillfällen, då vi har barn med anknytnign från många olika länder. Alla barn på förskolan har med sig olika seder och bruk hemmifrån. Utveckla och ta till var på barnens intresse tex. kring olika flaggor, sånger, böcker mm. Ta till vara på och lyfta barnens frågor och funderingar kring olika kulturer. För att nå alla barn så finns det ett behov av att återuppta/skapa ett modersmålnätverk som gör att vi pedagoger kan få mer kunskap och förståelse för hur vi ska tillgodose barn med annat modersmål och annan kultur. Tips och idéer! Vägledning! Skapa gemensamma rutiner hur mottagandet ska ske för våra nya barn med annat modersmål och kultur. Insatser för barn, flickor och pojkar, i behov av särskilt stöd görs både i förskolan och skolans tidiga år. Vi har konsulterat vår specialpedagog vid funderingar kring barn i behov av särskilt stöd under året. Vi har regelbundet lyft barns behov. Resultat Vår specialpedagog har besökt oss vid fler tillfällen under året. Hon har både handlett oss och varit med i verksamheten. Vi har haft stor hjälp av att vår specialpedagog gett oss handledning. Vi har då känt oss säkrare på vilken stöd vi skulle ge. Fortsatt kontakt med specialpedagog Fortsätta lyfta barns behov. Barns inflytande Barnen upplever att de har inflytande och kan påverka sin situation i förskolan. Barnen har svarat på en enkät om delaktighet och inflytande. Vi har utvecklat miljön så att den blivit mer tillgänglig och tillåtande för barnen. 5

6 Resultat Får du vara med och hitta på och bestämma på din förskola? Vi behöver fundera över hur gör vi barnen mer delaktiga? För att synliggöra vad som händer i leken mellan barnen behöver vi lyssna genom att göra observationer. Vi kommer också att samtala med barnen. Diskutera barns delaktighet på våra personalträffar Observera barnens lek för att ta reda på och synliggöra vad som händer. Samtala med barnen om medbestämmande. Pedagogiskt ledarskap Det finns en förskole-/skolkultur där det finns delaktighet, inflytande och ansvar i det gemensamma professionella uppdraget. Det är tydligt vem som har vilken roll och vilket ansvar som är kopplat till rollen. Utvärdering och analys av verksamheten är synligt i kvalitetsarbetet. Förskolans pedagogiska plattform har reviderats tillsammans med två arbetslagsledare. Inga nätverk har bildats under verksamhetsåret. Enkätsvaren om pedagogiskt ledarskap har tagits upp på förskolorna. Arbetet med kvalitetsperioderna har fortlöpt under verksamhetsåret. Förskolecheferna har deltagit i en konferens om kvalitetsarbete i förskolan. Personalenkät om pedagogiskt ledarskap har genomförts. Resultat Förskolans pedagogiska plattform har uppdaterats och reviderats så att den stämmer överens med förskolechefernas ledningsdeklaration. Inga nätverk har bildats. Enkätsvaren om pedagogiskt ledarskap har diskuterats på samtliga förskolor. Arbetslagsledarna och förskolans personal har gemensamt utvärderat och sammanställt kvalitetsperiodernas olika dokument. 49 av 100 pedagoger svarade på enkäten pedagogiskt ledarskap. Högsta resultat att uppnå är 4,0. Frågan i personalenkäten pedagogiskt ledarskap om delaktighet, inflytande och ansvar finns i det gemensamma professionella uppdraget gav resultatet 3,2. Frågan om tydlighet om roller och ansvar fick 3,1. 6

7 Frågan om utvärderingen av verksamheten är ett viktigt instrument fick 3,3. Förskolans pedagogiska plattform har blivit mer förankrad i verksamheten efter att den uppdaterats och reviderats. Används på planeringar och gemensamma möten. Nätverken har inte kommit igång p.g.a. att andra fortbildningsinsatser har prioriterats. Arbetet med de olika kvalitetsperioderna upplevs positivt och utvecklande för verksamheten. Period 1 ligger lite fel i tiden (juli september) så önskemål är att dela in kvalitetsarbetet i tre istället för fyra perioder. Eftersom svarsfrekvensen på enkäten pedagogiskt ledarskap var så liten så känns resultatet osäkert. Förskolechefernas uppdrag blir att till näst kommande år poängtera vikten av att svara på enkäten. Bilda nätverk Arbeta med enkät svaren på förskolorna. Arbeta med och se över kvalitetsperioderna. Revidera den långsiktiga fortbildningsplanen. Se över och ev. revidera förskolechefernas ledningsdeklaration. 7