Kvalitetsarbete för förskolan Regnbågen period 1 (juli-sept), läsåret

Transkript

1 Kvalitetsarbete för förskolan Regnbågen period 1 (juli-sept), läsåret

2 Systematiskt kvalitetsarbete för förskolan Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Varje enhet ska i likhet med huvudmannen systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Hedemora kommuns kvalitetsarbete antar en ny skepnad fr o m höstterminen Utvärdering av olika områden kommer att ske under fyra perioder och redovisas utbildningsnämnden vid sammanträdet som kommer närmast där efter. Period 1 (juli-sep) Period 2 (okt-dec) Period 3 (jan-mars) Period 4 (april-juni) Trygghetsplan Intern kontroll Bokslut Budget Lokal arbetsplan Övergång och Utveckling och Intern kontroll samverkan lärande Normer och värden Miljöarbete Barns inflytande Uppföljning, utvärdering och utveckling Pedagogiskt Förskola och hem ledarskap Enkät: personal, nov - (ledarskap) Enkät: vårdnadshavare, feb - (likabehandling, samverkan) Enkät: barn dec - (inflytande, likabehandling) Redovisning till Bn Redovisning till Bn Redovisning till Bn Redovisning till Bn Kvalitetsarbetet ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Förskolechefen ansvarar för att kvalitetsarbete vid enheten genomförs på detta sätt. Det systematiska kvalitetsarbetet dokumenteras för varje enhet inom förskola, grundskola, gymnasiet och vuxenutbildningen och redovisas till kvalitetsledaren. Kvalitetsarbetet är ett utvärderingsredskap för att utveckla varje enhetsverksamhet och inriktningen ska vara att öka måluppfyllelsen. Förutsättningar för förskolans måluppfyllelse Inskrivna barn: 47 i åldern 1-5 år Gruppstorlek: 3 åldersindelade grupper Personaltäthet (kvinnor/män): 5,55 förskollärare, 3,4 barnskötare, 0,25 pedagogista/pedagogisk utvecklare, 0,80 förskolekock Barn i omsorg på obekväma tider: 0 Män i förskolan: 0 Modersmål: Svenska, kroatiska, franska, arabiska, somaliska, turkiska Ledningsresurs: 1,0 förskolechef som delas mellan 4 förskolor, 1 arbetslagsledare Specialpedagogisk kompetens: 1,0 specialpedagog som delas mellan samtliga kommunens förskolor 2

3 Resultat Normer och värden, jämställdhet, integration Utvärdering och nulägesanalys av trygghetsplan likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Mål Alla barn och elever upplever trivsel och trygghet i förskola/skola. Alla barn och elever känner att de behandlas lika och ingen diskrimineras eller trakasseras, varken av andra barn, ungdomar eller vuxna. Flickor och pojkar bemöts och bedöms så att alla har lika rätt och samma möjligheter att utvecklas. Läroplansmål för normer och värden. Process Vi, pedagoger, vägleder och stöttar barnen genom att vara goda förebilder. Det sociala samspelet tränar vi på varje dag på förskolan. Vi har arbetat mycket med gruppgemenskap med plats för det enskilda barnet. Gruppstärkande lekar, samlingar, massage, vilostunder och bl.a. sjungit vår kompissång. Vi har pratat med de äldre barnen om vad vår Trygghetsplan innebär på ett lättsamt och förståeligt sätt genom bilder, litteratur, samtal, sånger m.m. Vår förskolemiljö har vi utformat så att både flickor och pojkar har samma möjligheter att utvecklas på ett positivt sätt. Miljön skapar möjligheter att utforska, vara nyfiken, upptäcka och vara i gemenskap med andra. Vi har ett tillgängligt och blandat material som erbjuder flickor och pojkar att göra egna val. I-pad används som ett verktyg för att stimulera och stödja barnens språkutveckling och kulturella identitet. Vi möter upp varje barn dagligen individuellt efter deras önskningar och behov. Vi bekräftar barnen med ögonkontakt, kroppskontakt, närhet, kommunikation, uppmuntran och beröm men även gränssättning ger trygghet! 4 5 åringarna har besvarat en enkät om trivsel och trygghet på förskolan. Vi uppmuntrar barnen att hjälpa varandra i olika sammanhang så som t.ex. när dragkedjor ska dras upp, knappar ska knäppas och strumpor ska dras på eller av. Vi uppmuntrar även barnen att hjälpa till med olika vardagssysslor på förskolan både inne och ute. 3

4 Resultat Barnenkät Antal svarande: flickor, 10 pojkar Känner du dig trygg på din förskola? Ibland Totalt Medelvärde Är det roligt att vara på din förskola? ,8 Kan du leka i lugn och ro på din förskola? Får alla barn vara med och leka på din förskola? Är de vuxna lika snälla mot alla barnen på din förskola? , ,9 Totalt ,8 Genom vår uppmärksamhet på barnens empatiska förmåga så ser vi att barnen behandlar varandra lika oavsett kön, etnisk tillhörighet eller funktionshinder. Vår innemiljö har inbjudit till att flickor och pojkar leker med varandra och gör egna val. Enligt vårdnadshavare är det glada och trygga barn som trivs på förskolan. Vi personal kan också avläsa att barnen trivs på förskolan genom deras kroppsspråk, språk, lekar m.m. Att barnen trivs kan vi också se i barnenkätens svarsresultat. Vi upplever också trygga avsked mellan barn och vårdnadshavare. Barnen vinkar och kramas. Vårdnadshavare överlämnar barnen till personalen med fullt förtroende. Alla punkter på föräldraenkäten visar en mycket stor andel nöjda vårdnadshavare, både vad det gäller bemötande, lyhördhet, meningsfulla möten och utvecklingssamtal. Att höra barnen skratta när de samtalar med varandra och personalen, när de organiserar upp lekar, självmant hjälper varandra i olika situationer, när frågor och nyfikenhet kommer fram, det upplever vi som goda resultat. Men även när barnen säger ifrån och är lite aviga så ser vi det som ett gott tecken att de törs visa alla sina känslor på förskolan. För oss påvisar det trygghet! I-pad används oftare i pedagogiskt syfte. Det har blivit lättare att ta fram användbart material som stödjer språkutveckling och kulturell identitet. Trygghetsplanen har blivit ett aktivt dokument. All personal känner till den och det är allas ansvar att läsa igenom den, reflektera och skapa gemensamma diskussioner i arbetslaget. Pedagogiska samtal föds i samförstånd om dess betydelse och skapar möjlighet till utveckling. Diskussioner och Reflekterande samtal förs regelbundet i arbetslaget i olika samtalsforum. Vi samtalar, bygger broar, med varandra barn- personal // barn barn // personal personal // personal vårdnadshavare // vårdnadshavare barn // vårdnadshavare vårdnadshavare. 4

5 Analys Alla barn ska bli sedda och hörda i vår verksamhet. Det är alla barns rätt att få den bekräftelsen! I vårt arbetslag så pågår diskussioner och reflektioner kontinuerligt för hur vi ska agera och hantera olika situationer. Vår förhoppning är att få ett gemensamt fungerande förhållningssätt mot barnen och deras vårdnadshavare. Hänsyn och respekt inför barnens egna val av lek och kompisar är något som vi anser är viktigt men vi pedagoger vill med vänlighet även påvisa att det finns andra möjligheter också. Vår innemiljö har anpassats till de nuvarande barngrupperna och den är ständigt föränderlig. Här krävs en lyhörd och flexibel personal som ser och hör barnens behov. Vi har genom åren fått goda kunskaper och erfarenheter med att arbeta med barn från olika nationaliteter. Genom kompetensutveckling, med bl.a. användandet av I-pad, så känner vi oss lite säkrare i vår pedagogiska roll att bemöta dessa barn och deras familjer. I-pad används oftare i pedagogiskt syfte, det har blivit lättare att ta fram användbart material som stödjer språkutveckling och kulturell identitet. Vi har föräldraaktiv inskolning vilket ger trygga barn och föräldrar. Vi ser varje inskolning som en individuell start på förskolan. Vi vill även ge varje barn och familj möjlighet till att få en individuell start på förskolan. Barn har rätt att vara delaktiga! Barnen tycker om att bli tillfrågade om olika saker på förskolan. Att känna sig betydelsefull är upplyftande och stärkande för självkänslan. Barnenkäten blev ett spännande sätt att få ge sin röst hörd, att bli sedd, att få bekräftelse på att jag är viktig. Alla barn som erbjöds att få vara med i barnenkätundersökningen ville vara med! Här krävs också engagerad personal som tycker att barnens svar är viktiga! Att samtala och prata med barnen ger oss personal en verklighetsuppfattning om deras situation så det är viktigt både i grupp och enskilt Enligt barnenkäten är det fler av barnen som svarat att de inte kan leka i lugn och ro på förskola så det är något vi får se över och åtgärda. Åtgärder Vi, pedagoger, måste tillsammans med barnen skapa möjligheter så att barnen kan få lugna platser att leka på och i både ute och inne. Detta kan ske genom dialog, samtal, observationer, barns inflytande m.m. Fortsätta att vara lyssnande och seende inför vad som sägs och vara uppmärksamma på rådande klimat på förskolan. Pedagogiska samtal och reflektioner i olika samtalsforum är viktiga för att komma fram och finna lösningar. Dela barngruppen i mindre grupper och se över den pedagogiska miljön för att ge barnen möjlighet att leka i lugn och ro. Samtala med de äldre barnen om Barnkonventionen på ett lättsamt sätt. 5